Alkohol och gender med fokus på tidiga alkoholinterventioner i praktiken. Föredrag HFS, Ersta Fredrik Spak Lektor, socialmedicin,

Transkript

1 Alkohol och gender med fokus på tidiga alkoholinterventioner i praktiken. Föredrag HFS, Ersta Fredrik Spak Lektor, socialmedicin, Sahlgrenska akademin samt överläkare FoU Närhälsan Gbg och Södra Bohuslän

2 Skäl att dricka Socialt umgänge Festligt, avbrott från vardagen - Social smörjmedel - Underlätta kontakter - Män - Kvinnor Gott, framhäver smak

3 Etanol, C2 H5 OH Liten molekyl Fettlöslig Vattenlöslig Behöver ingen receptor för att verka Passerar blodhjärnbarriären Bryts till > 90 ner i levern Nedbrytningsprodukten acetaldehyd är troligen den cancerogena substansen Psykoaktiv

4 Metod, studiegrupp Data ur WAG-studien (Kvinnor och alkohol i Göteborg) Stratifierat urval Kvinnor, 20 och 25 år Totalt 897 respondenter Intervjudata från 1995 och 2000

5 Medelvärde Klusteranalys 20- och 25-åriga kvinnor 2000 (n=420). WAG Andersson C et al 2012 Add Res and Theory 2 1,5 1 0,5 0 Mindre blyg Lättare somna Mindre sex. hämmad Mindre nedstämd Starkare Avslappnad Lindra smärtor Njutbar sex Säga ifrån Mer skärpt Bättre ideér Arbeta bättre Roligare Få vänner Där andra drack Restaurang Dryckeskontext variabler 2000 (n=420) Pub Fest Hemma m vänner Hemma ensam Partner Vänner Arbetskamrater Ensam utanför hemmet Effektdrickande (n=64) 15.2% Socialt drickande (n=196) 46.7% Måttlighetsdrickande (n=160) 38.1%

6 Sammanfattning Upplevda effekter OCH var och med vem man dricker med påverkar konsumtion Nedstämdhet och ensamdrickande störst samband med problematisk alkoholkonsumtion Preventiva insatser: undersöka varför och var man dricker Klusteranalys är en god metod att undersöka gruppskillnader i dryckeskontext

7 Kvinnlig konsumtion Minskad social kontroll Särskilt sexualitet Minskad egenkontroll Modig, spontan och skojig Sårbar och utsatt Hotar den sociala ordningen Sämre anpassning till traditionell kvinnoroll Självmedicinering

8 Allas konsumtion Socialt smörjmedel Gott Time-out Rättighet Identitet Likheterna av alkoholens inverkan på kroppen större än skillnaden mellan könen

9 Sammanfattning Socialt nätverk har betydelse för alkoholkonsumtionen. Flera bivariata samband kan sannolikt bättre förklaras med bl.a. de sociala aktiviteterna och de konsumtionsvanor som ens omgivning har Religiöst betingade vanor sannolikt bättre förklarade av socialiseringseffekter Lättare se hur sociala nätverk kan påverkas i behandling än prevention

10 Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100 % per invånare 15 år och äldre, fördelad på dryckessorter Liter 10 Sprit Folköl (kl IIA) Mellanöl (kl IIB) Starköl Vin Drogutvecklingen i Sverige Källa: Folkhälsomyndigheten

11 Riskbruk, riskskattning och genus

12 Liter Självrapporterad alkoholkonsumtion i liter alkohol 100 % bland åringar ( ) samt bland åringar ( ), fördelad på kön. 6 8 Män Kvinnor 5,3 5,6 6,6 6,4 6,4 6,2 6,3 6,0 5,7 5,8 6,0 4,4 4,3 4,7 4 1,9 2,1 2,2 2,5 2,8 2,8 2,9 2,7 2,9 2,9 2,7 2,8 2,7 1, Drogutvecklingen i Sverige Källor: Leifman och Gustafsson (2003) och andtuppfoljning.se

13 Andelen åringar med riskkonsumtion, efter kön och ålder Procent Män Kvinnor Totalt Drogutvecklingen i Sverige Källa: Folkhälsomyndigheten

14 Dryckestyp, 2006

15 Ja Verkliga fall Nej Fall enligt instrumentet Ja Nej A C B D Sensitivitet = A/A+C (andel korrekt klassade som sjuka ) Specificitet = D/B+D (andel korrekt klassade som friska ) PPV (positivt prediktivt värde) A/A+B (andelen av dem som testas positiva för en sjukdom/ett tillstånd som verkligen är positiva) Falskt positiva kan vara mycket högt trots hög sensitivitet och specificitet

16 Prediktivt värde (%) för några olika värden på sensitivitet, specificitet och sjukdomens (tillståndets) prevalens i befolkningen Allebeck et al 1998 Sensitivitet (%) Specificitet (%) Prevalens (%) ,

17 Sjukdom, dödlighet och våld alkoholbetingade tillstånd Könsskillnader

18 Global burden of disease: De tio främsta orsakerna till förlorade DALY:s 2002 västvärlden och rankning 2013 (Disability adjusted Life Years) % Rank Tobak 12, Blodtryck 10, Alkohol 9, Kolesterol 7, Övervikt 7,4 Högt faste- 6. Lågt intag av frukt blodsocker 5 och grönsaker 3, Fysisk inaktivitet 3, Narkotika 1,8 Högt BMI 3 9. Oskyddat sex 0,8 Lite nötter och frön Järnbrist 0,7 Högt natriumtintag 10

19 Alkoholens andel av sjukdomsbördan EUROPA VÄRLDEN M K M K Tot Låg födelsevikt Cancer Mun o svalg Cancer lever Cancer bröst Depression Epilepsi Hypertoni Ischaemisk hjärtsjukdom Diabetes Lever cirrhos % alla sjukdomar 11,1 1,7 6,5 1,3 4,0

20 Antal alkoholrelaterade dödsfall (underliggande eller bidragande dödsorsak) fördelat på kön. Åldersstandardiserade dödstal per invånare Antal Män Kvinnor Drogutvecklingen i Sverige Källa: Socialstyrelsen

21 Riskrelationer för olika tillstånd

22 Relative risk Risk för hjärt-kärlsjukdom Grammes alcohol per day Källa: Corrao G, Rubbiati L, Bagnardi V, Zambon A & Poikolainen K. (2000) Alcohol and coronary heart disease: a meta-analysis Addiction 94, PHEPA- projektet

23 Mängd alkohol och typ 2 diabetes U-formad kurva; Meta-analys 15 studier Koppes L L et al. Dia Care 2005;28: Copyright 2011 American Diabetes Association, Inc.

24 Odds ratio för olika sjukdomar i förhållande till frekvens av riskdrickande av alkohol ( Berusningsdrickande ) Dawson et al ggr/mån 1-2 ggr/vecka 3-4 ggr/vecka Hypertension 1,01 1,04 1,43 (Högt blodtryck) CHD 0,99 0,96 0,85 (Kardiovaskulär sjukdom) Alkoholberoende 2,10 2,69 5,27 Leversjukdom 1,62 2,78 2,40 Sociala problem 1,30 1,34 1,94

25 Risk för bröstcancer hos kvinnor Ackumulerad bröstcancerincidens per 1000 kvinnor vid 80 års ålder I förhållande till antal glas alkohol per dag. Källa: Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer (2002) British Journal of Cancer

26 Alkohol och cancer 3-6 glas i veckan ger 25% ökning av bröstcancer (Chen m fl, JAMA Nov. 2011) 10% av alla nya cancerfall beräknas ha alkoholorsak hos män och 3% hos kvinnor. (2011 Schütze m fl). Drygt 4% av alla dödsfall anses relaterade till alkohol vilket motsvarar ca 100/vecka. (FHI socialstyrelsen 2012)

27

28 Alkohol och våld (Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007) BRÅ Rapport 2008:23) Misshandel (polisanmälda fall 2007) Män > 14 år Kvinnor > 14 år NTU : Intervjupersonen alkoholpåverkad (%) Män 45 Kvinnor 19

29 Alkohol och våld (Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 BRÅ Rapport 2008:23). Forts. misshandel. Misshandelsfall på senare tid svag ökning för kvinnor, men det gäller inte svår misshandel. BRÅ: ökad benägenhet att anmäla lättare fall (där mörkertalet är extra stort) Prevention. Brå nämner att minska alkoholkonsumtionen

30 Så varför skiljer det sig åt mellan könen? Biologiska skillnader Social skillnader

31 Alcohol & Sex Funny. The more I drink, the better you look

32 Hur många kön finns det?

33 Skäl att betrakta alkoholkonsumtion och vård ur ett genusperspektiv (eller könssperspektiv) Alkoholproblem berör inte bara konsumenten utan till stor del också andra, e.g. trafikolyckor övergrepp, fosterskador.

34 Skäl att betrakta alkoholkonsumtion och vård ur ett genusperspektiv (eller könssperspektiv) Mäns alkohol konsumtion påverkar kvinnor psykosocialt mycket mer än tvärtom, t.ex. som trafik olyckor, mord och fysiska övergrepp Kvinnors kroppar är mer sårbara för alkohol skador (?)

35 Australian guidelines 2009 On average, women reach a given blood alcohol concentration with a lower amount of alcohol than men. However, on average, men take more risks than women at a given level of drinking, and thus most emergency department presentations for alcohol-related injuries involve men. Livstidsrisken för sjukhusinläggning pga. skada är ca 1 in 10 för män och 1 i 12 för kvinnor med ett dryckesmönster av minst fyra drinkar per tillfälle ungefär en gång i veckan Skaderisk Män 4 Kvinnor 4 (räknat på ett standardglas = 10 gr jmf Sverige 12 g)

36 Metod: Analys av svenska alkoholpolitiska handlingsplaner. Jämförelse av fem olika dokument för att undersöka problem med och skälen för kvinnor och män att dricka, och givna rekommendationer för alkoholpolitiska åtgärder. I början av undersökningsperioden. En grundprincip är att kvinnligt och manligt drickande är detsamma. Kvinnor kan dricka mindre, men deras drickande är inte av en annan karaktär.

37 Forts. Mäns drickande normaliseras I senare delen av perioden: kvinnligt drickande utmålas som mer problematiskt pga. högre sårbarhet och av individuella psykologiska skäl. För att lyfta fram kvinnliga alkoholproblem, blev manligt drickande utraderat ur bilden och konstruerat som en positiv kontrast. Som en följd blev mäns drickande normaliserat Abrahamson M, Heimdahl K Nordic Studies on Alcohol and Drugs

38 Kompensation genom dryckeshastighet Vikt Biologiska faktorer och alkoholkoncentration hos kvinnor (BAL) Kroppssammansättning fett/vatten Enzymatisk aktivitet ADH Alkoholdehydrogenas Hormonella effekter Medicinering

39 Skäl att betrakta alkoholkonsumtion och vård ur ett genusperspektiv Kvinnor och män behandlas olika. Sökmönster är könsrelaterade Maktordning påverkar konsumtion (mäns konsumtion dominera kvinnors drinkande mer än tvärtom).

40 Kartlägga patientens alkoholförbrukning och rekommendera honom att avhålla sig helt från alkohol. Geirsson et al Alc and Alc Manliga patienter 36 Kvinnliga patienter Manlig storkonsument 81% Kvinnlig storkonsument 47% 44% 3% 16% 8% Ej svarat Ja Nej Ej svarat Ja Nej

41 Vård och kön vid korta samtal: vad kan skilja? Symptom: vet vi inte, inte särskilt troligt förutom att depressioner är vanligare hos kvinnor (vilket inte behöver betyda att det numerärt är vanligare) Sätt att tala? Oklart Är all kvinnor lika? Är alla män lika? Hur många kön finns det?

42 Vad är gemensamt vid vård? och rådgivning Se nästa bild

43 FRAMES Bien Miller 1993 Feedback Responsibility (Ansvar) Advice (Råd) Menu (Meny) Empathy Self-efficacy (själv-tillit)

44 Bra vård Vad var viktigt för patienten/klinten Respektfullt bemötande Feedback Att ta ansvar Att självtilliten och tilltron (till förmågan att fullfölja överenskommelsen om livstilsförändring) finns Meny. Agree

45 Bra vård Viss evidens för att korta insatser (BI) minska konsumtion under det närmaste året. Måttlig evidensstyrka Kaners Cochranereview 2007 visade ej säkerställd effekt för kvinnor troligen beroende på lägre antal kvinnor i studierna Svårt påvisa effekt utöver screening och informationsbroschyr NNT 8-10

46 Kvalificerat rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxen med hjärt-kärlsjukdom Kommentar Åtgärden har inte säkerställt bättre effekt än rådgivande samtal (generellt) men eftersom tillståndets svårighetsgrad är större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för personer med riskbruk generellt. Hur allvarligt är tillståndet? Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Vilken effekt har åtgärden?

47 Behandling lägesbeskrivning God evidens för effektiva behandlings metoder. Gäller både tidiga insatser och mer avancerad behandling Socialstyrelsens riktlinjer för behandling vid missbruk och beroende 2007 vilka nu kommit uppgraderade v Socialstyrelsens: nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Hög aktivitet, särskilt avseende kunskapsspridning

48 Psykosocial behandling Specifika metoder: jämförbara effekter, bättre effekt än ostrukturerade insatser utan klart fokus på missbruket Matchning: Visst stöd anpassa behandlingens intensitet till missbrukets svårighetsgrad; svårare beroende mer omfattande insatser Ej stöd matcha metod till individkaraktäristika Beroende, missbruk + svår social problematik : effekt med beteendeterapeutiska tekniker i kombination med strukturerat, samordnat individanpassat stöd

49 Info på nätet (Burden of disease) nu även Alkohol en fråga för oss i vården. Studentlitteratur Sven Wåhlin webbresurs, formulär etc utan lösenord