Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Transkript

1 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet... 4 Mål för energieffektiviseringen... 9 Åtgärder Åtgärder reglerade av förordningen 2009: Övriga åtgärder - byggnader Övriga åtgärder - transporter Uppföljning och revidering

3 Bakgrund EU:s- klimat- och energimål EU har fattat beslut om ett energi- och klimatpaket. I det ingår att medlemsländerna gemensamt åtar sig att effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybar energi. Målet är att växthusgaser ska minska med 20 procent till 2020, att minst 20 procent av energin då ska vara förnybar och att energieffektiviteten ska öka med 20 procent jämfört med 1990 års nivå. Nationella mål Riksdagen har beslutat om ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till år 2020 i syfte att uppnå minskad miljöpåverkan, ökat välstånd och tryggad energiförsörjning. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Statligt stöd för energieffektivisering i kommuner och landsting Svensk författningssamling SFS nr: 2009:1533 om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting är baserad på Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och syftar till att bidra till att de av riksdagen antagna målen för energieffektivisering ska uppnås. Strategi för energieffektivisering: I villkoren för stödet ingår att kommunen ska upprätta en Strategi för energieffektivisering med följande ramar: - Omfatta områden som kommunen har rådighet över. - Nulägesanalys med basår som ska vara kalenderåret före ansökan, i detta fall Minikrav är att redovisa indikatorer för byggnader och transporter. - Mål ska vara uppsatta för 2014 och 2020 Ystad kommun Ystad kommun är beläget i södra delen av Skåne. Kommunen är 355 kvadratkilometer stor till ytan varav ca 70 % är jordbruksmark. Kommunen har ca invånare. Var av ca invånare bor i centralorten, Ystad. Ystads kommun bedriver sedvanlig kommunal verksamhet. Kommunen äger fem bolag. Bolagen är Ystad Energi AB, Ystadbostäder AB, Ystad hamn logistik AB, Ystad industrifastigheter AB och Ystad Teater AB. Sammanlagt förvaltar kommunen (inklusive bolag) ca m 2 bostäder och m 2 lokaler. I centralorten finns ett system för fjärrvärme utbyggt. I några mindre orter finns även mindre kulvertsystem för distribution av värme utbyggt. Dessa närvärmelösningar ägs av en privat aktör. I den kommunala verksamheten används flera olika energislag. Till uppvärmning och varmvattenproduktion i byggnader dominerar fjärrvärme följt av el och biobränslen. Som drivmedel för transporter används diesel, bensin, etanol och fordonsgas, 3

4 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet I detta kapitel ges en bild av den kommunala verksamhetens energianvändning Underlaget för att analysera energiflödena i kommunen bygger på en rad olika källor. I flera fall har omräkningar mellan olika storheter varit nödvändiga då det inte alltid har varit möjligt att få direkta värden i form av t.ex. Megawattimmar eller körda kilometrar etc. Byggnader I Figur 1 beskrivs fördelning mellan lokaler och bostäder i kommunens verksamhet. Bostäderna utgör ca en tredjedel av beståndet. Av de två tredjedelarna som beskrivs som lokaler ingår skolor, daghem, omsorgsverksamhet mm. Fördelning av areor (m 2 A-temp) Bostäder Lokaler Figur 1 Fördelning av areor 2009 I kommunala bostäder och lokaler användes 2009 ca MWh energi till detta kommer 215 m 3 olja. Behovet av energi täcks genom inköp av fjärrvärme, el biobränslen och olja. Fjärrvärmen, biobränsle och olja används för uppvärmning av byggnader och bearbetning av tappvarmvatten. Elen används för uppvärmning och beredning av tappvarmvatten men även för drift av byggnadernas installationer t.ex. fläktar, pumpar, kylmaskiner och gemensam belysning. Det finns en viktig skillnad mellan el användning i bostadshus och elanvändningen i lokaler. I bostadshusen används elen vanligen endast till det som normalt benämns som fastighetsel men i lokaler är det inte i dagsläget möjligt att särredovisa fastighetsel och verksamhetsel, därför redovisas elen för lokaler som en sammanslagning av fastighetsel och verksamhetsel. I Figur 2 redovisas fördelning av inköpt energi till bostäder och i Figur 3 redovisas fördelningen av energi till lokaler. 4

5 Köpt energi bostäder (MWh) Fjärrvärme [MWh] El [MWh] Figur 2 Fördelning av inköpt energi till bostäder Köpt energi lokaler [MWh] Olja, m3 Biobränsle, MWh/år Fjärrvärme, MWh/år El, MWh/år Figur 3 Fördelning av inköpt energi till lokaler Den fjärrvärme som används i kommunala byggnader produceras till största andel av fjärrvärmeverket i Ystad. Bränslemixen som användes under 2009 bestod av 98,1 % förnyelsebart bränslen och 1.9 % olja. I det förnyelsebara bränslet ingår fastbränsle, spannmålsavfall och deponigas sammansättningen framgår i Figur 4. 5

6 Bränslemix fjärrvärme 5% 2% 23% 70% Figur 4 bränslemix för fjärrvärmeproduktion Fastbränsle Spannmålsavfall m.m. Deponigas Olja Ystad kommun producerar ingen energi från förnyelsebara energikällor (sol och vind). Den energi som används i byggnader kostar totalt kronor per år. Kostnaden för den energi som enbart används för uppvärmning är kr. Och den el som används i byggnader både för uppvärmning, drift av installationer och verksamhet är kr 6

7 Transporter I Ystad kommuns organisation finns totalt 172 st bilar. Fordonen disponeras av olika förvaltingar och bolag i kommunen. I kommunen finns en sammanhållen inköpsfunktion som håller i upphandlingen av fordon för hela kommunen. Detta gäller huvudsakligen personbilar och leasing av dessa. Varje förvaltning och bolag har eget ansvar för upprättaden av resepolicy och riktlinjer energieffektivitet av transporter och fordon. Inköpen av drivmedel till den kommunala organisationen domineras av diesel följt av bensin. I figur Figur 5 framgår vilka drivmedel som köpts in och i Tabell 1 framgår mängderna av dessa. Totalt körs mil i den kommunala verksamheten vilket motsvara ca mil/fordon. Drivmedel (MWh) Bensin Diesel Etanol Biogas Figur 5 Inköp av drivmedel Tabell 1 Inköpta drivmedel Inköpta drivmedel Bensin 25 m 3 Olja 0 m 3 Diesel 144 m 3 Etanol 330 m 3 Biogas Nm 3 El 0 MWh 7

8 I den kommunal verksamheten används en mängd fordon. I Figur 6 redovisas fördelningen av Ystad kommuns fordon. I Figur 6 syns tydigt att Ystad kommun nyttjar i särklass flest fordon (144 st). Ystad Industrifastigheter AB och Ystad teater AB nyttjar inga tranporter. Antal bilar Ystad bostäder Ystad hamn Ystad energi Ystad kommun Leasingbilar Tjänstebilar Kommunägda bilar Figur 6 Antal bilar i den kommunala organisationen fördelat efter ägande form och organisations del Av kommunens 172 bilar uppfyller totalt 95 st (55%) kraven i förordningen 2009:1 8

9 Mål för energieffektiviseringen Mål för kommunens fastigheter och transporter har upprättats fram till 2014 och 2020 enligt riktlinjerna i Energimyndighetens Stöd för energieffektivisering i kommuner och landsting Byggnader Mål: 2014: Besparing MWh (11 %) Mål: 2020: Besparing MWh (14 %) Ystad kommun har som mål att genom energieffektivisering i sina byggnader minska användningen av energi med MWh eller med 11 % och till 2020 ska energin minskas med MWh eller 14 %. Båda målen använder 2009 som basår. Transporter Mål: 2014: Besparing 1619 MWh (10 %) Mål: 2020: Besparing 4858 MWh (30 %) Vanligtvis mäts transporters miljöbelasting med hjälp av olika indikatorerna så som till exempel NOx, koldioxid, partiklar etc. Detta mål är i stället formulerat som besparing av energi och sedan definierat som en procentsats. Ystad kommun satsar också på att göra sina transporter mer koldioxidneutrala genom att använda biogas som drivmedel för sina fordon och bedömer att år 2014 minska sina koldioxidutsläpp jämfört med år 2009 års nivå med 20 % och år 2020 ska utsläppen vara 60 % lägre. 9

10 Åtgärder För att nå målen rörande minskning av energianvändning som Ystad kommun har definierat har ett flertal åtgärder formulerats. Åtgärderna i detta kapitel är uppdelade i två huvudgrupper beroende på om de regleras av förordningen (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting eller om de ingår i de kommunala strategier och styrdokument som berör energieffektivisering i Ystad kommun. I gruppen där åtgärder från de kommunala dokumenten presenteras är åtgärderna uppdelade mellan åtgärder som berör byggnader och transporter. Åtgärder för att nå energibesparingsmålen - Byggnader I kommunen finns i huvudsak två grupper som äger och förvaltar byggnader. De lokaler som ägs av kommunen förvaltas av Fastighetsavdelningen inom Samhällsbyggnadsförvaltningen och de Kommunalägda bostäderna ombesörjes av Ystadbostäder AB De båda verksamheternas mål för energieffektivisering skiljer sig åt. Ystadbosäder AB har valt att ansluta sig till Skåneinitiativet som är en sammanslutning av flera SABO-företag. Skåneinitiativets energieffektiviseringsmål är en besparing på 2,5 % per år. Detta skulle motsvara 2409 MWh (15%) besparing till 2014 och 4015 MWh (25%) till Ystadbostäder har redan genomfört flera energisparåtgärder i sina byggnader. De sparåtgärder som är kvar är sådana som kräver en större investering, t.ex. tilläggisoleringar av fasader. För att nå målen för 2014 och 2020 har Ystadbostäder bestämt sig för att nyproducerade byggnader skall var lågenergibyggnader. Dessutom kommer man att installera individuell tappvarmvattenmätning för att minska byggnadernas behov av energi för tappvarmvatten. Fastighetsavdelningen inom Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit hjälp av en extern konsult för att energieffektivisera sitt bestånd av lokaler. Sparmålet för 2014 är 4286 MWh eller 9 % och för 2020 är målet 4857 MWh eller 10 % räknat från 2009 års basår. Idag finns flera åtgärder beskrivna för att spara energi i kommunens lokaler och genom att genomföra dessa beräknar Fastighetsavdelningen inom Samhällsbyggnadsförvaltningen att nå målen. 10

11 Åtgärder reglerade av förordningen 2009:1533 Åtgärd 1 SFS 2009: utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa Bakgrund Energieffektivisering i kommunala fastigheter. Lagen om energideklarationer för byggnader trädde i kraft under En energideklaration beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer bygger på ett EGdirektiv som syftar till att göra våra byggnader mer energieffektiva och på så vis skapa ett mer hållbart samhälle. En energideklaration görs av en oberoende expert tillsammans med fastighetsägaren och ska visa byggnadens energianvändning och ge råd och beskriva åtgärder om hur byggnaden blir mer energieffektiv. Ystad kommun har med hjälp av en extern konsult också genomfört en mängd energiutredningar som beskriver energiflödena i byggnaden mer ingående än vad en energideklaration gör. Beskrivning av vad som skall genomföras Med hjälp av energideklarationer och de fördjupade energiutredningarna upprätta en handlingsplan för genomförandet av de åtgärder som har framkommit i energideklarationer och de fördjupade utredningarna. Handlingsplanen ska bestå av följande steg 1. Sammanställning kostnader och energieffektiviseringspotential av de åtgärder som beskrivs i energideklarationer och de fördjupade utredningarna. 2. Ta fram en finansieringsstrategi. Strategin skall vara utformad så att besparingen av energieffektiviseringsåtgärder finansierar nya energieffektiviseringsåtgärder. För att uppnå en realistisk finansieringsstrategi behöver kostnaderna och energibesparingen av åtgärderna eventuellt förfinas ytterligare än vad som beskrivs i energideklarationerna. 3. Genomföra en eventuell upphandling för respektive åtgärd. 4. Projektledning av genomförandet. 5. Uppföljning av den faktiska energibesparingen och åtgärdens konsekvenser på inomhusmiljön. Resultatet rapporteras sedan i samband med kommunens gröna bokslut, Fastighetsavdelningen inom Samhällsbyggnadsförvaltningen energibokslut och redovisas till Statens energimyndighet i samband med uppföljningen av detta stöd. 11

12 Åtgärder 2 SFS 2009: köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva Bakgrund I takt med krav på minskad klimatpåverkan ökar krav på byggnaders energieffektivitet. I byggnaden används energi till uppvärmning och beredning av tappvarmvatten och drift av byggnadens tekniska installationer. Men även till den verksamhet som bedrivs i byggnaden. Genom informera och utbilda verksamhetsutövarna så att deras medvetande om betydelsen av verksamhetens påverkan på byggnadens totala energianvändning är det möjligt att både påverka energianvändningen till verksamheten men också byggnadens behov av energi för uppvärmning och drift av installationer. Beskrivning av vad som skall genomföras Genom att ge människorna som dagligen vistas i bygganden kunskap om deras möjligheter att påverka energianvändningen i byggnaden är det troligt att energianvändningen i byggnaden minskar. Kunskapen skall förmedlas genom utbildningsinsatser. För att nå ett så bra resultat av insatsen som möjligt skall: 1. Placering av undermätare för direkt verksamhetsknuten elenergi utredas. 2. Undermätare och ett system som åskådliggör effektuttag, energiuttag över tid installeras.* 3. Ett utbildningsmaterial framställs som anpassas efter målgrupp. 4. Ett utvärderingsverktyg med tillhörde tidsplan skapas för att utvärdera effekten av insatsen. 5. Utbildningsinsatser i verksamheten. 6. Utvärdering av resultatet efter det utbildningsinsatsen är avslutad. Genom att utvärdera resultatet kan man se vilken effekt utbildningsinsatsen fått. Det är också önskvärt att följa resultatet av insatsen under en längre tid för att se när effekten av insatsen minskar. * kostnader för undermätare kommer inte att finansieras genom detta stöd 12

13 Övriga åtgärder - byggnader Fastighetsavdelningen inom Samhällsbyggnadsförvaltningen har även fastställt följande åtgärder för perioden 2010 till 2014 Minst 35 % av våra byggnader skall vara klassat som GreenBuildning eller motsvarade till miljöcertifierings system Alla anläggningar på mer än kwh/år skall värmas med icke fossilt energislag Alla byggnader med direktverkade el skall bytas ut 45 % av all äldre lysrörsarmatur skall bytas ut till lågenergialternativ Alla fastigheter ska energideklareras Drift och underhållsrutiner skall ses över årligen Det skall tas fram ett energibokslut för hela fastighetsbeståndet All driftpersonal skall vara utbildad i energifrågor All nybyggnation skall om möjligt vara GreenBuildningklassad 13

14 Övriga åtgärder - transporter Ystad kommun har arbetat fram ett antal åtgärder för att uppnå målen till 2014 och 2020, dessa beskrivs nedan Kommunens tjänstemän, som kör mycket i tjänsten, ska erbjudas utbildning och information om bränslesnål körning, ecodriving. Genomfört på delar av kommunens förvaltningar Kommunens maskiner och fordon ska inventeras med avseende på miljöpåverkan. Ett program ska tas fram för att successivt byta ut kommunens fordon och maskiner till miljöanpassade maskiner och fordon. En policy ska fastställas om att bästa miljöklass ska väljas vid nyanskaffning av maskiner och fordon. Regler ska tas fram för tjänsteresor, som bl.a. syftar till att minska resandet med bil och flyg. Kommunen ska i sitt friskvårdsprogram för anställd personal stimulera till cykelåkning till och från arbetet. 14

15 Uppföljning och revidering För att minska behovet av energi i den kommunala verksamheten och på såvis minska utsläppen av växthusgaser orsakat av Ystads kommuns verksamhet måste en ständig revidering och omformulering av målen för energieffektiviseringen äga rum. Målen och åtgärderna i arbetet kommer att revideras regelbundet i samband med att åtgärderna genomförs och mål uppnås. Kommunen som helhet bör också arbeta vidare med sina strategiska dokument och miljömålsprogram. Det är viktigt att de åtgärder som beskrivs i dessa dokument verkligen genomförs. För att underlätta genomförandet av åtgärderna och på så vis verkligen få en energieffektivisering bör åtgärderna omformuleras till handlingsplaner. I handlingsplanen för respektive mål skall det tydligt framgå vem som bär ansvaret för att åtgärden genomförs. Under vilken tidsperiod handlingsplanen avses att genomföras och framför allt hur arbetets skall utförs. 15