Strategi för Energieffektivisering
|
|
- Ludvig Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Strategi för Energieffektivisering HAPARANDA STAD JANUARI 2011
2 2 Strategi för Energieffektivisering Sofia Larsson, klimatstrateg och projektledare strategi för energieffektivisering samt arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering Haparanda Stad Januari 2011 HAPARANDA STAD
3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5 2. Omvärldsanalys 6 3. Nulägesbeskrivning Total energianvändning Fastigheter Transporter Fordon Drivmedel Tjänsteresor Mål Mål i praktiken Åtgärder Handlingsplan Referenser 20
4 4 Sammanfattning Strategi för energieffektivisering är framtagen för att kartlägga de kommunala verksamheternas energiförbrukning samt föreslå åtgärder för att minska energianvändningen och därmed energikostnaderna. Stategin syftar även till att uppfylla EUs, Sveriges nationella, Norrbottens regionala och Haparanda Stads lokala mål om minskad klimatpåverkan genom minskad energianvändning samt ökad andel förnybar energi. Nulägesanalysen visar att överlag värms Haparanda Stads fastigheter upp med fjärrvärme. Total kostnad för Haparanda Stads energianvändning för el och värme är 30 miljoner kronor per år och förbrukningen ligger på 29 GWh. Störst andel av kostnaden står elen för som även är den dyraste energibäraren per MWh. Fjärrvärmen i sin tur har relativt låg totalkostnad trots att den står för störst andel förbrukade MWh. Nulägesanalysen visar på fastighetssidan att det finns stora möjligheter till kostnadsreduceringar. Minskad elförbrukning och utfasning av eldningsolja är de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Överlag sker de flesta tjänstresor med i första hand bil, främst drivna av diesel och bensin. I andra hand sker tjänstresor med flyg främst sträckan Luleå- Arlanda och i tredjehand reser kommunalt anställda med privat bil i tjänst. Tåg, kollektivtrafik och förnybara drivmedel nyttjas i låg utsträckning. Total kostnad för drivmedel och tjänstresor var 2,7 miljoner och anställda reste totalt mil. Arbetsgruppen har utarbetat åtgärder och mål till energieffektiviseringsstrategin. Den kommer även att genomföra uppföljning och vid behov revidering av strategin. Arbetsgruppen är sektorsövergripande. Målen som arbetsgruppen har utarbetat grundar sig i EUs, Sveriges och Norrbottens mål om minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivisering. Nedan redovisas målen. Till 2014 ska reducering av energianvändning ske med 20 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning 10 procent för uppvärmningen i de kommunala verksamheternas 20 procent i de kommunala transporterna 40 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar Till 2020 ska reducering av energianvändning ske med 40 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning 25 procent för uppvärmning i de kommunala verksamheterna 50 procent i de kommunala transporterna 100 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar Beräkningar visar att under förutsättning att målen uppnås skulle det till 2014 innebära en årlig kostnadsreducering på 5,9 miljoner kronor och till 2020 en årlig kostnadsreducering på 13 miljoner kronor. För att nå uppsatta mål krävs investeringar i åtgärder. Åtgärder som utarbetats av arbetsgruppen syftar till att minska energianvändningen inom fastighetsbeståndet samt för transporterna. I huvudsak handlar de om ett tredjepartssamarbete för minskad energianvändning för fastigheterna samt diverse åtgärder inom transporterna bland annat minskade antal resor som följd av mer flexibla mötesformer, mer energieffektiva fordon, ökat nyttjande av kollektiva resformer samt samåkning. Ett par viktiga åtgärder handlar om hur vi genom förändrat beteende och skapande av förutsättningar minska energianvändningen både vad gäller el samt transporter.
5 5 1. Inledning Strategi för energieffektivisering är framtagen för att kartlägga de kommunala verksamheternas energiförbrukning samt föreslå åtgärder för att minska energianvändningen och därmed energikostnaderna. Stategin syftar även till att uppfylla EUs, Sveriges nationella, Norrbottens regionala och Haparandas lokala mål om minskad klimatpåverkan och minskad energianvändning samt ökad andel förnybar energi. Målen beskrivs närmare i omvärldsanalysen. Stategin för energieffektivisering börjar med en omvärldsanalys där en presentation ges av mål för minskad klimatpåverkan och energieffektivisering som är antagna på olika nivåer från internationell till lokal nivå. Det ger en bakgrund och förståelse och sätter strategin i sitt sammanhang. Nulägesanalysen redovisar de kommunala verksamheternas energianvändning, baserat på statistik från år Det ger kunskap om vilken potential det finns för energibesparing och därmed besparing av kommunens utgifter. Vidare presenterar strategin de mål som arbetsgruppen för strategin utarbetat samt beräkningar på vad målen innebär ekonomiskt i praktiken. Slutligen redogörs de åtgärder för energieffektivisering som arbetsgruppen utarbetat och den handlingsplan som syftar till att förverkliga genomförandet av strategin för energieffektivisering. Arbetsgruppen har utarbetat åtgärder och mål till energieffektiviseringsstrategin. Den kommer även att genomföra uppföljning och vid behov revidering av strategin. Arbetsgruppen är sektorsövergripande och medverkande är: Arja Martinviita, Rektor Marielundsskolan samt särskolan, Barn och Ungdomsförvaltningen Catharina Strandberg, Enhetschef, Socialförvaltningen Fredrik Nestor, VD Haparanda Teknik och Fastighet Kalle Kyösti, Bovärd och förvaltare, Haparanda Teknik och Fastighet Kjell Mäki, Rektor Gränsskolan, Barn och Ungdomsförvaltningen Lena Svanberg, Ekonomiassistent, Ekonomikontoret Maarit Kontio, biträdande Kost- och lokalvårdschef, Barn och Ungdomsförvaltningen Paula Pietinhuhta, Kost- och lokalvårdschef, Barn och Ungdomsförvaltningen Pekka Hanski, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Samhällsbyggnadskontoret Rolf Sannebjörk, IT-strateg, IT-kontoret Sofia Larsson, klimatstrateg och projektledare strategi för energieffektivisering, Kommunledningsförvaltningen
6 6 2. Omvärldsanalys För att minska klimatpåverkan är minskad energianvändning den viktigaste åtgärden. Mål för minskad klimatpåverkan, ökad energieffektivisering samt ökad användning av förnybar energi är fastslagna på internationell nivå av EU, på nationell nivå av Sveriges riksdag och regering, på regional nivå av Norrbottens Länsstyrelse samt på lokal nivå av Haparanda Stad. EU har beslutat att utsläppen av koldioxid (CO 2 ) skall reduceras med 20 procent till år 2020, att energieffektviseringen skall uppgå till 9 procent år 2016, 20 procent år 2020 och 50 procent i byggnader till år Den totala andelen förnybar energi skall öka med 20 procent och därmed uppgå till minst 50 procent år Vidare har EU beslutat att andelen förnybar energi i transportsektorn skall uppgå till 10 procent år Alla mål utgår från år Sverige har ratificerat EUs mål och har därmed fastslagit att andelen förnybar energi skall uppgå till minst 50 procent år Sverige har även beslutat att utsläppen av CO 2 ska minska med 40 procent till år 2020 och nettoutsläppen vara noll vid Vidare är det i Sverige antaget att energieffektiviseringen skall uppgå till 20 procent år 2020 och 50 procent i byggnader till år I transportsektorn skall andelen förnybar energi uppgå till 10 procent år 2020 och transportsektorn vara helt fossilbränslefri år Samtliga mål utgår från år Viktigt att poängtera är att om det politiskt antagna 2 O C målet skall nås måste utsläppen av koldioxid minska med 40 procent till 2020, 80 procent till 2030 och 95 procent till Det rimmar illa med de mål som satts upp för energieffektivisering då det i praktiken skulle krävas att energieffektiviseringen uppgår i princip till 40 procent år 2020, 80 procent år 2030 och 95 procent år Norrbottens län har i sin tur beslutat om en Klimat- och energistrategi 3 och ett åtgärdsprogram 4 som sätter upp tydliga mål för energieffektivisering. Där framgår att andelen förnybar energi ska öka till 20 procent år 2020 och att uppvärmning med fossila bränslen skall upphöra till Vidare skall energianvändningen minska med 25 procent till 2020, industrin ska energieffektivisera med 20 procent till 2020 och uppvärmning med direktverkande el ska upphöra till Inom transportsektorn skall energieffektivisering öka med 20 procent till 2020 och andelen förnybar energi skall uppgå till 10 procent år Även Norrbottens mål utgår från år På lokal nivå har Haparanda i Vision beslutat att HaparandaTornio skall vara en logistisk nod med persontrafik på järnväg mellan Haparanda och Boden samt Tornio och Uleåborg samt att ett nytt resecentrum skall byggas på gränsen. En av de kritiska framgångsfaktorerna är att regionen skall ha en gränslös lokal och regional kollektivtrafik. Dessa målsättningar ger goda förutsättningar för mer klimatsmarta och energieffektiva transporter. Visionen har även slagit fast att regionen skall ha en hållbar livsmiljö med den kritiska framgångsfaktorn hållbar utveckling och begränsad klimatpåverkan. Som målsättning framgår att regionen skall ha minskande och hållbar energianvändning samt att kommunen skall vara fossilbränslefri år Haparandas lokala miljömål Begränsad klimatpåverkan fastslår att kommunen skall verka för energieffektivisering i byggnader, ökad biobränsleanvändning, minskad biltrafik och vid upphandling välja teknik som minskar koldioxidutsläppen. Miljömålen skall vara uppfyllda inom en generation och har indikatorerna klimatpåverkande utsläpp och energianvändning. 6 1 Naturvårdsverket (2010) EU:s klimat och energipaket 2 Naturvårdsverket (2010) Sveriges klimatpolitik 3 Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Klimat- och energistrategi för Norrbottens län 4 Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbete i Norrbottens län Haparanda Stad (2010) Vision Haparanda Stad (2007) Haparandas miljömål
7 7 3. Nulägesbeskrivning Nulägesanalysen syftar till att kartlägga energianvändningen i Haparanda Stads verksamheter. Den utgör basen för att mäta förändringar under kommande år då åtgärder skall genomföras för att minska energianvändningen. Nulägesanalysen presenterar energidata dels inom el- och värme och dels inom transporter. Under varje rubrik preciseras varifrån statistik har erhållits. Nulägesanalysen presenterar i huvudsak statistik från år Uppgiftslämnare ansvarar för eventuella felrapporteringar. 3.1 Total energianvändning Haparanda Stads verksamheters energianvändning som procentuella andelar redovisas i diagram 1 och 2 nedan. Diagram 1 visar kostnad i kronor per energibärare och diagram 2 visar energianvändning i MWh per energibärare. Diagram 3 visar kostnad per MWh per energibärare. Diagram 1. Kostnad per energibäre, kr 2% 1% 2% 0% 0% El 32% 63% Fjärrvärme Biobränsle Eldningsolja Diesel Bensin Etanol Diagram 1 och 2 visar tydligt att den största utgiftsposten av alla energibärare är elen. Elen står för 64 procent av kostnaderna trots att den endast står för 32 procent av energianvändningen. Att elen står för högst kostnad per MWh framgår även tydligt av diagram 3. Diagram 3 visar även att eldningsoljan och bensinen är de näst dyraste energibärarna per MWh. Etanolen är även den dyr per MWh, det kan bero på att mängden upphandlad etanol är väldigt låg. Etanolen kan därmed vara en felkälla. Biobränsle är den energibärare med lägst kostnad per MWh, fjärrvärmen har näst lägst kostnad. Diagram 1-3 visar att det mest kostnadseffektiva är att minska elanvändningen och det näst kostnadseffektivaste är att minska användning av eldningsolja och bensin.
8 8 Diagram 2. Energianvändning per energibärare, MWh 2% 1% 2% 0% 0% El 40% Fjärrvärme Biobränsle Eldningsolja Diesel 55% Bensin Etanol Diagram 3. Kostnad per MWh, kr El Fjärrvärme Biobränsle Eldningsolja Diesel Bensin Etanol 200 0
9 9 3.2 Fastigheter Data för energianvändning inom el och uppvärmning kommer från Haparanda Teknik och Fastighet AB (HTF AB). För eventuella felrapporteringar ansvarar HTF AB. Statistik redovisas både i tabell och i diagram. Energibärare MWh Kr Fjärrvärme El Biobränsle Eldningsolja Totalt Tabell 1. MWh och kr per energibärare Diagram 4 visar förbrukat antal MWh per energibärare. Tydligt framgår att det energislag som är störst är fjärrvärmen. Kommunen har konverterat alla centralt belägna fastigheter till fjärrvärme. Av de längre bort belägna fastigheterna har en, Nikkala skola, konverterats till pelletspanna och står därmed ensam för kommunens konsumtion av bioenergi. Två fastigheter, Seskarö och Karungi skola får fortfarande sin värme från en oljepanna. Diagram 4. Energi per energibärare, MWh El Fjärrvärme Bioenergi Eldningsolja Diagram 5 visar kostnaden per energibärare. Som tydligt framgår står elförbrukningen för högst totalkostnad trots att den inte står för högst antal förbrukade MWh. Fjärrvärmen som står för högst antal förbrukade MWh står för betydligt lägre del av kostnaden. Fjärrvärmen har därmed ett betydligt lägre pris per MWh än el. Respektive energibärares kostnad per MWh visas i diagram 6 nedan. Av samma diagram framgår tydligt att el och olja är de tveklöst dyraste energislagen. Det mest kostnadseffektiva är att minska elförbrukningen samt eldningsolja. Bioenergi är det billigaste energislaget.
10 10 Diagram 5. Kostnad per energibärare, tkr El Fjärrvärme Bioenergi Eldningsolja Diagram 6. Kostnad per MWh per energibärare, kr El Fjärrvärme Bioenergi Eldningsolja 3.3 Transporter Överlag sker de flesta tjänstresor med i första hand bil, främst drivna av diesel och bensin. I andra hand sker tjänstresor med flyg främst sträckan Luleå- Arlanda och i tredjehand reser kommunalt anställda med privat bil i tjänst. Tåg, kollektivtrafik och förnybara drivmedel nyttjas i låg utsträckning. En viktig felkälla på redovisat antal kilometer i tjänst med privat bil är att många inte ansöker om reseersättning och därmed kommer dessa kilometrar ej med i statistiken Fordon Fordonsstatistik har erhållits från upphandlingssamordnare, som i sin tur kontaktat varje förvaltnings bilansvarige. Redovisade fordon avser personbilar, leasade och ägda. Nedan redovisas antalet fordon, per fordonstyp, totalt samt som andel i procent.
11 11 Drivmedel Antal fordon Andel fordon, procent Blyfri Diesel E85 2 3,4 Elhybrid 5 8,6 Totalt Tabell 2. Antalet bilar per drivmedel Fordonstyp Antal Andel i procent Miljöbil 14 24,6 Ej miljöbil 43 75,4 Totalt Tabell 3. Antal bilar per biltyp Diagram 7. Antal bilar per drivmedel Blyfri 95 Diesel E85 Elhybrid Drivmedel Nedan redovisas förbrukad mängd drivmedel. Kostnad har erhållits från kommunens ekonomisystem Aditro och antalet liter för bensin och diesel har räknats ut med hjälp av årsgenomsnittspriset för bensin och diesel 7. Etanolen kan vara en felkälla då det i kommunens ekonomisystem framgår en lägre summa än den som Shell rapporterat. Därför har Shells statistik från 2009 valts att användas. För övriga drivmedel, bensin och diesel, har inte Shells statistik kunnat användas då tankning skett på fler ställen än Shell. Diagram 8 visar kostnad per drivmedel och diagram 9 liter per drivmedel. Bensin svarar för högsta kostnaden och diesel för högst antal förbrukade lite. Etanol används till låg del. Drivmedel Kostnad Liter Blyfri , ,6 Diesel , ,5 E , ,2 Totalt , ,3 Tabell 3. Kostnad och liter per drivmedel Diagram. 8 Kostnad per drivmedel Diagram. 9 Liter per drivmedel Blyfri 95 Diesel E85 0 Blyfri 95 Diesel E85 7 Svenska Petroleum Institutet (2010) Priser & Skatter
12 Tjänsteresor Nedan redovisas antalet resor per färdmedel i kronor, kilometer och antal. Antalet körda kilometer med tjänstebilarna är framräknat med hjälp av drivmedelsstatisk samt genomsnittsförbrukningen 8 för respektive biltyp i Haparanda. Det har inte funnits bättre sätt att få fram antalet körda km då körjournal inte förs och inrapporterade kvantiteter från Shell innehåller stora felkällor då fel sifferföljd ofta skrivs in vid tankning. Tåg är justerat till noll då tåg och flyg ligger på samma konto och antalet tågresor anses vara i princip obefintligt. Det har därmed bedömts resursineffektivt att studera varje faktura för att kunna ta fram antalet tågresor. Bussresorna är uppköpta bussar och inte resor med befintlig kollektivtrafik. Färdmedel Kr Km Privat bil i tjänst , ,9 Tjänstebil , Flyg , Buss , Tåg 0 0 Taxi , Totalt , Tabell 4. Kostnad, km och antal per färdmedel Tjänsteresor sker i antal km räknat första hand med tjänstebil, i andra hand flyg främst sträckan Kallax - Arlanda och i tredje hand med privat bil i tjänst. Tåg och kollektivtrafik nyttjas i väldigt låg utsträckning. Diagram 10. Kostnad per transportmedel, kr Flyg Tåg Buss Taxi Privta bil i tjänst Tjänstebil Diagram 11. Antal km per transportmedel Flyg Tåg Buss Taxi Privta bil i tjänst Tjänstebil 8 SCB (2010) Körsträckor och bränsleförbrukning
13 13 4. Mål Mål är utarbetade av arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering. Det är en verksamhetsövergripande grupp och består av representanter från Haparanda Teknik och Fastighet AB, Socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen, Ekonomikontoret, IT-avdelningen och kommunledningsförvaltningen. Strategins mål grundar sig i EUs, Sveriges och Norrbottens mål om energieffektivisering. Basåret är 2009 för samtliga mål. Följande mål har arbetats fram: Till 2014 ska reducering av energianvändning ske med 20 procent i de kommunala transporterna räknat i MWh per kommunalt anställd 40 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar 20 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning och därmed MWh, räknat i kwh/m 2 10 procent för uppvärmningen i de kommunala verksamheternas och därmed MWh, räknat i kwh/m 2 Till 2020 ska reducering av energianvändning ske med 50 procent i de kommunala transporterna räknat i MWh per kommunalt anställd 100 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar 40 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning och därmed MWh, räknat i kwh/m 2 25 procent för uppvärmning i de kommunala verksamheterna och därmed MWh, räknat i kwh/m 2 Mål Reduktion till Reduktion till Basår 2009 Nyckeltal MWh MWh % MWh % Transporter Fossilbränsle MWh/ kommunanställd och år Elanvändning kwh/m 2 och år Uppvärmning kwh/m 2 och år
14 Mål i praktiken Vad innebär målen i praktiken? Nedan görs en beräkning på vad målen innebär i årliga kostnadsreduceringar. Viktigt att åter poängtera i sammanhanget är att kostnadsreduceringarna är beräknade på 2009 års energipriser. I framtiden kommer samtliga energipriser att stiga kraftigt vilket innebär att kostnadsreduceringarna blir betydligt större. Besparingarna är beräknade på Haparanda Stads 2009 års energikostnader. Mål 2014, energireduktion, procent Transporter 20 Fossilt bränsle 40 Elanvändning 20 Uppvärmning 10 Total årlig kostnadsreduktion Kostnadsreducering, kr per år Kommentar Stigande framtida energipriser gör besparingen än större Till detta kommer en kostnadsökning för förnybar energi, men då total mängd energi skall minska kommer kostnadsökningen vara lägre än kostnadsreduceringen så resultatet blir en kostnadsreducering. 4 miljoner Stigande framtida energipriser gör besparingen än större. 1 miljon Stigande framtida energipriser gör besparingen än större. 5,9 miljoner per år Stigande framtida energipriser gör besparingen än större. Mål till 2020 Energireduktion i procent Transporter 50 Fossilt bränsle 100 Elanvändning 40 Uppvärmning 25 Total årlig kostnadsreduktion Kostnadsreducering, kr per år Kommentar 1, 4 miljoner Stigande framtida energipriser gör besparingen än större Till detta kommer en kostnadsökning för förnybar energi, men då total mängd energi skall minska kommer kostnadsökningen vara lägre än kostnadsreduceringen så resultatet blir en kostnadsreducering. 8 miljoner Stigande framtida energipriser gör besparingen än större. 2, 7 miljoner Stigande framtida energipriser gör besparingen än större. 13 miljoner per år Stigande framtida energipriser gör besparingen än större.
15 15 5. Åtgärder Följande åtgärder har arbetats fram av arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering. Vad respektive åtgärd innebär i besparing och kostnader är svårt att beräkna då vidare utredningar måste genomföras. Men uppskattningar har gjorts och framgår under rubrikerna minskad energianvändning samt kostnad nedan. Åtgärd Ansvarig förvaltning Åtgärdsbeskrivning Tidsplan Kostnad Minskad energianvändning per år, MWh och kr 1. EPC HTF AB Upphandling av EPC projekt under en 10 års period för att energieffektivisera fastighetsbeståndet. 2. Grön IT IT- kontoret Paketet består av olika åtgärder för att göra IT mer energieffektivt. Utfasning av LCD skärmar till LED skärmar. Minska antalet kopieringsmaskiner Utresa möjligheter att använda mjukvara för automatisk avstängning av datorer vid vissa klockslag 3. Virtuella möten 4. Resvaneunder sökning IT-kontoret Virtuellisering av servrar Paket med olika former av virtuella möten. Marknadsföring av befintlig utrustning för telefonmöten och eventuellt inköp av videokonferensutrustning för 8-10 pers. Upphandling påbörjas under Utbyte av LED skärmar, utfasning av kopieringsmaskiner och virtuallisering är påbörjad. Kostnad för framtagning av upphandlingsunderlag samt för genomförande. Ingen extra kostnad utöver ordinarie inköpskostnad för LED skärmarna. Mjukvara för avstängning av datorer ingår förmodligen i ordinarie licenskostnad. KLK Undersökning för att ta reda på anställdas resvanor Kostnad för administration. Projektet skall uppfylla strategins mål och ger därmed kostnadsreduceringar för el med 20 % och uppvärmning med 10% till 2014 samt för el 40% och värme med 25 % till LED skärmar: När alla skärmar är utbytta minskar energianvändningen med 28 MWh per år, vilket minskar energikostnaderna med ungefär kr/ år när alla skärmar är utbytta. Utredning påbörjas kr. Koldioxidutsläpp minskar med 4,5 ton per år om 50 resor á 20 mil t.o.r. ersätts med video eller telefonmöte. Energianvändningen minskar med 7,3 MWh för samma antal resor. Ingen direkt reducering, men en kartläggning medför möjligheter till åtgärder i syfte att förändra
16 16 Åtgärd anställdas beteende så att resekostnader kan minskas. Ansvarig förvaltning Åtgärdsbeskrivning Tidsplan Beräknad kostnad Minskad energianvändning per år, MWh och kr 5. Resepolicy KLK Framtagande av resepolicy för tjänsteresor för ökad samåkning, nyttjande av kollektivtrafik och tåg samt cykla och gå mer i tjänst. 6. Miljöbilar Upphandlings samordnare 7. Samordning av resor 8. Egen s påverkan 9. Effektivare gatubelysning 10. Energieffektiv upphandling 11. Uppföljning transporter IT-kontoret och klimatstrateg 2011 Ingen investeringskostnad. Utarbeta upphandlingsunderlag för inköp/ leasing av Miljöbilar kan ha endast miljöbilar, med fokus på förnybara drivmedel. dyrare leasing- och inköpspris. Ta fram lösning för samåkning av tjänsteresor Eventuell investeringskostnad för programvara. HTF AB och Paket med information till kommunalt anställda om Klimatstrateg det energieffektiva kontoret och hur alla kan påverka energianvändningen på sin arbetsplats. Informationsmaterial Inköp av grenkontaktakter med strömbrytare till kontoren Elmätare till fikarummet/en HTF AB Utfasning av gatubelysning från 125 watts till 35 watts. Upphandlings samordnare och klimatstrateg Ekonomikontoret, klimatstrateg, upphandlings samordnare Ställa hårdare och tydligare krav på energieffektivitet och miljöhänsyn vid all upphandling. I övergripande upphandlingspolicy, på transporter och fordon samt övrig upphandling. Implementera system för uppföljning av drivmedel, körda kilometer samt resor Kostnad för tryck av broschyr, inköp av grenkontakter samt elmätare (2500 kr/ styck). Område 2: 2010, område 3: 2011, område 4: 2012, område 1: miljoner kr per år och område, totalt 12 kr miljoner Ingen direkt kostnad. Men effektivare transporter kan kosta mer i inköp Eventuell mjukvarukostnad. Åtgärden är beteendepåverkande och beräkning är därmed svårt men åtgärden kommer leda till minskade kostnader för tjänstresor. Minskade drivmedelskostnader. Minskade drivmedelskostnader och minskade kostnader för förlorad arbetstid. Elmätare kan ge energibesparingar på 25 %. Studier visar på att medvetenhet kring egenpåverkan ger stora energibesparingar. Elförbrukningen minskar med 900MWh / år vilket är ungefär 0,9 miljoner kr per år. Minskade kostnader för drivmedel. Minskade kostnader för transporter då ökad kontroll och översikt uppnås. 12. Sparsam SOC Anlita sparcoach för utbildning av i första hand Kostnad för sparcoach. Cirka 10 % minskade
17 17 körning Åtgärd 13. Solceller HFT AB samt klimatstrateg 14. Biogas HTF AB och klimatstrateg 15. Påverkan för Politiker, tåganslutning SBK, till Haparanda KLF 16. VA- utredning V HTF AB 17. Cykelpaket SBK och KLF hemtjänstpersonal i eco-driving och eventuellt andra grupper som kör mycket i tjänst. drivmedelskostnader varje år. Ansvarig förvaltning Åtgärdsbeskrivning Tidsplan Beräknad kostnad Minskad energianvändning per år, MWh och kr Utreda möjligheter till installation av solceller på kommunhustaket, en skola i by samt annan kommunal verksamhet i centrala Haparanda. Utredning för möjligheter och förutsättningar för biogasproduktion i HaparandaTornio regionen. Arbete för bra anslutningstrafik med buss till tåg och flyg kortsiktigt i Haparanda och tåganslutning för persontrafik till Haparanda långsiktigt. Genom samverkan med Länstrafiken och andra relevanta samarbetspartners. Utredning av VAs potentialer för energieffektivisering. Verka för ökat cyklande i tjänsten. Införa bokningssystem för cyklarna Köpa in fler cyklar Bygga cykelgarage Bidragsansökan gör under våren Installation under sommar/höst % finansieras genom stöd från Energimyndigheten. Resterande investeringskostnad är kr Kostnad för framtagning av utredning. Minsta producerade mängd el är totalt 7,5 MWh per år vilket ger en ungefärlig kostnadsreduktion på 7500 kr per år. Minskade utgifter för drivmedel om kommunen kör tjänstebilar på biogas då detta ofta är ett väldigt kostnadseffektivt drivmedel Minskade utgifter för tjänsteresor då tåg ofta är ett väldigt kostnadseffektivt färdmedel Konsult- och investeringskostnad. Påbörjas under Cirka 0,5 miljoner för byggnation av cykelgarage och inköp av cyklar. Minskade energikostnader efter utbyte av gamla system. Minskade utgifter för drivmedel.
18 18 6. Handlingsplan Nr Handling Tidsplan Ansvarig Genomfört 1 Nulägesanalys Hösten 2010 Projektledare Ja 2 Skapa verksamhetsövergripande arbetsgrupp Hösten 2010 Projektledare Ja 3 Framtagande av mål och handlingsplan December 2010 Arbetsgrupp Ja 4 Färdigställande av strategi Januari 2011 Projektledare Ja 5 Synpunkter från arbetsgruppen Januari 2011 Arbetsgrupp Ja 6 Kommunikation av strategin i nämnderna för synpunkter. Revidera efter sammanställning av synpunkter. 7 Strategin i KSAU Revidera efter synpunkter från KSAU. 8 Strategin i KS Revidera efter synpunkter från KS. 9 Strategin i KF Revidera efter synpunkter från KF. Slutet av februari 2011 Projektledare + representanter från arbetsgruppen 7 Mars 2011 Projektledare + representanter från arbetsgrupp 4 april 2011 Projektledare + representanter från arbetsgrupp 18 april 2011 Projektledare + representanter från arbetsgrupp 10 Påbörja genomförande av åtgärder Höst 2011 Respektive förvaltning + bolagen 11 Inarbetning av åtgärder i 2012 års budget och Hösten 2011 Arbetsgruppen verksamhetsplan 12 Uppföljning och revidering av strategin December 2011 Arbetsgruppen 13 Uppföljning av 2011 års åtgärder Januari 2012 Arbetsgruppen 14 Uppföljning av 2011 års arbete med strategin och åtgärder hos nämnderna Januari 2012 Projektledare och representant från arbetsgruppen 15 Inrapportering av 2011 års statistik till Mars 2012 Projektledare Energimyndigheten 16 Inarbetning av åtgärder i 2013 års budget och Hösten 2012 Arbetsgruppen verksamhetsplan 17 Uppföljning och revidering av strategin December 2012 Arbetsgruppen 18 Uppföljning av 2012 års åtgärder Januari 2013 Arbetsgruppen 19 Uppföljning av 2012 års arbete med strategin och åtgärder hos nämnderna Januari 2013 Projektledare och representant från arbetsgruppen 20 Inrapportering av 2012 års statistik till Mars 2013 Arbetsgruppen Energimyndigheten 21 Inarbetning av åtgärder i 2014 års budget och Hösten 2013 Arbetsgruppen verksamhetsplan 22 Uppföljning och revidering av strategin December 2013 Arbetsgruppen 23 Uppföljning av 2013 års åtgärder Januari 2014 Arbetsgruppen 24 Uppföljning av 2013 års arbete med strategin och åtgärder hos nämnderna Januari 2014 Projektledare och representant från 25 Inrapportering av 2013 års statistik till Energimyndigheten Mars 2014 arbetsgruppen Projektledare
19 19 26 Uppföljning av 2014 års åtgärder Januari 2015 Arbetsgruppen 27 Uppföljning av 2014 års arbete med strategin och åtgärder hos nämnderna Januari 2015 Projektledare och representant från arbetsgruppen 28 Inrapportering av 2014 års statistik till Mars 2015 Projektledare Energimyndigheten 29 Slutredovisning av stöd för April 2015 Projektledare energieffektivisering 30 Utvärdering Vår 2015 Arbetsgruppen 31 Presentation av utvärdering i nämnderna Vår 2015 Projektledare och arbetsgrupp
20 20 7. Referenser Haparanda Stad (2007) Haparandas miljömål Haparanda Stad (2010) Vision 2020 Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Klimat- och energistrategi för Norrbottens län Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbete i Norrbottens län Naturvårdsverket (2009) Conversion factors for different energy units Naturvårdsverket (2010) EU:s klimatpolitik ( ) Naturvårdsverket (2010) EU:s klimat och energipaket ( ) Naturvårdsverket (2010) Sveriges klimatmål ( ) Naturvårdsverket (2010) Sveriges klimatpolitik ( ) SCB (2010) Körsträckor och bränsleförbrukning aspx ( ) Svenska Petroleum Institutet (2010) Priser & Skatter ( ) Svenska Petroleum Institutet (2010) Priser & Skatter ( ) Intern statistik Energistatistik har erhållits från HTF AB. Drivmedelstatistik för blyfri 95 och diesel har erhållits från kommunens ekonomisystem Aditro. Uppgifter om etanolvolym och kostnad har erhållits från Shell. Fordonsstatistik har erhållits från Haparanda Stads upphandlingssamordnare och förvaltningarnas fordonsansvariga. Tjänsteresestatistik har erhållits från kommunens ekonomisystem Aditro. Uppgifter kring användandet av privat bil i tjänst har erhållits från personalkontoret. Mål är framtagna i arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering som är en verksamhetsövergripande grupp och har representanter från Haparanda Teknik och Fastighet AB, skolan, Socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen, Ekonomikontoret, IT-avdelningen och kommunledningsförvaltningen.
STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 2014 2020 REVIDERAD 2012
STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 2014 2020 REVIDERAD 2012 HAPARANDA STAD APRIL 2012 2 Strategi för Energieffektivisering Sofia Larsson, klimatstrateg och projektledare energieffektiviseringsstödet &
Läs merStrategi för energieffektivisering 2011-2020
Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Socialnämnden i Haparanda Stad
HAPARANDA STAD Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdotum 2011-03-07 Sida 1 Plats och tid Beslutande Förvaltningshuset ihaparanda Tisdag 2011-03-07 kl. 13 00-17 00 Marlene Haara (S) ordf Taina
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merNybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merStrategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun
2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering
Läs mer1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10
1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att
Läs merUppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader
Läs merEnergi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Läs merEnergistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Läs merEtt urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030
Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som
Läs merIndikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation
Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare
Läs merHållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
Läs merUppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2013-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 21 441 MWh energi år 2012 till kommunens byggnader
Läs merUppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader
Läs merSammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet
Sammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet 2010-2014 Energieffektivisering i Söderhamns kommun Under 2010-2014 har Söderhamn deltagit i Energimyndighetens energieffektiviseringsprojekt.
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merStrategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun
2011-11-21 Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun OXL100 v 1.0 2006-11-13 2 (24) Sammanfattning Oxelösunds kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi
Läs mer2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Läs merEnergiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merYstad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5
Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...
Läs merDiagram för exempelkommun Växjö
Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merFossilfria transporter handlingsplan Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text.
www.kristianstad.se Fossilfria transporter handlingsplan 2018-04-25 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Drivmedel... 3... 4 Övriga resor: Privatbil i tjänsten, tåg och flyg... 4 Privat bil
Läs merTILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING
TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING Anvisningar för klimatväxling är en del av Riktlinjer för resor och möten och ska uppmuntra till att minska antalet resor, använda förnybara
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merBeskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merFossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Läs merHögsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Högsby Kommun 21-773 Anders Ivarsson 579 8 HÖGSBY Strategi Kommun/Landsting Högsby Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 5777 Målsättning till 214 (förbättring
Läs merKalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Madeleine Nettelbladt Kalmar Kommun 21-11 3376-1 Jane Wågsäter Box 611 391 26 KALMAR Strategi Kommun/Landsting Kalmar Kommun Antal årsarbetskrafter: 484 Antal invånare: 62388 Målsättning
Läs merKlimatrapport Alteco AB
Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2010-01-01 till 2010-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal
Läs merKommunal Energieffektiviseringsplan
Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...
Läs merRedovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008
Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält
Läs merKoldioxidavgift och klimatfond
Koldioxidavgift och klimatfond 2016-2021 Datum: 2016-01-01 Beställare: Kommunfullmäktige Utförare: Kommunkontoret, strategiska utvecklingsavdelningen Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress
Läs merUppföljning målområde transporter 2017
Miljöavdelningen, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2018-04-05 Uppföljning målområde transporter 2017 Mål i miljöplan 2017-2020 Utfall 2016 Utfall 2017 Trend Västra Götalandsregionens person- och
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs merEskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Läs merInledning. Hur du läser nulägesanalysen
! " # &'(& % $ % Inledning Storumans kommun präglas av storslagna naturmiljöer med stora kontraster i form av högfjällsområden i väster och skogslandskap i de östra delarna. Delar av skogslandet har inslag
Läs merEnergieffektiviseringsstrategi 2011-2014
Energieffektiviseringsstrategi 2011-2014 Hörby kommun 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD... 4 KOMMUNENS BETYDANDE ENERGIASPEKTER... 4 NULÄGESANALYS...
Läs merUppföljning Resepolicy Beslutades i Kommunfullmäktige 30 September 2013
Uppföljning Resepolicy 217 Beslutades i Kommunfullmäktige 3 September 213 1 Innehåll 1. Resepolicyn uppföljning... 3 2. Mål i resepolicyn... 3 3. Metod för uppföljning av resepolicy... 3 4. Uppföljning
Läs merStatistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun
1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning
Läs merStatens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020
SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merÖppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015
Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,
Läs merKlimat- och energistrategi
Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan
Läs merEnergiöversikt Kiruna kommun
Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merHuvudet - Index för måluppfyllelse
Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse
Läs merStrategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet.
(fastställd 2014-04-28) Sustainable Energy Action Plan Bilaga till Övertorneå kommuns Energiplan som antogs av kommunfullmäktige 2010-05-03 Inledning Övertorneå kommun undertecknade 2013 Borgmästaravtalet
Läs merDnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige
Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merRese- och transportpolicy för Åmåls kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2008-05-28 KF 105 Rese- och transportpolicy för Åmåls kommun Policyns tillämpningsområde Alla resor som sker inom tjänsten och betalas av Åmåls kommun Upphandling av resor,
Läs merEnergiplan för Bollebygds kommun. - med energieffektiviseringsstrategi
Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 122 1 (18) Dnr: KS2011/224 Energiplan för Bollebygds kommun - med energieffektiviseringsstrategi Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket
2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte
Läs merMiljöinformation Skara Energi 2014
Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten
Läs merKlimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merBilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016
Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela
Läs merOskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning
Läs merMörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.
1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421
Läs merSöderhamns kommun. Margareta Örn-Liljedahl 826 80 SÖDERHAMN. Strategi 1(9) 2010-002727 33650-1. Åsa Söderlund. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Åsa Söderlund Söderhamns kommun 21-2727 3365-1 Margareta Örn-Liljedahl 826 8 SÖDERHAMN Strategi Kommun/Landsting Antal årsarbetskrafter: Antal invånare: Söderhamns kommun 2369 25456 Målsättning
Läs merEn systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Läs merEnergieffektivisering lägesrapport 4
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering
Läs merKlimatoch energistrategier
www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning
Läs merEnergibokslut Storumans kommun
Energibokslut Storumans kommun Uppföljning av energieffektiviseringar i Storumans kommunorganisation Inkluderar förvaltningar och majoritetsägda bolag Nulägesanalys av betydande energiaspekter inom Fastigheter,
Läs merGöteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015
Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni
Läs merMjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-11-19 1 (1) Sida 182 KS/2018:101 Energiplanen - information Bakgrund Vid kommunstyrelsen sammanträde 93/2018-05-02 beslutades att godkänna
Läs merTILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.
TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. Akko Karlsson (MP) Vice Ordf. Regionförbundet Kalmar län Fossilbränslefritt 2030 (inte 2050) Fossila bränslen, Kalmar län 2008 GWh Drivmedel Eldningsolja
Läs merTorsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Torsås kommun 21-259 Stan Weyns Box 53 385 25 TORSÅS Strategi Kommun/Landsting Torsås kommun Antal årsarbetskrafter: 551 Antal invånare: 744 Målsättning till 214 (förbättring
Läs merSABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Läs merAlternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december
Läs merKlimatrapport Alteco AB
Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2009-01-01 till 2009-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal
Läs merRemiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län
2019-05-13 Sida 1 av 5 Kommunledningskontoret Till Kommunstyrelsen Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att
Läs merTanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy
Läs mer2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej
Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS X Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Läs merEnergiöversikt Pajala kommun
Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merTILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING
TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING Klimatkompenseringen sker genom så kallad klimatväxling. Detta innebär att aktiviteter som leder till klimatutsläpp beläggs med en avgift
Läs merProgram för energieffektivisering 2010-2020 avseende Vellinge kommuns egen verksamhet
Program för energieffektivisering 2010-2020 avseende Vellinge kommuns egen verksamhet Antagen av kommunfullmäktige den 13 mars 2013 Vellinge.se Projektledare Jonas Andermyr Projektgrupp Hans Folkeson Rickard
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merHANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012
Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merEnergieffektivisering. Slutrapport
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs mer10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?
SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter
Läs merVision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013
2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
Läs merBILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller
Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering
Läs merKälla bilder: Energivärlden. Energieffektiviseringsstödet. Framgångsrik energieffektivisering
Källa bilder: Energivärlden Energieffektiviseringsstödet Framgångsrik energieffektivisering Presentationens innehåll Kort om Energieffektiviseringsstödet Utvärderingar av stödet Hur går energiarbetet?
Läs merSå tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri
Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Linköping 12 januari 2018 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen för
Läs mer