Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Transkript

1 Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

2 Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Ulric Hermansson, univ.lektor Enheten för interventions- och implementeringsforskning

3 Tre utmaningar 1. Insatsen kommer för sent? 2. Alkoholfrågan är känslig? 3. Förlegad syn på alkoholberoende?

4 Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar

5 Tidiga/sena signaler? Riskdrickande Drickandet tilltar Korttidsfrånvaro Sena ankomster Snabbt sjunkande intresse för arbetet Kraftigt förändrad arbetsprestation Koncentrationsproblem och X ökad trötthet Likgiltighet (?) Instabilt humör Kommer berusad till jobbet Ekonomiska problem Berusningsdrickande i arbetet Glömska Oro från arbetskamrater Etc.

6 Är du alkoholist! Hur är det med dina alkoholvanor?

7 Alkoholproblemet Ej beroende Beroende Inget problem Problem

8 Alkoholproblemet A n t a l Liten risk Begynnande problem Påtagliga problem

9 Gott, trevligt och mysigt men ganska onyttigt

10 Gott, trevligt och mysigt men ganska onyttigt

11 Vem är alkoholberoende? Utmärkande för merparten De har få andra synliga sociala och psykiatriska problem De arbetar i ungefär samma utsträckning som andra En stor andel finns bland unga vuxna (Berglund et al., 2006)

12 Beroende - ett livslångt tillstånd? Svensk studie (CAN-rapport 149, 2015) Personer som bedömdes vara beroende av alkohol år 2013 hälften (50,5%) procent, upphört vara beroende ett år senare Tidigare studier (de Brujin m.fl., 2006, Hasin m.fl., 2011, Dawson m.fl., 2005) Ca hälften av gruppen alkoholberoende vid en tidpunkt - inget beroende vid uppföljning (tre år senare) men ungefär lika många nya fall tillkommer Långtidsuppföljning av alkoholberoende (18- år, n=4 422) vid 5-9 års uppföljning endast 25% alkoholberoende

13 Alkoholproblemet kontrollerat drickande A n t a l Liten risk Begynnande problem Påtagliga problem Ref: Dawson et al., 2005, 2007, 2012; Tuithof et al., 2013; Moos et al., 2006, Finney & Moos, 1999; Klingemann, 2009.

14 Tidiga åtgärder viktiga förutsättningar 1. Finns problemet? 2. Motiv för arbetslivet (arbetsgivaren)? 3. Finns det fungerande metoder?

15 Alkoholproblem i Sverige Alkoholproblem i Sverige Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket. ca Finns i arbetslivet Beroende med sociala problem Beroende utan sociala problem Skadligt bruk Riskbruk STAD-rapporten år Beroende n= Missbruk n= Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Thakker et al & Ramstedt el al. 2014)

16 Alkohol och produktivitet Frågeställning: Kan alkohol försämra produktivitet? Några förklaringar: Alkohol största riskfaktorer för ohälsa och för tidig död (25-59 år) Hög alkoholkonsumtion fem gånger ökad risk för arbetslöshet jmf med låg konsumtion Hög alkoholkonsumtion ökad risk för frånvaro (dos-respons) Hög alkoholkonsumtion tre gånger ökad risk för sjuknärvaro jmf med låg konsumtion Hög konsumtion inverkar på medarbetare (minskad produktivitet, extra arbete, ökad sjukfrånvaro, etc.) Ref: Science Group of the European Alcohol and Health Forum (2011)

17 Sammanfattning motiv för arbetslivet - Ohälsa - Säkerhet - Frånvaro - Arbetsutförande - Förhindra beroende

18 Hur når och attraherar vi de anställda? Screening Rådgivning Hälsa Fysisk Psykisk FHV

19 Inramningen - setting Ex screening Ringa kostnad Krävs ej omfattande träning Kombinera psykologiska och biologiska tester Inramning (setting) - bred kontaktyta (FHV) - fokus den egna hälsan (andra livsstilsfrågor) - inga negativa konsekvenser för den enskilde

20 RESULTAT Babor och medarbetare, n= 1700 patienter som utifrån sina individuella egenskaper matchades till olika typer av psykosocial behandling. De tre behandlingarna gav lika stor minskning av alkoholkonsumtionen (12-steg, KBT och MET) Behandlingarna gav i princip samma resultat oberoende av patientkaraktäristika = matchningshypotesen höll inte Project Match (1997)

21 Trappstegsmodellen - anpassad insats Mellan Liten Stor

22 Vad göra? Finns flera effektiva behandlingsmetoder för alkoholproblem Metoderna kräver inte alltid specialistkompetens i beroendevård Dilemmat! En del uppnår förbättring med en mindre insats - andra behöver en betydligt mer omfattande behandling för samma problemtyngd (Projekt MATCH) Möjlig lösning? Börja med minsta möjliga insats och därefter använda en trappstegsmodell (stepped care-model)

23 Kunskapsläget FHV och arbetsliv Socialstyrelsen riktlinjer (vetenskapliga underlaget) SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) Översiktsartiklar metaanalyser Vetenskapliga sammanställningar översikter (artiklar/rapporter) Vetenskapliga artiklar (RCT) Enskilda vetenskapliga publicerade studier

24 15-modellen R E S U R S FHV FHV (1) FHV Specialist Behandling: Specialistbehandling: Farmakologisk och/eller Psykosocial Hälsokontroll: alkohol (fördjupad bedömning) Identifiering av risk (screening/kort rådgivning) Bedömning/behandling

25 Screening och rådgivning Livsstilsundersökning Screening Formulär Blodprov Rådgivning öka

26 15-modellen R E S U R S FHV FHV FHV Specialist (2) Behandling: Specialistbehandling: Farmakologisk och/eller Psykosocial Hälsokontroll: alkohol (fördjupad bedömning) Identifiering av risk (screening/kort rådgivning) Bedömning/behandling

27 (2) Hälsokoll alkohol 1. Frågeformulär 2. Biomarkörer 3. Hälsosamtal - kort

28 (2) Hälsokoll alkohol (I) Konsumtion (II) Beroende (III) Psykisk hälsa (IV) Andra substanser (V) Motivation Alkoholkalendern ICD-10 kriterierna SADD HAD Tobak, läkemedel, narkotika Tankar om förändring

29 15-modellen R E S U R S FHV FHV FHV Specialist (3) Behandling: Specialistbehandling: Farmakologisk och/eller Psykosocial Hälsokontroll: alkohol (fördjupad bedömning) Identifiering av risk (screening/kort rådgivning) Bedömning/behandling

30 (3) Psykosocial behandling Bygger på MI och KBT-metodik Samtal 1: Introduktion - mål och dagligen kartlägga vanor Samtal 2: Uppföljning mål introduktion av inventering av risksituationer och utlösande faktorer alkoholkalender Samtal 3: Uppföljning risksituationer introduktion av handlingsplan Samtal 4: Uppföljning av handlingsplan uppmuntra till fortsatt självmonitorering Samtal 5: Uppföljning fokus förändring Monitorering - konsumtionsmarkörer (CDT och PEth)

31 (3) Läkemedelsbehandling kombineras med psykosocial Syftet varierar: Stöd att inleda nykterhet Stöd att vidmakthålla nykterhet Stöd att undvika högkonsumtionstillfällen Stöd att öka antalet alkoholfria dagar Stöd att hantera vissa risksituationer (risk för högkonsumtion) Läkemedel som minskar sug och kontrollförlust är underanvända ( Socialstyrelsen, 2015)

32 Kostnadsjämförelse En jmf mellan 15-metoden och två öppenvårdsalternativ Inkluderar: Debitering från FHV och extern behandlingsaktör + provtagning Tidsåtgång (chef och medarbetare)-produktionsbortfall 15-metoden: Öppenvård A: Öppenvård B: Direkta ca kr ca kr ca kr Indirekta Totalt kr = kr kr = kr kr = kr KI/FHV-Forskning (2016)

33 Tidiga åtgärder kommande utmaningar

34 Utmaningar Pröva nya vägar att erbjuda screening (webb) Öka kunskapen hos arbetsgivare om tidsbegränsade metoder Attrahera och erbjuda anställda att själva söka stöd Beräkna kostnader att agera och alternativet vara passiv Fortsätta kompetensförsörjning företagshälsan Arbetslivet en viktig arena för tidiga insatser

35 Seminarium till arbetsgivare

36 Utbildning i 15-metoden 5-6 september januari

37 Utbildning i Kontrollerat Drickande

38 Frågor?