Går det genom alkoholscreening AUDIT och motiverande samtal i samband med hälsoundersökningen få riskbrukare att minska sin alkoholkonsumtion?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Går det genom alkoholscreening AUDIT och motiverande samtal i samband med hälsoundersökningen få riskbrukare att minska sin alkoholkonsumtion?"

Transkript

1 Går det genom alkoholscreening AUDIT och motiverande samtal i samband med hälsoundersökningen få riskbrukare att minska sin alkoholkonsumtion? Författare: Gull-Britt Persson Järnhälsan Göteborg Handledare: Linda Nordling Nilson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning , 60 hp, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro

2 Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildningen till företagssköterska 60 poäng år vid Hälsoakademin Örebro universitet och arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro. Arbetet har utförts vid Järnhälsan i Göteborg. Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken, Göteborgs Universitet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Linda Nordling Nilson, psykolog, bit. Sektionschef. Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetsoch miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Örebro november Gull-Britt Persson Företagssköterska Järnhälsan Järntorgsgatan Göteborg Tel address: gull-britt.persson@jarnhalsan.com Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken Går det genom alkoholscreening AUDIT och samtal i samband med hälsoundersökningen få riskbrukare att minska sin alkoholkonsumtion?

3 Innehållsförteckning Sammanfattning. 1 Bakgrund 2 Vinst för arbetsgivaren 2 Alkoholutvecklingen i Sverige... 2 Män och kvinnors alkoholvanor i Sverige. 3 Attityder till alkohol och alkoholmissbruk i Sverige.. 3 Riskbruk av alkohol 4 Det nationella riskbruksprojektet.. 4 Syftet med alkoholscreening och motiverande samtal 5 Syfte 6 Studiegrupp 6 Kön och ålder.. 6 Metod.. 7 Statistisk analys 8 Resultat... 8 Diskussion.. 9 Slutsatts. 11 Rekommendation.. 12 Referenser. 13 Bilaga 1 AUDIT - frågeformulär 15

4 Sammanfattning Persson G-B. Går det genom alkoholscreening och motiverande samtal i samband med hälsoundersökningen få riskbrukare att minska sin alkoholkonsumtion? Projektarbete i Företagssköterskeutbildningen 60 poäng. Syftet med studien var att undersöka om det går genom alkoholscreening och motiverande samtal i samband med hälsoundersökningen få riskbrukare att minska sin alkoholkonsumtion. Aktuell studie genomfördes på ett företag med 71 anställda som i samband med hälsoundersökningen fick erbjudande att fylla i ett frågeformulär AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) och ett kort motiverande samtal om sina alkoholvanor. Uppföljning efter ett halvår med ett nytt frågeformulär AUDIT som skickades hem. Resultatet visade att alla 71 anställda 53 män och 18 kvinnor besvarade frågeformuläret AUDIT och medverkade i det motiverade samtalet i samband med hälsoundersökningen som speglar alkoholvanor och riskbruk. På uppföljningen ett halvår senare svarade 49 anställda, 33 män och 16 kvinnor på det utskickade frågeformuläret AUDIT. Skillnaden mellan AUDIT poängen i den grupp som besvarade frågeformuläret AUDIT vid båda tillfällena var inte statistiskt signifikant i studien. I den aktuella studien gick det inte att statistiskt påvisa något samband att med hjälp av alkoholscreening AUDIT och motiverande samtal i samband med hälsoundersökningen få riskbrukare att minska sin alkoholkonsumtion. Däremot hade 66 % av de identifierade riskbrukarna minskat sin alkoholkonsumtion och 44 % klassades inte längre som riskbrukare. Det visade sig att alkoholscreening i samband med hälsoundersökningen på företagshälsovården inte var en känslig fråga då alla accepterade erbjudandet och 69 % skickade in frågeformuläret AUDIT -2 vid uppföljningen. 1

5 Bakgrund Projektarbetet utvecklades som ett pilotprojekt med syfte att utvärdera möjligheten att utöka tjänsteutbudet med frågeformulär AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) och motiverande samtal till kundföretagen. Arbetsgivarna har blivit allt mer uppmärksamma och medvetna om att alkoholen har en negativ inverkan på såväl den enskildes hälsa, arbetsmiljö och produktivitet. Detta ligger i linje med ambitionen i riskbruksprojektet. Studien genomfördes på ett företag där man säljer artiklar för yrkes och fritidsverksamhet, via butik och internet. Företaget består av en kontorsdel med 41 anställda och en lagerdel med 30 anställda. Företaget har en tydligt uttalad alkohol- och drog policy. Vinst för arbetsgivaren Cirka procent av arbetsföra svenskar beräknas ha alkoholproblem. De medarbetare som har alkoholproblem minskar i genomsnitt sin produktivitet med 25 procent, vilket kan relateras direkt till lönekostnader. Men det är inte bara de med klara alkoholproblem som är kostsamma. Det finns studier som har visat att dagen efter - effekter kostar ett företag i genomsnitt kr per anställd och år (1, 2). Andra studier visar på ökat antal sjukdagar (3). Genom att tidigt upptäcka riskbruk av alkohol kan företagshälsovården hjälpa arbetsgivarna att minska alkoholrelaterad sjukfrånvaro, arbetsolyckor och inte minst för att hjälpa den enskilde arbetstagaren med sitt riskbeteende, att inte falla in i ett missbruk eller beroende. Alkoholutvecklingen i Sverige En generaliserande beskrivning av alkoholförsäljningen under efterkrigstiden är att den ligger på en högre nivå nu än för 50 år sedan, relaterat till innevånarantalet. År 1954, d v s det sista helåret med motbok, uppgick den till ca 5 liter ren (100 %) alkohol per invånare 15 år och däröver. Därefter en nästan konstant ökning kulminerade försäljningen 1976 med 8 liter ren alkohol. Sedan sjönk försäljningen till ca 6 liter mellan 1983 och Om den oregistrerade konsumtionen som består av resandeinförsel, legalt eller illegalt tillverkad alkohol och smuggling eller konsumtion i anslutning till utlandsresor, räknas till den registrerade alkoholförsäljningen blir ökningen de senaste åren desto högre. År 1998 beräknas den totala konsumtionen 8,1 liter ren alkohol och 2003 var motsvarande siffra 10,3 liter (4, 5). Siffror från ,2 liter, ,8 liter och ,2 liter ren alkohol enl. Ulric Hermansson. 2

6 Män och kvinnors alkoholvanor i Sverige Männen dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. För männen innebär det cirka 14 liter ren (100 %) alkohol och för kvinnorna 6 liter ren alkohol Omräknat till 40 % sprit är det cirka 70 cl i veckan för män och 30 cl för kvinnor (6). Men det bör nämnas att alkoholfördelningen är mycket skev, andelen storkonsumenter har också ökat sedan talet. Ökningen gäller såväl män som kvinnor och i de flesta åldersgrupper. Förklaringen till denna ökning är framför allt ett ökat antal dryckestillfällen, snarare än att man dricker mera vid varje tillfälle. För kvinnornas del bestod ökningen främst i en ökad vinkonsumtion och för männens svarade starköl för den största delen av konsumtionsökningen (4). I en undersökning av förändringar i svenskars alkoholvanor åren var sammanfattningen att kvinnor 2001 drack både oftare och mera vid varje konsumtionstillfälle än fyra år tidigare. De normer som styr alkoholkonsumtionen förändras emellertid i takt med andra samhällsförändringar. Det ökade drickandet bland flickor och unga kvinnor avspeglar en förändring av både könsroller könsbestämda rusnormer, dvs. vad som kan förväntas och accepteras av flickor respektive pojkar när det gäller alkoholkonsumtion och berusning. Dessa normer kan också skilja sig åt mellan olika åldersgrupper, som t ex. ungdomar och vuxna (7). Konsumtionsökningen var tydligast bland åringarna, vilka dessutom uppgav mera alkoholrelaterade symtom (8, 9). Attityder till alkohol och alkoholmissbruk i Sverige Det svenska folket har som få andra upplevt alkoholens destruktiva effekter på hälsa och samhällsliv. Under det gångna seklet har dessa erfarenheter lett till en unik nationell medvetenhet och beredskap att motverka alkoholskador på alla nivåer: för individen, i familjen, på arbetsplatsen och i samhället i stort (6). Att vi accepterar bruk men ogillar missbruk, går som en röd tråd igenom våra attityder med gradskillnader för vad vi anser som bruk respektive missbruk. Dessa attityder grundläggs redan i tidig barndom. Barnen blir varnade för fula gubbar eller A-laget på bänken och observeras de vuxnas beteende och spelar sedan upp det i sina egna rollspel i lekar som bl.a. tjuv och polis. Ungdomarna revolterar ofta under puberteten och dricker stora mängder alkohol. I Sverige betraktas spriten som något alldeles speciellt. Inget land har så många snapsvisor som Sverige. I få länder glorifieras alkoholen som här. Ändå visar de flesta en mycket hård attityd mot missbrukare, vilket lätt leder till utslagning ur samhällets gemenskap(10). På senare år har intresset ökat för alkoholens verkan i och med olika rapporter om undersökningar som visar positiva hälsoeffekter av alkohol, i måttliga doser mot hjärtsjukdom. Den positiva effekten har betydelse föst i högre ålder, för människor över 50 år och bara den som dricker ett eller högst två standardglas (ett standardglas är cl vin) om dagen (11). Några läkare har offentligt rekommenderat ett måttligt alkoholintag. Samtidigt finns en stark medvetenhet om alkoholens risker (12). 3

7 Riskbruk av alkohol Definitionen för riskbruk är svår då det är ytterst individuellt och situationsbetingat vad som är riskfyllt. Som WHO definitionen menar kan alkoholbruk t.o.m. vara riskfyllt för folkhälsan, även om det inte är riskfyllt för individen. Ofta definieras riskbruk som en viss mängd alkohol per dag. Det finns idag ett aktuellt vetenskapligt samförstånd om vilka mängder som är riskfyllda. Följande kan ses som exempel på mängder som idag definitivt betraktas som riskfyllt att överskrida: *Ur medicinska synpunkt bör män inte dricka mer än 2 standardglas per dag och kvinnor inte mer än 1-1 ½ standardglas per dag eller 14 respektive 9 standardglas per vecka. Ett standardglas motsvarar 12 cl vin, 33 cl starköl, 4 cl sprit och detta motsvarar 12 g alkohol. *Allt berusningsdrickande innebär en medicinsk risk. Med berusningsdrickande menas mer än fem standardglas vid ett och samma tillfälle för män och mer än fyra standardglas för kvinnor. *Alkoholkonsumtion under graviditeten är en medicinsk risk för fostret. *Alkoholkonsumtion i arbetsliv och i trafiken innebär ökad olycksfallsrisk. Ovan nämnda mängder kan vara betydligt lägre t.ex. för ungdomar är risken större, liksom för personer med olika sjukdomstillstånd och viss ärftlighet. Det går inte att fastställa en helt riskfri nivå (6). Som nämnts ovan, har frågan om hur riskbruk definieras inget självklart svar. Här följer en kort pragmatiskt beskrivning som baseras på WHO` s definition och som har anpassats till riskbruksprojektets verksamhet. Riskbruk är bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger. Statens folkhälsoinstitut har uppdraget att utöva tillsyn inom alkoholområdet, tillhandahålla kunskapsunderlag om alkohol och förebyggande arbete samt följa upp den nationella alkoholhandlingsplanen. Har uppdraget att utöva tillsyn inom alkoholområdet, tillhandahålla kunskapsunderlag om alkohol och förebyggande arbete samt följa upp den nationella alkoholhandlingsplanen. Det nationella Riskbruksprojektet Det nationella riskbruksprojektet är kopplat till Statens folkhälsoinstitut och är ett regeringsuppdrag. Målet är att frågan om alkohol ska bli självklart i vardagssjukvården på 4

8 samma sätt som tobak är idag. Arbetet är en del av de nationella alkoholpolitiska åtgärder som riksdagen fastlade i enlighet med propositionen 2005/06:30. Ett delprojekt i det nationella riskbruksprojektet har till uppgift att öka kompetensen hos företagshälsovården liksom arbetslivet vad gäller alkohol och riskbruk (13, 14). Syftet med alkoholscreening och motiverande samtal Syftet med alkoholscreening är att identifiera förhöjda och riskabla alkoholvanor och personer som riskerar att utveckla ett alkoholmissbruk eller beroende. Det viktigaste är riskreducering hos personer som har riskbruksvanor och inte att identifiera alkoholmissbrukare. Målet med alkoholscreening och motiverade samtal är att uppmuntra den enskilde individen att själv reflektera över sina alkoholvanor. Förhållningssättet gentemot individen bör vara samma som vid rådgivning av andra livsstilsfrågor, t.ex. kost, tobak och motionsvanor. Det har visat sig att på hälsoundersökningen upplevs det sällan som något negativt utan som en naturlig del med frågeformulär och samtal om alkoholkonsumtion och alkoholvanor (13). Det är viktigt att det inte finns några moraliserande aspekter på den enskildes alkoholkonsumtion från rådgivarens sida. Alkoholfrågan skall tas upp på det sådant sätt att det inte väcker motstånd. Syftet med alkoholscreening och motiverade samtal är att öka individens kunskap om de egna alkoholvanorna och dess betydelse för hälsan. Genom att personen själv får reflektera över sina vanor så kan han eller hon göra en egen bedömning av om det finns anledning att förändra dem och rådgivaren agerar mera som en coach. Metodens syfte är inte att ge en exakt kartläggning av alkoholkonsumtionen utan snarare att öppna för en dialog om alkoholvanor. Definitionen av alkoholscreening i litteraturen är något oklar, men det mest förekommande är en kombination av: frågeformuläret AUDIT och blodprov kolhydratsfattigt transferrin (CDT). Motiverande samtal innebär att det är den enskilde individen som har ansvaret för förändringen. Individen uppmuntras att ta ställning till om en förändring skall äga rum, hur genomförandet i så fall skal ske och vilka resultat förändringen ska leda till (15). För behandlaren att skapa förutsättningar för en förändring. Behandlarens roll blir framför allt att mobilisera och stimulera klientens egen vilja till förändring och detta kan göras med öppna frågor. Reflektivt lyssnande är kanske det som mest utmärker och särskiljer motiverande samtal från annan rådgivning. Reflektivt lyssnande fyller en viktig funktion för att kunna visa empati och följa med i motstånd, liksom att utforska ambivalens och öka diskrepans. Reflektivt lyssnade låter klienten ha initiativet i samtalet. Det reflektiva lyssnandet ger emellertid rådgivaren möjlighet att styra samtalet. Rådgivare väljer ut vad som ska reflekteras av allt det som klienten uttrycker. Till sin ledning är rådgivaren i sin tur styrd av principerna för motiverande d v s att utveckla diskrepans, uttrycka empati, stödja själveffektivitet, följa med i motstånd och undvika att argumentera(16). 5

9 Syfte Går det genom alkoholscreening (AUDIT) och motiverande samtal i samband med hälsoundersökningen få riskbrukare att minska sin alkoholkonsumtion. Studiegrupper Vid provtagningen inför hälsoundersökningen hösten 2008 blev alla anställda på det utvalda företaget erbjudna att få fylla i ett frågeformulär - AUDIT och ett kort motiverande samtal, i samband med hälsoundersökningen. De anställda blev också informerade om att uppföljning kommer att skickas ut till hemadressen med ett likadant frågeformulär -AUDIT. Av de 71 anställda som blev erbjudna alkoholscreening med frågeformuläret AUDIT och kort motiverande samtal deltog alla. Vid uppföljningen via utskick, fyllde 49 anställda i frågeformuläret - AUDIT och skickade tillbaka till företagshälsovården, svarsfrekvensen var 69 %. Kön och ålder Det var 53 män (75 %) och 18 kvinnor (25 %) som fyllde i frågeformuläret AUDIT och fick ett kort motiverande samtal hösten På uppföljningen våren 2009 var det 33 män (67 %) och 16 kvinnor (33 %) som fyllde i frågeformuläret - AUDIT och skickade tillbaka till företagshälsovården. Det var 22 anställda, 20 män och 2 kvinnor som inte deltog i uppföljningen våren Medelåldern var lägre i den grupp som endast besvarade det första formuläret, såväl hos män som hos kvinnor (se tabell 1). Variationsvidden för män var år och för kvinnor år. 6

10 Tabell 1. Deltagarnas ålder och deltagande i AUDIT- undersökningarna hösten 2008 (AUDIT-1) respektive våren 2009 (AUDIT-2) uppdelade på kön. AUDIT - grupp Bara hösten 2008 AUDIT 1 Hösten 2008 och våren 2009 AUDIT 1 och AUDIT 2 Samtliga n ålder n ålder n ålder Män Kvinnor Alla Metod Empirisk studie med kvantitativ ansats. Frågeformuläret AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) har tagits fram inom WHO och är utprovat i flera länder. AUDIT har översatts och kvalitetssäkrats till svenska förhållanden av professor Hans Bergman på Karolinska Institutet. Frågeformuläret -AUDIT består av tio frågor och varje fråga kan ge maximalt 4 poäng. Frågorna kan delas in i tre delskalor; alkoholkonsumtion (fråga 1-3), beroendesymtom (fråga 4-6) och skadlig konsumtion (fråga 7-10). Poängberäkningen går till så att fråga 1-8 tilldelas svaren 0, 1, 2, 3 och 4 poäng (från vänster till höger). För frågorna 9-10 tilldelas svaren 0, 2 och 4 poäng (från vänster till höger) (se bilaga 1 AUDIT). För riskbruk av alkohol är gränsvärdet för män på 8 poäng eller högre (+8) och för kvinnor 6 poäng eller högre (+6). I studien definieras alkoholscreening som endast frågeformuläret AUDIT. Hösten 2008 genomfördes hälsoundersökning på det utvalda företaget då alla anställda blev erbjudna att fylla i frågeformuläret AUDIT och ett kort motiverande samtal i samband med hälsoundersökningen. Formuläret fylldes i då de satt i väntrummet och behövdes inte namnas, därefter genomgång av svaren, resultatet och ett kort motiverande samtal under hälsoundersökningen. Samtalet som bestod av en kort genomgång av alkoholkonsumtion, alkoholvanor och beteende. Till deltagarna med en förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion, gavs ett motiverande samtal i syfte att stödja en minskad alkoholkonsumtion. Samtalet avslutades alltid med att deltagaren fick möjlighet att ställa frågor. 7

11 Vid uppföljningen våren 2009 skickades frågeformuläret - AUDIT numrerade till hemadressen med ett frankerat kuvert. Alla som genomfört hälsoundersökningen och gjort alkoholscreening fick utskicket av det uppföljande frågeformuläret AUDIT -2. Svaren i formuläret ges särskilda poäng, s.k. AUDIT - poäng, och en låg summa innebär ett gynnsamt svarsutfall och en hög summa ett svarsutfall som kan tyda på ett riskabelt alkoholbruk. Variabeln AUDIT diff bildades som skillnaden mellan AUDIT-1 och AUDIT- 2. AUDIT - diff. uträknades endast för grupp 2 som besvarat AUDIT 2 gånger. Positiva värden innebär en förbättring och negativa värden en försämring av alkoholvanorna över tid. En annan variabel, riskbruk, bildas genom summering av formulärets första tre frågor, som avser hur ofta och hur mycket man dricker alkohol, och subtraktion av summan med ett kriterium för riskbruk, som för män är 8 och kvinnor 6 poäng. Därmed innebär negativa värden låg risk och positiva värden hög risk för alkoholskador. T ex, om en man har summan 3 blir hans riskbruksvärde 5 (3-8), vilket är ett gynnsamt utfall. Bearbetningen av data, svaren från frågeformuläret AUDIT, AUDIT poängen, ålder och kön matades in och bearbetades i SPSS för statistisk analys. Statistisk analys Eftersom värdena varken är kontinuerliga eller normalfördelade valdes icke-parametriska test för att utvärdera skillnader. För gruppskillnader användes Mann Whitney's test för rangordnade data och för matchade data, i detta fall jämförelse före och efter, dvs. intraindividuella skillnader, valdes Wilcoxon Signed Rank Test. Resultat Skillnaden mellan grupperna avseende AUDIT 1 - poäng, alltså grupp 1 som bara svarade på ett frågeformulär och grupp 2 som besvarade frågeformuläret vid båda tillfällena, var inte statistiskt signifikant och inte heller skillnaden i AUDIT - poängen vid de två tillfällena, alltså variabeln AUDIT- diff, var inte statistiskt signifikant (se tabell 2). Skillnaden mellan grupperna i riskbrukspoäng, d.v.s. summeringen av formulärets tre fösta frågor, var inte statistiskt signifikant för AUDIT 1. Vid jämförelse av risbrukspoängen i AUDIT 1 och AUDIT -2 var 0,2 bättre för män och 0,3 sämre för kvinnor. För hela gruppen var värdet oförändrat. (se tabell 2). 8

12 Tabell 2. Deltagarnas AUDIT - poäng och riskbrukspoäng uppdelade på AUDTT -grupp och kön. Bara hösten 2008 Både hösten 2008 och våren 2009 n n AUDIT - poäng 1 2 AUDITpoäng-1 riskbrukspoäng-1 AUDITdiff. riskbrukspoäng 1 2 Män 20 6,4 1,7 33 5,2 5,5 0,24 3 2,8 2,6 Kvinnor 2 0,5 5,5 16 3,1 2,8 0,25 3 2,9 3,2 Alla 22 5,8 1 2, ,5 1 4,6 0,08 2,8 2 2,8 1 Z=-1,55; p=0,12 (Mann-Whitney test). 2 Z=-0,99; p=0,32 (Mann-Whitney test). 3 Z=-0,35; p=0,73 respektive Z=0, 69; p=0,49 (Wilcoxon Signed Rank Test). Skillnaden i AUDIT- poäng mellan hela AUDIT-1 populationen (även de som inte deltog i AUDIT-2 våren 2009) och AUDIT-2 deltagarna var för män 5,7-5,5=0,18 och för kvinnor 2,8-2,8=-0,03. Motsvarande värden för riskbrukspoäng var 2,3 (-)2,6=0,21 (dvs. förbättring) respektive 3,2-(-)3,19=-0,03 (d.v.s. försämring), (ej i tabell). Det går inte i denna studie att säkerställa något statistiskt signifikant samband med minskade AUDIT - poäng och riskbruks - poäng efter att ha genomfört alkoholscreening AUDIT och motiverande samtal. Däremot hade 66 % av de identifierade riskbrukarna minskat sin alkoholkonsumtion och 44 % klassades inte längre som riskbrukare. Diskussion Studien ger inget tydligt stöd för att frågeformuläret AUDIT och ett kort motiverande samtal kan få riskbrukare att minska sin alkoholkonsumtion. Men i studien går det att se enstaka individer som har minskat sin alkoholkonsumtion från ett riskbruk till en måttlighetskonsumtion. Bias. Studien genomfördes med olika metodik vid första och andra tillfället. Fösta tillfället fyllde de anställda i frågeformuläret i väntrummet på företagshälsovården inför hälsoundersökningen. Vid andra tillfället fylldes frågeformuläret i hemma hos den anställde och skickades tillbaka till företagshälsovården. 9

13 Bortfall. I studien deltog alla anställda vid första tillfället som var personligt besök på mottagningen, vid andra tillfället uppmanades de anställda att skicka in ett ifyllt frågeformulär - AUDIT i frankerat kuvert. Vid andra tillfället var det 31 % som inte svarade. Troligen skulle svarsfrekvensen varit högre om uppföljningen hade gjorts vid ett ordinarie besök på företagshälsovården. Om de anställda hade blivit erbjudna att komma på en uppföljning till företagshälsovården och fylla i frågeformuläret kan antas att nästan alla eller alla hade fyllt i frågeformuläret AUDIT 2. Eftersom gruppen som enbart svarade på frågeformulär AUDIT 1 hade en lägre medelålder och högre AUDIT poäng hade resultatet troligen blivit ett högre AUDIT resultat om alla hade svarat. Bristande insikt om den verkliga alkoholkonsumtionen kan vara en orsak till att det inte blivit någon statistiskt signifikant förändring från frågeformulär AUDIT 1 jämfört med frågeformulär AUDIT 2. Då det allmänt kan antas att den anställde medvetet eller omedvetet försöker beskriva sina alkoholvanor, handlingar och åsikter på ett sådant sätt att hon/han framstår som en normal person, ett fenomen som kallas social önskvärdhet (4) kan det resultera i att det blir en lägre AUDIT poäng än vad som är den verkliga alkoholkonsumtionen. Första gången som ett frågeformulär - AUDIT fylls i är det störst sannolikhet att omedvetna fel förekommer vilket skulle kunna ge ett felaktigt AUDIT och/eller riskbruks resultat. I de fall då individen inte har en klar bild av sin alkoholkonsumtion är det rimligt att anta att uppfattningen är lägre än den verkliga konsumtionen. Detta skulle också kunna förklara bristen på större skillnader mellan de två tillfällena. Flera olika skäl finns som kan ge variation i resultat på fråga 1-3 (riskbrukspoäng): Människor ändrar livsstil eller levnadsbetingelser beroende på olika omständigheter. Livsstilen påverkas t.ex. om individen träffar en partner, får barn, skilsmässa eller får en sjukdom. Att alla 71 anställda var positiva att genomföra alkoholscreening tyder på att det blir ett naturligt sätt då det tas upp livsstilsfrågor som kost, motion tobak och alkohol. Uppslutningen i studien tyder på att alkoholscreeningen accepterades av de anställda när de utförs i samband med hälsoundersökningen. I en svensk studie på ett större företag har det visat sig att om alkoholscreening genomförs i samband med hälsoundersökning inom företagshälsovården så är det få anställda som upplever detta som känsligt. I studien erbjöds en grupp på 333 anställda att delta i en alkoholscreening av företagshälsovården. Bortfall 2 % (6 anställda). I samband med studien kontaktade 23 anställda som inte deltog i studien, företagshälsovården angående sina alkoholvanor (15). Detta tyder på en acceptans att göra alkoholscreening i samband med hälsoundersökning. Jämför AUDIT och CDT, screening: Studien som genomförts gjordes med frågeformulär AUDIT och ett motiverande samtal utan kombination med blodprov kolhydratsfattigt transferrin (CDT). I flera tidigare studier har påvisats att en kombination av frågeformuläret AUDIT och biologisk markör som t ex blodprov (17). Denna kombination kan upptäcka olika segment av riskgrupper. I en svensk studie på en arbetsplats där frågeformuläret AUDIT kombinerades med blodprover kolhydratfattigt transferrin (CDT) uppmärksammades 10

14 detsamma och även validiteten av självrapportering förmodas öka om den kombineras med ett blodprov (18). Det är möjligt att några riskbrukare missades i studien eftersom inga CDT togs. Däremot bedöms inte att resultatet med studien ha påverkats. Svenska kvinnor har fått ett mera riskfylla och skadliga alkoholvanor, i en undersökning av förändringar i svenskarnas alkoholvanor åren Särskilt kvinnorna dricker oftare och mer per tillfälle år 2001 än år Män dricker mera än kvinnor och yngre personer mera än äldre. Mest oroande är de förändrade alkoholvanorna hos åriga kvinnor (8). I studien har de anställda som enbart gjorde frågeformulär AUDIT- 1 under hösten 2008 och avstod att svara på frågeformulär -AUDIT -2 på våren 2009 en lägre medelålder både hos kvinnor som män jämfört med dem som svarade både på AUDIT -1 och AUDIT - 2. I studien fanns ingen statistiskt signifikant skillnad på AUDIT poäng eller riskbrukspoäng vid uppföljning av alkoholscreeningen inklusive motiverande samtal, vilket kan sammanfattas att det inte i studien har blivit någon minskning av alkoholkonsumtion eller riskbruk. Enstaka individer minskade dock sin alkoholkonsumtion så att de gick från riskbruk till normal alkoholkonsumtion. I en dansk studie som gjordes i primärvården, visade sig att runt tio procent vägrade att fylla i frågeformuläret AUDIT (19). En inte allt för vågad gissning är att högkonsumenterna är överrepresenterade bland dem som inte ville svara på frågeformuläret AUDIT. En av slutsatserna i den danska studien var att användningen av frågeformuläret AUDIT och kort intervention inte minskad patientgruppens totalkonsumtion, konsumtionen hade i stället ökat (19). Ett annat resultat var att svarsfrekvensen vid uppföljning var betydligt lägre i för gruppen som hade haft ett motiverande samtal jämfört med kontrollgruppen som bara hade fyllt i AUDIT frågeformuläret. Resultaten i den Danska studien tyder på att det är avgörande för resultatet att individerna har en acceptans för och vilja att delta i en alkoholscreening. I studien gjordes ett kort motiverande samtal, direkt efter individen fyllt i frågeformuläret AUDIT i samband med hälsoundersökningen, i litteraturgenomgången visar det sig att i flera studier har det framkommit att kort rådgivning har lika bra effekt som mera omfattande rådgivning (18). Det finns ingen entydig definition på korttidsintervention utan det varierar i olika studier mellan 1-8 rådgivningstillfällen. Slutsatser Jag förordar alkoholscreening med AUDIT som arbetsmetod inom företagshälsovården då jag har upplevt en tydligt positiv respons från de anställda i studien. Jag anser också att det är viktigt att lyfta fram alkoholvanor i samband med andra livsstilsfrågor. I min studie var det flera riskbrukare som minskade sin konsumtion så att de bedömdes som normalbrukare även om det i denna studie inte gick att med alkoholscreening och ett kort motiverande samtal 11

15 utläsa någon statistisk signifikant minskning av AUDIT - poäng och riskbruks - poäng. Ett antal personer har dock gått från riskbruk till normal alkoholkonsumtion. Om AUDIT undersökning genomförs i samband med hälsoundersökning på företagshälsovården i samband med övriga livsstilsfrågor som kost, motion och tobak är det få individer som upplever frågorna om alkoholvanor som känsliga. Rekommendation En intressant studie som uppföljning kan vara att få fram hur frågeformuläret AUDIT uppfattas vid första tillfället och vid andra tillfället, vid andra tillfället har individen fått tid att reflektera över sina alkoholvanor och detta kan leda till tveksamheter i tolkning av resultaten. Att göra en studie på ett stort företag och dela upp de anställda i två grupper, den fösta gruppen får fylla i frågeformuläret - AUDIT i samband med hälsoundersökningen utan någon föregående information. Den andra gruppen blir informerad om frågeformuläret AUDIT utformning och genomgång av alkoholvanor några veckor innan hälsoundersökningen. Sedan göra en uppföljning efter en tid och se om det är någon skillnad på grupperna. Många är nog inte medvetna om hur mycket veckokonsumtionen är. 12

16 Referenser 1. Ames G, Grube J, Moore R. The relationship of drinking and hangovers to workplace problems: an empirical study. J Stud Alcohol. January: 1997; Bendtsen P, Jones AW, Helander A. Urinary excretion of methanol and 5-hydroxytryptophol as biochemical markers of recent drinking in the hangover state. Alcohol & Alcoholism 1998; 33 (4): Hermansson, U. Risky alcohol consumption in the workplace - the feasibility of early detection and brief intervention as a part of routine health examinations. Karolinska Institutet. Department of Clinical Neuroscience for Dependency Disorders; CAN. Drogutvecklingen i Sverige Rapport Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning; CAN Rapport nr Andreasson S (red.). Den svenska supen i det nya Europa. Leifman H. Konsumtionsvanor och alkoholproblem. Statens folkhälsoinstitut, Stockholm Andreasson S, Allebeck P, red. Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Johansson K, Wirbing P. Riskbruk och missbruk; Stockholm Bergman H, Källmen H. Svenska kvinnor har fått mer riskfyllda och skadligare alkoholvanor. Undersökning av förändringar i svenskars alkoholvanor åren Läkartidningen 2003; Nr Bergman H, Källmen H. Befolkningens alkoholvanor enligt AUDIT-test. Läkartidningen 2000; Nr Walter L och Teknografiska Institutet AB. Vem bryr sig? Alkohol i arbetslivet. Solna Heldmark T. Alkohol varför vi dricker som vi gör; Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Stockholm Andreasson A. Nyttan av måttlig alkoholkonsumtion alltmer ifrågasatt. Läkartidningen 2006; Nr Statens folkhälsoinstitut FHI; riskbruksprojektet SOU; Nationella alkohol- och narkotika handlingsplaner. Proposition 2005/06:30. Stockholm: Socialdeprtementet;

17 15.Hermansson U, Knutsson A, Rönnberg S, Brandt L. Feasibility of Brief Intervention in the Workplace for the Detection and Treatment of Excessive Alcohol Consumption. Int. J Occup Environ Health. 1998; 4: Forsberg L. Motiverande samtal vid behandling av alkoholproblem. Stockholm Allen J, Litten RZ, Lee A. What you need to know: detecting alcohol problems in general medical practice. Singapore Med Journal, 39; Hermansson U, Helander A, Brandt L, Huss A, Rönnberg S. The Alchol Use Disrders Identification Test and Carbohydrate-Deficient Transferrin (CDT) in a routine workplace health examination. Stockholm: Alcoh Clin Exp Res, 2002; 24: Beich A, Gannik D, Saelan H, Thorsen T. Screening and brief intervention targeting risky drinkers in Danish general practice a pragmatic controlled trail. Alcohol and Alcoholism. 2007; 42:

18 Bilaga 1 Blanketten bör skrivas ut från www2.fhi.se/templates/page 9157.aspx 15

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

motiverande samtal (MI)

motiverande samtal (MI) Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare

Läs mer

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Slutrapport Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november

Läs mer

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i

Läs mer

Riskbruk av alkohol på arbetsplatsen

Riskbruk av alkohol på arbetsplatsen Riskbruk av alkohol på arbetsplatsen En kartläggning av alkoholvanor bland anställda på en industriarbetsplats Författare: Karen Moorhouse Andersson Handledare: Thomas Lundh vid Arbets- och miljömedicin

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005 RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma

Läs mer

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Temo-enkäten Registerstatistik Provköpsstudier Styrgruppsenkäten System för lokal uppföljning Krogen : Inköpsförsök ungdomar, andel som

Läs mer

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning

Läs mer

2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet

2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet 2007 Alna Sverige AB 1993 Alna Riks 1961 Alna-rådet 1 Alna finns i hela Sverige 60 utredare och behandlare 40 orter Hur arbetar vi strategiskt? Kultur på arbetsplatsen Målsättningar Policy Översyn Omarbetning

Läs mer

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården SIRAP Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården En studie i riskbruksscreening av alkoholvanor hos patienter på Vårdcentralen Oden i Falköping FÖRFATTARE Christina Karlsson, Hälsopedagog

Läs mer

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010 ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

1 Alkohol 2015-12-15

1 Alkohol 2015-12-15 1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE PÅ MINDRE ARBETSPLATSER

ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE PÅ MINDRE ARBETSPLATSER SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Sveaplan, 106 91 Stockholm Hemsida: www.sorad.su.se Telefon: 08-16 20 00 ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE PÅ MINDRE

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar

Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar Kommunledningskontoret, HR-enheten Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar Antagen av Kommunstyrelsen 2014-05-21. Kristianstads kommuns

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010 Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter

Läs mer

Hälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården

Hälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården Hälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården Författare: Maria Hedman-Back Faluhälsan AB, Falun Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

MI - Motiverande samtal

MI - Motiverande samtal MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Tidiga interventioner

Tidiga interventioner Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och

Läs mer

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015. Håkan Leifman & Björn Trolldal

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015. Håkan Leifman & Björn Trolldal Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015 PM Håkan Leifman & Björn Trolldal Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015 Håkan Leifman & Björn Trolldal Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning PM Stockholm

Läs mer

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk

Läs mer

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 1 VT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Alkohol och droger riktlinjer

Alkohol och droger riktlinjer 1 (6) 2009-04-02 Alkohol och droger riktlinjer Karlshamns kommun har cirka 2600 tillsvidareanställda. Av dessa är drygt 2200 kvinnor och drygt 400 män. I Sverige beräknas cirka 13 % av den manliga befolkningen

Läs mer

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare:

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Socialnämnd el motsvarande Individ-/och familjeomsorg Rubrik:

Läs mer

Hur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun

Hur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun Hur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun Mötesplats IFO 9 oktober 2008 Upplägg idag: Idé / bakgrund / hypotes Resultat Öckerö Hur har vi gjort? Hur utrota ungdomsfylleriet i din kommun/stadsdel?

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Årskurs 9 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av främjande

Läs mer

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Vilka kontaktar Alkohollinjen för att få stöd för förändring av sina alkoholvanor och hur uppfattar de bemötandet?

Vilka kontaktar Alkohollinjen för att få stöd för förändring av sina alkoholvanor och hur uppfattar de bemötandet? Vilka kontaktar Alkohollinjen för att få stöd för förändring av sina alkoholvanor och hur uppfattar de bemötandet? Resultat från baslinjeintervjuer Rapport 2012:3 Författare: Nelleke Heinemans, Kerstin

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALKOHOL OCH DROGPOLICY 1 POLICY 1 2 MÅLSÄTTNINGAR OCH REGLER 2 2.1 Mål och medel 2 2.2 Regler 2 3 CHEFENS/ARBETSLEDARENS ROLL OCH ANSVAR 3 4 TIDIGA TECKEN PÅ MISSBRUK

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 2 VT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger

Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger Psykoterapiutbildad steg 1 Certifierad Alkohol/drogutredare Nykter alkoholist (18 år) ADDIS-utredningar Stödsamtal individuellt/grupp Utbildning/föreläsningar

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Motiverande samtal MI

Motiverande samtal MI Motiverande samtal MI Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org www.somra.se

Läs mer

Alkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.

Alkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit. Alkohol och droger När det gäller alkohol gör man skillnad på missbruk och riskbruk All narkotika användning är missbruk Vid missbruk är man beroende av alkohol Vid riskbruk har man en skadlig alkoholkonsumtion

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 Omsorgsutskottet Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 En enkätundersökning riktad till 1464 ungdomar i Linköpings kommun. Oktober 2002 Lars-Åke Gustafson Tidigare rapporter, som har getts ut av omsorgsutskottet

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer