KORTSLUTNING I KRAFTBRANSCHEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KORTSLUTNING I KRAFTBRANSCHEN"

Transkript

1 Avsedd för Energimarknaden Dokumenttyp Rapport Datum September 2013 KORTSLUTNING I KRAFTBRANSCHEN FÖRUTSÄTTNINGAR PÅ EN ELMARKNAD I FÖRÄNDRING

2 KORTSLUTNING I KRAFTBRANSCHEN FÖRUTSÄTTNINGAR PÅ EN ELMARKNAD I FÖRÄNDRING Revidering Christian Haeger Datum 2013/09/13 Utfört av Christian Haeger, Fredrik Larsson, Rickard Dahlgren, Susanna Sonander, Katarina Liljefors Kontrollerad Ola Odebäck av Godkänd av ISBN. Ola Odebäck, Bent Johannesson FÖRFATTARNA Christian Haeger Managementkonsult Fredrik Larsson Managementkonsult Rickard Dahlgren Managementkonsult Susanna Sonander Managementkonsult Katarina Liljefors Managementkonsult Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

3 Ramböll Ramböll grundades 1945 i Danmark och har idag nästan anställda fördelade på 200 kontor i 22 länder. Ramböll håller en ledande position på Nordenmarknaden och erbjuder konsulttjänster inom bygg, transport, miljö, energi, olja och gas och management consulting. Ramböll erbjuder lösningar till globala utmaningar från ett holistiskt perspektiv. Världen står inför överväldigande "mega-trender" som klimatförändringar och urbanisering som kräver globala lösningar. Vi strävar efter att vara i framkant med att leverera lösningar som gör genuin skillnad till våra kunder, miljön och samhället i stort. Ramböll strävar efter att främja hållbar utveckling, kollektivt medborgarskap och att ta ett övergripande holistiskt ansvar i allt vi gör. Vi tror på samarbeten baserat på tillit, integritet, transparens och professionalism. Rambölls lokala erfarenhet och förståelse i kombination med globala expertis, starka etiska policies och helhjärtade belsutsamhet att överträffa förväntningar möjliggör innovativa och precisa lösningar i allt vi gör. Nedan ges exempel på tjänster vi erbjuder våra kunder: Bent Johannesson CEO Ramböll Sverige Ola Odebäck Senior Director Ramböll Management Consulting Sverige 1

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 4 1. Inledning Disposition Metod 6 2. Elmarknaden Drivkrafter Trender En stabil eller minskande elkonsumtion En ökande och förändrad produktion Leveranssäkerhet kräver ett flexibelt elsystem Nya affärsmodeller Effekter på kort sikt Marginalprissättning ger stora effekter av små förändringar Med sänkta priser faller investeringskalkylerna för många på marknaden Mindre aktörer förväntar sig högre priser Volatiliteten i systemet ger olika pris för olika produktionsslag Många mindre elproducenter kan förväntas gå i konkurs Effekter på lång sikt Kommer vi bygga ny kärnkraft i Sverige? Kommer Europa att höja ambitionen avseende fossila utsläpp? Scenario A: Låga CO 2 ambitioner Nej till ny kärnkraft Scenario B: Låga CO 2 ambitioner Ja till ny kärnkraft Scenario C: Höga CO 2 ambitioner Ja till ny kärnkraft Scenario D: Höga CO2 ambitioner Nej till ny kärnkraft Källor och intervjuer Intervjuer Rapporter Statistik Deltagare i Ramböll Energy Survey

5 FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Överblick disposition Figur 2. Sammanfattning kapitel 2 Figur 3. Politisk balansakt mellan ekonomi och miljö Figur 4. Komplex kontext för elbranschen Figur 5. Elkonsumtion Sverige Figur 6. Hur tror du att elanvändningen kommer utvecklas till och med 2023? Figur 7. Elproduktion Sverige Figur 8. Kärnkraftens historiska och prognosticerade produktion Figur 9. Elcertifikat - Pris, produktionsmål & produktionsutfall Figur 10. Korrelation mellan produktion & konsumtion för vind- och vattenkraft Figur 11. Sammanfattning Figur 12. Rörlig och fast kostnad per produktionsslag Figur 13 Priseffekt av en produktionsjustering (Extrem scenario) Figur 14. Elpris Nord Pool Spot och branschbedömning av framtida priser Figur 15. Pris German Power Future 3Y & Nord Pool Future 5Y Figur 16. Pris per produktionsslag Figur 17. Sammanfattning Figur 18. Scenariomodell Figur 19. Scenariomodell sammanfattning 3

6 SAMMANFATTNING Den svenska elkonsumtionen har legat stabil under de senaste 20 åren. Givet prognoser på en lägre ökning av BNP och befolkning samtidigt med ett fortsatt stort arbete inom energieffektivisering finns inga tecken som pekar på ett trendbrott mot ökande elkonsumtion. De senaste 10 åren har den svenska elproduktionen ökat genom tillförsel av mer bioenergi och vindkraft. Trenden med ökad förnybar el, främst vindkraft, har drivits fram av elcertifikaten, det marknadsbaserade svenska subventionssystemet för förnybar el. Elcertifikatsystemet indikerar att ytterligare 10TWh/år i förnybar el kommer skapas fram till Samtidigt har den svenska kärnkraften moderniserats, något som lett till kortsiktiga driftsstörningar men även en ökad teknisk livslängd och högre effekt. Moderniseringen av kärnkraften förväntas redan de närmaste åren öka elproduktionen i Sverige med ca 10-15TWh. Totalt kommer alltså elproduktionskapaciteten öka med ca 20-25TWh/år. Detta motsvarar ca 15 % av den svenska elmarknaden. Med en stabil eller minskande elkonsumtion samtidigt som produktionen ökar skapas ett tryck nedåt på priserna. Effekten av detta, givet den marginalkostnadsmodell som används på Nord Pool Spot, är att små förändringar i marknadsförutsättningar kan ge stort avtryck i priserna. Vindkraftsproducenter kan förvänta sig ett ännu lägre elpris. Detta beror på att de timmar när vinden blåser blir tillgången på el god medan den blir sämre de timmar när vinden inte blåser. På en marknad med god tillgång är priserna lägre än en marknad som är närmare brist. De timmar när vindkraften producerar som mest blir alltså priserna lägre än de timmar när den producerar som minst. För 2011 och 2012 ger detta en ytterligare intäktsminskning för vindkraften på 5-6%. Låga elpriser är alltså att vänta till ca 2030 när avvecklingen av den svenska kärnkraften börjar intensifieras. Efter 2030 är marknadsläget mer osäkert. I samarbete med ett flertal stora aktörer på den svenska elmarknaden har utbyggnad av ny svensk kärnkraft och EU:s ambitioner för växthusgaser identifierats som de två mest avgörande frågorna för hur den svenska och europeiska elmarknaden ser ut efter Utifrån detta skapas en scenariomodell med fyra olika utfall. Dessa pekar på tydliga skillnader i vilka möjligheter och utmaningar som såväl marknadsaktörer som politiker behöver hantera beroende på den valda vägen. Scenarioanalysen visar att en framtid utan ny kärnkraft och med höga klimatambitioner kräver utveckling och implementering av många nya innovativa lösningar för att inte leda till kraftigt ökade fossila utsläpp. 4

7 1. INLEDNING Energibranschen i Sverige och Europa står inför stora förändringar. Elproduktionen ställs om till ett mer hållbart system med mindre fossilbaserad produktion, med hjälp av subventionssystem som driver fram nyinvesteringar i förnybar elproduktion. Detta innebär helt nya marknadsförutsättningar. Precis som på alla marknader i förändring finns stora möjligheter för de som tidigt anpassar sig till den nya situationen. Konsulterna på Ramböll Management Consulting har i över 20 års tid arbetat med reglerade branscher i förändring. Under 1990-talet var det järnvägen, Posten och flygbranschen som avreglerades. Sedan blev det telekombranschen, elkraftsindustrin och sjukvården som avreglerades och konkurrensutsattes. Men den situation som delar av kraftbranschen nu står inför är svår att finna historiska likheter i. Med sin breda expertis inom allt från tekniska energistrategier till affärsstrategi och -modeller har Ramböll en unik förutsättning att hjälpa företag och organisationer att navigera nya förutsättningar på marknaden. För att få djupare förståelse för hur branschen ser på sina utmaningar har Ramböll därför valt att gå ut till de sanna experterna på energifrågor, nämligen företag och organisationer på energimarknaden. Utifrån deras svar, tankar och funderingar har Ramböll analyserat marknadens nuläge och effekterna dagens trender får på den framtida elmarknaden. Rambölls förhoppning är att denna studie ska ge ett helhetsperspektiv över de viktigaste trenderna som påverkar den svenska kraftbranschen och att den ska hjälpa att hantera framtiden. Vi önskar också att ansvariga politiker ska förstå åt vilket håll energibranschen är på väg och att de tillsammans med branschen kan ta ett ansvar för att skapa en långsiktig hållbar energiförsörjning. Sist vill vi också uppmana alla aktörer att se dessa förändringar för vad de faktiskt är, en källa till nya möjligheter. 5

8 1.1 Disposition Nedan inleds rapporten med en kortare metodgenomgång. I kapitel två beskrivs marknadens drivkrafter och trender. Dessa ligger sedan till grund för analysen i kapitel tre som beskriver vilka kortsiktiga effekter dessa ger marknaden. I kapitel fyra målar vi upp fyra scenarion som baseras på huruvida kärnkraften kommer att vara en fortsatt del av svensk kraftproduktion och den europeiska ambitionsnivån avseende begränsning av utsläpp från fossilbaserade källor. Kapitel tre och fyra inleds med korta sammanfattningar som visar på de huvudsakliga slutsatserna som dras i kapitlen. Figur 1. Överblick disposition 1.2 Metod Ramböll har tagit fram denna rapport i samarbete med branschaktörer i syfte att belysa och förbereda industri och energibolag på dagens och framtidens utmaningar. Inledningsvis genomförde Ramböll ett 40-tal djupintervjuer med representanter från aktörer inom elbranschen, bland annat: Kraftbolag Nätbolag Elhandelsbolag Förvaltare Industri Akademi Utifrån deras bedömningar har en enkät formulerats med frågor om framtida trender. Undersökningen har riktat sig till VD:ar inom små och medelstora kraftproducenter och fått 69 kompletta svar. Analys har gjorts av data från bland annat Svenska Kraftnät, Energimyndigheten, Eurostat och Nord Pool Spot. Några av analyserna presenteras i rapporten. Rambölls scenarier för den långsiktiga utvecklingen har utvecklats i samarbete med ett tiotal större elproducenter och representanter för svensk basindustri. Scenariomodellen är för marknaden i stort snarare än för en enskild marknadsaktör detta gör att den är baserad på avsevärt mindre teknisk data än Rambölls sedvanliga scenarion. Totalt har över 100 aktörer på och runt den svenska elmarknaden varit delaktiga i att forma rapporten. Ramböll vill rikta ett stort tack till alla som bidragit med sin kunskap och sina bedömningar av framtiden. 6

9 2. ELMARKNADEN Figur 2. Sammanfattning kapitel 2 Den svenska elkonsumtionen har legat stabil under de senaste 20 åren. Givet prognoser på en lägre ökning av BNP och befolkning samtidigt med ett fortsatt stort arbete inom energieffektivisering finns inga tecken som pekar på ett trendbrott mot ökande elkonsumtion. De senaste 10 åren har den svenska elproduktionen ökat genom tillförsel av mer bioenergi och vindkraft. Trenden med ökad förnbar el, främst vindkraft, har drivits fram av elcertifikaten, det marknadsbaserade svenska subventionssystemet för förnybar el. Med en stabil eller minskande elkonsumtion samtidigt som produktionen ökar skapas ett tryck nedåt på priserna. 2.1 Drivkrafter Likt andra marknader präglas energimarknaden av pris, utbud och efterfråga. Utöver detta påverkas marknaden i hög utsträckning av politiska beslut i Sverige, Europa och på global nivå. En av de huvudsakliga politiska drivkrafterna är klimat- och miljömål på Europanivå. I syfte att uppnå dessa mål skapas subventioner och andra incitament för att stimulera utbyggnad av förnybar energi och minska CO 2 utsläppen. Samtidigt som incitamentsystemen reducerar CO 2 utsläpp skapar de, ofta oförutsedda, konsekvenser på en konkurrensutsatt marknad. Figur 3. Politisk balansakt mellan ekonomi och miljö Utöver politiska beslut kring miljö- och klimatmål påverkas energibranschen av en mängd faktorer som pågår samtidigt och har påverkan på varandra. Några exempel är teknologisk utveckling av exempelvis smarta nät och plushus, ekonomiska faktorer som följd av globalisering och ytterligare politiska drivkrafter i form av försörjningstrygghet och effektiv marknad. Tillsammans skapar dessa en komplex situation som är svår att överblicka. Nedanstående figur är en sammanfattning av många av de faktorer som marknaden själva lyfter under intervjuer. Dessa visar både på komplexiteten i elmarknaden och på hur mycket utveckling som sker kopplat till elmarknaden. 7

10 Figur 4. Komplex kontext för elbranschen Källa: Sammanställning utifrån Ramböll Energy Survey och intervjuer 2.2 Trender En stabil eller minskande elkonsumtion Den svenska elkonsumtionen har varit stabil de senaste 20 åren. Givet en växande befolkning och en kraftig ökning av BNP hade det varit rimligt att förvänta sig en ökad elkonsumtion. Detta har bromsats av energieffektiviseringar och förändringar i svensk industriproduktion. Figur 5. Elkonsumtion Sverige TWh/år Bostäder och service Industri Distributions-förluster Fjärrvärme, raffinaderier Transporter Svensk elkonsumtion mellan 1975 och Källa: Energimyndigheten 2012 Jämfört med den historiska utvecklingen förväntas befolkningen och BNP öka i lägre takt. De kommande 20 åren prognosticerar SCB en avtagande befolkningsökning jämfört med de senaste 10 åren (SCB 2013). Konjunkturinstitutet förväntar sig en lägre BNP ökning fram till 2035, detta är lägre än den historiska utvecklingen sedan 1993 (Konjunkturinstitutet 2012). 8

11 Det pågår också mycket arbete inom energieffektivisering. Exempel på åtgärder som genomförs eller kan förväntas genomföras på bred front är byggandet av plushus (som genererar mer el än de använder), effektivare hushållselsapparater och renovering av miljonprogramsområden. Samtidigt har det skett en omställning av svensk basindustri där mekanisk pappersindustri, som har en mycket stor elanvändning, stängt ner. Detta beräknas enligt företrädare för basindustrin redan ha gett en effekt motsvarande ca en kärnkraftsreaktor. "Jag tror att konsumtionen kommer minska i takt med allt smartare energilösningar." Vindkraftsproducent Med en lägre tillväxt i ekonomin, en minskande befolkningsökning och ett fortsatt omfattande arbete med energieffektiviseringar är det svårt att se att trenden med stabil konsumtion skulle brytas till förmån för en betydande ökning. Ramböll ser det som mer troligt att konsumtionen kommer minska än att den kommer öka. Denna bedömning delas enligt Ramböll Energy Survey 2013 av elbranschen. Figur 6. Hur tror du att elanvändningen kommer utvecklas till och med 2023? Minska med mer än 5% (drygt 7TWh/år) Öka med mer än 5% (drygt 7TWh/år) 17 % 11 % Stabil (+/- 5%) 73% Vet ej 5% Branschbedömning av framtida elanvändning. n=75 Källa: Ramböll Energy Survey En ökande och förändrad produktion Den svenska elproduktionen består huvudsakligen av vattenkraft och kärnkraft. Dessa källor svarar för ca 80 % av den svenska elproduktionen. Historiskt har detta gett Sverige, inte minst svensk industri, tillgång till leveranssäker och billig el med låga koldioxidutsläpp. Även historiskt har svensk elproduktion huvudsakligen bestått av vattenkraft och kärnkraft. Vattenkraften började byggas ut redan i början av 1900-talet och fram till mitten av 1960-talet bestod svensk elproduktion nästan uteslutande av vattenkraft. Med kärnkraftens utbyggnad i mitten på 1970-talet sker en stor förändring av svensk elproduktion. På ett decennium syns en ökning med mer än två tredjedelar i den totala elproduktionen. 9

12 Figur 7. Elproduktion Sverige TWh/år Vattenkraft Kärnkraft Värmekraft Kraftvärme Kondenskraft Gasturbin Vindkraft Svensk elproduktion mellan 1975 och Källa: Energimyndigheten 2012 Kärnkraften och vattenkraften har kompletterats av främst kraftvärme och värmekraft. Under andra halvan av 00-talet skedde en relativt kraftig utbyggnad av svensk bioenergi som syns i figur 7. Trots att vindkraften har en förhållandevis lång historia i Sverige tog utbyggnaden inte ordentlig fart förrän i mitten av 2000-talet. Detta har gjort att Sverige fortfarande är ett ganska litet land i vindkraftssammanhang. På grund av en snabb teknikutveckling och ett gynnsam subventionssystem sker dock nästan alla nyinvesteringar i svensk elproduktion i form av vindkraft, något som gör att vindkraften snabbt blir en allt viktigare komponent i det svenska elsystemet. Att se trender i svensk elproduktion försvåras av de stora variationerna mellan olika år. Dessa variationer beror främst på mängden nederbörd och, de senaste åren, även driftsproblem i kärnkraften. Det går dock att se tre stora utvecklingar: En omfattande modernisering av svensk kärnkraft som lett till kortsiktiga driftsproblem, en förlängd planerad driftstid och långsiktiga effekthöjningar Utbyggnad av svensk bioenergi Utbyggnad av svensk vindkraft Den svenska kärnkraften har varit i drift ca 30 år. Efter moderniseringar som genomförts motsvarar detta ungefär hälften av deras livslängd. Figur 8 visar på historisk och planerad produktion i de svenska kärnkraftverken. De kommande dryga 10 åren förväntas produktionen ligga högre än historiskt, dels beroende på minskade driftsproblem och dels beroende på effektökningar. Enligt kärnkraftsindustrin beror driftsproblemen huvudsakligen på problem kopplade till moderniseringarna som genomförts. Då dessa nu är till stor del genomförda förväntas driftsproblemen dock minska. 10

13 Figur 8. Kärnkraftens historiska och prognosticerade produktion Twh/år Historisk och planerad kärnkraftsproduktion i Sverige Källa: Energimyndigheten 2012 och Vattenfall Utbyggnaden av bioenergi och vindkraft är till stor del en konsekvens av elcertifikatsystemet, ett marknadsbaserat subventionssystem. Systemet fungerar genom att priset på elcertifikat anpassas till att vara precis så högt, eller lågt, som behövs för att så kostnadseffektivt som möjligt uppnå det politiska målet på 25TWh per år i ny förnybar elproduktion. Sedan systemet infördes kan man se att utbyggnadstakten legat väl i linje med lagstiftarens mål, se figur 9. Figur 9. Elcertifikat - Pris, produktionsmål & produktionsutfall /MWh TWh/år Mål Utfall Pris 0 Pris på elcertifikat 2003 till 2013 och produktionsmål samt utfall för elcertifikatsystemet. Den gröna linjen illustrerar utbyggnadsmålet av förnybarproduktion fram till och med Den turkosa linjen är det faktiska utfallet av byggnationen. Den svarta linjen illustrerar priset på elcertifikat i /MWh. Källa: Svenska Kraftnät (2012) samt CESAR (2013) Sedan januari 2012 ingår även Norge i elcertifikatsystemet. Detta innebär att norska nyinvesteringar i förnybar el får elcertifikat samtidigt som norska konsumenter tvingas köpa elcertifikat. Detta ger ökade möjligheter för investerare att hitta kostnadseffektiva möjligheter att producera ny förnybar el. Målet för den svenska delen av elcertifikatsystemet är att skapa 25 TWh/år i ny förnybar elproduktion mellan år 2002 och Givet marknadsmekanismens goda anpassningsförmåga och den historiska förmågan att uppfylla satta mål är det rimligt att förvänta sig att målet uppnås. 11

14 Resultatet av elcertifikatsystemet har, som tidigare nämnts, blivit en kraftig utbyggnad av förnybar el i Sverige. Inledningsvis innebar detta att byta bränsle i existerande kraftvärme och värmekraftverk från fossila bränslen till biobränslen. På senare år har utbyggnaden av vindkraft tilltagit kraftigt samtidigt som användningen av kvotpliktig el, alltså el som inte används av så kallade elintensiva industrier, har minskat. Detta har lett till att målen i elcertifikatsystemet har överträffats och att priserna på elcertifikat blivit låga, två trender ett flertal aktörer förutspår kommer fortsätta. Trots att priserna är låga anses elcertifikatsystemet, av i stort sett samtliga Ramböll pratat med, vara ett mycket stabilt och välfungerande system. De diskussioner som förs om att justera systemet har främst rört en förlängning och ambitionshöjning. Utbyggnaden av förnybar el i Sverige kan därför förväntas fortsätta i åtminstone nuvarande takt fram till Sammantaget är det troligt att produktionskapaciteten på den svenska elmarknaden kommer att öka. En summering av nuvarande ambitioner i elcertifikatsystemet och effektökningen i kärnkraften ökar produktionen med ca TWh per år redan Detta ligger i linje med bedömningar från marknaden. Kraftbolag Ramböll intervjuat bedömer att utbudet i Norden fram till 2030 kommer att öka, framförallt drivet av vindkraften men även av utbyggnaden av kärnkraft i Finland. "Vi kommer ha ett stort överskott i framtiden, vi bygger mer än vad som behövs samtidigt konsumtionen kommer minska. Alla länder vill dessutom exportera." Elproduktionsbolag 2.3 Leveranssäkerhet kräver ett flexibelt elsystem Ett fungerande elsystem kräver att produktion och konsumtion i varje givet ögonblick är lika stora. Om produktion och konsumtion inte matchar varandra ökar eller minskar frekvensen i elnätet vilket får konsekvenser såsom elavbrott och minskad livslängd på elektrisk apparatur. En jämn elförsörjning är avgörande inte minst för basindustrin, där elavbrott på enstaka millisekunder kan orsaka produktionsstopp på flera timmar. Detta gör att inte bara produktionskapaciteten är viktig när man tittar på ett energislag. Även möjligheten att anpassa tillgången till efterfrågan är viktigt. Vattenkraften är en mycket anpassningsbar källa till el, produktionen kan stängas av eller sättas på genom att öppna eller stänga en lucka. Tillsammans med mindre mängder fossil kraft, används därför vattenkraften för att balansera det svenska elsystemet. Kärnkraften är dyr och tidsödande att starta och stoppa men levererar vanligtvis ett jämnt flöde av el. Detta skapar en tillförlitlig miniminivå i elförsörjningen. Produktion av vindkraft är svår att anpassa utifrån behov utan styrs istället av vindförhållanden. Detta betyder att i ett system med hög andel vindkraft kommer det vara god tillgång på el när vinden blåser och låg tillgång på el när vinden inte blåser. I data över svensk elkonsumtion och elproduktion, illustrerat i figur 10, syns detta genom att det saknas ett samband mellan mängden vindkraft och den totala konsumtionen av el i Sverige. Vindkraft är därför en energikälla som tillför volatilitet i produktionsledet. Detta får konsekvenser för behovet att reglera andra delar av elsystemet, exempelvis genom vattenkraft, gaskraft eller möjligheter att anpassa konsumtionen. 12

15 Figur 10. Korrelation mellan produktion & konsumtion för vind- och vattenkraft Total konsumtion MWh/h Vindkraft y = -0,42x R² = 0,01 Vattenkraft y = 0,99x R² = 0, Vind-/Vattenkraftsproduktion (MWh/h) Vindkraft Vattenkraft Diagrammet visar den totala konsumtionen av el och produktionen av vind- och vattenkraft för samtliga timmar under 2012 (totalt 8784 datapunkter per produktionsslag). Linjär regression har genomförts vilket resulterat i räta linjens ekvation (y=kx+m) samt ett mått på linjens prediktionskraft (R 2 ). Ett R 2 på 1 indikerar en perfekt korrelation mellan linjens ekvation och datapunkterna, ett värde på -1 en perfekt negativ korrelation och ett värde på 0 ett fullständigt slumpmässigt förhållande. Skillnaden mellan vindkraften, som har ett nästan perfekt slumpmässigt förhållande till den totala konsumtionen, och vattenkraften, som anpassas till den totala konsumtionen, syns både visuellt och genom den kraftiga skillnaden i R 2 -värde. Källa: Rambölls analys av data från Svenska Kraftnät 2.4 Nya affärsmodeller Delvis kopplat till utbyggnaden av förnybar elproduktion sker en utveckling mot ett mer decentraliserat elproduktionssystem. Traditionellt har elsystem baserats på att en central elproducent producerar el, och att en leverantör levererar el till en elkonsument. Relationen mellan dessa parter har varit enkel avseende betalningsströmmar. Idag däremot finns möjlighet för mikroproducenter att mata in egenproducerad el i systemet, i takt med att utbyggnad av smarta nät sker. Denna utveckling drivs ofta av både ekonomiska och mjuka värden hos den enskilda mikroproducenten. Denna utveckling utmanar den traditionella affärsmodellen hos många kraftbolag. 13

16 3. EFFEKTER PÅ KORT SIKT Figur 11. Sammanfattning Effekten av minskad eller stabil konsumtion och ökad produktion är, givet den marginalkostnadsmodell som används på Nord Pool Spot, att små förändringar i marknadsförutsättningar kan ge stort avtryck i priserna. Vindkraftsproducenter kan förvänta sig ett ännu lägre elpris. Detta beror på att de timmar när vinden blåser blir tillgången på el god medan den blir sämre de timmar när vinden inte blåser. Låga elpriser är att vänta till ca 2030 när avvecklingen av den svenska kärnkraften börjar intensifieras. 3.1 Marginalprissättning ger stora effekter av små förändringar Nordiska elproducenter säljer huvudsakligen sin el, direkt eller indirekt, via Nord Pool Spot. Prissättningen på Nord Pool Spot sker genom så kallad marginalprissättning. Marginalprissättning innebär att produktionsslag med låga rörliga kostnader kommer att få sälja sin el först. Produktionsslag med höga rörliga kostnader kommer inte att få sälja när efterfrågan är låg. Det innebär också att det dyraste produktionsslaget i drift sätter priset för all produktion. Fördelningen i rörliga och fasta kostnader varierar mellan olika produktionstyper. Förnybar elproduktion som vind- och vattenkraft har lägre rörliga kostnader i jämförelse med fossil elproduktion som kol och gas. Skillnaderna illustreras i diagramet nedan. Figur 12. Rörlig och fast kostnad per produktionsslag 100,0 80,0 öre/kwh 60,0 40,0 20,0 0,0 Rörlig kostnad Fast kostnad Produktionskostnad per produktionsslag Källa: Beräkning utifrån Elforsk

17 På mycket kort sikt, åtminstone upp mot några timmar, kan det rörliga priset vara avsevärt lägre än i diagrammet ovan. Kostnaden för att stänga av ett kärnkraftverk, eller ett vindkraftverk som står och går, är så pass hög att det är billigare att producera el än att inte göra det. På marknader som tillåter det, exempelvis den tyska, händer det därför att priset på el enstaka timmar är negativt, producenterna betalar alltså för att konsumenterna skall använda el. Figur 13 Priseffekt av en produktionsjustering (Extremscenario) Modell över marginalprissättning som visar effekterna av ökad vindkraftsproduktion en hypotetisk timma. Detta innebär att när det, genom politiska styrmedel, tillkommer en stor mängd elproduktion med låga rörliga kostnader så minskar användningen av produktionsslag med höga rörliga kostnader. Konsekvensen är ett minskat pris för alla och en minskad försäljning för producenter med höga rörliga kostnader. Modellen ovan visar en hypotetisk timma elproduktion och konsumtion i ett system liknande det svenska. Det nedre diagrammet visar på effekten av att införa vindkraft ungefärligen motsvarande målen i elcertifikatsystemet. Syftet med modellen är att illustrera de kraftiga priseffekter som en förhållandevis liten justering i produktionssystemet kan få. För den hypotetiska timman, som kan betraktas som ett extremexempel, i modellen sjunker priset från ca 40 öre/kwh till ca 20öre/kWh genom införandet av ny förnybar el. 3.2 Med sänkta priser faller investeringskalkylerna för många på marknaden Marginalprissättningen innebär att en förhållandevis liten ökning av produktionskapacitet med låga rörliga kostnader kan få stora konsekvenser för priserna på elmarknaden. Med en förväntad stabil eller minskad konsumtion samtidigt som den förnybara produktionskapaciteten, med låga rörliga kostnader, ökar genom politiskt drivna stödsystem uppstår en överkapacitet på marknaden. Detta yttrar sig genom lägre priser. Ramböll genomförde intervjuer under våren I intervjuerna visade det sig att de flesta aktörer var överens om att det krävs en total ersättning inklusive elcertifikat på 65 öre per kwh för att få lönsamhet i ett vindkraftverk. Dagens elpris på ca 30 öre/kwh och elcertifikatpriser på 18 öre (48 öre) räcker alltså inte till. Nya siffror tyder på att investeringen går att räkna hem vid 55 öre/kwh vilket fortfarande är över dagens prisnivåer. 15

18 3.2.1 Mindre aktörer förväntar sig högre priser I Ramböll Energy Survey 2013 tillfrågades verkställande direktörer på elmarknaden om hur de bedömer framtidens elpris och konsumtion. Deltagarna representerar främst mindre och medelstora bolag. Resultatet visar att deltagarna tror på högre priser samtidigt som konsumtionen är stabil (se figur 14) och mer produktion tillförs i systemet. Figur 14. Elpris Nord Pool Spot och branschbedömning av framtida priser Priser på el i Sverige vid Nord Pool Spot Priset efter uppdelningen i elområden har vägts samman till ett pris för hela Sverige. Branschens skattning baseras på ett max och ett minimum värde för två år per respondent. Åren har slumpats fram. Linjerna baseras på linjär regression och indikerar branschens sammanfattande bedömning av de framtida elpriserna. Källa: Nord Pool Spot samt Ramböll Energy Survey Rensat för extremvärden Förklaringen som ges till bedömningen att priserna kommer öka trots ökande produktion och minskande konsumtion är vanligtvis utbyggnaden av en framtida europeisk elmarknad. Genom att integrera marknaderna antas priserna jämnas ut och de lägre svenska priserna höjs. Många Ramböll intervjuade refererade till att de högre tyska priserna kommer jämna ut priset i Norden när transmissionskapaciteten till kontinenten ökar. Men när Ramböll tittar närmare på prisutvecklingen dyker en annan bild upp. Figur 15. Pris German Power Future 3Y & Nord Pool Future 5Y 70 EUR/MWh German Power Future 3Y; 37,9 Nord Pool Future 5Y; 34,5 Prisutvecklingen på en German Power Future (3Y) och Nord Pool Power Future (5Y). Grafen visar tydligt en nedåtgående trend och priskonvergens mellan Tyskland och Sverige. Källa: Bloomberg 0 jun-09 jun-10 jun-11 jun-12 jun-13 16

19 Tvärtemot vad de svenska elproducenterna bedömer så ser vi i figur 15 hur utvecklingen på tyska 3 åriga och svenska 5 åriga elfutures har börjat både minska och konvergera. Priserna sjunker med andra ord mera i Europa än i Norden och prisskillnaden är i princip utraderad Volatiliteten i systemet ger olika pris för olika produktionsslag Som diskuterades i kapitel 2.4 måste produktion och konsumtion av el i varje givet ögonblick vara lika. Ansvaret för att detta sker ligger på Svenska Kraftnät. Traditionellt har elkonsumtionen varit osäker medan elproduktionen kunnat förutsägas och anpassas efter behov. Detta har till stor del skötts genom att slå på och av delar av den svenska vattenkraften. Utbyggnaden av vindkraft, och i avsevärt mindre omfattning även solkraft, påverkar balansen såtillvida att produktionen inte kan styras efter behov. Vindförhållanden i Sverige anpassar sig inte efter konsumentens elbehov utan har ett nästan perfekt slumpmässigt förhållande till elkonsumtionen. Detta innebär att det införts en osäkerhet, en volatilitet, även i produktionsledet. Dessa effekter blir större när mängden volatil el ökar. För producenter av vindkraftsel innebär det att när de producerar som mest el blir tillgången på el god och när de producerar som minst el blir tillgången sämre. Eftersom priset på en vara med god tillgång sjunker kommer dessa producenter att uppleva lägre genomsnittliga priser på sin el jämfört med leverantörer som tillhandahåller el med en jämnare produktionsnivå eller mer flexibilitet. Detta sker trots att de varje given timma får lika mycket betalt per kwh. I diagrammet nedan syns genomsnittliga priser för olika energislag i Sverige under 2011 och Trots att Sverige 2011 och 2012 endast producerat ca 4 % av sin el med vindkraft syns ett genomsnittligt pris som är nästan 6 % lägre än det genomsnittliga priset. Denna effekt kan förväntas öka med utbyggnaden av mer vindkraft. Figur 16. Pris per produktionsslag 20% Prisskillnad mot genomsnittspris 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% -6% -5% -3% 1% 3% -3% 18% 16% 15% 10% 7% 5% -20% Vindkraft Vattenkraft Kärnkraft Gas/disel Värmekraft Ospec (0%=44öre/kWh) 2012 (0%=25öre/kWh) Diagrammet är baserat på produktions och prisdata för varje enskild timma 2011 och 2012, totalt över datapunkter per produktionsslag. Produktionsvolymen för ett enskilt kraftslag vid en enskild timma har multiplicerats med priset under den aktuella timmen. De totala intäkterna för ett energislag under ett år har sedan delats med mängden producerad el vilket genererat ett genomsnittligt elpris. Källa: Rambölls analys av data från Nord Pool Spot och Svenska Kraftnät Ett exempel på detta är den tyska marknaden där det, enstaka timmar, varit negativa priser på el. Detta är de timmar då förbrukningen är låg samtidigt som vinden blåser och solen skiner. När vind- och solkraft producerar som mest är alltså priserna som lägst. 17

20 3.2.3 Många mindre elproducenter kan förväntas gå i konkurs Utifrån svaren i Ramböll Energy Survey 2013 och Rambölls intervjuer kan många mindre aktörer väntas vara dåligt förberedda på att hantera fortsatt låga elpriser. Antagligen kommer ett antal av dessa uppleva en ansträngd ekonomi under den kommande tioårsperioden. "Många av de mindre vindkraftsproducenterna kommer att ha svårt att klara sig." Elhandelsbolag Eftersom den förnybara produktionen som sker inom dessa bolag har fortsatt låga rörliga kostnader kommer de inte att stängas ner i samband med konkurser. Istället kommer de bli uppköpta till förmånligt pris av marknadsaktörer med större balansräkningar. För ekonomiskt starka aktörer skapar utvecklingen alltså möjligheter att förvärva produktionskapacitet billigt. 18

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

ELMARKNADEN ÄR DÖD LÄNGE LEVE ELMARKNADEN

ELMARKNADEN ÄR DÖD LÄNGE LEVE ELMARKNADEN Avsedd för Energimarknaden Dokumenttyp Rapport Datum September, 2014 ELMARKNADEN ÄR DÖD LÄNGE LEVE ELMARKNADEN Datum September 2014 Utförd av Godkänd av Christian Haeger, Fredrik Larsson, Rickard Dahlgren

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Profus ansats för miljövärdering av el

Profus ansats för miljövärdering av el Profus ansats för miljövärdering av el Appendix 3 till Profu (2011). Fossilbränsleoberoende transportsektor 2030 hur långt når fordonstekniken? Rapport skriven på uppdrag av Trafikanalys, presenterad 2011-11-23.

Läs mer

Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år

Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år 2014-01-14 2014-01-16 Page 1 Det som ger oss problem är inte vad vi inte vet utan vad vi är helt övertygade om, men som visar sig

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Elcertifikatsmarknaden i Sverige Elcertifikatsmarknaden i Sverige Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten Norges Energidager 2011 14 oktober Agenda Om ambitionsnivån Det svenska regelverket Erhållen utbyggnad i Sverige Handel

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2013-11- 15 REMISSYTTRANDE Till Energimyndigheten Eskilstuna Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden Svebio, Svenska Bioenergiföreningen,

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013 NEPP, North European Power Perspectives 20 påståenden och slutsatser Version, november 2013 slutsats 1 Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller mer planering? Elmarknaden kan utvecklas

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? 2013-12-20 Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? Vi har nu skrivit några månadsbrev om vår tro kring elpriser, utsläppsrätter och elcertifikat. Fokus har oftast legat på kommande kvartal

Läs mer

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i?

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i? t i l l v ä x t k r ä v e r n y a l ö s n i n g a r, v ä r l d e n v ä l j e r e n e r g i s t r a t e g i, s m a r t a s t ä d e r o c h t r a n s p o r t e r b l i r e n k o n s e k v e n s m e n v a

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Foto: Lina Westman Gefle Dagblad

Foto: Lina Westman Gefle Dagblad Foto: Lina Westman Gefle Dagblad Agenda den 15 maj 2014 Om O2 och en marknadsutblick Johan Ihrfelt vd O2 Om O2 El Ekonomisk Förening och året som har gått Linda Burenius Magnusson vd O2 El Ekonomisk Förening

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer