Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun"

Transkript

1 Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun OXL100 v

2 2 (24) Sammanfattning Oxelösunds kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi för den egna verksamheten det vill säga Oxelösund kommuns lokaler och verksamheter, bostäder och lokaler tillhöriga och förvaltade av Kustbostäder. Det övergripande syftet med stödet är att systematiskt arbeta med kommunens energianvändning och genomföra lönsamma energieffektiviseringsåtgärder i den egna verksamheten. Strategin omfattar en nulägesanalys, mål för energieffektivisering för år 2014 och 2020 samt en handlingsplan med åtgärder. Följande mål föreslås av arbetsgruppen: Mål för 2014 o Energianvändningen per kvadratmeter i kommunkoncernens fastigheter ska minskas med 10 %, dvs med 16 kwh/kvm (3 160 MWh vid oförändrat fastighetsbestånd), i jämförelse med år 2009 då användningen var 164 kwh/kvm o Fossila bränslen för uppvärmning ska minska till 0% o Alla kommunägda personbilar ska vara miljöbilar o o o Antalet körda km/anställd (inkl förtroendevalda) med privat bil i tjänsten ska minska med 10 % Bränsleanvändningen till transporter ska minskas med 20 %, dvs 159 MWh Alla miljöbilar som kan drivas med miljöbränslen ska köras på miljöbränslen till 90 % Mål för 2020 o Energianvändningen per kvadratmeter i kommunens fastigheter ska minskas med 20 %, dvs 33 kwh/kvm (6 320 MWh vid oförändrat fastighetsbestånd), i jämförelse med år 2009 o Inga fastigheter med enbart direktverkande el för uppvärmning o Alla kommunens personbilar (leasing, kommunägda, förmånsbilar) ska vara miljöbilar o Antalet körda km/anställd (inkl förtroendevalda) med privat bil i tjänsten ska minska med 10 % o Bränsleanvändningen till transporter ska minskas med 40 %, dvs 318 MWh o Alla miljöbilar som kan drivas med miljöbränslen ska köras på miljöbränslen till 95 % Mål för övriga områden 2020 o Förbrukningen av el i gatu- och vägbelysning ska minska med 35 % o Alla beslutsfattare och medarbetare skall vara väl informerade om hotet mot klimatet, kommunens mål och hur man uppnår målen o Minst 50 % av kommunens organiska avfall ska användas för biogasproduktion

3 3 (24) Dessa besparingsmål innebär en betydande sänkning av de årliga energikostnaderna om de uppnås. År 2009 var kostnaderna 21,5 miljoner kronor för el och värme till byggnader och ca kronor för fordonsbränsle. För byggnader innebär målet på 20 % energibesparing en kostnadsbesparing på ca 4,3 miljoner kronor per år. För transporter innebär målet på 40 % energibesparingen ca kronor per år, utgående från 2009 års priser. Den framtagna strategin kommer som ett nästa steg i förankringsprocessen att redovisas för ekonomichefen för att senare fattas beslut om i Kommunstyrelsen.

4 4 (24) 1 Inledning Bakgrund Energieffektiviseringsstödet Energi- och klimatmål Metod Nulägesanalys Mål Handlingsplan Avgränsningar/omfattning Nulägesanalys Kommunala organisationens struktur Kommunens arbete med energifrågor Energistatistik Byggnader Transporter SWOT-analys Bedömning av nuläget Besparingspotential Mål Övergripande mål Mätbara mål för byggnader Mätbara mål för transporter Mätbara mål för övriga områden Ekonomisk effekt av målen Handlingsplan Åtgärder Förankring Uppföljning...24

5 5 (24) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Energieffektiviseringsstödet Energimyndigheten erbjuder ett stöd till kommuner och landsting för att arbeta med strategier för energieffektiviseringar. Strategin ska omfatta energieffektiviseringsåtgärder för fastigheter och transporter inom kommunens organisation. Syftet med stödet är att få igång arbetet med energieffektivisering och få kommuner att ta ett samlat grepp över arbetet. Stödet, som de flesta av Sveriges kommuner och landsting har sökt, består av ett bidrag som delas ut under 5 år. I motprestation ska kommuner och landsting under det första året ta fram en strategi för energieffektivisering som ska innefatta nulägesanalys, mål och åtgärder och under efterföljande år ska arbetet följas upp. Inrapportering ska ske senast den 31 mars varje år. Oxelösunds kommun sökte bidraget i april 2010 och erhåller kr per år i fem år Energi- och klimatmål Inom energieffektiviseringsstrategin för Oxelösunds kommun ska mål sättas upp för år 2014 och Målen ska uttryckas i MWh och som procentuell minskning i jämförelse med basåret för fastigheter och transporter (2009). Målen för fastigheter kan även uttryckas i MWh/kvm. Som bakgrund till målen finns EU-mål, nationellt mål, regionalt mål samt tidigare fastställda kommunala mål enligt beskrivningen nedan. De kommunala mål som tas fram bör ungefärligt överensstämma med de regionala målen. Om avvikelsen är stor behöver anledningen till detta klargöras. I nuvarande Mål- och budgetdokument för Oxelösunds kommun finns endast kvalitativa mål och inriktningar med koppling till energi- och klimatåtgärder beslutade. 1.2 Metod Nulägesanalys Nulägesanalysen består av en nulägesbeskrivning och en analys av nuläget. Nulägesbeskrivningen innefattar kvantitativ och kvalitativ data. Den kvantitativa delen består av statistik över energianvändning inom fastigheter och transporter. Den statistik som samlas in utgår från de uppgifter som ska tas fram för att uppfylla kravet från energieffektiviseringsstödet. Den kvalitativa delen kompletterar statistiken och innefattar den kommunala organisationens struktur och hur kommunen arbetar med energifrågor. Information har samlats in genom kontakter och samarbete med ekonomiavdelningen och de kommunala förvaltarna. En excelmall har använts med fält för erforderliga data samt en

6 6 (24) Mål lathund för vad som ska inkluderas och i vilket format. En SWOT-analys 1 har också genomförts. Målen utgår från de områden och potentialer som identifieras i nulägesanalysen. Målen grundas på kommunens egna förutsättningar och är i linje med länets energi- och klimatstrategi Handlingsplan Som utgångspunkt och underlag till handlingsplanen används den genomförda nulägesanalysen och de framtagna målen. Arbetet med handlingsplanen innefattar att identifiera åtgärder och aktiviteter, var ansvaret för åtgärden ligger samt hur åtgärderna ska finansieras. Minst två av de åtgärder som Energimyndigheten har identifierat ska inkluderas i handlingsplanen. För det fortsatta energieffektiviseringsarbetet är det viktigt att mål och åtgärder är väl förankrade hos berörda parter i kommunens organisation varför en workshop har genomförts med fokus på mål och åtgärder för att nå målen Avgränsningar/omfattning Energieffektiviseringsstrategin omfattar Oxelösunds kommuns lokaler och verksamheter, bostäder och lokaler tillhöriga och förvaltade av Kustbostäder. Samtliga byggnader som kommunen äger omfattas av strategin. Däremot innefattas inte byggnader som kommunen hyr eller kommunens byggnader som hyrs ut med kallhyra. För att få energieffektiviseringsstödet förbinder sig kommunen att rapportera in statistik om byggnader och transporter. Det finns även övriga uppgifter som kommunen får rapportera in men som inte är obligatoriska som berör bland annat gatubelysning, flygresor och om energikrav ställs vid upphandling. På grund av tidsbrist har Oxelösunds kommun valt att endast rapportera in uppgifter om gatubelysningen som är utöver de obligatoriska uppgifterna för år Framöver kan det dock bli aktuellt att rapportera in ytterligare uppgifter. 1 SWOT-analys är ett analys- och planeringsverktyg där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. S = Strengths, W = "Weaknesses", O = "Opportunities" och T ="Threats

7 7 (24) 2 Nulägesanalys I följande kapitel presenteras kvantitativ och kvalitativ data som beskriver nuläget i Oxelösunds kommun. Den kvalitativa delen består av en beskrivning av den kommunala organisationens struktur och hur kommunen arbetar med energifrågor. Den kvantitativa delen består av statistik över energianvändningen i kommunens byggnader och användningen av transporter av kommunens personal. Sedan följer en SWOT-analys där kommunens inre styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot lyfts fram. Kapitlet avslutas med en bedömning av nuläget och en analys av potentialen för energibesparingar i kommunen. Arbetsgruppen har tagit fram en nulägesanalys i enlighet med föreskrifterna i STEMFS 2010:1. Nulägesanalysen avser förhållandena Kommunala organisationens struktur Oxelösund kommuns organisationsstruktur för tjänstemannaorganisationen visas i figur 1 nedan. Som kan ses i figuren består de kommunala bolagen av ett moderbolag, Oxelösunds kommuns Förvaltnings AB, och två dotterbolag, Kustbostäder och Oxelö Energi. Figur 1 Kommunens organisation

8 8 (24) 2.2 Kommunens arbete med energifrågor Ansvaret för miljö- och energifrågor i kommunen ligger under kommunens miljöoch samhällsbyggnadskontor. Beslut om energifrågor måste tas i kommunen men kompetensen kring frågorna finns till största del i bolagen. Energifrågorna är delegerade till Oxelö Energi där energi- och klimatrådgivarna arbetar. Kommunen har två energi- och klimatrådgivare som ger rådgivning till hushåll, företag och lokala organisationer. Arbetet med energieffektivisering har hittills inte kommit igång i någon större utsträckning. Kommunen har inte tidigare arbetat strategiskt med energi- och klimatfrågor och har inte tagit fram någon energiplan. Ett steg på vägen är att ta fram denna strategi för energieffektivisering. 2.3 Energistatistik I följande delavsnitt presenteras statistik över energianvändning i Oxelösunds kommun. Statistiken är från år 2009 och kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med energieffektivisering inom kommunen. Ansvarig för att samla in statistiken har varit projektledaren för energieffektiviseringsstödet som arbetar på Oxelö Energi. Insamlingen har skett med hjälp från Oxelösunds kommun och Kustbostäder. Statistiken är uppdelad i byggnader och transporter och presenteras i tabeller och diagram Byggnader Statistik för samtliga byggnader som kommunen äger sammanställs i följande avsnitt. Byggnader som kommunen hyr för sin verksamhet ingår inte i sammanställningen men däremot ingår byggnader som kommunen hyr ut. Kustbostäder ansvarar för förvaltning och drift av både egna fastigheter och Oxelösunds kommuns fastigheter. Byggnaderna har delats in i bostäder och lokaler och statistiken redovisas för dessa samt totalt för kommunens byggnader. I tabell 1 presenteras yta i kvm som har angetts i Atemp 2, köpt energi och köpt energi dividerat med kvm för bostäder, lokaler och totalt för kommunens samtliga byggnader. Som kan ses i tabellen finns det ingen oljeanvändning i byggnader med bostäder, däremot finns det oljeanvändning i två byggnader med lokaler. Det finns även oljeanvändning i ytterligare en lokal, lokstallarna, men denna lokal värms inte till 10 grader och är därför inte med i sammanställningen. Som kan ses i tabellen är både fjärrvärme- och elanvändningen i kwh/kvm högre i byggnader med lokaler. Totalt är energianvändningen 200 kwh/kvm för byggnader med lokaler och 134 kwh/kvm för byggnader med bostäder. Hushållsel är inte medräknad. Oljan i tabellen är omräknad från m 3 till kwh och motsvarar 13 m 3. 2 Den golvarea i temperaturreglerade utrymmen som är avsedd att värmas till mer än 10 C och som är begränsad av klimatskärmens insida.

9 9 (24) Tabell 1: Energianvändning för bostäder och lokaler Bostäder Lokaler Totalt Yta (Atemp) kvm kvm kvm Köpt olja 0 kwh kwh kwh Köpt el kwh kwh kwh Köpt fjärrvärme kwh kwh kwh Köpt energi totalt kwh kwh kwh Köpt olja/total yta 0 kwh/kvm 1 kwh/kvm 1 kwh/kvm Köpt el/total yta 15 kwh/kvm 61 kwh/kvm 36 kwh/kvm Köpt fjärrvärme/ total yta Köpt energi totalt/ total yta 119 kwh/kvm 138 kwh/kvm 127 kwh/kvm 134 kwh/kvm 200 kwh/kvm 164 kwh/kvm Genomsnittlig energianvändning för byggnader är beroende av vilken verksamhet som bedrivs (småhus, flerbostadshus och lokaler). Genomsnittet i Sverige var år kwh/kvm totalt varav 130 kwh/kvm uppvärmning och 81 kwh/kvm hushållsel/driftel. För lokaler (kontor, vård, skolor och idrott) ligger genomsnittet mellan 210 och 280 kwh/kvm. I diagram 1 visas energianvändning av olja, el och fjärrvärme som procentuell andel av total energianvändning i bostäder och lokaler. Som kan ses i diagrammet är andelen fjärrvärme av den totala energianvändningen i byggnader med bostäder högre i jämförelse med andelen för lokaler. Totalt sett är andelen fjärrvärme relativt hög i kommunen. Diagram 1: Energianvändningens procentuella fördelning på energibärare för bostäder och lokaler

10 10 (24) I diagram 2 visas antal byggnader grupperat i energianvändning per byggnad i kwh/kvm. Som kan ses har 6 byggnader med bostäder en energianvändning mellan kwh/kvm och 6 av byggnaderna med bostäder har lägre energianvändning än 100 kwh/kvm. Vad gäller byggnader med lokaler är det 7 byggnader som har lägre energianvändning än 100 kwh/kvm. Det är dock 12 av byggnaderna med lokaler som har en energianvändning mellan kwh/kvm och 5 som har en energianvändning på över 300 kwh/kvm. Diagram 2: Antal byggnader grupperat på energianvändning per byggnad i kwh/kvm

11 11 (24) I diagram 3 visas energianvändningen i kwh/kvm för respektive byggnad med bostäder. Den genomsnittliga energianvändningen är 134 kwh/kvm. Det är en stor spridning i energianvändning per kvm, allt från långt under 50 kwh/kvm till lite över 250 kwh/kvm. Det har dykt upp svårigheter under arbetet med att ta fram underlag för energianvändningen. Dels på grund av att många byggnader saknar individuell fjärrvärmemätning och dels att det i vissa fall endast finns ett elabonnemang till flera byggnader (undermätning). Detta kan orsaka felaktigheter i redovisningen av energianvändning per byggnad och är något som bör beaktas vid vidare analyser av byggnaderna. Diagram 3: Energianvändning i byggnader med bostäder i kwh/kvm

12 12 (24) Som kunde ses tidigare i tabell 1 var den totala energianvändningen för lokaler 200 kwh/kvm. I diagram 4 visas energianvändningen per fastighet i kwh/kvm och som kan ses är det även här stor variation på energianvändningen i byggnaderna. Som kan ses i diagrammet är det en byggnad som har en energianvändning som är nära 400 kwh/kvm. Den uppmätta energianvändningen innefattar dock både en skola, Ramdalsskolan, och ett badhus. Byggnaden som innefattar badhuset ska renoveras. Förutom Ramdalsskolan är det 4 byggnader som har en energianvändning som är över 300 kwh/kvm. Det är även här några byggnader som har en mycket låg energianvändning vilket kan bero på svårigheter med att få fram energianvändning per byggnad och detta bör därför beaktas vid vidare analys av byggnaderna. Diagram 4: Energianvändning i byggnader med lokaler i kwh/kvm

13 13 (24) I tabell 2 visas kostnader för köpt energi för bostäder och lokaler uppdelat i kostnad för olja, fjärrvärme och el. Den totala energikostnaden för Oxelösunds kommun var cirka 21,5 miljoner kronor år Som kan ses är den totala energikostnaden för byggnader med lokaler högre än för bostäder. Detta beror dels på att den totala energianvändningen för byggnader med lokaler är högre än för bostäder, trots att ytan för lokaler är mindre, och dels för att elanvändningen är högre för byggnader med lokaler och el är dyrare än fjärrvärme. Tabell 2: Kostnader för köpt energi uppdelad på energibärare för bostäder och lokaler Bostäder Lokaler Totalt Kostnad olja 0 kr kr kr Kostnad el kr kr kr Kostnad fjärrvärme kr kr kr Energikostnad totalt kr kr kr I diagram 5 presenteras procentuell andel olja, el och fjärrvärme av den totala kostnaden för bostäder och lokaler. Diagram 5: Energikostnadens procentuella fördelning på energibärare för bostäder och lokaler Fjärrvärmen i Oxelösunds kommun består av spillvärme från SSAB och är därför förnybar. Den el som kommunen köper in är inte specificerad som förnybar. Detta kan ses i tabell 3 nedan. Tabell 3: Fjärrvärme och el Förnybar Fjärrvärme 100 % 0 % El 0 % 100 % Ej specificerad/fossil

14 14 (24) Transporter I följande avsnitt presenteras statistik av kommunens transporter och dess energianvändning i tabeller och diagram. I tabell 4 presenteras antalet bilar för kommunen, Kustbostäder och Oxelö Energi uppdelat i leasingbilar, förmånsbilar, kommunägda bilar samt totalt antal bilar. Totalt innehar Oxelösunds kommun 69 bilar. Som kan ses i tabellen har kommunen störst andel leasingbilar medan Kustbostäder och Oxelö Energi har störst andel kommunägda bilar. Fördelen med leasingbilar är att dessa byts ut oftare än de kommunägda bilarna och det är därför lättare att uppgradera fordonsparken och ta tillvara på den teknikutveckling som sker kontinuerligt. Tabell 4: Personbilar uppdelat på ägarförhållanden Personbilar Leasingbilar Förmånsbilar Kommunägda bilar Totalt Kommunen Kustbostäder Oxelö Energi Totalt I tabell 5 presenteras antalet bilar och körda kilometer/år fördelat i leasingbilar, förmånsbilar och kommunägda bilar samt antal körda kilometer med anställdas privata bilar. Statistik över antal kilometer/år saknas då ingen körjournal görs så dessa siffror är en uppskattning baserat på bränsleinköp och 1,4 liter/mil vilket blir i snitt 868 mil per fordon. Tabell 5: Personbilar uppdelat på ägarförhållanden och körda kilometer Personbilar Antal bilar Kilometer/år Leasingbilar km Förmånsbilar km Kommunägda bilar km Anställdas privata bilar (i tjänst) km Totalt km

15 15 (24) I diagram 6 visas den procentuella andelen leasingbilar, kommunägda bilar och förmånsbilar. I diagram 7 visas procentuell fördelning av körda kilometer per ägandeförhållande för leasingbilar, kommunägda bilar, förmånsbilar och anställdas privata bilar. Diagram 6: Ägandeförhållande Diagram 7: Fördelning kilometer/ägandeförhållande I Oxelösunds kommun används bensin, diesel och E85 som drivmedel. I tabell 8 visas energianvändningen för respektive förvaltning och totalt för de kommunala bolagen. Den totala drivmedelsförbrukningen i kommunen år 2009 var 84 m 3. Tabell 6: Energianvändning i m 3 per bränsle Drivmedel Bensin Diesel E85 Totalt Kommunen 19,879 m 3 3,53 m 3 0,047 m 3 23,456 m 3 Kustbostäder 9,991 m 3 31,177 m 3 1,11 m 3 42,278 m 3 Oxelö Energi 2, ,363 m 3 0 m 3 18,119 m 3 Totalt 32,626 m 3 50,07 m 3 1,157 m 3 83,853 m 3

16 16 (24) I diagram 8 visas den procentuella andelen bensin diesel och E85. Som kan ses i diagrammet består endast 1 procent av drivmedelsförbrukningen av E85. I diagram 9 visas den procentuella andelen miljöbilar av Oxelösunds kommuns bilar. Totalt är 17 av de 69 bilarna miljöbilar. Miljöbilarna består av både miljödieselbilar och etanolbilar. Andelen E85 förefaller därför låg och det finns en potential att öka andelen E85 som drivmedel. Diagram 8: Bränsleanvändning per bränsleslag Diagram 9: Fördelning miljöbilar och ej miljöbilar

17 17 (24) 2.4 SWOT-analys En SWOT-analys har genomförts i syfte att mer kvalitativt beskriva nuläget i Oxelösunds kommun. Resultatet är förankrat och avstämt med delar av ansvariga för förvaltningar och fastighetsbolag i samband med två workshops. Resultatet av SWOT-analysen visas i figur 1 nedan. Styrkor Möjligheter Energibolaget aktiva i processen för energiuppföljning Bra samarbete mellan bolagen i kommunen Tekniskt kunnande i bolagen med egen personal (hantverkare, tekniker, elektriker etc.) Småskalig organisation Påbörjat ett arbete med energieffektivisering i mindre skala Genomfört förstudie för EPC Planeringsunderlag för vindkraft finns Påbörjat utbyte av gatubelysningen till lågenergialternativ SSABs spillvärme möjlighet att få bort elvärme och olja med fjärrvärme Bygga ihop fjärrvärmen med Nyköping Utvecklad samverkan med Nyköpings kommun Biogas av organiskt avfall Vågenergipotential? Vindkraftpotential Regional klimat- och energistrategi Brister i kommunikationen mellan bolag och förvaltningar Resurser - tid och pengar finns inte för energieffektivisering Liten organisation hög arbetsbelastning Har ingen uppföljning jobbar inte med det aktivt har siffror och uppföljningsanalyser men de används inte Analyser och uppföljning efterfrågas inte från ledningsnivå Saknas mätpunkter för vissa fastigheter Miljömål saknas Budgetpost för energieffektiviseringar saknas Uppdaterad energiplan saknas Resepolicy saknas Energikrav saknas när kommunen gör upphandlingar Lägger de ner SSAB så förlorar vi fjärrvärmekällan Låga fjärrvärme priser som kan öka Demografisk utveckling i kommunen Politisk oenighet men ofta majoritet För lågt intresse hos kommunens invånare Förändrad lagstiftning el Låga priser på bostäder, elnät och värme Svagheter Hot Figur 1: SWOT-analys

18 18 (24) 2.5 Bedömning av nuläget En stor del av de lokaler som kommunen äger har en hög energiförbrukning, drygt hälften ligger över 200 kwh/kvm och ett antal även över 300 kwh/kvm. För vissa byggnader förklaras detta till viss del av verksamheten, t.ex. bad- och sporthallen, men i många fall handlar det till exempel om skolor och förskolor. I dessa kan antagligen stora besparingar uppnås genom till exempel verksamhetsbaserad styrning och förbättrad värmeåtervinning i ventilationen. I de bostäder som kommunen äger är energiförbrukningen lägre än för lokaler. En tredjedel av byggnaderna har dock en energianvändning över 200 kwh/kvm exklusive hushållsel, vilket tyder på en mycket god besparingspotential. Många av byggnaderna är byggda på 60- och 70-talen och borde därför stå inför renoveringar de närmsta åren. I samband med detta finns goda möjligheter att förbättra energiprestanda. Gällande transporter kan lyftas fram att en relativt liten andel, 25 %, av kommunens fordon är miljöklassade. Användningen av E85 till etanolbilar är dock bristande - endast 1 % av bränslet som används är E Besparingspotential Fastighetsbeståndets besparingspotential har uppskattats genom att beräkna besparingen om: 1. Energieffektiviseringsåtgärder i lokaler, förutom badhuset, sänker energibehovet till maximalt 160 kwh/m 2 + badhuset minskar energibehovet med 30 % 2. Bostäder som är byggda på 60- och 70-talen sänker energibehovet till maximalt kwh/m 2 exklusive hushållsel Effekten av dessa åtgärder skulle bli: Åtgärd 1. Energieffektivisering i lokaler <160 kwh/kvm, badhus -30 % 2. Bostäder 60- och 70-tal <100 kwh/kvm Energibesparing, MWh/år Relativ energibesparing, kwh/kvm, år Procentuell energibesparing (jämfört med kommunens totala energi till fastigheter) % % Totalt % kwh/m 2 exkl. hushållsel är en schablon som har valts utgående från exempel på vad man har lyckats uppnå vid renovering av miljonprogramsområden i andra kommuner. Det är något högre än normen för nybyggnation som är 110 kwh/m 2 inkl. hushållsel

19 19 (24) För transporter finns möjlighet att minska miljöbelastningen genom att ha större andel miljöklassade fordon och att genomföra åtgärder som dels minskar bilanvändningen och dels minskar bränsleförbrukningen de gånger bilar används. Dessutom kan man se till att E85 tankas i de etanolbilar som kommunen har. Om till exempel alla fordon byts till miljöklassade dieselbilar (miljöklass 2005PM) skulle bränsleförbrukningen minskas med ca 63 %, dvs 500 MWh. Användningen av anställdas privata bilar (4 % av körda km) är borträknad i detta. Om alla kommunägda bilar (43 % av körda km) byts till miljöklassade dieselbilar skulle det innebära en bränslebesparing på ca 28 %, dvs 220 MWh.

20 20 (24) 3 Mål Strategin ska enligt STEMFS 2010:1 omfatta mål för 2014 respektive Övergripande mål EU:s klimat- och miljömål Till år 2020 ska koldioxidutsläppen i EU minskas med 20 % i jämförelse med nivån år Dessutom ska andelen förnybar energi vara 20 % och energibehovet ska minskas med 20 %. Nationellt mål De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst 4 procent lägre än utsläppen år Delmålet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med Minskningarna skall ske i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM 4. Till 2050 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige halveras i jämförelse med 1990 års nivå. Fyra mål till 2020: 50 procent förnybar energi 10 procent förnybar energi i transportsektorn 20 procent effektivare energianvändning baserad på procent minskning av utsläppen av växthusgaser Målsättning att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Klimat- och Energistrategi för Södermanlands län 2050 bidrar inte Södermanlands län med några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Vi är oberoende av fossila bränslen och energianvändningen är effektiv och i huvudsak baserad på förnybara energikällor. 4 CDM - (Clean Development Mechanism) är en projektbaserad mekanism under Kyotoprotokollet som syftar till att låta industriländer som anslutit sig till att minska sina koldioxidutsläpp att investera i projekt för att minska utsläppen i utvecklingsländer som ett alternativ till de mer kostsamma utsläppsminskningarna i sina egna länder.

21 21 (24) 3.2 Mätbara mål för byggnader Utgående från bedömningen av nuläget och besparingspotentialen (kap 2.6 och 2.7) har följande mål satts upp för kommunens byggnader: 2014 o Energianvändningen per kvadratmeter i kommunkoncernens fastigheter ska minskas med 10 %, dvs med 16 kwh/kvm (3 160 MWh vid oförändrat fastighetsbestånd), i jämförelse med år 2009 då användningen var 164 kwh/kvm o Fossila bränslen för uppvärmning ska minska till 0% 2020 o o Energianvändningen per kvadratmeter i kommunens fastigheter ska minskas med 20 %, dvs 33 kwh/kvm (6 320 MWh vid oförändrat fastighetsbestånd), i jämförelse med år 2009 Inga fastigheter med enbart direktverkande el för uppvärmning 3.3 Mätbara mål för transporter Utgående från bedömningen av nuläget och besparingspotentialen (kap 2.6 och 2.7) har följande mål satts upp för kommunens transporter: 2014 o Alla kommunägda personbilar ska vara miljöbilar o Antalet körda km/anställd (inkl förtroendevalda) med privat bil i tjänsten ska minska med 10 % o Bränsleanvändningen till transporter ska minskas med 20 %, dvs 159 MWh o Alla miljöbilar som kan drivas med miljöbränslen ska köras på miljöbränslen till 90 % 2020 o o o o Alla kommunens personbilar (leasing, kommunägda, förmånsbilar) ska vara miljöbilar Antalet körda km/anställd (inkl förtroendevalda) med privat bil i tjänsten ska minska med 10 % Bränsleanvändningen till transporter ska minskas med 40 %, dvs 318 MWh Alla miljöbilar som kan drivas med miljöbränslen ska köras på miljöbränslen till 95 % 3.4 Mätbara mål för övriga områden 2020 o Förbrukningen av el i gatu- och vägbelysning ska minska med 35 % o Alla beslutsfattare och medarbetare skall vara väl informerade om hotet mot klimatet, kommunens mål och hur man uppnår målen

22 22 (24) o Minst 50 % av kommunens organiska avfall ska användas för biogasproduktion 3.5 Ekonomisk effekt av målen De besparingsmål som beskrivs ovan innebär en betydande sänkning av de årliga energikostnaderna om de uppnås. År 2009 var kostnaderna 21,5 miljoner kronor för el och värme till byggnader och ca kronor för fordonsbränsle. För byggnader innebär målen en besparing på ca 4,3 miljoner kronor per år och för transporter blir besparingen ca kronor per år, utgående från 2009 års priser.

23 23 (24) 4 Handlingsplan 4.1 Åtgärder I sammanställningen nedan redovisas de åtgärder som arbetats fram för att kommunen ska nå uppsatta mål. De åtgärder som korresponderar mot Energimyndighetens lista med åtgärder är angivna inom parentes med motsvarande nummer. År Åtgärd Ansvarig Finansiering 2011 Uppföljning, utvärdering 2010 Projektledare (PL) Bidraget Rapport till Energimyndigheten PL Bidraget Förbättra mätning av energianvändning i byggnader Ta fram en resepolicy Ta fram en fordonspolicy Förvaltning Kustbostäder (KB) Miljö- och samhällsbyggnads kontoret (MSK) MSK + Kommunstyrelsens kontor (KSK) Investeringsbudget Bidraget/Förvaltning Bidraget/Förvaltning Informationskampanj - transporter PL Bidraget/Förvaltning Översyn av upphandlingspolicy Inköpschef Bidraget Inför budget för energieffektiviseringar Byta ut eller modifiera befintlig utrustning (4) Genomföra energisparåtgärder i byggnader (6) Förbättrad uppföljning för kostnader och energianvändning VD + KSK KB + KSK KB + KSK Inv.budget/ Uh.budget 2012 Uppföljning, utvärdering 2011 PL Bidraget Rapport till Energimyndigheten PL Bidraget Byta ut eller modifiera befintlig utrustning (4) Genomföra energisparåtgärder i byggnader (6) KB KB + KSK KB + KSK Investeringsbudget Investeringsbudget Bidraget/Förvaltning Investeringsbudget Investeringsbudget Informationskampanj - byggnader PL Bidraget/Förvaltning Utbildning av kommunens personal och förtroendevalda PL Bidraget Utbildning i Eco-driving PL Bidraget Utredning om matavfall till rötning Oxelö Energi V/A Bidraget

24 24 (24) År Åtgärd Ansvarig Finansiering 2013 Uppföljning, utvärdering 2012 PL Bidraget Rapport till Energimyndigheten PL Bidraget Byta ut eller modifiera befintlig utrustning (4) Genomföra energisparåtgärder i byggnader (6) KB + KSK 2014 Uppföljning, utvärdering 2013 PL Bidraget Rapport till Energimyndigheten PL Bidraget Byta ut eller modifiera befintlig utrustning (4) Genomföra energisparåtgärder i byggnader (6) KB KB + KSK 2015 Uppföljning, utvärdering 2014 PL Bidraget Rapport till Energimyndigheten PL Bidraget KB Investeringsbudget Investeringsbudget Investeringsbudget Investeringsbudget 4.2 Förankring Förankringen av energieffektiviseringsstrategin har påbörjats med de två workshops som anordnades med syfte att dels göra ledande tjänstemän medvetna om arbetet med energieffektiviseringsstrategin och dels ta fram förslag till åtgärder för att genomföra energieffektiviseringar. Den framtagna strategin kommer som ett nästa steg i förankringsprocessen att redovisas för ekonomichefen för att sedan fattas beslut om i Kommunstyrelsen. En projektgrupp för arbetet med energieffektiviseringsstrategin kommer att bildas där relevanta personer från kommunen och de kommunala bolagen kommer att ingå. Som en del i förändringsarbetet och förankringsprocessen kommer utbildningar att genomföras med både förtroendevalda och tjänstemän inom kommunen och de kommunala bolagen. 4.3 Uppföljning En årlig uppföljning av energieffektiviseringsstrategin genomförs med början Uppföljningen ska ske i samband med miljöbokslut eller budgetarbete i början av året. Resultatet ska kommuniceras till kommunens politiker. Ansvarig för uppföljningen och rapporteringen till Energimyndigheten är projektledare Daniel Eriksson.

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Energieffektiviseringsstrategi

Energieffektiviseringsstrategi Energieffektiviseringsstrategi 2013-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-04 Sammanfattning Kävlinge kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Kommunal Författningssamling. Energieffektiviseringsstrategi

Kommunal Författningssamling. Energieffektiviseringsstrategi Kommunal Författningssamling Energieffektiviseringsstrategi Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunstyrelsen Socialtjänsten Antagen 2013-02-04, Kf 15/2013 Ansvar Kanslichef Energieffektiviseringsstrategi

Läs mer

Lekebergs kommun. Strategi för energieffektivisering 1 (29)

Lekebergs kommun. Strategi för energieffektivisering 1 (29) Lekebergs kommun Strategi för energieffektivisering 1 (29) Sammanfattning Lekebergs kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi för den egna

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Söderhamns kommun. Margareta Örn-Liljedahl 826 80 SÖDERHAMN. Strategi 1(9) 2010-002727 33650-1. Åsa Söderlund. Kommun/Landsting.

Söderhamns kommun. Margareta Örn-Liljedahl 826 80 SÖDERHAMN. Strategi 1(9) 2010-002727 33650-1. Åsa Söderlund. Kommun/Landsting. 1(9) Handläggare Åsa Söderlund Söderhamns kommun 21-2727 3365-1 Margareta Örn-Liljedahl 826 8 SÖDERHAMN Strategi Kommun/Landsting Antal årsarbetskrafter: Antal invånare: Söderhamns kommun 2369 25456 Målsättning

Läs mer

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun 1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.

Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting. 1(9) Handläggare Madeleine Nettelbladt Kalmar Kommun 21-11 3376-1 Jane Wågsäter Box 611 391 26 KALMAR Strategi Kommun/Landsting Kalmar Kommun Antal årsarbetskrafter: 484 Antal invånare: 62388 Målsättning

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2013-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 21 441 MWh energi år 2012 till kommunens byggnader

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6

ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6 ENERGIEFFEKTIVISERING Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6 ENERGIEFFEKTIVISERING: Statligt bidrag till Energieffektivisering Emmaboda kommun får totalt 1,4 milj. för perioden 2011-2014. Beloppet är

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun

Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun 1(9) Handläggare Astrid Fell Högsby Kommun 21-773 Anders Ivarsson 579 8 HÖGSBY Strategi Kommun/Landsting Högsby Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 5777 Målsättning till 214 (förbättring

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva

Läs mer

Mönsterås Kommun. Henrik Andersson Box MÖNSTERÅS. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting.

Mönsterås Kommun. Henrik Andersson Box MÖNSTERÅS. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. 1(9) Handläggare Astrid Fell Mönsterås Kommun 21-951 3368-1 Henrik Andersson Box 54 383 22 MÖNSTERÅS Strategi Kommun/Landsting Mönsterås Kommun Antal årsarbetskrafter: 923 Antal invånare: 1299 Målsättning

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Inledning. Hur du läser nulägesanalysen

Inledning. Hur du läser nulägesanalysen ! " # &'(& % $ % Inledning Storumans kommun präglas av storslagna naturmiljöer med stora kontraster i form av högfjällsområden i väster och skogslandskap i de östra delarna. Delar av skogslandet har inslag

Läs mer

Energi och klimatstrategi 2012-2020

Energi och klimatstrategi 2012-2020 Energi och klimatstrategi 2012-2020 Titel: Energi- och klimatstrategi 2012-2020 Id nr: 8:5 Typ: Strategi Giltighetstid: 2020-12-31 Version: 1.0 Fastställd: KF 2013-06-12, 89 Uppdateras: Innehållsförteckning

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun 1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Läs mer

Källa bilder: Energivärlden. Energieffektiviseringsstödet. Framgångsrik energieffektivisering

Källa bilder: Energivärlden. Energieffektiviseringsstödet. Framgångsrik energieffektivisering Källa bilder: Energivärlden Energieffektiviseringsstödet Framgångsrik energieffektivisering Presentationens innehåll Kort om Energieffektiviseringsstödet Utvärderingar av stödet Hur går energiarbetet?

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Strategi för energieffektivisering

Strategi för energieffektivisering Strategi för energieffektivisering Fastigheter och persontransporter Hultsfreds kommun med HKIAB och AB Hultsfreds bostäder 2011-05-30 51 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖDET...3

Läs mer

Energieffektiviseringsstrategi 2011-2014

Energieffektiviseringsstrategi 2011-2014 Energieffektiviseringsstrategi 2011-2014 Hörby kommun 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD... 4 KOMMUNENS BETYDANDE ENERGIASPEKTER... 4 NULÄGESANALYS...

Läs mer

Handlingsplan för energieffektivisering

Handlingsplan för energieffektivisering Mellerud kommuns Handlingsplan för energieffektivisering Bilaga 2 till kommunens Strategi för energieffektivisering Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-10, 105. Strategi för Energieffektivisering (Huvuddokument)

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Organisationsnr: 202100-5745 Denna rapportering följer upp kraven i förordning (2014:480) om myndigheters

Läs mer

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Redovisning av miljöledningsarbete Dnr: Af-2015/074617 Datum: 2015-02-20 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Arbetsförmedlingen Organisationsnr: 202100-2114 sid 1 av 5 Denna rapportering

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Energibokslut Storumans kommun

Energibokslut Storumans kommun Energibokslut Storumans kommun Uppföljning av energieffektiviseringar i Storumans kommunorganisation Inkluderar förvaltningar och majoritetsägda bolag Nulägesanalys av betydande energiaspekter inom Fastigheter,

Läs mer

Strategi för energieffektivisering i Ale kommun 2009-2020. Mål, handlingsplan och nulägesanalys 2011-05-30

Strategi för energieffektivisering i Ale kommun 2009-2020. Mål, handlingsplan och nulägesanalys 2011-05-30 Strategi för energieffektivisering i Ale kommun 2009-2020 Mål, handlingsplan och nulägesanalys 2011-05-30 1 Sammanfattning...3 Mål för Ale kommun...3 1 Bakgrund till strategin för energieffektivisering

Läs mer

Energiplan för Bollebygds kommun. - med energieffektiviseringsstrategi

Energiplan för Bollebygds kommun. - med energieffektiviseringsstrategi Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 122 1 (18) Dnr: KS2011/224 Energiplan för Bollebygds kommun - med energieffektiviseringsstrategi Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län 1. Energieffektiviseringar i bostäder och lokaler 2011-10-18 Petra Bjurhall, Grontmij AB Vart är vi på väg? Glaciären då, 1967,

Läs mer

Program för energieffektivisering 2010-2020 avseende Vellinge kommuns egen verksamhet

Program för energieffektivisering 2010-2020 avseende Vellinge kommuns egen verksamhet Program för energieffektivisering 2010-2020 avseende Vellinge kommuns egen verksamhet Antagen av kommunfullmäktige den 13 mars 2013 Vellinge.se Projektledare Jonas Andermyr Projektgrupp Hans Folkeson Rickard

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2014-2020

Strategi för Energieffektivisering 2014-2020 1 Strategi för Energieffektivisering 2014-2020 HAPARANDA STAD JANUARI 2011 2 Strategi för Energieffektivisering Sofia Larsson, klimatstrateg och projektledare strategi för energieffektivisering samt arbetsgruppen

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-

Läs mer

Västerviks Kommun. Bruno Nilsson VÄSTERVIK. Strategi 1(10) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Västerviks Kommun

Västerviks Kommun. Bruno Nilsson VÄSTERVIK. Strategi 1(10) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Västerviks Kommun 1(1) Handläggare Astrid Fell Västerviks Kommun 21-693 Bruno Nilsson 593 8 VÄSTERVIK Strategi Kommun/Landsting Västerviks Kommun Antal årsarbetskrafter: 378 Antal invånare: 3629 Målsättning till 214 (förbättring

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning

Läs mer

Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun

Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun 1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 PRESENTATION AV TOMELILLA KOMMUN... 3 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.3 PROJEKTORGANISATION... 4 2. INVENTERING...

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Ett grönt och skönt MTG

Ett grönt och skönt MTG MTG kommuner i samarbete Ett grönt och skönt MTG Energieffektiviseringsstrategi Strategin för energieffektivisering omfattar Mariestads Töreboda och Gullspångs kommun (MTG), Mariehus, Törebodabostäder

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Först och främst, varför? -Det är, mer eller mindre, ett faktum att vi står inför klimatförändringar, global uppvärmning samt en lågkonjunktur.

Läs mer

Strategi och handlingsplan för energieffektivisering inom Svalövs kommuns egna verksamheter

Strategi och handlingsplan för energieffektivisering inom Svalövs kommuns egna verksamheter Strategi och handlingsplan för energieffektivisering inom Svalövs kommuns egna verksamheter 1 Sammanfattning Denna strategi och handlingsplan omfattas i huvudsak av mål och åtgärder för hur Svalövs kommun

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad.

/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. FASTIGHETSKONTORET 2007-08-29 B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. Fastighetskontoret Mats Mattsson 2007-08-29 /WA i i/wy 11., ni) Avtalsbilaga

Läs mer

Västerbottens kommuner och arbetet med energieffektiviseringsstödet (EES) mellan åren 2011-2014. Foto: Tomas Edenor

Västerbottens kommuner och arbetet med energieffektiviseringsstödet (EES) mellan åren 2011-2014. Foto: Tomas Edenor Västerbottens kommuner och arbetet med energieffektiviseringsstödet (EES) mellan åren 2011-2014 Foto: Tomas Edenor EES - AC Västerbottens kommuner och arbetet med energieffektiviseringsstödet (EES) mellan

Läs mer

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31 Malmö 2011-03-31 Datum 2011-03-31 Uppdragsnummer 61631041450000 Utgåva/Status Godkänd Marika Andersson Uppdragsledare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 19 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Mellerud kommuns Nulägesanalys för Energieffektivisering Bilaga 1, till kommunens Strategi för energieffektivisering

Mellerud kommuns Nulägesanalys för Energieffektivisering Bilaga 1, till kommunens Strategi för energieffektivisering Mellerud kommuns Nulägesanalys för Energieffektivisering Bilaga 1, till kommunens Strategi för energieffektivisering Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-10, 105. Strategi för Energieffektivisering (Huvuddokument)

Läs mer

Finansiering, lån och statliga bidrag

Finansiering, lån och statliga bidrag Finansiering, lån och statliga bidrag - Hur kan vi finansiera klimatarbetet? Ylva Gjetrang, Länsstyrelsen Örebro län STATLIGA STÖD FÖR ENERGI OCH KLIMATÅTGÄRDER 1 Investeringar för mer förnybar energi

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Handhavande av fordon

Handhavande av fordon Välkommen till första workshopen i projektet Handhavande av fordon. Projektet drivs av HMSkåne på uppdrag av Vägverket. Fokus för projektet; Skötsel drift uppföljning.för ökad miljöhänsyn och trafiksäkerhet

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer