Hemostasen. Hemostasen
|
|
- Eva Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hemostasen Hemostasen Primära hemostasen Sekundära hemostasen (humoral koagulation) Fibrinolysen Analyser för att följa de olika delarna i hemostasen
2 Hemostasen Hemostasen Normal hemostas beror på Blod kärl endotelcellsfunction Trombocyter Koagulationsfaktorer Fibrinolys Och Kininsystemet Serinproteasinhibitorer - serpiner Komplementsystemet
3 Hemostasen Primära hemostasen Trombocytplugg bildning Sekundära hemostasen Koagulationen Fibrinolysen Blodkärl Endoteliala celler (E) Syntetiserar och utsöndrar material till basala membranet (BM) Kollagen (C) Elastin Fibronektin Aktiv i hemostasen, syntetiserar: Tissue factor (TF) Prostacyclin vwf Plasminogenaktivator AT III Trombomodulin Eliminerar vasoaktiva och trombocyt aggregerande ämnen Serotonin Bradykinin Angiotensin I
4 Von Willebrand Factor - vwf Multimert protein Del av trombocytadhesionen till kärlväggen och andra trombocyter Finns i plasma, bär faktor VIII (FVIII) Syntetiseras i endotelceller och megakaryocyter och lagras i Weibel-Palade kroppar (endotelceller) och i α-granula i trombocyter Kommer från megakaryocyter en megakaryocyte trc täta granula α-granula Mitokondrier öppet kanalikulärt system täta tubulära system Glykogen Glykokalyx Membranglykoproteiner Trombocyter
5 Täta granula innehåller Ca 2+ ADP Serotonin ATP M.m. α-granula innehåller Platelet factor 4 (PF4) Heparinantagonist Platelet derived growth factor (PDGF) ß-tromboglobulin Fibrinogen vwf Trombospondin etc
6 trombocytmembranet Glykoproteiner (GP) Fungerar som receptorer Platelet factor 3 (PF3) Fosfolipider i membranet fosfatidylserin Primära hemostasen trombocytfunktion Bildningen av en mekanisk plugg Tre faser Adhesion Sekretion Aggregation
7 Adhesion Trombocyterna adhererar till subendoteliala strukturer med hjälp av vwf och GP 1b därefter bindning av GP IIb/IIIa (fibrinogenreceptor) efter exponering. Binder mer vwf. Metaboliska reaktioner startar Sekretion av granula Trombocyten ändrar form Aggregation Sekretion av granula efter exponering för kollagen eller trombin Frisättning av granula innehåll ADP Serotonin Fibrinogen Lysosomala enzymer ß-tromboglobulin PF4 heparin neutralising factor
8 ADP ADP binder till receptorer på trombocytmembranet 1. Aktiverar fosfolipas frisätter arakidonsyra från membranet 2. Arakidonsyra omvandlas till PGG 2 och PGH 2 via COX enzymer 3. I endotelcellen omvandlas PGG 2 och PGH 2 till prostacyklin som ökar trombocytens camp och Ca 2+ - hämmar trombocytaggregation 4. I trombocyten sker samma sak fast PGG 2 och PGH 2 omvandlas till tromboxan A 2 vilken minskar camp bildning och minskar Ca 2+ - trombocyten aktiveras 5. Trombocytpluggen byggs på rätt ställe Aggregation ADP och TXA 2 ökar aggregationen ADP gör att trombocyterna blir kladdiga trombocyterna adhererar till varandra Positiv feed-back en trombocytplugg bildas
9 Prokoagulant aktivitet på trombocyten Trombocytens sekretion och aggregation leder till exponering av negativt laddade fosfolipider (fosfatidylserin) i membranet Bildningen av koagulationskomplex genom Ca 2+ interaktioner orientering och koncentrering Tenas IXa VIIIa X Protrombinas Xa Va - II Koagulation Lokal koncentration av koagulationfaktorer till skadat område Yt-medierade reaktioner Kollagen Fofolipider på trombocytmembranet Tissue factor (vävnadsfaktor) Olika modeller finns
10 Slutprodukter från koagulationen Slutprodukter från koagulationen Fibrin deponeras runt trombocyterna korskoppling med hjälp av faktor XIII a stabiliserar pluggen Koagulationmodeller - I Klassiska teorin 1905 Inre och yttre tromboplastinaktivitet 1970 Vattenfalls,modellen 1964
11 Koagulationmodeller - II Koagulationmodeller - III Kaskadteorin
12 Ny koagulationmodell Initieringsfas TF och faktor VII Aktiverar faktor IX och X Amplifieringsfas På trombocytytan exponering av receptorer Binder kofaktorerna V och VIII Propageringsfas TF-faktor startar koagulationen X II VIII/vWF VIIIa TFPI VIIa TF Monocyt Xa Va IIa V Va IX VII TF IXa X II AT Trombocyt IXa VIIIa Xa Va IIa Aktiverad trombocyt
13 koagulation - initieringsfas vävnadsskada TF exponeras Binder och aktiverar, i närvaro av Ca 2+, faktor VII TF-FVII a aktiverar X X a IX IX a X a aktiverar en liten mängd faktor II (trombin) Koagulation - amplifieringsfas Faktor II a aktiverar initialt kofaktor V V a kofaktor VIII VIII a Faktor XI XI a ökar produktionen av faktor IX a
14 koagulation - propageringsfas Bildning av komplex på trombocytens yta Tenaskomplexet IX a VIII a aktiverar X X a Protrombinaskomplexet X a V a aktiverar II II a Faktor II a klyver fibrinogen till fibrin Aktiverar faktor XIII stabiliserar fibrinpluggen Kontroll av koagulationen Koncentrering av koagulationfaktorer till skadestället Blodflödet och hemodilution Inhibitorer till aktiva serinproteaser Tissue factor pathway inhibitor - TFPI Initiatieringsfasen Protein C pathway - PC Amplifieringsfasen Antitrombin III AT (ATIII) Propageringsfasen
15 TFPI Kan blockera initieringen av koagulationen genom att inhibera komplexet: tissue factor, faktor VII a och factor X a Fibrinolysen Plasminogen är bundet till fibrin i pluggen Plasminogen aktiveras av tpa eller faktor XII a + kallikrein tpa binder till fibrin Lokaliserad aktivering av plasminogen till plasmin Substrat för plasmin Fibrinogen Fibrin Faktor V Faktor VIII Andra proteiner
16 Protein C vägen Aktiveras genom trombomodulin bundet trombin Inaktiverar faktor V a och VIII a - stannar aktivering av trombin Funktionen hos protein C förstärks av protein S bundet till trombocytens yta inhiberar tpa inhibitorer förstärker fibrinolysen Kontroll av fibrinolysen tpa inhiberas av plasminogen aktivator inhibitor (PAI-1) P-plasmin inaktiveras av α 2 -antiplasmin α 2 - makroglobulin
17 Analyter primära hemostasen B-TPK trombocytantal x 10 9 /L Blödningstid < 8 minuter metodberoende Test på trombocytfunktionen in vivo Analyter sekundära hemostasen Aktiverad partiell tromboplastin tid (APTT) Intrinsic system kontakt aktivering (XII, kallikrein, XI) IX a + VIII a X a +V a II a clot Plasma + Ca 2+ + kaolin + fosfolipider kontakt XI a IX a + VIII a X a + V a II a clot
18 Analyter sekundära hemostasen Protrombin tid / protrombinkomplex Bestämmer K-vitamin beroende koagulationsfaktorer (Owren; Quick) Faktor X, IX, VII och II (1972) Följer dicumarolbehandling Bestämmer faktor VII brist i huvudsak Plasma + Ca 2+ + vävnadstromboplastin (tissue factor) TF + VII a X a + V a II a clot INR International Normalised Ratio För standardisering av protrombin tid eliminerar skillnader mellan laboratorier Bestäms genom att dividera patientens PT tid med kontrollens tid och användning av en ISI exponent. ISI International Sensitivity Index en konstant för varje reagens K-vitamin beroende gammakarboxylering F X, IX, VII, II och PC, PS Gamma karboxylering på glutaminsyra Möjliggör kelatering av Ca 2+ Dicumarol (Warfarin) inhiberar ansvarigt enzym (karboxylas) färre koagulationsfaktorer med riktig funktion
19 TT trombin tid Analyter sekundära hemostasen Tillsats av exogent trombin Bestämmer fibrinogen till fibrin nedbrytning Ref. område 9-15 s Analyter sekundära hemostasen Bestämning av fibrinogen Utföres på samma sätt som TT Ref område g/l Omvänt proportionell mot koagulationstiden
20 Analyter fibrinolysen FDP fibrin degradation products Plasmin klyver fibrin/fibrinogen till peptider FDP D-dimer bara från fibrin nedbrytning < 0.5 mg/l metodberoende Resultat utanför ref området PK INR Leversjukdom Vitamin K brist APTT Utan blödning Lupus inhibitorer antikroppar riktade mot fosfolipider Faktor XII brist Med blödning Faktor VIII brist eller inhibitorer Faktor IX brist PK och APTT behandlingseffekt dikumarol eller heparin Svår leversjukdom DIC disseminerad intravaskulär koagulation blödningstid utanför ref området Acetylsalicylsyra Von Willebrand sjukdom Defekt i trombocytfunktionen Uremi Leversjukdom
21 Störningar i hemostasen Vaskulär Autoimmun purpura Kopplad till streptokock infektion och penicillin Infektiös purpura Strukturell missbildning Skörbjugg vitamin C brist Trombocyter Kvantitativa störningar Trombocytopeni minskad produktion ökad perifer destruktion Kvalitativa störningar ändrad funktion Koagulationsstörningar Ärftliga Hemophilia A Von Willebrand sjukdom Förvärvade Leversjukdom Vitamin K brist Disseminated Intravaskulär Koagulation - DIC Hyperkoagultionstillstånd Ärftliga AT III brist Protein C brist FV mutationer APC resistens Förvärvade Graviditet och p-piller Malignitet och Trousseau s syndrom Fysiska fynd Differentiering av blödningssyndrom Mucocutana petechier och purpura Trombocyt störningar Hematom och hemarthros Koagulopati
22 DIC Blödningsstörning kopplad med onormal användning eller förbrukning av koagulationsfaktorer uppträder från sjukdomsprocesser genom kontaktaktivering infektion, gram negativa septicemi genom frisättning av vävnadsfaktor till/i cirkulationen Carcinom obstetriska komplikationer massivt trauma Utredning blödningsbenägenhet - I Prover som påvisar vanliga sjukdomar förenade med sekundär hemostasrubbning Skilja mellan primär och sekundär hemostas B-TPK Pt-blödningstid P-APT-tid P-PK P-fibrinogen
23 Utredning blödningsbenägenhet - II Defekt primär hemostas Trombodcytadhesion Von Willebrant faktor Sköra kapillärer Dysproteinemi ex. M-komponent Defekt sekundär hemostas P-APT-tid, normal P-PK FVIII eller FIX brist P-APT-tid, P-PK K-vitaminbrist Normal P-APT-tid, P-PK FVII brist kan misstänkas Utredning venös trombos Skreeningtester P-APT-tid P-PK Antikroppar mot fosfolipider Protein C - brist Protein S brist Antitrombin III - brist FVIII förhöjd APC-resistens FV mutation Protrombin mutation A-allelen - protrombin
24 Referensområden P-PK P-APTT B-TPK P-D-dimer P-FDP P-fibrinogen Enskilda koag. Faktorer Pt-blödningstid
Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö
Protein C och S på laboratoriet Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö Vitamin K-beroende proteiner Vitamin K nödvänding för -karboxylering
Läs merLaboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två
Läs merBlödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö
Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar
Läs merLaboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två
Läs merKoagulation och Antikoagulantia
Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2013 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Hemostas - blodstillning Hemostas sker
Läs merKoagulation och Antikoagulantia
Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas
Läs merPK (INR) och D-dimer
EQUALIS Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Kontrollprogram 2013 PK (INR) och D-dimer Maria Berndtsson 2014-01-30 PK (INR) NPU-koder P-PK (INR) NPU01685 P-Koagulation, vävnadsfaktorinducerad;rel
Läs merÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp
ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp (andreas.hillarp@regionhalland.se) Reaktioner som påverkar APTT Intrinsic pathway HMWK PK Extrinsic
Läs merLab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet
Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad
Läs merTrombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland
Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland andreas.hillarp@regionhalland.se APC-resistens Fenotypen motsvaras av en genotyp (FV G1691A, FV
Läs merAPT-tid, Fibrinogen, Antitrombin
Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Resultat kontrollprogram 2016 APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin Inger Fagerberg Blixter Program 103 - programmet omfattar de vanligaste koagulationsanalyserna
Läs merMild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik Fariba Baghaei Överläkare Lennart Stigendal Överläkare Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Första fasen
Läs merReproduktions- Immunologi
Reproduktions- Immunologi Tolerans av placenta och foster Immunsvar & Tolerans Antigen Immunsystemet Främmande Immunsvar Kroppseget Tolerans Graviditet: En utmaning för immunsystemet Skydda fostret från
Läs merBlödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB
Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB Jämviktstillstånd enzymhämmare Koagulation Fibrinolys Hämning Hämning Blödningsbenägenhet Koagulation Kollagendefekt Trombocytopeni/pati
Läs merEn varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar
En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar Karin Knobe Koagulation, Malmö 1 Janus (latin), är en ljus- eller solgud i romersk mytologi. Han öppnar och stänger himlaljusets portar och avbildas därför
Läs mer1.5 Hemostasen en översikt
1.5 Hemostasen en översikt Inledning Uppgiften för alla koagulationsfaktorer och hämmare är främst att snabbt täppa till mindre hål och skador i cirkulationssystemet utan att hindra blodflödet mer än nödvändigt.
Läs merHemostas och stor blödning. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset
Hemostas och stor blödning Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset (Gray anatomy) Kreatininclearence under graviditet Ökad njurgenomblödning (från 900-1200 ml/min) Glomerulusfiltration
Läs merAKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation
AKUT BLÖDNING Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation Hemostas Blödningsbenägenhet Akuta blödningar Hemostas och koagulation: Systemet Risk för att
Läs merP-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT
P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT Plasma-koagulation, ytinducerad; tid IFCC/IUPAC kod: NPU01682 andreas.hillarp@regionhalland.se Triolab användarmöte 2016-04-19 Mer än 60 år med (A)PTT Utvecklades
Läs merBlodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö
Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö Blood coagulation Summary Blodkoagulation Primär hemostas Plasmakoagulation Antikoagulation Fibrinolys Kampen
Läs merFIBRIN Bildning och nedbrytning. Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne
FIBRIN Bildning och nedbrytning Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne Fibrinogen Fibrinogen kort historik 18-1900-talen: Fyra grundfaktorer (I-IV) Fibrinogen, protrombin,
Läs merVälkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION 26-27 januari, 2012, Täby Park
Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION 26-27 januari, 2012, Täby Park EXPERTGRUPPENS BEMANNING 2011: Fariba Baghaei, Göteborg Maria Berndtsson, Stockholm Inger Fagerberg Blixter, Göteborg
Läs merPreanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska
Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover
Läs merBlödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014. Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen
Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014 Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen Disposition Vad händer när det blöder? Primär hemostas Sekundär hemostas Fibrinolys Blödningsutredning av vanliga koagulationsrubbningar
Läs merHemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling
Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling Föreläsning läkarlinjen termin 3 Tomas Lindahl, adj. professor & överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicinskt centrum Reviderad
Läs merFariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis 110127
Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis 110127 Protein C Protein S Endotelial protein C receptor (EPCR) Trombomodulin (TM) Protein C inhibitor (PCI) Vitamin K-beroende glykoprotein Syntes i lever
Läs merNya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne andreas.hillarp@med.lu.
Nya sätt att hålla oss flytande Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne andreas.hillarp@med.lu.se Intrinsic pathway Koagulationskaskaden (in vitro koagulation)
Läs merKomplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna
Hemofili Trombofili Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna Primär hemostas Trombocytter Von Willebrands faktor Fibrinogen
Läs merAntikoagulantia PÅL/2011
Antikoagulantia PÅL/2011 Antikoagulantia Medel som hindrar att blodet levrar sig (koagulerar) 2011-11-29 2 Antikoagulantia 5-10 % av befolkningen medicinerar med trombocythämmande medel som trombosförebyggande
Läs merAntikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen
Antikoagulantia Trombocytaggregationshämmare Fibrinolytika - trombolytika Antifibrinolytika Kap 26 1 Medel som påverkar blodkoagulationen 2 1 Läkemedel att gå igenom Antikoagulantia Heparingruppen Heparin
Läs mer2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl
2016- Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl onsdag den 15 februari 2017 PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende)
Läs merDiagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer. Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet
Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet Vad är målet med att diagnosticera koagulationsdefekter? Sätta in behandling.
Läs merPK-INR PT-INR D-dimer
2017- Året som gått PK-INR PT-INR D-dimer Tomas Lindahl PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende) Owrenmetod ( PK ) påverkas
Läs merANELÄK Massiv transfusion
1 (5) ANELÄK Massiv transfusion Detta dokument kompletterar (Ersättning av blod och vätska i samband med operation och trauma) och gäller situationer med mycket stora blodförluster, vanligen överstigande
Läs merTrombocytvariabler. Mats Bergström Unilabs Eskilstuna. Unilabs 1
Trombocytvariabler Mats Bergström Unilabs Eskilstuna Unilabs 1 Variabler?? (Undrar petimetriavdelningen) Om Y = ax + b så är X och Y variabler a och b är parametrar - Men vad är då ett index? Det är nog
Läs merNOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte
NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte 160205 NOAK aktuella laboratorieaspekter Ett drama i två akter Andreas Hillarp, Klinisk kemi och transfusionsmedicin, Halland - Hur mäta och skillnader mellan
Läs merPatientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin
Patientnära Analyser Fariborz Mobarrez Patientnära Analyser Kvalitativa tester på patient urin Kvalitativa tester på egen urin F-Hb B-Glukos B-CRP PK --> OBS Tillhörande fall Pt-kreatininclearence 2 Provtagning
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Prothromplex 23.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Kombinerad brist på de vitamin
Läs merAntikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen
Antikoagulantia Trombocytaggregationshämmare Fibrinolytika - trombolytika Antifibrinolytika Kap 26 1 Medel som påverkar blodkoagulationen 2 1 Läkemedel att gå igenom Antikoagulantia Heparingruppen Heparin
Läs merHemostasrubbningar inom
ARBETS- OCH REFERENSGRUPP FÖR HEMOSTASRUBBNINGAR Hemostasrubbningar inom obstetrik och gynekologi Rapport nr 79 2018 Arbets- och Referensgruppen för Hemostasrubbningar Nr 79 2018 Hemostasrubbningar inom
Läs merBilden visar erytrocyter med HbH-inklusioner samt retikulocyter(blåare)
Bilden visar erytrocyter med HbH-inklusioner samt retikulocyter(blåare) Vad skulle du kunna säga om denna patient? Tex? Vad består de blå inklusionerna av i erytrocyterna? Vilken typ av genetisk blodsjukdom
Läs merBlodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning
Läs merHemostassystemets utveckling hos barn. Pia Petrini öl barnkoagulation Karolinska
Hemostassystemets utveckling hos barn Pia Petrini öl barnkoagulation Karolinska Hemostassystemets utveckling hos barn Kärlkontraktion från GA 8 veckor Koagulationsfaktorer från GA 10-11 veckor Trombocyter
Läs merFIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL
FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL Anders Jeppsson Professor/överläkare Verksamhetsområde Kärl Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Inledning Endogen fibrinogenkoncentration Hur används fibrinogen
Läs merADHERERANDE TROMBOCYTER OCH P-SELEKTIN. Etik ansvarsfrågor, yrkesetiska koden Glykosylerat hemoglobin ISO/IEC 17025 och ackreditering.
Nr 1 Februari 2001 Tidskrift för Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap ADHERERANDE TROMBOCYTER OCH P-SELEKTIN sid 4-9 Etik ansvarsfrågor, yrkesetiska koden Glykosylerat hemoglobin ISO/IEC 17025
Läs merUtredning av ökad blödningsbenägenhet. Rolf Ljung Lunds Universitet, Barnsjukvården, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, Lund
Utredning av ökad blödningsbenägenhet Rolf Ljung Lunds Universitet, Barnsjukvården, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, Lund Hematom i hudens plan Petekier Defekt i primär hemostas ITP Petekier, hematom
Läs mer2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl
2015- Året som gått PK-INR Antitrombin Tomas Lindahl tisdag den 23 februari 2016 Vitamin K cykeln DNA mrna GLU Inactive protein CO 2 H O O 2 2 GGCX COO 2 OH O CH CH3 3 O R OH O R VKR 1 3 VKOR? O CH3 VKOR
Läs merKomplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna
Hemofili Trombofili Komplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna Koagulation Primär hemostas => Bildning av trombocyt plugg Trombocyter,
Läs merAntitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne
Antitrombin-Labmetoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin Funktion/ Betydelse Metoder för diagnostik/skillnader Användning i diagnostik av ärftlig brist Provtagning/provhantering
Läs merTromboelastometri som vägledning vid hemoterapi
Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi Clas Göran Axelsson överläkare Kliniken för immunologi och transfusionsmedicin Norrlands Universitetssjukhus Historia Virchows triad Blodets sammansättning
Läs merTandvård o hemostas. Hemostasen sker i tre steg.
Tandvård o hemostas Hemostasen sker i tre steg hans.johnsson@sll.se www.vgregion.se/lakemedel/tandvard Hemostas Steg 1 Primär, sekunder (momentan) Kärlkontraktion Trombocytaktivering Trombocytplugg Hemostas
Läs merFibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos
Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos Aleksandra Antovic, Docent, Karolinska Institutet, Inst. för Medicin Solna, Reumatologi enhet Karolinska Universitetssjukhus, Rheumatologkliniken
Läs merÅret som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl
Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl måndag den 13 april 2015 Vilka faktorer mätes med PK(INR)? (med Owrenmetoden) Faktor II (= protrombin) Faktor VII Faktor X Faktor IX påverkar varken Quick eller
Läs merStora blödningar vid förlossningen. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset
Stora blödningar vid förlossningen Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mödramortalitet - blödning i samband med graviditet 125 000 kvinnor dör varje år! En jumbojet per
Läs merObstetrisk blödning! Hemostasrubbningar! Obstetrik dagarna, Umeå 2019 Ove Karlsson, MD, PhD NU-sjukvården
Obstetrisk blödning! Hemostasrubbningar! Obstetrik dagarna, Umeå 2019 Ove Karlsson, MD, PhD NU-sjukvården Göteborg, Sverige 10-11.000 förlossningar 3 förlossningsavd. NÄL, Trollhättan 4000 förlossningar
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN ROTEM (tromboelastografi) vid trauma
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15294 su/med 2019-03-22 7 Innehållsansvarig: Till Rudolph, Överläkare, Läkare AnOpIVA (tilru1) Godkänd av: Henrik Sundeman, Verksamhetschef, Verksamhetsledning
Läs merImmun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet
Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener
Läs merDet senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne
Det senaste inom NOAK metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne Labperspektiv-NOAK-metoder Tillgänglighet Finns NOAK? Hur mycket? Principer Vilka används? Ideal analys? Analys när?
Läs merPatientuppföljning på AKmottagningen. preparat
Patientuppföljning på AKmottagningen nya eller gamla preparat Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det
Läs merDIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus
DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ
Läs merEn metodjämförelse av analysinstrumenten Thrombolyzer Compact X och STart 4 vid analys av P-TT-INR. Marlene Friberg
En metodjämförelse av analysinstrumenten Thrombolyzer Compact X och STart 4 vid analys av P-TT-INR Marlene Friberg Examensarbete för bioanalytiker (YH)-examen Utbildningsprogrammet för bioanalytik (YH)
Läs merExpertgruppen för Koagulation
Nyheter 2018 Expertgruppen för Koagulation Inger Fagerberg Blixter Tromboelastometri eller Tromboelstografi ROTEM/TEG ny extern kontroll ROTEM Delta ROTEM Sigma TEG ROTEM TEG MCF R MA CT Koagulationstid=
Läs merAnalys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare
Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare Maria Berndtsson Karolinska Universitetssjukhuset Ofraktionerat heparin UFH Intravenöst Hämmar i komplex med Antitrombin både Faktor Xa och Trombin
Läs merAntikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten
Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten Equalis användarmöte för primärvården 2012-10-19 Tomas Lindahl, professor Linköpings universitetssjukhus
Läs merKan Blödningstid ersättas med Multiplate? Spec BMA, Med Mag Inger Fagerberg Blixter Koagulationslab, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Kan Blödningstid ersättas med Multiplate? Spec BMA, Med Mag Inger Fagerberg Blixter Koagulationslab, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Primär hemostas - vasokonstriktion Blodkärlet drar ihop sig
Läs merAnvändning och nytta med analys av tromboelastografi hos sjuka hundar
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper Användning och nytta med analys av tromboelastografi hos sjuka hundar Klara Huitfeldt Uppsala 2018 Examensarbete30
Läs merBlodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö
Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö Blood coagulation Summary Blodkoagulation Primär hemostas Plasmakoagulation Antikoagulation Fibrinolys Kampen
Läs merAPTT konstiga resultat och lupus
APTT konstiga resultat och lupus P-Aktiverad partiell tromboplastintid (APTT) Plasma-koagulation, ytinducerad; tid IFCC/IUPAC kod: NPU01682 andreas.hillarp@regionhalland.se Equalis användarmöte Koagulation
Läs merPerioperativ handläggning av den komplexa patienten
Perioperativ handläggning av den komplexa patienten DEN KOMPLEXA HJÄRTPATIENTEN BALANSEN MELLAN PROPP OCH BLÖDNING Det perioperativa startar preoperativt Andreas Granath Öl/MLA IVA Jönköping 30 min Komplexa
Läs merArtärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merÄrftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Ärftlig och förvärvad hemofili Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ärftlig hemofili Vad är hemofili? Avsaknad av eller sänkt nivå av koagulationsfaktor
Läs merKoagulation och monitorering! Ove Karlsson, MD, PhD NU-sjukvården
Koagulation och monitorering! Ove Karlsson, MD, PhD NU-sjukvården Koagulation och monitorering vid (stor) obstetrisk blödning Fall Statistik PPH omhändertagande Initialt omhändertagande Hemostas Anestesiaspekter
Läs merLABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?
LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS Kan vi bli bättre? Jovan P. Antovic MD, PhD, Docent Universitetslektor koagulationsforskning Institution Molekylär Medicin och Kirurgi, Karolinska Institutet
Läs merAntitrombinbrist. Venös tromboembolism och graviditet. M Hellgren Obstetrikenheten SU/Östra Sahlgrenska Akademin
Antitrombinbrist Venös tromboembolism och graviditet M Hellgren Obstetrikenheten SU/Östra Sahlgrenska Akademin Olav Egeberg (1916 77) påviste i 1965, som den første, hvorledes en arvelig svikt i kontrollen
Läs merNya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar 150311
Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar 150311 Andreas Hillarp Klinisk kemi och Transfusionsmedicin Halland andreas.hillarp@regionhalland.se Warfarin Kort historik
Läs merHemostassjukdomar ett fall. Trine Karlsson
Hemostassjukdomar ett fall Trine Karlsson Inskrivning MVC 29 år, BMI 24, 1-gravida v 9 Levaxinbeh hypothyreos, i övrigt frisk. Alltid riklig mens, lätt att få blåmärken, näsblödningar Utreda? Hur? V 12
Läs merP-piller och ärftlig trombosbenägenhet
Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg PM Mödrahälsovård Ansvariga för PM Datum Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-29 Reviderat 2010-03-29 P-piller och ärftlig trombosbenägenhet Ärftliga
Läs merUpDate akut blödning. Mårten Söderberg SVK 2015
UpDate akut blödning Mårten Söderberg SVK 2015 Bakgrund, Blödningssymtom Vid uppträder vid störningar i hemostasen: primär hemostas plasmakoagulation fibrinolys Orsakas av medfödda och/eller förvärvade
Läs merMänniskans fysiologi. Andning och cirkulation
Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler
Läs merROTEM ett patientnära koagulationsinstrument
ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument Agenda: Allmän fakta om instrumentet Klinisk användning Patientnära koagulation på gott & ont Analysmeny Viktiga parametrar & tolkning Mätteknik, interferenser
Läs merHemostas vid allvarlig blödning
Hemostas vid allvarlig blödning Vårdprogram utarbetat av arbetsgrupp inom Svenska Sällskapet för Trombos och Hemostas (SSTH) www.ssth.se www.koagulationscentrum.umas.se www.sahlgrenska.se www.karolinska.se
Läs merRiktlinje. Transfusionsindikation för blod, plasma och trombocyter. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål.
Innehållsansvarig: Krister Löfving ( krilo ) (Läkare/K6/Skaraborgs Sjukhus); Ylva Lindström ( ylvli5 ) (Läkare/K6/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Christer Printz ( chrpr ) (Patientsäkerhetsfunktion/Förvaltningskontoret/Skaraborgs
Läs merKlassifikation av anemi och koagulation
Klassifikation av anemi och koagulation Olafr Steinum RDK 14 mars 2013 Anemi och EVF (erytrocyt volum fraktion = hematokrit ) olafr steinum 2013 2 olafr steinum 2013 1 Anemi D50 D64 Det finns ca 80 olika
Läs merBlödning, Transfusionsstrategi och riktlinjer vid hjärtkirurgi
Godkänt den: 2019-01-17 Ansvarig: Fredrik Lennmyr Gäller för: Thoraxkirurgi och -anestesi; Thoraxintensivvårdsavdelning 50 B1; Thoraxoperation Blödning, Transfusionsstrategi och riktlinjer vid hjärtkirurgi
Läs merRekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten
Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten Erfarenhet från Karolinska med fokus på CoaguChek Jovan P. Antovic MD, PhD, Docent Universitetslektor
Läs merIschemi/reperfusion T3
Ischemi/reperfusion T3 Lena Jonasson Ischemi obalans O 2 supply/demand Stabil angina OBS! Koronarflödesreserv Instabil angina/icke-sthöjningsinfarkt ST-höjningsinfarkt Aterotrombos - repetition Substrat/agonist/ligand
Läs merAntikoagulantia behandling hos patienter med blödningssjukdomar. Eva Zetterberg Koagulationsmottagningen Malmö
Antikoagulantia behandling hos patienter med blödningssjukdomar Eva Zetterberg Koagulationsmottagningen Malmö Min patient har En blödningssjukdom- Kan jag sätta in NOAK?????????????????? Blödningssjukdomar
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merUtredning av preanalytiska faktorer vid hemostasundersökningar
Utredning av preanalytiska faktorer vid hemostasundersökningar En kvalitativ analys av data Emilia Bäck Examensarbete för bioanalytiker (YH)-examen Utbildningen för Bioanalytik Vasa 2018 EXAMENSARBETE
Läs merVenös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum
Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Fall 1 23-årig kvinna Morfar hade DVT vid 50 å å Hypertoni Ej rökare P-piller sedan
Läs merPatient-/vårdgivarguide
Patient-/vårdgivarguide HEMLIBRA (emicizumab) Subkutan injektion Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du
Läs merPreanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör
Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör Karl-Magnus Lövnord Clinical Conversion Specialist BD Diagnostics - Preanalytical Systems, Stockholm, Sverige karl-magnus_lovnord@europe.bd.com
Läs merDialys med heparin antikoagulantia Anders Enskog Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Dialys med heparin antikoagulantia 1 Heparin 2 3 Heparin Vd 40-70mL/kg (blod) Blodvolym i fettväv? Mkt hög proteinbindning: Plasmaproteiner, LDL, globuliner, endotel och fibrinogen Metabolism - retikuloendoteliala
Läs merRåd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH
Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH 2012-09-14 Tomas Lindahl, professor Linköpings universitetssjukhus Andreas Hillarp, docent Skånes universitetssjukhus, Malmö Viktiga aspekter på patientnära INR
Läs merTEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus
TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus Tromboelastografi Monitorering av koagulationsprocessen i helblod Koagulationstid - bildandet
Läs merOvanliga ärftliga former av blödarsjuka
klinisk översikt Ovanliga ärftliga former av blödarsjuka Blödningssymtom, familjehistoria och laboratorieanalyser ger diagnosen KARIN KNOBE, med dr, överläkare karin.knobe@med.lu.se JAN ASTERMARK, docent,
Läs merFördelning mellan indikationer för warfarin behandling
Fördelning mellan indikationer för warfarin behandling Förmaksflimmer > 50% VTE ~ 20% Mekanisk hjärtklaff ~ 10% Övriga ~5 % Ökning med ca 5-10% per år sedan början av 90 talet Antikoagulantia terapeutiskt
Läs merKoagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska
Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes
Läs merNOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne
NOAK-metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne NOAK-analyser Aktuella frågor? 1 Dos-Biomarkör-Kliniskt utfall Analys i olika kliniska situationer 2 Tolka resultat? Analysbegränsningar
Läs mer