Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Transkript

1 Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

2 Folkhälsoenheten Sofia Carlberg, Projektledare, UM-samordningsprojekt Louise Hjortenfalk, Hälsoplanerare Carina Hesse-Bolin, Enhetschef Helena Wallin Eriksson, Hälsoplanerare Erika Häggström, Hälsoplanerare och samordnare för landstingets tobakspreventiva arbete

3 Folkhälsoenheten Vem ansvarar för vad? Louise Hjortenfalk Matvanor, Alkohol Helena Wallin Eriksson Fysisk aktivitet Erika Häggström Tobak pv Samlade primärvården Tobak Samordning LUL FaR/lots Samordning Sofia Carlberg Ungdomsmottagningar UM Projekt samordning FC Samordning

4 Kommunikation Mejla eller ring oss med frågor och funderingar Folkhälsoenheten Funktionsbrevlåda Louise Hjortenfalk, hälsoplanerare Helena Wallin Eriksson, hälsoplanerare Erika Häggström, hälsoplanerare Sofia Carlberg, projektledare Carina Hesse-Bolin, enhetschef Informationssida

5 Utbildningsinsatser för primärvård Ur programmet: Alkoholens hälsoeffekter Att uppmärksamma alkohol och att inleda samtal Utreda: riskbruk eller alkoholberoende Motiverande samtal Behandling av alkoholberoende, läkemedel Presentation av LUL:s kunskapsunderlag för levnadsvanor, dokumentation Grupparbete i team: arbetsfördelning och lokal rutin på vår VC

6 Visste ni att: De flesta som dricker för mycket minskar själva sitt drickande när de blir medvetna om hälsoriskerna. Vid riskbruk av alkohol har man inget beroende och kan därför själv minska sitt drickande utan problem. De flesta som dricker för mycket är inte medvetna om hälsoriskerna. Det har visat sig att de som blir medvetna, t.ex. genom att vårdpersonal informerat, minskar sitt drickande. Denna minskning har visat sig sitta i två år! Ref: SBU. Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. SBU rapport 156/I och 156/II; 2001.

7 Litres per capita Alkoholkonsumtionen i Sverige liter 100% alkohol per capita Vad är 9,9 liter 100% alkohol? 45 helflaskor vodka 108 flaskor vin 434 burkar starköl = 1,75 standardglas/dag Källa: SoRAD/CAN 7

8 Unga vuxna dricker klart mest - lägst riskupplevande - men högst risk! 8

9 Riskbrukets subgrupper (approx.) Svårt beroende Måttligt beroende Skadligt bruk Endast riskbruk Ej riskbruk 6,5 millioner > 15 år 9

10 Riskbruksbegreppet i Sverige: 1) >14 standardglas per vecka för män, > 9 standardglas per vecka för kvinnor 2) 5 standardglas vid ett tillfälle för män, 4 standardglas vid ett tillfälle för kvinnor 3) Ökad känslighet (medicin, sjukdom, ärftlighet), eller fel situation Ett standardglas innehåller 12 g 100% alkohol, detta finns i: Sid 10

11 Alkohol kan påverka det mesta Blodtryck Rytmrubbning Kardiomyopati Diabetes Sömn Depression Ångest Minne Infektionsbenägenhet Polyneuropati Potens Seborré Rosasae Psoriasis Diarré Lumbago Myalgi Cancer > 60 sjukdomstillstånd med fastställda samband 11

12 Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Aktuellt material att använda i mötet med patienter Broschyren Goda levnadsvanor gör skillnad Frågor om levnadsvanor A4-ark på Navet och på Folkhälsoenhetens informationssida på extranätet Kunskapsunderlaget för levnadsvanor

13 Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Aktuellt material att använda i mötet med patienter Broschyren Det handlar om din hälsa- testa dina alkoholvanor! AUDIT

14 Riskgrupper Gravida, småbarnsföräldrar Unga vuxna Högt blodtryck, blodfettsrubbningar och hjärt- och kärlsjukdomar Leversjukdom Övervikt eller fetma Kronisk smärta Hudsjukdomar Ångest och depression Schizofreni Inför operation

15 Samtalet om alkohol FRÅGOR OM ALKOHOL 1. Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka? Veckokonsumtion: Riskbruk från 10 glas kvinnor och 15 glas män 2. Hur ofta dricker du 4(kvinna)/5(man) standardglas vid ett och samma tillfälle t.ex under en kväll? Eventuellt AUDIT

16 Alkohol i kunskapsunderlaget Åtgärdsnivåer Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal

17 Enkla råd Enkla råd Vid riskbruk används HFS broschyren Goda levnadsvanor gör skillnad eller landstingsbroschyren Det handlar om din hälsa och patienten informeras och uppmanas till konsumtion med mindre risk. Om patienten har riskbruk i form av veckokonsumtion eller i form av intensivkonsumtion: Använd aktuell broschyr Visa patienten att en hög veckokonsumtion och/eller frekvent intensivkonsumtion/berusningsdrickande innebär ett riskbruk Ge patienten aktuell broschyr Hänvisa vidare om patienten önskar mer hjälp

18 Rådgivande samtal Rådgivande samtal Personalens kompetens: Genomgått LUL:s aktuella Pingpongutbildningar och har utöver detta tillägnat sig ytterligare kunskap om alkohol och ohälsa t.ex. läst boken Alkohol en fråga för oss i vården. Rådgivande samtal är den åtgärdsnivå som rekommenderas vid riskbruk och förutsätter att vissa förkunskaper finns kring riskbruk och ohälsa. Dialog med patienten kring alkoholkonsumtion anpassad till ålder, hälsa, relaterade symtom och risknivåer, gärna med motiverande strategier. HFS eller landstingsbroschyren kan med fördel användas. Om det behövs en utökad bedömning kan AUDIT formuläret användas i de fall där detta inte redan är gjort AUDIT Patienten kan även ges möjlighet att använda webb/datorbaserad rådgivning som alkoholprofilen/livsstilsanalys livsstilsanalys.alexit.se

19 Kvalificerat rådgivande samtal och hänvisning Kvalificerat rådgivande samtal Utförs av särskilt utbildad personal. Fråga om patienten önskar vidare samtal eller rådgivning om alkoholrelaterade frågor. Hänvisa till relevant instans, se nedan (gäller oavsett länstillhörighet). Hänvisa vidare till: Informera om Alkoholprofilen och Alkohollinjen För patienter från Uppsala och Östhammar gäller: a) lämna telefonnummer till Råd och behandlingsgruppen i kommunen b) hjälp patienten att få kontakt med beroendepsykiatrin vid behov Beroende och neuropsykiatri För patienter från övriga delar av länet: Beroendesjuksköterskor: norra länsdelen och södra länsdelen För andra län gäller: Ta kontakt med kurator för hjälp med kontaktuppgifter till lämplig instans.

20 Uppföljning av åtgärder Uppföljning av åtgärder Patienter som har fått rådgivande samtal för riskbruk skall följas upp en gång per år alternativt flera gånger beroende på patientens situation, med samma frågor om alkohol och eventuellt ny åtgärd inom den vård personen för tillfället befinner sig (sluten- eller öppenvård). Uppföljningen är en del av behandlingen och ska därför göras på alla patienter och kan ske genom besök, brev eller via telefonkontakt. Uppföljning/utvärdering av åtgärd dokumenteras i en ny besöksanteckning och ny uppföljning av alkohol dokumenteras i journaltabell Levnadsvanor. Ny planering görs vid behov.

21 Dokumentation Dokumentation- frågor om alkohol Dokumenteras i journaltabell för levnadsvanor. Dokumentera under sökordet Levnadsvanor att svar om alkohol finns i journaltabell. Åtgärder- öppenvård (Primärvård och specialistmottagning) Vid riskbruk av alkohol dokumenteras åtgärd med KVÅ-kod enligt tabell nedan i aktuell besöksmall. Om patienten avböjer vidare åtgärd ska det dokumenteras i ordinarie journalmall. KVÅ- klassifikation av vårdåtgärder DV121 Enkla råd om alkohol DV122 Rådgivande samtal om alkohol DV123 Kvalificerat rådgivande samtal alkohol

22 Diskutera Hur och var fångar ni upp personer med riskbruksproblematik? Hur och när avgör ni behandlingsform? Hur kan flödet för riskbrukspatienter se ut hos er? Har ni kunskap att kunna genomföra rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal (i er verksamhet)? - Om inte, hur kan ni uppnå det? - Vart hänvisar ni vid behov? Behöver ni ytterligare stöd?

23 Enkla råd om alkohol enligt motiverande samtal c800035d/public_show?link=true&player_id=4c9b685 4b35ea807b