Klimat- och energistrategi

Transkript

1 Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1

2 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan på miljö och samhällsutveckling en av de stora utmaningarna världen står inför. Den påverkar många faktorer som kommunikationer, ekonomi, sysselsättning och näringslivsutveckling. Hur vi arbetar lokalt med energi- och klimatfrågorna har därför stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling i Arjeplogs kommun. Genom att upprätta en klimat- och energistrategi visar vi i Arjeplogs kommun hur vi vill arbeta och ta vårt ansvar för att nå de nationella och regionala klimatmålen. Förslaget till strategi har tagits fram av kommunens klimatgrupp. Strategin ska kopplas till Arjeplogs lokala utvecklings- och översiktsplan som tas fram under 2011 och bidra till att nå kommunens vision och övergripande mål. Den utgör också kommunkoncernens energiplan och strategi för energieffektivisering. En utgångspunkt för arbetet är den regionala Klimat- och energistrategin för Norrbottens län, som Länsstyrelsen antog 2008 efter en bred samverkansprocess med nedanstående vision. Vision 2050 Klimatpåverkan från Norrbottensregionen är begränsad. Vi har ett energieffektivt transportsystem, i huvudsak baserat på förnybara drivmedel och el. All samhällsplanering sker klimatmedvetet. Norrbottens aktörer är ledande inom landet vad gäller utveckling av miljöteknik och effektivt nyttjande av förnybara energikällor och effektiva och miljöanpassade energisystem. De regionala målen och åtgärdsförslagen för klimat- och energiarbetet i länet har beaktats, liksom de prioriterade områdena - Hållbar tillväxt, Hållbar samhällsplanering och Hållbara transporter. Utmaningar för Arjeplogs kommun Utifrån en nulägesanalys bedöms att åtgärder för en effektiviserad energianvändning i byggnader och en bättre fungerande förnyelsebar fjärrvärmeförsörjning är prioriterade. Kommunen har ett geografiskt läge som medför stort behov av personbilstransporter. Biltestverksamheten är dessutom av avgörande betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Därför bedöms insatser för underlätta fortsatt forskning och utveckling av klimatvänligare fordon inom kommunen mycket angelägna. Hållbar energianvändning ( ska samrådas under 2011 med samhällets aktörer) År 2020 är energianvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler 25 % mer effektiv än (Regionalt mål - RM) År 2020 sker all uppvärmning med förnybar energi. (RM) Arjeplogs kommunkoncern Till år 2014 effektivisera energianvändningen i byggnader med 10 procent jämfört med Till år 2020 effektivisera energianvändningen i byggnader med 20 procent jämfört med År 2020 tillgodoses kommunens energibehov för uppvärmning och el med 100 % förnyelsebar energi. Till år 2014 säkras försörjningen och ökas tillgången av fjärrvärme till hushåll och näringsliv inom Arjeplogs tätortsområde. 2

3 Hållbara transporter ( ska samrådas med samhällets aktörer) Till år 2020 uppgår andelen förnybar energi i transportsektorn till 10 procent.(rm) Till år 2020 har energianvändningen i transportsektorn effektiviserats med 20 procent jämfört med (RM) Arjeplogs kommunkoncern Till år 2014 har andelen miljöfordon ökat till minst 25 % procent och energianvändningen för resor och transporter är 10 procent effektivare jämfört med år Till år 2020 har andelen miljöfordon ökat till minst 75 % procent och energianvändningen för resor och transporter är 20 procent effektivare jämfört med Hållbar samhällsplanering Arjeplogs kommunkoncern Till år 2014 finns aktuella planeringsunderlag och strategier för kommunens arbete med energi-, klimat och anpassning till klimatförändringar Hållbar tillväxt (ska samrådas med samhällets aktörer) Senast år 2014 finns en multifuel station i kommunen som underlättar testverksamhetens forskning och utveckling av klimatvänligare fordon. Senast 2014 har möjligheterna utretts för etablering av en manöverbana s.k. Dynamic Area för fortsatt utveckling av testverksamheten inom Arjeplogs kommun. Senast år 2014 ska behovet av biomassa för energiproduktion i anläggningar inom kommunen till största del kunna tillgodoses av lokala/regionala entreprenörer. Handlingsplan för Arjeplogs kommunkoncern Målen ska nås främst genom åtgärder som innebär att man (enligt förordning 2009:893) - utnyttjar finansieringsinstrument för energibesparingar, - utnyttjar energibesiktningar och genomför rekommendationerna i dessa, och - upphandlar, byter ut eller modifierar utrustning så den blir mer energieffektiv. Hållbar energianvändning - Effektivisering och förnybar energi Åtgärd Ansvar Tidpunkt Uppskattad effektivisering Utifrån en fjärrvärmeutredning ska ett nytt fjärrvärmeverk och ett utökat fjärrvärmenät senast till 2014 vara i bruk för energiförsörjning till bl. a fastigheter ägda av kommunkoncernen. Utredning genomförd 2010 Projektering Stor 3

4 Inom ramen för tillgängliga resurser för investering och underhåll ersätta ventilationsaggregat som inte är tillräckligt energieffektiva, samt styroch reglerutrustning för värme och ventilation. Ersättningen kommer att ske fortlöpande under tiden till och med 2014, men även till och med Specifika tidpunkter sätts utifrån EPC utredning steg 1 som upphandlas under 2011 Stor Till 2014 upphandla miljömärkt el motsvarande kommunkoncernens elförbrukning. Under perioden _ Till 2020 ersätta belysningsanordningar med energieffektiva sådana. Senast 2014 upphandla och implementera ett energiuppföljningssystem med möjlighet att övervaka enskilda förbrukare. Hållbara transporter Specifika tidpunkter sätts utifrån EPC utredning Steg 1 som upphandlas under 2011 Specifika tidpunkter sätts utifrån EPC utredning Steg 1 som upphandlas under 2011 Medel Liten Åtgärd Ansvar Till 2014 förse samtliga motorvärmarstolpar med energieffektiv teknik. Till 2014 se över upphandling så att minst 25 % av inköpta livsmedel (kr) är lokalt eller regionalt producerade. Till 2014 se över och eventuellt revidera kommunens policy för resor och transporter. Hållbar samhällsplanering Alla nämnder och stiftelser / Miljö-, bygg och räddningsnämnden Upphandlas 2012 Sker kontinuerligt och i samband med att gällande avtal Stor - 691,2 MWh Liten Liten Åtgärd Ansvar 4

5 Till 2014 se över och eventuellt revidera kommunens upphandlingspolicy med hänsyn till energi- och klimataspekter. Till 2014 ta fram och hålla styrdokument som Lokal utvecklings- och översiktsplan, energi- och klimatstrategi/energiplan och vindkraftsplan aktuella. Löpande bedriva information, tillsyn, rådgivning och undervisning i energi- och klimatfrågor. Hållbar tillväxt Åtgärd Löpande i kommunens utvecklings- och tillväxtarbete verka för att aktörer inom kommunen drar nytta av affärsmöjligheter inom energi- och klimatområdet. Sker kontinuerligt Underlag saknas för bedömning., Miljö, bygg- och räddningsnämnden, Barn- och utbildningsnämnde n Ansvar Kontinuerligt under perioden. Planeras fastställas av KF 2012 Löpande Indirekt påverkan därför mycket svårskattat. Indirekt påverkan därför mycket svårskattat. Löpande Indirekt påverkan därför mycket svårskattat. Uppföljning och införande I samband med bokslut och årsredovisning ansvarar samhällsutvecklingsförvaltningen för en årlig redovisning till kommunstyrelsen med uppföljning och utvärdering. Strategin är kopplad till översiktsplanen och ses över minst en gång per mandatperiod. Ansvar för respektive åtgärd anges i handlingsplanen. En arbetsgrupp med representanter från olika funktioner inom den kommunala organisationen och stiftelsen Arjeplogshus har bildats och engagerats i arbetet. En handläggare avdelas för att inneha huvudansvar för att samordna arbetet med att förmedla, följa upp och rapportera inom kommunkoncernen och till Energimyndigheten. Representanter från Arjeplogs kommun deltar i regional samverkan i energi- och klimatfrågor och initiativ ska tas för insatser tillsammans med andra aktörer. Miljöbedömning och konsekvensbeskrivning Miljöbedömning ska genomföras och beskrivning av strategins konsekvenser tas fram. Det samordnas med bedömning och miljökonsekvensbeskrivning för översiktsplanen som tas fram parallellt med energi- och klimatstrategin. 5

6 Del 2 Faktaunderlag med nulägesanalys Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Arbete pågår för fullt med att komplettera nulägesanalysen med kommuntäckande uppgifter, energibalans och koldioxidinventering m. m, så att den kan uppfylla kraven för energiplan och en kommuntäckande klimat- och energistrategi. Den kommer att samrådas tillsammans med Arjeplogs Lokala utvecklings- och översiktsplan under Kommunkoncernen Kommunkoncernen består av Arjeplogs kommunförvaltning, Stiftelsen Arjeplogshus och Stiftelsen Silvermuseet med anställd personal motsvarande 373 årsarbetskrafter. Arjeplogs kommun hade 3143 innevånare vid årsskiftet 2009/2010. Energianvändning i kommunkoncernens egna byggnader Energianvändningen i kommunkoncernens lokaler och bostäder, på sammanlagt m 2 kvadratmeter bruksarea, uppgick år 2009 till ,2 MWh. Det omfattar både uppvärmning och el och motsvarar 510 kwh/m 2. Totalkostnaden för köpt energi till byggnaderna var kronor eller 4731 kr/innevånare. har en total energiförbrukning på knappt 274 kwh/m 2 i bostäder. I kommunens primärfastigheter som i huvudsak är andra lokaler än bostäder var motsvarande förbrukning knappt 645 kwh/m 2. Jämfört med riktvärden är förbrukningen både i bostäder och i lokaler mycket hög. Tabell 1. Översikt ytor, energiförbrukning, energislag och kostnader kommunkoncerns byggnader. Byggnader Mängd Bruksarea (BRA) Kommunen (Lokaler i huvudsak) m 2 Bruksarea (BRA) Stiftelsen (Bostäder i huvudsak) m 2 Total bruksarea m 2 Energiförbrukning i lokaler/år/mwh/2009 El- Kommunen El Total elförbrukning MWh/år Fjärrvärme, Kommunen Fjärrvärme, Stiftelsen 2 133,6 Total fjärrvärme MWh/år ,6 Biobränsle (pellets 49,91 ton/ 4,7 MWh/kg) kommun 234,6 Olja 18,3 m 3 = x 10 MWh Kommunen 183 Total energiförbrukning byggnader MWh ,2 Total kostnad energiförbrukning i byggnader kommunen kr Total kostnad energiförbrukning i byggnader Stiftelsen kr Total kostnad kommunkoncernen kr

7 Andel förnyelsebar energi Fjärrvärmen som produceras i det kommunägda fjärrvärmeverket är 100 procent förnyelsebar och baseras på förbränning av biomassa för värmeproduktion. Elenergi köptes under 2009 in från två bolag, Luleå Energi AB och Bergen Energi AB, med 57,16 procent respektive 56,49 procent förnyelsebara energikällor. Andelen förnybar energi uppgick totalt till 89 procent. Energislag total energianvändning byggnader Arjeplogs kommun 2009 Fossil el Fossil olja 1% 0% Biobränsle 1% Kärnkraftsel 10% Förnybar el 15% Förnybar fjärrvärme 73% Figur 1. Fördelning mellan olika energislag för energianvändning i byggnader Arjeplogs kommunkoncern Annan elanvändning Kommunkoncernen använder även elenergi för maskiner, pumpar och liknande i sin vatten- och avloppsverksamhet. Dessutom behövs el för belysning av gator och elljusspår. Tabell 2. Annan elanvändning än byggnader Arjeplogs kommunkoncern Förbrukning (MWh) Kostnad (kr) Gatubelysning MWh 333, Elljusspår MWh 311, Vatten- och avloppsverksamhet 1884, Totalt 2 529, Egen energiproduktion Kommunen äger och driver ett fjärrvärmeverk för värmeproduktion baserat på biomassa. Fjärrvärmesystemet har successivt byggts ut och arbetet med detta påbörjades redan år 1995 och under åren har systemet utvecklats. Produktionen sker i två flispannor, en från 1985 och en från år Bränslet är skogsflis bestående av massaved med inblandning av grot, sågspån och bark. År 2009 producerades MWh och verkningsgraden var 74,4 procent. Pannorna fungerar bristfälligt och bör bytas ut för att bli mer energieffektiva. Kommunkoncernen har ingen egen produktion av förnyelsebar energi från solceller, vindkraft eller solvärme. Kommunen är andelsägare i Arjeplogs Allmänning med 0, 307 procent och kan därmed anses producera 390,6 MWh vattenkraftsel i Sälla vattenkraftsverk. Transporter inom kommunkoncernen Arjeplogs kommun är till ytan landets fjärde kommun med sina 13 kvadratmil och avstånden är långa till andra större orter. Det medför ett stort behov av resor både per bil och med flyg. Kommunen ägde år 2009 åtta personbilar och fem lätta lastbilar, samt leasade åtta bilar. Ingen av dessa, varken personbil eller lastbil, räknas som miljöbil enligt förordningen om miljö- och 7

8 trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor (2009:1). Räddningstjänstens fordon eller fordon som var avställda under 2009 ingår inte i redovisningen då de är undantagna i förordningen. Resesträckorna har beräknats utifrån körjournaler, bränsleförbrukning och mätaravläsningar vid besiktningar. Sammanlagt kördes under året km, varav med bensinbilar km, med dieselbilar km och med privata bilar km. Det innebär 146,8 mil per anställd och år. Energiförbrukning för personbiltransporter i egna och leasade fordon på totalt 271,26 MWh år 2009 bestod av 13,85 m 3 diesel och 15,16 m 3 bensin. Det medförde utsläpp på totalt 70, 856 ton koldioxid eller 188 kg koldioxid per anställd. Då är inte resor med privata bilar medräknade, eftersom uppgifter på typ av fordon och bränsle saknas. Inga uppgifter finns tillgängliga på anställdas buss-, taxi- och flygresor. Sammanlagt inhandlades inom kommunkoncernen år 2009 för alla fordon, inklusive Räddningstjänstens, drivmedel för kr. Tabell 2. Personbiltransporter Arjeplogs kommunkoncern Antal leasing bilar/varav miljöbil 8/0 Antal km körda med leasing bilar Antal kommunägda bilar/varav miljöbil 8/0 Antal km körda med kommunägda personbilar Årsförbrukning drivmedel bensin, personbil, m 3 15,16 Årsförbrukning diesel, personbil, m 3 13,85 Energiförbrukning personbilar (ägda & leasade) MWh 271,26 Antal fordonskilometer avseende privata bilar Lätta lastbilar/ varav miljöbil 5/0 Kommunen har 160 motorvärmarstolpar som enligt uppskattningar drar 829,44 MWh per år. Policy och planering Kommunfullmäktige har 2010 fastsällt en inköpspolicy, enligt vilken miljöstyrningsrådets EKUverktygs förslag till miljökriterier ska tillämpas vid upphandling. Ingen uppföljning av effekterna har gjorts hittills. För Arjeplog gäller en kommuntäckande översiktsplan och fördjupad översiktsplan för tätorten, båda beslutade Inget aktivt arbete genomfördes då för att integrera energifrågorna i översiktsplanarbetet. Frågorna behandlades främst genom bedömningar angående energiproduktion och distribution samt skyddsavstånd till kraftledningar. Exempelvis bedömdes att fallhöjd vid Kvarnbo och Bjäkkasströmmarna skulle kunna tas till vara och att potentialen för vindkraft är mycket stor och åtgärder borde startas för utbyggnad. I den fördjupade översiktsplanen uppmärksammades luftkvaliteten och lokala föreskrifter beträffande eldning med fasta bränslen och tomgångskörning. Fjärrvärmenätets utbyggnad redovisades, men inga åtgärder föreslogs. Däremot föreslogs en utbyggnad av gång- och cykelleder, breddning av Torgatan och byggande av ytterligare parkeringar i centrum. Inga rutiner för beaktande av energifrågor i samband med detaljplanering fanns framtagna. Kommunen håller på att slutföra framtagandet av ett Vindkraftstillägg till översiktsplanen, ett arbete som påbörjades År 2011 har också arbetet med att ta fram en ny lokal utvecklings- och översiktsplan påbörjats, där den här klimat- och energistrategin utgör en del. Ambitionen är att integrera energi- och klimatfrågorna i kommunen utvecklingsarbete. Kommunens policy för resor och transporter fastställdes av Kommunfullmäktige Syftet med policyn är bland annat minskad miljöpåverkan och den innehåller omfattande riktlinjer för alltifrån färdsätt och till krav på fordon. Den har inte följts upp eller utvärderats. 8

9 Utbildning och rådgivning Energi- och klimatrådgivning bedrivs kontinuerligt med stöd av energimyndigheten. Kommunen påbörjade dessutom under 2009 internutbildning i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering. Den riktades till fastighetsavdelningen där driftteknikergruppen kontinuerligt fortbildas för driftoptimering av värme, ventilation och kyla. Sammanfattande analys av kommunkoncerns energianvändning och klimatpåverkan Utifrån ovanstående konstateras att kommunen kan göra förbättringar i form av minskad klimatpåverkan och minskade kostnader genom att vidta åtgärder för energieffektivisering i sina bostäder och lokaler. Andelen förnyelsebar energi (el och uppvärmning) är förhållandevis hög 89 %, men kan ökas ytterligare genom upphandling av förnyelsebar el och ökad användning av fjärrvärme. Det kommunägda fjärrvärmeverket behöver energieffektiviseras. Detta genom pannbyten och att nätet byggs ut för bättre verkningsgrad och ökad användning av biobränslebaserad fjärrvärme. 9