Alkohol enklare än du tror

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkohol enklare än du tror"

Transkript

1 Alkohol enklare än du tror Sven Wåhlin, Överläkare Riddargatan 1 Mottagningen för alkohol och hälsa Beroendecentrum, Stockholm Agenda Del 1 Olika alkoholproblem Riskbruk beroende =avhengighet Del 2 Hantera alkoholproblem Uppmärksamma Utreda Behandla 2 Dagens första patient är Anna: Unnar sig ett glas vin ibland Är alkohol ett problem?? Problem på olika sätt Tillstånd Problem Vad göra? Riskbruk Beroende Förhöjd sjukdomsrisk Pat omedveten Hälsan har påverkats Pat oftast omedveten Stigma Problem uppenbara för pat Rådgivande samtal Påvisa samband alkohol-sjukdom Erbjud behandling Bild: Sven Wåhlin 3 4 Om Anna har ett riskbruk Vad är bra att veta och vad kan du göra? Riskbruksbegreppet i Sverige 1) >14 standardglas per vecka för män, > 9 standardglas per vecka för kvinnor 2) 5 standardglas vid ett och samma tillfälle för män, 4 standardglas vid ett och samma tillfälle för kvinnor 3) Ökad känslighet (medicin, sjukdom, ärftlighet), eller fel situation Ett standardglas innehåller 12 g 100% alkohol, detta finns i: Sid 6 1

2 Riskbruk Hur stort är ett glas vin? Standardglas = 12 gram alkohol Norge 12,8 gram Vinets alkoholhalt Centiliter i ett standardglas Antal standardglas i en flaska vin (75 cl) 10 % 15 cl 5 glas 12,7 % 12 cl 6 glas 14,2 % 11 cl 7 glas 7 8 Riskbruksbegreppet i Australien Livstidsrisk för alkoholrelaterad död ska vara < 1 % Hur mycket kan man dricka då? Riskbruk förkortar livslängd = 8-16 glas/v = glas/v Kvinnor & Män: 14 glas/v Kvinnor & Män: max 4 glas/tillfälle Australia guidelines to reduce health risks from drinking alcohol. National health and research council. Canberra 2009 Lancet. Vol 391 April 14, Lågriskkonsumtion 3. Även om den allmänna rekommendationen för att minska skador av alkohol är ju mindre ju bättre så bedöms friska män och kvinnor generellt ha en låg risk för skador vid en konsumtion under 10 standardglas alkohol i veckan. 4. Risken för skador bedöms låg om man intar mindre än fyra standarglas under ett dryckestillfälle. Riskbruk Rådgivande samtal Fokus på riskgrupper: Fokus på: - Vuxna med särskild risk - Inför operation - Gravida - Barn & ungdom Allebeck P, Andreasson S, Wåhlin S, et al. Alkoholkonsumtion och risknivåer. Kunskapsunderlag och förslag till rekommendationer. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting; Rapport 2018:

3 Om Anna har ett skadligt bruk Riskbruk Hur stort är ett glas vin? Standardglas = 12 gram alkohol Vad är bra att veta? Vinets Centiliter i ett Antal alkoholhalt standardglas standardglas i en flaska vin (75 cl) 10 % 15 cl 5 glas 12,7 % 12 cl 6 glas 14,2 % 11 cl 7 glas 14 Effekter på DNA Nedsatt transkription -> mindre proteinsyntes Nedsatt replikation -> mindre cellnybildning Felaktig replikation -> mutagena DNA-skador Noradrenalin Adrenalin Kortisol Effekter på Stresshormon Ökar några timmar efter varje alkoholintag Mätbart 1-2 (10) dygn Klinisk relevans: sår, fraktur, gastrit, ulcus, osteoporos, hjärnans utveckling före 25 åå, hormonbildning, cancerutveckling, etc. Klinisk relevans: stress, sömnstörning, smärta, ångest, katabolism, mm Oxidation - Autoimmunitet Effekter på protein Alkoholmolekyl ändrar struktur (reversibelt) Acetaldehyd komplexbinder (irreversibelt) Klinisk relevans: Funktion av receptorer, enzym, hormon, anabolism Acetaldehyd (+ROS) oxidativt Komplexbindningar (+addukter) bildas Dessa är biologiskt inaktiva + kroppsfrämmande Autoimmunitet aktiveras Klinisk relevans: Inflammation, åldrande, degenerativa skador

4 Alkohol påverkar oss olika Variation i genetik (+ epigenitik) -> olika reaktion: Att lägga sten på bördan Psykisk påverkan Upplevelse (stimulerad/trött) Tolerans (tål mycket/lite) Somatisk påverkan Lever Hjärta Blodtryck Hud Colon. - Utlöser sjukdom - Förvärrar sjukdom - Försämrar behandling 21 Alkohol kan påverka det mesta Blodtryck Rytmrubbning Kardiomyopati Diabetes Sömn Depression Ångest Minne Infektion Polyneuropati Potens Seborré Rosacae Psoriasis Diarré Lumbago Myalgi Cancer Högt blodtryck Hjärt-kärlsjukdom Alkohol bakom 10-34% av all hypertoni Stroke (ffa blödning) Rytmrubbningar Förmaksflimmer Kardiomyopati Hjärtsvikt Zhou 2016 > 60 sjukdomstillstånd med fastställda samband Hypertoni och högkonsumtion: Minska 1 glas/dag -> Lägre BT: 3,3/2,0 mm Klinisk relevans: alla hypertoniker (10-34 %) Xin X, He J, Frontini MG, Ogden LG, Motsamai OI, Whelton PK. Effects of alcohol reduction on blood pressurea meta-analysis of randomized controlled trials. Hypertension 2001;38: Kronisk effekt: Neutropeni (benmärgsdepression) Infektion Akut effekt: Nedsatt funktion Makrofager: mobilitet, adhesion, toxinbildning, presentation för T-cell Monocyter: mobilisering, cytokinbildning, inflammationsmodulering Granulocyter: mobilisering, fagocytos Övrigt Cilieaktivitet minskar Lysozym, laktoferritin mm minskar Globalt: 13,5 % av alkoholdöd Klinisk relevans: långdragna/frekventa infektioner, svårläkta sår, etc. 25 4

5 Hudinfektioner Hudsjukdom Svårläkta sår Infektionsförsvaret Proteinnybildning Näringsbrist Cirkulation Hud/nagelsvamp Rosfeber Mage-tarm Magsäck Kronisk gastrit Ulcus Tunntarm Bakteriell överväxt Förkortade villi Läckage över slemhinna Leaking gut Sämre näringsupptag Tjocktarm Diarré Inkontinens Psykiatri Stresshormon insöndras efter varje alkoholintag. Mätbart 1-2 (10) dgr. Blockering av serotoninreceptor Klinisk relevans: sömnstörning, stress, ångest, depression, trötthet, smärttillstånd, etc Förhöjd ångestnivå Ångestnivå Neurologiska komplikationer Demenssjukdomar Wernicke Korsakow Vaskulär demens Tid Polyneuropatier Balanssvårigheter Känselnedsättningar Domningar och krypningar

6 Demens Cancer Funktionell nedsättning: MRT visar större förändringar ju mer man dricker Alkohol orsakar 6,5 % av all cancer: (10 % hos män, 3 % hos kvinnor) Kognitiv förmåga (ordförråd, semantik, minne) Förändringar i hjärnan: Hippocampus: atrofi Grå substans: lägre densitet Vit substans: förlust i Corpus callosum Bröst Tjocktarm Ändtarm Munhåla Svalg Strupe Lever Cancerbehandling påverkas: Hälsokonsekvens: Alkohol orsakar 10-24% av vårdkrävande demens BMJ 2017;357:j2353 Operationsresultat Recidivrisk Infektionsrisk Cytostatikainteraktion Olycksfall, våld och kronisk smärta Operationskomplikationer Meta-analys av 55 studier: 2 glas/dag 56 % ökade komplikationer 30 dagar postop RR = 1,56 [CI: 1,31-1,87] Alla infektioner: 73 % Sårkomplikationer: 23 % Lungkomplikationer: 80 % Förlängd sjukhusvistelse: 23 % Intensivvård: 29 % Fallolyckor pga. balanssvårigheter Frakturer pga. benskörhet (Heuberger et al 2009) Myalgier muskelsvaghet Ökad smärtkänslighet Lumbago Våld i nära relationer Eliasen M et al; Ann Surg Läkemedelsinteraktioner Enzymeffekter: försämrad eller förstärkt läkemedelsnedbrytning Inhibition av målreceptor (ex. SSRI) Synergistiska effekter (ex. NSAID, sedativa) Äldre känsligare + har oftare läkemedel Fertilitet Fertilitet minskar Spermiekvalitet sämre vid 5 glas/v Spontanabort ökar 80 % har 1 läkemedel 42% har > 5 läkemedel (Polyfarmaci) Jensen TK et al. BMJ Open. 2014;4:e

7 Fosterskador Embryonalperioden känsligast FAS 0,42 %, FASD 4,8 % (USA) Ökad frekvens obesitas, hjärt- kärlsjukdom, njurskador (epigenetiskt betingat) Sämre utbildning, inkomst och mer arbetslöshet vid 40 års ålder (utan FAS diagnos) Sociala skador störst? Närstående ( medberoende ) Barn: / /2 800 Tredje person 2. May PA, et al.the prevalence and epidemiologic characteristics of FASD in general populations of the United States. Nguyen VB, et al. Low-dose maternal alcohol consumption: effects in the hearts of offspring in early life and adulthood. Physiol Rep. 2014;2(7) Är alkohol nyttigt? The level of alcohol consumption that minimized harm across health outcomes was zero GBD Alcohol collaboration Lancet aug 2018 Biologiska markörer Ju mer du dricker desto högre värden men räkna med normala värden En patient som minskar: Referensvärde <1 glas/d 1-2 glas/d >2 glas/d ALAT <1,1 µkat/l 0,29 0,31 0,38 ASAT <0,76 µkat/l 0,35 0,38 0,43 GT <2,0 µkat/l 0,43 0,58 0,79 MCV fl 90,2 91,5 92,3 Ref: <1,1 <0,76 <2, personer (42 år) i U.S. Nat Health Nutrition Examination Survey Slutsats: Ofta högkonsumtion om: -ASAT, ALAT och GT i övre halvan av referensinterval Liangpunsakul S, et al. J Stud Alcohol Drugs. 2010;71(2):

8 Hur långt tillbaka ser testet? Om Anna har ett alkoholberoende Vad är bra att veta? B-Etanol U-EtG/EtS B-PEth S-CDT S-ASAT/ALAT S-GT B-MCV 3 mån månader 1 mån veckor 1 v 2 d 1 d Fritt efter Helander (2010) Alkoholberoende Punktprevalens: 4,5 % Livstidsprevalens: ca 15 % Vad är beroende? ICD-10 kriterierna (DSM IV liknande) 1. Sug: Stark längtan eller tvång efter alkohol 2. Kontrollförlust: Ex: Dricker mer än man hade tänkt. 3. Fortsatt bruk trots kroppsliga eller psykiska problem. 4. Prioritering av alkohol: fritidsintressen, socialt liv, försummar arbete 5. Toleransutveckling: Ex: Dricker mer för att få samma effekt (>50%). 6. Abstinens: Skakiga händer, svettning, oro. Tolkning: Minst 3 av 6 kriterier skall vara uppfyllda under de senaste 12 månaderna 47 Alkoholproblem är oftast måttliga - milda Alkoholberoende + soc problem ~1 % Alkoholberoende, okomplicerat ~3,5 % ~5 % Riskbruk, ingen skada ännu ~10 % Inga alkoholproblem ~80 % Ref: Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Thakker et al. 2004) 48 Kan oftast ändra dryckesvanor Prognosen är god Personer som haft beroende tidigare i livet : 25 % fortfarande beroende ( 3 kriterier) 18,2 % nykterister 27,3 % partiell remission (1-2 kriterier) 11,8 % riskkonsumtion (men utan beroende) 17,7 % lågrisk konsumenter 74,5 % hade inte haft vårdkontakt Ref: Dawson D, Grant B, Stinson F, Chou P, Huang B, Ruan W. Recovery from DSM-IV alcohol dependence: United States, Addiction. 2005;100:

9 Alkoholberoende Självläkning av beroendetillstånd Varför söker man inte hjälp? Andel beroende som efter tre år fortfarande är beroende Alkoholberoende Cannabisberoende Nikotinberoende 1. Bristande kunskap: Man måste bli nykterist Man måste ta Antabus shem Tvång och kontroll Ref: Hasin D, et.al. Arc Gen Psychiatry 2011;68: Alkoholberoende Varför söker man inte hjälp? Skäms för sig själv Nedlåtande bemötande (moralisk svaghet) Okunskap om behandling Måste sluta dricka helt Vården kan inte hjälpa Journal Anmälan Reducera stigma - vokabulär Undvik: Alkoholist Missbrukare Etyliker Förnekande Upptäcka alkoholproblem Återfall Medberoende Säg i stället: Alkoholberoende (ICD-10) (ICD-10) Alkoholbruksyndrom (DSM-5) Riskbruk Alkoholproblem Uppmärksamma Del 2: Hantera alkohol i PV 15-metoden Uppföljning? Steg 1: Att uppmärksamma Rådgivande samtal Självhjälpsmaterial 1: Uppmärksamma risk eller problem Uppföljning? 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 30 min 3: - Läkemedel - Samtalsteman - Självhjälpsmaterial Ofta 15 min/besök Rådgivande samtal Självhjälpsmaterial 1: Uppmärksamma risk eller problem 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 30 min 3: - Läkemedel - Samtalsteman - Självhjälpsmaterial Ofta 15 min/besök max 15 min max 15 min

10 Hur kan alkohol bli patientens agenda? Magvärk! Stress! Riskbruk?? Beroende? Vad motiverar patienten? Aktuella hälsoproblemet Det man nu söker för Problem med drickandet Provsvar som visar hälsopåverkan Risker Eller: Fråga patienten! Primärt mål: en insiktsfull patient Att fiska; ibland nappar det Jag har ett riskabelt alkoholbruk Min sjukdom påverkas av alkoholen Min doktor tycks kunna det här med alkohol. Kanske jag kan få några råd? Strategier för att Uppmärksamma: 1. Fråga om konsumtionen: Olika situationer kräver olika sätt: 1. Fråga om konsumtionen 2. Fråga om pat s alkoholfunderingar 3. Erbjud AUDIT testet 4. Diskutera samband med aktuell sjukdom 5. Diskutera samband med labsvar 6. Uttryck din oro för något du ser. Systematisk anamnes: Dricker du? -> Vilka dagar? -> Vad? -> Hur mycket varje gång? (ger mängd) Hjälpmedel: Alkoholdagbok 60 Sid 61 10

11 Fråga om alkoholfunderingar: Har du ibland tänkt att du borde dra ner? Har du ibland funderat på om mindre alkohol skulle hjälpa ditt besvär Du är ju väldigt hälsomedveten vad gäller motion. Har du funderat på att dra ner alkohol också? 3. Samband med aktuellt problem? = patientcentrerad utgångspunkt 1. Informera hur alkohol kan bidra besväret - Resonera om individuell känslighet 2. Informera om behandlingsalternativ, inkl. mindre alkohol När: Då du kan förklara sambandet 62 Informera i dialog Utforska: - Vad känner du till om alkohol och XX? - Känner du till vad man kan göra själv för? Testa om samband finns Halveringsexperimentet Bakgrund: Den individuella känsligheten varierar stort i varje organsystem Erbjud (Be om lov): Gör ett test: Halvera (minst) under 3-4 veckor. Utvärdera - Vill du att jag berättar lite mer om? Utforska: - Vad tänker du om detta? - Kan det här vara relevant för dig? Hallberg Hans. Riskbruk av alkohol, ett studiebrev av SFAM Erbjud AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) Poängberäkning: Tolkning: 0-7: inget eller låg nivå av problem 8-15: medium nivå av problem >15: hög nivå av problem 65 Anna funderar på sina alkoholvanor Hur ligger jag till? Borde jag sluta dricka helt? Kan jag dricka kontrollerat? Har kroppen tagit skada? Sensitivitet för beroende om 13: 82%, Specificitet: 96%* Minikurs finns på: När: Viktigt veta, vanligt med alkoholsamband, etc. * Gashe P, et al. Alcohol Clin Exp Res Nov;29(11): de Torres LA, et al. Eur J Gen Pract. 2009;15(1):

12 Fördjupad bedömning med feedbacksamtal hur ligger jag till? 1: Uppmärksamma risk eller problem -Rådgivande samtal - Självhjälpsskrift - Erbjud Hälsokoll alkohol max 15 min 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 30 min 3: - Läkemedel - Samtalsteman - Självhjälpsmaterial 15 min/besök 68 Hälsokoll alkohol utredning som ger patienten beslutsunderlag 1. Frågeformulär + Blodprov (+ pats berättelse och kroppsundersökning) 2. Professionell bedömning och feedbacksamtal 3. Pats egna tankar? Nästa steg? 69 Hälsokollens formulär Alkoholkalendern ICD-10 kriterierna AUDIT SADD HAD Formulär: Andra levnadsvanor Motivation Konsumtion Beroende Visar: Psykisk hälsa Tobak, kost, fysisk aktivitet Tankar om förändring 70 Steg 3:? Ta fram menyn Tre alternativ: 1. Självhjälpsmaterial 2. med läkemedel 3. med samtalsteman, KBT 1: Uppmärksamma risk eller problem -Rådgivande samtal - Erbjud Hälsokoll alkohol max 15 min 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 30 min 3: - Läkemedel - Samtalsteman - Självhjälpsmaterial Ofta 15 min/besök Matching Alcoholism Treatments to Client Heterogeneity: Project MATCH Posttreatment Drinking Outcomes. J. Stud. Alcohol 1997;58:7-29, Andreasson S, et al. Short-term treatment for alcohol-related problems: four-session guided self-change versus one session of advice a randomized, controlled trial. Alcohol 28 (2002) Internet Appar Skriftligt Telefon alkoholhjalpen.se Självhjälpsmaterial Promillekoll 1177.se anhorigstodet.se alkohollinjen.se Alkoholprofilen.se riddargatan1.se/pv Psykosocial behandling Enl Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2015: MET (prio 1) KBT (prio 2) Återfallsprevention Kontrollerat drickande ex. Guide till bättre alkoholvanor Psykodynamisk behandling (prio 3) 12-stegsbehandling (prio 2) CRA (prio 2)

13 Guide Till Bättre Alkoholvanor Samtal 1 Samtal 2 Samtal 3 Samtal 4 Nuläge: rekapitulera hälsokoll alkohol Ge hemuppgifter: mål alkoholkalender 4 samtal á min Manual finns på riddargatan1.se/pv Gå igenom hemuppgifter Ge ny hemuppgift risksituationer Gå igenom hemuppgifter Ge ny hemuppgift hantera risksituationer Gå igenom hemuppgifter Utvärdera Mer behandling? v.1 v.3 v.6 v.12 Läkemedel Prioritet (1-10) i Socialstyrelsens riktl. Disulfiram 1 (bör) Akamprosat 1 (bör) Naltrexon 1 (bör) Nalmefen 4 (kan) Topiramat 7 (kan) Baklofen 7 (kan) Gabapentin 7 (kan) Kombination akamprosat/naltrexon 8 (kan) Antidepressiva läkemedel 10 (kan) Akamprosat (Campral/Aotal) Naltrexon Farmakodynamik: NMDA receptormodulerare (glutamat) (Indikation: Reduktion av återfallsrisk hos alkoholberoende patienter.) Klinisk effekt: Mindre sug och mindre tankar på alkohol Genetisk variation: Ca 1/3 god effekt, 1/3 ingen effekt Dosering: Fass: Tvådos bättre Farmakodynamik: Opiatreceptorantagonist (µ,δ,κ) (Indikation: för att stödja avhållsamhet vid alkoholberoende) Klinisk effekt: Dricker mindre, långsammare. Mindre sug och mindre tankar på alkohol. Genetisk variation: Ca 1/3 god effekt, 1/3 ingen effekt Dosering: 1x1. Biverkningar: vanligt: illamående, yrsel huvudvärk mm Tips: Öka dosen till 2 tabl/d vb?? Vid behovsregim? Upptrappning: första veckan 25 mg 77 Antabus Klinisk effekt: lättare vara nykter Dosering: Flexibel ex: mg 2-3 ggr/vecka, eller mg dagligen Biverkningar: Trötthet, huvudvärk, lös mage, metallsmak. Sällsynt men allvarlig leverskada Pris: Ca 9 kr/tablett 400 mg Antabus är ett stöd för nykterhet Fråga patienten: 1. Vill du vara nykter? 2. Behöver du stöd för att vara nykter? 3. Behöver du stöd för att ta Antabus? Tips: Läkemedelsbolaget har en bra broschyr för patienter 79 13

14 Ersätt läkemedlet etanol Exempel: Betablockerare Propiomazin (Propavan), mitazapin Hydroxizin (Atarax) SSRI Läkemedelsbehandling är inte bara ett recept Recept + Uppföljningar 80 Medical management = systematisk uppföljning: 1. Hittat rutin för intag? 2. Biverkningar? 3. Effekt? 4. Ge feedback på lab prover 5. Ge positiv förstärkning för framsteg 6. Fortsätta läkemedel? 82 Wallhed Finn S, et al. Alcohol and alcoholism. 2018, Resultat 15 metoden på VC 12 månander uppföljning (n=228) Från 31 till 15 P värde Wallhed Finn S, et al. Alcohol and Alcoholism, 2018,

15 Läsa mer? Innehåll: 1. Historik, global utblick 2. Alkoholpolitik 3. Patientcentrering, hälsofrämjande 4. Olika alkoholproblem, diagnoser 5. Att samtala om alkohol 6. Knep och verktyg i samtalet 7. Stödja bättre alkoholvanor 8. Alkoholens farmakologi 9. Hur alkohol påverkar olika sjd 10. Operation, idrott, körkort mm /09/Bladvandare--full-av-fakta-och-insikt/ 86 Tel:

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism Hantera alkohol enkelt Sven Wåhlin, läkare Riddargatan1, Beroendecentrum Stockholm twitter: @SvenWahlin mail: sven.wahlin@sll.se Enkelt pga förhållningssätt: en insiktsfull patient viktigast - inte att

Läs mer

Problem på olika sätt

Problem på olika sätt Alkohol som sjukdomsorsak och alkoholberoende Problem på olika sätt Tillstånd Problem Vad göra? Härnösand 190219 Sven Wåhlin Öl, Beroendecentrum, Stockholm twitter: @SvenWahlin, mail: sven.wahlin@sll.se

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Riddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm

Riddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm Riddargatan 1 En breddad behandling av alkoholberoende Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm Twitter: @SvenWahlin Mail: sven.wahlin@sll.se Agenda Bakgrund till 15-metoden Alkoholberoende: oftast

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Twitter:@SvenWahlin Mejl: sven.wahlin@sll.se 1 Agenda Alkoholberoende vad är det? Fler behöver

Läs mer

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Varför behandla alkoholberoende i primärvården? Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende

Läs mer

Alkoholens medicinska konsekvenser. Riskbruk är riskabelt 2014-12-11. Riskbruksbegreppet i Sverige: Agenda. Risk för vad?

Alkoholens medicinska konsekvenser. Riskbruk är riskabelt 2014-12-11. Riskbruksbegreppet i Sverige: Agenda. Risk för vad? Alkoholens medicinska konsekvenser Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Agenda Den förhöjda risken vid riskbruk Hur alkohol orsakar sjukdom Några exempel på sjukdomar Kan alkohol

Läs mer

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA)

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA) CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA) CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA) http://iogt.se/forskningsrapport/ För

Läs mer

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Min tanke

Läs mer

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden Behandling av alkoholberoende inom PV 15 metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Dimitrios Liabos överläkare Beroendecentrum Gävle/Sandviken Prioriterade grupper Patientgrupper Sjukdomsgrupper Gravida

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

Alkohol för oss i PV. Vad är dricka normalt? 2013-12-09. Alkoholkonsumtion i Sverige i liter 100% alkohol per capita

Alkohol för oss i PV. Vad är dricka normalt? 2013-12-09. Alkoholkonsumtion i Sverige i liter 100% alkohol per capita Alkohol för oss i PV Vad är dricka normalt? Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm 1 2 Alkoholkonsumtion i Sverige i liter 100% alkohol per capita Litres per capita 12 10 8 6

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Alkoholberoende Farmakologisk behandling Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Maria Hammarbäck Leg sjuksköterska Grundläggande psykoterapeut KBT Beroendecentrum Gävle Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Folkhälsoenheten Sofia Carlberg, Projektledare, UM-samordningsprojekt Louise Hjortenfalk, Hälsoplanerare Carina Hesse-Bolin, Enhetschef Helena

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Läs mer

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019 Äldre och alkohol Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken 17 maj 2019 Syfte med föreläsning o Ökad kunskap om hur alkohol påverkar äldre o Medicinska tillstånd att vara uppmärksam på o Trygghet i

Läs mer

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av

Läs mer

Många allmänläkare vittnar om att man känner sig

Många allmänläkare vittnar om att man känner sig Läkemedelsbehandling vid alkoholproblem en praktika Många allmänläkare vittnar om att man känner sig valhänt när alkoholproblem framkommer. Detta kan vara ett skäl till att man undviker att fråga om alkoholvanor,

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Ändring av levnadsvanor: Alkohol

Ändring av levnadsvanor: Alkohol 1 Ändring av levnadsvanor: Alkohol Vad vi måste veta Hur vi kan förhålla oss Hur samtalet går 2 Tågordning Introduktion: vad säger de nationella riktlinjerna? Alkohol: riskbruk, missbruk, beroende: lite

Läs mer

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet Syfte med projektet: HoA vill bidra till ett bättre omhändertagande och behandling för anställda i VGR med alkoholproblematik. Genom att: a) genomföra en

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Ulric Hermansson, Med dr och adj universitetslektor Karolinska Institutet Innehåll Riskbruk ett annat fokus Inramningen Screening

Läs mer

>60 medicinska?llstånd

>60 medicinska?llstånd TIA - Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Regeringsuppdrag 2012-2014 Stödja företagshälsovårdens arbete med?diga insatser i arbetslivet mot alkohol Sveriges Företagshälsor Karolinska Ins5tutet

Läs mer

Tidiga interventioner

Tidiga interventioner Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki. Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner

Läs mer

Stigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet

Stigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet Stigma 2016-11-28 Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet Få söker vård Hinder att söka vård: Stigma Peter: Men det är ju

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

1 Alkohol 2015-12-15

1 Alkohol 2015-12-15 1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren Alkohol Riskbruk, missbruk och beroende Jack Winberg, Peter Berggren Bakgrund/epidemiologi Arbetsmodell, riskbruk VLL väntrumsundersökning Genomgång vårdprogram Screening Motiverande samtal Läkemedel Uppföljning/kvalitetsindikatorer

Läs mer

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Samtal om hälsa För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Personalmaterial HFS Tobak Tobaksbruk påverkar hälsan, därför undrar jag om du någon gång använt tobak. Vill du berätta? Vad tänker du

Läs mer

Alkohol och sjukskrivning

Alkohol och sjukskrivning Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk

Läs mer

2013-11-11 Sven-Olov Lindahl

2013-11-11 Sven-Olov Lindahl 2013-11-11 Sven-Olov Lindahl Alkoholproblemets nivåer Alkoholens konsekvenser för individen - beroende för samhället - missbruk Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Sven Wåhlin leg.läk, spec allmänmedicin Projektledare Riskbruksprojektet Statens folkhälsoinstitut

Sven Wåhlin leg.läk, spec allmänmedicin Projektledare Riskbruksprojektet Statens folkhälsoinstitut Agenda Sven Wåhlin leg.läk, spec allmänmedicin Projektledare Riskbruksprojektet Statens folkhälsoinstitut Hur mycket dricks det i Sverige Varför dricker vi alkohol? Alkoholens skadliga hälsoeffekter Några

Läs mer

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Tidiga interventioner

Tidiga interventioner Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Återfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm

Återfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm Återfallsprevention Johan Franck Beroendecentrum Stockholm Av upphovsrättsliga skäl finns tyvärr inte vissa diagram och tabeller från symposiet med i denna OH-serie. Referensen finns dock angiven. Återfallsprevention:

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Beroendemottagningen verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Behandlingsprogrammet för alkoholberoende och alkoholmissbruk är framtaget under år 2011-2012 vid

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården Sven Andréasson, 18 02 05 SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre Trender i Europa (Vintagestudien) Arbetar längre Lever längre Tjänar mer Liberalisering Födda på

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Alkohol -droger- Alf Lerner Distriktsläkare. kare rvården rden i Åre. Riskbruk.se

Alkohol -droger- Alf Lerner Distriktsläkare. kare rvården rden i Åre. Riskbruk.se Alkohol -droger- Alf Lerner Distriktsläkare kare Primärv rvården rden i Åre Riskbruk.se Alkoholhistorik 1494 brännvinsdebut 1622 allmän n gästgivare g o krögarf garförordningrordning 1723 totalförbud påp

Läs mer

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Akut alkoholförgiftning Abstinens symtom och behandling Wernicke-encefalopati Korsakoffs demens ALKOHOL-RISKBRUK Kvinnor: > 9 standardglas/vecka,

Läs mer

Sophia Eberhard, specialist i psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri

Sophia Eberhard, specialist i psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri Sophia Eberhard, specialist i psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri HANDLEDARE: PROF. MARIA RÅSTAM PROF. PETER HÖGLUND ÖVERLÄKARE BJÖRN AXEL JOHANSSON 190311 Alkohol Farmakokinetik: Liten molekyl passerar

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Bakgrund 3 Definitioner 4 Utredning 5 Laboratorieanalyser 8 Behandling 9 Förslag till kvalitetsindikatorer 10 Patientbroschyr med konsumtionstest

Läs mer

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Bakgrund Allmänt Enligt siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009 (2006-2009)

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter

Läs mer

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 9 % röker dagligen (10 %) 13 % snusar dagligen (10 %) 21 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Bilden av alkoholproblemet Dina tankar och känslor Bilden av alkoholproblemet Och vad tänker du nu? Vinglas då & nu Alkoholbruk i Sverige Nio liter

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens

Läs mer