Institutet för stressmedicin

Transkript

1 Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa minskar genom o forskning o kunskapsspridning o prevention & hälsopromotion o utredning, behandling och rehabilitering Västra Götalandsregionen VGR som förebild.. o hälsofrämjande arbetsplatser o behandling av stressrelaterad ohälsa Fysisk aktivitet, stress och hälsa Hälsofrämjande arbetsplatser Block 1 8 november Annemarie Hultberg, utvecklingsledare, Hälsofrämjande arbetsplatser, Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvård Tandvård Kultur Transporter Utbildning Regional utveckling

2 Vad hände under 90-talet? Långtidssjukfrånvaron ökade i slutet av 90-talet Kvinnor i kommuner och landsting Psykiska besvär ökade Trenden bröts i början av 2000-talet Theorell 2011 Arbetsintensiteten ökade i början av 1990-talet Vissa grupper fick allt svårare att påverka Arbetslivets villkor Förvärvsarbetande har bättre hälsa Andelen sysselsätta är nästan lika stor bland kvinnor och män Kvinnor arbetar oftare deltid Ungdomar har ofta sämre arbetsmiljö Folkhälsorapport 2009 Fler är oroliga för att förlora arbetet Brist på återhämtning vanligare Hälsa i arbetslivet, underlag Folkhälsopolitisk rapport

3 Arbetsliv, arbetsmiljö och hälsa Källa Utifrån Dahlgren och Whitehead 1991 Hälsa som en dynamisk process och som handlingsförmåga Hälsa är att må bra och att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna förverkliga sina personliga mål. Winroth 2008

4 ISM-rapport 9 Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser Hälsa och stress Hälsofrämjande arbetsplatser Individ Arbetsplats - Organisation Chefs- och ledarskap Effektiva metoder Övergripande erfarenheter Individ Arbetsplats Organisation och ledarskap Hur vet vi att vi lyckats? Kortversion De viktigaste hörnstenarna för en god psykosocial arbetsmiljö 1(2) o Arbetets krav och individens resurser stämmer överens o Chefen hjälper till att prioritera, men arbetar även strategiskt och långsiktigt o Rolltydlighet i arbetet och att målen är tydliga och kända o Att ansvar och befogenheter följs åt o Inflytande över arbetet och dess planering ISM-rapport 9

5 Att hantera arbetets utmaningar Kompetensutveckling och tid för reflektion - ett sätt att balansera krav och resurser Respektera gränsen mellan arbete och fritid Vi har lättare att klara perioder av höga krav om vi ser till att ha perioder av återhämtning Återhämtning på arbetsplatsen Begränsning av övertid Återhämtning mellan olika projekt Fira framgångar Samtalsämnen, humor Omväxling och variation (krav/uppgifter/tempo..) Stöd från chef och arbetskamrater Raster, pauser - Tid för småprat Tid för reflektion och eftertanke

6 KASAM Meningsfullhet Vad får mig att vilja leva och utvecklas? Varför vill jag göra det jag gör? Emotionellt En känsla av att vara bekräftad och värderad för den man är. Socialt stöd Begriplighet Varför är det som det är? Vad är min roll i sammanhanget? Informativt Goda råd, feedback.. Ger förståelse, självinsikt, beslutsunderlag inför problemlösning KASAM Känsla av sammanhang I arbetet Hanterbarhet Hur kan jag hantera situationen? Vilka resurser har jag och vi tillsammans? Praktiskt stöd Konkret, handgripligt, materiellt stöd. Hjälp att använda redskap. Någon annan bistår. Från kontroll och inflytande till delaktighet och empowerment HUR arbetet skall utföras Arbetstider Att ha relevant kompetens/uppdrag Att få delta i pågående förändringar Känsla av handlingsförmåga Möjlighet till handlingsutrymme Lärande och aktivt deltagande Organisatoriskt / strukturellt stöd Laverack 2004

7 Socialt stöd Ett gott socialt stöd fungerar som buffert när arbetet känns påfrestande en positiv resurs som får oss att må bättre Vi behöver stöd av chefer och arbetskamrater emotionellt och praktiskt Särskilt viktigt är att få stöd i svåra situationer på arbetet Aronsson 2004 Hur kan vi stärka det sociala stödet? Finns det möjlighet till kontakt och gemenskap i det dagliga arbetet? Fika och småprat, viktigare än man tror Handledning och nätverk Lärande team, kommunikation över yrkesgränserna Uppmärksamma förslag till förbättringar Att bygga ett positivt arbetsklimat Ta tag i konflikter tidigt Sök hjälp om så behövs Ekstam 2006

8 De viktigaste hörnstenarna för en god psykosocial arbetsmiljö 2(2) o En fungerande kommunikation o En god gemenskap och socialt stöd o Att jobbet känns meningsfullt o Att det finns en rimlig förutsägbarhet o Positiv återkoppling - belöning ISM-rapport 9 Projektuppgift 2 Kartläggning av fysisk aktivitet, stress och hälsa på en arbetsplats Diskutera i den grupp som du skall arbeta med Utgå från vald/tänkbar arbetsplats Vad tror ni är de främsta skälen till att medarbetarna trivs på den arbetsplatsen? Vilka är de vanligaste riskerna om ni skulle gissa nu? Frågor/oklarheter kring uppgiften i övrigt? Syfte: Vilka risk- och friskfaktorer? Hur arbetar man med hälsa? Reflektion Lämpliga insatser?

9 Frågor om hälsa och arbetsmiljö 1. Vad har du vanligtvis för känslor inför ditt arbete när du är på väg dit? Glad och tillfredställd/ganska positiv/varken eller/viss olust/stark olust 2. Hur väl stämmer följande in på hur det är på din arbetsplats? (kommunikation) a) Man vågar vara öppen med vad man tycker och tänker b) Man lyssnar och låter varandra tala färdigt c) Vi har tillräckliga möjligheter att prata om frågor som rör vårt arbete 3. Kryssa för det alternativ som närmast beskriver hur fysiskt aktiv du varit de 3 senaste månaderna - Mest stillasittande, ibland promenader, lättare trädgårdsarbeten eller liknande. - Lättare fysisk ansträngning minst ett par timmar per vecka, t.ex. promenader eller cykling (t.ex. till och från arbetet), dans, ordinärt trädgårdsarbete eller liknande. - Mer ansträngande motion minst ett par timmar per vecka, t.ex. tennis, simning, löpning, motionsgymnastik, cykling (spinning), dans, fotboll, innebandy, tyngre trädgårdsarbete eller liknande. - Hård träning regelbundet och flera gånger i veckan, totalt minst 5 timmar, där den fysiska ansträngningen är stor. 4. Använder du dig av något friskvårdserbjudande från din arbetsgivare för mer än tillfällig aktivitet (motions-/friskvårdsbidrag, träningslokal på arbetsplatsen eller liknande)? 5. Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös eller orolig eller inte kan sova på natten, eftersom man tänker på problem hela tiden. Känner du av sådan stress för närvarande? Inte alls/bara lite/i viss mån/ganska mycket/väldigt mycket Kartläggning av fysisk aktivitet, stress och hälsa på en arbetsplats FAKTA OM ARBETSPLATSEN HÄLSO- OCH ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Hälsofrämjande arbete Kommunikation och samverkan Frågor om hälsa och arbetsmiljö Övrigt REDOVISNINGEN Lycka till!

10 Projektuppgift 2 SKRIFTLIG RAPPORT Bakgrund/Inledning Syfte Metoder Resultat Diskussion med förslag till insatser SEMINARIUM 2/12 OCH 3/12 KART-studien om Arbetsmiljö, Stress och Hälsa bland anställda i Västra Götalandsregionen Startade 2004 Uppföljning Organisation Yrkesgrupp Individ/kön och ålder

11 Känslor inför arbetet Positiva Verken eller Negativa Enhetschef (n=196) % 4% 8 3% Tandsköterska (n=53) % 11% 2% 81% Barnmorska (n=59) % 5% 80% 7% 14% Verksamhetschef (n=52) % 12% 6% 8 6% 6% Annan adm befattning (n=63) % 76% 16% Psykolog/Kurator (n=56) % 11% 77% 14% Undersköterska (n=248) % 71% 16% 13% Sjuksköterska/Spec. ssk (n=571) % 71% 1 11% Läkare (n=188) % 15% 73% 15% 12% Sjukgymnast/Arbetsterapeut (n=90) % 1 77% 13% Biomed. analytiker (n=60) % 1 73% 17% Läkarsekreterare (n=84) % 71% 20% 26% ISM-rapport Öppet kommunikationsklimat Verksamhetschef (n=52) % 8 Enhetschef (n=196) % 92% Sjukgymnast (n=90) % 87% Tandsköterska (n=53) % 77% Annan adm befattning (n=61) % Sjuksköterska/Spec. ssk (n=572) 2008 Undersköterska (n=249) % Barnmorska (n=59) % 75% 80% Biomed. analytiker (n=59) % 83% Psykolog/Kurator (n=56) % 80% Läkare (n=186) 2008 Läkarsekreterare (n=84) % 70% 77% ISM-rapport % Andel ganska bra / mkt bra 0% 20% 40% 60% 80% 100%

12 Kommunikation på arbetsplatsen En god kommunikation hjälper oss att göra verkligheten meningsfull, hanterbar och begriplig. Kännetecknande för arbetsplatser med bra arbetsförhållande är.. att det finns förutsättningar för kommunikation mellan medarbetare och chef med högre ledning med kunder/klienter/patienter Det sker en ständig dialog med medarbetarna om mål och prioriteringar (Ahlberg 2008) Ett gott kommunikationsklimat gör att vi uppfattar förändringar mer positivt (KART-studien, Hultberg ) Förändring och hälsa Spännande, äntligen rör det på sig! Vi får väl se vad som händer Vem blir min chef nu då? Äsch, det kommer inte bli nå n skillnad Jag accepterar aldrig det här! KART Tvärsnitt 2008

13 Kan man förändra utan att skapa stress? Kommunikation och öppenhet är bättre än gissningar och rykten Chefen behöver vara närvarande och tillgänglig Visa att ni är inställda på att lösa uppkomna frågor och beredd att ta hjälp om så behövs. Betona det gemensamma lärandet. Skapa utrymme för reflektion och dialog. Utveckla samarbetet mellan yrkesgrupper byggt på respekt för varandra. ISM-rapport 9 Hur har du känt dig i arbetet under den senaste veckan? Stress Pressad Stressad Avspänd Avslappnad Spänd Lugn Energi Passiv Aktiv Energisk Ineffektiv Skärpt Slö Inte alls Knappast alls Något Ganska Mycket Mycket, mycket

14 Uppvarvning och självskattat utmattningssyndrom (s-ums) Uppvarvning s-ums Annan adm befattning (n=60) % 12% Enhetschef (n=189) % Barnmorska (n=55) % 13% 11% 1 Biomed. analytiker (n=54) 2008 Sjukgymnast/Arbetsterapeut (n=87) % 4% 11% 12% 7% Läkare (n=181) 2008 Sjuksköterska/Spec. ssk (n=555) 2008 Tandsköterska (n=50) % 12% 14% 13% 16% 14% Psykolog/Kurator (n=52) % 6% 1 17% Undersköterska (n=234) % Läkarsekreterare (n=80) % 22% 21% 31% ISM-rapport % 20% 40% 60% 80% 100% Beror detta huvudsakligen på förhållanden i Kvinnor Män Totalt Arbetslivet 46 % 57 % 48 % Privatlivet 19 % 10 % 18 % Lika mycket 35 % 33 % 34 % ISM-rapport 10, 2011 Vanligare med arbetslivet som orsak än 2008

15 Riskfaktorer 2008 för självskattat utmattningssyndrom ISM-rapport 10, 2011 Höga krav Låg kontroll Liten belöning Brist på socialt stöd Dålig kommunikation Upplevt förändring som en försämring Låg fysisk aktivitet (mest stillasittande) Fysiskt aktiva Lättare Mer ansträngande Hård träning 100% 80% 3% 3% 4% 2% 3% 5% 7% 60% 33% 36% 40% 25% 33% 36% 4 40% 33% 3 40% 20% 50% 4 44% 5 51% 43% 32% 42% 50% 43% 0% år kvinnor (n=262) år kvinnor (n=380) år kvinnor (n=528) 55+ kvinnor (n=591) Totalt kvinnor (n=1761) år män (n=67) år män (n=103) år män (n=102) 55+ män (n=175) Totalt män (n=447) ISM-rapport 10, 2011

16 Använder friskvårdserbjudande 100% 80% 60% 40% 40% 3 47% 46% 57% 44% 20% 16% 0% Sjukhus/ NUsjukvården (n=236) Sjukhus/ Gbg inkl. S Bohuslän (n=865) Sjukhus/ Södra Älvsborg (n=260) Sjukhus/ Skaraborg (n=232) Primärvård (n=297) Tandvård (n=141) Annan verksamhet (n=164) ISM-rapport 10, 2011 Stress och livsstil När vi är stressade kan vi t.ex. Välja bort träning Dricka alkohol oftare/mer Röka eller snusa mer än vi brukar Försämra våra matvanor Dra oss undan socialt umgänge Arbeta både med livsstil och arbetsmiljö Individ-Arbetsplats-Organisation Kombinera stresshantering med stöd i gränssättning och ett arbetsklimat som uppmuntrar till återhämtning

17 Byggstenar för ett hälsofrämjande arbete Hälsofrämjande en idé om resurser Helhetssyn Arbetsplatsen som sammanhang Delaktighet Process Anpassade verktyg Tydlighet - Hälsofrämjande arbete - Verktyg och metoder