Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox

Transkript

1 Alkohol Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Kursansvarig: Gabriella Ahlenius Examinator: Gabriella Ahlenius

2 Abstract Alkohol är ett stort problem i dagens samhälle då många olyckor och sjukdomar uppstår i samband med alkoholkonsumtion. Genom att belysa detta ämne och informera både ungdomar och vuxna om de skadliga effekter som ses i samband med alkohol, hoppas vi kunna minska alkoholintaget bland Sveriges befolkning. Genom att arbeta efter folkhälsomål sex och elva har sjuksköterskor en stor roll att förebygga och erbjuda hjälp till patienter. Missbruk påverkar såväl barn som vuxna och leder till en sämre levnadsstandard och därmed en sämre hälsa. Det finns tre nivåer för att arbeta efter för en praktiskt hälsofrämjande folkhälsa; primärnivå, sekundärnivå och tertiärnivå. Genom att vården ställer rutinfrågor om alkohol kan ses till att patienter som behöver vård, får den hjälp de behöver. Alkoholkonsumtionen påverkas av stereotyper, könsfördomar, sociala, psykosociala- och ekonomiska faktorer. Vuxna i samhället har ett stort inflytande på ungas alkoholkonsumtion. Genom att öka medvetenheten kring alkohol och dess risker kan folkhälsan förbättras i Sverige bland såväl unga som äldre. Staten och individen ansvarar för det promotiona och preventiona arbetet för att implementera åtgärder och jobba förebyggande.

3 Innehållsförteckning Inledning Bakrund Syftte Metod Resultat Diskussion Slutsats Referenser

4 INLEDNING Missbruk av alkohol är en av de största riskfaktorerna för olycksfall och sjukdomar. Psykisk ohälsa, fosterskador, fordonsolyckor, leverskador, hjärt- och kärl sjukdomar, cancersjukdomar och våldsrelaterade handlingar är bara några utav de konsekvenser som kan uppstå i samband med alkoholkonsumtion. Genom att belysa detta ämne med evidensbaserad fakta och tankegångar önskar vi uppmuntra och skapa fler diskussioner samt sprida medvetenhet kring alkohol och dess vardagliga skadegörelse (Pellmer K, et al, 2012). BAKGRUND Enligt Socialstyrelsen (2015) kan en uppväxt med missbrukande föräldrar påverka barnets hälsa, skolgång och sociala liv negativt i jämförelse med jämnåriga som inte har missbrukande föräldrar. Örebro Universitet har publicerat en studie som påvisar att även samhälle kan ha en påverkan på en persons alkoholkonsumtion. Studien visar exempelvis att arbetslösa ungdomar som har högre ekonomiska påfrestningar, dricker mer och har sämre hälsa. (Jones, A 2013). Folkhälsomyndigheten har elva mål som ska gynna folkhälsan i Sverige. Folkhälsomål nummer sex och elva är relevanta för sjuksköterskor då de handlar om hälsoförebyggande arbete och alkoholrelaterade problem. Som sjuksköterska har man ett ansvar att arbeta hälsofrämjande för att bejaka en god folkhälsa och eftersom alkohol påverkar hälsan negativt i många fall, har sjuksköterskor ett ansvar att jobba mot denna faktor (FHM [1], 2016). Enligt folkhälsomål sex jobbar sjukvården med hälsofrämjande arbete kring faktorer som påverkar hälsa, med en vision om ett samhälle fritt från exempelvis alkohol, tobak och narkotika. Sjuksköterskor har ansvar att erbjuda stöd till familjemedlemmen och informera var de kan vända sig (FHM [2], 2016). Folkhälsomyndigheten ansvarar för en sektorsövergripande uppföljning av utvecklingen kring folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Uppföljningen utgår från de elva målområdena och innefattar bland annat analys av fördelningen av hälsans bestämningsfaktorer i befolkningen vad gäller exempelvis kön, socioekonomiska förutsättningar, funktionsnedsättning och ålder. Myndigheten har också ett särskilt ansvar för att samordna uppföljningen inom alkohol-, narkotika-, dopings- och tobaksområdet (FHM [3], 2016). Alkoholbruk betyder alkoholanvändning där det inte än förekommer fysiologiskt beroende mot substansen. Risken för fysiska skador, psykiska- och sociala problem är ökad. För att kunna räkna alkoholkonsumtion finns det en överenskommelse där ett standardglas motsvarar 33cl starköl, 12-15cl vin eller 4cl sprit (C.A.N, 2014). I Sverige har 4,2% alkoholberoende i ålderspannet 17-84, av dessa var 3 % kvinnor och 5,5 % män och 1,7 % hade ett missbruk av alkohol, av dessa var 1,3 % kvinnor och 2,1 % män (C.A.N, 2014). Riskbruk av alkohol betyder en alkoholkonsumtion som ökar risken för skador. Standardglas för alkoholbruk är 14 för män och 9 för kvinnor under en vecka, stiger antalet standardglas kallas det riskfylld genomsnittlig alkoholkonsumtion. När män dricker 5 glas eller fler och kvinnor 4 glas eller fler på ett tillfälle kallas det som intensivkonsumtion (Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, 2010).

5 Alkoholmissbruk betyder felanvändning av alkohol som leder till fysiska- och psykiska skador. Oftast är den missbrukande personen beroende av alkohol även om den i många fall inte vill erkänna det. Personer i missbrukarens omgivning brukar också påverkas negativt av missbruket. Enligt en studier hade 1,7% av den svenska vuxna befolkningen missbrukat alkohol (C.A.N, 2014). Statens främjande arbete mot alkohol stöttas av nedskrivna lagar och riktlinjer. Det finns olika organisationer och myndigheter såsom Anonyma Alkoholister, EWA-enheten, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen som hjälper staten att kontrollera och genomföra det främjande arbetet. Exempelvis finns Alkohollagen som förhindrar minderåriga under 20 år att köpa alkoholdrycker och även alkoholserveringstider är bestämda av staten och kommunen. Alla som jobbar med alkoholservering ska erbjudas grundutbildning i ansvarsfull alkoholservering för att kunna förebygga skador orsakade av alkohol. Statens bestämda alkoholskatteprocent är en del av statens folkhälsofrämjande arbete (Sveriges riksdag). EWA-enheten är till för alkoholmissbrukande kvinnor, där de får tid och rum att bearbeta missbruket tillsammans med andra kvinnor i samma sits och hjälp av specialister. SYFTE Syfte med föreliggande rapport är att beskriva alkoholens påverkan på samhället samt dess påverkan på vården. METOD Data har insamlats från böcker, vetenskapliga artiklar och från olika organisationers webbsidor samt utifrån de folkhälsomålen som berör det aktuella ämnet. Rapporten fått sin grund utifrån kursansvariges föreslagna frågor. RESULTAT De dominerande alkoholrelaterade sjukdomarna är psykisk ohälsa, leverskador, fosterskador, störningar i hormonbildande organ, ökad risk för hjärt- och lungsjukdomar, undernäring, övervikt samt cancer (Pellmer K, etal. 2012). Negativa konsekvenser av missbruk och bruk av alkohol brukar delas in i tre huvudgrupper. Den första handlar om att alkoholkonsumtion ökar risken för att skador ska inträffa på fritiden, i trafiken, på jobbet och att det medför diverse sociala problem. Den andra huvudgruppen visar på en ökad risk för utvecklingen av ett beroende. Den tredje huvudgruppen handlar om alkoholens toxiska och biokemiska effekter som påverkar kroppen negativt. Enligt Folkhälsomyndigheten (2014) kände sig majoriteten av läkarna tillräckligt kompatibla och bekväma att ge råd om tobaksvanor medan alkoholrådgivning kändes svårare. Bristande kunskap om alkohol och rådgivning kring ämnet var en av anledningarna kring osäkerheten, tidsbrist och negativ reaktion från patienten. Motiverande- och rådgivande samtal är en variant för

6 preventivastrategier, ett hälsofrämjande och uppmuntrande samtal som används framförallt inom mödravården. Graviditeten ses gärna som alkoholfri där det är viktigt att informera om risker och konsekvenser om alkoholen. Genom att alltid våga ställa alkoholrelaterade frågor, läsa på och informera om hälsorisker samt att på ett neutralt och icke-anklagande sätt ta upp frågan och informationen kan vi normalisera ämnet inom vården (FHM, 2009). Män konsumerar dubbelt så mycket alkohol i jämförelse med kvinnor enligt det Centrala Förbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (C.A.N, 2014), där den genomsnittliga årskonsumtionen för vuxna ligger strax under 10 liter (av 100 % alkohol). Under 1967 drack män fyra gånger så mycket alkohol som kvinnor och år 1978 bara 2,7 gånger mer. Minskningen sker fortfarande men inte i samma utsträckning som tidigare. Hos yngre individer skiljer sig mängden konsumerad alkohol bland könen ännu mindre och det är unga vuxna mellan år som dricker mest alkohol (ibid.). Folkhälsomyndigheten (2014) visar att unga vuxna (16-29 år) är de som riskkonsumerar mest. Enligt Folkhälsomyndigheten (2014) riskkonsumerar var femte man och var åttonde kvinna alkohol. Riskkonsumtionen minskar för båda könen, medan skillnaden mellan de två är densamma. Folkhälsomyndigheten tar upp utbildningens påverkan på riskkonsumtion. Grundskole- och gymnasialutbildning har inge större effekt riskkonsumtion för något av könen, medan eftergymnasial utbildning minskar riskkonsumtionen för enbart män. På grund av anatomiska skillnader tål inte kvinnor alkohol i lika stor mängd som män. En av de stora skillnaderna mellan alkoholmissbrukande män och kvinnor är att bakom mannen finns ofta en stöttande kvinna. Kvinnan återfinnes ofta i sällskap av en lika missbrukande man med ett destruktivt beteende. Kvinnorna som söker specialistvård har ofta väntat alldeles för länge, anledningar till det är ofta rädslan av att vara en dålig mamma eller att vårdnaden av barnen skall tas ifrån kvinnan. Maktlösheten och skammen tar över och man väljer att skjuta på problemet, något som många specialister anser problematiskt då ju tidigare man söker råd och vård desto bättre chanser har man att undvika missbruksträsket (Länkarnas Riksförbund, 2015). Ett praktiskt hälsofrämjande folkhälsoarbete ska vara evidensbaserat, långsiktigt, bygga på samverkan, förstärka delaktighet, inflytande och sträva efter jämlikhet (Pellmer et al). Det finns tre olika preventionsnivåer; primär, sekundär och tertiär nivå, där syftet är att skydda och informera olika målgrupper. Sara Alfredsson (2006) skriver att ett primärt förebyggande och effektivt arbete ska utgå från att: Skydda barn, unga och ofödda Minska alkoholrelaterade trafikolyckor Stärka informations- och utbildningsinsatser Utveckla en gemensam kunskapbas på EU-nivå På en sekundär nivå jobbar man med att kartlägga och diagnostisera riskgrupper. AUDIT är ett instrument med skalan 1-10 som med hjälp av 10 frågor identifierar skadliga och riskfyllda alkoholvanor hos konsumenter. Frågeformuläret är uppdelad i: Konsumtion (tre frågor om mängd och frekvens) Beroende (tre frågor) Alkoholrelaterade skador (fyra frågor) Resultat över 6 poäng för kvinnor och 8 poäng för män tyder på riskfyllt drickande.

7 Frågeformuläret är utformat för vuxna och är en metodisk bedömningsmetod i form av självskattning eller underlag för intervju. AUDIT används i samband med anamnes och allmän tillstånd och skall användas när det tyder på en skadlig och riskfylld alkoholkonsumtion. I tertiärnivån ingår behandling av alkoholmissbruk. Enligt Berglund (2011) har medicinsk forskning fastställt tre olika preparat för behandling av alkoholberoende som Disulfiram, Akamprosat och Naltrexon som är starkt evidensbaserade. Anonyma Alkoholister, Alkohollinjen och EWA är exempel på organisationer som arbetar med att hjälpa alkoholmissbrukare. DISKUSSION Alkoholkonsumtion bör vara en rutinfråga vid första patientkontakt och det ska tas på allvar. Vårdpersonal anser sig ha en generell kunskapsbank om rökning, däremot så är det färre som känner sig kompetenta nog att kunna ge råd vid alkoholkonsumtion. De som är mest engagerade kring ämnet alkohol visar sig vara barnmorskor där de gärna ser en graviditet som alkoholfri, det är något som vi idag vet inte är bra för fostret. Enligt Folkhälsomyndigheten är det 1 av 10 läkare som rekommenderar alkohol i en del av vårdprocessen, bland sjuksköterskor är det 1 av 16. Genom att vara uppmärksam och våga tala motiverat om ämnet alkohol kan vi nå ut till fler människor innan det uppstår problem och därmed arbeta förebyggande. En viktig målgrupp att tillgodose information är barn och ungdomar för att inge och inspirera till ett hälsofrämjande och alkoholfritt liv. Ju tidigare man börjar tala om alkohol och dess risker desto större chans för barn och ungdomar att ta till sig informationen. Arbetsplatsen är en viktig arena för att sprida kunskap och information bland vuxna individer och därmed inspirera omgivning och familj till en hälsosammare livsstil. Alkoholkonsumtion påverkas av sociala faktorer såsom relationer mellan könen, nationell säkerhet, jämlikhet och social stabilitet. Stereotyper och olika könsfördomar påverkar både män och kvinnor. Män anses tåla mer alkohol och förväntas därmed dricka mer medan kvinnors alkoholkonsumtion är mer skambelagt. Högtider och festliga tillfällen som påsk, Valborgsmässoafton, midsommar och julafton förknippas gärna med alkohol då det ses som en del av traditionen. Individer förväntas bli påverkade för att kunna njuta av högtiden. De individer som avstår alkohol kan därmed anses vara tråkiga. Både kvinnor och män utsätts för skaderisk vid intag av alkohol, exempelvis hamnar män i slagsmål och kvinnor löper en högre risk för sexuella trakasserier. Misshandel, våldtäkt och trafikolyckor är också relativt vanliga incidenter som kan förekomma i samband med alkoholkonsumtion. Eftersom antalet våldsbrott ökar i samband med intag av alkohol är det viktigt att upplysa kvinnor och män om vilka risker som förekommer i samband med alkohol. Samhället har fastställs förebyggande riktlinjer för unga tjejer att vara försiktiga och inte dricka för mycket för att undvika skaderisker som finns. Samhället borde också vända lika mycket uppmärksamhet för mäns trygghet. Att upplysa män och uppmana dem att inta mindre mängd alkohol kan leda till att de inte går ut och begår våldsbrott mot tjejer och andra män i lika stor utsträckning. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott kan inte beskyllas på att tjejer

8 dricker sig fulla utan att det är män som är mer våldsbenägna vid alkoholintag. Personer med psyko-sociala och ekonomiska problem har en ökad risk för felanvändning av alkohol. Klassiska exempel är arbetslöshet och depression där man kan se en ökad konsumtion av alkohol för att undkomma psykisk ohälsa och ångest. Alkoholkonsumtion i nära relation och inom familjen påverkar de närstående. Exempelvis har barn som är uppväxt i en familj där det finns alkoholrisk- och missbruk har högre risk att missbruka alkohol i framtiden. Det finns många områden man kan jobba inom för att förebygga olyckor relaterade till alkohol. Det finns olika strategier att använda sig av, såsom direkta och indirekta handlingar. Väktare jobbar aktivt för att förhindra alkoholrelaterade situationer såsom berusade strider. Staten har storsatsat kring preventioner inom skolmiljöer där fokus har legat på faktorer kring efterfrågan hos individer och grupper. Generellt har insatser mot efterfrågan sämre effekt jämfört med insatser riktade mot utbud och tillgänglighet. Skatter, åldersgränser, systembolagets öppettider, tullen och polisens arbete bidrar till en minskad konsumtion av alkohol. (Babor et al, 2010) Föräldrar har ett väldigt stort inflytande när det kommer till ungas alkoholkonsumtion. Inom familjer som har det tufft exempelvis ekonomiskt klarar föräldrarna av sina roller, men kriser ovanpå ekonomiska problem kan leda till att föräldrarollerna blir lidande. Relationen mellan barn och föräldrar kan förändras då grogrunden blir fragil och barnet riskerar att gå i samma fotspår. Det är viktigt att förhindra de vardagliga alkoholproblem som uppstår men det är ingen hållbar lösning i längden då det endast kan stoppa de problem som syns. Den mest effektiva metoden för att förebygga uppkomsten av alkoholrelaterade problem är att arbeta med personer under den period de riskerar att börja med en ohälsosam alkoholkonsumtion. Föräldrar har ett stort inflytande på de ungas alkoholkonsumtion då barn tar efter och lär från föräldrarna. Därför är det viktigt att erbjuda barn och föräldrar hjälp under tuffa tider så de inte använder alkohol som problemlösare. Vissa kommuner arbetar aktivt genom att erbjuda föräldrar en gratis kurs om problem som kan uppstå inom familjen och hur man förebygger dessa problem (FHM, 2006). Slutsats Alkoholmissbruk är ett känt folkhälsoproblem i Sverige som kan förebyggas med rätt tillvägagångssätt. Genom att öka medvetenheten kring alkohol och dess risker kan folkhälsan förbättras i Sverige bland såväl unga som äldre. Staten och individen ansvarar för det promotiona och preventiona arbetet för att implementera åtgärder och jobba förebyggande. Individen har ansvar för den egna konsumtionen och att ta ställning till det som händer i ens omgivning. Medan staten arbetar på ett grundläggande plan.

9 REFERENSER C.A.N [1], Drogfakta - frågor och svar Folkhälsomyndigheten 2006 Föräldrar är viktigast. Folkhälsomyndigheten 2009 Vårdpersonalens alkoholvanor Folhälsomyndigheten Folkhälsan i Sverige, årsrapport Folkhälsomyndigheten 2016 [1]. Alkohol, natkotika, dopning, tobak och spel. Folkhälsomyndigheten 2016 [2]. Hälsofrämjande hälso och sjukvård. Folkhälsomyndigheten 2016 [3] Livsvillkor och levnadsvanor Lacey, Jo (2016) Reducing alcohol harm: early intervention and prevention. Länkarnas Riksförbund (2016) Kvinnor och alkohol. Hämtad 26 mars, 2016, från rikslankarna.se Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap / Kristina Pellmer, Bengt Wramner, Håkan Wramner ; [foto: Håkan Wramner]. (3., kompletterade uppl.) Stockholm: Liber. Socialstyrelsen (2009) Hälsokonsekvenser av alkohol- och narkotikamissbruk. Hämtad 22 mars, 2016, från socialstyrelsen.se 71/Documents/11_Halsokonsekvenser.pdfh

10 Socialstyrelsen (2011) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen (2012) Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Hämtad 23 mars, 2016, från socialstyrelsen.se 4.pdf Södermalm, B. (2011) Läkemedel har bra effekt mot alkoholism. Hämtad från läkartidningen.se 25 mars Sveriges Riksdag (2010) Alkohollag (2010:1622) 8 Kap: Servering av alkoholdrycker _sfs /#K8 Systembolaget (2016) Finns ofarligt drickande av alkohol? Hämtad 28 mars, 2016, från systembolaget.se T. Babor, R. Caetano, S. Casswell, G. Edwards, N. Giesbrecht, K. Graham, J. Grube, L. Hill, H. Holder, R. Homel, M. Livingstone, E. Österberg, J. Rehm, R. Room and Ingeborg Rossow. Alcohol:No Ordinary Commodity a summary of the second editionaddhttp:// 0second%20edition.pdf (Jones, A 2013). Youth unemployment: A quantitative study about consequences of unemployment among youth (Doktorsavhandling, Örebro universitet, institutionen för juridik).