Årsredovisning Försörjningscentrum i Östergötland

Transkript

1 Årsredovisning 2008 Försörjningscentrum i Östergötland 1

2 Innehållsförteckning PRODUKTIONSENHETSCHEFEN HAR ORDET...3 TILLBAKABLICK ORGANISERING FÖR FRAMTIDEN...4 PRESENTATION AV ENHETEN...6 VERKSAMHETER...7 UPPDRAG OCH VISION...10 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING...12 FÖRSÖRJNINGSCENTRUM OCH FACILITY MANAGEMENT...12 STYRKORTSUPPFÖLJNING, VERKSAMHET OCH RESULTAT...14 KUNDPERSPEKTIVET...14 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET...16 PROCESSPERSPEKTIVET...18 MEDARBETARPERSPEKTIVET...20 EKONOMIPERSPEKTIVET...22 EKONOMISK REDOVISNING...25 RESULTATRÄKNING...25 FINANSIERINGSANALYS...26 BALANSRÄKNING...27 INVESTERINGSREDOVISNING...28 NOTER...30 Noter till resultaträkning...30 Noter till finansieringsanalys...31 Noter till balansräkning...32 STATISTIK...35 VERKSAMHET...35 Allmänt...35 Fastighet...35 IT...40 Servicecenter...40 Administration...41 Controllergruppen...42 PERSONAL...43 FÖRKORTNINGAR

3 Produktionsenhetschefen har ordet Mitt första (halv)år som ansvarig för Försörjningscentrum blev på många sätt spännande, lärorikt och dramatiskt. Som fortfarande ganska ny inom landstinget kan jag ödmjukt konstatera att det är en komplex verksamhet vi är till för att stödja. Under mitt yrkesliv har jag arbetat i organisationer av olika storlek, med olika typer av styrning samt med olika kulturer. Landstinget har allt; stort som smått, olika styrning samt en mängd olika kulturer. Detta gör tillvaron komplex men samtidigt oerhört spännande. Ur mitt perspektiv har 2008 präglats av det uppdrag jag fick i samband med att jag började, en organisationsöversyn av Försörjningscentrum. Att vi har en diversifierad verksamhet borde inte ha undgått någon. Det är min fulla övertygelse att vi bör bli mindre diversifierade så att möjligheterna till ett tydligare uppdrag och en förbättrad fokusering ökar. Tillbakablick Tyvärr innebar 2008 att vi redovisade ett negativt resultat för verksamheten. Resultatet för 2008 blev tkr jämfört med budgeterade tkr. Försörjningscentrums negativa resultat beror till största delen på att flyttkostnader för samlokaliseringen av samtliga produktionsenheter, som flyttat till Klostergatan, tagits av Försörjningscentrum. Övriga förklaringar till det negativa resultatet är bland annat att Landstingsarkivet är ofinansierat till viss del samt att införandet av VårdNära Service inte har skett i beräknad takt. Det finns givetvis även mycket att glädjas över när vi blickar tillbaka på Många stora projekt har pågått och slutförts under året som gått. Inom affärsområde IT har utbyggnaden av det nya IP-nätet krävt mycket resurser och planeringsarbete men störningarna för verksamheten har varit minimala. För affärsområde Bygg har verksamheten präglas av de stora projekt som pågått. Förutom de stora projekten, till exempel POUS, Opus 12, EPC med flera, pågår ca 250 projekt av olika omfattning vilket ställer stora krav på projektstyrningen. Under hösten tilldelades affärsområde Bygg landstingets pris för Hälsofrämjande arbetsplats och hann dessutom med att kvalitetscertifiera verksamheten enligt ISO Under hösten och vintern pågick även ett intensivt arbete med försäljningen av Birgittaskolan och sent under hösten togs även beslut om att slå samman affärsområde Bygg och affärsområde Fastighet. Affärsområde Administration har haft ett omtumlande år, införande av det nya ekonomisystemet Agresso och samlokalisering till Klostergatan. Den förändring som dock påverkade flest medarbetare under 2008 var samgåendet mellan affärsområde Administration och Resurscentrum (REC). Denna process fungerade över förväntan. Att slå samman dessa verksamheter innebär fördelar för såväl de anställda som för REC samt för den verksamhet vi alla är till för att stödja. 3

4 Vid sidan av allt detta har våra verksamheter inom affärsområde Servicecenter och Controllergruppen bland annat kämpat på med etableringen av receptionen på Klostergatan, ny handlingsplan inom miljöområdet, upphandlingsarbetet till bland annat städ-, kost- och vaktmästeriavtalen samt en mängd annat. Året fick en dramatisk avslutning i samband med elavbrottet på US under natten till juldagen. Elavbrottet som inträffade kvart i fyra på juldagens morgon, innebar att delar av US var strömlöst i cirka 40 minuter. Denna händelse, som i skrivande stund utreds internt inom landstinget, innebar att många medarbetare fick kallas in och att t ex ITorganisationens förmåga att hantera en katastrofsituation sattes på prov. Glädjande kan jag konstatera att medarbetarnas kunskap, vilja och förmåga att hantera denna situation var en avgörande faktor till att situationen kundes klaras av på ett bra sätt Organisering för framtiden Under 2009 kommer Försörjningscentrum att fortsätta att renodla och koncentrera sin verksamhet på Facility Management (FM). Det övergripande syftet är att utnyttja landstingets samlade resurser inom Facility Management så effektivt som möjligt och att tydliggöra och renodla Försörjningscentrums uppdrag. Effekten av förändringen är att förbättra arbetssätt, processflöden och organisationsstruktur för FM-verksamheten som bättre möter uppdragsgivarens, kundernas och medarbetarnas behov samt ger bättre förutsättningar för utveckling och effektiviseringar. Ytterligare en effekt är att Försörjningscentrums verksamhet blir mindre diversifierad och uppdraget blir tydligare. Vad är då vårt uppdrag? I vår uppdragsbeskrivning står det att Försörjningscentrum är landstingets Facility Managementfunktion men vad är Facility/Facilities Management (FM)? Min uppfattning är att Facility/Facilities Management handlar om att utveckla konsten att få fastigheter, lokaler, deras miljö och utrustning att maximalt stödja lokalanvändarnas kärnverksamhet. Under 2009 kommer vi därför att jobba aktivt med att förtydliga vårt uppdrag och även se över visionen. Utifrån ett tydligare uppdrag och en översyn av visionen kommer 2009 att präglas av förändring. Planer finns på att etablera ett nytt affärsområde för avtal vilken ska ansvara för uppföljning, förvaltning och utveckling av de externa entreprenadavtalen. Vidare fortsätter arbetet inom affärsområde Bygg och Fastighet där en funktionsorganisation är under uppbyggnad, vi ser även över möjligheterna till en förbättrad och samlad receptionsverksamhet. Andra prioriterade aktiviteter är en förbättrad och förenklad grundmodell för hyresberäkning och debitering samt översyn av fastighetsstrategin inom landstinget. 4

5 Vår gemensamma utmaning ligger i att bygga upp landstingets Facility Managementfunktion för att på ett tydligt sätt koordinera och utveckla stödtjänsterna i syfte att främja kärnverksamheterna och den totala nyttan. Vi kommer nå framgång och bli ett vinnande lag genom att ta ansvar, vara resultatfokuserade och offensiva i våra ambitioner blir för oss ett framgångsrikt år då vi levererar värde till landstinget! Micael Antamo Produktionsenhetschef 5

6 Presentation av enheten Vadstena Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre Försörjningscentrum är landstingets Facility Managementfunktion, det vill säga vi ska erbjuda strategisk planering och samordning av stödfunktioner för landstingets verksamheter. Vi erbjuder kunderna effektiva och standardiserade lösningar. Vi prövar och väljer vem som producerar tjänsterna till bästa kvalité och pris. Vi följer upp att kunderna får det som är beställt. Vi bevakar och följer upp att lagstiftning och förordningar följs inom Försörjningscentrums ansvarsområden. Produktionsenhetschef Stab Byggavdelning Fastighetsförvaltning IT Servicecenter Administration Controllergruppen 6

7 Nyckeltal Omsättning, Mkr 1 140,7 Resultat, Mkr - 3,7 Eget kapital, Mkr 14,2 Antal anställda heltidsmått 259 Verksamheter Här följer en presentation av Försörjningscentrums affärsområden och uppdrag: Byggavdelning Byggavdelningen består av flera olika delar med delvis olika inriktning på sin verksamhet. Huvuddelen av medarbetarna arbetar med olika bygg- och teknikprojekt, som funktionsplanerare, byggprojektledare och tekniksamordnare. Inom byggavdelningen finns även separata enheter som konst- och estetikgruppen samt ritarkiv. Konst- och estetikgruppen ansvarar för landstingets konstsamling som innehåller cirka konstverk till ett inköpsvärde runt 44 Mkr. Ritarkivet ansvarar för att hålla ritningar ajour, administrera ut- och inlämning av ritningar samt bistå projektledare med sakkunskap vid ritningsfrågor i byggprojekt. Andra tjänster som finns är att ta del- eller totalansvar för flyttningar, praktiska tjänster i samband med omorganisationer och hjälp med uppgifter som normalt inte ingår i vårdens arbetsuppgifter. Fastighetsförvaltning Fastighetsförvaltningen är landstingets förvaltare och beställare som, tillsammans med lokalanknuten service, tillhandahåller ändamålsenliga lokaler. Visionen är Rätt lokal med rätt service underlättar Din vardag. Fastighetsförvaltningen beaktar även ägarnas krav på rätt fastighetsbestånd och prövar kontinuerligt om verksamheter i externt inhyrda lokaler kan flytta till interna lokaler för att på så sätt effektivt utnyttja landstingets egna lokaler. IT Inom affärsområdet IT drivs och utvecklas landstingets IT-infrastruktur. Affärsområdet tillhandahåller PC, skrivare och standardprogramvaror. Likaså omfattar verksamheten gemensamma resurser i LiO-domänen såsom hemkataloger, skrivarservrar, virusskydd och systemmanagementverktyg. Tekniskt systemstöd erbjuds kunden, vilket innefattar klienthantering med drift och införande. Likaså erbjuds teknisk konsultation. 7

8 Nät och kommunikation ansvarar för landstingets infrastruktur inom data- och telekommunikation. Även e-post, EDI och telefonifrågor ingår i ansvarsområdet. I affärsområdet ingår även IT-akuten som har till uppgift att fungera som landstingets helpdesk för frågor som rör IT-området. Servicecenter Servicecenter ska lotsa landstingets enheter rätt i utbudet av facility services. I servicecenter ingår kundtjänst, sekreterar- och kontorsservice, säkerhetssamordnare, telesamordnare samt landstingets fotografer. Under året har flyttkoordinatorerna verkat inom Servicecenter men under senare delen av året flyttades de över till Byggavdelningen. Administration Affärsområde administration består av redovisningsservice och löneservice. I redovisningsservice ingår patientadministration, sjukresor, vårdersättning samt redovisning. Patientadministrationen hanterar landstingets vårdfakturor och sjukresor samt administrerar samtliga ersättningar för medborgarnas sjukresor. Inom området för vårdersättningar ombesörjs att ersättningar utbetalas till primär- och tandvård. Redovisningsservice arbetar med löpande redovisning för samtliga produktionsenheter. Löneservice omfattar löne- och pensionshantering för landstingets anställda samt för förtroendevalda. Controllergruppen Controllergruppen består av funktionerna/enheterna Landstingarkiv, Säkerhet/Brand, Miljö, Tandvård, Avtal samt VårdNära Service. Ansvar för samordningen av controllergruppen ligger hos produktionsenhetschefen för Försörjningscentrum. Miljöcontrollern utarbetar riktlinjer och handlingsprogram utifrån det politiskt fastlagda miljöprogrammet samt svarar för rapporter och information till olika tillsynsmyndigheter. Bland annat avlämnas miljörapport, periodisk besiktning och kontrollprogram. Säkerhetschefen ansvarar för funktionssäkerhetsarbetet i landstinget. Det avser åtgärder som sätts in för att säkra funktionerna som är vitala för vårdverksamheten exempelvis el, vatten, värme och brandskydd. 8 Brandskyddscontrollern ansvarar för det strategiska arbetet med landstingets brandskyddsarbete vilket bland annat innebär att ta fram riktlinjer för det Systematiska Brandskyddsarbetet (SBA) och vara delaktig i landstingets byggprocess. I

9 brandskyddscontrollerns uppdrag ingår också att arbeta för att lagstiftningen för brandfarlig vara efterlevs. Landstingsarkivarien har uppgifter på delegation från landstingsstyrelsen, såsom att besluta om gallring av arkiv samt utfärda gallringsbeslut. I ansvaret ingår också att se till att handlingar framställs för att klara långtidslagring och att de förvaras i lokaler som kan motstå brand, fukt och obehörig åtkomst. Avtalscontrollerns roll är att vara ett avtalsrättsligt stöd till verksamheten och Försörjningscentrums ledningsgrupp för de avtal som landstinget tecknar med externa leverantörer inom serviceområdet Tandvårdsgruppens arbetsområde omfattar huvudavtalet med Folktandvården, tandvårdsreformen i form av uppsökande och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade och tandvård som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling under en begränsad tid, barn- och ungdomstandvården och samhällsodontologiska uppdrag. VårdNära Service (VNS) är ett projekt för effektivisering av tvätt- och förrådshantering som startade inom landstinget I praktiken innebär det att inom landstinget skapa effektiva förråd med sortimentsbegränsning, centralisering, effektiv beställningsrutin där VNS-personal sköter beställning och leverans av förrådsvaror och tvätt. 9

10 Uppdrag och vision Försörjningscentrum är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation omfattar ca helårsarbetare. Bruttoomslutningen år 2008 var ca 10,5 miljarder kronor. Försörjningscentrums uppdrag Försörjningscentrum ska vara den professionella beställar- och serviceorganisationen som erbjuder Landstinget prisvärda tjänster/funktioner med hög kvalitet. Detta för att vården ska bli ännu bättre på att möta befolkningens behov för de resurser man har. FC är landstingets Facility Managementfunktion d v s ska erbjuda värdehöjande samordning av servicefunktioner åt kärnverksamheten, samt förvalta landstingets egendom och fastigheter så att de hålls i ett gott skick. FC ska erbjuda kunderna effektiva lösningar och pröva och välja vem som producerar tjänsterna till bästa kvalitet och pris. FC kan producera tjänsterna internt men också tillämpa segmenterad outsourcing. Dock ska kärnverksamheten ej bygga upp egna servicefunktioner. FC ska ta ansvar för samordning och utveckling av servicetjänsterna och hantera tjänsteutbudet på ett sammanhållet standardiserat och effektivt sätt. FC:s produkter/tjänster och priser ska vara transparenta. Prisbilden ska vara konkurrenskraftig och inkludera täckning för utveckling och avveckling och varje tjänst ska bära sina kostnader. FC ska skapa få och tydliga kontaktvägar. 10

11 Försörjningscentrums vision Försörjningscentrum ska vara den professionella beställar- och serviceorganisationen som erbjuder landstinget prisvärda tjänster/funktioner med hög kvalité. Detta för att vården ska bli ännu bättre på att möta befolkningens behov för de resurser man har. Vår service underlättar Din vardag Under 2009 kommer en översyn av Försörjningscentrums uppdrag och vision att göras. 11

12 Omvärldsanalys och framtidsbedömning Landstinget och Försörjningscentrum står inför flera stora utmaningar de närmaste åren. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, räknar med en betydande försvagning av världskonjunkturen det närmaste året. Den finansiella oron leder till att den svenska konjunkturnedgången fördjupas och förlängs vilket utmynnar i en lågkonjunktur Sysselsättningen förväntas minska och skatteintäkterna blir betydligt lägre än vad som tidigare beräknats. För landstingens del spår SKL särskilt kärva tider. Ökade kostnader för tekniska och medicinska landvinningar kombinerat med oförändrade generella statsbidrag gör det svårt för landstingen att uppfylla de ekonomiska målen. Hela landet går nu in i en lågkonjunktur som kommer att påverka oss, precis som den påverkar samhället i övrigt och alla andra landsting och kommuner. En av våra största utmaningar blir att få en ekonomi i balans genom att jobba med besparingar och effektiviseringar. Försörjningscentrum och Facility Management Inom Försörjningscentrum följer vi utvecklingen både inom landstingsvärlden men också på den externa marknaden. Vi måste följa utvecklingen utifrån flera dimensioner. Dels är det produkt-/tjänsteutvecklingen och dels är det utvecklingen av konceptet Facility Management (FM). Mer än något annat innebär FM en perspektivförskjutning mot att tänka på att addera mer värde till kunden. Det handlar inte längre endast om att effektivisera och därigenom minska kostnaderna. Fokus ska istället vara på det värde som olika stödprocesser tillför kärnverksamheten. Traditionellt Korta uppdrag Leverantör Taktiskt Leverera service Fokus på egen profession Produkt Funktionalitet Affärsrelation Kostnadsfokus Kunden har alltid rätt FM-synsätt Långa relationer (processer) Partner Strategiskt Tillföra värde Fokus på kundens kärnverksamhet Effekt Användbarhet Förtroenderelation Värdefokus Vi är kundens specialist Exempel på nyckelord för perspektivförskjutning 12

13 Rätt mix av stödtjänster i olika paket, som dessutom levereras i egen regi eller upphandlas på marknaden till rätt kvalitet, har den största förutsättningen att generera mest värde till landstingskoncernen. Försörjningscentrums utmaning för de kommande åren är att, under besvärliga ekonomiska tider, bygga upp en välfungerande FM-organisation. En framgångsfaktor i detta arbete blir att ha en systematisk omvärldsbevakning. 13

14 Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat Kundperspektivet Kundperspektivet behandlar hur väl Försörjningscentrum möter kundernas behov. Kundvärde och kundnöjdhet är ledord i perspektivet. Under 2008 togs beslut om att inte genomföra någon kundenkät, främst på grund av den kommande organisationsförändringen. Försörjningscentrum valde att vänta med att genomföra en ny kundenkät tills den nya verksamheten satt sig och en mer anpassad enkät kan skapas. Enkäten behöver dessutom omarbetas med avseende på frågorna om externa leverantörer. Inom Administrationen har arbetet med kundvårdsmöten fortsatt. Målet för 2008 har varit att genomföra två möten per år och kund. Servicecenter har under 2008 fokuserat på att marknadsföra sina tjänster och kundnyttan med dessa. Servicecenters medarbetare har tillsammans med SKILL tagit fram en verksamhetsplan för affärsområdet. Fastighetsförvaltningen har under året genomfört kundkontakter enligt rutiner från den handlingsplan som fastställts utifrån den kundenkät som Byggavdelningen och Fastighetsförvaltningen genomfört. Fastighetsförvaltningen har även genomfört en energikampanj där presentation av Fastighetsförvaltningen och dess uppdrag skett på landstingets sjukhus i länet. Under året startade affärsområde Bygg ett arbete med erfarenhetsåterföring vid byggprojekt där aktuell projektgrupp träffas efter avslutat projekt för utvärdering. Målet för byggavdelningen under året har även varit att genomföra uppföljningsmöten efter avslutade byggprojekt. Detta innebär bland annat möten där hyresgästerna deltar och dessa möten ska genomföras efter några månaders användning av de ombyggda lokalerna. Controllergruppen har arbetat med utbildning av ombuden. Säkerhetsfunktionen har under året genomfört en säkerhetsdag för säkerhets- och brandombud med 290 deltagare. Miljöenheten har genomfört grundutbildningar av miljöombud samt en utbildning om säker kemikaliehantering. Förfrågningarna till Landstingsarkivet har ökat kraftigt under året. Analys och reflektion Sjukvårdens egentliga kund är patienten. Sett ur Försörjningscentrums perspektiv är dock kärnverksamheten kunden, medan patienten då kan sägas vara kundens kund. Försörjningscentrums primära fokus är att göra våra kunder nöjda men med ett FMperspektiv är det också viktigt att kundens kund, d v s patienten, blir nöjd. För Försörjningscentrum innebär det att vi ska erbjuda kunden en tjänst som avlastar och därigenom frigör tid för vårdpersonalen att t ex ägna sig åt patienterna. 14

15 Det finns ytterligare intressenter som påverkar Försörjningscentrum och den primära kunden. Patienter har anhöriga som nyttjar faciliteter inom sjukhusen. Vidare finns medborgarna som väljer sina politiker. Dessa politiker styr tjänstemännen inom landstingsledningen som i sin tur styr Försörjningscentrum. Inom Försörjningscentrum bör därför arbetet fortsätta med att informera om vårt tjänsteutbud och vilka tjänster vi skulle kunna utföra samt tillgänglighet och återkoppling. Detta måste göras till samtliga våra intressenter. Vidareutveckling av tjänsterna bör fortsätta så att kunderna känner att de får ett mervärde. Under 2008 har vissa nya arbetsuppgifter tillkommit efter förfrågningar från kunderna. Förfrågningarna är utvecklande för verksamheten och det tyder även på att våra kunder är nöjda med vårt utförda arbete. Bedömning av måluppfyllelse I och med att Försörjningscentrum inte genomfört någon kundenkät 2008 är det inte möjligt att följa upp nyckelindikatorerna som baseras på NKI. Kundenkät kommer istället att göras under Därmed blir bedömningen av måluppfyllelse av subjektiv karaktär och mer beskrivning av en känsla vi fått från våra kunder. Administrationens mål med kundmöten har inte helt uppnåtts. Det finns några enheter som det inte har skett någon träff med alls. Uppskattningsvis har det genomförts två kundvårdsmöten per kund och år för två tredjedelar av alla kunder. Den tänkta rutinen med erfarenhetsåterföringsmöten inom byggavdelningen har inte fungerat fullt ut och behöver utvecklas vidare i framtiden. Byggavdelningens mål med att genomföra uppföljningsmöten efter avslutade byggprojekt har inte uppnåtts av förklarliga skäl. Stora delar av antalet byggprojekt har slutförts under senare delen av 2008 och därmed är den nyttjandetid som planerats löpa, före uppföljningsmötets genomförande, ännu inte passerad. Dessa möten planeras därmed att genomföras under Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt Strategi 1: Kunna erbjuda effektiva lösningar med högt kundvärde Attraktiva NKI 90 % - 58,9% Nov 2007 tjänster/produkter Professionalism NKI 90 % - 72,1% Nov 2007 Strategi 2: Kunna erbjuda god kundkommunikation Tillgänglighet NKI 90 % - 69,0% Nov 2007 Enkla och tydliga kontaktvägar NKI 90 % - 47,7% Nov

16 Förnyelseperspektivet Under året har en rad studiebesök skett inom de olika affärsområdena. Bland annat har arbete med digital långtidslagring rönt stort intresse även utanför landstinget. Landstingsarkivet har därför tagit emot fyra externa studiebesök. Servicecenter har haft studiebesök från Nyköping inför uppstartande av deras kundtjänst. Flera utbildningsinsatser har under året skett inom de olika affärsområdena. Landstingsarkivet har bland annat genomfört sex större och fyra mindre utbildningar i diarieföring. Byggavdelningen har under året genomfört kvalitetscertifiering, ISO 9001:2000, och flera av de anställda inom Byggavdelningen och Fastighetsförvaltningen har genomgått utbildningen Från utförare till professionell aktör. Under året har arbetet med benchmarking hos serviceföretag fortsatt när det gäller löneavdelningen. Områden som jämförts är tid och lön samt hantering av reseräkningar och utlägg. Arbete i nätverk har fortgått. Inom säkerhetsfunktionen innebär detta deltagande i nätverk för hot- och våldsfrågor. Efter implementeringen av det nya ekonomisystemet Agresso har utvecklingsarbetet fortsatt i nätverk som bildats tillsammans med andra landsting som har Agresso. IT-enheten har drivit utvecklingsarbetet inom flera större områden. Mycket arbete har under året lagts på övergång till nytt IP-nät. Även ny tjänst med tillgång till Office, Outlook samt hem- och gemensamkatalog via Internet har satts i drift. Fastighetsförvaltningen har under året påbörjat en översyn av hyressystemet, vilket inneburit att undersöka möjligheterna för mer behovstillämpad hyresdebitering genom att eventuellt inkludera andra parametrar i form av service i hyran. Som ett första steg har avfall och lokalvård fokuserats som tillkommande parametrar på hyran. Informationen om funktionssäkerhetsarbete har utvecklats på Lisa, bland annat finns numera funktionssäkerhetsråden beskrivna med kontaktuppgifter för verksamheten. Brandskyddscontrollern har även arbetat med att ta fram riktlinjer för Systematiskt brandskyddsarbete. En rutin för brandtillsyn inför inflyttning har tagits fram. Inom avtalsenheten fortgår arbetet med utveckling av uppföljning av avvikelser från våra externa leverantörer. Tillsammans med Yrkes- och miljömedicin har en broschyr tagits fram med information om olika åtgärder för att minska miljöpåverkan från läkemedel. Två informationsblad MiLiÖbladet om aktuella miljöfrågar har skickats ut till miljöombuden. Vårdnära service, där en extern leverantör handhar tvätt- och förrådshantering, införs löpande på enheter inom landstinget. Förhoppningen är att fler medarbetare ska kunna rekryteras till att arbeta med implementeringen och att införandetakten ska gå snabbare. 16

17 Analys och reflektion Externa nätverk ger möjlighet till ett bredare perspektiv inom området och skapar möjlighet att dra nytta och lära av erfarenheter om lösningar från olika branscher. Det är för flera affärsområden viktigt att fortsätta att upparbeta nätverk och kontaktvägar såväl internt som externt. Samtliga verksamheter inom Försörjningscentrum kommer att utveckla arbetet med aktiv benchmarking under kommande år. I syfte att, på ett metodiskt sätt lära av andra för att förbättra vår verksamhet, behövs en systematik i benchmarkingarbetet. Under 2009 kommer Försörjningscentrum att förbättra och utveckla arbetet med benchmarking. Ett systematiskt benchmarkingarbete kan förenklat beskrivas i sex steg; identifiering och prioritering av förbättringsområden, beskrivning av nuläge, utbyte av erfarenhet med förebild, analysera skillnader, handlingsplan och genomförande samt tillämpa och utvärdera. Under 2009 kommer vidare fokus att vara på utveckling av medarbetare. Bland annat kommer ytterligare medarbetare inom affärsområde Bygg- och Fastighet genomföra utbildningen Från utförare till professionell aktör. Bedömning av måluppfyllelse Arbetet med att införa ett nytt IP-nät har varit komplext och alla planerade delar har inte blivit klara under året. Arbetet fortsätter under Benchmarkingen visar på att Försörjningscentrum ligger bra till kostnadsmässigt när det gäller Tid och lön medan resultatet för Reseräkningar och utlägg var sämre. Inom båda områdena finns potential att jobba ännu mer effektivt. Samlokaliseringen till Klostergatan bör underlätta detta. Under året har fem benchmarkingprojekt genomförts vilket medfört att målvärdet på två per år uppnåtts. Under 2008 har det inom Försörjningscentrum skett utveckling av elva produkter/tjänster och därmed är målet med tre stycken under året uppnått med råge. Det är främst inom affärsområde IT som utvecklingen skett men även Byggavdelningen och Administrationen finns representerade inom utveckling av produkt/tjänst. Några tjänster som utvecklats under året är supportfunktion för akademiska tjänster, systemförvaltning, teknisk förvaltning och användarsupport. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt Strategi 1: Synkronisera och utveckla befintliga tjänster Tydliga och effektiva tjänstepaket NKI 90 % - 56,1 % Nov 2007 Strategi 2: Säkerställa och utveckla kompetens Omvärldskunskap Benchmarking 2/år 5 4 Dec 2008 Produktutveckling Antal utvecklade produkter/tjänster 3/år 11 7 Dec

18 Processperspektivet Hösten 2008 har präglats av samlokaliseringen av Försörjningscentrums olika kontor till ett gemensamt kontor. Detta kommer att underlätta arbetet med att förbättra rutiner mellan och inom affärsområdena samt göra det lättare att få till standardiserade lösningar och arbetssätt. Ett nytt ekonomisystem, Agresso, har införts. Utmaningen under året, framförallt för Administrationen, har varit är att lösa de problem som uppstått i och med införandet av det nya ekonomisystemet. Fokusering har varit på nya arbetssätt och rutiner och arbetet med detta kommer att fortsätta Affärsområde IT har infört ett nytt övervakningssystem för servrar och har även påbörjat införandet av ett managementverktyg. Tjänsten LiÖ via Internet har successivt förbättras och justering sker kontinuerligt i dialog med kunderna. En processkartläggning av gällande interna rutiner och ett länsövergripande arbetssätt har fortsatt inom Servicecenter. Säkerhetssamordnarnas ansvarsområden har kartlagts under året. Deras arbetssätt har övergått till att vara länsövergripande. Då Servicecenter ansvarar för receptionen på Klostergatan efter samlokaliseringen har en hel del tid lagts på att skapa processer för gemensamma rutiner och tjänster så som posthantering, konferensbokning och förrådshantering. Inom Fastighetsförvaltningen har processarbetet under året fokuserats på hyresprocessen och ytterligare insatser kommer att behövas under Inom Byggavdelningen har Agressos projektmodul implementerats för att kunna förenkla uppföljningen och göra säkrare slutkostnadsprognoser för byggprojekt. En stor satsning på likformigt arbetssätt hos projektledare, oavsett organisatorisk tillhörighet, har fokuserats med bland annat gemensam organisationsutveckling. För att göra det enkelt för medarbetarna på Byggavdelningen att hitta rutiner och processer har ett verksamhetssystem tagits fram, där processer publicerade med länkningar till rutiner och mallar finns. För Landstingsarkivets del har antalet styrdokument i form av dokumenthanteringsplaner, rutinbeskrivningar och gallringsbeslut minskat i antal men tidsmässigt har de lagt ned mer än dubbelt så mycket tid som föregående år. Det är dokumenthanteringsplanen för Cosmic komplementjournal som har tagit störst tid i anspråk. Analys och reflektion Inom Affärsområde Administration mäts effektivitet i processerna genom jämförelse i antal nedlagda timmar mellan åren. Målsättningen är att antalet timmar ska minska. I och med att Patientjournalen under året ersatts med Patientdatalagen har flertalet av gallringsplanerna avseende journalhandlingar upphävts och måste ersättas. Detta arbete kommer att påbörjas under Arbetet kommer att innebära färre dokumenthanteringsplaner och bättre samsyn inom länet. 18

19 Inom affärsområdena Byggavdelningen och Fastighetsförvaltningen kommer det pågående arbetet med att tillskapa en funktionsorganisation bland annat med hjälp av processkartläggning och utveckling av förbättrade rutiner att fortsätta Inom Avtalsfunktionen pågår ett arbete med att skapa fungerande processer för att styra, följa upp och utveckla externa entreprenadavtal. Bedömning av måluppfyllelse Inom löneenheten inom affärsområde Administration har målsättningen med minskat antal nedlagda timmar uppnåtts med råge. Däremot inom redovisningen har målet inte uppnåtts. Andelen manuellt arbete/inläsning har tagit mer tid än föregående år. Det är dock positivt att det under andra delen av 2008 har skett en minskning i nedlagd tid och trenden verkar hålla i sig. Inom Landstingsarkivet har målet varit att minst 10 % av den totala arbetstiden ska utgöras av gallrings- och förteckningsarbete i de egna depåerna. 18 % av arbetstiden har dock avsatts till gallrings- och förteckningsarbete. Tyvärr har nog högst hälften av tiden ägnats åt arbete i de egna depåerna. Av den nedlagda tiden bör dessutom en stor del av tiden frånräknas för omflyttningar av arkiv på grund av utrymmesbrist. Under 2008 har byggavdelningen certifierat sig för ISO 9001:2000. För att klara av certifieringen har ett antal rutiner och processer tydliggjorts. Detta har varit rutiner och processer som helt eller delvis funnits tidigare men som nu har blivit dokumenterade. Exempel på processer är Ständiga förbättringar, Hantering av utbildning och Hantering av styrande och redovisande dokument. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt Strategi 1: Utveckla effektiva interna processer som skapar kundvärde Väldefinierade och kända processer Antal processkartläggningar 5/år 8 7 Dec 2008 Standardiserade arbetssätt Nya gemensamma rutiner 10/år 9 5 Dec

20 Medarbetarperspektivet Under 2008 har HR-funktionen, i syfte att stötta chefer i deras ledarskap, genomfört och arbetat med en rad områden/processer. Året har präglats av arbete med samlokalisering och organisationsöversyn i och med att arbetet med ett nytt Försörjningscentrum påbörjats. Det har för flera medarbetare inneburit stora förändringar i form av ny kontorstillhörighet på ny ort med pendling och övriga förändringar som det har inneburit. Arbetsbelastningen för flera medarbetare har varit hög på grund av införande av nytt ekonomisystem och samlokalisering. Under året har även regelbundna möten mellan lönechefer och ledningsstabens HRgrupp genomförts för att förbättra löneenhetens delaktighet i utveckling och information. Det utökade samarbetet och skapande av kontaktnätet är positivt inför löneenhetens nya tillhörighet på Resurscentrum inför Under året har det även genomförts en utbildning i Lagen om anställningsskydd, LAS, för löneassistenter. För Byggavdelningen och Fastighetsförvaltningen har det under året genomförts ett gemensamt medarbetarskapsseminarium i Söderköping. Byggavdelningen har tilldelats Landstinget i Östergötlands hälsofrämjande pris. Detta bland annat på grund av sitt arbete med medarbetarskap. Det har under året även införts nya lönekriterier och de är grundade på medarbetarskapsprocessen. Lönekriterierna har tillämpats i årets löneöversyn. Under året har även ansvaret för samtliga medbestämmandeförhandlingar inom Försörjningscentrums upphandlingsområden, där vi äger avtalen, tagits över. Analys och reflektion Samlokaliseringen till Klostergatan har präglat 2008 och arbetet med att forma den nya organisationen till följd av detta har påbörjats under året och kommer att fortsätta under För administrationens del innebär detta fortsatt arbete inom Resurscentrum. Det är glädjande att se att konsekvensen av den, för flera medarbetare, högre arbetsbelastningen inte lett till ökade sjukskrivningar under året. Försörjningscentrums pågående översyn av organisationen, samt effekterna av den genomförda översynen, har präglat senare delen av Utifrån ett förändrat uppdrag kommer 2009 att innebära ytterligare förändringar som på olika sätt kommer att påverka organisationer och medarbetarna. Bedömning av måluppfyllelse Under 2008 har Försörjningscentrum inte genomfört någon medarbetarenkät. I och med detta är det inte möjligt att bedöma måluppfyllelsen av de mått som har medarbetarenkät till grund för nyckelindikatorerna. Nedlagd tid för kompetensutveckling är 23 timmar per person jämfört med målvärdet på 40 timmar i snitt per person. Uppfattningen är att mer tid har lagts på utbildning och utvecklingsinsatser. En möjlig förklaring till att den redovisade tiden för 20

21 kompetensutveckling är låg är att diskrepans finns mellan den tid som faktiskt har lagts på utbildning och den tid som registrerats i lönesystemet. Antal nyrekryterade som har fastställd kompetensnivå uppgår till 100 %. Landstingsarkivet och affärsområde IT har haft svårt att rekrytera då det är brist på rätt kompetens inom respektive kompetensområde. Sjukfrånvaron för 2008 blev 3,39 %, betydligt lägre jämfört med landstingets målvärde om 5 %. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt Strategi 1: Delaktiga och ansvarstagande medarbetare Gemensam Medarbetarenkät 90 % värdegrund Nöjda medarbetare Medarbetarenkät 80 % Strategi 2: Säkerställa och utveckla kompetens Kompetens-utveckling Utbildning/ utvecklingstid Rekrytering Andel nyrekryterade som har fastställd kompetensnivå 40 tim/år i snitt per pers. 23 tim 15 tim Dec % 100 % 100 % Dec 2008 Strategi 3: Utifrån sitt uppdrag ska medarbetare motiveras att göra goda arbetsinsatser Landstinget har goda och hälsofrämjande arbetsplatser Total sjukfrånvaro uttryckt i procent för aktuell period 5 % 3,39 % 2,7 % Dec

22 Ekonomiperspektivet Försörjningscentrum visar 2008 ett negativt resultat på tkr vilket är ca tkr bättre än prognosen. Det egna kapitalet uppgår till tkr. Det negativa resultatet beror till största delen på att flyttkostnader för samlokaliseringen för samtliga produktionsenheter, som flyttat till Klostergatan, har tagits av Försörjningscentrum. Samlokaliseringskostnaderna är lägre än prognosen då alla aktiviteter ännu inte är genomförda. Ytterligare en resultatbelastning är att landstingsarkivets verksamhet inte till fullo är finansierat. Sammantaget resultat för Byggavdelningen och Fastighetsförvaltningen är 269 tkr. Förvaltningskostnaderna har under året varit högre än förvaltningsintäkterna beroende på ökade personalkostnader. Det har dock uppvägts av att debiteringen för projektledarna har varit hög och därigenom har Byggavdelningen bidragit med ett positivt resultat. Även i år har uthyrningen av utrustning genererat ett överskott. Affärsområde IT redovisar för år 2008 ett överskott på 287 tkr. Inom IT-infrastrukturen fanns i början på året en osäkerhet om hur de från 2007 uppskjutna kostnaderna för licensinköp skulle kunna rymmas inom årets budget. Även kostnaderna för förändringarna inom fastighetsnät ingav viss oro. Nu i efterhand kan vi konstatera att dessa kostnader med råge kunde rymmas inom de totala ekonomiska ramarna för 2008 och att vi därutöver redovisar ett överskott på 9,5 mkr inom IT-infrastrukturen. Överskottet har återförts till Finansförvaltningen. Verksamhetsområdena nät och kommunikation samt telefoni redovisar ett sammanlagt underskott på 3,3 mkr. Inom dessa områden finns en mängd engångskostnader förknippade med förändringarna inom fastighetsnätet samt teknikbytet inom telefoni. Inom affärsområde IT har anställning av personal inte skett i den utsträckning som planerats för att ersätta inhyrda konsulter. Övrig IT-verksamhet redovisar en volymmässig ökning, främst med anledning av utökade uppdrag inom området teknisk förvaltning samt support för landstingets olika system/applikationer. För övrigt har affärsområdet ITs processkostnader minskat under året samt priser från leverantörer pressats i större utsträckning än förväntat. Servicecenter visar ett positivt resultat på 536 tkr. De områden som uppvisar positivt resultat är sekreterarservice, säkerhetssamordnare och digitala blanketter. Inom digitala blanketter beror överskottet på minskade leverantörskostnader då skapandet av nya blanketter avtagit och fokus istället varit på att uppdatera befintliga, vilket är avsevärt mindre kostsamt. Mindre aktiviteter än beräknat har också medfört reducerade kostnader hos nämnda områden. Däremot har kundtjänst, foto och kontorsservice dragit ner affärsområdets resultat. Detta beror på att beläggningen inte varit tillräckligt hög jämfört med bemanningen. Administrationen uppvisar ett positivt resultat på 623 tkr. Resultatet motsvarar en avkastning på 1,1 %. Kostnaden för den tid som nedlagts på införande av nytt ekonomisystem samt även budget och elektronisk fakturahantering (EFH) under 2008 uppgick till tkr. Netto uppvisar således affärsområdet Administration ett resultat om tkr. Försörjningscentrums mål med en avkastning om 2 % av intäkterna har därmed inte uppnåtts detta år. Controllergruppen uppvisar ett negativt resultat på -322 tkr. Underskottet förklaras huvudsakligen med att Landstingsarkivet och VårdNära Service uppvisar negativa resultat. Landstingsarkivet har under året belastats med kostnader för digitalt arkiv, vilket inte haft kostnadstäckning. Kostnader för digitalt arkiv uppgick till tkr för VårdNära Service 22

23 uppvisar ett negativt resultat på grund av låga intäkter. Miljöenheten bidrar positivt till controllergruppens resultat. Detta främst på grund av ej genomförda aktiviteter under året. Flera av de genomförda aktiviteterna har även haft avsevärt lägre kostnader än förväntat. Även Avtalsenheten visar ett positivt resultat. Det beror huvudsakligen på att planerade utredningar skjutits på framtiden Investeringsvolymen under året var tkr jämfört med en budget om tkr. De stora investeringarna avser främst US till exempel OPUS, POUS och TUPUS. Den totala budgeten för dessa projekt är tkr och nedlagt under året är tkr. Investeringar (generalplan LiM) har gjorts på sjukhuset i Motala med tkr med en totalbudget om tkr. EPC-projektet (energieffektiviseringsåtgärder) är ett annat stort investeringsprojekt. Totalbudget för EPC är tkr och nedlagt 2008 är tkr. Det kan även nämnas att stora investeringar har gjorts inom områdena central lagringsutrustning och säkerhet. Analys och reflektion Arbetet med processkartläggning och processförbättring har pågått och kommer att fortgå inom samtliga affärsområden. Genom säkerställda processer, standardiserade samt effektiviserade arbetssätt, verkar Försörjningscentrum för att effektiviseringsvinster kan göras. Detta möjliggör sänkta kostnader inom Försörjningscentrum och medför därmed lägre kostnader för kunderna. Lönekostnadsutvecklingen har varit högre än det långsiktiga målet och kommer så att vara även under Det är en avsiktlig volymökning främst på IT-området då inhyrda konsulter planeras ersättas med egen personal. Försörjningscentrum ska erbjuda konkurrenskraftiga priser och detta säkerställs genom jämförelser mellan Försörjningscentrums tjänsteutbud och prisbilden på jämförbara tjänster på externa marknaden. Detta resulterar i att tjänsterna prövas för att lämplig driftsform ska användas, inhouse eller segmenterad outsourcing. Landstingsarkivets negativa resultat har påverkat Försörjningscentrums totala resultat för 2008 i stor utsträckning. Verksamhetens kostnader ökar beroende på att det sker förändringar i kärnverksamheten och inleveranser av arkivmaterial har ökat under senare år. Den centrala finansieringen har inte hängt med i denna takt varför en utredning och översyn kommer att ske i början av Det negativa resultatet för VårdNära Service kan förklaras med att införandetakten ute hos kärnverksamheten inte motsvarat förväntningarna. Åtgärder kommer att vidtas första kvartalet Bedömning av måluppfyllelse Inom Försörjningscentrum arbetar varje affärsområde kontinuerlig med ekonomisk uppföljning. Den ekonomiska uppföljningen, med mål på genomförande en gång per månad, har under 2008 uppnåtts. Lönekostnadsutvecklingen har för Försörjningscentrum uppgått till 6,1 % i december jämfört med motsvarande period föregående år. Detta är mycket över landstingets mål som är 3,6 % för Det beror främst på att för affärsområdet IT har beslut tagits att ersätta inhyrda konsulter med egen personal. Totalkostnaden blir därigenom lägre. 23

24 Administrationens mål med en avkastning på 2 % uppnåddes inte under 2008 även om kostnaden för ekonomisystemet Agresso exkluderas. Detta beror bland annat på en kostnadsökning av porto med 400 tkr. Anledningen till ökningen är att vårdenheterna inte längre delar ut inbetalningskort till patienterna direkt vid besöket samt att vi efter införandet av Agresso skickar betydligt fler filer till Posten för distribution. Kostnader i samband med flytten såsom avgångsvederlag, reseersättningar till personalen samt inredningskostnader har dragit ner resultatet med ca 650 tkr ytterligare. Totalt har Administrationen haft en beläggningsgrad på 82,7 % för 2008 att jämföra med 83,9 % Minskningen beror på odebiterbar tid i samband med omlokaliseringen samt att vi inte debiterat tid vid upplärning av ny personal som börjat under hösten, framför allt inom löneenheten. Målet för administrationens beläggningsgrad 2008 har dock varit 80 % vilket därmed uppnåtts. Inom affärsområde Administration har benchmarkingaktiviteter som avser Tid och lön samt Reseräkningar och utlägg genomförts. Även inom affärsområdet IT har prisjämförelser skett med den privata marknaden. Därmed har målet med att minst en gång under året kontrollera konkurrenskraften i våra priser uppnåtts för Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt Strategi 1: En ekonomi i balans för att skapa handlingsfrihet Kostnadskontroll Ekonomisk uppföljning 1 gång/mån 1 gång/mån 1 gång/mån Dec 2008 Verksamheten är anpassad efter intäktsutvecklingen Lönekostnadsutveckling en i procent jmf med motsvarande period föregående år Landstingsindex 6,1 % 8,3 % Dec 2008 Resultatutrymme för framtida utvecklingskostnader Avkastningskrav på intäktsfinansierade verksamheter 2 % av intäkterna 1,1 % 2,8 % Dec 2008 Strategi 2: Skapa en stabil ekonomi genom ett effektivare arbetssätt Optimalt Beläggningsgrad 80 % 82,7 % 83,8 % Dec 2008 resursutnyttjande Konkurrenskraftiga priser Benchmarking 1 g/år 2 gång/år 1 gång/år Dec

25 Ekonomisk redovisning Resultaträkning Belopp i tkr Not Bokslut 2008 Bokslut 2007 Budget 2008 Förändring % 2008/2007 Verksamhetens intäkter Koncernbidrag Försäljning utbildning Försäljning av övriga tjänster Bidrag för personal Övriga bidrag Sålt material varor övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Ersättning för personal Summa personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhetsnära material och varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat

26 Finansieringsanalys Belopp i tkr Not Bokslut 2008 Tillförda medel Bokslut 2007 Resultat efter finansnetto Justering för avskrivningar Försäljning av anläggningstillgångar Nya långfristiga lån Minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Övriga ej rörelsekapitalpåverkande poster Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av förråd Minskning av kortfristiga skulder Summa använda medel Förändring av likvida medel

27 Balansräkning Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Byggnader Mark Pågående nyanläggningar, byggnader Pågående nyanläggningar, byggnadsinventarier Inventarier Datorutrustning Byggnadsinventarier Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och lager Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital, se not Långfristiga skulder Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Preliminär skatt och övrigt löneavdrag - 4 Semesterlöneskuld, okompenserad övertid m.m Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Not till eget kapital Varav rörelsekapital Varav anläggningskapital

28 Investeringsredovisning Specifikation av objekt överstigande 500 tkr: Belopp i tkr Netto investering 2008 Netto investering tom 2008 Budget 2008 Total investeringsbudget Beräknat slutår investering Byggnader LiM Dialysen inkl spolo LiM GL hus A plan 15 pol op Nkpg Dalviksg Renovering hissar US Konvertering styr till Citect US Omb Mammografi TUPUS US Toaletter avd 72 omb US TUPUS brandlarm och tidgivn Investeringar under 500 tkr Summa byggnader Pågående arbete, byggnader US TUPUS US övriga projekt LIM GP VIN Vreta Järngården Kansli hus upprustning EPC Pågående projekt, övrigt Summa pågående arbete, byggnader Pågående arbete, byggnadsinventarier US OPUS US POUS US övriga projekt LIM GP VIN Pågående projekt, övrigt Summa pågående arbete, byggnadsinventarier Inventarier Kylanläggning serverhall Utrustning miljöstationer Utrustning kök Sängtruckar Diverse inventarier fastighet Inventarier gem lokaler Övriga inventarier under 500 tkr Summa inventarier