Två sjukhus blir ett

Transkript

1 Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi & företagande Företagsekonomi B Två sjukhus blir ett - Effekter ur ett patientperspektiv B-uppsats HT 2006 Författare: Mari R. Brekke Ann-Helene Israelsson Lisa Ulveland Maria Ögren Handledare: Eron Oxing

2 Sammanfattning Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidigare Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisationsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen. Detta har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning bland patienter på sjukhuset. Undersökningen visar att patienternas uppfattning om den främsta avsikten till fusionen inte överensstämmer med ansvariga beslutsfattares. Patienterna tror att den främsta avsikten till sammanslagningen var ekonomiska fördelar. En orsak till detta kan vara en allmän uppfattning om att förändringar i offentlig verksamhet enbart sker för att spara pengar, en annan förklaring är troligtvis medias bevakning och fokusering på kostnaderna för sammanslagningen. Få patienter uppfattar någon skillnad i vårdkvaliteten före och efter sammanslagningen, vilket eventuellt kan bero på att den genomfördes så pass nyligen. Detta behöver i sig inte betyda att det inte finns några skillnader utan snarare att eventuella effekter är lättare att mäta på längre sikt. Det fanns heller inte några stora skillnader i jämförelsen av den förväntade och upplevda vårdkvaliteten. Resultatet är intressant då kundundersökningar gällande service och kvalitet ofta visar på motsatsen, dvs. att kunder har relativt höga förväntningar i förhållande till vad de sedan upplever att de får.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Definitioner Metod Datainsamling Enkätundersökning Urval Teori Teoretisk referensram Empiri Sjukhuset & Stockholms Läns Landsting Enkät Analys Vårdkvalitet Perspektiv på synergieffekter Resultat Slutdiskussion Kritisk granskning Källförteckning Bilaga 1: Gap-modellen i original Bilaga 2: Enkät... 24

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Ökade sjukvårdskostnader och allt mer begränsade resurser kräver en effektivisering av sjukvården. Behovet av vård har också blivit större i takt med den ökade livslängden hos befolkningen ( vilket har lett till politiska krav på ett mer effektivt användande av resurser. Sammanslagningar av divisioner och olika sjukhus är exempel på organisatoriska förändringar inom sjukvården som leder till mer effektiv resursanvändning (Östergren 1998, s ). Verksamheterna vid Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska Sjukhuset slogs i januari 2004 samman till en gemensam organisation. Beslutet fattades av landstingsfullmäktige i Stockholms län, och den nya organisationen fick namnet Karolinska Universitetssjukhuset ( senast uppdaterad ). Nästan varje dag skrivs det något om Karolinska Universitetssjukhuset i media och en mängd artiklar har skrivits om sammanslagningen av de två sjukhusen. Karolinska Universitetssjukhuset ägs av Stockholms Läns Landsting, och det är sjukhusets styrelse som ansvarar för sjukhusets organisation och förvaltning ( Årsberättelse s 46 senast uppdaterad ). Vad gäller den operativa verksamheten så leds denna av den styrelseutsedda sjukhusdirektören. Sjukvården är organisatoriskt indelad i åtta divisioner, och dessa åtta består i sin tur av totalt 69 verksamhetsområden. Det finns även en administrativ support, organiserad i åtta staber, som fungerar som stöd för den verksamhet som bedrivs vid sjukhuset ( Årsberättelse s 46 senast uppdaterad ). Landstinget i Stockholm ansvarar för att invånarna i länet får vård enligt de regler som finns i Hälso- och sjukvårdslagen. Med bakgrund i förslag från politiker och tjänstemän beslutar landstingsfullmäktige vilket vårdutbud som ska finnas och dess omfattning. Planering av vården sker utifrån demografiska faktorer, dvs. kunskap om invånarna, deras hälsa och ålder ( Hälso- och sjukvård senast uppdaterad ). Karolinska universitetssjukhuset är med sina medarbetare en av Stockholms största arbetsgivare och sjukhuset står för en tredjedel av Stockholms Läns Landstings resurser för sjuk- 1

5 vård. Det görs 1,3 miljoner patientbesök på sjukhuset varje år och i 2005 var omsättningen 10,3 miljarder kronor ( Årsberättelse s 3, senast uppdaterad ). Genom olika utredningar kom politikerna fram till att en samordning av universitetssjukvården inom regionen var nödvändig. En samordning ansågs underlätta arbetet med att stärka den högspecialiserade vården och även Stockholm som region vad gäller forskning och utveckling. Kraven på besparing inom Stockholms läns landsting var också en viktig faktor som påverkade iden om att slå samman verksamheterna ( senast uppdaterad ). När beslutet om en sammanslagning var ett faktum skapades ett integrationskontor som skulle driva integrationen framåt. Integrationen behövde hanteras som en egen process för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en lyckad sammanslagning. Integrationskontorets uppgifter innebar att utveckla positiva synergier för patienterna, utöva kostnadskontroll och att ansvara för att en ny organisation växte fram ( Årsberättelse s 7, senast uppdaterad ). 1.2 Problemdiskussion Som tidigare nämnts var ett av motiven till sammanslagningen av de båda sjukhusen krav på ökad effektivitet och en mer högspecialiserad sjukvård, vilket förväntades leda till en mer kvalitativ vård för patienterna. Hur uppfattar patienterna dessa intentioner till ökad vårdkvalitet/effektivitet? Finns en samsyn mellan patienter och beslutsfattare vad gäller dessa intentioner? Har patienterna upplevt några samordningsvinster? Enligt effektivitetsteorier uppnås synergieffekter genom fusioner ( Ross, 2005 s 797 ). Andra teorier om företagsfusioner beskriver ofta dessa som svåra att genomföra, lyckas med och att utvärdera (Alarik, 1982 s 215). Ett mått på om sammanslagningen kan anses vara lyckad i det här fallet bör vara om kunderna/patienterna överhuvudtaget har uppfattat och märkt av några kvalitetsförbättringar eller intentionerna till dessa. 1.3 Problemformulering Med bakgrund i diskussionen ovan leder detta fram till frågan om sammanslagningar av sjukhus är lyckade i den bemärkelse att patienter uppfattar de positiva effekterna som förväntas. 2

6 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om de positiva synergieffekter som sammanslagningen mellan Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset förväntats resultera i har uppfattats av patienterna. Detta kommer att undersökas med hjälp av följande frågor: - I vilken grad samstämmer de politiska beslutsfattarnas och patienternas syn på avsikten till sammanslagningen av de båda sjukhusen? - Hur uppfattar patienterna vårdkvaliteten på det nya sjukhuset jämfört med innan sammanslagningen? - Finns det skillnader i patienternas förväntade och upplevda vårdkvalitet? 1.5 Definitioner Synergieffekter är samordningsfördelar som kan åstadkommas mellan olika företag eller verksamhetsgrenar. Exempel på fördelar kan vara bättre utnyttjande av kompetens eller inköp. Förväntade synergieffekter är vanliga motiv för förvärv eller omstrukturering (Nationalencyklopedin, 2006). Sammanslagning definieras som en företeelse där ett helt nytt företag bildas och där både det förvärvade och det förvärvande företaget avslutar sin tidigare existens och blir delar av det nya företaget. Det är heller inte viktigt att göra någon åtskillnad mellan de båda sammanslagna företagen.(ross, 2005 s.797). 3

7 För att bestämma vad vårdkvalitet är och hur den ska mätas används här Grimbys definition som bygger på vilka faktorer som patienter uppfattar som kvalitet i sjukvården. Patienters upplevelse av kvalitet: Hälso - och sjukvårdsorganisation Vårdutbud Tillgänglighet Respekt för patienten Påverkan från omgivningen Kontinuitet och valfrihet Hotellfunktion Personal (Grimby 1993 s.12) 4

8 2 Metod 2.1 Datainsamling Sekundärdata har samlats in genom litteraturstudier samt sökningar i databasen Business Source Elite. Med hjälp av bibliotekskatalogen Libris har litteratur eftersökts. Internet har använts för att hitta relevant information till uppsatsen. Sökord som använts är; Karolinska Universitetssjukhuset, sammanslagningar, mergers, fusioner, sjukvård, Gap-modellen och effektivitetsteori. För att samla in primärdata till uppsatsen har en kvantitativ enkätundersökning genomförts. Uppsatsen har en deduktiv ansats eftersom den utgår från befintliga teorier som det sedan dras slutsatser ifrån Enkätundersökning Enkäten består av sju slutna svarsfrågor med prestrukturerade svarsalternativ och de svarande är anonyma. Frågorna är utformade för den aktuella situationen och bygger således inte på någon tidigare studie. För att lättare kunna rangordna och ömsesidigt utesluta svarsalternativ används en ordinalskala. Undersökningen sker genom utdelning av enkäter till patienter på Karolinska Universitetssjukhusets entré. 2.2 Urval Urvalet i enkätundersökningen är ett bekvämlighetsurval där patienter på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och patienter på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna besvarade enkäten, målet var att få data från 100 respondenter. Urvalet delades upp på de två delarna av sjukhuset för att se om det finns några skillnader mellan de svarande beroende på vilket sjukhus de valt att besöka. Bekvämlighetsurval kan minska reliabiliteten hos undersökningen då det inte direkt går att generalisera från urval till population. Denna form av urval har ändå använts på grund av tidsbrist. För att öka validiteten har det genomförts en pilotstudie bland 10 personer. 5

9 3 Teori De teorier och teoretiska modeller som använts har hämtats från olika läroböcker inom bland annat företagsekonomi. Gapmodellen är en modell som utformats av de tre forskarna Berry, Parasuraman och Zeithhaml. Modellen visar var gap eller problem i företagens planering och verksamhet uppstår. Den identifierar fem olika gap: Gap 1 är skillnaden mellan vad ledningen tror att konsumenten förväntar sig och vad konsumenten egentligen förväntar sig (Grimby, 1993 s.41). Detta gap uppstår då ledningen inte förstår vad kunden upplever som kvalitet. De förmår inte att sätta sig in i kundens behov och förväntningar (Bergman & Klevsjö, 2002 s. 197). Gap 2 beror på skillnader mellan vad ledningen tror att konsumenten förväntar sig och hur förväntningar formuleras i kvalitetsmålen. Ett exempel på detta är när vårdgivare ska tolka politikernas och ledningens syn på patienternas förväntningar. Gap 3 är skillnaden mellan hur kvalitetsmålen tolkas och hur de genomförs. Personal inom vården följer inte de beslut som har fattats angående utförandet av arbetsuppgifter, antingen för att de inte kan eller inte vill. Gap 4 rör skillnader mellan kvaliteten på den levererade tjänsten och den kvalitet som utlovats(grimby, 1993 s.41). Detta gap uppkommer till exempel när vårdgivaren har lovat något som de sedan inte kan leva upp till (Bergman & Klevsjö, 2002 s. 199). Gap 5 representerar skillnaden mellan den kvalitet konsumenten förväntat sig och den upplevda kvaliteten (Grimby, 1993 s.41). Här visar sig resultaten av de tidigare fyra gapen (Bergman & Klevsjö, 2002 s. 200). 6

10 Nedan finns en illustration av Gapmodellen enligt Grimby där hon applicerar den på patienternas förväntningar på vårdkvalitet. Den ursprungliga Gapmodellen återfinns i bilaga 1. Impulser från omgivningen Personliga behov Erfarenheter, ålder och kunskap Förväntad vård- och omvårdnadskvalitet Patienten Upplevd vårdkvalitet/ omvårdnad Gap 5 Vårdproduktion/ Sjukhusledningen omvårdnad Gap 4 och alla vårdgivare Gap 3 Vårdpolitikers & tjänstemäns externa kommunikation till patienterna Gap 1 Tolkning av pol. & lednings uppfattning av patientbehov & förväntningar Gap 2 Politikers och sjukhusledningens uppfattning av patientens förväntningar (Grimby, 1993 s.42) 7

11 Effektivitetsteorin av Michael Porter utgår från att fusioner genomförs i syfte att uppnå synergier. Porter anser att synergier kan uppnås genom bland annat utbyte av kunskap mellan enheter och genom att göra respektive företag/organisation mer effektivt. Enligt Porter finns det fyra motiv som legitimerar ett förvärv: 1. Att bygga en portfölj för att skapa riskspridning av företagets kapital 2. Att omstrukturera ett företag 3. Att överföra kunnande från ett företag till ett annat 4. Att man inom koncernen delar på vissa aktiviteter Motiven är rangordnade efter hur stora synergieffekter de ger, nr 1 ger lägst grad av synergieffekter. Är en organisation fragmentarisk i sin karaktär leder det till att integration och samverkan blir mycket viktigt för att organisationen ska kunna bli framgångsrik (Porter, 1987 s 43-60). 3.1 Teoretisk referensram Uppsatsens syfte är att undersöka om patienterna har uppfattat de förväntat positiva synergieffekter som var det viktigaste skälet till sammanslagningen. Uppsatsen fokuserar på två utvalda faktorer utifrån Grimbys definition på kvalitet, dessa är vårdutbud och tillgänglighet. Den teoretiska referensramen är utformad kring sammanslagningen av de båda sjukhusen och de synergieffekter som förväntades i och med denna. Enligt gap 5 i Gapmodellen kan det finnas skillnader mellan patientens förväntade och upplevda vårdkvalitet, detta har i en enkätundersökning undersökts närmare. Enligt effektivitetsteorien genomförs fusioner oftast för att uppnå synergier vilket också var skälet till att de två sjukhusen blev ett. I enkätundersökningen har det därför också undersökts om patienterna har uppfattat de förväntade positiva effekter som sammanslagningen skulle ge, samt om de har upplevt någon skillnad före och efter sammanslagningen. Den oberoende variabeln i undersökningen är sammanslagningen av de båda sjukhusen och den beroende variabeln är patienternas uppfattning av vårdkvaliteten. 8

12 4 Empiri 4.1 Sjukhuset & Stockholms Läns Landsting Enligt Stockholms Läns Landsting är samordning av vårdutbudet en avgörande fråga för den framtida kostnadsutvecklingen. För att undvika att patienten behandlas på en felaktig och mer kostsam vårdnivå är en samordning av vårdutbudet viktig. Enligt Socialstyrelsens utredningar borde 10-20% av patienterna i slutenvården egentligen behandlats i primärvården. Den specialiserade vården kräver stora resurser och är mycket kostsam, därför blir en felaktig användning av denna vård kostnadsdrivande ( Ekonomiska frågeställningar, senast uppdaterad ). Det viktigaste skälet till sammanslagningen av Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset var enligt de ansvariga beslutsfattarna inom Stockholm Läns Landsting att stärka den högspecialiserade vården. Att koncentrera den högspecialiserade vården skulle leda till positiva effekter i form av bättre vårdkvalitet för patienterna, samt stärka Stockholms och Sveriges position inom området specialistsjukvård. Bakom beslutet fanns även krav på besparingar ( Förslag 2003:86, senast uppdaterad ). Två år efter sammanslagningen har besparingar på totalt 460 miljoner kronor genomförts i verksamheten ( Årsberättelse s 11, senast uppdaterad ). Karolinska Universitetssjukhuset arbetar med att vården ska vara kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, jämlik, effektiv och utföras i rimlig tid. Målet med kvalitetsarbetet är att uppfylla de krav och önskemål som SLL har på verksamheten, dessa krav framgår i den så kallade Vårdöverenskommelsen. Sjukhuset har också sina egna riktlinjer för kvalitetsarbetet, dessa tas fram årligen ( Årsberättelsen s 39, senast uppdaterad ). Hösten 2005 gjordes en enkätundersökning i sjukhusets regi. Resultatet visade att nio av tio slutenvårdspatienter var nöjda med den vård och behandling de fått på sjukhuset. Åtta av tio patienter skulle även rekommendera den avdelning de fick vård på till andra patienter ( Årsberättelse s 18, senast uppdaterad ). 9

13 Enligt Karolinska Universitetssjukhuset visade undersökningen att det behövs förbättringar inom områdena delaktighet och kommunikation ( Årsberättelse s 39, senast uppdaterad ). När det gäller kommunikation var det 15 procent som ansåg att det fanns utrymme för förbättringar, motsvarande siffra för delaktighet var 20 procent. Anledningen till att patienterna tycker att det finns förbättringsmöjligheter är att de inte känner sig delaktiga i de beslut som fattas i vården. Inom förbättringsområdet kommunikation handlar frågorna om i vilken utsträckning vårdpersonalen har besvarat patientens frågor och gett bra information om vård och behandling ( Pressmeddelande , senast uppdaterad ). 10

14 4.2 Enkät Det totala antalet respondenter är 80 stycken, jämnt fördelade på Universitetssjukhusets båda delar, Huddinge och Solna. Då det inte fanns någon skillnad mellan de olika sjukhusen har resultaten för de båda enheterna slagits samman. Svarsalternativen till frågorna ett och två är graderade från 1-5, där 1 står för Instämmer inte alls och där 5 står för Instämmer helt. Diagrammen visar fördelningen av svar på den numeriska skalan. För att få en tydligare bild av frågorna, se bilaga 2, enkät. Fråga 1: När jag fått vård på Karolinska Universitetssjukhuset upplever jag att jag har fått den inom rimlig tid... Detta stämmer överens med vad jag förväntade mig innan besöket Antal Antal Svarsalternativ Svarsalternativ De flesta instämmer helt med att de har fått sin vård inom rimlig tid, vilket stämmer överens med vad de förväntade sig innan besöket. 11

15 Fråga 2: När jag varit i behov av vård på ovanstående sjukhus upplever jag att det har varit lätt att få kontakt... Detta stämmer överens med vad jag förväntade mig innan besöket... Antal Svarsalternativ Antal Svarsalternativ De flesta upplever att det har varit lätt att få kontakt med sjukhuset vilket också stämmer väl överens med vad de förväntade sig innan besöket. Fråga 3: Känner du till att detta sjukhus är en sammanslagning av tidigare Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus? Antal Ja Nej Undersökningen visar att majoriteten är införstådda med att en sammanslagning av de båda sjukhusen har skett. 12

16 Fråga 4: Vad tror du var den främsta avsikten med sammanslagningen... Ant al Ek. fördelar Mer högspec. vård Kortare vårdköer Annat Svarsalternativ På frågan vad respondenterna antog var den främsta avsikten till sammanslagningen gav de flesta ekonomiska fördelar som svar, mer högspecialiserad vård var också ett svarsalternativ som fick många kryss. Kortare vårdköer och andra orsaker var inte något som många av de svarande ansåg vara en avsikt med sammanslagningen. Fråga 5: Har du besökt något av de två sjukhusen Huddinge sjukhus eller Karolinska sjukhuset före sammanslagningen? Antal Ja Nej En övervägande majoritet av de tillfrågade har besökt ett av sjukhusen innan sammanslagningen. 13

17 De som svarat JA på frågan om de besökt något av sjukhusen innan sammanslagningen fick fråga sex och sju som följdfrågor. Svarsalternativen i fråga sex och sju är graderade från 1-5. I fråga sex står 1 för Ingen skillnad och 5 för Stor skillnad och i fråga sju är 1 Negativ och 5 Positiv. Fråga 6: Fråga 7: Upplever du någon skillnad före och efter sammanslagningen... Hur upplever du i sådana fall denna skillnad... Antal Antal Svarsalternativ Svarsalternativ Diagrammen visar att de flesta som har besökt sjukhusen både före och efter sammanslagningen inte upplever någon skillnad. Många av de patienter som ändå upplever en skillnad har ingen uppfattning om denna är positiv eller negativ. Utav de 29 som har upplevt en skillnad har fem stycken en negativ uppfattning jämfört med en person som tycker att förändringen blivit mer positiv. 14

18 5 Analys Genom insamlad data från den genomförda enkätundersökningen och sekundärdata från sjukhusets hemsida finns möjligheter att göra jämförelser mellan patienterna, ledningen och politikers uppfattning angående vårdkvalitet och synergieffekter. Jämförelser ligger även till grund för att analysera eventuella skillnader i upplevd och förväntad vårdkvalitet samt upplevelserna av vårdkvaliteten på sjukhusen före och efter sammanslagningen Vårdkvalitet När det gäller indikatorn vårdutbud för att mäta patienternas upplevda och förväntade vårdkvalitet finns inga direkta skillnader. Patienterna ansåg att de har fått sin vård inom rimlig tid, vilket de också förväntade sig att få. Några av patienterna ansåg att de fått vänta kortare tid än vad de hade räknat med. Tillgängligheten upplevdes som god av flertalet patienter, vilket stämde väl överens med deras förväntningar. Jämfört med indikatorn vårdutbud kan en viss skillnad ses då respondenterna inte hade förväntat sig en lika hög tillgänglighet. Av detta framgår att de tillfrågade inte upplever någon skillnad mellan förväntad och upplevd vårdkvalitet så som vårdkvalitet är definierad i denna uppsats. Enligt Gap 5 i Gapmodellen kan det finnas en viss skillnad mellan patientens förväntade och upplevda vårdkvalitet. Efter att ha genomfört undersökningen visar det sig att detta gap inte finns på Karolinska Universitetssjukhuset. 5.2 Perspektiv på synergieffekter För att kunna ta reda på om patienterna har uppfattat de positiva effekter som sammanslagningen skulle leda till ställdes frågan om de kände till fusionen mellan de två sjukhusen. Av de 80 respondenterna var 69 stycken medvetna om samgåendet. Av dessa 69 trodde de flesta att ekonomiska fördelar var den främsta avsikten med sammanslagningen. Detta stämmer inte överens med vad sjukhuset på sin hemsida vill kommunicera till allmänheten och patienterna. Den främsta anledningen enligt de politiska beslutsfattarna till att genomföra fusionen, att främja en mer högspecialiserad sjukvård, verkar inte vara något som respondenterna i undersökningen har märkt av. Man kan samtidigt säga att detta är en effekt som den vanliga patien- 15

19 ten antagligen inte märker av i sin dagliga kontakt med sjukvården och därför blir det svårt för dem att se denna skillnad och utvärdera den. I patientundersökningen visar det sig att de flesta tror och antar att avsikten var ekonomiska fördelar. Krav på besparingar var en bakomliggande orsak till sammanslagningen, men huvudargumentet som kommunicerades till allmänheten var att sjukhuset ville kunna erbjuda patienterna en mer högspecialiserad vård. Av de tillfrågade hade 62 respondenter besökt något av de två sjukhusen innan sammanslagningen, men flertalet av dessa kunde i sin tur inte specificera om dessa skillnader var positiva eller negativa. Nämnas kan att det var fem respondenter som märkt av negativa skillnader, jämfört med en respondent som istället märkt av positiva skillnader. I jämförelse med effektivitetsteorin som säger att fusioner genomförs för att uppnå synergier, och där synergin Vårdkvalitet i denna uppsats betonas, iakttas få upplevda skillnader bland patienterna före och efter sammanslagningen. Undersökningen visar alltså att trots att de allra flesta känner till att sammanslagningen har skett, så är det endast ett fåtal som faktiskt har uppfattat någon skillnad före och efter fusionen. 16

20 6 Resultat Intentionen med uppsatsen var att undersöka om de positiva synergieffekter som sammanslagningen mellan Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset förväntats resultera i har uppfattats av patienterna. Detta har undersökts med hjälp av följande frågor: - I vilken grad samstämmer de politiska beslutsfattarnas och patienternas syn på avsikten till sammanslagningen av de båda sjukhusen? - Hur uppfattar patienterna vårdkvaliteten på det nya sjukhuset jämfört med innan sammanslagningen? - Finns det skillnader i patienternas förväntade och upplevda vårdkvalitet? Vad gäller frågan om i vilken grad de politiska beslutsfattarnas och patienternas syn på avsikten till sammanslagningen samstämmer har det visat sig att politiska beslutsfattares och patienters uppfattningar om avsikten till fusionen inte helt stämmer överens. Patienterna uppfattar i första hand ekonomiska fördelar som anledningen till sammanslagningen vilket kan hänga ihop med de besparingskrav som landstinget har. Av de patienter som har besökt något av sjukhusen innan sammanslagningen är det få som uppfattar någon skillnad i vårdkvaliteten, enligt definitionen i denna uppsats. Detta säger dock ingenting om uppfattningen i sig är positiv eller negativ. I jämförelsen av den förväntade och den upplevda vårdkvaliteten visade det sig att inga stora skillnader förekom. När denna typ av sammanslagningar genomförs är målet att uppnå synergieffekter. I jämförelse med effektivitetsteorin visar resultaten av undersökningen att man inte uppnått de synergieffekter som förväntats, eftersom det inte är någon skillnad i effektivitet före och efter sammanslagningen. 17

21 7 Slutdiskussion Undersökningen som Karolinska Universitetssjukhuset själva har gjort visar att patienterna är nöjda med vårdkvaliteten, men det går inte att utröna om patienterna var mer nöjda innan fusionen. Utifrån sjukhusets egna undersökning går det inte att bedöma om sammanslagningen lett till ökad vårdkvalitet eftersom de inte gjort någon jämförelse med innan de två sjukhusen blev ett. Att patienterna i uppsatsens undersökning inte uppfattade någon skillnad när det gäller vårdkvalitet före och efter sammanslagningen gör att vi kan dra slutsatsen att fusionen inte har medfört någon skillnad i patienternas upplevelse av vårdkvalitet. Inte heller mellan förväntad och upplevd vårdkvalitet fann vi några stora skillnader, vilket är förvånande eftersom vår erfarenhet säger att i andra situationer har kunder ofta höga förväntningar som inte alltid uppfylls. Resultatet säger dock ingenting om förväntningarna var höga eller låga men det kan även tolkas som att patienterna inte har några särskilda förväntningar inför sitt möte med sjukvården. Respondenternas uppfattning om att ekonomiska fördelar var den främsta avsikten med sammanslagningen kan troligtvis hänga samman med landstingens hårda besparingskrav och allmänhetens åsikt om att all förändring som sker inom den offentliga sektorn idag handlar om besparingskrav. En annan orsak till detta kan också vara medias bevakning av sammanslagningen som till stor del har fokuserat på omställningskostnaderna och den missnöjda personalen ( senast uppdaterad ). Om det hade skrivits mer i dagstidningarna om koncentrationen av den högspecialiserade vården så hade troligtvis fördelningen mellan de olika alternativen sett annorlunda ut. Den högspecialiserade vården var det argument som användes för att motivera fusionen i sig. Eftersom detta inte har uppfattas av patienterna kan man dra slutsatsen att beslutsfattarna misslyckats i kommunikationen ut till allmänheten. Det är svårt att bedöma om en sammanslagning är lyckad i och med att de organisatoriska förutsättningarna ser olika ut före och efter förändringen. I fallet Karolinska Universitetssjukhuset tyder resultaten på att det inte har uppnåtts några kvalitetseffekter som patienterna uppfattat. Eftersom denna sammanslagning har skett relativt nyligen är det möjligt att eventuella effekter inte har uppfattats av patienter ännu, men sannolikt är att om undersökningen skulle göras om efter ett antal år så skulle större skillnader skönjas. 18

22 Den senare tiden har sjukvården börjat använda sig av företagsekonomiska styrmodeller (Grimby, 1993 s 45 ). Ett intressant område för vidare forskning vore därför att undersöka hur man i offentlig verksamhet tillämpar dessa modeller. Är detta det bästa sättet att effektivisera sjukvården ur ett patientperspektiv? 19

23 8 Kritisk granskning Målet att få ihop 100 respondenter uppnåddes inte, utan endast 80 enkäter besvarades på grund av bland annat tidsbrist hos patienterna. Uppsatsens författare är medvetna om att svaren från 80 respondenter inte kan generaliseras till den totala populationen. Det faktum att vi var närvarande när deltagarna svarade på enkäten kan eventuellt ha påverkat svaren. Vår närvaro kan också vara en bidragande orsak till att det interna bortfallet endast blev två respondenter. För att kunna få ett mer nyanserat resultat och kunna bedöma förbättringar i vårdkvaliteten skulle patienter som har en regelbunden kontakt med sjukvården valts ut. Ett antagande är att ju oftare och ju mer regelbundet en patient besöker eller har kontakt med sjukvården desto bättre förutsättningar har denna att svara på frågor som rör förändringar av vårdkvaliteten. Eftersom enkäten inte innehöll någon fråga om hur ofta de besöker sjukhuset är det svårt att veta vilka förutsättningar respondenterna hade. Slumpmässigt urval hade kunnat ge en högre reliabilitet och en bättre generaliserbarhet. I och med att en pilotstudie genomfördes kunde validiteten förbättras. Den här undersökningen har genomförts med ett bekvämlighetsurval vilket generellt ger en lägre reliabilitet och validitet än till exempel ett slumpmässigt urval. 20

24 Källförteckning Elektroniska källor Karolinska Universitetssjukhusets hemsida (senast uppdaterad ). Årsberättelse [Elektronisk] Tillgänglig: < > [ ] Karolinska Universitetssjukhusets hemsida (senast uppdaterad ). Karolinska Universitetssjukhuset. [Elektronisk] Tillgänglig: < aspx > [ ] Karolinska Universitetssjukhusets hemsida (senast uppdaterad ).Pressmeddelande [Elektronisk] Tillgänglig: < aspx > [ ] Stockholms Läns Landstings hemsida (senast uppdaterad ). Förslag 2003:86. [Elektronisk] Tillgänglig: < [ ] Stockholm Läns Landstings hemsida (senast uppdaterad ). Hälso- och sjukvård [Elektronisk] Tillgänglig: < [ ] Stockholm Läns Landstings hemsida (senast uppdaterad ). Ekonomiska frågeställningar [Elektronisk] Tillgänglig: < [ ] Presstext hemsida (senast uppdaterad ). [Elektronisk] Tillgänglig via Södertörns Högskolas biblioteksresurs: < > [ ] 21

25 Nationalencyklopedin (2006) Synergieffekt [Elektronisk] Nationalencyklopedin och språkdata (ordboksdata). Tillgänglig: < [ ] Sveriges universitets- och högskoleförbunds hemsida. Två universitetssjukhus blir ett, Karolinska Huddinge. [Elektronisk] Tillgänglig: < > [ ] Litteratur Bergman, Bo & Klevsjö Bengt (2002) Kvalitet i alla led 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur Grimby, Ulla (1993). Arbeta med kvalitet. Utveckling av standards och indikatorer i vården. Lund: Studentlitteratur. Ross, Stephen A. (2005) Corporate Finance. MCGraw-Hill/Irwin.New York Strauss, A. & Corbin, J. (1990) Basics of Qualitative Research. SAGE Publication Inc., Newbury Park Porter, Michael E. (1987) From Competitive Advantage to Competitive Strategy. Harvard Business Review, Vol 65, No 3, Östergren, Katarina (1998) Att hantera skilda världar - Läkares chefskap i mötet mellan profession, politik och administration. Stockholm: Landstingsförbundets informationsavdelning. Alarik, Björn (1982) Fusioner Drivkrafter, beslut och samordning. Angered: Graphic Systems. 22

26 Bilaga 1: Gap-modellen i original Conceptual Model of Service Quality Källa: Zeithaml, Valarie A.; Berry, Leonard L.; Parasuraman, A, Communication And Control Processes In The Delivery Of Service Quality 23

27 Bilaga 2: Enkät ENKÄT Vi är studenter vid Södertörns Högskola som skriver en B-uppsats om hur patienter upplever vården på det här sjukhuset. 1) När jag har fått vård på Karolinska Universitetssjukhuset upplever jag att jag har fått den inom rimlig tid Instämmer Instämmer inte alls helt Detta stämmer överens med vad jag förväntade mig innan besöket Instämmer Instämmer inte alls helt 2) När jag har varit i behov av vård på ovanstående sjukhus upplever jag att det har varit lätt att få kontakt Instämmer Instämmer inte alls helt Detta stämmer överens med vad jag förväntade mig innan besöket Instämmer Instämmer inte alls helt 3) Känner du till att detta sjukhus är en sammanslagning av tidigare Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus? JA. NEJ.. 24

28 Om JA 4) Vad tror du var den främsta avsikten med sammanslagningen? EKONOMISKA FÖRDELAR. MER HÖGSPECIALISERAD VÅRD. KORTARE VÅRDKÖER. ANNAT. 5) Har du besökt något av de två sjukhusen Huddinge sjukhus och Karolinska sjukhuset före sammanslagningen? JA. NEJ. Om JA 6) Upplever du någon skillnad före och efter sammanslagningen? Ingen Stor skillnad skillnad alls 7) Hur upplever du i sådana fall denna skillnad? Negativ Positiv Tack för din medverkan! 25