Levnadsvanor- kunskapsunderlag för LUL

Transkript

1 Godkänt den: Ansvarig: Gäller för: Christina Lindberg Landstinget i Uppsala län Innehåll Syfte och omfattning...4 Bakgrund...4 Lokala rutiner...5 Beskrivning...5 Frågor om levnadsvanor...5 Bedömning och åtgärder...5 Enkla råd...6 Rådgivande samtal...6 Kvalificerat rådgivande samtal...6 Uppföljning av åtgärder...6 Dokumentation...6 Frågor om levnadsvanor i öppen- och slutenvård...6 Bedömning och...7 Bedömning och åtgärd i vårdåtagande Vårdguidens e-tjänster...7 Tobak...8 Inledning...8 Rökning...8 Snusning...8 Riskgrupper...8 Frågor om tobak...8 Bedömning och åtgärder...9 Enkla råd...9 Rådgivande samtal...9 Kvalificerat rådgivande samtal - Tobaksavvänjning Personalens kompetens Åtgärd för tobak i samband med operation Öppenvård Sidan 1 av 29

2 Slutenvård Uppföljning av åtgärder Dokumentation Frågor om tobak Bedömning och åtgärd i kronologisk journal Bedömning och åtgärd i vårdåtagande Rökstopp i samband med operation Uppföljning/utvärdering Öppenvård Slutenvård Alkohol Inledning Riskgrupper Frågor om alkohol Bedömning och åtgärder Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Personalens kompetens Åtgärder för alkohol i samband med operation Öppenvård Slutenvård Uppföljning av åtgärder Dokumentation Frågor om alkohol Bedömning och åtgärd i kronologisk journal Bedömning och åtgärd i vårdåtagande Alkoholfrihet i samband med operation Uppföljning/utvärdering Öppenvård Slutenvård Fysisk aktivitet Inledning Riskgrupper Frågor om fysisk aktivitet Sidan 2 av 29

3 Bedömning och åtgärder Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal FYSS ett kunskapsstöd FaR Friskvårdslots Uppföljning av åtgärder Dokumentation Frågor om fysisk aktivitet Bedömning och åtgärd i kronologisk journal Bedömning och åtgärd vårdåtagande Uppföljning/utvärdering Öppenvård Slutenvård Matvanor Inledning Riskgrupper Frågor om matvanor Bedömning och åtgärder Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Personalens kompetens Uppföljning av åtgärder Dokumentation Frågor om matvanor Bedömning och åtgärd i kronologisk journal Bedömning och åtgärd i ett vårdåtagande Uppföljning/utvärdering Öppenvård Slutenvård Referenser Sidan 3 av 29

4 Syfte och omfattning Detta kunskapsunderlag beskriver metoder och arbetssätt för arbetet med levnadsvanor i Region Uppsala och utgår från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor stöd för styrning och ledning. De fyra ohälsosamma levnadsvanorna som omfattas av riktlinjerna bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Att hälso- sjukvården arbetar med att stödja människor till mer hälsosamma levnadsvanor är därför en av de viktigaste insatserna för att förebygga sjukdom. Även de som redan drabbats av sjukdom kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. De övergripande målen för de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder är: Stödja patienten till att spela en central roll i sin egen hälsoutveckling Bidra till en hälsoorienterad hälso- och sjukvård Bidra till ett effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser (1) Riktlinjerna ska integreras och ligga till grund för det hälsoinriktade arbetet enligt Regional plan och budget. Kunskapsunderlaget riktar sig till chefer och hälso- och sjukvårdspersonal inom Landstinget i Uppsala län, med undantag från Folktandvården, som har egna riktlinjer från Socialstyrelsen gällande levnadsvanor och rådgivning. Innehållet ska kompletteras med lokala rutiner, som beskriver ett strukturerat arbetssätt med levnadsvanor på den egna enheten utifrån lokala förhållanden. Detta innebär anpassning till processbaserat arbetssätt där ett sådant används. Kunskapsunderlaget skall användas tillsammans med de i landstinget i Uppsala läns godkända journalmallar och Journaltabell för levnadsvanor. Bakgrund I november 2011 gav Socialstyrelsen ut Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor stöd för styrning och ledning. Ohälsosamma levnadsvanor står för en femtedel av den totala sjukdomsbördan. De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder syftar till att lyfta fram evidensbaserade metoder inom hälso- och sjukvården för att förebygga sjukdom genom att påverka levnadsvanor. Riktlinjerna ingår som ett uppdrag och gäller inom hela hälso- och sjukvården. De ger rekommendationer för vuxna och, i vissa fall, särskilda grupper som gravida, ammande och personer som ska genomgå operation. Vid vissa tillstånd utgör ohälsosamma levnadsvanor en ökad risk att utveckla eller förvärra sjukdom. Dessa tillstånd skiljer sig för de olika levnadsvanorna och finns specificerade under respektive avsnitt. Genom rekommendationerna i riktlinjerna blir det tydligare vilket stöd patienter bör erbjudas för att få en god vård. (1) Sidan 4 av 29

5 Lokala rutiner Varje verksamhet i landstinget behöver formulera lokalt anpassade rutiner för hur kunskapsunderlaget ska tillämpas, så att levnadsvanor blir en naturlig del av vård och behandling. Verksamhetschef har ansvar för att lokala rutiner finns för verksamheten. Rutinerna ska anpassas till processbaserat arbetssätt där ett sådant används. Levnadsvanor påverkar ofta sjukdomsutveckling och behandlingsresultat och utgångspunkten är att de flesta patienter ska uppmärksammas på levnadsvanornas betydelse för hälsotillståndet och erbjudas åtgärder vid behov, men det behöver ske då det är relevant för vårdtillfället. Rutinerna ska utgå från kunskapsunderlaget och omfatta: Vilka patientgrupper och vid vilka typer av kontakter då levnadsvanor ska uppmärksammas Av vem (funktion) På vilket sätt (muntligt, skriftligt) Hur ofta Om samtliga levnadsvanor ska tas upp eller bara vissa, beroende på diagnos och tillstånd Vem som ska utföra åtgärder Hur och när uppföljning av åtgärd ska ske Vem som dokumenterar och på vilket sätt (kronologisk journal eller journaltabell) Beskrivning Enligt Patientlagen har patienten rätt att få veta hur levnadsvanor påverkar hälsotillståndet och vilka metoder som finns för vård och behandling (2). Det är viktigt att vårdpersonalen gör en bedömning i varje patientmöte om när och hur frågan om levnadsvanor ska tas upp, så att det sker utifrån ett personcentrerat förhållningssätt med lyhördhet för förväntningar och värderingar. För att insatserna ska ge effekt är det viktigt att patienten är motiverad. Genom ett hälsofrämjande förhållningssätt där patienten är delaktig kan motivation till förändring utforskas. (1) Frågor om levnadsvanor För att kunna rikta åtgärder och stöd till de patienter som har störst behov, behöver ohälsosamma levnadsvanor uppmärksammas. Detta sker genom särskilt framtagna frågor i dialog med patienten. (1) Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder anger inte hur ofta frågorna bör ställas utan detta ska utgå från personalens professionella bedömning. Ett riktvärde för att uppnå kontinuitet kan vara att frågorna ställs för att uppdatera patientens situation en gång per år. Se bilaga 1 Bedömning och åtgärder Utifrån svaren på frågorna görs en professionell bedömning, som utgår från patientens tillstånd och eventuella diagnos, om huruvida levnadsvanorna utgör en risk för hälsotillståndet. Utifrån bedömningen erbjuds sedan rekommenderad åtgärd till patienten. Se bilaga 2. Grunden för åtgärderna är rådgivning vilken har delats upp i tre nivåer som är gemensamma för alla fyra levnadsvanor. De kan skilja sig åt när det gäller omfattning samt vilka verktyg och hjälpmedel som ingår. (1) Sidan 5 av 29

6 Enkla råd Information och korta, standardiserade råd och rekommendationer om levnadsvanan Kan kompletteras med skriftlig information Tar endast några få minuter Rådgivande samtal Dialog mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal Anpassning till patientens specifika förutsättningar, hälsa, ålder, risknivåer osv Kan kompletteras med olika hjälpmedel och verktyg Är tidsmässigt lite mer omfattande, vanligtvis minuter men ibland upp mot 30 minuter och ibland vid upprepade tillfällen Kvalificerat rådgivande samtal Särskilt bokat samtal för att diskutera levnadsvanan Dialog mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal Anpassning till patientens specifika förutsättningar, hälsa, ålder, risknivåer osv Kan kompletteras med olika hjälpmedel och verktyg Vanligen teoribaserad eller strukturerad metod för samtalet (t ex motiverande samtal, kognitiv beteendeterapi, stages of change, health belief model) Personalen är utbildad i den metod som används Tidsmässigt mer omfattande än det rådgivande samtalet och som regel vid upprepade tillfällen Uppföljning av åtgärder Patienter som fått åtgärder kan följas upp beroende på vilken nivå av åtgärder som givits. På vilket sätt åtgärderna följs upp beskrivs under respektive kapitel om levnadsvanorna i Kunskapsunderlaget. Generellt behöver inte enkla råd följas upp. Dokumentation Frågor om levnadsvanor i öppen- och slutenvård Svaren på ställda frågor om levnadsvanor dokumenteras i Journaltabell Levnadsvanor LUL. Svaren från alla frågetillfällen inom samma vårdgivare, till exempel den offentligt drivna vården i Landstinget i Uppsala län, samlas i samma tabell och ger en tydlig överblick av förändringar i patientens levnadsvanor över tid, samt underlättar bedömning och utvärdering. Privata vårdgivare, använder sin egen journaltabell, men med identiska sökord. Samtycke krävs från patienten då personalen vill ta del av annan vårdgivares uppgifter. Eftersom all verksamhet inom landstinget använder samma tabellsökord finns möjlighet till säker utdata. På sökordet Levnadsvanor under Anamnes dokumenteras att svar finns på frågorna i journaltabell (se bilaga 4). Journaltabell ska användas i så stor utsträckning som möjligt, men då modulen kräver direktsignering i Cosmic (kan inte läggas som klar för signering av administrativ personal) behöver lokala rutiner tas fram för personal som dikterar. Exempelvis kan Journaltabellens innehåll användas som fasta val under sökordet Levnadsvanor i aktuell journalmall, eller att ifyllandet av Journaltabell delegeras till annan yrkesfunktion. Varje verksamhet tar beslut om eventuellt undantag från dokumentation i Journaltabell och detta ska då beskrivas i de lokala rutinerna. Sidan 6 av 29

7 Bedömning och åtgärd i kronologisk journal Bedömningen om en levnadsvana utgör risk för hälsoproblem, samt om behov av åtgärd föreligger, dokumenteras under sökordet Bedömning i ordinarie journalmall. Utförd åtgärd dokumenteras med KVÅ-kod som beskrivs i respektive avsnitt för varje levnadsvana i ordinarie journalmall. Erbjudande om åtgärd med hänvisning till annan vårdgivare, eller rådgivning via telefon eller internet dokumenteras med fasta val under sökord Åtgärd, undersökord Information respektive Samordning. Om patienten avböjer vidare åtgärd ska det dokumenteras. Om så önskas kan detaljerad information om åtgärd och överenskommelse mellan patient och rådgivare dokumenteras under åtgärd med fritext eller i vissa fall med fasta sökord. Bedömning och åtgärd i vårdåtagande För bedömning och åtgärd upprättas en individuell vårdplan enligt förvalda alternativ inom en generellvårdplan för aktuell levnadsvana ex GVP Alkohol. Erbjudande om åtgärd med hänvisning till annan vårdgivare, eller rådgivning via telefon eller internet dokumenteras med fasta val under åtgärdssökord Information respektive Samordning. Om patienten avböjer vidare åtgärd dokumenteras även det Vårdguidens e-tjänster Genom att logga in på kan patienter kommunicera med vården på ett säkert sätt. Där finns möjlighet för patienten att besvara frågorna angående levnadsvanor inför ett besök eller som ett led i uppföljning. Personalen kan ta del av svaren under Patientens uppgifter i Cosmic. Svaren behöver överföras manuellt till Journaltabell levnadsvanor för att räknas som journalhandling, samt för att ingå i översikt och utdata. Sidan 7 av 29

8 Tobak Inledning Rökning Vuxna dagligrökare har en kraftig till mycket kraftig förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. All rökning är förenad med hälsorisker men risken ökar med antalet cigaretter. Vid behandling av sjukdom är rökstopp alltid en viktig del av insatserna. (1) Snusning Daglig snusning hos vuxna ger något till måttligt förhöjd risk för sjukdom och sänkt livskvalitet. Lokala tandköttsskador är väldokumenterade samt även en fördubblad risk att få cancer i bukspottkörteln som dock är ovanlig. Snusning under graviditet ökar risken för missfall, förtida födsel och andningsstörningar hos det nyfödda barnet. (1) Riskgrupper För vissa grupper är rökning mer riskfyllt än för andra, och det är särskilt angeläget att de får hjälp och stöd att sluta röka. Exempel på högriskgrupper är personer som har hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, cancer, diabetes, metabolt syndrom eller psykiatrisk diagnos. Även vissa situationer är mer riskfyllda än andra, exempelvis inför operation samt vid graviditet. Rökning under graviditet ökar risken för ohälsa för kvinnan och för spädbarnet samt för graviditetskomplikationer. Därför är det viktigt att stödja till tobaksstopp. (1) Amning rekommenderas oavsett om mamman röker eller snusar (3). Frågor om tobak För att uppmärksamma tobaksvanor används nedanstående frågor som är framtagna av Socialstyrelsen (1). Ställ frågorna 1 och 2 eller be patienten fylla i ett formulär anpassat för frågorna. Se bilaga Rökvanor Svarsalternativ: Har aldrig varit rökare Har slutat röka för mer än 6 månader sedan Har slutat röka för mindre än 6 månader sedan Röker, men inte dagligen Röker dagligen: 1-9 cigaretter per dag cigaretter per dag 20 eller fler cigaretter per dag 2. Snusvanor Svarsalternativ: Har aldrig varit snusare Har slutat snusa för mer än 6 månader sedan Har slutat snusa för mindre än 6 månader sedan Snusar, men inte dagligen Snusar dagligen: Sidan 8 av 29

9 1-3 dosor per vecka 4-6 dosor per vecka 7 eller fler dosor per vecka Bedömning och åtgärder För patienter som röker dagligen, motivera till kvalificerat rådgivande samtal som är den rekommenderade åtgärden. I samband med operation samt för gravida och ammande gäller rekommenderad åtgärd även vid tillfällighetsrökning. För patienter som snusar dagligen, motivera till kvalificerat rådgivande samtal som är den rekommenderade åtgärden. För gravida och ammande gäller rekommenderad åtgärd nedan även vid tillfällighetssnusning. Utgå från patientens situation, ge enkla råd och motivera patienten till och erbjud remiss/hänvisning till tobaksavvänjning (kvalificerat rådgivande samtal). För gravida, snusare och i övrigt när det bedöms relevant rekommenderas rådgivande samtal. (1) Enkla råd Information och korta, standardiserade råd och rekommendationer Ge rådet att sluta med tobak Informera och ge enkla råd (sätt stoppdag, vid behov nikotinläkemedel, nya vanor och strategier vid röksug) Undersök intresse för vidare stöd och hänvisa eller remittera vidare till tobaksavvänjningen inom Landstinget eller den nationella Sluta-röka-linjen Kan kompletteras med skriftlig information, till exempel: o Socialstyrelsens broschyr Enkla råd om tobak o Nätverket Hälsofrämjande sjukvårds broschyr Goda levnadsvanor gör skillnad o Folkhälsomyndighetens folder Bli fri från cigaretter och snus o Tema Hälsa och livsstil Rådgivande samtal Rådgivande dialog om tobaksbruk anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar med följande innehåll: Stärk motivationen Diskutera tidigare erfarenhet och tobaksberoendet Överväg om behov finns av avvänjningsläkemedel Diskutera strategier vid röksug samt återfallsprevention Undersök intresse för vidare stöd och hänvisa eller remittera vidare till tobaksavvänjningen inom Landstinget eller den nationella Sluta-röka-linjen Komplettera gärna med skriftlig information, se ovan Patienter som fått rådgivande samtal kan följas upp på nytt en eller flera gånger beroende på patientens situation Sidan 9 av 29

10 Kvalificerat rådgivande samtal - Tobaksavvänjning Tobaksavvänjning inom landstinget genomförs av diplomerade tobaksavvänjare enligt en upparbetad modell och är tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal. Åtgärden är strukturerad och teoribaserad, den kan ges i grupp eller individuellt. Modellen ger en tydlig och strukturerad vägledning med hemuppgifter. Gruppbehandling rekommenderas i första hand då den är mer kostnadseffektiv. Uppföljning genomförs efter 3, 6 och 12 månader. I grupper deltar 5-10 deltagare på c:a 8 träffar, c:a 1 timme/gång (4). Kvalificerat rådgivande samtal kan även erbjudas proaktivt genom nationella Sluta-rökalinjen. Personalens kompetens Diplomerad tobaksavvänjare. Denna standard är nationell och har utarbetats av experter inom YmT (Yrkesföreningar mot Tobak) samt erhåller medel från Socialstyrelsen för kvalitetssäkring. Åtgärd för tobak i samband med operation Rökning i samband med operation ökar risken för bland annat sämre sårläkning och hjärtkärlkomplikationer. Generellt rekommenderas uppehåll före och efter operationen i sammanlagt 6-8 veckor men är också viktigt i efterförloppet vid akuta, oplanerade operationer (1, 5). Vid vissa operationer krävs snus- och nikotinfrihet. Öppenvård Patienter som skickas på remiss för bedömning inför operation tillfrågas av läkaren om tobaksbruk. Ge enkla råd enligt åtgärd, se ovan. Tobaksbrukare erbjuds kvalificerad rådgivning, tobaksavvänjning. Uppföljning av tobaksfrihet och fortsatt kontakt efter operation sker enligt överenskommelse mellan tobaksavvänjare och patient eller vid eventuell medicinsk uppföljning i primärvård. Slutenvård Fråga patienten/följ upp eventuell tidigare information om tobaksbruk Ge enkla råd enligt åtgärd, se ovan. Motivera till fortsatt tobaksfrihet efter operation. Undersök intresse för vidare stöd och hänvisa eller remittera vidare till tobaksavvänjningen inom Landstinget eller den nationella Sluta-röka-linjen Komplettera gärna med skriftlig information från Folkhälsomyndigheten om tobaksfrihet i samband med operation, Fri från tobak i samband med operation Uppföljning av åtgärder Patienter som har fått rådgivande samtal ska följas upp en eller flera gånger beroende på patientens situation. Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal (tobaksavvänjning) ska följas upp vid 3, 6 och 12 månader efter tobaksstopp med samma frågor som tidigare bortsett från alternativet Har aldrig varit rökare/snusare. Uppföljningen är en del av behandlingen och ska därför göras på alla patienter som påbörjat tobaksavvänjning. Uppföljning kan ske genom besök, brev eller via telefonkontakt. Sidan 10 av 29

11 Dokumentation Frågor om tobak För öppen- och slutenvård gäller att svaren dokumenteras i journaltabell för levnadsvanor på sökorden Rökning och Snusning genom att välja fasta val. På sökordet Levnadsvanor under Anamnes dokumenteras att svar finns på frågorna i journaltabell. För undantag från att använda journaltabell för personal som dikterar, se Inledning - dokumentation sidan 3. Bedömning och åtgärd i kronologisk journal Bedömning om behov av åtgärd dokumenteras under sökord Bedömning i ordinarie journalmall. Åtgärd vid tobaksbruk dokumenteras med KVÅ-kod enligt tabell nedan i aktuell journalmall. Om patienten avböjer vidare åtgärd ska det dokumenteras i ordinarie journalmall. Om så önskas kan detaljerad information om åtgärd och överenskommelse mellan patient och rådgivare dokumenteras under åtgärd med fritext eller i vissa fall med fasta sökord. KVÅ Klassifikation av vårdåtgärder Beskrivningstext för olika åtgärdsnivåer DV111 Enkla råd om tobaksbruk Information och korta standardiserade råd om tobaksbruk DV112 DV113 Rådgivande samtal om tobaksbruk Kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk Rådgivande dialog om tobaksbruk anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar Rådgivande dialog om tobaksbruk anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar som utförs i enlighet med en beteendevetenskaplig metod som är teoribaserad och/eller strukturerad Bedömning och åtgärd i vårdåtagande Vid tobaksbruk upprättas en individuell vårdplan enligt förvalt alternativ GVP Tobak. Bedömning, planerad och vidtagen åtgärd dokumenteras enligt förvalda svarsalternativ. Om patienten avböjer vidare åtgärd dokumenteras även det. Rökstopp i samband med operation Förekomst av tobaksbruk och om information är given om rökstopp i samband med operation ska dokumenteras i alla remissmallar till opererande verksamheter. Information om rökstopp i samband med operation dokumenteras med fasta val under sökord Åtgärd, undersökord Information. Se bilaga 4. I slutenvården finns åtgärden Rökstopp i samband med operation, under sökordet Information i vårdplanen GVP Tobak. Se bilaga 5. Sidan 11 av 29

12 Att ge information om hälsovinster med rökstopp i samband med operation är att betrakta som en åtgärd och ska KVÅ kodas utifrån åtgärdens omfattning med KVÅ kod för Enkla råd respektive rådgivande samtal om tobaksbruk. Uppföljning/utvärdering Öppenvård Uppföljning/Utvärdering av åtgärd dokumenteras i en ny besöksanteckning och ny uppföljning av tobak dokumenteras i journaltabell Levnadsvanor. Ny planering görs eventuellt. Slutenvård Uppföljning/Utvärdering av åtgärd är oftast inte aktuellt under en slutenvårdsperiod. Önskas särskild uppföljning skrivs remiss till tobaksavvänjare. Om det blir aktuellt under slutenvårdstillfället dokumenteras det en ny uppföljning av tobak i journaltabell Levnadsvanor, en utvärdering och eventuellt en ny planering i vårdplanen. Sidan 12 av 29

13 Alkohol Inledning Vuxna med ett riskbruk av alkohol har kraftigt förhöjt risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Olika typer av riskbruk av alkohol kan ge upphov till olika typer av negativa konsekvenser. (1) För mer information se kapitlet Alkohol- Riskbruk, missbruk och beroende i Läkemedelsboken (6). Riskgrupper Det finns patientgrupper för vilka riskbruk av alkohol är mer riskfyllt än för andra. Exempel på sådana grupper är personer med blodfettsrubbningar, högt blodtryck, övervikt eller fetma, kronisk smärta, leverpåverkan, hudsjukdomar, schizofreni och ångest eller depression. För unga vuxna (18-29 år) är risken för psykosociala problem vid hög alkoholkonsumtion större än för andra. Unga vuxna konsumerar också ofta större mängder alkohol vid ett och samma tillfälle, vilket medför en ökad risk för olycksfallsskador. I vissa situationer är alkoholkonsumtion mer riskfyllda än andra, exempelvis i samband med operation, vid graviditet samt vid omvårdnad av späd- och småbarn. Personer med ett riskbruk av alkohol som ska genomgå operation har en ökad risk att få komplikationer vid operationen och vid efterförloppet. För gravida definieras allt alkoholbruk som riskbruk. Alkoholkonsumtion kan påverka graviditetsutfallet och skada fostret. Riskbruk hos föräldrar till späd- och småbarn innebär, utöver samma risk som för andra vuxna, dessutom risk för försämrad omvårdnad och tillsyn av barnet. (1) Frågor om alkohol För att uppmärksamma riskabla alkoholvanor används nedanstående frågor som är framtagna av Socialstyrelsen (1) eller AUDIT. Ställ frågorna 1 och 2 eller be patienten fylla i ett formulär anpassat för frågorna. Visa gärna patienten en bild på standardglasen. Se bilaga Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka? Jag dricker inte alkohol Mindre än ett standardglas 1-4 standardglas 5-9 standardglas standardglas 15 eller fler standardglas 2. Hur ofta dricker du som är kvinna fyra, och du som är man fem standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle? Jag dricker inte alkohol Aldrig Mer sällan än en gång i månaden Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen Som ett alternativ och vid utökad bedömning kan hela AUDIT formuläret med 10 frågor användas. Psykiatridivisionen och Specialistmödravården använder enbart AUDIT och fyller i poängen i Sidan 13 av 29

14 journaltabellen under AUDIT totalpoäng (14). Bedömning och åtgärder För patienter med riskbruk erbjud och motivera till rådgivande samtal som är den rekommenderade åtgärden. För gravida rekommenderas alkoholfrihet. Det kan finnas andra diagnoser och tillstånd då lägre alkoholkonsumtion än riskbruksnivåerna utgör risk för personens hälsotillstånd, varför en individuell bedömning behöver göras i varje enskilt fall. (1) Se nivåer för riskbruk nedan. Riskbruk fråga 1 (veckokonsumtion): från 10 glas (kvinnor) från 15 glas (män) Riskbruk fråga 2 (intensivkonsumtion): Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen Tolkning av AUDIT-poäng Riskabla alkoholvanor, men ej nödvändigtvis ett beroende: Män 8-15 poäng; kvinnor 6-13 poäng Problematiska alkoholvanor och sannolikt föreligger en alkoholrelaterad diagnos: Män poäng; kvinnor poäng Mycket problematiska alkoholvanor och sannolikt föreligger en alkoholrelaterad diagnos: Män 20 + poäng; kvinnor 18+ poäng Enkla råd Vid riskbruk används Nätverket Hälsofrämjande sjukvårds broschyr Goda levnadsvanor gör skillnad eller landstingets broschyr Det handlar om din hälsa och patienten informeras och uppmanas till konsumtion med mindre risk. Om patienten har riskbruk i form av veckokonsumtion: Använd aktuell broschyr Visa patienten att en hög veckokonsumtion innebär ett riskbruk Ge patienten aktuell broschyr Hänvisa vidare om patienten önskar mer hjälp Om patienten har riskbruk i form av intensivkonsumtion: Använd aktuell broschyr Visa patienten att en frekvent intensivkonsumtion/berusningsdrickande innebär ett riskbruk Ge patienten aktuell broschyr Hänvisa vidare om patienten önskar mer hjälp Sidan 14 av 29

15 Rådgivande samtal Rådgivande samtal är den åtgärdsnivå som rekommenderas vid riskbruk och förutsätter att vissa förkunskaper finns kring riskbruk och ohälsa. Dialog med patienten kring alkoholkonsumtion anpassad till ålder, hälsa, relaterade symtom och risknivåer, gärna med motiverande strategier. Nätverket Hälsofrämjande sjukvårds broschyr Goda levnadsvanor gör skillnad eller landstingets broschyr Det handlar om din hälsa kan med fördel användas. Om det behövs en utökad bedömning kan AUDIT formuläret användas i de fall där detta inte redan är gjort. Undersök intresse för vidare stöd och hänvisa till telefon- eller webbaserad rådgivning som till exempel Alkohollinjen, Alkoholprofilen, Alkoholhjälpen, Kvalificerat rådgivande samtal Utförs av särskilt utbildad personal. Fråga om patienten önskar vidare samtal eller rådgivning om alkoholrelaterade frågor. Hänvisa till relevant instans, se nedan (gäller oavsett länstillhörighet) eller till Alkohollinjen. För patienter från Uppsala och Östhammar gäller: a) lämna telefonnummer till Råd och behandlingsgruppen i kommunen b) hjälp patienten att få kontakt med beroendepsykiatrin vid behov Beroende och neuropsykiatri För patienter från övriga delar av länet: Kontakta beroendesjuksköterskor vid Beroendemedicinskt länsteam Norra länsdelen Södra länsdelen För andra län gäller: Ta kontakt med kurator för hjälp med kontaktuppgifter till lämplig instans. Personalens kompetens För att genomföra rådgivande samtal om alkoholrelaterade frågor med patienter bör personal ha genomgått LUL:s Pingpongutbildningar och utöver detta ha tillägnat sig ytterligare kunskap om alkohol och ohälsa, t.ex. läst boken Alkohol en fråga för oss i vården (7) eller genomgått utbildning kring riskbruk och alkoholpreventivt arbete. Kvalificerat rådgivande samtal utförs av särskilt utbildad personal. Åtgärder för alkohol i samband med operation Personer med riskbruk av alkohol som ska genomgå operation har en ökad risk att få komplikationer vid operationen och i efterförloppet och rådgivande samtal ges en hög prioritet (1). I samband med operation rekommenderas därför personer med riskbruk alkoholfrihet en månad innan operation. I dagsläget är kunskapen otillräcklig gällande var gränsen går för riskfri alkoholkonsumtion i samband med operation varför alkoholfrihet kan rekommenderas även till personer utan riskbruk. Sidan 15 av 29

16 Öppenvård Patienter som skickas på remiss för bedömning inför operation tillfrågas av läkaren om alkohol. Ge enkla råd om minskade risker med alkoholfrihet inför operation, enligt ovan Personer med riskbruk av alkohol erbjuds rådgivande samtal och/eller hänvisas till ovanstående instanser Slutenvård Fråga patienten/följ upp eventuell tidigare information om alkoholfrihet i samband med operation Hänvisa eller remittera vidare enligt ovan vid behov Uppföljning av åtgärder Patienter som har fått rådgivande samtal för riskbruk kan följas upp, hur ofta beror på patientens tillstånd och diagnos, med samma frågor om alkohol och eventuellt ny åtgärd inom den vård personen för tillfället befinner sig (sluten- eller öppenvård). Dokumentation Frågor om alkohol För öppen- och slutenvård gäller att svaren dokumenteras i journaltabell för levnadsvanor på sökordet Alkohol genom att välja fasta val. Se bilaga 3. På sökordet Levnadsvanor under Anamnes dokumenteras att svar finns på frågorna i journaltabell. Se bilaga 4. För undantag från att använda journaltabell för personal som dikterar, se Inledning - dokumentation s 3. Sidan 16 av 29

17 Bedömning och åtgärd i kronologisk journal Bedömning om behov av åtgärd dokumenteras under sökord Bedömning i ordinarie journalmall. Åtgärd vid riskbruk av alkohol dokumenteras med KVÅ-kod enligt tabell nedan i aktuell besöksmall. Om patienten avböjer vidare åtgärd ska det dokumenteras i ordinarie journalmall. KVÅ Klassifikation av vårdåtgärder Beskrivningstext för olika åtgärdsnivåer DV121 Enkla råd om alkohol Information och korta standardiserade råd om riskbruk av alkohol DV122 Rådgivande samtal om alkohol Rådgivande dialog om riskbruk av alkohol anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar DV123 Kvalificerat rådgivande samtal alkohol Rådgivande dialog om riskbruk av alkohol anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar som utförs i enlighet med en beteendevetenskaplig metod som är teoribaserad och/eller strukturerad. Bedömning och åtgärd i vårdåtagande Vid riskbruk av alkohol upprättas en individuell vårdplan enligt förvalt alternativ GVP Alkohol. >Bedömning, planerad och vidtagen åtgärd dokumenteras enligt förvalda svarsalternativ. Om patienten avböjer vidare åtgärd dokumenteras även det. Alkoholfrihet i samband med operation Information om alkoholfrihet i samband med operation dokumenteras med fasta val under sökord Åtgärd, undersökord Information. Se bilaga 4. I slutenvården finns åtgärden alkoholfrihet i samband med operation, under sökordet Information i vårdplanen GVP Alkohol. Se bilaga 6. Att ge information om hälsovinster med alkoholfrihet i samband med operation är att betrakta som en åtgärd och ska KVÅ kodas utifrån åtgärdens omfattning med KVÅ kod för Enkla råd respektive rådgivande samtal om alkohol. Sidan 17 av 29

18 Uppföljning/utvärdering Öppenvård Uppföljning/Utvärdering av åtgärd dokumenteras i en ny besöksanteckning och ny uppföljning av alkohol dokumenteras i journaltabell Levnadsvanor. Ny planering görs vid behov. Slutenvård Uppföljning/Utvärdering av åtgärd är oftast inte aktuellt under en slutenvårdsperiod utan det sker senare vid annan vårdkontakt. Om det blir aktuellt under slutenvårdstillfället dokumenteras det en ny uppföljning av alkohol i journaltabell Levnadsvanor, en utvärdering och vid behov görs en ny planering i vårdplanen. Sidan 18 av 29

19 Fysisk aktivitet Inledning Med fysisk aktivitet avses all rörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning (8). Genom att vara fysiskt aktiv kan utveckling av sjukdom undvikas. Fysisk aktivitet kan också vara en del av en behandling av en redan etablerad sjukdom. Otillräcklig fysisk aktivitet under en längre tid innebär en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Exempelvis ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Dessutom ökar risken för vissa cancersjukdomar, framförallt tjocktarmscancer och bröstcancer (1, 9). Riskgrupper Otillräcklig fysisk aktivitet är särskilt riskfyllt för personer med depression, schizofreni, diabetes, ischemisk hjärtsjukdom, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt, fetma eller stort bukomfång (1). Frågor om fysisk aktivitet För att uppmärksamma otillräcklig fysisk aktivitet används nedanstående frågor som Socialstyrelsen har tagit fram (1). Ställ frågorna 1 och 2 eller be patienten fylla i ett formulär anpassat för frågorna. Se bilaga Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion? Svar anges i antal minuter per vecka 2. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig andfådd? Svar anges i antal minuter per vecka Vardagsmotion innebär fysisk aktivitet med måttlig intensitetsnivå som ger en ökning av puls och andning (varm) t ex promenader och trädgårdsarbete. Fysisk träning innebär fysisk aktivitet med hög intensitetsnivå som ger en markant ökning av puls och andning (svettig) t ex motionsgymnastik och löpning. Bedömning och åtgärder Gränsen för otillräckligt fysisk aktivitet går vid mindre än 150 aktivitetsminuter per vecka räknat per 10 minuter. Totala aktivitetsminuter är summan av vardagsmotion och dubbla tiden för fysisk träning. Exempel 45 minuters promenad + 45 minuters löpning blir: = 135 aktivitetsminuter.(1) Individer med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder bör vara så fysiskt aktiva som tillståndet medger. Äldre över 65 år bör även träna balans. Långvarigt stillasittande ska begränsas. Korta pauser har stor betydelse för fysiologiska markörer som puls, blodtryck, blodfett, vikt etc. Det kan finnas diagnoser och tillstånd då en högre gräns för fysisk aktivitet bör uppnås, varför en individuell bedömning behöver göras i varje enskilt fall. En vägledning för rekommenderad aktivitetsnivå vid olika diagnoser finns i kunskapsbanken FYSS 2015 (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling). (10) Sidan 19 av 29

20 Utgå från patientens situation och ge enkla råd. Erbjud och motivera till rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination (till exempel Fysisk aktivitet på recept) eller stegräknare, vilka är de rekommenderade åtgärderna. Enkla råd Information och korta, standardiserade råd och rekommendationer: Ge rådet att öka den fysiska aktiviteten Komplettera gärna med i Nätverket Hälsofrämjande sjukvårds broschyr Goda levnadsvanor gör skillnad Vid behov komplettera med hänvisning till annan vårdgivare. Rådgivande samtal Rådgivande samtal är den rekommenderade åtgärden vid otillräcklig fysisk aktivitet Samtal i dialogform om ökad fysisk aktivitet utifrån patienten situation, hälsa och risknivå Motiverande strategier kan inkluderas. Kompletteras med tillägg av skriftlig ordination (FaR ) eller tips om stegräknare och särskild uppföljning. Kvalificerat rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal rekommenderas endast vid diabetes. Samtal i dialogform om ökad fysisk aktivitet utifrån patienten situation, hälsa och risknivå Samtalsmetoden ska vara strukturerad och teoribaserad. Personalen har en utbildning i den metod som används. Kan kompletteras med tillägg av skriftlig ordination (FaR ) eller tips om stegräknare och särskild uppföljning. Tidsmässigt mer omfattande än det rådgivande samtalet och som regel vid upprepade tillfällen. Personalens kompetens All personal som genomgått LUL:s Pingpongutbildning Fysisk aktivitet som behandling kan genomföra rådgivande samtal om fysisk aktivitet med patienter. Utöver detta ska legitimerad personal, för att kunna förskriva FaR, ha genomgått LUL:s Pingpongutbildning Fysisk aktivitet FaR samt ha kunskap om lokala rutiner för förskrivning. FYSS ett kunskapsstöd För att anpassa fysisk aktivitet utifrån individens hälsotillstånd och förutsättningar krävs kunskap om fysisk aktivitet för att förebygga och behandla sjukdom. Som stöd finns kunskapsbanken FYSS 2015(10). FaR FaR är en del av den medicinska behandlingen och ska förskrivas till patienter som är i behov av extra stöd och motivation att komma igång eller att öka sin fysiska aktivitet. All legitimerad personal får förskriva FaR, men det är viktigt att göra en bedömning av patientens medicinska status och fysiska aktivitetsnivå, och veta hur ordinationen påverkar patientens medicinska status. Ordination kan göras både till vardagsmotion och/eller fysisk träning. FaR blanketten finns i blankettbiblioteket i Cosmic. För stöd i förskrivning se utbildning i Pingpong Planera uppföljning samt slussa patienten vidare till en aktivitetsarrangör om det blir aktuellt. Sidan 20 av 29

21 Friskvårdslots Om patienten behöver extra stöd att hitta lämplig fysisk aktivitet i friskvården kan friskvårdslotsarna vid Upplands idrottsförbund hjälpa till. Skicka då kopia på FaR - blanketten med post till friskvårdslotsen: Friskvårdslotsen, Upplands idrottsförbund, Box 23062, Uppsala. Friskvårdslotsen är hälsopedagoger vid Upplands Idrottsförbund som hjälper till att hitta lämpliga fysiska aktiviteter, stödjer och följer upp via telefon. Grundmodellen bygger på tre telefonsamtal under cirka sex månader. Friskvårdslotsen har inte tillgång till tolk eller till patientens journal. Högkostnadskortet för sjukvård gäller inte för fysiska aktiviteter i friskvården. I aktivitetskatalogen Motion i Uppland på informationssidan finns information om fysiska aktiviteter i länet. Uppföljning av åtgärder Patienter som har fått rådgivande samtal ska följas upp en eller flera gånger beroende på patientens situation, genom att ställa frågor om hur det gått med den fysiska aktiviteten. För de patienter som fått FaR som skickats till friskvårdslots, skickar lotsen en skriftlig utvärdering efter 6 månader till FaR-förskrivaren. Utvärderingen scannas eller skrivs in i journalen. Uppföljningen är en del av behandlingen och ska därför göras på alla patienter som påbörjar behandling. Uppföljning kan ske genom besök, brev eller via telefonkontakt. Dokumentation Frågor om fysisk aktivitet För öppen- och slutenvård gäller att svaren dokumenteras i journaltabell för levnadsvanor. Tiden för veckans vardagsmotion och för veckans fysiska träning förs in. Under sökordet Total aktivitetstid räknas därefter antalet aktivitetsminuter automatiskt ut av Cosmic. På sökordet Levnadsvanor under Anamnes dokumenteras att svar finns på frågorna i journaltabell. Se bilaga 4. Sidan 21 av 29

22 Bedömning och åtgärd i kronologisk journal Bedömning om behov av åtgärd dokumenteras under sökord Bedömning i ordinarie journalmall. Åtgärd vid otillräcklig fysisk aktivitet dokumenteras med KVÅ-kod enligt tabell nedan i aktuell besöksmall. Om patienten avböjer vidare åtgärd ska det dokumenteras i ordinarie journalmall. KVÅ DV131 DV132 DV133 DV200 Klassifikation av vårdåtgärder Enkla råd om fysisk aktivitet Rådgivande samtal om fysisk aktivitet Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet. Utfärdande av recept på fysisk aktivitet (FaR) Beskrivningstext rådgivande åtgärd Information och korta standardiserade råd om fysisk aktivitet. Rådgivande dialog om fysisk aktivitet anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar. Samtalet kan också kompletteras med åtgärden FaR (DV 200). Rådgivande dialog om fysisk aktivitet anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar som utförs i enlighet med en beteendevetenskaplig metod som är teoribaserad och/eller strukturerad. Samtalet kan också kompletteras med åtgärden FaR. Skriftlig ordination av fysisk aktivitet, ska ske i dialog med patienten och vara individuellt anpassad. För ytterligare information Bedömning och åtgärd vårdåtagande Vid otillräcklig fysisk aktivitet upprättas en individuell vårdplan enligt förvalt alternativ GVP fysisk aktivitet. Bedömning, planerad och vidtagen åtgärd dokumenteras enligt förvalt svarsalternativ. Om patienten avböjer vidare åtgärd dokumenteras även det. Uppföljning/utvärdering Öppenvård Uppföljning/Utvärdering av åtgärd dokumenteras i en ny besöksanteckning och ny uppföljning av fysisk aktivitet dokumenteras i journaltabell Levnadsvanor. Ny planering görs vid behov. Slutenvård Uppföljning/Utvärdering av åtgärd är oftast inte aktuellt under en slutenvårdsperiod utan det sker senare vid annan vårdkontakt. Om det blir aktuellt under slutenvårdstillfället dokumenteras det genom en ny uppföljning av fysisk aktivitet i journaltabell Levnadsvanor, en utvärdering och vid behov görs en ny planering i vårdplanen. Sidan 22 av 29

23 Matvanor Inledning Maten vi äter har stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande, både på kort och på lång sikt. Ohälsosamma matvanor definieras som matvanor där energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform eller måltidsmönster inte motsvarar individens behov. Ohälsosamma matvanor hos befolkningen och undernäring bland äldre och sjuka är två stora hälsoproblem i Sverige (1, 11). Kunskapsunderlag Levnadsvanor LUL fokuserar på hur vårdpersonal ska uppmärksamma matvanor som påverkar våra vanligaste folksjukdomar som övervikt och fetma, diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Sammantaget bedöms ohälsosamma matvanor ge en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död (1). Rutiner för att uppmärksamma undernäring finns i kunskapsunderlag Undernäring - prevention och behandling i slutenvården för Landstinget i Uppsala Län. Det är viktigt att vårdpersonal har kunskap om att patientens behov kan se olika ut i olika skeden och att rådgivning och behandling tar hänsyn till detta. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården förebygga och behandla enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Kostrådgivning och nutritionsbehandling är en del av den medicinska behandlingen och lyder under denna lag. Riskgrupper För vissa grupper är ohälsosamma matvanor mer riskfyllda än för andra. Patienter med övervikt, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, diabetes, genomgången hjärtinfarkt, depression eller ångest, schizofreni, samt gravida är därför prioriterade i Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. För dessa patientgrupper är det särskilt angeläget med stöd för mer hälsosamma matvanor. (1) Frågor om matvanor Patienter har, i kontaktmed vården, rätt att få kunskap om eventuella riskfaktorer för att utveckla sjukdom. På samma sätt som blodtryck mäts eller frågor om rökning ställs, kan frågor om matvanor vara en del av den sammanlagda riskbedömningen. Genom att ställa frågor om matvanor, kan de personer som har störst nytta av att förbättra sina matvanor identifieras. Matvanor påverkar ofta patientens diagnos och behandlingsresultat. För att uppmärksamma ohälsosamma matvanor används Socialstyrelsen kostindex (1), som ger en uppskattning av kostens näringsmässiga kvalitet, utifrån frågor om hur man äter och dricker. Ställ frågorna eller be patienten fylla i ett formulär anpassat för frågorna. Se bilaga Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotsaker? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan 3 p 2 p 1 p 0 p Sidan 23 av 29

24 2. Hur ofta äter du frukt och/eller bär? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan 3 p 2 p 1 p 0 p 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt? Tre gånger i veckan eller oftare Två gånger i veckan eller oftare En gång i veckan Några gånger i månaden eller mer sällan 3 p 2 p 1 p 0 p 4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? Två ggr/dag eller oftare Dagligen Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan 0 p 1 p 2 p 3 p 5. Hur ofta äter du frukost? Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Bedömning och åtgärder Poängen ska summeras till ett kostindex där 9-12 poäng indikerar hälsosamma matvanor, medan 0-4 poäng tyder på betydande ohälsosamma matvanor. (1) Målsättningen med de föreslagna frågorna är att kunna erbjuda ett utökat stöd till personer som äter allra sämst, det vill säga de som får 0 4 poäng. För personer med 5-8 poäng inom de prioriterade grupperna, ska en individuell bedömning göras utifrån tillstånd och eventuell diagnos av lämplig åtgärdsnivå. Det kan finnas andra diagnoser och tillstånd då matvanorna utgör en risk för patientens hälsotillstånd, varför en individuell bedömning om att erbjuda åtgärd behöver göras i varje enskilt fall. Frågan om frukost är inte poängsatt men säger något om måltidsordning och planeringsförmåga. Personer som äter frukost regelbundet är ofta mer fysiskt aktiva jämfört med personer som inte gör det. Att regelbundet äta frukost kan leda till ett mer balanserat matintag och val av mindre energität mat resten av dagen. Särskild uppmärksamhet ska riktas till de med låga poäng, som sällan äter frukost och samtidigt har övervikt eller fetma (12). Registrera längd och vikt samt räkna ut BMI. Alla patienter ska vägas och mätas, inte enbart tillfrågas om vikt och längd. Midjemått är ett användbart riskmått som ger kompletterande information och kan användas när så anses lämpligt (13). Sidan 24 av 29

25 Kostindex Bedömning och åtgärd 0-4 poäng Betydande ohälsosamma matvanor Erbjud och motivera till kvalificerat rådgivande samtal om mat. Ge enkla, standardiserade råd om mat. Kan kompletteras med livsmedelsverkets fem kostråd skriftligt. Dokumentera enkla råd om matvanor, KVÅ-kod poäng Individuell bedömning av vårdgivaren utifrån patientens diagnos och behov poäng Patienten följer i stort rekommendationerna Patienter med kostindex 0-4 poäng bedöms ha betydande ohälsosamma matvanor och Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder rekommenderar kvalificerat rådgivande samtal (1). För patienter med 5-8 poäng ska en individuell bedömning göras utifrån patientens diagnos och övriga riskfaktorer. Vårdpersonalen kan erbjuda enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal beroende på den sammantagna riskbedömningen och patientens motivationsgrad. När frågorna ställts och kostindex räknats ut är det viktigt att diskutera resultatet med patienten. Om kostindex tyder på att matvanorna är hälsosamma är det värdefullt att återkoppla det till patienten och att de goda matvanorna uppmuntras. Om patienten identifieras med ohälsosamma matvanor, kan enkla råd ges redan vid frågetillfället. Utgå från patientens situation, ge enkla råd och motivera patienten till lämplig åtgärd samt remittera eller hänvisa på annat sätt till dietist eller annan personal (se avsnitt personalens kompetens för kvalificerat rådgivande samtal). Det är viktigt att vårdpersonal har kunskap om det lokala patientflödet för arbete och hänvisning kring ohälsosamma matvanor. De allmänna rekommendationerna för att motverka våra vanligaste folksjukdomar är livsmedelsverkets kostråd, som utgår från de Nordiska näringsrekommendationer 2012 (14). Kunskap om vad som är hälsosamma matvanor vilar på god vetenskaplig grund. Det är bra att äta mycket frukt, bär och grönsaker, fullkornsrika produkter, nötter samt fisk. Det är bra om en stor andel av både protein och fett kommer från vegetabiliska livsmedel. Det är viktigt att tänka på att för vissa sjukdomstillstånd är de allmänna kostråden inte förenliga med sjukdomsanpassade kostråd. Det finns också flera tillstånd och diagnoser då patienter ska remitteras för kost- och nutritionsbehandling hos dietist oberoende av kostindex. Sidan 25 av 29

26 Enkla råd Information och korta, standardiserade råd och rekommendationer. Kan ges i samband med att frågorna ställs. Enkla råd kan ges av alla medarbetare inom hälso- och sjukvården. Handlar i första hand om att göra patienten uppmärksam på att matvanorna har betydelse för hälsan och för den aktuella sjukdomen För de allra flesta är det bra att äta frukost, lunch och middag, det vill säga att ha en regelbunden måltidsordning. När det är aktuellt, beroende på patientens tillstånd, diagnos och kunskapsnivå kan patienten uppmuntras till bättre matvanor utifrån Livsmedelsverkets kostråd (15) som bygger på de Nordiska näringsrekommendationerna. Undersök intresse för vidare stöd och hänvisa eller remittera vidare till dietist eller annan personal, se avsnitt Personalens kompetens för kvalificerat rådgivande samtal. Kan kompletteras med skriftlig information, t.ex. nätverket Hälsofrämjande sjukvårds broschyr Goda levnadsvanor gör skillnad, som innehåller Livsmedelsverkets kostråd eller webbaserad information på tema Hälsa och livsstil Livsmedelsverket har också tagit fram en sida För hälso- och sjukvård att hämta information om hälsosam mat. Rådgivande samtal Rådgivande dialog om mat anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar. Anpassas till patientens specifika förutsättningar, t.ex. ålder, hälsa och risknivå. Kan ske i samband med screeningstillfället, i samband med ett återbesök eller ett besök som gäller något annat. Kan ges av vårdpersonal som bedömer att det finns ett extra behov av att uppmärksamma patientens matvanor. Kan vara en del i en gruppbehandling, som en del av en motiverande strategi där patienten inte är redo eller inte uppfyller kriterier för kvalificerat rådgivande samtal. Komplettera gärna med livsmedelsverkets kostråd. Kvalificerat rådgivande samtal Åtgärdens innehåll: Innebär en strukturerad och evidensbaserad rådgivning om mat. Uppföljningen innebär fler besök, telefonuppföljning, sms eller annan typ av uppföljning. Samtalet är individanpassat och präglas av ett patientcentrat förhållningssätt där utredning och dialog sker utifrån patientens förväntningar, motivation och tidigare erfarenheter. Råd om mat ska anpassas till patientens matvanor i relation till diagnos eller tillstånd. Innebär möjliga förändringar till mer hälsosamma matvanor i relation till patientens ekonomiska, sociala och funktionella förutsättningar. Kompletteras med olika verktyg som t.ex. matdagbok, anpassade recept, inköpslista mm. Klinisk nutritionsbehandling innebär att patientens kostbehandling syftar till att påverka diagnosen, exempelvis diabetes, höjda kolesterolvärden, eller övervikt. För patienter som har en sjukdomsdiagnos blir åtgärden en kombination av kvalificerat rådgivande samtal och nutritionsbehandling. Personalens kompetens Legitimerad dietist eller legitimerad personal med god kompetens inom kost och nutrition, vilket innebär kunskap om Nordiska näringsrekommendationer, näringslära, livsmedelskunskap, Sidan 26 av 29