Klimat- och energistrategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimat- och energistrategi"

Transkript

1 Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1

2 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan på miljö och samhällsutveckling en av de stora utmaningarna världen står inför. Den påverkar många faktorer som kommunikationer, ekonomi, sysselsättning och näringslivsutveckling. Hur vi arbetar lokalt med energi- och klimatfrågorna har därför stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling i Arjeplogs kommun. Genom att upprätta en klimat- och energistrategi visar vi i Arjeplogs kommun hur vi vill arbeta och ta vårt ansvar för att nå de nationella och regionala klimatmålen. Förslaget till strategi har tagits fram av kommunens klimatgrupp. Strategin ska kopplas till Arjeplogs lokala utvecklings- och översiktsplan som tas fram under 2011 och bidra till att nå kommunens vision och övergripande mål. Den utgör också kommunkoncernens energiplan och strategi för energieffektivisering. En utgångspunkt för arbetet är den regionala Klimat- och energistrategin för Norrbottens län, som Länsstyrelsen antog 2008 efter en bred samverkansprocess med nedanstående vision. Vision 2050 Klimatpåverkan från Norrbottensregionen är begränsad. Vi har ett energieffektivt transportsystem, i huvudsak baserat på förnybara drivmedel och el. All samhällsplanering sker klimatmedvetet. Norrbottens aktörer är ledande inom landet vad gäller utveckling av miljöteknik och effektivt nyttjande av förnybara energikällor och effektiva och miljöanpassade energisystem. De regionala målen och åtgärdsförslagen för klimat- och energiarbetet i länet har beaktats, liksom de prioriterade områdena - Hållbar tillväxt, Hållbar samhällsplanering och Hållbara transporter. Utmaningar för Arjeplogs kommun Utifrån en nulägesanalys bedöms att åtgärder för en effektiviserad energianvändning i byggnader och en bättre fungerande förnyelsebar fjärrvärmeförsörjning är prioriterade. Kommunen har ett geografiskt läge som medför stort behov av personbilstransporter. Biltestverksamheten är dessutom av avgörande betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Därför bedöms insatser för underlätta fortsatt forskning och utveckling av klimatvänligare fordon inom kommunen mycket angelägna. Hållbar energianvändning ( ska samrådas under 2011 med samhällets aktörer) År 2020 är energianvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler 25 % mer effektiv än (Regionalt mål - RM) År 2020 sker all uppvärmning med förnybar energi. (RM) Arjeplogs kommunkoncern Till år 2014 effektivisera energianvändningen i byggnader med 10 procent jämfört med Till år 2020 effektivisera energianvändningen i byggnader med 20 procent jämfört med År 2020 tillgodoses kommunens energibehov för uppvärmning och el med 100 % förnyelsebar energi. Till år 2014 säkras försörjningen och ökas tillgången av fjärrvärme till hushåll och näringsliv inom Arjeplogs tätortsområde. 2

3 Hållbara transporter ( ska samrådas med samhällets aktörer) Till år 2020 uppgår andelen förnybar energi i transportsektorn till 10 procent.(rm) Till år 2020 har energianvändningen i transportsektorn effektiviserats med 20 procent jämfört med (RM) Arjeplogs kommunkoncern Till år 2014 har andelen miljöfordon ökat till minst 25 % procent och energianvändningen för resor och transporter är 10 procent effektivare jämfört med år Till år 2020 har andelen miljöfordon ökat till minst 75 % procent och energianvändningen för resor och transporter är 20 procent effektivare jämfört med Hållbar samhällsplanering Arjeplogs kommunkoncern Till år 2014 finns aktuella planeringsunderlag och strategier för kommunens arbete med energi-, klimat och anpassning till klimatförändringar Hållbar tillväxt (ska samrådas med samhällets aktörer) Senast år 2014 finns en multifuel station i kommunen som underlättar testverksamhetens forskning och utveckling av klimatvänligare fordon. Senast 2014 har möjligheterna utretts för etablering av en manöverbana s.k. Dynamic Area för fortsatt utveckling av testverksamheten inom Arjeplogs kommun. Senast år 2014 ska behovet av biomassa för energiproduktion i anläggningar inom kommunen till största del kunna tillgodoses av lokala/regionala entreprenörer. Handlingsplan för Arjeplogs kommunkoncern Målen ska nås främst genom åtgärder som innebär att man (enligt förordning 2009:893) - utnyttjar finansieringsinstrument för energibesparingar, - utnyttjar energibesiktningar och genomför rekommendationerna i dessa, och - upphandlar, byter ut eller modifierar utrustning så den blir mer energieffektiv. Hållbar energianvändning - Effektivisering och förnybar energi Åtgärd Ansvar Tidpunkt Uppskattad effektivisering Utifrån en fjärrvärmeutredning ska ett nytt fjärrvärmeverk och ett utökat fjärrvärmenät senast till 2014 vara i bruk för energiförsörjning till bl. a fastigheter ägda av kommunkoncernen. Utredning genomförd 2010 Projektering Stor 3

4 Inom ramen för tillgängliga resurser för investering och underhåll ersätta ventilationsaggregat som inte är tillräckligt energieffektiva, samt styroch reglerutrustning för värme och ventilation. Ersättningen kommer att ske fortlöpande under tiden till och med 2014, men även till och med Specifika tidpunkter sätts utifrån EPC utredning steg 1 som upphandlas under 2011 Stor Till 2014 upphandla miljömärkt el motsvarande kommunkoncernens elförbrukning. Under perioden _ Till 2020 ersätta belysningsanordningar med energieffektiva sådana. Senast 2014 upphandla och implementera ett energiuppföljningssystem med möjlighet att övervaka enskilda förbrukare. Hållbara transporter Specifika tidpunkter sätts utifrån EPC utredning Steg 1 som upphandlas under 2011 Specifika tidpunkter sätts utifrån EPC utredning Steg 1 som upphandlas under 2011 Medel Liten Åtgärd Ansvar Till 2014 förse samtliga motorvärmarstolpar med energieffektiv teknik. Till 2014 se över upphandling så att minst 25 % av inköpta livsmedel (kr) är lokalt eller regionalt producerade. Till 2014 se över och eventuellt revidera kommunens policy för resor och transporter. Hållbar samhällsplanering Alla nämnder och stiftelser / Miljö-, bygg och räddningsnämnden Upphandlas 2012 Sker kontinuerligt och i samband med att gällande avtal Stor - 691,2 MWh Liten Liten Åtgärd Ansvar 4

5 Till 2014 se över och eventuellt revidera kommunens upphandlingspolicy med hänsyn till energi- och klimataspekter. Till 2014 ta fram och hålla styrdokument som Lokal utvecklings- och översiktsplan, energi- och klimatstrategi/energiplan och vindkraftsplan aktuella. Löpande bedriva information, tillsyn, rådgivning och undervisning i energi- och klimatfrågor. Hållbar tillväxt Åtgärd Löpande i kommunens utvecklings- och tillväxtarbete verka för att aktörer inom kommunen drar nytta av affärsmöjligheter inom energi- och klimatområdet. Sker kontinuerligt Underlag saknas för bedömning., Miljö, bygg- och räddningsnämnden, Barn- och utbildningsnämnde n Ansvar Kontinuerligt under perioden. Planeras fastställas av KF 2012 Löpande Indirekt påverkan därför mycket svårskattat. Indirekt påverkan därför mycket svårskattat. Löpande Indirekt påverkan därför mycket svårskattat. Uppföljning och införande I samband med bokslut och årsredovisning ansvarar samhällsutvecklingsförvaltningen för en årlig redovisning till kommunstyrelsen med uppföljning och utvärdering. Strategin är kopplad till översiktsplanen och ses över minst en gång per mandatperiod. Ansvar för respektive åtgärd anges i handlingsplanen. En arbetsgrupp med representanter från olika funktioner inom den kommunala organisationen och stiftelsen Arjeplogshus har bildats och engagerats i arbetet. En handläggare avdelas för att inneha huvudansvar för att samordna arbetet med att förmedla, följa upp och rapportera inom kommunkoncernen och till Energimyndigheten. Representanter från Arjeplogs kommun deltar i regional samverkan i energi- och klimatfrågor och initiativ ska tas för insatser tillsammans med andra aktörer. Miljöbedömning och konsekvensbeskrivning Miljöbedömning ska genomföras och beskrivning av strategins konsekvenser tas fram. Det samordnas med bedömning och miljökonsekvensbeskrivning för översiktsplanen som tas fram parallellt med energi- och klimatstrategin. 5

6 Del 2 Faktaunderlag med nulägesanalys Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Arbete pågår för fullt med att komplettera nulägesanalysen med kommuntäckande uppgifter, energibalans och koldioxidinventering m. m, så att den kan uppfylla kraven för energiplan och en kommuntäckande klimat- och energistrategi. Den kommer att samrådas tillsammans med Arjeplogs Lokala utvecklings- och översiktsplan under Kommunkoncernen Kommunkoncernen består av Arjeplogs kommunförvaltning, Stiftelsen Arjeplogshus och Stiftelsen Silvermuseet med anställd personal motsvarande 373 årsarbetskrafter. Arjeplogs kommun hade 3143 innevånare vid årsskiftet 2009/2010. Energianvändning i kommunkoncernens egna byggnader Energianvändningen i kommunkoncernens lokaler och bostäder, på sammanlagt m 2 kvadratmeter bruksarea, uppgick år 2009 till ,2 MWh. Det omfattar både uppvärmning och el och motsvarar 510 kwh/m 2. Totalkostnaden för köpt energi till byggnaderna var kronor eller 4731 kr/innevånare. har en total energiförbrukning på knappt 274 kwh/m 2 i bostäder. I kommunens primärfastigheter som i huvudsak är andra lokaler än bostäder var motsvarande förbrukning knappt 645 kwh/m 2. Jämfört med riktvärden är förbrukningen både i bostäder och i lokaler mycket hög. Tabell 1. Översikt ytor, energiförbrukning, energislag och kostnader kommunkoncerns byggnader. Byggnader Mängd Bruksarea (BRA) Kommunen (Lokaler i huvudsak) m 2 Bruksarea (BRA) Stiftelsen (Bostäder i huvudsak) m 2 Total bruksarea m 2 Energiförbrukning i lokaler/år/mwh/2009 El- Kommunen El Total elförbrukning MWh/år Fjärrvärme, Kommunen Fjärrvärme, Stiftelsen 2 133,6 Total fjärrvärme MWh/år ,6 Biobränsle (pellets 49,91 ton/ 4,7 MWh/kg) kommun 234,6 Olja 18,3 m 3 = x 10 MWh Kommunen 183 Total energiförbrukning byggnader MWh ,2 Total kostnad energiförbrukning i byggnader kommunen kr Total kostnad energiförbrukning i byggnader Stiftelsen kr Total kostnad kommunkoncernen kr

7 Andel förnyelsebar energi Fjärrvärmen som produceras i det kommunägda fjärrvärmeverket är 100 procent förnyelsebar och baseras på förbränning av biomassa för värmeproduktion. Elenergi köptes under 2009 in från två bolag, Luleå Energi AB och Bergen Energi AB, med 57,16 procent respektive 56,49 procent förnyelsebara energikällor. Andelen förnybar energi uppgick totalt till 89 procent. Energislag total energianvändning byggnader Arjeplogs kommun 2009 Fossil el Fossil olja 1% 0% Biobränsle 1% Kärnkraftsel 10% Förnybar el 15% Förnybar fjärrvärme 73% Figur 1. Fördelning mellan olika energislag för energianvändning i byggnader Arjeplogs kommunkoncern Annan elanvändning Kommunkoncernen använder även elenergi för maskiner, pumpar och liknande i sin vatten- och avloppsverksamhet. Dessutom behövs el för belysning av gator och elljusspår. Tabell 2. Annan elanvändning än byggnader Arjeplogs kommunkoncern Förbrukning (MWh) Kostnad (kr) Gatubelysning MWh 333, Elljusspår MWh 311, Vatten- och avloppsverksamhet 1884, Totalt 2 529, Egen energiproduktion Kommunen äger och driver ett fjärrvärmeverk för värmeproduktion baserat på biomassa. Fjärrvärmesystemet har successivt byggts ut och arbetet med detta påbörjades redan år 1995 och under åren har systemet utvecklats. Produktionen sker i två flispannor, en från 1985 och en från år Bränslet är skogsflis bestående av massaved med inblandning av grot, sågspån och bark. År 2009 producerades MWh och verkningsgraden var 74,4 procent. Pannorna fungerar bristfälligt och bör bytas ut för att bli mer energieffektiva. Kommunkoncernen har ingen egen produktion av förnyelsebar energi från solceller, vindkraft eller solvärme. Kommunen är andelsägare i Arjeplogs Allmänning med 0, 307 procent och kan därmed anses producera 390,6 MWh vattenkraftsel i Sälla vattenkraftsverk. Transporter inom kommunkoncernen Arjeplogs kommun är till ytan landets fjärde kommun med sina 13 kvadratmil och avstånden är långa till andra större orter. Det medför ett stort behov av resor både per bil och med flyg. Kommunen ägde år 2009 åtta personbilar och fem lätta lastbilar, samt leasade åtta bilar. Ingen av dessa, varken personbil eller lastbil, räknas som miljöbil enligt förordningen om miljö- och 7

8 trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor (2009:1). Räddningstjänstens fordon eller fordon som var avställda under 2009 ingår inte i redovisningen då de är undantagna i förordningen. Resesträckorna har beräknats utifrån körjournaler, bränsleförbrukning och mätaravläsningar vid besiktningar. Sammanlagt kördes under året km, varav med bensinbilar km, med dieselbilar km och med privata bilar km. Det innebär 146,8 mil per anställd och år. Energiförbrukning för personbiltransporter i egna och leasade fordon på totalt 271,26 MWh år 2009 bestod av 13,85 m 3 diesel och 15,16 m 3 bensin. Det medförde utsläpp på totalt 70, 856 ton koldioxid eller 188 kg koldioxid per anställd. Då är inte resor med privata bilar medräknade, eftersom uppgifter på typ av fordon och bränsle saknas. Inga uppgifter finns tillgängliga på anställdas buss-, taxi- och flygresor. Sammanlagt inhandlades inom kommunkoncernen år 2009 för alla fordon, inklusive Räddningstjänstens, drivmedel för kr. Tabell 2. Personbiltransporter Arjeplogs kommunkoncern Antal leasing bilar/varav miljöbil 8/0 Antal km körda med leasing bilar Antal kommunägda bilar/varav miljöbil 8/0 Antal km körda med kommunägda personbilar Årsförbrukning drivmedel bensin, personbil, m 3 15,16 Årsförbrukning diesel, personbil, m 3 13,85 Energiförbrukning personbilar (ägda & leasade) MWh 271,26 Antal fordonskilometer avseende privata bilar Lätta lastbilar/ varav miljöbil 5/0 Kommunen har 160 motorvärmarstolpar som enligt uppskattningar drar 829,44 MWh per år. Policy och planering Kommunfullmäktige har 2010 fastsällt en inköpspolicy, enligt vilken miljöstyrningsrådets EKUverktygs förslag till miljökriterier ska tillämpas vid upphandling. Ingen uppföljning av effekterna har gjorts hittills. För Arjeplog gäller en kommuntäckande översiktsplan och fördjupad översiktsplan för tätorten, båda beslutade Inget aktivt arbete genomfördes då för att integrera energifrågorna i översiktsplanarbetet. Frågorna behandlades främst genom bedömningar angående energiproduktion och distribution samt skyddsavstånd till kraftledningar. Exempelvis bedömdes att fallhöjd vid Kvarnbo och Bjäkkasströmmarna skulle kunna tas till vara och att potentialen för vindkraft är mycket stor och åtgärder borde startas för utbyggnad. I den fördjupade översiktsplanen uppmärksammades luftkvaliteten och lokala föreskrifter beträffande eldning med fasta bränslen och tomgångskörning. Fjärrvärmenätets utbyggnad redovisades, men inga åtgärder föreslogs. Däremot föreslogs en utbyggnad av gång- och cykelleder, breddning av Torgatan och byggande av ytterligare parkeringar i centrum. Inga rutiner för beaktande av energifrågor i samband med detaljplanering fanns framtagna. Kommunen håller på att slutföra framtagandet av ett Vindkraftstillägg till översiktsplanen, ett arbete som påbörjades År 2011 har också arbetet med att ta fram en ny lokal utvecklings- och översiktsplan påbörjats, där den här klimat- och energistrategin utgör en del. Ambitionen är att integrera energi- och klimatfrågorna i kommunen utvecklingsarbete. Kommunens policy för resor och transporter fastställdes av Kommunfullmäktige Syftet med policyn är bland annat minskad miljöpåverkan och den innehåller omfattande riktlinjer för alltifrån färdsätt och till krav på fordon. Den har inte följts upp eller utvärderats. 8

9 Utbildning och rådgivning Energi- och klimatrådgivning bedrivs kontinuerligt med stöd av energimyndigheten. Kommunen påbörjade dessutom under 2009 internutbildning i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering. Den riktades till fastighetsavdelningen där driftteknikergruppen kontinuerligt fortbildas för driftoptimering av värme, ventilation och kyla. Sammanfattande analys av kommunkoncerns energianvändning och klimatpåverkan Utifrån ovanstående konstateras att kommunen kan göra förbättringar i form av minskad klimatpåverkan och minskade kostnader genom att vidta åtgärder för energieffektivisering i sina bostäder och lokaler. Andelen förnyelsebar energi (el och uppvärmning) är förhållandevis hög 89 %, men kan ökas ytterligare genom upphandling av förnyelsebar el och ökad användning av fjärrvärme. Det kommunägda fjärrvärmeverket behöver energieffektiviseras. Detta genom pannbyten och att nätet byggs ut för bättre verkningsgrad och ökad användning av biobränslebaserad fjärrvärme. 9

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Inledning. Hur du läser nulägesanalysen

Inledning. Hur du läser nulägesanalysen ! " # &'(& % $ % Inledning Storumans kommun präglas av storslagna naturmiljöer med stora kontraster i form av högfjällsområden i väster och skogslandskap i de östra delarna. Delar av skogslandet har inslag

Läs mer

Energibokslut Storumans kommun

Energibokslut Storumans kommun Energibokslut Storumans kommun Uppföljning av energieffektiviseringar i Storumans kommunorganisation Inkluderar förvaltningar och majoritetsägda bolag Nulägesanalys av betydande energiaspekter inom Fastigheter,

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Köpings kommun Rapporten skriven av: Arbetsgruppen för "klimatplanen", 2013-02-08 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-04-28 Rapporten finns även att

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31 Malmö 2011-03-31 Datum 2011-03-31 Uppdragsnummer 61631041450000 Utgåva/Status Godkänd Marika Andersson Uppdragsledare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 19 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun

Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun 1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 PRESENTATION AV TOMELILLA KOMMUN... 3 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.3 PROJEKTORGANISATION... 4 2. INVENTERING...

Läs mer

ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6

ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6 ENERGIEFFEKTIVISERING Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6 ENERGIEFFEKTIVISERING: Statligt bidrag till Energieffektivisering Emmaboda kommun får totalt 1,4 milj. för perioden 2011-2014. Beloppet är

Läs mer

Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun

Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun 2011-11-21 Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun OXL100 v 1.0 2006-11-13 2 (24) Sammanfattning Oxelösunds kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Program för energieffektivisering 2010-2020 avseende Vellinge kommuns egen verksamhet

Program för energieffektivisering 2010-2020 avseende Vellinge kommuns egen verksamhet Program för energieffektivisering 2010-2020 avseende Vellinge kommuns egen verksamhet Antagen av kommunfullmäktige den 13 mars 2013 Vellinge.se Projektledare Jonas Andermyr Projektgrupp Hans Folkeson Rickard

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 Innehåll Sida Inledning... 2 Värdegrund... 2 Nulägesbeskrivning... 3 Omvärldsanalys... 5 Fokusområde: Transportfordon och drivmedel... 6 Fokusområde:

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

Strategi för energieffektivisering i Ale kommun 2009-2020. Mål, handlingsplan och nulägesanalys 2011-05-30

Strategi för energieffektivisering i Ale kommun 2009-2020. Mål, handlingsplan och nulägesanalys 2011-05-30 Strategi för energieffektivisering i Ale kommun 2009-2020 Mål, handlingsplan och nulägesanalys 2011-05-30 1 Sammanfattning...3 Mål för Ale kommun...3 1 Bakgrund till strategin för energieffektivisering

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Energieffektiva Malmö

Energieffektiva Malmö Energieffektiva Malmö Datum: 2011-03-17 Ansvarig: Jesper Danielsson Förvaltning: Miljöförvaltningen, Malmö stad Enhet: Avdelningen för stadsutveckling och klimat Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1

Läs mer

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till Livscykelkostnad

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Mellerud kommuns Nulägesanalys för Energieffektivisering Bilaga 1, till kommunens Strategi för energieffektivisering

Mellerud kommuns Nulägesanalys för Energieffektivisering Bilaga 1, till kommunens Strategi för energieffektivisering Mellerud kommuns Nulägesanalys för Energieffektivisering Bilaga 1, till kommunens Strategi för energieffektivisering Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-10, 105. Strategi för Energieffektivisering (Huvuddokument)

Läs mer

Klimatstrategi Arjeplogs kommun 2015-2020

Klimatstrategi Arjeplogs kommun 2015-2020 Klimatstrategi Arjeplogs kommun 2015-2020 Förslag 2015-03-10 Innehåll Förord... 3 1. Klimatstrategins syfte... 4 2. Klimatmål för Arjeplogs kommun... 5 3. Handlingsplan... 6 4. Uppföljning... 6 5. Metod...

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun 2015-2020 Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning GLOBALA KLIMATUTMANINGAR Jordens klimat håller på att förändras. Det är en av vår tids största

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2013 Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Hanna

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017. Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60

Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017. Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60 Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017 Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60 2 (21) 3 (21) Oskarshamns kommuns vision och inriktning I och med allt större insikt

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun

Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Med stöd från: Färdigställandestatus: Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun Daniel Uppsäll, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Kalix kommuns strategi för energieffektivisering i den egna verksamheten 2010-2020

Kalix kommuns strategi för energieffektivisering i den egna verksamheten 2010-2020 Kalix kommuns strategi för energieffektivisering i den egna verksamheten 2010-2020 11nledning Kalix kommuns strategi för energieffektivisering är framtagen för att kartlägga de kommunala verksamheternas

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och förordning (SFS 2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor,

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 4 Internationella och nationella målsättningar... 4 Regionala målsättningar... 4 Översiktsplan för

Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 4 Internationella och nationella målsättningar... 4 Regionala målsättningar... 4 Översiktsplan för Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 4 Internationella och nationella målsättningar... 4 Regionala målsättningar... 4 Översiktsplan för Vimmerby kommun... 5 Nuläge... 6 Nulägesbeskrivning av

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

TOTALT 5036700. BUDGET Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad

TOTALT 5036700. BUDGET Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad BUDGET Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad Åtgärd Kostnad Moduler 1300000 Inredning 800000 VA 55000 Återställningsarbeten VA 55000 nät 60000 Återställningsarbeten

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Miljömiljonerna Resultat av fastighetsåtgärder

Miljömiljonerna Resultat av fastighetsåtgärder Miljömiljonerna Resultat av fastighetsåtgärder TFN 2007-1013, Dpl 370 2014-08-11 Postadress: Teknik- och fastighetsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Stadshuset, Drottninggatan 32, www.karlstad.se

Läs mer

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Summering för kvalitetsredovisning 2013 2013-08-22 www.sustainable-approach.se Hållbarhetsanalys 2013 Under 2013 tog miljöarbetet på Myrsjöskolan ett stort steg framåt. I

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Theo Richter. Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2014-2020

Strategi för Energieffektivisering 2014-2020 1 Strategi för Energieffektivisering 2014-2020 HAPARANDA STAD JANUARI 2011 2 Strategi för Energieffektivisering Sofia Larsson, klimatstrateg och projektledare strategi för energieffektivisering samt arbetsgruppen

Läs mer

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller? Tillsyn över energihushållning Vad är det som gäller? Energitillsyn spelar roll! Sveriges nationella miljömål syftar till att lösa de större miljöproblemen i landet till år 2020. Miljö balken är en viktig

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer