Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner"

Leif Lindgren
för 8 år sedan
Visningar:

1 Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Ulric Hermansson, univ.lektor Ledningsgruppen Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholet Riskdrickande Drickandet tilltar X (?) Ej beroende Beroende Jobbet Inget Problem A n t a l Liten risk Alkoholet Begynnande Påtagliga Alkohol i Sverige Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner Ref: Ramstedt et al (2014) Beroende med sociala Beroende utan sociala Skadligt bruk STAD- rapporten år Beroende n= Missbruk n= Inga alkohol 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Thakker et al. 2004)

) Ej beroende Beroende Jobbet Inget Problem A n t a l Liten risk Alkoholet Begynnande Påtagliga Alkohol i Sverige Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.

2 Alkohol i Sverige Beroende med sociala Beroende utan sociala ü Mo?v Skadligt Vit för fläck arbetslivet bruk ü Metoder på kartan ad erbjuda Inga alkohol 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Thakker et al. 2004) Hälsorisk Alkohol den stora sjukdomsimitatören ü Hjärnskador och nervskador ü Högt blodtryck ü Muskelskador ü Hjärtpåverkan ü Leverskador ü Akut/Kronisk bukspottkörtelinflammation ü Ökad cancerrisk ü Blodbrist ü Magkatarr ü Hormonpåverkan ü Vitaminbrist ü Påverkan på skelettet ü Gikt ü Hudsjukdomar ü Psykiska sjukdomar ü Fosterskador ü Ca 100 medicinska tillstånd Rehm et al (2010) WHOs Global burden of disease Europe 2009 Olyckor och skador alkoholpåverkan 10 främsta åtgärdbara riskfaktorerna för sjukdom och död i höginkomstländer 1. Tobacco use 2. Alcohol use 3. Overweight and obesity 4. High blood pressure 5. High blood glucose 6. Physical inactivity 7. High cholesterol 8. Illicit drugs 9. Occupational risks 10. Low fruit and vegetables intake Ref: The Global burden of disease update 2004, WHO Dagen-efter Alkohol och produktivitet Frågeställning: Kan alkohol försämra produktivitet? Svar: JA 1 promille ü Några förklaringar: ü Alkohol största riskfaktorer för ohälsa och för tidig död (25-59 år) NYKTER NYKTER ü Hög alkoholkonsumtion fem gånger ökad risk för arbetslöshet jmf med låg konsumtion ü Hög alkoholkonsumtion ökad risk för frånvaro (dos-respons) A C:a 5-8 timmar B ü Hög alkoholkonsumtion tre gånger ökad risk för sjuknärvaro jmf med låg konsumtion ü Hög konsumtion inverkar på medarbetare (minskad produktivitet, extra arbete, ökad sjukfrånvaro, etc.) Ref: Science Group of the European Alcohol and Health Forum (2011)

2004) Hälsorisk Alkohol den stora sjukdomsimitatören ü Hjärnskador och nervskador ü Högt blodtryck ü Muskelskador ü Hjärtpåverkan ü Leverskador ü Akut/Kronisk bukspottkörtelinflammation ü Ökad

3 Kostnad Sammanfattning motiv för arbetslivet Antal Ej beroende Inget Begynnande Beroende Problem - Ohälsa - Säkerhet - Frånvaro Produktivitet - Arbetsutförande - Förhindra beroende HUR? Fokus Riskdrickande Drickandet tilltar X (?) Missbruk/beroende Jobbet Diagnostisering Alkoholkonsumtion som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser Liten risk Begynnande Påtagliga sdefinition 50 cl folköl 33 cl starköl Högkonsumtion Med standardglas menas: 25 cl stark-starköl Kvinnor: > 9 standardglas/vecka Män: > 14 standardglas/vecka Intensivkonsumtion cl vin Kvinnor: > 3 standardglas vid samma tillfälle Män: > 4 standardglas vid samma tillfälle 8 cl starkvin Vid vissa tillstånd är all alkoholkonsumtion riskabel; bl.a. vid leversjukdom, depression, graviditet 4 cl sprit

) Missbruk/beroende Jobbet Diagnostisering Alkoholkonsumtion som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser Liten risk Begynnande Påtagliga sdefinition 50 cl folköl 33 cl

4 Hur når och attraherar vi de anställda? Vad säger forskningen? Riskreduktion ü Ringa kostnad Rådgivning Hälsa Fysisk Psykisk ü Ej omfattande träning ü Kombinera psykologiska och biologiska tester ü Inramning (setting) - bred kontaktyta - min hälsa (andra livsstilsfrågor) - ej negativa konsekvenser Ref: Midanik (1982;1988), Inst. of Med. (1990), Kristenson et al. (1983), Babor and Grant (1992), Cooney et al. (1995), Connors (1995), Skinne (1993) Bien et al (1993), mf.l. Alkohol, hälsa och vanor Modellens motiv reflektera över förändring Kost Stress Alkohol Min hälsa AUDIT (vanor) minska öka samma Sömn Tobak Motion CDT (konsumtion) PEth (konsumtion) Översiktsartiklar (metaanalyser) Hester & Miller (1995) 23 studier från Författarnas slutsats: Starkare stöd för god effekt av kort intervention än någon annan behandlingsform Kahan et al. (1995) 11 studier Författarnas slutsats: Stöd för att minimal intervention har effekt. Wilk et al. (1997) 12 studier Författarnas Effective slutsats: Health Dubbelt Care så stor Program, sannolikhet att Comparative storkonsumenter minskar till måttligt Effectiveness drickande jmf med Review, kontrollgruppen. Nr 64, SBU (2001) 25 studier (n=9000 patienter) Författarnas ü 6 systematiska slutsats: Signifikant översikter effekt (metaanalyser) på alkoholintaget i minst 2 år. Mer omfattande behandlingsinsatser ü 23 RCT ger inte större behandlingsvinst. Kaner et al. (2007) 28 studier (n=7000 personer) Bästa effekt: Författarnas slutsats: Enkel kort rådgivning (5-15 min) leder till en minskad konsumtion Brief multicontact (41 gram i medel) intervention per vecka för män. min Review workplace interventions for alcohol-related s (Webb et al., 2008) ü 10 studies only 4 RCT + 4 RCT ü Weakness in all studies methodologically ü Nine of ten reported reduced alcohol consumption ü Potential to produce beneficial results: - Brief intervention - Interventions -health and life-style checks - Psychosocial skills training - Peer referral

livsstilsfrågor) - ej negativa konsekvenser Ref: Midanik (1982;1988), Inst. of Med. (1990), Kristenson et al. (1983), Babor and Grant (1992), Cooney et al.

5 Webbintervention- riskbruk Samma effektnivå som kort rådgivning Face to Face Meta-analys, 9 RCT:studier; ü Samma effekt som SBI med självskattning ü Ökad effekt med kompletterande rådgivning (självskattning) Riper et al., (2011) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (2011); ü av alkohol hos vuxna ü Webb- och datorbaserad rådgivning (4 p) Socialstyrelsen, (2011) RCT-studie (SCA) ü möjlig -av 333 nekade 6 ü Få upplevde det som (1,5% sa att det var ) ü Alkoholscreening lämpligt vid hälsoundersökningar ü Har troligen effekt på sjukfrånvaron ü Uppmuntrar arbetsledare, medarbetare och anhöriga att agera Ref: Hermansson et al (1998) Upplevd känslighet - instrumenten Formulär Mycket Kvinnor: 92% Män: 82% Inte alls % Effekter - alkohol 50% +AUDIT/+CDT Blodprov Mycket Kvinnor: 90% Män: 83% Inte alls OBS! 10 0 AUDIT CDT Baslinjen Uppföljning ü Ingen skillnad kontroll och interventionsgrupperna Ref: Hermansson (2010) Effekter AHA-metoden Ett nästa steg? 100% 5% (5%) 39% Riskdrickande Drickandet tilltar X (?) Ej risk 100% 51% (51%)78% Baslinjen 18 mån 36 mån Jobbet Källa: Jensen et al. (2004)

, (2011) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (2011); ü av alkohol hos vuxna ü Webb- och datorbaserad rådgivning (4 p) Socialstyrelsen, (2011) RCT-studie (SCA) ü möjlig -av 333

6 15-metoden 15-metoden Stepped-care model for alcohol s (Sobell & Sobell, 1995) Över 15 poäng på AUDIT R E S U R S 1 besök Specialist 1 besök 3-4 besök Specialistbehandling: Behandling: Farmakologisk och/eller Motivationsbehandling Hälsokontroll: alkohol (fördjupad bedömning) KBT 12-steg, mm Identifiering av risk (screening/kort rådgivning) Bedömning/behandling TIA - Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Regeringsuppdrag Stödja företagshälsovårdens arbete med?diga insatser i arbetslivet mot alkohol Sveriges Företagshälsor Karolinska Institutet Riddargatan1/Centrum för psykiatriforskning pernilla.nordkvist@foretagshalsor.se

(screening/kort rådgivning) Bedömning/behandling TIA - Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Regeringsuppdrag 2012-2015 Stödja företagshälsovårdens arbete

Relevanta dokument

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska