motiverande samtal (MI)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "motiverande samtal (MI)"

Transkript

1 Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda mätning av GT i blodprov använda mätning av ASAT och ALAT i blodprov använda mätning av MCV i blodprov använda AUDIT för att identifiera alkoholproblem använda SCID I eller MINI för att diagnostisera missbruk eller beroende av alkohol och narkotika använda ASI för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem använda ADAD för att bedöma hjälpbehov för ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem (REF2) För att beräkna totalkonsumtionen måste man även räkna med oregistrerad alkohol, som privatimport av alkohol vid utlandsresor eller på annat sätt, insmugglad sprit och hembränning. Sedan år 2000 genomförs månatliga telefonintervjuer med slumpmässigt utvalda svenskar. Dessa undersökningar visar att konsumtionen har ökat med 30 procent mellan 1996 och 2004, från cirka 8 till 10,4 liter per person och år (CAN, 2007). (REF1) escreen, Karolinska Institutet Vad är riskbruk och beroende Riskbruk är ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser Riskbruk av alkohol föreligger vid högkonsumtion, d.v.s. när: - en man dricker mer än 14 standardglas per vecka - en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka Läs mer om Definition Beroende Skadligt medför att man inte längre klarar av att styra intaget av drogen. En målande bild är att "hjärnan blivit kidnappad" av drogen". Kontrollförlust, sug och fortsatt drickande trots problem är då vanligt. bruk är en diagnosterm som anger att skador har uppstått på grund av alkoholbruket. Det är sällan alkohol är ensam

2 orsak till en sjukdom, men desto vanligare att alkohol "lägger sten på bördan". Missbruk är avskaffat som medicinsk diagnos, men finns kvar i socialtjänstens lagstiftning. Det innebär förenklat uttryckt att man gång efter annan ställer till det för sig genom att använda en alkohol (eller annan drog). Exempelvis missköter arbete, skola eller äktenskap, begår brott eller blir våldsam. Ordet missbruk bör undvikas i görligaste mån då det kan upplevas stigmatiserande.(ref4) Motiverande samtal Motiverande samtal är en patientcentrerad metod som utvecklades som en reaktion på tidigare konfrontativa metoder. Metoden betonar i stället empati, utforskning av patientens föreställningar samt patientens egen drivkraft till förändring. Metoden är ursprungligen utvecklad inom beroendevården men kan tillämpas vid alla livsstilsförändringar. Motiverande samtal har visats ha effekt vid alkohol- och drogproblem. Patientens egna erfarenheter och perspektiv är utgångspunkten, och man ser livsstilsförändring som en process med 5 olika faser: 1) inte ännu beredd att förändra, 2) ambivalent, 3) förändringsbenägen, 4) vidmakthållande av uppnådda mål, 5) återfall. I fas 1 ger vårdgivaren neutral information. För en patient som inte tycker förändringen är viktig kan rent medicinsk information vara väsentlig: Är patienten införstådd med hälsoeffekterna av det aktuella beteendet? I fas 2 får patienten hjälp med att utforska först fördelar, sedan nackdelar med den aktuella livsstilen. I fas 3 får patienten hjälp med att formulera egna förslag och stöd för förändring. I fas 4 får patienten hjälp med att utforska möjligheter till att vidmakthålla förändringen. I fas 5 betraktas återfall som en naturlig del i processen mot lyckad beteendeförändring och man gör en ny inventering och skattning. Metodiken för samtalets form är som vid patientcentrering, öppna frågor, sammanfattningar samt bekräftelse. I motiverande samtal ingår vad man kallar det reflekterande lyssnandet som innehåller dels en

3 sammanfattning av patientens utsaga, dels en tolkning av den underliggande känslan eller meningen. Exempel: Du känner dig osäker på vad detta innebär för dig? Metoden behöver tränas praktiskt och skattningsskalor används som hjälp. (REF3) Tvångsvård (LVM, LPT) Tvångsvård av personer med alkohol- eller annat substansberoende regleras av Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM; 1988:870) samt av Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT; 1991:1128). LPT kan bli aktuell i samband med akut alkoholpåverkan, då kriterierna för tvångsvård enligt denna lag är uppfyllda. Det är ett vanligt missförstånd att LPT inte är tilllämplig då patienten är alkoholpåverkad. (REF3) Incidens Incidensen för alkoholism hos män är omkring 2,5 promille per år. Prevalensen Levercirros uppskattas till 5 9 procent hos män och runt 1,5 procent hos kvinnor. I Europa ligger prevalensen mellan 0,6 och 20 procent beroende på varierande definitioner (2). I USA beräknas procent män och 5 procent kvinnor vara kroniskt beroende av alkohol, varav en fjärdedel är i aktivt missbruk (3). (REF5) Alkoholrelaterad demenssjukdom Ett relativt nytt begrepp är alkoholrelaterad demenssjukdom; ett tillstånd vid vilket man utvecklar en svår kognitiv svikt efter ett långvarigt alkoholmissbruk. Det är viktigt att komma ihåg att dessa ska/kan demensutredas först efter> 2 månaders nykterhet. Något enkelt samband mellan demens och alkohol finns inte. Vid Wernicke-Korsakoffs syndrom drabbas patienterna av uttalad närminnesstörning och en samtidig konfabuleringstendens (man fyller omedelbart minnesluckorna med nytt "minne", och det ter sig som om patienten ständigt "hittar på"). Wernicke-Korsakoffs syndrom orsakas inte av alkoholen direkt, utan av den hjärnskada som uppkommer vid brist på vitamin B 6 som ibland förekommer vid excessivt, överdrivet, drickande. Tillståndet ses också ibland vid svält. Generös behandling

4 med B-vitamin förhindrar att hjärnskadan utvecklas (REF6) målområde 6 Statens folkhälsoinstitut föreslog 2005 ett antal bestämningsfaktorer för hälsofrämjande hälso- och sjukvård dvs. faktorer i livsmiljön och i människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa eller ohälsa (Statens folkhälsoinsitut, 2005). Det finns olika sådana bestämningsfaktorer, exempelvis livsvillkorsfaktorer, levnadsvanefaktorer och strukturella faktorer. Motion, alkohol- och tobaksvanor är exempel på levnadsvanefaktorer. Strukturella bestämningsfaktorer är de som hänger ihop med samhällets organisering, och de påverkas främst via lagstiftning, opinionsbildning och politiska beslut som exempelvis rör bostadsplaneringen, trafikmiljön och utbudet av alkohol och tobak..(ref 7) Unga vuxna (18 25 år) har den högsta alkoholkonsumtionen i Sverige och närmare hälften av den åldersgruppen återfinns inom högskolesektorn. I de nationella handlingsplanerna för att förebygga alkoholskador konstateras att universitet och högskolor är viktiga arenor för alkoholpreventiva insatser. (REF 7) Riskbruksprojektet Våld i anknytning till alkohol Projektet inriktades primärt mot att utbilda medarbetare inom primär- och företagshälsovård för att öka de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna mot riskfyllda alkoholvanor. Utbildning i motiverande samtal var en viktig komponent i detta. Utvärderingar av Riskbruksprojektet har visat att vårdpersonalen fick ökad kunskap om riskfyllda alkoholvanor och tog upp alkoholfrågan med sina patienter oftare än tidigare (REF7) Våld mot kvinnor ökar under perioder när män är arbetslösa, kommer hem från krig och väpnade konflikter och när män missbrukar alkohol och andra droger. Det kan också tillta när kvinnor ställer ökade krav på jämställdhet. Mäns våld mot kvinnor kan inte heller förklaras som orsakat av alkohol eller andra droger. Många använder alkohol utan att någonsin bli våldsamma. Andra kan vara våldsamma med eller utan alkohol i kroppen. Berusning som ursäkt är också vanlig och ofta socialt accepterad inom den västerländska kulturen, även om ursäkten inte är juridiskt hållbar. Förekomst av alkohol och droger kan

5 göra våldet farligare (24, 25). Samtidigt beskriver många kvinnor att våldet varit som mest hotfullt och kränkande för dem när mannen varit nykter. Att alkohol och våld så ofta kopplas samman kan ses som överlappande effekter av två sociala problem: alkohol och våld. Det är alltså inte tillräckligt att hantera drogproblemet för att lösa våldsproblematiken. REF 8 I Sverige har IDAP-programmet inom Kriminalvården en integrerad del med bedömning av eventuellt alkohol- eller drogberoende. Än så länge är IDAP det mest utvecklade exemplet på särskilt anpassade insatser för våldsutövande män med missbruksproblem. Ref 9 Att vara anhörig Genus Analyser av könsskillnader i dödlighet har visat att genusrelaterade beteenden, exempelvis avseende rök- och alkoholvanor och risktagande i trafiken, har varit starkt bidragande till männens överdödlighet under efterkrigstiden (2). Studier har också visat ett samband mellan ökad per capita-konsumtion av alkohol och ökad manlig dödlighet för ett flertal västeuropeiska länder (3). REF 12 Hjärt-kärlsjukdomar förefaller inte lika logiskt kopplade till socialt kön som självmordsbeteende, alkohol- och drogrelaterade dödsfall, mord och olyckor. Män använder sig i större utsträckning än kvinnor av ökad alkoholkonsumtion som en strategi att hantera svårigheter. Ref 12 historiskt perspektiv alkoholrelaterad dödlighet i termer av kön och genus? Enligt en studie beräknas alkohol ha orsakat tre till fyra gånger fler dödsfall bland svenska män än kvinnor i åldrarna år vid 1990-talets mitt, vilket motsvarade cirka 30 procent av samtliga dödsfall bland männen och 16 procent bland kvinnorna i detta åldersintervall (4). Det finns också data som visar samband mellan alkoholkonsumtion och manlig dödlighet och verdödlighet i ett historiskt perspektiv. Ref 10 Det går i alla fall att konstatera att män konsumerar mer alkohol än kvinnor. Det har historiskt sett inte varit särskilt accepterat för kvinnor att dricka alkohol. När Sverige hade en motbok hade till exempel gifta kvinnor inte rätt att

6 själva köpa alkohol. Idag märks det tydligast under den tid då kvinnor är havande och ammar. Mammors och blivande mammors alkoholkonsumtion ska minimeras enligt normen, men någon motsvarande normförändring gäller knappast för män. Även i andra mindre tydliga sociala sammanhang problematiseras kvinnors och flickors drickande i högre utsträckning än mäns och pojkars, liksom för annat beteende enligt teorin om den manliga normen. Ref 12 Göteborgssystemet Det första bolaget bildades i Falun, men idén att inrätta samhällskontrollerade monopol i nykterhetsfrämjande syften kom efterhand att bli känt som Göteborgssystemet. Detta hade startats med det uttalade syftet att främja arbetarbefolkningens moraliska och ekonomiska välbefinnande, som ansågs hotat av den oreglerade brännvinshandeln. Det fanns även starka ekonomiska motiv för inrättandet av bolag, som kunde komma i konflikt med de nykterhetspolitiska ambitionerna, eftersom vinsterna från den bolagskontrollerade försäljningen ofta också gav ett betydande tillskott till kommunkassan. Ref 10

7 i Alkoholfrågor i vardaglig hälso- och sjukvård 2 Nationella riktlinjer, screening av alkoholöverkonsumtion Statens folkhälsoinstitutyrkesföreningar för fysisk aktivitet (2008). FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Alkoholberoende-alkoholmissbruk.pdf 6 Basun, H. (red.) (2013). Boken om demenssjukdomar Stockholm: Liber. 7 Statens folkhälsoinstitut (2011). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård: kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010 : målområde 6. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 8 Johnsson-Latham, G. (2014). Mäns våld mot kvinnor i ett globalt perspektiv. Våldsutsatta kvinnor : samhällets ansvar. (S ). 9 Eriksson, M., Berg, L. & Wallqvist, A. (2011). Våldsförebyggande arbete med män: en kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. 10 Statens folkhälsoinstitut (2005). Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 11 Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2012), Kön, genus och hälsa: socioekonomiska skillnader i hälsa bland kvinnor och män. Malmö Stad 12 Rostila, M. & Toivanen, S. (red.) (2012). Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (1. utg.) Stockholm: Liber.

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet!

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet! Det Fria Sällskapet Länkarna Tillbaka till livet! Länkarna bildades av och för alkoholister år 1945 Förutsättningen för medlemskap är att vederbörande har en egen önskan om ett drogfritt liv. Från begynnelsen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005 RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning

Läs mer

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning

Läs mer

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri. Kronobergs län

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri. Kronobergs län Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri Kronobergs län Ta chansen nu Nu kan du som åkt fast för rattfylleri få professionell hjälp snabbt. Du får träffa personal från

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar

Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar Kommunledningskontoret, HR-enheten Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar Antagen av Kommunstyrelsen 2014-05-21. Kristianstads kommuns

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Varför behandla alkoholberoende i primärvården? Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention Alkohol kan vara positivt Utgångspunkter - Överdrivet drickande är ett beteende som man lär sig - det kan vara positivt att dricka - Efter hand

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 1 VT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Tidiga interventioner

Tidiga interventioner Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och

Läs mer

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare

Läs mer

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården SIRAP Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården En studie i riskbruksscreening av alkoholvanor hos patienter på Vårdcentralen Oden i Falköping FÖRFATTARE Christina Karlsson, Hälsopedagog

Läs mer

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Välkommen till: Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Kursansvariga; Peter Tudén Sjuksköterska och Vårdenhetschef vid Beroendemottagningen Ryhov Mattias Jonsson - Folkhälsosekreterare - Folkhälsa och

Läs mer

Motiverande samtal MI

Motiverande samtal MI Motiverande samtal MI Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org www.somra.se

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 2 VT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi

LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET Minna Lehtinen minna@hubu.fi ELÄMÄ ON PARASTA HUUMETTA RY www.eoph.fi Rusmedelsförebyggande arbete runt om i Finland Interaktiv Hubu-metod i skolarbetet Den virtuella informationsbussen

Läs mer

2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet

2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet 2007 Alna Sverige AB 1993 Alna Riks 1961 Alna-rådet 1 Alna finns i hela Sverige 60 utredare och behandlare 40 orter Hur arbetar vi strategiskt? Kultur på arbetsplatsen Målsättningar Policy Översyn Omarbetning

Läs mer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Överenskommelser HSN-SON Syfte Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna

Läs mer

DPP. DrogPolicyProgrammet

DPP. DrogPolicyProgrammet DPP DrogPolicyProgrammet Förord I Drogpolicyprogrammet (DPP) lyfter Studentkåren i Skövde (SiS) särskilt fram alkohol- och drogfrågor ur ett studentperspektiv. Dokumentet är ett av SiS styrdokument och

Läs mer

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALKOHOL OCH DROGPOLICY 1 POLICY 1 2 MÅLSÄTTNINGAR OCH REGLER 2 2.1 Mål och medel 2 2.2 Regler 2 3 CHEFENS/ARBETSLEDARENS ROLL OCH ANSVAR 3 4 TIDIGA TECKEN PÅ MISSBRUK

Läs mer

MI - Motiverande samtal

MI - Motiverande samtal MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

De medicinska kraven i trafiken

De medicinska kraven i trafiken De medicinska kraven i trafiken Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig

Läs mer

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

1 Alkohol 2015-12-15

1 Alkohol 2015-12-15 1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller

Läs mer

Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger

Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger Psykoterapiutbildad steg 1 Certifierad Alkohol/drogutredare Nykter alkoholist (18 år) ADDIS-utredningar Stödsamtal individuellt/grupp Utbildning/föreläsningar

Läs mer

måndag 28 september 15 Missbruksproblem på arbetsplatsen

måndag 28 september 15 Missbruksproblem på arbetsplatsen Missbruksproblem på arbetsplatsen Nämndemansgårdens,En,Dag,i,Taget,, och,,förbundet,arbetsliv,&,forskning,, hälsar,välkommen!,, K.#1.5.v1 6,5 miljoner utan alkoholproblem > 15 år 450.000 riskbruk 6,5

Läs mer

- risker och konsekvenser

- risker och konsekvenser Filmfakta Ämne: Idrott och hälsa, Biologi, ANDT Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: 17 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Producent: Kunskapsmedia AB, 2012 Inlärningsmål - Att ungdomarna lär

Läs mer

Alkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.

Alkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit. Alkohol och droger När det gäller alkohol gör man skillnad på missbruk och riskbruk All narkotika användning är missbruk Vid missbruk är man beroende av alkohol Vid riskbruk har man en skadlig alkoholkonsumtion

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Går det genom alkoholscreening AUDIT och motiverande samtal i samband med hälsoundersökningen få riskbrukare att minska sin alkoholkonsumtion?

Går det genom alkoholscreening AUDIT och motiverande samtal i samband med hälsoundersökningen få riskbrukare att minska sin alkoholkonsumtion? Går det genom alkoholscreening AUDIT och motiverande samtal i samband med hälsoundersökningen få riskbrukare att minska sin alkoholkonsumtion? Författare: Gull-Britt Persson Järnhälsan Göteborg Handledare:

Läs mer

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola LIVSKUNSKAP Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51 Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola SANT-plan för grund- och gymnasieskolan i Piteå kommun Mål SANT-undervisningen

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Alkohol och droger riktlinjer

Alkohol och droger riktlinjer 1 (6) 2009-04-02 Alkohol och droger riktlinjer Karlshamns kommun har cirka 2600 tillsvidareanställda. Av dessa är drygt 2200 kvinnor och drygt 400 män. I Sverige beräknas cirka 13 % av den manliga befolkningen

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3328 av Barbro Westerholm m.fl. (L) med anledning av skr. 2015/16:86 En samlad strategi för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Förslag

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Temo-enkäten Registerstatistik Provköpsstudier Styrgruppsenkäten System för lokal uppföljning Krogen : Inköpsförsök ungdomar, andel som

Läs mer

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län

Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län Dnr. 2011-459 2 Dnr. LS/1871/2011 Innehållsförteckning: 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 4 1.1 NATIONELLT 5 1.2 REGIONALT 6 1.3 LOKALT 6

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Älvstrandsgymnasiets vuxenutbildning, Hagfors läsåret 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ÄLVSTRANDSGYMNASIETS

Läs mer

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.

Läs mer

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt

Läs mer

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg utmaningar och dilemman Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell

Läs mer

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet Syfte med projektet: HoA vill bidra till ett bättre omhändertagande och behandling för anställda i VGR med alkoholproblematik. Genom att: a) genomföra en

Läs mer

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Remissvar på Missbruksutredningens förslag Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Remissvar på Missbruksutredningens förslag Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) Stockholm 15 oktober 2011 Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Missbruksutredningens förslag Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) Bakgrunden till förslaget är regeringens

Läs mer

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Alkohol och droger på arbetsplatsen Kommunledning Personalavdelningen Diarienummer: 2015/52 Fastställd: 2001 Reviderad: 2015-03-04 RIKTLINJE Alkohol och droger på arbetsplatsen Alkohol och droger på arbetsplatsen 2/6 Inledning... 3 Syfte...

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 146-09 meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Finn Kronsporre Valhallavägen 18 114 22 Stockholm 2. BB Ombud: Jur.

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019 Äldre och alkohol Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken 17 maj 2019 Syfte med föreläsning o Ökad kunskap om hur alkohol påverkar äldre o Medicinska tillstånd att vara uppmärksam på o Trygghet i

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer