Alkohol för oss i PV. Vad är dricka normalt? Alkoholkonsumtion i Sverige i liter 100% alkohol per capita
|
|
- Amanda Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Alkohol för oss i PV Vad är dricka normalt? Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm 1 2 Alkoholkonsumtion i Sverige i liter 100% alkohol per capita Litres per capita Vad är 9 liter 100% alkohol? 32 helflaskor vodka 96 flaskor vin 360 burkar (0,5 l) starköl = 1,75 standardglas/dag Källa: SoRAD Sid 3 Ungdom dricker klart mest Men störst ökningstakt bland äldre kvinnor 1
2 Kraftig ökning av alkoholreklam Alkoholkonsumtion i världen 2005 total konsumtion 100% alkohol per invånare (15+) Global status report on alcohol and health, WHO, Riskbruksbegreppet i Sverige 1) >14 standardglas per vecka för män, > 9 standardglas per vecka för kvinnor 2) 5 standardglas vid ett och samma tillfälle för män, 4 standardglas vid ett och samma tillfälle för kvinnor 3) Ökad känslighet (medicin, sjukdom, ärftlighet), eller fel situation Ett standardglas innehåller 12 g 100% alkohol, detta finns i: Riskbruk är ett alkoholbruk som ger ökad risk för skador I Australien definieras riskbruk som ett bruk som ger > 1 % risk att dö av alkoholen Råd: Drick inte mer än 12 glas/vecka Drick inte mer än 3½ glas/gång National Health and Medical Research Council. Australian guidelines to reduce health risks from drinking alcohol. Canberra; Sid 9 Alkoholproblem i Sverige Beroende med stor problemtyngd Beroende med låg måttlig problemtyngd Riskbruk/skadligt bruk Alkohol är relevant för oss på flera sätt: Alkoholberoende ICD-10 3 av följande: 1. sug, stark längtan, tvång 2. kontrollförlust 3. fortsatt användning trots skador 4. prio av alkohol, försummar annat 5. toleransutveckling 6. abstinens Riskbruk Alkoholanvändning som ger ökad risk för sjukdom och död: >14 standardglas per vecka för män, >9 standardglas per vecka för kvinnor 5 standardglas vid samma tillfälle för män, 4 standardglas vid samma tillfälle för kvinnor Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder Skadligt bruk ICD-10 Alkoholanvändning som skadar hälsan xalkoholism Bidragande faktor Alkoholanvändning som utlöser/försämrar tillstånd Alkoholmissbruk x Källa: Missbruksutredningen SOU2011:
3 Hur vanligt är alkoholproblematik i vården? Om man ser patienter: Varför kan man bli sjuk av alkohol? 300 har riskabel alkoholkonsumtion 85 är alkoholberoende har tillstånd som potentiellt kan påverkas av alkohol Alkoholens farmakologi Sid 13 The dirty drug Farmakokinetik: Liten molekyl passerar barriärer Vattenlöslig sprids i alla compartment Farmakodynamik: Påverkar alla cellmembran Interagerar med receptorsystem Interagerar med enzym Påverka DNA transkriptionen Acetaldehyd toxiskt. men - alkohol påverkar så olika Genetisk variation (nedbrytning, receptorklasser mm) medför att olika individer reagerar olika: Upplevelse(stimulerad/trött) Tolerans (tål mycket/lite) Beroendeutveckling Somatisk påverkan (olika för varje organ/tillstånd) Lever Hjärta Blodtryck Hud Colon. Könsskillnader Några sjukdomar som påverkas av alkohol Bild: Sven Wåhlin Sid
4 Alkohol: - de vanliga diagnoserna Blodtryck och alkohol Blodtryck Rytmrubbning Kardiomyopati Diabetes Sömn Depression Ångest Minne Infektionsbenägenhet Polyneuropati Potens Seborré Rosasae Psoriasis Diarré Lumbago Myalgi Cancer Linjärt samband blodtryck alkoholkonsumtion på gruppnivå: 2 lättöl/dag -> 3,3/2 mm Stora individuella skillnader > 60 sjukdomstillstånd med kända samband Xin X, He J, Frontini MG, Ogden LG, Motsamai OI, Whelton PK. Effects of alcohol reduction Sid 20 on blood pressurea meta-analysis of randomized controlled trials. Hypertension 2001;38: Kardiomyopati -hjärtsvikt Nervsystem Psykiska Sömnstörning Depression Ångest Självmord - 48% alkoholrelaterat Minnesstörning Mekanismer: Fettsyreestrar accumuleras i mitokondrier Katekolamindrive Ökad belastning pga blodtrycksförhöjning Nervsystem Polyneuropati Lillhjärnsatrofi Wernicke-Korsakoff Alkoholdemens Frekvens: % av all kardiomyopati Skotzko CE et al.heart Fail Rev (2009) 14: Sid 22 Erytrocyter Blod Anemi (hämmad benmärg) Makrocytos (MCV) Polycytemi (sömnapné) Leucocyter Endokrint Män: testosteronbrist, östrogenöverskott Kvinnor: testosteronöverskott Cushingoid Impotens Neutropeni (toxisk effekt) Hämmad mobilisering/migrering/fagocytos Utjämning av könsskillnader Sid
5 Lever Hud Fettlever > hepatit > cirros Risk för skrumplever 3 ggr förhöjd vid 25 gram alkohol per dag (2 glas vin ) Risken 25 ggr förhöjd vid 100 gram alkohol per dag (1½ flaska vin) Levercancer Sid Den ena positiva effekten på hud: Hennes hud blir allt vackrare med din ökande promille Parotit Muntorrhet Hypochlorhydri Pancreatit Körtelpåverkan - Kronisk och akut pankreatit -Riskökning för kronisk pankreatit 30% vid 25 gram per dag Tunntarm Tarmeffekter av alkohol Alkoholskador SIBO, Small Intestine Bacterial Overgrowth Muskler Akut rhabdomyopati Kronisk rhabdomyopati/atrofi Myalgi * Alut lumbago * Leaky gut syndrome Skelett Osteoporos (Mg, Ca förlust, PTH ökar) + ökad falltendens Leder/senor Gikt * Dupuytrenskontraktur * Bursit * 29 Ansamling av acetaldehyd Sid 30 5
6 Cancer Alkohol och smärta/stress Alkohol orsakar cancer: 10 % av mäns cancer 3 % av kvinnors cancer 1. Sympaticusaktivering 2. HPA axeln aktiveras - ökad muskeltonus - kärlsammandragning - ökad smärtkänslighet Sömnstörning Stresskänslighet Smärttillstånd Bröst Tjocktarm Ändtarm Munhåla Svalg Strupe Lever. Cancerbehandling påverkas: Operationsresultat NK celler Infektionsrisk Cytostatikainteraktion Sid 31 Alkohol är fosterskadande Alkohol viktigare än diabetes och astma för hälsoläget 6000 Källa Andreasson & Allebeck, FHI, DALY Ökad risk för spontanabort Minskad födelsevikt Ökat antal dödfödslar Tillväxthämning efter födsel Uppmärksamhetstörning i barndom och ungdom Intellektuell hämning som barn och vuxen FAS FASD Disability Adjusted Life Years alkohol Sid 33 Alkoholens positiva effekter diabetes astma Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report Reducing risks, promoting healthy life. Sid 34 Verklighetsuppfattningen vid 0,5 promille Bild: Sven Wåhlin 35 Sid 36 6
7 Alkoholens hjärtskyddande effekt J-kurvan Confoundingproblemet Relative risk Grammes alcohol per day Källa: Corrao G, Rubbiati L, Bagnardi V, Zambon A & Poikolainen K. (2000) Alcohol and coronary heart disease: a meta-analysis Addiction 94, Sid 37 p ro c e n t >90 glas per månad Handikappade Dålig hälsa Låg inkomst Lågutbildade Fysiskt inaktiva Ensamstående Ej föreningsaktiva Deprimerade Oroliga Ålder >65 Camacho; J Chron Dis 1987; 40: Alkoholens positiva effekt? Alkoholens gynnsamma effekt kompenserar < 3 % av skadlig effekt Rehm J. Global burden of disease and injury.. Lancet june 27; vol.373. (9682) pp Kan man rekommendera alkohol? Slutsats: 1. Nej! Alkohol har ingen evidens som läkemedel 2. Finns ej heller evidens att avråda från måttligt drickande, om hänsyn tas till kontraindikationer 3. De ev. gynnsamma hälsoeffekterna uppnås redan vid låg konsumtion (<1 glas män, <½ glas kvinnor) 4. För personer < 40 år finns inga positiva hälsoeffekter 5. Avråd alltid från berusningsdrickande 6. Avråd alltid deprimerade patienter att dricka 7. Inga säkra nivåer för gravida Sid 40 Biologiska markörer - ett skäl att tala om alkohol Biologiska alkoholmarkörer Sensitivitet högkonsumtion Specificitet högkonsumtion GGT 35% ca 50% ASAT 17% <50% ALAT 33% <50% MCV 22% <50% CDT 29% >95% PEth ~100% ~100% Jämför: AUDIT 92% 94% 41 Sid 42 7
8 Biologiska alkoholmarkörer Normaliseringtid efter alkoholstopp: Triglyc 1-2 dagar EtG/EtS 1-2 dagar Urat 2-3 dagar ASAT 1-2 veckor ALAT 1-2 veckor PEth 2-3 veckor CDT 1-3 veckor HDL 1-3 veckor GGT 3-6 veckor MCV 2-3 månader Alkoholberoende - Ny kunskap nytt synsätt Sid Vad är beroende? ICD-10 kriterierna (DSM IV liknande) 1. Sug: Stark längtan eller tvång efter alkohol/tobak. 2. Kontrollförlust: Ex: Dricker mer än man hade tänkt. 3. Fortsatt bruk trots kroppsliga eller psykiska problem. 4. Prioritering av alkohol: försummar arbete, fritidsintressen, socialt liv. 5. Toleransutveckling: Ex: Dricker mer för att få samma effekt som tidigare (>50%). 6. Abstinens: Skakiga händer, svettning, oro. Man kan vara mer eller mindre beroende! Sammanlagt personer 55% svarsfrekvens 12 kommuner Frågeformulär DSM-IV kriterierna: 1. Tolerans 2. Abstinens 3. Dricker mer än avsett 4. Oförmåga att avstå 5. Tar mycket tid 6. Ger upp sociala aktiviteter 7. Fortsatt trots skador 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4 beroendekriterier 3,1 % 2 beroendekriterier 4,7 % 1 beroendekriterium 14,5 % 0 beroendekriterier 76,6 % Tolkning: Minst 3 av 6 kriterier skall vara uppfyllda under de senaste 12 månaderna 45 Källa: 46Andreasson, Karolinska institutet Opublic data, 2011 Vår bild av alkoholberoende Varför blir man alkoholberoende? Genetik Volym Risk för Beroende Miljö 8
9 Genetik Volym Varför blir man alkoholberoende? Risk för Beroende Hur går det för dem som var alkoholberoende? (> 1 år sedan) 25 % fortfarande beroende ( 3 kriterier) 18,2 % nykterister 27,3 % partiell remission (1-2 kriterier) 11,8 % riskkonsumtion (men utan beroende) 17,7 % lågrisk konsumenter Miljö 74,5 % hade inte fått någon behandling! Ref: Dawson D, Grant B, Stinson F, Chou P, Huang B, Ruan W. Recovery from DSM-IV alcohol dependence: United States, Addiction. 2005;100: Prognos för alkoholberoende 83 % bättrades utan behandling 17 % bättrades med hjälp av behandling 2,5 år från beslut till handling 27,8 % blev helnyktra Varför behandla alkoholberoende i primärvården? 5 argument: Blomqvist, J., Cunningham, J., Wallander, L. & Collin, L. (2007) Att förbättra sina alkoholvanor. Om olika mönster för förändring och om vad vården betyder. FoU-enheten, Stockholm: FoU-rapport 2007:5 och Stockholms universitet: SoRAD Forskningsrapport nr 42. Sid Folksjukdom: 2. Alkohol ger andra symtom 4,5 % prevalens > 60 sjukdomar med känt samband De vanliga diagnoserna: blodtryck, blodfetter, diabetes, skador, trötthet, infektioner, sömnstörning, depression, ångest, magont, diarré, kriser. De flesta patienter ser inte sambandet
10 3. Begränsade problem: 4. Accepterar inte missbruksvården De har få andra sociala och psykiatriska problem De arbetar i ungefär samma utsträckning som andra De flesta inser problem med vanan (Berglund et al., 2006) Kan ej relatera till missbruk eller beroende Socialtjänstkontakt uteslutet. Vårdapparaten upplevs hotfull: styrd, beslut över huvudet Konsekvens: Vill inte berätta 55 Källa: Andréasson et. al Vilken typ av hjälp vill man ha? Tomrum att fylla mellan allmän information och specialistvård Om någon skulle prata om missbruk eller beroende med mig skulle jag stänga av däremot så har jag ju funderingar om mitt drickande ibland. Vem kan man tänka sig söka: Primärvården (allmänläkare, dsk, osv.) Företagshälsovården Internet Riskbruk 1. Skolundervisning 2. Samhällsinfo 3. Alkoholreklam 4. Massmediainfo Milt/måttligt beroende Var kan jag få råd och hjälp? Svårt beroende och missbruk: 1. Sociala myndigheter 2. Beroendeklinik 3. AA 4. Länkarna 57 Varför söker man inte hjälp? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant. vilken anledning tror du är den vanligaste? En huvuduppgiften för vården: reducera stigma Skulle skämmas Annat Skapa fler möjligheter att få hjälp anonymt Webben, appar, telefonhjälplinjer Oro för sekretess Inte effektivt Vet inte vart jag ska vända mig Vet ej/vill ej svara procent Gör specialistvården mer attraktiv Miljö, bemötande Erbjud hjälp i vardagssjukvården Primärvården, företagshälsovården Allmänheten Alkoholberoende Källa: Andréasson, Alcohol & Alcoholism,
11 5. Korta insatser är effektiva Korta insatser lika bra som mer omfattande vid måttligt beroende Korta insatser har effekt på: Sjuklighet Sjukhusdagar Öppenvårdsdagar Sjukskrivningsdagar Farmakologisk behandling effektiv och underutnyttjad 1. Folksjukdom Sammanfattning: Detta talar för PV: 2. Alkohol har samband med vanliga sjukdomar 3. De flesta har begränsade problem 4. Socialtjänst och beroendevården oattraktivt 5. Behandling inom PV är effektiv Hur behandla alkoholberoende i PV? - ett exempel 15-metoden 15 minuter 15 AUDIT-poäng metoden Vid milt/måttligt alkoholberoende Fördjupad bedömning med feedback 1: Identifiering av risk eller problem Rådgivande samtal 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 3: Behandling Läkemedel Samtalsteman 1: Identifiering av risk eller problem Rådgivande samtal 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 3: Behandling Läkemedel med samtalsteman
12 Hälsokoll alkohol tydliggör: 1. Alkoholkonsumtionen; omfattning och mönster 2. Grad av alkoholberoende 3. Somatiska, psykiska & sociala problem Detta ger underlag för en bedömning: -Så att patienten får beslutsunderlag ang. ändrade vanor och behandling Intervjuformulär Formulär: Visar: (A) Alkoholkalender Konsumtion (B) ICD-10 kriterier Beroende (C) AUDIT Riskbruk + problem (D) SADD Beroendets svårighetsgrad (E) HAD Psykisk hälsa (F) Motivation Tankar om förändring 68 Biomarkörer Biomarkör: Visar: CDT Högkonsumtion GT Leverpåverkan ALAT Leverpåverkan ASAT Leverpåverkan MCV Benmärgspåverkan 69 Hälsokoll alkohol 1. Frågeformulär (och pats berättelse) 2. Biomarkörer (och undersökning) 3. Professionell bedömning med feedbacksamtal 4. Pats egna tankar? Nästa steg? Fortsatt behandling? 1. Patienten fortsätter själv (ev. självhjälpsmaterial) 2. Behandling med läkemedel 3. Behandling med samtalsteman, KBT 1: Identifiering av risk eller problem Rådgivande samtal 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol Tidsåtgång 30 min 3: Behandling -Läkemedel -KBT Tidsåtgång 15 min/besök Farmakologisk behandling 1. Akamprosat: Campral/Aotal.3x2. 2. Naltrexon. 1x1 eller vid behov. 3. Nalmefene: Selincro. 1 vb. 4. Disulfiram: Antabus. Självmedicinering? labkontroller ASAT/ALAT 5. Champix?
13 Optimera behandling genom uppföljningar Har pat tagit farmaka? Biverkningar? Effekt? Feedback på lab prover Ge positiv förstärkning för framsteg Fortsättning läkemedel? Samtalsbehandling med hemuppgifter Tema 1: - Målformulering (konkret och mätbart) - Alkoholkalender Tema 2: - Kartlägg risksituationer och utlösande faktorer Tema 3: - Alternativ till att dricka i risksituationer -Skriv handlingsplan för hantering av högrisksituationer Uppföljningar vid samtalsbehandling Gå igenom alkoholkalendern Gå igenom föregående hemuppgift Ge feedback på lab prover Ge positiv förstärkning för framsteg Ge ny hemuppgift Feedback Responsibility Advice Menu Empathy Self-efficacy Förhållningssätt Berätta om utfallet på tester Ansvaret för förändring är den enskildes Råd till förändring Meny med flera alternativ Empatiskt förhållningssätt/reflekterande Stärka enskildes tilltro till sin förmåga Bien et al. (1993) Samtalet om alkohol Fyra sätt att samtala om alkohol 1. Fråga om konsumtionen > värdera > ge feedback 2. Fråga om pat s egna funderingar om alkohol 3. Informera om samband alkohol aktuell sjukdom 4. Informera om möjlig alkoholpåverkan på prover etc
14 1. Fråga om konsumtionen: Anamnes: Dricker du? -> Hur ofta? -> Vad? -> Hur mycket varje gång? (ger mängd) Hjälpmedel: Hälsoformulär Alkoholdagbok TLFB (retrospektivt 4 veckor) Sid 79 Sid Pat s alkoholfunderingar: Anamnes: Har du själv ibland tänkt att du borde dra ner? etc. Hjälpmedel: AUDIT(ger mängd och konsekvenser) CAGE(ger konsekvenser) Diagnoskriterier alkoholberoende (ICD-10) Sid 81 Sid Samband med aktuellt problem? = utgå från patientens agenda Fråga om patienten märkt samband Informera hur alkohol kan bidra besväret. Informera om alla behandlingsalternativ, inkl. mindre alkohol: Utred om det finns samband: - Erbjud halveringstestet - Resonera om individuell känslighet Informera i dialog Utforska: Vad känner du till om alkohol och XX? Erbjud (Be om lov): Vill du att jag berättar lite mer om alkohol och XX? Utforska: Vad tänker du om detta? Kan det här vara relevant för dig? 84 14
15 4. Informera om tecken i prover etc. Alkoholkonsumtion ibland bidragande till patologiska fynd (ASAT, ALAT, GT, MCV, Urat, Triglycerider) Höjningar inom referensintervall kan utnyttjas Tidiga tecken problem behöver inte finnas Utred om samband finns: Halveringsexperimentet Bakgrund: Den individuella känsligheten varierar stort i varje organsystem Erbjud ett experiment: - halvera konsumtionen under 3-4 veckor. - återbesök med utvärdering Hallberg Hans. Riskbruk av alkohol, ett studiebrev av SFAM Sid 86 Motiverande samtal - MI Dags att förändra men hur? Vad är Motiverande samtal - MI Blaise Pascal ( ) Ett sätt att hjälpa människor att komma vidare I en förändringsprocess genom att minska ambivalensen och att locka fram personens egen motivation till förändring Människor tror mer på sådana argument de själva kommer på, än av argument som andra hittat på. 89 Sid 90 15
16 Övning Läkaren som expert 1-2 min. Dela upp er parvis: expert och patient Patient nämner något hon/han vill ändra Läkaren informerar (frågar inget): 1. Varför förändringen bör göras 2. Förklarar, minst tre fördelarmed förändringen 3. Berätta hurdet ska gå till att förändra 4. Betona hur viktigtdet är Sid 91 Övning: Patienten som expert 1-2 min. Läkaren frågar: 1. Hur kommer det sig att du vill göra förändringen? 2. Vilka är dinatre bästa skäl för att göra det? 3. Hurskulle du göra för att lyckas? 4. På en skala 1-10, hur viktigt är det för dig? 5. Hur kommer det sig att du säger X, och inte 0? Vad var skillnaden i samtalet? Sid 92 Förhållningssättet i motiverande samtal MIandan Locka fram: -egna skäl och egen önskan -egna tankar och idéer Samarbete: -hur kan jag hjälpa dig? -det finns många sätt Respekt: -vem är expert? -eget val - ambivalens 93 Beredskap till förändring Motivation Inte beredd Osäker/tveksam Beredd Väcka intresse väg för- och nackdelar stöd beslut utbyte av info hinder och lösningar diskutera metoder 94 Några fällor Korrektionsreflexen: -hjälpa till, berätta hur det egentligen är, ge goda råd som inte efterfrågas - Passar ibland, men inte i motivationsarbete Argumentera: -patienten förstärker sina motargument Länktips m.m
17 Tips till patienter & anhöriga En bok för oss i vården 1. Historik, global utblick 2. Alkoholpolitik 3. Patientcentrering, hälsofrämjande 4. Olika problematik, diagnoser 5. Att samtala om alkohol 6. Knep och verktyg i samtalet 7. Stödja ändring av vanor 8. Alkoholens farmakologi 9. Hur alkohol påverkar olika sjd Sid 97 Det finns många sorters samtal - de som blir av är bäst! Tack och lycka 99 17
Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm
Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad
Läs merVarför behandla alkoholberoende i primärvården?
Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per
Läs merHantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism
Hantera alkohol enkelt Sven Wåhlin, läkare Riddargatan1, Beroendecentrum Stockholm twitter: @SvenWahlin mail: sven.wahlin@sll.se Enkelt pga förhållningssätt: en insiktsfull patient viktigast - inte att
Läs merAlkoholens medicinska konsekvenser. Riskbruk är riskabelt 2014-12-11. Riskbruksbegreppet i Sverige: Agenda. Risk för vad?
Alkoholens medicinska konsekvenser Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Agenda Den förhöjda risken vid riskbruk Hur alkohol orsakar sjukdom Några exempel på sjukdomar Kan alkohol
Läs merRiddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm
Riddargatan 1 En breddad behandling av alkoholberoende Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm Twitter: @SvenWahlin Mail: sven.wahlin@sll.se Agenda Bakgrund till 15-metoden Alkoholberoende: oftast
Läs mer15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1
15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.
Läs merLäkemedelsbehandling vid alkoholberoende
Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Twitter:@SvenWahlin Mejl: sven.wahlin@sll.se 1 Agenda Alkoholberoende vad är det? Fler behöver
Läs merRiskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson
Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex
Läs merSven Wåhlin leg.läk, spec allmänmedicin Projektledare Riskbruksprojektet Statens folkhälsoinstitut
Agenda Sven Wåhlin leg.läk, spec allmänmedicin Projektledare Riskbruksprojektet Statens folkhälsoinstitut Hur mycket dricks det i Sverige Varför dricker vi alkohol? Alkoholens skadliga hälsoeffekter Några
Läs merKontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512
Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merFLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.
FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem
Läs merCENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA)
CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA) CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA) http://iogt.se/forskningsrapport/ För
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs merNär generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri
När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Min tanke
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merfakta om alkohol och hälsa
fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad
Läs merHinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013
Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter
Läs merSamtalsteman om alkohol
Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,
Läs merRiktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen
Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:
Läs merAlkohol och sjukskrivning
Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merProblem på olika sätt
Alkohol som sjukdomsorsak och alkoholberoende Problem på olika sätt Tillstånd Problem Vad göra? Härnösand 190219 Sven Wåhlin Öl, Beroendecentrum, Stockholm twitter: @SvenWahlin, mail: sven.wahlin@sll.se
Läs merAtt bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap
Att bredda basen för behandling av alkoholproblem Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Hur ska alkoholproblem behandlas? Kommunikationsforskning:
Läs merHälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län
Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Folkhälsoenheten Sofia Carlberg, Projektledare, UM-samordningsprojekt Louise Hjortenfalk, Hälsoplanerare Carina Hesse-Bolin, Enhetschef Helena
Läs merAlkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum
Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merBehandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden
Behandling av alkoholberoende inom PV 15 metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg
Läs merAlkohol - hur uppmärksammar vi människor behov av råd
Alkohol - hur uppmärksammar vi människor behov av råd Fredrik Spak, överläkare, docent. institutionen för medicin, Socialmedicin, samt FoU PV Gbg och Södra Bohuslän Innehåll SU uppmärksammar alkohol, om
Läs mer15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)
15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av
Läs merPer 43 år. Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Fredrik, 18 år. Madelene, 50 år. Vad är vad? Jörg Rosowski distriktsläkare 1. Riskbruk Vad är det?
Per 43 år Riskbruk, skadligt bruk och beroende Jörg Rosowski Riskbruksprojektet Värmland Socialbidrag sedan 1998 Flera ggr varit på behandlingshem pga alkoholproblem Skild, ingen kontakt med sina barn
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska
Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska Fredrik Spak, Lektor, docent, överläkare Socialmedicin. Sahlgrenska akademin, Göteborgs U. www.socmed.gu.se
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merVärt att veta om alkohol och din hälsa
Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merAlkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion
Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar
Läs merEtt riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,
Läs merHur vanligt är alkoholproblem? Tratten
Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,
Läs merAlkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion
Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Dimitrios Liabos överläkare Beroendecentrum Gävle/Sandviken Prioriterade grupper Patientgrupper Sjukdomsgrupper Gravida
Läs merAlkohol och gender med fokus på tidiga alkoholinterventioner i praktiken. Föredrag 20141211 HFS, Ersta Fredrik Spak Lektor, socialmedicin,
Alkohol och gender med fokus på tidiga alkoholinterventioner i praktiken. Föredrag 20141211 HFS, Ersta Fredrik Spak Lektor, socialmedicin, Sahlgrenska akademin samt överläkare FoU Närhälsan Gbg och Södra
Läs merBehandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo
Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?
Läs merRiskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet
Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet Syfte med projektet: HoA vill bidra till ett bättre omhändertagande och behandling för anställda i VGR med alkoholproblematik. Genom att: a) genomföra en
Läs merAlkoholberoende Farmakologisk behandling
Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende
Läs merAlkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården
Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren
Läs mer>60 medicinska?llstånd
TIA - Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Regeringsuppdrag 2012-2014 Stödja företagshälsovårdens arbete med?diga insatser i arbetslivet mot alkohol Sveriges Företagshälsor Karolinska Ins5tutet
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar
Läs merAlkohol enklare än du tror
Alkohol enklare än du tror Sven Wåhlin, Överläkare Riddargatan 1 Mottagningen för alkohol och hälsa Beroendecentrum, Stockholm Twitter: @svenwahlin Agenda Del 1 Olika alkoholproblem Riskbruk beroende =avhengighet
Läs merNär, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?
Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande
Läs merSammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk
Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Ulric Hermansson, Med dr och adj universitetslektor Karolinska Institutet Innehåll Riskbruk ett annat fokus Inramningen Screening
Läs merAtt identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM
Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande
Läs mer1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?
1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merVårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting
Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Bakgrund 3 Definitioner 4 Utredning 5 Laboratorieanalyser 8 Behandling 9 Förslag till kvalitetsindikatorer 10 Patientbroschyr med konsumtionstest
Läs mer2013-11-11 Sven-Olov Lindahl
2013-11-11 Sven-Olov Lindahl Alkoholproblemets nivåer Alkoholens konsekvenser för individen - beroende för samhället - missbruk Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,
Läs merAlkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren
Alkohol Riskbruk, missbruk och beroende Jack Winberg, Peter Berggren Bakgrund/epidemiologi Arbetsmodell, riskbruk VLL väntrumsundersökning Genomgång vårdprogram Screening Motiverande samtal Läkemedel Uppföljning/kvalitetsindikatorer
Läs merÄldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019
Äldre och alkohol Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken 17 maj 2019 Syfte med föreläsning o Ökad kunskap om hur alkohol påverkar äldre o Medicinska tillstånd att vara uppmärksam på o Trygghet i
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården Sven Andréasson, 18 02 05 SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre Trender i Europa (Vintagestudien) Arbetar längre Lever längre Tjänar mer Liberalisering Födda på
Läs merÄndring av levnadsvanor: Alkohol
1 Ändring av levnadsvanor: Alkohol Vad vi måste veta Hur vi kan förhålla oss Hur samtalet går 2 Tågordning Introduktion: vad säger de nationella riktlinjerna? Alkohol: riskbruk, missbruk, beroende: lite
Läs merATT HANTERA ALKOHOLPROBLEM I PRIMÄRVÅRDEN EN HANDBOK I 15-METODEN
ATT HANTERA ALKOHOLPROBLEM I PRIMÄRVÅRDEN EN HANDBOK I 15-METODEN Ett samarbete inom Stockholms läns landsting Riddargatan 1 Centrum för psykiatriforskning Beroendecentrum Stockholm 1 DENNA HANDBOK ÄR
Läs mer1 Alkohol 2015-12-15
1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller
Läs merBEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET
Läs merAlkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion
Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Maria Hammarbäck Leg sjuksköterska Grundläggande psykoterapeut KBT Beroendecentrum Gävle Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merX (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*
Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska
Läs mer2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK
DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla
Läs merAlkohol och hälsa, Karolina Eldelind
Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... ATUM... ALKOHOLVANOR, Alkoholkalender (TLFB) Alkoholkalendern hjälper till att ge en bild av vilken mängd alkohol du dricker och om det finns något mönster i din alkoholkonsumtion.
Läs mermotiverande samtal (MI)
Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda
Läs merGuldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet
Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Bilden av alkoholproblemet Dina tankar och känslor Bilden av alkoholproblemet Och vad tänker du nu? Vinglas då & nu Alkoholbruk i Sverige Nio liter
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merStigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet
Stigma 2016-11-28 Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet Få söker vård Hinder att söka vård: Stigma Peter: Men det är ju
Läs merAlkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se
Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN
Läs merBeroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd
Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter
Läs merMotiverande samtal. Motivational interviewing/mi april 2018
Motiverande samtal Motivational interviewing/mi 11 + 26 april 2018 Karin Salomonsson Wohlin Läkare, specialist i allmänmedicin MI lärare, Medlem i MINT- Motivational Interviewing Network of Trainers Metodstöd
Läs merPsykisk ohälsa- Vad är det?
Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt
Läs merAlkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.
Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte
Läs merHälsokonvent 2013. Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Hur hanteras alkoholfrågan? Den svenska alkoholkonsumtionen (ren 100% alkohol)
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merUtvärdering av Prime For Life utbildning.
Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid
Läs merINGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM
15-METODEN MANUAL FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM Innehåll BAKGRUND 3 Alkoholproblem en kostnad för arbetslivet 3 Vanligast med lindriga problem 3 Effektiva behandlingar
Läs merVägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv
Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,
Läs merMinnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, 2013. Ulric Hermansson
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA, univ.lektor Ledningsgruppen
Läs merÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen
ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till
Läs merFosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)
Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merVårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen
Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Bakgrund Allmänt Enligt siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009 (2006-2009)
Läs merRusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,
Läs mer