Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind
|
|
- Torbjörn Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län. Jag vill först understryka att i denna föreläsning kommer jag tala om riskkonsumtion av alkohol med fokus på hälso- och sjukvårdens alkoholpreventiva arbete. Under föreläsningen beskriver jag : konsumtionsmönster Definiera riskbruk, Alkoholens påverkan på kroppen Hälso- och sjukvårdens preventionsarbete Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 1 av 21
2 Bild 2 Ökad konsumtion 8 liter ,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren alkohol = 3,5 stycken 0,75 liters flaskor 40% alkohol Alkohol är en av de mest mångfasetterade droger man känner till. Den träffar centrala nervsystemet och skapar en storm i hjärnans signalsubstanser, allt från balans till sinnesstämning påverkas. Eftersom alkoholen är vattenlöslig så invaderar den bokstavligen varje cell i kroppen. Svensken har ökat sin alkoholkonsumtion. Idag dricker vi i genomsnitt 35 flaskor vodka per person och år eller mer än 120 flaskor vin per person och år. Genomsnittskonsumtionen av alkohol har ökat med 30 Främsta styrmedel för alkoholkonsumtion är : tillgänglighet och pris - dessa styrmedel har i hög grad satts ur funktion. Priset på alkohol har sänkts, införsel över gränserna är näst intill obegränsad, fler utskänkningstillstånd på restauranger, lördagsöppet på systemet och så vidare bidrar till att vi idag kan se en markant ökning av alkoholkonsumtionen. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 2 av 21
3 Bild 3 Konsumtionsmönster Ökningen de senaste tio åren gäller för alla samhällsgrupper. Högre alkoholkonsumtion i många EU-länder. Berusningsdrickandet vanligare i länder som Sverige, Storbritannien och Finland. I Sverige finns regionala skillnader i konsumtion Tydlig kopplingar mellan totalkonsumtion och medicinska och sociala problem Ökningen de senaste tio åren gäller för alla samhällsgrupper. Den grupp som ökat sin konsumtion mest är medelålders kvinnor och män, de var den grupp som tidigare var mest restriktiva. Såväl vardagsdrickandet som berusningsdrickandet har ökat. Det finns två olika konsumtionsmönster - Dels nordiska brännvinskulturen, som bygger på helgfylla, dels den syd- och mellaneuropeiska vin och ölkulturen där alkohol är en vardagsvara. Nu har vi lagt dessa två mönster ovanpå varandra. En svensk alkoholforskare, Håkan Leifman säger att det kan ses som ett gigantiskt socialt projekt. Man kan nämligen se tydlig kopplingar mellan totalkonsumtion och medicinska och sociala problem. Mord och självmord följer alkoholkonsumtion, även rattfylleri och misshandel ökar med en stigande alkoholkonsumtion. Detta samband är tydligare i Sverige än i Mellan och Sydeuropa, vilket tyder på att berusningsdrickandet är större här. Det dricks mer i många EU-länder än i Sverige, samtidigt som berusningsdrickandet fortfarande är vanligare i länder som Sverige, Storbritannien och Finland. I Sverige finns betydande regionala skillnader. Konsumtionen har ökat snabbast i södra Sverige, framför allt i Skåne. Om man studerar länskonsumtion kan man se att Stockholms län ligger högs, följt av Skåne och Uppsala. Vi vet också att välbärgade dricker mer än lågavlönade, och att det här sambandet särskilt tydligt bland kvinnor. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 3 av 21
4 Bild 4 Kvinnor och alkohol Kvinnor i Sverige dricker något mer än kvinnorna i EU i genomsnitt, särskilt i rent berusningssyfte. Kvinnor dricker (fortfarande) hälften så mycket som män Kvinnor blir mer berusade vid samma mängd alkohol som män Kvinnor i Sverige dricker något mer än kvinnorna i EU i genomsnitt, särskilt i rent berusningssyfte. Men samtidigt dricker männen i Sverige ungefär dubbelt så mycket som kvinnorna Kvinnor tål alkohol sämre än män. En anledning är att kvinnokroppen proportionellt sett innehåller mindre vatten och mer fett. Eftersom alkohol är vattenlösligt finns det mindre mängd vätska att spä ut alkoholen i. Lite generellt kan man säga att om en normalbyggd kvinna och en dito man delar en flaska vin, får de samma alkoholhalt i blodet om kvinnan dricker en tredjedel av flaskan och mannen resten. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 4 av 21
5 Bild 5 Riskbruk av alkohol Användning i sådan mängd och på sådant sätt att risk finns för ohälsa och sociala komplikationer vid fortsatt drickande på samma nivå. Män: 14 standardglas eller mer per vecka Kvinnor: 9 standardglas eller mer per vecka Berusningsdrickande: Mer än 4 (kvinna) / 5 (man) standardglas vid ett och samma tillfälle. Källa: Socialstyrelsen, Svenska Läkarsällskapet, Statens Folkhälsoinstitut 2005 Hur definieras riskbruk av alkohol? Från Socialstyrelsen, Svenska läkarsällskapet och Statens folkhälsoinstitut kom 2005 en definition om gränser för riskbruk. Definitionen lyder Användning i sådan mängd och på sådant sätt att risk finns för ohälsa och sociala komplikationer vid fortsatt drickande på samma nivå. Män: 14 standardglas eller mer per vecka Kvinnor: 9 standardglas eller mer per vecka Berusningsdrickande: Mer än 4 (kvinna)/ 5 (man) standardglas vid ett och samma tillfälle. Så hur mycket är då ett standardglas? Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 5 av 21
6 Bild 6 Ett standardglas 2 flaskor 33 cl lättöl eller cider 1,8% cl starköl, 50 cl folköl33 starkcider eller alkoläsk cl vitt eller rött vin 8 cl starkvin 4 cl sprit t.ex. whisky Så här mycket är ett standardglas mätt i olika typer av alkoholhaltiga drycker 2 flaskor 33 cl lättöl eller cider 1,850 cl folköl 33cl starköl, starkcider eller alkoläsk cl vitt eller rött vin 8 cl starkvin 4 cl sprit tex. wiskey Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 6 av 21
7 Bild 7 Riskbruk av alkohol Användning i sådan mängd och på sådant sätt att risk finns för ohälsa och sociala komplikationer vid fortsatt drickande på samma nivå. Män: 14 standardglas eller mer per vecka Kvinnor: 9 standardglas eller mer per vecka Berusningsdrickande: Mer än 4 (kvinna) / 5 (man) standardglas vid ett och samma tillfälle. Källa: Socialstyrelsen, Svenska Läkarsällskapet, Statens Folkhälsoinstitut 2005 Om definitionen på riskbruk lyder på detta sätt blir definitionen av måttlig alkoholkonsumtion följaktligen: Den regelbundna konsumtionen är låg och berusningsdrickande förekommer inte. För män gäller mindre än 14 standardglas/vecka. Kvinnor mindre än 9 standardglas/ vecka. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 7 av 21
8 Bild 8 Riskbrukshypotesen Den individuella känsligheten för vad som är riskabelt hög alkoholkonsumtion varierar i hög utsträckning. De angivna alkoholmängderna ska bara ses som utgångspunkter för en diskussion om vad som i det enskilda fallet kan vara ohälsosamt hög konsumtion. Källa: Hallberg Hans. Riskbruk av alkohol, ett studiebrev från SFAM När man definierar gränser riskbruk är det viktigt att vara medveten om det vi kallar för riskbrukshypotesen. Den innebär att: Den individuella känsligheten för vad som är riskabelt hög alkoholkonsumtion varierar i hög utsträckning. De angivna alkoholmängderna ska bara ses som utgångspunkter för en diskussion om vad som i det enskilda fallet kan vara ohälsosamt hög konsumtion. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 8 av 21
9 Bild 9 Punktnykterhet Trafiken Arbetet Graviditeten Depression Det finns situationer eller perioder i livet då alkohol inte bör förekomma, vanliga situationer med så kallad punknykterhet är: i trafiken, i arbetet, under graviditet, vid depression, under barn- och ungdomsåren då kroppen fortfarande växer och utvecklas, i samband med vissa läkemedelsintag osv. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 9 av 21
10 Bild 10 Riskkonsumenter Alkohol, riskkonsument, Uppsala län 2004 Män Kvinnor Totalt Källa: Liv och Hälsa 2004 Liv och hälsa är en befolkningsundersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter. Undersökningen genomförs vart fjärde år i Uppsala län. Digramdata är hämtad från Liv och hälsa 2004 och visar på riskkonsumeter i Uppsala län. Data för riskkonsumenter baseras på tre frågor: Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? Hur många glas dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? Hur ofta dricker du sex glas eller fler vid ett och samma tillfälle? Som diagrammet visar finns den största andelen riskkonsumenter i den yngsta åldersgruppen. Resultatet visar på att 11Totalt är 8 Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 10 av 21
11 Bild 11 Berusningsdrickande 60% Berusad 1 gång/månad eller oftare Män, 2000 Män, 2004 Kvinnor, 2000 Kvinnor, % 40% 30% 20% 10% 0% Total Källa: Liv och Hälsa 2004 Data hämtad från Liv och Hälsa Jämförelsedata från Liv och Hälsa Digrammet visar på berusningsdrickande en gång i månaden eller oftare. Frågan lyder: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna druckit så mycket alkohol så att du varit berusad? Observera att svaret baseras på respondentens egen upplevelse av berusning. Totalt är andelen män som berusar sig en gång i månaden eller oftare, mer än dubbelt så stor jämfört med kvinnorna. Särskilt hos kvinnor i åldersgruppen år kan vi se en markant ökning i berusningsdrickandet mellan år 2000 och Även bland män år, som, låg högt redan från början, kan vi se en ökning av berusningsdrickandet. Trenden med ökat berusningsdrickande i den yngre åldersgruppen år är inte utmärkande för Uppsala län utan det är en utveckling vi har sett i hela Sverige. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 11 av 21
12 Bild 12 Alkohol och hälsa Hjärnan Musklerna Hjärtat Levern Tjocktarmen Psykiska störningar Fortplantning Blodkärlen Så hur påverkar då alkoholen kroppen? Har nämner jag exempel på effekter på några av kroppens organ. Hjärnan Mindre mängder alkohol kan ge känslor av välbehag och stimulans. Man känner sig pigg och avslappnad. Men det försämrar omdömet, minnet, reaktionsförmågan, sömnen, känslolivet. Musklerna Musklerna blir slappare när man dricker alkohol. Uthålligheten minskar och man blir fysisk svagare. Hjärtat Ett lågt alkoholintag har inga uppenbara skadeeffekter på hjärta och kärl utan kan möjligtvis ha positiva effekter för personer över 50 år. Samtidigt finns det uppenbara risker, varför det råder enighet bland internationella forskare om att det inte går att rekommendera alkohol i syfte att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Alkohol resulterar i att hjärtat tvingas arbeta hårdare, pulsen och blodtrycket ökar. Hög alkoholkonsumtion bryter ned hjärtmuskeln, hjärtat försvagas. Levern Hög alkoholkonsumtion orsakar en rad leversjukdomar: skrumplever, fettlever, leverinflammation m.m. Tjocktarmen Hög alkoholkonsumtion ökar risken för tjocktarmscancer Psykiska störningar Hög alkoholkonsumtion kan ge ångest och depression. Självmordsrisken ökar. Fortplantningen Vid små mängder alkohol ökar sexlusten och det är lättare att slappna av. Vid hög alkoholkonsumtion hos kvinnor störs menstruationscykeln och försämrar möjligheten till att bli gravid. Vid hög alkoholkonsumtion hos män sviker potensen eftersom nerverna som styr könsorganet avtrubbas. Spermiekvalitén försämras och det är en av de vanligaste orsakerna till infertilitet. Blodkärlen Alkohol utvidgar blodkärlen. Missbruk kan ge högt blodtryck. Alkoholkonsumtion ökar risken för farlig nedkylning, till exempel vid utomhusbad, eftersom blodkärlen inte drar ihop sig lika effektivt som annars. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 12 av 21
13 Bild 13 Berusningsdrickande och depression % 50 Andel av länets befolkning som uppger sig ha haft depression under de senaste 12 månaderna Andel av länets befolkning som uppger sig ha haft depression under se senaste 12 månader Övriga Berusad 2 gg/månad eller oftare män kvinnor Källa: Liv och Hälsa 2004 Ur data från liv och hälsa har man tagit fram data för att studera eventuellt samband mellan berusningsdrickande två gånger i månaden eller oftare och olika typer av hälsovariabler. Det fanns tydliga samband mellan berusningsdrickande två gånger i månaden eller oftare och variabeln - sömnproblem, stress, nedsatt psykiskt välbefinnande, svår ångest och oro Digrammet visar att det är fler i gruppen som berusningsdricker två gånger i månaden eller oftare som uppger att de haft depression de senaste tolv månaderna, jämfört med övriga befolkningen. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 13 av 21
14 Bild 14 Berusningsdrickande och sömnproblem % Andel av länets befolkning som uppger sig haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen under det senaste 3 månaderna Andel av länets befolkning som uppger sig ha haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen under se senaste 3 månader Övriga Berusad 2 gg/månad eller oftare män kvinnor Källa: Liv och Hälsa 2004 Digrammet visar att det är fler i gruppen som berusningsdricker två gånger i månaden eller oftare som uppger att de haft sömnproblem det senaste året, jämfört med övriga befolkningen. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 14 av 21
15 Bild 15 Stort förtroende för: Hälso- och sjukvården Polisen Försäkringskassan Riksdagen Regeringen Socialtjänsten Arbetsförmedlingen Politikerna i Ditt landsting Politikerna i Din kommun Källa: Liv och Hälsa 2004 Jag vill passa på att lyfta fram att befolkningen har ett stort förtroende för hälso- och sjukvården. Genom detta förtroendekapital har ni möjlighet att påverka patienterna på olika sätt tex genom att stödja patienten till att bli motiverad att sänka sin alkoholkonsumtion till en nivå med mindre risk för ohälsa. Även denna diagramdata är hämtad från Liv och hälsa 2004 med jämförelsedata från Liv och hälsa Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 15 av 21
16 Bild 16 Mini-intervention inom hälso- och sjukvård Avsikten med olika typer av interventioner är att tidigt upptäcka och behandla personer med en för hög alkoholkonsumtion för vad som är bra för hälsan. Interventionerna är enkla men förhållandevis effektiva. De flesta metoder bygger i princip på följande: Att identifiera riskfylld alkoholkonsumtion genom att ställa ett fåtal enkla frågor Att ge information om riskerna och med empati uppmana, ge råd och motivera personen till att minska eller upphöra med alkoholkonsumtionen Källa: SBU-rapport nr 156/ De flesta läkare och sjuksköterskor möter patienter med riskfylld alkoholkonsumtion. Det är väl dokumenterat i vetenskapliga studier att så kallad mini-intervention leder till minskad alkoholkonsumtion och färre alkoholproblem. En mini-intervention innebär att identifiera riskfylld alkoholkonsumtion att ge information om alkohol samt motivationshöjande insatser och stöd Denna enkla men effektiva metod att förebygga både kroppsliga och psykiska skador som är orsakade av alkohol tillämpas inte i den utsträckning som det är motiverat. Kortvariga, förebyggande insatser mot riskfylld alkoholkonsumtion som görs inom sjukvården har säkerställda effekter på minskad alkoholförbrukning upp till två år. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 16 av 21
17 Bild 17 Vårdgivaren undrar törs jag fråga om han dricker? Patienten tänker Konstigt att han inte frågar om jag dricker? Undersökningar som är gjorda visar att de allra flesta patienter tycker att vårdgivaren ska fråga om alkoholvanor. Det är dock viktigt att vårdgivaren får utbildning och får öva sig att ställa frågor och föra samtal kring levnadsvanor och eventuell förändring av vanor. En välbeprövad metodik i dessa sammanhang är motiverande samtal. Ett sätt att avdramatisera frågor om alkohol är att fråga hur mycket patienten dricker istället för att fråga om han eller hon dricker. Då visar man att man förväntar sig att de flesta dricker alkohol. Hälso och sjukvården har en betydelsefull roll att förmedla kunskap kring alkoholens effekter på hälsa, och samband mellan alkoholkonsumtion och sjukdom. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 17 av 21
18 Bild 18 Alkoholfrågan Audit 3 Hur ofta dricker du 4 (kvinna) / 5 (man) standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle? Aldrig Mer sällan än ett tillfälle i månaden Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen Veckokonsumtionsmätning Källa frågan: WHO- The alcohol use disorders identification test, 1982 (AUDIT) Inom Uppsala läns landsting används denna fråga för att screena riskbruk av alkohol. Frågan är hämtad från Auditformuläret som är ett formulär med tio frågor och detta är fråga 3. Frågan inriktar sig på berusningsdrickande. Uppmärksamma att det handlar om antal glas vid ett och samma tillfälle samt att det är olika mängder beroende på om det är man eller kvinna som tillfrågas. De patienter som svarar att de konsumerar 4 el 5 glas alkohol vid ett och och samma tillfälle varje månad, varje vecka, dagligen eller nästan dagligen har screenats positivt. Åtgärd för dessa patienter är att tillsammans med patineten mäte veckokonsumtionen. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 18 av 21
19 Bild 19 Veckokonsumtionsmätningen finns i en broschyr som heter Det handlar om din hälsa. I broschyren finns ett rutmönster för patienten att fylla i mängden konsumtion av alkoholhaltiga drycker under veckans sju dagar. Mängd alkohol räknar man sedan samman och får ett totalantal standardglas per vecka. Risknivåer beskrivs med hjälp av olika mängdintervaller. I broschyren har man delat upp nivåerna i tre olika grupper grön - liten risk gul- ökad risk röd - skadlig nivå Risknivåerna skiljer sig åt för kvinnor och män. Veckokonsumtionsmätningen kan ge en bra utgångspunkt i ett samtal mellan patienten och vårdgivaren kring alkoholvanor och hälsa. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 19 av 21
20 Bild 20 Rekommendationer om alkohol och hälsa 1. Rekommendera inte alkohol som medicin 2. Avråd inte från måttligt drickande i det enskilda fallet, men ta hänsyn till kända kontraindikationer 3. Informera om att de gynnsamma effekterna uppnås vid mycket måttlig konsumtion 4. Avråd alltid från berusningsdrickande 5. Avråd alltid deprimerade patienter från att dricka alkohol Källa: Socialstyrelsen, Svenska Läkarsällskapet, Statens Folkhälsoinstitut Att rekommendera alkohol som medicin är oförenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet. Dels saknas det underlag i form av kontrollerade studier som medicinen ställer krav på, dels saknas det studier som visar på gynnsamma effekter för nykterister eller lågkonsumenter av att börja dricka eller öka sin konsumtion. 2. Till kontraindikationerna hör alkoholberoende, leversjukdomar, graviditet och medicinering med en rad läkemedel som samspelar ogynnsamt med alkohol. Måttlig alkoholkonsumtion utan berusningsinslag innebär generellt sett små medicinska risker. Många studier talar för positiva effekter framför allt för hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2 diabetes. 3. Alkoholens skyddande effekt uppnås vid mycket låg konsumtion, som knappt ett standardglas alkohol om dagen för män i 70-årsåldern och mindre än ett halvt glas om dagen för kvinnor i samma ålder. All konsumtion över dessa nivåer leder till ökad risk. Lägre nivåer gäller för yngre personer. Personer under 40 år gör inga hälsovinster över huvud taget av alkohol. Detta innebär att en försiktig hållning till alkohol inte innebär någon risk att patienten går miste om en eventuell hälsoskyddande effekt av alkohol. 4. Berusningsdrickande är en medicinsk risk för alla, oavsett ålder. Diskutera konsumtionsmönster, särskilt berusningsdrickande när du samtalar med dina patienter. 5. Deprimerade patienter med alkoholberoende löper stor risk att begå självmord. Det är därför viktigt att arbeta förebyggande genom att avråda dem från att dricka alkohol och informera dem om riskerna. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 20 av 21
21 Bild 21 Tips om litteratur och hemsidor Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Andreasson S, Allebeck P. Statens Folkhälsoinstitut, Behandling av alkohol- och narkotika problem. En evidensbaserad kunskapssammanställning. SBU-rapport nr 156/1, Riskbruk och missbruk - alkohol läkemedel narkotika. Johansson K, Wirbing P. Natur och Kultur, (Statens Folkhälsoinstitut) (Apoteket) (Alkoholkommittén) (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN) (Landstinget i Uppsala län, här kan du hämta data från Liv och Hälsa) Här är några litteraturtips och hemsidor som jag kan rekommendera för kunskapspåfyllnad inom alkohol och hälsa. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 21 av 21
Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården
Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren
Läs merAlkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se
Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN
Läs mer1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Läs merTesta dina levnadsvanor!
Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter
Läs mer1 Alkohol 2015-12-15
1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller
Läs merAlkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län
Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena
Läs merEtt riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,
Läs merUtvärdering av Prime For Life utbildning.
Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs merLÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004
LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merFLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.
FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem
Läs merfakta om alkohol och hälsa
fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad
Läs merAtt identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM
Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs merAlkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion
Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar
Läs merSkolelevers drogvanor 2007
Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning
Läs merDrogvaneundersökning år 9 2003
Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9
Läs merGÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN
Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merDrogpolitiskt program för Kumla kommun
Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merDrogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun
Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ
Läs merDrogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun
Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merAlkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län
Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i
Läs merKUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?
KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler
Läs merDrogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2
Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred
Läs merFaktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor
Läs merIQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning
IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma
Läs merTill dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm
Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan
Läs merHÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ
+ + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats
Läs merBEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.
Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och
Läs merVärt att veta om alkohol och din hälsa
Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi
Läs merVad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?
Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre
Läs merInnehållsförteckning:
i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merårskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,
Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merNågra första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010
Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten
Läs merAlla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol
Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Öckerömodellen Resultat från drogvaneundersökningar 21-214 i årskurs 7-9 Eva Malmqvist, Folkhälsosamordnare Rökning 21-214 Svar på frågan Har du rökt
Läs merUndersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011
Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra
Läs merDu bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser
Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merSkolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun
Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merDrogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland
Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merRESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli
RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5
Läs merVad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium
Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal
Läs meri Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008
Drogvanor årskurs 9 i grundskolan i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET
STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOLENS ANDRAHANDSSKADOR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET Åsa Jinder om att växa upp i missbruk Alkohol är den femte största orsaken till sjukdom och död TEMA 2015/2016:
Läs merRökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
Läs merHandledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal
STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor
Läs merTio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex
Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning
Läs merUngdomars alkohol- och drogvanor 2002
Omsorgsutskottet Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 En enkätundersökning riktad till 1464 ungdomar i Linköpings kommun. Oktober 2002 Lars-Åke Gustafson Tidigare rapporter, som har getts ut av omsorgsutskottet
Läs merSkolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun
Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,
Läs merFolkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.
Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil
Läs merRIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
Läs merRiskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson
Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex
Läs merInnehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5
Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73
Läs mer1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?
1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter
Läs merVårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting
Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Bakgrund 3 Definitioner 4 Utredning 5 Laboratorieanalyser 8 Behandling 9 Förslag till kvalitetsindikatorer 10 Patientbroschyr med konsumtionstest
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merÄldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar
Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större
Läs merSlutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merAlkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox
Alkohol Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Kursansvarig: Gabriella Ahlenius Examinator: Gabriella Ahlenius Abstract Alkohol
Läs merNär, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?
Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merKLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN
Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin
Läs merAlkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets
Läs merVarför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare.
Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare. Alkoholmissbrukare har en överdödlighet på tre till tio gånger jämfört med genomsnittsbefolkningen Dödsfallen
Läs meralkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011
Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... ATUM... ALKOHOLVANOR, Alkoholkalender (TLFB) Alkoholkalendern hjälper till att ge en bild av vilken mängd alkohol du dricker och om det finns något mönster i din alkoholkonsumtion.
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs mer2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet
2007 Alna Sverige AB 1993 Alna Riks 1961 Alna-rådet 1 Alna finns i hela Sverige 60 utredare och behandlare 40 orter Hur arbetar vi strategiskt? Kultur på arbetsplatsen Målsättningar Policy Översyn Omarbetning
Läs merVilka kontaktar Alkohollinjen för att få stöd för förändring av sina alkoholvanor och hur uppfattar de bemötandet?
Vilka kontaktar Alkohollinjen för att få stöd för förändring av sina alkoholvanor och hur uppfattar de bemötandet? Resultat från baslinjeintervjuer Rapport 2012:3 Författare: Nelleke Heinemans, Kerstin
Läs merÄmne: Socialt arbete, C-uppsats, SA046G Handledare: Sofie Ghazanfareeon Karlsson Examinator: Klas Borell
Mittuniversitetet Institution för socialt arbete Ämne: Socialt arbete, C-uppsats, SA046G Handledare: Sofie Ghazanfareeon Karlsson Examinator: Klas Borell Sammanfattning: Alkoholkonsumtionen har ökat under
Läs merHur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun
Hur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun Mötesplats IFO 9 oktober 2008 Upplägg idag: Idé / bakgrund / hypotes Resultat Öckerö Hur har vi gjort? Hur utrota ungdomsfylleriet i din kommun/stadsdel?
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merLinköpings Universitet
Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 1 VT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merSomatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion. Allmänmedicin
Somatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion Moa Bjerner,, ST-läkare Allmänmedicin Alkohol Alkohol är r vattenlösligt och efter intag sprids det snabbt till stora delar av kroppen.
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Läs merTÄNK OM frågor och svar
TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära
Läs merANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING
Liter 100% alkohol per invånare 1 år och äldre ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Alkohol på gott och ont Våren 2012 En utbildning anordnad av Länsstyrelsen i Västmanlands län Framtagen i samarbete med länets
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merRAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005
RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25
Läs merGULDKANT ELLER RISKBRUK
GULDKANT ELLER RISKBRUK Alkoholens plats i åldrandet Producerad med hjälp av medel från: UTVECKLING ALKOHOLKONSUMTION ALKOHOLFÖRSÄLJNINGEN I LITER ALKOHOL 100% PER INVÅNARE 15 ÅR OCH ÄLDRE, FÖRDELAD PÅ
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merFöräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9
Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 Läs igenom frågan, tillsammans eller var för sig. Välj det svar du tycker passar dig bäst eller eget alternativ. Lägg
Läs mer