STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING REVIDERAD 2012
|
|
- Ulla Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING REVIDERAD 2012 HAPARANDA STAD APRIL 2012
2 2 Strategi för Energieffektivisering Sofia Larsson, klimatstrateg och projektledare energieffektiviseringsstödet & arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering Haparanda Stad April 2012 HAPARANDA STAD
3 3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 4 1. INLEDNING 5 2. OMVÄRDLSANALYS 6 3. NULÄGESBESKRIVNING Total energianvändning Fastigheter Transporter Fordon Drivmedel Tjänsteresor MÅL Mål i praktiken ÅTGÄRDER Övriga åtgärder genomförda HANDLINGSPLAN REFERENSER 19
4 4 SAMMANFATTNING Strategi för energieffektivisering är framtagen för att kartlägga de kommunala verksamheternas energiförbrukning samt föreslå åtgärder för att minska energianvändningen och därmed energikostnaderna. Stategin syftar även till att uppfylla EUs, Sveriges nationella, Norrbottens regionala och Haparanda Stads lokala mål om minskad klimatpåverkan genom minskad energianvändning samt ökad andel förnybar energi. Nulägesanalysen visar att överlag värms Haparanda Stads fastigheter upp med fjärrvärme. Total kostnad för Haparanda Stads energianvändning för el och värme är 30 miljoner kronor per år och förbrukningen ligger på 29 GWh. Störst andel av kostnaden står elen för som även är den dyraste energibäraren per MWh. Fjärrvärmen i sin tur har relativt låg totalkostnad trots att den står för störst andel förbrukade MWh. Nulägesanalysen visar på fastighetssidan att det finns stora möjligheter till kostnadsreduceringar. Minskad elförbrukning och utfasning av eldningsolja är de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Överlag sker de flesta tjänstresor med i första hand bil, främst drivna av diesel och bensin. I andra hand sker tjänstresor med flyg främst sträckan Luleå- Arlanda och i tredjehand reser kommunalt anställda med privat bil i tjänst. Tåg, kollektivtrafik och förnybara drivmedel nyttjas i låg utsträckning. Total kostnad för drivmedel och tjänstresor var 2,7 miljoner och anställda reste totalt mil. Arbetsgruppen har utarbetat åtgärder och mål till energieffektiviseringsstrategin. Den kommer även att genomföra uppföljning och vid behov revidering av strategin. Arbetsgruppen är sektorsövergripande. Målen som arbetsgruppen har utarbetat grundar sig i EUs, Sveriges och Norrbottens mål om minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivisering. Nedan redovisas målen. Till 2014 ska reducering av energianvändning ske med 20 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning 10 procent för uppvärmningen i de kommunala verksamheternas 20 procent i de kommunala transporterna 40 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar Till 2020 ska reducering av energianvändning ske med 40 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning 25 procent för uppvärmning i de kommunala verksamheterna 50 procent i de kommunala transporterna 100 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar Beräkningar visar att under förutsättning att målen uppnås skulle det till 2014 innebära en årlig kostnadsreducering på 5,9 miljoner kronor och till 2020 en årlig kostnadsreducering på 13 miljoner kronor. För att nå uppsatta mål krävs investeringar i åtgärder. Åtgärder som utarbetats av arbetsgruppen syftar till att minska energianvändningen inom fastighetsbeståndet samt för transporterna. I huvudsak handlar de om åtgärder för minskad energianvändning i fastigheterna samt diverse åtgärder inom transporterna bland annat minskade antal resor som följd av mer flexibla mötesformer, mer energieffektiva fordon, ökat nyttjande av kollektiva resformer samt samåkning. Ett par viktiga åtgärder handlar om hur vi genom förändrat beteende och skapande av förutsättningar minska energianvändningen både vad gäller el samt transporter. Flera åtgärder har genomförts under 2011, bland annat installation av 50 m 2 solceller på stadshuset, installation av energieffektivare gatubelysning, högre krav vid upphandling och projekt i skolan som syftar till ökad kunskap om energieffektivisering.
5 5 1. INLEDNING Strategi för energieffektivisering är framtagen för att kartlägga de kommunala verksamheternas energiförbrukning samt föreslå åtgärder för att minska energianvändningen och därmed energikostnaderna. Stategin syftar även till att uppfylla EUs, Sveriges nationella, Norrbottens regionala och Haparandas lokala mål om minskad klimatpåverkan och minskad energianvändning samt ökad andel förnybar energi. Målen beskrivs närmare i omvärldsanalysen. Stategin för energieffektivisering börjar med en omvärldsanalys där en presentation ges av mål för minskad klimatpåverkan och energieffektivisering som är antagna på olika nivåer från internationell till lokal nivå. Det ger en bakgrund och förståelse och sätter strategin i sitt sammanhang. Nulägesanalysen redovisar de kommunala verksamheternas energianvändning, baserat på statistik från år Det ger kunskap om vilken potential det finns för energibesparing och därmed besparing av kommunens utgifter. Vidare presenterar strategin de mål som arbetsgruppen för strategin utarbetat samt beräkningar på vad målen innebär ekonomiskt i praktiken. Slutligen redogörs de åtgärder för energieffektivisering som arbetsgruppen utarbetat och den handlingsplan som syftar till att förverkliga genomförandet av strategin för energieffektivisering. Arbetsgruppen har utarbetat åtgärder och mål till energieffektiviseringsstrategin. Den kommer även att genomföra uppföljning och vid behov revidering av strategin. Arbetsgruppen är verksamhetsövergripande och medverkande är: Arja Martinviita, Skolchef, Barn och Ungdomsförvaltningen Catharina Strandberg, Enhetschef, Socialförvaltningen Leif Lind, Fastighetschef, Haparanda Teknik och Fastighet Kalle Kyösti, Bovärd och förvaltare, Haparanda Teknik och Fastighet Kjell Mäki, Rektor Gränsskolan, Barn och Ungdomsförvaltningen Lena Svanberg, Ekonomiassistent, Ekonomikontoret Paula Pietinhuhta, Kost- och lokalvårdschef, Barn och Ungdomsförvaltningen Pekka Hanski, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Samhällsbyggnadskontoret Pirjo Pasma, biträdande Kost- och lokalvårdschef, Barn och Ungdomsförvaltningen Rolf Sannebjörk, IT-chef och IT-strateg, IT-kontoret Sofia Larsson, klimatstrateg och projektledare strategi för energieffektivisering, Kommunledningsförvaltningen
6 6 2. OMVÄRLDSANALYS För att minska klimatpåverkan är minskad energianvändning den viktigaste åtgärden. Mål för minskad klimatpåverkan, ökad energieffektivisering samt ökad användning av förnybar energi är fastslagna på internationell nivå av EU, på nationell nivå av Sveriges riksdag och regering, på regional nivå av Norrbottens Länsstyrelse samt på lokal nivå av Haparanda stad. EU har beslutat att utsläppen av koldioxid (CO2) skall reduceras med 20 procent till år 2020, att energieffektviseringen skall uppgå till 9 procent år 2016, 20 procent år 2020 och 50 procent i byggnader till år Den totala andelen förnybar energi skall öka med 20 procent och därmed uppgå till minst 50 procent år Vidare har EU beslutat att andelen förnybar energi i transportsektorn skall uppgå till 10 procent år Alla mål utgår från år Sverige har ratificerat EUs mål och har därmed fastslagit att andelen förnybar energi skall uppgå till minst 50 procent år Sverige har även beslutat att utsläppen av CO 2 ska minska med 40 procent till år 2020 och nettoutsläppen vara noll vid Vidare är det i Sverige antaget att energieffektiviseringen skall uppgå till 20 procent år 2020 och 50 procent i byggnader till år I transportsektorn skall andelen förnybar energi uppgå till 10 procent år 2020 och transportsektorn vara helt fossilbränslefri år Samtliga mål utgår från år Viktigt att poängtera är att om det politiskt antagna 2 O C målet skall nås måste utsläppen av koldioxid minska med 40 procent till 2020, 80 procent till 2030 och 95 procent till Det rimmar illa med de mål som satts upp för energieffektivisering då det i praktiken skulle krävas att energieffektiviseringen uppgår i princip till 40 procent år 2020, 80 procent år 2030 och 95 procent år Norrbottens län har i sin tur beslutat om en Klimat- och energistrategi 3 och ett åtgärdsprogram 4 som sätter upp tydliga mål för energieffektivisering. Där framgår att andelen förnybar energi ska öka till 20 procent år 2020 och att uppvärmning med fossila bränslen skall upphöra till Vidare skall energianvändningen minska med 25 procent till 2020, industrin ska energieffektivisera med 20 procent till 2020 och uppvärmning med direktverkande el ska upphöra till Inom transportsektorn skall energieffektivisering öka med 20 procent till 2020 och andelen förnybar energi skall uppgå till 10 procent år Även Norrbottens mål utgår från år På lokal nivå har Haparanda i Vision beslutat att HaparandaTornio skall vara en logistisk nod med persontrafik på järnväg mellan Haparanda och Boden samt Tornio och Uleåborg samt att ett nytt resecentrum skall byggas på gränsen. En av de kritiska framgångsfaktorerna är att regionen skall ha en gränslös lokal och regional kollektivtrafik. Dessa målsättningar ger goda förutsättningar för mer klimatsmarta och energieffektiva transporter. Visionen har även slagit fast att regionen skall ha en hållbar livsmiljö med den kritiska framgångsfaktorn hållbar utveckling och begränsad klimatpåverkan. Som målsättning framgår att regionen skall ha minskande och hållbar energianvändning. Haparandas lokala miljömål Begränsad klimatpåverkan fastslår att kommunen skall verka för energieffektivisering i byggnader, ökad biobränsleanvändning, minskad biltrafik och vid upphandling välja teknik som minskar koldioxidutsläppen. Miljömålen skall vara uppfyllda inom en generation och har indikatorerna klimatpåverkande utsläpp och energianvändning. 6 1 Naturvårdsverket (2010) EU:s klimat och energipaket 2 Naturvårdsverket (2010) Sveriges klimatpolitik 3 Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Klimat- och energistrategi för Norrbottens län 4 Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbete i Norrbottens län Haparanda Stad (2010) Vision Haparanda Stad (2007) Haparandas miljömål
7 7 3. NULÄGESANALYS Nulägesanalysen syftar till att kartlägga energianvändningen i Haparanda Stads verksamheter. Den utgör basen för att mäta förändringar under kommande år då åtgärder skall genomföras för att minska energianvändningen. Nulägesanalysen presenterar energidata dels inom el- och värme och dels inom transporter. Under varje rubrik preciseras varifrån statistik har erhållits. Nulägesanalysen presenterar i huvudsak statistik från år 2009 och Uppgiftslämnare ansvarar för eventuella felrapporteringar. 3.1 Total energianvändning Haparanda Stads verksamheters energianvändning som procentuella andelar redovisas i diagram 1 och 2 nedan. Diagram 1 och 2 visar kostnad i kronor per energibärare för 2009 och 2011och diagram 3 och 4 visar energianvändning i MWh per energibärare för respektive år. Diagram 5 visar kostnad per MWh per energibärare. Diagram 1. Kostnad per energibärare, 2009 Diagram 2. Kostnad per energibärare, % 2% 1% 0% 0% el 0% 3% 1% 2% 0% fjärrvärme biobränsle 32% 63% eldningsolja Blyfri 95 Diesel E85 40% 54% Diagram 3. MWh per energibärare, 2009 Diagram 4. MWh per energibärare, % 2% 1% 2% 0% 1% 2% 1% 1% 0% el 40% fjärrvärme biobränsle eldningsolja 43% 55% Blyfri 95 Diesel 52% E85 Diagram 1 och 2 visar tydligt att den största utgiftsposten av alla energibärare är elen. Elen står för 64 procent av kostnaderna trots att den endast står för 32 procent av energianvändningen år 2009 och 54 procent av kostanden och 43 procent av energianvändningen år Att elen står för högst kostnad per MWh framgår även tydligt av diagram 5. Diagram 5 visar även att eldningsoljan och bensinen är de näst dyraste energibärarna per MWh. Etanolen är även den dyr per MWh, det kan bero på att mängden upphandlad etanol är väldigt låg. Etanolen kan därmed vara en felkälla. Biobränsle är den
8 8 energibärare med lägst kostnad per MWh, fjärrvärmen har näst lägst kostnad. Diagram 1-5 visar att det mest kostnadseffektiva är att minska elanvändningen och det näst kostnadseffektivaste är att minska användning av eldningsolja och bensin Diagram 5. Kostnad per MWh 2009 (staplarna till vänster) och 2011 (staplarna till höger), kr 0 el fjärrvärme biobränsle eldningsolja Blyfri 95 Diesel E Fastigheter Data för energianvändning inom el och uppvärmning kommer från Haparanda Teknik och Fastighet AB (HTF AB). För eventuella felrapporteringar ansvarar HTF AB. Statistik redovisas både i tabell och i diagram. Tabell 1 visar kronor och MWH per energibärare för 2009 och Tabell 1. Kronor och MWh per energibärare 2009 och kr MWh kr MWh el fjärrvärme biobränsle eldningsolja Totalt Totalt spenderade staden cirka 5 miljoner mindre på energikostnader under 2011 än 2009, medan använd mängd energi är i princip samma. Diagram 6 visar förbrukat antal MWh per energibärare för 2009 och Tydligt framgår att det energislag med högst energianvändning är fjärrvärmen. Kommunen har konverterat alla centralt belägna fastigheter till fjärrvärme. Av de längre bort belägna fastigheterna har en, Nikkala skola, konverterats till pelletspanna och står därmed ensam för kommunens konsumtion av bioenergi. En fastighet, Seskarö skola, får fortfarande sin värme från en oljepanna och Karungi skola har konverterats till bergvärme. Alla energislag ligger på ungefär samma nivå 2011 som de gjorde Elen har ökat något och fjärrvärmen minskat något, men detta skulle vid en normalårskorrigering eventuellt korrigeras bort.
9 Diagram 6. MWh per energibärare, 2009 och Diagram 7. Kostnad per eneribärare 2009 och 2011, kr 0 Diagram 7 visar kostnaden per energibärare. Som tydligt framgår står elförbrukningen för högst totalkostnad trots att den inte står för högst antal förbrukade MWh. Fjärrvärmen som svarar för högst antal förbrukade MWh står för betydligt lägre del av kostnaden. Fjärrvärmen har därmed ett lägre pris per MWh än el. Respektive energibärares kostnad per MWh visas i diagram 5 ovan. Av samma diagram framgår tydligt att el och olja är de tveklöst dyraste energislagen. Det mest kostnadseffektiva är att minska elförbrukningen samt eldningsolja. Bioenergi är det billigaste energislaget. 3.3 Transporter Överlag sker de flesta tjänstresor med i första hand bil, främst drivna av diesel och bensin. I andra hand sker tjänstresor med flyg främst sträckan Luleå- Arlanda och i tredjehand reser kommunalt anställda med privat bil i tjänst. Tåg, kollektivtrafik och förnybara drivmedel nyttjas i låg utsträckning. En viktig felkälla på redovisat antal kilometer i tjänst med privat bil är att många inte ansöker om reseersättning och därmed kommer dessa kilometrar ej med i statistiken Fordon Fordonsstatistik har erhållits från respektive förvaltnings fordonsansvarige. Redovisade fordon avser personbilar, leasade och ägda. Nedan redovisas antalet fordon, per fordonstyp, totalt samt som andel i procent. Tabell 2. Bilar per drivmedel Drivmedel Antal fordon Andel fordon Bensin Diesel Etanol Elhybrid Totalt Tabell 3. Antal bilar per fordonstyp Fordonstyp Antal Andel Miljöbil Ej miljöbil Totalt Diagram 8. Fordon per drivmedel, 2009 och 2011 Bensin Diesel Etanol Elhybrid
10 Drivmedel Nedan redovisas förbrukad mängd drivmedel för 2009 och Kostnad har erhållits från kommunens ekonomisystem Aditro och antalet liter för bensin och diesel har räknats ut med hjälp av årsgenomsnittspriset för bensin och diesel 7. Etanolen kan vara en felkälla då det i kommunens ekonomisystem framgår en lägre summa än den som Shell rapporterat. Därför har Shells statistik från 2009 valts att användas. För övriga drivmedel, bensin och diesel, har inte Shells statistik kunnat användas då tankning skett på fler ställen än Shell. Diagram 8 visar kostnad per drivmedel och diagram 9 liter per drivmedel. Bensin svarar för högsta kostnaden och diesel för högst antal förbrukade lite. Etanol används till låg del. Tabell 4. Kostnad och volym per drivmedel Drivmedel Kr Liter Bensin Diesel Etanol Totalt Diagram 9. Total kostnad per drivmedel 2009 och 2011, kr 0 Bensin Diesel Etanol Diagram 10. Total volym per drivmedel, liter 0 Bensin Diesel Etanol Tjänsteresor Nedan redovisas antalet resor per färdmedel i kronor och kilometer. Antalet körda kilometer med tjänstebilarna är framräknat genom att dividera drivmedelsförbrukningen med genomsnittsförbrukningen 8 för en medelbil för respektive drivmedel i Haparanda, statistik från SCB. Det har inte funnits bättre sätt att få fram antalet körda km då körjournal inte förs och inrapporterade kvantiteter från Shell innehåller stora felkällor då fel sifferföljd ofta skrivs in vid tankning. Tåg är år 2009 justerat till noll då tåg och flyg låg på samma konto och antalet tågresor ansågs vara i princip obefintligt. Det har därmed bedömts resursineffektivt att studera varje faktura för att kunna ta fram antalet tågresor. År 2011 är tåg och flyg redovisade på separata konton. Bussresorna är uppköpta bussar och resor med kollektivtrafik. Tjänsteresor i den stadens organisation sker i antal kilometer räknat första hand med flyg främst sträckan Kallax - Arlanda, i andra hand med privat bil i tjänst och i tredje hand med tjänstebil. Tåg och kollektivtrafik nyttjas i väldigt låg utsträckning. 7 Svenska Petroleum och Biodrivmedelinstitutet (2012) Priser & Skatter 8 SCB (2012) Körsträckor och bränsleförbrukning
11 11 Tabell 5. Tjänsteresor, kostnad och kilometer per transportmedel kr km kr km Tjänstebil Privat bil i tjänst Flyg Tåg Buss Taxi Totalt Diagram 11. Tjänsteresor, kronor per transportmedel 2009 och Tjänstebil Privat bil i tjänst Flyg Tåg Buss Taxi Diagram 12. Tjänsteresor, kilometer per transportmedel 2009 och Tjänstebil Privat bil i tjänst Flyg Tåg Buss Taxi
12 12 4. MÅL Mål är utarbetade av arbetsgruppen för Energieffektiviseringsstrategin. Det är en verksamhetsövergripande grupp och består av representanter från Haparanda Teknik och Fastighet AB, Socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen, Ekonomikontoret, IT-avdelningen och kommunledningsförvaltningen. Strategins mål grundar sig i EUs, Sveriges och Norrbottens mål om energieffektivisering. Basåret är 2009 för samtliga mål. Följande mål har arbetats fram: Till 2014 ska reducering av energianvändning ske med 20 procent i de kommunala transporterna räknat i MWh per kommunalt anställd 40 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar 20 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning och därmed MWh, räknat i kwh/m2 10 procent för uppvärmningen i de kommunala verksamheternas och därmed MWh, räknat i kwh/m2 Till 2020 ska reducering av energianvändning ske med 50 procent i de kommunala transporterna räknat i MWh per kommunalt anställd 100 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar 40 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning och därmed MWh, räknat i kwh/m2 25 procent för uppvärmning i de kommunala verksamheterna och därmed MWh, räknat i kwh/m2 Tabell 6. Mål för energieffektivisering till 2014 och 2020 Mål Transporter Fossilt bränsle Basår 2009, MWh Nyckeltal MWh/ kommunalt anställd och år Reduktion till 2014 Reduktion till 2020 MWh % MWh % Elanvändning kwh/m 2 och år Uppvärmning kwh/m 2 och år
13 Mål i praktiken Vad innebär målen i praktiken? Nedan görs en beräkning på vad målen innebär i årliga kostnadsreduceringar. Viktigt att åter poängtera i sammanhanget är att kostnadsreduceringarna är beräknade på 2009 års energipriser. I framtiden kommer samtliga energipriser att stiga kraftigt vilket innebär att kostnadsreduceringarna blir betydligt större. Besparingarna är beräknade på Haparanda Stads 2009 års energikostnader. Mål 2014 Energireduktion, procent Kostnadsreducering, kronor per år Kommentar Transporter 20 % Stigande framtida energipriser gör besparingen större. Fossilt bränsle 40 % Till detta kommer en kostnadsökning för förnybar energi, men då total mängd energi skall minska kommer kostnadsökningen vara lägre än kostnadsreduceringen. Framtida stigande energipriser gör kostnadsreduceringen större. Elanvändning 20% 4 miljoner Stigande framtida energipriser gör besparingen större. Uppvärming 10% 1 miljon Stigande framtida energipriser gör besparingen större. Totalt årlig kostnadsreducering 5,9 miljoner per år Stigande framtida energipriser gör besparingen större. Mål 2020 Energireduktion, procent Kostnadsreducering, kronor per år Kommentar Transporter 50 % 1,4 miljoner Stigande framtida energipriser gör besparingen större. Fossilt bränsle 100 % Till detta kommer en kostnadsökning för förnybar energi, men då total mängd energi skall minska kommer kostnadsökningen vara lägre än kostnadsreduceringen. Framtida stigande energipriser gör kostnadsreduceringen större. Elanvändning 40% 8 miljoner Stigande framtida energipriser gör besparingen större. Uppvärming 25% 2,7 miljon Stigande framtida energipriser gör besparingen större. Totalt årlig kostnadsreducering 13 miljoner per år Stigande framtida energipriser gör besparingen större.
14 14 5. ÅTGÄRDER Följande åtgärder har arbetats fram av arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering. Vad respektive åtgärd innebär i besparing och kostnader är svårt att beräkna då vidare utredningar måste genomföras. Men uppskattningar har gjorts och framgår under rubrikerna minskad energianvändning samt kostnad nedan. Nr Åtgärd Ansvarig Minskad energianvändning per år, Åtgärdsbeskrivning Tidsplan Kostnad förvaltning MWh och kr Status 1. EPC HTF AB Upphandling av EPC projekt under en 10 Upphandli Kostnad för Projektet skall uppfylla strategins mål Kommer troligen års period för att energieffektivisera ng framtagning av och ger därmed kostnadsreduceringar inte genomföras fastighetsbeståndet. påbörjas upphandlingsunderlag för el med 20 % och uppvärmning då EPC företag under samt för genomförande med 10% till 2014 samt för el 40% visat svalt och värme med 25 % till intresse. 2. Grön IT IT-kontoret Paketet består av olika åtgärder för att Ingen extra kostnad LED skärmar: När alla skärmar är Utbyte av LED göra IT mer energieffektivt. utöver ordinarie utbytta minskar energianvändningen skärmar, Utfasning av LCD skärmar till LED inköpskostnad för LED med 28 MWh per år, vilket minskar utfasning av skärmar. skärmarna. Mjukvara energikostnaderna med ungefär 28 kopieringsmaskiner Minska antalet kopieringsmaskiner för avstängning av 000 kr/ år när alla skärmar är utbytta. och Utresa möjligheter att använda datorer ingår virtuall-isering är mjukvara för automatisk avstängning förmodligen i ordinarie påbörjad. av datorer vid vissa klockslag licenskostnad. Virtuellisering av servrar 3. Virtuella möten IT-kontoret Paket med olika former av virtuella möten. Marknadsföring av befintlig utrustning för telefonmöten och eventuellt inköp av videokonferensutrustning för 8-10 pers. 4. Resvaneunder sökning KLK Resvaneundersökning kommer att göras i samband med en CERO-process som ska utmynna i åtgärder och resepolicy. 5. Resepolicy KLK Framtagande av resepolicy för tjänsteresor för ökad samåkning, nyttjande av kollektivtrafik och tåg samt cykla och gå mer i tjänst. 6. Miljöbilar Upphandlings samordnare 7. Samordning av resor IT-kontoret och klimatstrateg Utarbeta upphandlingsunderlag för inköp/ leasing av endast miljöbilar, med fokus på förnybara drivmedel. Ta fram lösning för samåkning av tjänsteresor kr. Koldioxidutsläpp minskar med 4,5 ton per år om 50 resor á 20 mil t.o.r. ersätts med video eller telefonmöte. Energianvändningen minskar med 7,3 MWh för samma antal resor kr för CEROpaketet. Ingen direkt reducering, men en kartläggning medför möjligheter till åtgärder i syfte att förändra Ingår i åtgärd nr 4. Åtgärden är beteendepåverkande och beräkning är därmed svårt men åtgärden kommer leda till minskade kostnader för tjänstresor Miljöbilar kan ha dyrare leasing- och inköpspris startavgift, kr årlig licenskostnad plus 60 kr per användare och år. Chefer har utökat användning av virtuella möten, arbetet fortskrider. Process pågår. Process pågår. Minskade drivmedelskostnader. Miljöbil är skallkrav i upphandlingsund erlag. Minskade drivmedelskostnader och Utredning pågår. minskade kostnader för förlorad arbetstid.
15 15 Ansvarig Nr Åtgärd förvaltning 8. Egen påverkan HTF AB och Klimatstrateg 9. Energieffektivare gatubelysning 10. Energieffektiv upphandling 11. Uppföljning transporter 12. Sparsam körning HTF AB Upphandlings samordnare och klimatstrateg Ekonomikontoret, klimatstrateg, upphandlingss amordnare SOC 13. Solceller HFT AB samt klimatstrateg 14. Biogas HTF AB och klimatstrateg 15. Påverka för tåganslutning till Haparanda Politiker, SBK, KLF Åtgärdsbeskrivning Tidsplan Kostnad Minskad energianvändning per år, MWh och kr Status Paket med information till kommunalt 2011 Kostnad för tryck av Elmätare kan ge energibesparingar Ej påbörjad. anställda om det energieffektiva kontoret broschyr, inköp av på 25 %. och hur alla kan påverka grenkontakter samt Studier visar på att medvetenhet kring energianvändningen på sin arbetsplats. elmätare (2500 kr/ egenpåverkan ger stora Informationsmaterial styck). energibesparingar. Inköp av grenkontaktakter med strömbrytare till kontoren Elmätare till fikarummet/en Utfasning av gatubelysning från 125 watts Pågår enligt plan. till 35 watts. Ställa hårdare och tydligare krav på energieffektivitet och miljöhänsyn vid all upphandling. I övergripande upphandlingspolicy, på transporter och fordon samt övrig upphandling. Implementera system för uppföljning av drivmedel, körda kilometer samt resor. Anlita sparcoach för utbildning av i första hand hemtjänstpersonal i eco-driving och eventuellt andra grupper som kör mycket i tjänst. Utreda möjligheter till installation av solceller på stadshustaket. Utredning för möjligheter och förutsättningar för biogasproduktion i HaparandaTornio regionen. Arbete för bra anslutningstrafik med buss till tåg och flyg kortsiktigt i Haparanda och tåganslutning för persontrafik till Haparanda långsiktigt. Genom samverkan Område 2: 2010, 3: 2011, 4: 2012, 1: miljoner kr per år och område, totalt 12 kr miljoner Ingen direkt kostnad. Men effektivare transporter och produkter kan kosta mer i inköp Eventuell mjukvarukostnad. Elförbrukningen minskar med 900 MWh / år vilket är ungefär 0,9 miljoner kr per år. Minskade kostnader för drivmedel och energianvändning. Minskade kostnader för transporter då ökad kontroll och översikt uppnås Kostnad för sparcoach. Cirka 10 % minskade drivmedelskostnader varje år. Bidragsan sökan våren Installation under höst % finansieras genom stöd från Energimyndigheten. Egeninsats kr och kr i stöd Kostnad för framtagning av utredning. Toppeffekt 7 kw. Ger kwh per år och därmed kr minskade kostnader. Krav på energieffektivitet inskrivet i upphandlingspolic y. Inget lämpligt system påträffat. Ej påbörjad. Solceller installerade på stadshustaket, toppeffekt på 7 kw. Nyttor fört vid implementering av plan. Ej påbörjad Minskade utgifter för tjänsteresor då tåg ofta är ett väldigt kostnadseffektivt färdmedel. Staden tog initiativ till möte med berörda kommuner juni
16 16 med Länstrafiken och andra relevanta samarbetspartners. Nr Åtgärd Ansvarig förvaltning Åtgärdsbeskrivning Tidsplan Kostnad 16. VA- utredning HTF AB Utredning av VAs potentialer för 2012 Konsult- och energieffektivisering. investeringskostnad. Minskad energianvändning per år, MWh och kr Minskade energikostnader efter utbyte av gamla system. 2011, med positivt utfall. Process pågår. Status Ej påbörjad. 17. Cykelpaket SBK och KLF Verka för ökat cyklande i tjänsten. Införa bokningssystem för cyklarna Köpa in fler cyklar Bygga cykelgarage Påbörjas under Cirka 0,5 miljoner för byggnation av cykelgarage och inköp av cyklar. Minskade utgifter för drivmedel. Cyklar ligger i bokningssystem. En cykel designad med logotyp.
17 Övriga åtgärder genomförda under 2011 Kommunchef Patrik Oja testar Haparanda stads nya elmoped, juni Inköp av elmoped Efter att Elmopedturnén hade sin målgång i Haparanda den 18:e juni 2011 köpte Haparanda stad en av elmopederna. Den har blivit ett populärt inslag för stadens tjänstemän och används till tjänsteresor inom staden. Kostnad kr. 2. Klimatkampen Klimatkampen var en tävling som genomfördes hösten 2010 och syftade till att uppmuntra klimatsmart resande till och från arbetet i hela den kommunala organisationen. Priser delades ut till vinnarna. 3. Deltagit i ramupphandling för elbilsupphandling Haparanda stad deltog i SKLs ramupphandling för elbilar som genomfördes under Staden har ännu inte köpt någon elbil men utreder vilken verksamhet som är lämpligast för nyttjandet av en elbil. 4. Futurize Futurize är ett projekt framtaget och ägt av Norrbottens Energikontor AB (Nenet). Projektet är ett samarbete mellan Teknikens Hus, Kommunförbundet Norrboten, Energi- & klimatrådgivning Lapplands kommunförbund och Nenet och finansieras av Energimyndigheten. Projekt syftar till att öka kunskap om klimat och energifrågor och delaktighet hos unga inom politiken. Futurize är ämnesövergripande och har påbörjats på Gränsskolan i Haparanda i årskurs 6-9, som är pilotskola. Får det ett lyckat utfall ska projektet drivas på fler skolor i kommunen. 5. Ombyggnationer för ett energieffektivare stadshus Stadshuset har genomgått omfattande ombyggnationer för att konstruera öppna kontorslandskap i syfte att minska förvaltningens lokalanvändning och därmed minska energianvändningen per m 2. I samband med detta arbete har även rörelsesensorer för belysningen installerats. 6. CERO En CERO - analys av organisationens transporter och resor ska genomföras för att utmynna i ett åtgärdspaket som tar ett brett grepp om organisationens transporter och resor. Först görs en djupgående nulägesanalys av resor och transporter och sedan görs ett åtgärdspaketet genom backcasting av de mål om energieffektivisering som fastslagits i Strategin för Energieffektivisering. 7. Gröna kommuner Gröna kommuner är ett projekt drivet av KYAB. Projektet syftar till att genom visualisering av energianvändningen minska energianvändningen. Projektet har startat på Gränsskolan som ett pilotprojekt och drivs som en av åtgärderna inom Futurize projektet. Kostnad: kr. Klimatstrateg, Fastighetsförvaltning och Barn- och ungdomsförvaltmingen delar på kostnaden.
18 18 6. HANDLINGSPLAN Nr Handling Tidsplan Ansvarig Utfört 1. Nulägesanalys Hösten 2010 Projektledare Ja 2. Skapa verksamhetsövergripande arbetsgrupp Hösten 2010 Projektledare Ja 3. Framtagande av mål och handlingsplan December Arbetsgrupp Ja Färdigställande av strategi Januari 2011 Projektledare Ja 5. Synpunkter från arbetsgruppen Januari 2011 Arbetsgruppen Ja 6. Kommunikation av strategin i nämnderna för Slutet av Projektledare Ja synpunkter. Revidera efter sammanställning av synpunkter. februari Strategin i KSAU 7 Mars 2011 Projektledare Ja Revidera efter synpunkter från KSAU. 8. Strategin i KS 4 april 2011 Projektledare Ja Revidera efter synpunkter från KS. 9. Strategin i KF 18 april 2011 Projektledare Ja Revidera efter synpunkter från KF. 10. Påbörja genomförande av åtgärder Höst 2011 Förvaltningar Ja och bolagen 11. Inarbetning av åtgärder i 2012 års budget och Hösten 2011 Förvaltningar Ja verksamhetsplan och bolagen 12. Uppföljning och revidering av strategin och 2011 års Mars 2012 Arbetsgruppen Ja åtgärder 13. Uppföljning av 2011 års arbete med strategin och Mars 2012 Projektledare Ja åtgärder hos nämnderna 14. Inrapportering av 2011 års statistik till Mars 2012 Projektledare Ja Energimyndigheten 15. Inarbetning av åtgärder i 2013 års budget och verksamhetsplan Hösten 2012 Förvaltningar och bolagen 16. Uppföljning och revidering av strategin och åtgärder Januari 2013 Arbetsgruppen 17. Uppföljning av 2012 års arbete med strategin och Februari Projektledare åtgärder hos nämnderna Inrapportering av 2012 års statistik till Mars 2013 Arbetsgruppen Energimyndigheten 19. Inarbetning av åtgärder i 2014 års budget och verksamhetsplan Hösten 2013 Förvaltningar och bolagen 20. Uppföljning och revidering av strategin och åtgärder Januari 2014 Arbetsgruppen 21. Uppföljning av 2013 års arbete med strategin och Februari Projektledare åtgärder hos nämnderna Inrapportering av 2013 års statistik till Mars 2014 Projektledare Energimyndigheten 23. Uppföljning av 2014 års åtgärder Januari 2015 Arbetsgruppen 24. Uppföljning av 2014 års arbete med strategin och Januari 2015 Projektledare åtgärder hos nämnderna 25. Inrapportering av 2014 års statistik till Mars 2015 Projektledare Energimyndigheten 26. Slutredovisning av stöd för energieffektivisering April 2015 Projektledare 27. Utvärdering Vår 2015 Arbetsgruppen 28. Presentation av utvärdering i nämnderna och KF Vår 2015 Projektledare och arbetsgrupp
19 19 7. REFERENSER Haparanda Stad (2007) Haparandas miljömål Haparanda Stad (2010) Vision 2020 Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Klimat- och energistrategi för Norrbottens län Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbete i Norrbottens län Naturvårdsverket (2009) Conversion factors for different energy units Naturvårdsverket (2010) EU:s klimatpolitik ( ) Naturvårdsverket (2010) EU:s klimat och energipaket ( ) Naturvårdsverket (2010) Sveriges klimatmål ( ) Naturvårdsverket (2010) Sveriges klimatpolitik ( ) SCB (2010) Körsträckor och bränsleförbrukning aspx ( ) SCB (2012) Körsträckor och bränsleförbrukning Svenska Petroleum Institutet (2010) Priser & Skatter ( ) Svenska Petroleum Institutet (2010) Priser & Skatter ( ) Svenska Petroleum Institutet (2012) Priser & Skatter ( ) Intern statistik Energistatistik har erhållits från HTF AB. Drivmedelstatistik för blyfri 95 och diesel har erhållits från kommunens ekonomisystem Aditro. Uppgifter om etanolvolym och kostnad har erhållits från Shell. Fordonsstatistik har erhållits från Haparanda Stads upphandlingssamordnare och förvaltningarnas fordonsansvariga. Tjänsteresestatistik har erhållits från kommunens ekonomisystem Aditro. Uppgifter kring användandet av privat bil i tjänst har erhållits från personalkontoret. Mål är framtagna i arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering som är en verksamhetsövergripande grupp och har representanter från Haparanda Teknik och Fastighet AB, skolan, Socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen, Ekonomikontoret, IT-avdelningen och kommunledningsförvaltningen.
20 20
Strategi för Energieffektivisering 2014-2020
1 Strategi för Energieffektivisering 2014-2020 HAPARANDA STAD JANUARI 2011 2 Strategi för Energieffektivisering Sofia Larsson, klimatstrateg och projektledare strategi för energieffektivisering samt arbetsgruppen
Läs merStrategi för energieffektivisering 2011-2020
Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Socialnämnden i Haparanda Stad
HAPARANDA STAD Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdotum 2011-03-07 Sida 1 Plats och tid Beslutande Förvaltningshuset ihaparanda Tisdag 2011-03-07 kl. 13 00-17 00 Marlene Haara (S) ordf Taina
Läs merNybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring
Läs mer1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10
1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merStrategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun
2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merUppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader
Läs merUppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2013-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 21 441 MWh energi år 2012 till kommunens byggnader
Läs merUppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader
Läs merEtt urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030
Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som
Läs merSammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet
Sammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet 2010-2014 Energieffektivisering i Söderhamns kommun Under 2010-2014 har Söderhamn deltagit i Energimyndighetens energieffektiviseringsprojekt.
Läs merEnergi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Läs mer2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Läs merEnergistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Läs merIndikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation
Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare
Läs merStrategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun
2011-11-21 Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun OXL100 v 1.0 2006-11-13 2 (24) Sammanfattning Oxelösunds kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi
Läs merEnergiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merTILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING
TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING Anvisningar för klimatväxling är en del av Riktlinjer för resor och möten och ska uppmuntra till att minska antalet resor, använda förnybara
Läs merBeskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Läs merHållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
Läs merKalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Madeleine Nettelbladt Kalmar Kommun 21-11 3376-1 Jane Wågsäter Box 611 391 26 KALMAR Strategi Kommun/Landsting Kalmar Kommun Antal årsarbetskrafter: 484 Antal invånare: 62388 Målsättning
Läs merUppföljning målområde transporter 2017
Miljöavdelningen, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2018-04-05 Uppföljning målområde transporter 2017 Mål i miljöplan 2017-2020 Utfall 2016 Utfall 2017 Trend Västra Götalandsregionens person- och
Läs merYstad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5
Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merDiagram för exempelkommun Växjö
Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)
Läs merFossilfria transporter handlingsplan Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text.
www.kristianstad.se Fossilfria transporter handlingsplan 2018-04-25 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Drivmedel... 3... 4 Övriga resor: Privatbil i tjänsten, tåg och flyg... 4 Privat bil
Läs merRedovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008
Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält
Läs merInledning. Hur du läser nulägesanalysen
! " # &'(& % $ % Inledning Storumans kommun präglas av storslagna naturmiljöer med stora kontraster i form av högfjällsområden i väster och skogslandskap i de östra delarna. Delar av skogslandet har inslag
Läs merÖppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015
Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,
Läs merKälla bilder: Energivärlden. Energieffektiviseringsstödet. Framgångsrik energieffektivisering
Källa bilder: Energivärlden Energieffektiviseringsstödet Framgångsrik energieffektivisering Presentationens innehåll Kort om Energieffektiviseringsstödet Utvärderingar av stödet Hur går energiarbetet?
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket
2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte
Läs merHögsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Högsby Kommun 21-773 Anders Ivarsson 579 8 HÖGSBY Strategi Kommun/Landsting Högsby Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 5777 Målsättning till 214 (förbättring
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merStatistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun
1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning
Läs merBilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016
Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela
Läs merHuvudet - Index för måluppfyllelse
Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse
Läs merEnergibokslut Storumans kommun
Energibokslut Storumans kommun Uppföljning av energieffektiviseringar i Storumans kommunorganisation Inkluderar förvaltningar och majoritetsägda bolag Nulägesanalys av betydande energiaspekter inom Fastigheter,
Läs merEnergiplan för Bollebygds kommun. - med energieffektiviseringsstrategi
Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 122 1 (18) Dnr: KS2011/224 Energiplan för Bollebygds kommun - med energieffektiviseringsstrategi Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517
Läs merEnergieffektiviseringsstrategi 2011-2014
Energieffektiviseringsstrategi 2011-2014 Hörby kommun 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD... 4 KOMMUNENS BETYDANDE ENERGIASPEKTER... 4 NULÄGESANALYS...
Läs merMjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-11-19 1 (1) Sida 182 KS/2018:101 Energiplanen - information Bakgrund Vid kommunstyrelsen sammanträde 93/2018-05-02 beslutades att godkänna
Läs merUppföljning Resepolicy Beslutades i Kommunfullmäktige 30 September 2013
Uppföljning Resepolicy 217 Beslutades i Kommunfullmäktige 3 September 213 1 Innehåll 1. Resepolicyn uppföljning... 3 2. Mål i resepolicyn... 3 3. Metod för uppföljning av resepolicy... 3 4. Uppföljning
Läs merFossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs merStrategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet.
(fastställd 2014-04-28) Sustainable Energy Action Plan Bilaga till Övertorneå kommuns Energiplan som antogs av kommunfullmäktige 2010-05-03 Inledning Övertorneå kommun undertecknade 2013 Borgmästaravtalet
Läs merOskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning
Läs merEnergieffektivisering. Slutrapport
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.
Läs merKommunal Energieffektiviseringsplan
Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...
Läs merTILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING
TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING Klimatkompenseringen sker genom så kallad klimatväxling. Detta innebär att aktiviteter som leder till klimatutsläpp beläggs med en avgift
Läs merEnergieffektivisering lägesrapport 4
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering
Läs merEnergiöversikt Kiruna kommun
Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merKlimatrapport Alteco AB
Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2010-01-01 till 2010-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal
Läs merStatens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i
Läs merHANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012
Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd
Läs merSöderhamns kommun. Margareta Örn-Liljedahl 826 80 SÖDERHAMN. Strategi 1(9) 2010-002727 33650-1. Åsa Söderlund. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Åsa Söderlund Söderhamns kommun 21-2727 3365-1 Margareta Örn-Liljedahl 826 8 SÖDERHAMN Strategi Kommun/Landsting Antal årsarbetskrafter: Antal invånare: Söderhamns kommun 2369 25456 Målsättning
Läs merMörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.
1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421
Läs merTorsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Torsås kommun 21-259 Stan Weyns Box 53 385 25 TORSÅS Strategi Kommun/Landsting Torsås kommun Antal årsarbetskrafter: 551 Antal invånare: 744 Målsättning till 214 (förbättring
Läs merKlimatoch energistrategier
www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs merEskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merGöteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015
Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni
Läs merKlimat- och energistrategi
Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan
Läs merKoldioxidavgift och klimatfond
Koldioxidavgift och klimatfond 2016-2021 Datum: 2016-01-01 Beställare: Kommunfullmäktige Utförare: Kommunkontoret, strategiska utvecklingsavdelningen Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress
Läs merKlimatstrategi och energiplan
Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020
SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva
Läs merMiljöinformation Skara Energi 2014
Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merRese- och transportpolicy för Åmåls kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2008-05-28 KF 105 Rese- och transportpolicy för Åmåls kommun Policyns tillämpningsområde Alla resor som sker inom tjänsten och betalas av Åmåls kommun Upphandling av resor,
Läs merÅtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009
Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning
Läs merKlimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Läs mer2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej
Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS X Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Läs merVästerbottens kommuner och arbetet med energieffektiviseringsstödet (EES) mellan åren 2011-2014. Foto: Tomas Edenor
Västerbottens kommuner och arbetet med energieffektiviseringsstödet (EES) mellan åren 2011-2014 Foto: Tomas Edenor EES - AC Västerbottens kommuner och arbetet med energieffektiviseringsstödet (EES) mellan
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs merEnergi- och klimatstrategi
Energi- och klimatstrategi 2011 2020 Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY
Läs merBILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller
Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering
Läs merVision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013
2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,
Läs merSLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB
Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:
Läs merMiljöarbete i Eskilstuna
Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan
Läs merDANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer
1(6) Förslag till styrdokument för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds
Läs merAkademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga
Summa projekt och ex.arbeten UTVECKLINGSARBETE 5/16 ÖVERGRIPANDE MÅL Utvecklingen inom våra geografiska områden syftar till hållbar utveckling. Detta avser såväl den ekologiska, sociala som ekonomiska
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
Läs merEnergiöversikt Pajala kommun
Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merRiktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation
MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merSABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Läs merMönsterås Kommun. Henrik Andersson Box MÖNSTERÅS. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Astrid Fell Mönsterås Kommun 21-951 3368-1 Henrik Andersson Box 54 383 22 MÖNSTERÅS Strategi Kommun/Landsting Mönsterås Kommun Antal årsarbetskrafter: 923 Antal invånare: 1299 Målsättning
Läs merIntern klimatrapport Sala Sparbank
Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal
Läs merDiagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)
Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten) Huvudet - Index för måluppfyllelse Måluppfyllelse (%) Index
Läs merEnergisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011
Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn
Läs mer10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?
SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter
Läs mer