Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Transkript

1 Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende i primärvården? 5 argument: Sven Wåhlin Distriktsläkare, Uppsala Öl Riddargatan 1, Stockholm 1 2 4,5 % prevalens 1. Folksjukdom: Hur vanligt är alkoholproblematik i primärvården? Om man har 2000 patienter så har: 300 riskabel alkoholkonsumtion 85 alkoholberoende 3 Sid 4 2. Alkohol påverkar sjukdom 60 sjukdomar med känt samband Alkohol och vanliga sjukdomar Blodtryck Rytmrubbning Kardiomyopati Diabetes Sömn Depression Ångest Minne Infektionsbenägenhet Polyneuropati Potens Seborré Rosasae Psoriasis Diarré Lumbago Myalgi Cancer. Alkohol diskuteras redan: Alkohol en bidragande faktor (en bland flera) Patienter reagerar olika på alkohol Sid 5 6 1

2 Alkohol viktigare än diabetes och astma tillsammans för hälsoläget Korta insatser är effektiva Korta insatser lika bra som mer omfattande vid måttligt beroende DALY Disability Adjusted Life Years alkohol diabetes astma Korta insatser har effekt på: Sjuklighet Sjukhusdagar Öppenvårdsdagar Sjukskrivningsdagar Farmakologisk behandling effektiv och underutnyttjad Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report Reducing risks, promoting healthy life. Sid 7 8 Korta insatser är effektiva, exempel: Läkemedel underanvänt Svensk studie resultat efter fem år Antal patienter per 1000 inv. med psykofarmakologisk behandling Minskad dödlighet Minskad sjv-konsumtion Minskad sjukskrivning Kostnadseffektiv Kontroll Dödlighet Sjukhusdagar Öppenvårdsdagar Sjukdagar Kort intervention Pa t. pe r inv SSRI Antabus Campral Revia Källa: Kristenson et al. Alc Clin Exp Res, 1983 (> 15 års ålder) Källa: socialstyrelsen 9 4. Begränsade problem: De har få andra sociala och psykiatriska problem De arbetar i ungefär samma utsträckning som andra De flesta inser problem med vanan (Berglund et al., 2006) De flesta är inte svårt beroende! Sammanlagt personer 55% svarsfrekvens 12 kommuner Frågeformulär DSM-IV kriterierna: 1. Tolerans 2. Abstinens 3. Dricker mer än avsett 4. Oförmåga att avstå 5. Tar mycket tid 6. Ger upp sociala aktiviteter 7. Fortsatt trots skador Källa: Andréasson et al, Alcohol beroendekriterier 1,2 % 3-4 beroendekriterier 3,1 % 2 beroendekriterier 4,7 % 1 beroendekriterium 14,5 % 0 beroendekriterier 76,6 %

3 5. Accepterar inte missbruksvården Kan ej relatera till missbruk eller beroende Socialtjänstkontakt uteslutet. Vårdapparaten upplevs hotfull: styrd, beslut över huvudet Vilken typ av hjälp vill man ha? Om någon skulle prata om missbruk eller beroende med mig skulle jag stänga av däremot så har jag ju funderingar om mitt drickande ibland. Konsekvens: Vill inte berätta Källa: Andréasson et. al Tomrum mellan allmän information och specialistvård Riskbruk 1. Skolundervisning 2. Samhällsinfo 3. Alkoholreklam 4. Massmediainfo Milt/måttligt beroende Saknas anpassad vård och hjälp Svårt beroende och missbruk: 1. Sociala myndigheter 2. Beroendeklinik 3. AA 4. Länkarna Bikupa: Vem kan fylla tomrummet? 5 minuter i grupp. Hur ser ni på detta: PV är det realistiskt? Vem i PV? (Sjuksköterskor, läkare, psykologer etc.) Andra alternativ? 1. Folksjukdom Sammanfattning: Detta talar för PV: 2. Alkohol har samband med vanliga sjukdomar 3. Behandling inom PV är effektiv 4. De flesta har begränsade problem 5. Socialtjänst och beroendevården oattraktivt Hur behandla alkoholberoende i primärvården

4 15-metoden 15 minuter 15 AUDIT-poäng 15-metoden 1: Väcka patientens intresse Screening och kort rådgivning 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 3: Behandling Läkemedel med samtalsteman 20 Fördjupad bedömning med feedback 1: Väcka patientens intresse Screening och kort rådgivning 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 3: Behandling Läkemedel med samtalsteman Hälsokoll alkohol Konkretiserar alkoholkonsumtionen Visar grad av alkoholberoende Tydliggör patientens upplevelse(psykiska, somatiska och sociala komplikationer) Detta ger underlag för en bedömning: -Så patienten får beslutsunderlag ang. ändrade vanor och om behandling 21 Hälsokoll alkohol 1. Intervjuformulär (och pats berättelse) 2. Biomarkörer (och undersökning) 3. Professionell bedömning med feedbacksamtal Intervjuformulär Formulär: Visar: (A) Alkoholkalender Konsumtion (B) ICD-10 kriterier Beroende (C) AUDIT Riskbruk + problem (D) SADD Beroendets svårighetsgrad (E) HAD Psykisk hälsa (F) Motivation Tankar om förändring 24 4

5 (A) Konsumtion Alkoholkalendern Rekapitulera senaste månadens konsumtion (A) Konsumtion Alkoholkalendern Med standardglas menas: Syfte beskriva hur ofta patienten dricker mönstret i drickandet hur ofta klienten dricker stora och små mängder 50 cl 33 cl 25 cl cl 8 cl folköl starköl stark-starköl vin starkvin Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka 1 Vecka 2 4 cl sprit Summa antal glas per vecka Vecka 3 Vecka 4 (B) Beroende ICD-10 kriterierna 1. Känner du ett starkt begär eller tvång att dricka alkohol? 2. När du dricker alkohol, brukar det bli så att du dricker mer än du hade tänkt från början? 3. Har du fått mindre tid för att jobba, ägna dig åt fritidsintressen eller umgås med andra på grund av ditt drickande? 4. Har du druckit mer för att få samma effekt som du fick tidigare? 5. Har det hänt att du fått skakiga händer, börjat svettas eller känt dig orolig efter att du minskat eller slutat dricka? 6. Har du fortsatt att dricka fast du visste att alkoholen gav dig kroppsliga eller psykiska problem? Tolkning Minst 3 av 6 kriterier skall vara uppfyllda under de senaste 12 månaderna - och medföra ett påtagligt lidande (C) Konsumtion + komplikationer AUDIT Delskalor Konsumtion Beroendesymtom Skador Frågor 1. Hur ofta (frekvens) 2. Hur många glas (kvantitet) 3. Hur ofta högkonsumtion 4. Förlorat kontrollen 5. Alkoholdominans 6. Återställare 7. Skuldkänslor 8. Minnesluckor 9. Alkoholrelaterade skador 10. Andra oroar sig (D) Beroendets svårighetsgrad SADD Short Alcohol Dependence Data Questionaire 15 frågor 4 svarsalternativ/fråga 14 frågor (E) Psykisk hälsa HAD Två delskalor; -Ångest - Depression 5

6 (F) Motivation Tankar om förändring Skattning av hur viktigt förändring är Skattning av egen förmåga till förändring Biomarkör: CDT GT ALAT ASAT MCV Biomarkörer Visar: Högkonsumtion Leverpåverkan Leverpåverkan Leverpåverkan Benmärgspåverkan 32 Professionell bedömning återkopplas till pat. Konsumtionsnivån relateras till riskbruksnivåer Ev. hälsoproblem som kan relateras (psyk + fysiska) Ev. biomarkörer som visat skador Beroendegrad Patientens tankar kring resultatet? Vad vill du göra nu? Något stöd? Feedback Responsibility Advice Menu Empathy Self-efficacy Förhållningssätt Berätta om utfallet på screening Ansvaret för förändring är den enskildes Råd till förändring Meny med flera alternativ Empatiskt förhållningssätt/reflekterande Stärka enskildes tilltro till sin förmåga Bien et al. (1993) Professionell återkoppling är effektivt Svensk studie Hälsokontroll alkohol jämförts med 4 samtal Resultat Minskad alkoholkonsumtion i båda grupperna Bibehållen effekt efter 23 månader Fortsatt behandling? 1. Patienten fortsätter själv (ev. självhjälpsmaterial) 2. Behandling med läkemedel 3. Behandling med samtalsteman, KBT 1: Väcka patientens intresse Screening och kort rådgivning 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol Tidsåtgång 30 min 3: Behandling -Läkemedel -KBT Tidsåtgång 15 min/besök 36 6

7 1. Egenbehandling med självhjälpsmaterial Självhjälp / Biblioterapi För patienter med måttlig problemtyngd Behandlingseffekt likvärdig med omfattande behandling Metaanalys 22 studier: Apodaca& Miller, Läkemedelsbehandling Farmakologisk behandling är ofta effektivt Campral/Aotal Naltrexon Selincro Antabus Läkemedelsverkets rekommendationsgrad A 40 Läkemedel med olika målsättning Kontrollera drickandet: Campral, Naltrexon och Selincro Stöd för att avstå alkohol helt: Antabus Uppföljningar vid läkemedelsbehandling Har pat tagit farmaka? Biverkningar? Effekt? Feedback på lab prover Ge positiv förstärkning för framsteg Fortsättning läkemedel? 7

8 Biomarkörer är viktig feedback GT ASAT ALAT tas inför varje återbesök, ev CDT Vid antabusbehandling tas ASAT och ALAT varannan vecka första 3 mån (vecka 2, 4, 6, 8, 12) och glesas sedan ut till 1 ggr/mån (vecka 16, 20, 24) 3. KBT- behandling med samtalsteman och hemuppgifter Syfte: Ge feedback Upptäcka ev biverkningar Besök 1 Rekapitulera Hälsokoll alkohol Introducera hemuppgifter: 1. Alkoholkalender 2. Målformulering: a) Patienten sätter målet b) Vilken tidsperiod? c) Konkret och mätbart Besök 2 Följ upp hemuppgifter: 1. Alkoholkalender - Frekvens - Mängd - Mönster 2. Målformulering - Checka av tydlighet, mätbarhet Besök 2 (forts) Introducera ny hemuppgift: 1. Risksituationer och utlösande faktorer - saker - händelser - människor - känslor -platser - tankar Besök 3 Följ upp hemuppgift 1. Risksituationer och utlösande faktorer 2. Alkoholkalendern i relation till målformulering 2. Fortsätt med Alkoholkalender 8

9 Besök 3 (forts) Introducera nya hemuppgifter: 1. Alternativ till att dricka i de identifierade högrisksituationerna 2. Handlingsplan för hantering av högrisksituationer 3. Fortsätt med Alkoholkalender Besök 4 Alternativ, handlingsplaner och utvärdering Följ upp hemuppgifter: 1. Möjliga alternativ till att dricka i risksituationerna 2. Handlingsplaner för risksituationerna 3. Alkoholkalendern i relation till målformulering Framtid: Vad behövs för att patienter ska söka PV? Alkoholprofilen 1177 Alkohollinjen Pat. till PV via: 51 Hjälper styrmedel? Ekonomiska styrmedel Kampanjer Utbildningskrav på personal Profilerade VC?? Bikupa: Vad behövs? 5 minuter i grupp: 1. Vad krävs för att patienterna ska söka PV för milda/måttliga alkoholproblem? 2. Och vad behöver vi inom vården göra? 9

10 Kunskap behövs Det finns flera vägar Innehåll: 1. Historik, global utblick 2. Alkoholpolitik 3. Patientcentrering, hälsofrämjande 4. Olika problematik, diagnoser 5. Att samtala om alkohol 6. Knep och verktyg i samtalet 7. Stödja ändring av vanor 8. Alkoholens farmakologi 9. Hur alkohol påverkar olika sjd Tack för ert 56 10