DIALOGTRÄNING: RANDOMISERAD KONTROLLERAD STUDIE AV EFFEKTER PÅ KOMMUNIKATION,

Transkript

1 DIALOGTRÄNING: RANDOMISERAD KONTROLLERAD STUDIE AV EFFEKTER PÅ KOMMUNIKATION, ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA (Dnr ). SLUTRAPPORT TILL AFA Mats Eklöf, projektledare Bilagor: Bilaga 1: Ekonomiredovisning. Bilaga 2: Fullständig projektrapport 1 Uppnådda resultat Projektet genomförde och studerade effekter av en strukturerad metod för samtalsträning (Dialogträning) på arbetsplatser. Varje deltagare tränades i grupp under två heldagar. Träningen leddes av särskilt utbildade tränare. Tio vårdenheter vid sjukhus i V:a Götalandsregionen deltog i projektet. Tvåhundratre personer deltog i Dialogträning. Deltagande enheter randomiserades till dialogträning eller en kontrollbetingelse där man fick en föreläsning om kommunikation och dialog på arbetsplatser. Effekter studerades dels via kvalitativa intervjuer syftande till att belysa arbetstagares erfarenheter av dialogträning och dialog på arbetsplatsen, med ett strategiskt urval av träningsdeltagare, dels via enkätmätningar av kommunikationsklimat och psykosocial arbetsmiljö. Mätningar gjordes före samt 3 och 6 månader efter träning. Effektmodelleringen byggde på mixed models-metodik (multilevelananalys). Den kvalitativa analysen byggde på kvalitativ innehållsanalys. Följande antaganden och hypoteser prövades i den kvantitativa studien: 1. Majoriteten av träningsdeltagarna skulle rapportera positiva upplevelser från träningen 2. Majoriteten av träningsdeltagarna skulle rapportera att de lärt sig något om dialog och 3. Lärdomarna skulle av majoriteten uppfattas användbara i arbetet. Dessa antaganden rörande positiva allmänna träningsupplevelser och självskattade lärandeeffekter fick stöd. 4. Informationsflödena och delaktigheten på arbetsplatsen skulle utvecklas positivt, i jämförelse med kontrollgruppen. Mätmodellen för denna effekt byggde på begreppet Trygghet i deltagande. Våra resultat indikerade att träningen hade en positiv effekt på Trygghet i deltagande. Resultaten pekade på effekt både vid 3- och 6-månadersuppföljningarna och att effekten ökade mellan dessa.

2 5. Osäkerhet rörande konsekvenser av öppenhet i kommunikationen på arbetsplatsen skulle utvecklas positivt, i jämförelse med kontrollgruppen. Mätmodellen för denna effekt byggde på begreppet Tillit/öppenhet. Resultaten indikerade en tendens till effekt vid tremånadersuppföljningen. Den effektökning vid sexmånadersuppföljningen som observerades för Trygghet i deltagande kunde inte konstateras avseende Tillit/öppenhet; ej heller effekt sett över uppföljningsperioden som helhet. 6. Förekomsten av feedback rörande arbetsprestationer och problem skulle utvecklas postitivt, i jämförelse med kontrollgruppen. Stöd erhölls inte för effekt vid tre månader. Däremot indikerade resultaten effekt både för uppföljningsperioden som helhet och vid sexmånadersuppföljningen. 7. Deltagarnas inflytande över arbetstakt, arbetsfördelning, arbetsmängd, kvalitet, arbetsmiljö, arbetstider samt mer generellt över beslut rörande det egna arbetets innehåll och utförande skulle positivt, i jämförelse med kontrollgruppen. Mätmodellen byggde på begreppet Inflytande. Tremånaderseffekt kunde inte konstateras. Resultaten indikerade heller inte effekt sett över uppföljningsperioden som helhet. Däremot indikerades effekt vid sexmånadersuppföljningen. 8. Det sociala stödet på arbetet skulle utveckas positivt, i jämförelse med kontrollgruppen. Här fick vi inte stöd för antaganden om effekt av dialogträning. I intervjumaterialet identifierades kategorier av innehåll som beskrev deltagarnas skildringar om vad de lärt sig och blivit medvetandegjorda om under dialogträningen, vad dialogträningen bidragit till i det vardagliga arbetet samt vilka förutsättningar och hinder som finns för dialog på arbetsplatsen. Tabell Kategorier och koder i den kvalitativa intervjustudien Kod Kategori Effekter attribuerade till Dialogträning Dialogöppningar Ett öppet och tillåtande kommunikationsklimat Utrymme för lyssnande och tal Tid för reflektion och perspektivbyte Vägledning i att finna och formulera egna ståndpunkter Medvetenhet om styrkan i normer och värderingar Förändrade kommunikationsmönster Undviker förolämpningar

3 Undviker ironi Vågar säga sin mening och begära Är mer hänsynsfull och balanserad i sin kommunikation Är konstruktivt konfrontativ Förhållanden som uppfattats möjliggöra respektive begränsa dialog på arbetsplatsen och under träning Möjliggör dialog Nära relationer Positiv inställning till och iscensättning av dialog Vänliga tal- och kroppshandlingar Självbild Begränsar dialog Ojämlik fördelning av talutrymme och handlingsfrihet Maktförhållanden Konflikträdsla i förhållande till kolleger Rivalitet Motstånd mot dialog Sammanfattningsvis drog vi slutsatsen att Dialogträning enligt den prövade metodiken upplevdes som positiv och användbar samt hade positiv effekt framför allt på Trygghet i deltagande och Feedback. Effekter, om än mer osäkra, på Tillit/öppenhet och Inflytande, indikerades också. Effekt på Socialt stöd konstaterades inte. Vi hade väntat oss störst effekt vid tremånadersuppföljningen men resultaten pekade på att effekter av Dialogträning kunde öka under eller manifesteras vid slutet av en sexmånadersperiod efter träning. Den kvalitativa studien identifierade effekter som stämde väl överens med dem som identifierats i den kvantitativa studien och dess resultat bidrog till att förstå begränsningarna i träningseffekter. Ett prinicipiellt intressant resultat i detta projekt var, att trots att många av de problem som i tidigare forskning visat sig kunna motverka effekter av psykosociala interventioner fanns även i vårt projekt (se begränsar dialog ), så kunde vi identifiera förväntade effekter, vilka dessutom tycktes ha större varaktighet än väntat. 2 Avvikelser från den ursprungliga planen Insatser för kontrollgrupp Kontrollavdelningarna fick en föreläsning om dialog på arbetsplatser. Denna genomfördes av en av forskarna och kostnaderna hanterades inom befintlig budgetram

4 Rekrytering av deltagande vårdenheter Rekryteringen av avdelningar till projektet stötte på svårigheter. Vi kunde rekrytera tio, mot planerade 20, avdelningar. Genom att vi lyckades rekrytera ett par mycket stora avdelningar balanserades avvikelsen från plan i termer av antal ingående individer. Rekryteringssvårigheterna berodde väsentligen på förändringsprocesser inom sjukhusen i V:a Götalandsregionen vilka i sig var krävande och därmed minskade enheters möjligheter att delta, men som också gjorde det svårare att hitta lämpliga avdelningar eftersom avdelningar där man stod inför större förändringar inte uppfyllde projektets inklusionskriterier. Underbudgetering avseende tränararvoden Tidsåtgången för tränaraktiviteter var underskattad i projektplanen. Det visade sig att tränarna behövde lägga ned betydligt mer tid än förutsett på att förbereda, planera, genomföra och följa upp träningen. Vidare har det behövts mer tid än beräknat för att justera och standardisera interventionsprotokollet. Försökspersonsersättningar För att säkerställa god svarsandel i enkätmätningarna gav vi biobiljetter till alla som svarade på baseline- och uppföljningsenkäter vid ett par avdelningar där uppföljningsperioden började i april Fördelningen av biobiljetter var balanserad mellan tränings- och kontrollgrupperna. Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg godkände förfarandet. 3 Spridning av resultat 1) Information om projektet och dess idéer har, parallellt med interventionsdelens genomförande, gått ut i form av två artiklar i personaltidningen Arbetslust. 2) Deltagande tränare samt företagshälsovården Hälsan och arbetslivet, varifrån två av tränarna kommer, marknadsför träningsmetodiken till sina kunder.

5 3) Projektets resultat och metoder kommer under hösten 2011 att presenteras vid två av Institutet för stressmedicin (ISM) ordnade seminarier för chefer och andra nyckelpersoner inom hälsa och arbetsmiljö inom V:a Götalandsregionen (VGR) 4) Projektets resultat och metoder kommer att presenteras vid en nationell konferens mars 2012 vilken arrangeras av SKL, Göteborgs universitet, Göteborgs stad och VGR: Nya perspektiv. Chefs och ledarskap i vården från forskning till praktik. Konferensen vänder sig till strategiska ledare inom vård, kommunikation, HR och verksamhetsutveckling inom offentliga organisationer, samt till forskare. 5) Projektets resultat kommer under 2012 att presenteras för ISM:s praktikernätverk. 6) Varje individuell deltagare får under hösten en kort sammanfattande rapport om projektets resultat samt anvisningar om hur fullständig rapport kan laddas ned från Internet. 7) Svenska rapporter kommer under hösten 2011 att publiceras i ISM:s rapportserie samt submittas till Arbete och Hälsa. Bägge dessa publikationsserier är tillgängliga via Internet. 8) Tre internationella vetenskapliga publikationer planeras: En som beskriver och diskuterar träningsmetodiken ur ett dialogteoretiskt perspektiv, en kvalitativ studie av träningseffekter samt en effektstudie enligt den (kvasi)experimentella kvantitativa modell som tillämpats. 9) Projektet planeras bli presenterat vid Nordisk arbetsmiljökonferens ) Projektets resultat används vid undervisningen på Psykologprogrammet vid Göteborgs universitet. 11) En gruppering av forskare och tränare som deltagit i föreliggande projekt arbetar med att utveckla metodiken för användning i, i hierarkisk mening, horisontellt respektive vertikalt strukturerade lednings-/chefsgrupper vid sjukhus. Samarbete har etablerats med ett vid ett svenskt sjukhus pågående utvecklingsprojekt.

6 BILAGA 1 EKONOMISK REDOVISNING Tabellen visar ekonomiskt resultat samt budget. Större avvikelser dem emellan kommenteras punktvis efter tabellen. Resultat Budget Lönekostnader, forskare (1) , ,00 Material och utrustning 79097, ,00 Resor(2) 31760, ,00 Övriga kostnader: Utbildning av tränare, inkl materiel för dialogträning(3) Etikprövning 7000, , ,00 Tränararvoden(4) , ,00 Försökspersonsersättningar (5) 19910,00 Transkribering, databehandling(6) 42439, ,00 Summa övr kostn , ,00 SUMMA KOSTNADER , ,00 OH-kostnader ,00 TOTALT , ,00 Kommentarer (1) Resurser för forskartid omfördelades för att täcka tränarkostnader (p.4). Viss forskartid finansierades således via andra medel (2) Budgeterade konferensresor har ej genomförts (3) Planen omfattade utbildning av två intervenörer, i praktiken blev det pga avhopp av tillfrågad och utbildad intervenör nödvändigt att utbilda 3 intervenörer - plus projektledaren. Merkostnaden beror också på kostnader för träningsmaterial för vilket kostnaden var underskattad i budget. (4) Se kommentar (1). Tidsåtgången för tränaraktiviteter var underskattad i projektplanen. Det visade sig att tränarna behövde lägga ned betydligt mer tid än förutsett på att förbereda, planera, genomföra och följa upp träningen. Vidare har det behövts mer tid än beräknat för att justera och standardisera interventionsprotokollet.

7 (5) För att säkerställa god svarsandel i enkätmätningarna gav vi biobiljetter till alla som svarade på baseline- och uppföljningsenkäter vid ett par avdelningar där god svarsfrekvens bedömdes helt avgörande. (6) Den lägre kostnaden beror på att datahantering har gjorts på forskartid som finansierats via andra medel