Dialogträning på vårdarbetsplatser
|
|
- Rut Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dialogträning på vårdarbetsplatser En studie av interventionseffekter och processer med användning av kvantitativ och kvalitativ metodik ISM rapport 11 Finansiärer: Afa försäkring; VG regionen; ISM; Arbets och miljömedicin GU. Mats Eklöf Psykologiska institutionen, Gbg universitet Sahlgrenska akademin
2 Dessutom Projektgrupp: Gunnar Ahlborg, Christina Grill, Anna Grimby Ekman, Annemarie Hultberg, Eva Carin Lindgren, Ewa Wikström Dialogtränare: Marianne Trogen Hagman, Pia Törner, Kerstin Wilgin Rehnberg Ca 400 personer vid vårdenheter och deras chefer
3 Utgångspunkter Organisationer kan i praktiken inte fungera bra enligt regel och kontrollstyrning Förmåga och utrymme att föra dialog behövs för att skapa bra samarbete, utveckling och bra produkter Och för säkerhet och bra psykosocial arbetsmiljö Det behövs forskning om fhv & konsultmetodik
4 Dialog Vår enkla definition: Att genuint uttrycka tankar, erfarenheter Att lyssna och vara beredd att låta sig påverkas
5 Dialogträning Särskilt utbildade tränare Två heldagar med ca en månads mellanrum Träning i grupper om 8
6 Träningens grundprinciper Samtal kring typiska viktiga och heta frågor Genom konkreta erfarenheter och exempel Tydlig struktur bevakad av tränaren Tränaren skapar balans mellan risktagande och trygghet Tränaren förmedlar behovsstyrd expertkunskap Inget beslutstryck
7 Korten Temaområde Exempel på negativa kort d.o. positiva Ledaren Vår ledare gömmer sig när vi har problem Vår ledare säger sin mening på ett positivt sätt Arbetskamraterna Jag blir ledsen när en arbetskamrat ger mig negativ återkoppling Jag respekterar arbetskamraternas synpunkter och de respekterar mina Samarbete Vi mobbar varandra Vi skvallrar inte om varandra Kvaliteten Jag är osäker på om mitt arbete är Alla tar initiativ till Förändringar Kulturen bra nog Vissa förändringar här är oförnuftiga Vi saknar respekt mellan yrkeskategorierna förbättringar Vi är delaktiga i planeringen av förändringar Hos oss får vi göra fel om vi lär av felen Kommunikationen Vi använder ironi för att undvika att ge varandra ärlig återkoppling Vi är alla involverade i diskussioner om våra arbetsuppgifter
8 Dialogträning Träningens material och centrala moment Träning utformad som ett sällskapsspel Dialogreglerna Dialogkorten Syften bakom dialogkortens innehåll Val av kort att använda vid träningsdagar Kortens användning under träning. Korthållare och kortomgångar Underlag för åtgärdsplanering. Handlingsplaner Pedagogiska inspel och processinterventioner Böcker till deltagarna Deltagare: Tränande, tränare och enhetschef Tränande personal. Sammansättning av träningsgrupper Tränaren Enhetschefens roll, allmänt Enhetschefens roll under träningsdagarna Träningens omfattning. Träningsomgångar och träningsdagar Stegvis beskrivning av träningsprocessen Tränare och enhetschef förbereder den första träningsomgången Chefen informerar enhetens medarbetare Tränaren informerar enhetens medarbetare Den första träningsomgången. Träningsdag 1 (Beskrivs i drygt 20 punkter) Perioden mellan träningsdag 1 och träningsdag Den andra träningsomgången. Träningsdag Uppföljningsmöte mellan tränaren och enhetschefen.
9 Chefens roll Att före träningsdagarna ha ett samtal kring sina utvecklingsmål med tränaren Att inför personalen uttrycka sin önskan om att utveckla dialog på enheten Att som lyssnare och sekreterare medverka i alla träningsgrupper Att efter träningsdagarna samtala om erfarenheter och planer med tränaren Att skriftligt formulera praktiska slutsatser/planer
10 Inklusionskriterier Enheter Vars chef kan bedömas vara genuint intresserad av att utveckla dialog Och som förankrat deltagande bland personalen Ej allvarliga pågående konflikter vid enheten Som inte förutses bli omorganiserad inom 1 år Implicita kriterier Enheternas egen budget belastas inte av träningskostnader eller prod. bortfall Enhetschefen har tid att sitta med vid varje träningsdag Läkare deltog ej
11 Avsikter med träningen Meningsfull, positiv erfarenhet Lust att pröva i praktiken Positiv effekt på jobbkommunikationen Bättre arbetsmiljö Mindre stress Hinder? Krafter för status quo Makt, rutiner, osäkerhet Erosion av effekt Stresspåverkan
12 Randomiserad kontrollerad studie bland vårdenheter inom sjukvård i VGR kontrollgruppen fick en konventionell föreläsning om kommunikation och dialog Kval. intervjustudie bland deltagare Processtudie baserad på tränarobservationer
13 Genomförande Ca 200 tränades, ca 200 i kontroll RR ca 80% i träning, 60% i kontroll Vårdtyp Psykiatrisk öppenvård Psykiatrisk slutenvård Ortopedi, slutenvård Medicin, slutenvård Medicin, slutenvård Minnesmottagning Barn och ungdomspsykiatri, slutenvård Logopedmottagning Intensivvård Intensivvård Betingelse Träning Kontroll Träning Kontroll Träning Kontroll Kontroll Träning Träning Kontroll
14 Hypotes 1 3: Omedelbara träningseffekter Hypotes 1. Majoriteten av deltagarna skulle rapportera positiva upplevelser från träningen 87% positiva Hypotes 2. Majoriteten av deltagarna skulle rapportera att de lärt sig något om dialog 73% tyckte detta Hypotes 3. Lärdomarna skulle av majoriteten uppfattas användbara i arbetet. Och 88% av dem som lärt sig ngt instämde
15 Hypotes 4. Informationsflödena på arbetsplatsen skulle utvecklas positivt (dela med sig av info, uttrycka synpunkter, vara accepterat att uttrycka synpunkter, ömsesidigt inflytande) Hypotesen fick stöd och effekten hade ökat vid 6 mån 4 3,5 Träning Kontroll 3 Figur 1 Baseline 3 månader 6 månader Trygghet i deltagande vid tre tidpunkter i tränings respektive kontrollbetingelserna
16 Hypotes 5. Osäkerhet rörande konsekvenser av öppenhet i kommunikationen på arbetsplatsen skulle utvecklas positivt. Hypotesen fick inte stöd 2 1,5 Träning Kontroll 1 Figur 2 Baseline 3 månader 6 månader Tillit/öppenhet vid tre tidpunkter i tränings respektive kontrollbetingelserna
17 Hypotes 6. Förekomsten av feedback rörande arbetsprestationer och problem skulle utvecklas positivt. Hypotesen fick ej stöd vid 3 månader, däremot vid 6 mån 3,5 3 Träning Kontroll 2,5 Figur 3 Baseline 3 månader 6 månader Feedback vid tre tidpunkter i tränings respektive kontrollbetingelserna
18 Hypotes 7. Deltagarnas inflytande på jobbet skulle utvecklas positivt. Hypotesen fick ej stöd vid 3 månader, däremot vid 6 mån 3,5 3 Träning Kontroll 2,5 Figur 4 Baseline 3 månader 6 månader Inflytande vid tre tidpunkter i tränings respektive kontrollbetingelserna
19 Hypotes 8. Det sociala stödet på arbetet skulle utvecklas positivt. Hypotesen fick inte stöd 3,5 3 Träning Konttroll 2,5 Figur 5 Baseline 3 månader 6 månader Socialt stöd vid tre tidpunkter i tränings respektive kontrollbetingelserna
20 Intervjustudien 21 strategiskt utvalada IP Effekter under träningen: Dialogöppningar Ett öppet och tillåtande kommunikationsklimat Utrymme för lyssnande och tal Tid för reflektion och perspektivbyte Vägledning i att finna och formulera egna ståndpunkter Medvetenhet om styrkan i normer och värderingar
21 Intervjustudien (2) På jobbet efter träningen: Förändrade kommunikationsmönster Undviker förolämpningar Undviker ironi Vågar säga sin mening och begära Är mer hänsynsfull och balanserad i sin kommunikation Är konstruktivt konfrontativ
22 Pågående studier Analys och rapportering av intervjustudie bland deltagande chefer Teoretisk analys av metodiken Processtudie via tränardokumentation
23 Planer Anpassa metodiken för användning i grupper av chefer & prova den i en pilotstudie Utveckla metodik(en) för utveckling av kommunikationen mellan chefsnivåer mellan vårdens beställar och utförarnivåer primärvård specialistvård Anordna utbildning av dialogtränare
DIALOGTRÄNING: RANDOMISERAD KONTROLLERAD STUDIE AV EFFEKTER PÅ KOMMUNIKATION,
DIALOGTRÄNING: RANDOMISERAD KONTROLLERAD STUDIE AV EFFEKTER PÅ KOMMUNIKATION, ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA (Dnr 070082). SLUTRAPPORT TILL AFA Mats Eklöf, projektledare Bilagor: Bilaga 1: Ekonomiredovisning. Bilaga
Läs merISM-rapport 11. Dialogträning på värdarbetsplatser
Dialogträning på värdarbetsplatser En studie av interventionseffekter och processer med användning av kvantitativ och kvalitativ metodik Mats Eklöf Gunnar Ahlborg jr Christina Grill Anna Grimby-Ekman Eva-Carin
Läs merUTBILDNING OCH CERTIFIERING TILL DIALOGTRÄNARE.
UTBILDNING OCH CERTIFIERING TILL DIALOGTRÄNARE. Kursen är ackrediterad specialistkurs inom specialistordningen för psykologer. Kursens syfte Utbildningen innebär att deltagarna får lära sig en specifik
Läs merStrukturerat och tidseffektivt arbetssätt genom metoder för ett inkluderande arbetsliv
Strukturerat och tidseffektivt arbetssätt genom metoder för ett inkluderande arbetsliv Therese Hellman, med dr Institutionen Medicinska Vetenskaper, Med Forskningsstöd av AFA Försäkring Urval av privat
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs mer2015-10-27. Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi
Ledarskap, medarbetarskap och kommunikationförutsättningar för goda relationer på jobbet Maria Nordin Institutionen för psykologi 1 Goda relationer - för individ & organisation Goda relationer leder till
Läs merMEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE
Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden
Läs merInformation. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun
Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar
Läs merHur kan en intern FHV involveras som strategisk resurs för att utveckla ett förebyggande och hälsofrämjande arbete genom samarbete med chefer och HR?
Hur kan en intern FHV involveras som strategisk resurs för att utveckla ett förebyggande och hälsofrämjande arbete genom samarbete med chefer och HR? Ewa Wikström, Projekt FHV NySam FoU-program Företagshälsovård
Läs merDialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart
Läs merArbetsmiljöbarometern, syfte
Arbetsmiljöbarometern, syfte Öka kunskaperna om arbetsmiljön vid GU Utgångspunkt för att identifiera förbättringsområden, centralt och lokalt Tidsserier möjliggör effektstudier Survey-feedback (Lawler,
Läs merEnkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012
Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen
Läs merPROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST
ARBETSGLÄDJE ARBETSGLÄDJE 1. Systematiskt arbetsglädjearbete 2. Att skapa och uppmärksamma framgångar 3. Ge uppskattning, uppmuntran 4. Utvecklande och meningsfulla arbetsuppgifter kompetensutveckling
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merBilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy
Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.
Läs merVägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap
Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs merFler än hälften av de anställda i Skåne och Blekinge stressar på jobbet
Pressmeddelande 2010-10-28 Fler än hälften av de anställda i Skåne och Blekinge stressar på jobbet En majoritet av de anställda i Skåne och Blekinge, 55 procent, upplever kontinuerligt stress på jobbet.
Läs merLÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009
Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Läs merMedarbetarenkäten 2017 Förvaltningsrapport Östermalm SDF. stockholm.se
Medarbetarenkäten 2017 Förvaltningsrapport stockholm.se Innehåll - Bakgrund och syfte - Om undersökningen - Redovisning av resultat - Instruktionssida - Aktivt medskapandeindex (AMI) - Analysmodellen -
Läs merResultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin
Ledarskap och hälsa Resultat från forskning inom regionen Lotta Dellve, docent Arbets-och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ledare och medarbetare skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsplats!
Läs merResultat av enkätundersökning
Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning : 2118 Bakgrundsfrågor Könsfördelning Kyrkoherde Komminister Diakon Kön: Man 61,6% 43,2% 9,2% Kvinna 38,4% 56,1% 90,4% Inget av ovanstående 0,0% 0,7% 0,4% Åldersfördelning
Läs merMedarbetarsamtal MALL TILL SAMTALEN INKLUSIVE CHECKLISTA SAMT INDIVIDUELL PLANERING
Medarbetarsamtal MALL TILL SAMTALEN INKLUSIVE CHECKLISTA SAMT INDIVIDUELL PLANERING 2016 Effektiva medarbetarsamtal Medarbetarsamtal är ett viktigt instrument för organisationen och medarbetare att utvecklas
Läs merArbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.
Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser
Läs merArbetsmiljöbarometern 2015
Arbetsmiljöbarometern 2015 Presentation av resultat för IPKL, jämfört med fakulteten och med GU totalt Olle Persson, Psykologiska institutionen 23 november 2015 Frågeområden 2015 Arbete och arbetssituation
Läs merP E R S O N A L P O L I C Y
P E R S O N A L P O L I C Y Delaktighet, rätt kompe - tens och öppet ledarskap är nyckelbegrepp Åtgärder som rör anställda i Landstinget Sörmland ska ske utifrån gemensamma grundvärderingar, förankrade
Läs merPersonalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland
Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:
Läs merBakgrund. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk o Social Arbetsmiljö
Organisatorisk o Social Arbetsmiljö Bakgrund Sjukpenning o rehabkostnader 28 Miljarder Kondition Riskbeteende Dagsljus Luftkvalitét Ventilation Akustik Arbetsutrustning Bildskärmar Kemikalier Mestadels
Läs merGemensam värdegrund för. personalfrågor
Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision
Läs merPoängsättning COPSOQ II, Sverige
Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga
Läs merWebbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö
Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,
Läs merAllvarligare stressrelaterat tillstånd (AST) inom olika yrkeskategorier
Allvarligare stressrelaterat tillstånd (AST) inom olika yrkeskategorier Biomed. analytiker (n=56) Läkare (n=130) Undersköterska (n=294) Sjuksköterska (n=545) Administrativ (n=74) Sjukgymnast (n=51) 2004
Läs merBåstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning
Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens
Läs merKOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL
KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor
Läs merSe bilaga Upplägg för dagen Värdegrund och arbetsplatskultur Uppdraget genomförs på plats i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal.
KRAVSPECIFIKATION Uppdrag och syfte: Anbudet gäller det tredje utbildningstillfället i KOMPETENSNAVET utvecklingsprogram. Syftet med föreläsningen är att deltagarna ska få kunskap om kopplingen mellan
Läs merArbetsmiljöenkät 2011
Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna
Läs merRegion Gotland. Medarbetarenkät, Resultat (8)
Resultat 2011-12-12 1(8) Medarbetarenkät, 2009-2011 Region Gotland Region Gotland År Antal Svarat % Resultat 2009 6132 5160 84,1% 3,90 2010 5816 4947 85,1% 3,89 2011 5820 4912 84,4% 3,91 Fråga Reg. 2009
Läs merJämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018
Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-02, 127. Dnr KS 2015/106 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för chefer
Läs merDnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Läs merÄr arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga
Läs merMedarbetarpolicy i Landstinget
MISSIV 2012-06-13 LJ2012/690 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Medarbetarpolicy i Landstinget Bakgrund I samband med att Landstingets chefspolicy omarbetades under 2011 aktualiserades frågan
Läs merDET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg
DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Läs merResultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)
1 (14) Medarbetarundersökning 2016 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän): 1875 av
Läs merRegional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor
Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90
Läs merIT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet
1 IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet Carola Löfstrand Arbetsmiljöspecialist Vision Medarbetardriven verksamhetsutveckling - genom digitalisering Hur fånga upp medarbetarnas behov och göra dom
Läs merInstitutet för stressmedicin
Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa minskar genom o forskning o kunskapsspridning o prevention & hälsopromotion o utredning, behandling och rehabilitering Västra Götalandsregionen
Läs merStämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra! Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra!
VI KÄNNER TILL VAD DET SYSTEMATISKA T INNEBÄR SOM METOD. VI HAR BALANS MELLAN KRAV RESURSER PÅ VÅR. FÖLJA UPP UNDERSÖKA Samverkan RISKBEDÖMA ÅTGÄRDA VI KAN PÅVERKA VÅRT VÅR PLANERING. VI GÖR AVSTÄMNINGAR
Läs merResultat medarbetarenkät Lunds kommun 2012
Frågor om mig själv/mitt medarbetarskap 28 Jag trivs och mår bra på arbetet 29 Jag bidrar aktivt till att mina arbetskamrater trivs och mår bra på arbetet 30 Jag är motiverad att lära och utvecklas 31
Läs merSammanfattning ISM-rapport 10
1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten
Läs merGävle kommun. Medarbetarundersökning 2011
Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD
Läs merISM Institutet för stressmedicin
Nya samarbetsformer för strategisk företagshälsovård? Nyckeln till framgång för förebyggande och hälsofrämjande arbete FHV NySam 2015-01-09 Projektledare: Ewa Wikström, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Läs merKom igång med Vår arbetsmiljö
Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.
Läs merArbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merArvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012
1 Arvika kommun medarbetarundersökning rapport - 2012 Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning o bolag) 2012: 1739 av 2385 (73%) Skala 1-5: (1=instämmer inte alls... 5=instämmer helt) 4-5 grön stapel
Läs merBehovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen
Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Innehåll Förord Kap 1 Därför är kompetensutveckling viktig för verksamheten Så skapar du en bra arbetsmiljö Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor
Läs merMEDARBETARPOLICY januari
MEDARBETARPOLICY 2017 januari VERKSAMHETSIDÉ Beskriver vår uppgift och roll i samhället Lantmäteriet bidrar till hållbart samhällsbyggande och ekonomisk utveckling genom att skapa förutsättningar för att:
Läs merSammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%
Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap
Läs merRiktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Läs merExempel på extra frågor i samtalet med medarbetaren HPI Arbetsplatsprofil
Exempel på extra frågor i samtalet med medarbetaren - HPI Arbetsplatsprofil Sida 1 av 9 Exempel på extra frågor i samtalet med medarbetaren HPI Arbetsplatsprofil I detta dokument presenteras exempel på
Läs merLönebildnings processen
Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merAtt vara ambassadör i Hjärnkoll
Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under
Läs merPersonalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf
Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf 129 www.upplands-bro.se Vårt gemensamma uppdrag Vår personalpolicy beskriver våra grundläggande värderingar och samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare.
Läs merFÖRSKOLAN KVARNEN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Denna plan gäller till och med 31/12-15
FÖRSKOLAN KVARNEN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun
Antagen: KF 185 2015-12-15 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun 2016-2018 Inledning Alvesta kommun ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som utgår från den grundläggande
Läs merPsykosocial belastning på arbetsplatsen
Psykosocial belastning på arbetsplatsen Vad är psykosociala belastningsfaktorer? Skadlig psykosocial belastning kan förekomma på vilken arbetsplats som helst. Med psykosociala belastningsfaktorer avses
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET 2016 VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD
STYRDOKUMENT Dnr V 2016/110 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET 2016 VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument
Läs merTILL DIG SOM ÄR MEDARBETARE.
TILL DIG SOM ÄR MEDARBETARE. H elhetssyn. Engagemang. Nytänkande. Tydlighet. Till dig som arbetar eller söker arbete i Söderköpings kommun. MEDARBETARSKAP Medarbetarskapet i Söderköpings kommun bygger
Läs merPolicy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna
Läs merFRÅGA. Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord)
FRÅGA Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord) FRÅGA Känner du till Suntarbetsliv sedan tidigare? Ja Ja, något Nej Vet inte Undertecknad av parterna augusti 2016 Våra grundprinciper Att jobba
Läs merKRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING
Antaget i kommunstyrelsen. den 18 december 1996 260 POLICY MOT.. KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING.. Policy mot kränkande särbehandling - mobbning i Lekebergs kommun Ingen anställd i Lekebergs kommun skall
Läs merMedarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg
Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal
Läs merNacka kommun MU Resultatrapport Totalt. Skala: 1 till 5. Grupper och svarsstatistik. % Positiva 4-5. % Neutrala 3.
Nacka kommun MU 2018 Resultatrapport Totalt Skala: 1 till 5 % Positiva 4-5 % Neutrala 3 % Negativa 1-2 Frekvens = Svarsfrekvens per fråga/område Medelvärde redovisas med två decimaler vid sidan om staplarna
Läs merKränkande särbehandling
Riktlinjer och rutiner Kränkande särbehandling Gäller från: 2016-06-08 Innehåll Kränkande särbehandling... 3 Vad är kränkande särbehandling?... 3 Exempel på kränkande särbehandling:... 3 Signaler på att
Läs merKommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1
Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merBODENS KOMMUNS HR-STRATEGI. Till dig som redan är anställd eller är intresserad av att jobba i Bodens kommun
BODENS KOMMUNS HR-STRATEGI Till dig som redan är anställd eller är intresserad av att jobba i Bodens kommun Bodens kommuns HR-strategi Strategin beskriver personalpolitiken. Den visar vilken väg Bodens
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007
1(5) Jämställdhets- och mångfaldsplan för 2007 Styrelsen för Konsult- och service har som utgångspunkt att alla individer oavsett kön, etnisk bakgrund, religiös tillhörighet, funktionsförmåga eller sexuell
Läs merRiktlinje vid kränkande särbehandling
1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2017-03-08 Riktlinje vid kränkande särbehandling Inledning Älvsbyns kommun är en arbetsgivare där ingen medarbetare ska utsättas för kränkande särbehandling i någon form. Detta
Läs merCoachning - ett verktyg för skolan?
Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merVÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Antagen av 2014-11-20 VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN 2014-2019 Innehållsförteckning Handlingsplan fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019... 3 Vision och
Läs merSiS ETISKA RIKTLINJER
SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt
Läs merResultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)
1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av
Läs mertydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor
dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merKvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15
Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll
Läs merPLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013
PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merSå gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy
Sid 1 (6) 2018-03-20 Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy Gävle kommun Kommunledningskontoret 801 84 Gävle Besök Drottninggatan 22 Kundtjänst 026-17 80 00 Fax 026-12 54 56 gavle.kommun@gavle.se
Läs merAvsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC
Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi
Läs merRiktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE
Riktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE Typ av styrdokument Riktlinje Beslutsinstans Kommunstyrelsen Fastställd 2019-01-09, 3 Diarienummer KS 2018/426 Giltighetstid Fr.o.m. 2019-02-01 och tills vidare
Läs merartiklar från arbetsplatser med liknande utmaningar som du har forskning i form av artiklar och rapporter med undersökningar och resultat
Suntarbetsliv Förening bildad 2012 Drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta Samlar, utvecklar och sprider idéer och verktyg för en attraktiv arbetsmiljö
Läs merTeamarbete med patienten i centrum 3863
1 (10) Landstingsstyrelsens förvaltning Södersjukhuset, medicin Projektledare Stina Petersson E-post stina.petersson@sll.se Teamarbete med patienten i centrum 3863 2 (10) Sammanfattning av satsningen Med
Läs merMedarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.
Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merRiktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling
RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana
Läs mer