Komplexa sjukdomar kännetecknas av en samverkan mellan flera olika gener och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Komplexa sjukdomar kännetecknas av en samverkan mellan flera olika gener och"

Transkript

1 SAMMANFATTNING AV VETENSKAPLIGA EVIDENS FÖR GENTESTET FÖR HJÄRTHÄLSA Komplexa sjukdomar kännetecknas av en samverkan mellan flera olika gener och miljöfaktorer. Vissa riskfaktorer, som rökning, är gemensamma för många olika sjukdomar, och det har föreslagits att denna överlappning skulle bero på att dessa faktorer aktiverar gemensamma genetiska reaktionsvägar. Till exempel är utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom med stigande ålder en kombinerad funktion av riskfaktorer som rökning, kost, kroppsvikt, diabetes, blodtryck, inflammation och genetik. Under det senaste årtiondet har vi fått en starkt ökad förståelse för den roll som inflammation potentiellt kan spela i patogenesen för sjukdomar som sträcker sig från insulinresistens och typ 2-diabetes till fettlever och hjärt-kärlsjukdom (1 3). De immuno-inflammatoriska mediatorerna i det medfödda immunförsvaret som frisätts som svar på olika utlösande faktorer omfattar en mängd olika substanser, såsom neuropeptider, immunglobuliner, komplementproteiner, platelet activating factor, cytokiner med flera. Frisättningen av dessa substanser sker inte slumpmässigt och alla frisätts inte samtidigt. I stället frisätts de kemiska mediatorerna i inflammationsprocessen enligt ett sekventiellt, ordnat förlopp som inbegriper flera olika kaskader. Utvecklingen av hjärtsjukdom med stigande ålder är en kombinerad funktion av riskfaktorer som rökning, kost, kroppsvikt, diabetes, blodtryck, inflammation och genetik. IL-1 och TNF-α är viktiga kontrollpunkter i inflammationsprocessen: Bland de första gener som aktiveras av varje utlösande faktor är generna för interleukin-1 (IL-1) och tumörnekrosfaktor-α (TNF-α). De två substanserna aktiverar varandra och båda är kritiska komponenter i inflammationsprocessen. Forskare har i allt högre grad kommit att betrakta IL-1 som en central hävstångspunkt i den inflammatoriska kaskaden, och IL-1-uttrycket utgör själva nyckeln till patogenesen bakom flera kroniska sjukdomar (4). Variationer i IL-1-genklustret är vanligt förekommande i befolkningen: Den biologiska IL-1-aktiviteten inbegriper två olika agonister (IL-1α och IL-1β), specifika receptorer och en naturligt förekommande antagonist som kallas IL-1-receptor antagonist. Generna för IL-1α, IL-1β och IL-1-receptorantagonist återfinns på kromosom 2 (5). Vissa personer har subtila skillnader i generna för IL-1 som gör att de har ett mer aktivt inflammatoriskt svar än personer med en annan genuppsättning. Variationer i IL-1-genen är vanligt förekommande i befolkningen och har kopplats till en tidigare debut av eller allvarligare form av hjärt-kärlsjukdom (7 8). Genom dessa genvariationer får vi därför en möjlig mekanism som förklarar varför olika individer kan få olika grader av svar på samma stimulus. Det är emellertid viktigt att notera att variationer i IL-1-genen inte orsakar sjukdomen, utan snarare modifierar sjukdomsförloppet. Vissa personer har subtila skillnader i generna för IL-1 som gör att de har ett mer aktivt inflammatoriskt svar än personer med en annan genuppsättning. Man har identifierat flera genetiska variationer så kallade enbaspolymorfier (single nucleotide polymorphisms; SNP:er) i IL-1-genklustret och utvärderat dem med avseende på potentiell biologisk signifikans (4). Dessutom finns det en hög grad av kopplings-ojämvikt inom IL-1-genklustret, och grupper av alleler nedärvs tillsammans, som distinkta IL-1- haplotyper (8). Den funktionella signifikans som observeras för en specifik polymorfi kan därför bero på nettoeffekten av variationerna i övriga IL-1-generi denna haplotyp. / 01

2 FORTS. SAMMANFATTNING AV VETENSKAPLIGA EVIDENS. Individer med vissa variationer i IL-1-genklustret har en förhöjd risk för tidig hjärt-kärlsjukdom jämfört med dem som saknar sådana genetiska variationer: I en rapport från en klinisk studie publicerad 2005 undersökte forskare från British Heart Foundation Family Heart Study DNA från individer i nästan familjer och fann att både tidig hjärtinfarkt och åderförkalkning var starkast kopplad till den region på kromosom 2 hos människa som omger IL-1-locus, varvid detta uteslöt 99,4 % av genomet (9). Denna rapport var i linje med de resultat för italienska hjärtinfarktpatienter som publicerats av dr Iacoviello (10). Båda dessa studier stöder våra fynd att risken för tidig hjärtinfarkt är kopplad till de gener som ingår i det genetiska IL-1-testet för hjärt-kärlsjukdom. Denna effekt visas också tydligt av resultaten från analyser utförda på individer som redan uppvisar hjärtsjukdom och testar positivt i det genetiska IL-1-testet för hjärtkärlsjukdom. Det förelåg ett signifikant samband med en högre risk för en dokumenterad tidigare hjärtinfarkt vid 60 års ålder än hos dem som testade negativt, efter full justering för ålder, kön, rökning, hereditet för hjärtinfarkt, hypertoni och hyperlipidemi (10 11). Det förelåg ett signifikant samband med en högre risk för en dokumenterad tidigare hjärtinfarkt vid 60 års ålder än hos dem som testade negativt, efter full justering för ålder, kön, rökning, hereditet för hjärtinfarkt, hypertoni och hyperlipidemi (10 11). Vissa mönster av IL-1-genvariationer är förenade med förhöjda inflammatoriska mediatorer och ökad risk för vissa kroniska sjukdomar: En del människor har genomgående en högre produktion av IL-1-proteiner än andra, och vissa genetiska IL-1-variationer har associerats med interindividuella skillnader i halterna av IL-1 och andra inflammatoriska mediatorer. Till exempel har SNP:n i IL-1B(+3954) associerats med varierande produktion av IL-1β hos monocyter från perifert blod efter stimulering (13) och med varierande serumkoncentrationer av C-reaktivt protein (14). SNP:n i IL-1A(-889) har associerats med varierande nivåer av IL-1α i human gingival vävnadsvätska (15), och SNP:n i IL-1A(+4845) kodar för en förändrad aminosyrasekvens i IL-1α-proteinet. Kombinationer av vissa av dessa specifika alleler återfinns tillsammans i haplotyper (8). Ett av mönstren av IL-1-genotyper, närmare bestämt mönstret IL-1A(+4845)-allel 2, IL-1A(-889)-allel 2 och IL-1B(+3954)-allel 2, som är associerat med förhöjda nivåer av inflammatoriska mediatorer är även associerat med ökad svårighetsgrad av flera kroniska sjukdomar (4). Detta proinflammatoriska IL-1- genotypsmönster har nyligen associerats med akuta kranskärlshändelser. Till exempel löpte individer som hade två kopior av IL-1a(+4845)-allel 2, trots totalkolesterolvärden under 200 mg/dl (5,2 mmol/l), fyra gånger större risk (p <0,01) att drabbas av en kranskärlshändelse under en 11-årig uppföljningstid än individer med samma kolesterolvärde men utan denna IL-1-genotyp (11). Genetiska IL-1-variationer kan öka risken för hjärtsjukdom även i frånvaro av en eller flera traditionella riskfaktorer: Även om det har skett stora framsteg i förståelsen av patogenesen bakom hjärt-kärlsjukdom är orsakerna och mekanismerna bakom hjärtsjukdom fortfarande ofullständigt kända. Följaktligen har det kliniska fokus legat på prediktion, diagnostik / 02

3 FORTS. SAMMANFATTNING AV VETENSKAPLIGA EVIDENS. och behandling av hjärt-kärlsjukdom genom att man har sammanställt en uppsättning med riskfaktorer, som bidrar till att identifiera högriskindividerna, och som ger hopp om att kunna sänka sjukdomsrisken. Risk handlar om sannolikheter för framtida händelser, inte om att diagnostisera en befintlig sjukdom. De traditionella riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom, som högt kolesterol, diabetes och rökning, är alla prediktiva för en ökad sannolikhet för framtida sjukdom. Men fortfarande inträffar ungefär hälften av samtliga första hjärtinfarkter hos individer som inte har fått diagnosen hjärt-kärlsjukdom (16). Dessutom får många av dessa första hjärtinfarkter dödlig utgång. Många forskare anser därför att genetisk information kan utgöra nyckeln för en ytterligare stratifiering av risken på individbasis, samtidigt som den ger värdefull information för att utvärdera och utnyttja de mest effektiva alternativen för riskreducering så att den genetiska effekten motverkas. Ungefär hälften av samtliga första hjärtinfarkter inträffar hos individer som inte har fått diagnosen hjärt-kärlsjukdom (16). En nyligen genomförd studie undersökte män upp till 55 år som hade genomgått en första hjärtinfarkt och kvinnor upp till 65 år som hade genomgått en första hjärtinfarkt. Denna studie rapporterade att om man enbart använder de traditionella riskfaktorerna i analysen, skulle 88 % av dessa individer ha klassificerats som friska och före hjärtinfarkten inte ha identifierats av sina läkare såsom patienter med hjärtsjukdom. Av dessa friska individer skulle endast 12 % ha klassificerats såsom personer som löpte hög risk att drabbas av hjärtinfarkt (d.v.s. en mer än 20-procentig risk för en hjärtinfarkt under de närmaste 10 åren) och endast 6 % skulle uppfylla riktlinjerna för läkemedelsbehandling i riskreducerande syfte (16). Trots detta drabbades alla dessa personer av en tidig hjärtinfarkt. Om man enbart tar hänsyn till de traditionella riskfaktorerna kan man därför missa ett stort antal fall med hjärtkärlsjukdom. Beaktande av genetiska faktorer vid sidan av de traditionella riskfaktorerna skulle dock kunna ge en extra fördel för prediktion och korrekt behandling av sjukdomen. Personer som utåt sett förefaller friska men som har förhöjda nivåer av inflammatoriska mediatorer, som CRP, har en signifikant förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom (17 20). Hos patienter med anamnes på hjärt-kärlsjukdom medförde en sänkning av CRP att incidensen av senare kardiovaskulära händelser reducerades på ett sätt som var jämförbart med en sänkning av LDL-kolesterolet, och det fanns en additiv effekt vid en sänkning av bådadera (21). Vissa individer har en genetisk benägenhet för alltför kraftig inflammation, som har visat sig leda till negativa kliniska utfall över tid. Personer som är positiva för IL-1-variationen har en livslång tendens att överuttrycka inflammationsmarkörer (IL-1, CRP), som på ett oberoende sätt är associerade med förhöjd incidens av kardiovaskulära händelser hos män och kvinnor. IL-1-genotypmönster är associerade med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och en första hjärtinfarkt vid yngre ålder (<60). IL-1-genotypmönster är associerade med en ökad risk för hjärtinfarkt efter justering för andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, såsom ålder, kön, rökning, hypertoni och hyperlipidemi. Därför är den genetiska risken av extra värde, vid sidan av andra riskfaktorer, för att bedöma en persons totala risk för hjärtkärlsjukdom och hjärtinfarkt. Genetisk testning kan spela en viktig roll för att identifiera individer som har markant annorlunda och ökade inflammatoriska svar på en och samma biologiska påfrestning, till exempel LDL-kolesterol. Om dessa personer tidigt får kunskap om den genetiska IL-1-risken kan man uppmana dem att ta bättre hand omsin hjärt-kärlhälsa, på samma sätt som när det gäller andra riskfaktorer. Individer som är positiva för IL-1-variationen har en livslång benägenhet att överuttrycka inflammationsmarkörer (IL-1, CRP) / 03

4 Referenser Hansson GK, Libby P. The immune response in atherosclerosis: a double-edged sword. Nat Rev Immunol 2006; 6: Kornman KS, Marth PM, Duff GW. Genetic variations and inflammation: A practical nutrigenomics opportunity. Nutrition 2004; 20: Kornman KS. Interleukin 1 genetics, inflammatory mechanisms, and nutrigenetic opportunities to modulate diseases of aging. Am J Clin Nutr 2006; 83: 475S-483S. Duff GW. Genetic variations in cytokines and relevance to inflammation and disease. I: Balkwill F B (red) The cytokine network. Frontiers in Molecular Biology (Oxford University Press, London) 2000; 25: Nicklin MJ, Barton JL, Nguyen M, FitzGerald MG, Duff GW, Kornman K (2002) A sequence-based map of the nine genes of the human interleukin-1 cluster. Genomics 79: Francis SE, Camp NJ, Dewberry RM, et al. Interleukin-1 receptor antagonist gene polymorphism and coronary artery disease. Circulation 1999; 99: Offenbacher S, Beck JD, Pankow J, et al. Association of coronary heart disease with interleukin 1 gene variants in the Atherosclerosis Risk in Communities Study. The American College of Cardiology Annual Scientific Session. New Orleans 2004: Abstract Cox A, Camp NJ, Nicklin MJ, di Giovine FS, Duff GW. An analysis of linkage disequilibrium in the interleukin-1 gene cluster, using a novel grouping method for multiallelic markers. Am J Hum Genet 1998; 62: The BHF Family Heart Study Research Group. A genome-wide linkage study of 1,933 families affected by premature coronary artery disease: The British Heart Foundation (BHF) Family Heart Study. Am J Hum Genet 2005; 77: Iacoviello L, Di Castelnuovo A, Gattone M, Pezzini A, et.al. Polymorphisms of the IL1β gene affect the risk of myocardial infarction and ischemic stroke at young age and the response to mononuclear cells in vitro. Aterioscler Thromb Vasc Biol 2005; 25: Kornman K. Interleukin 1 haplotypes and composite genotypes are associated with increased inflammatory mediators and cardiovascular events. 4th Conference on Cytokines and Inflammation, January Rogus J, Beck JD, Offenbacher S, et al. IL1B gene promoter haplotype pairs predict clinical levels of interleukin-1beta and C-reactive protein. Hum Genet 2008; 123: Pociot F, Molvig J, Wogensen L, Worsaae H, Nerup J. A taq1 polymorphism in the human interleukin-1 beta (IL-1beta) gene correlates with IL-1 beta secretion in vitro. Eur J Clin Invest 1992; 22:396. Berger P, McConnell JP, Nunn M, Kornman KS, Sorrell J, Stephenson K, Duff GW (2002) C-reactive protein levels are influenced by common IL1 gene variations. Cytokine 17: Shirodaria S, Smith J, McKay IJ, Kennett CN, Hughes FJ. Polymorphisms in the IL-1a gene are correlated with levels of interleukin-1 alpha protein in gingival crevicular fluid of teeth with severe periodontal disease. J Dent Res 2000; 79: Akosah K, Schaper A, Cogbill C, Schoenfeld P. Preventing myocardial infarction in the young adult in the first place: how do the National Cholesterol Education Panel III guidelines perform? J Am Coll Cardiol 2003; 41(9): Libby P. Molecular bases of the acute coronary syndromes. Circulation 1995; 91: Ridker PM, Hennekens CH, Buring JE, Rifai N. C-reactive protein and other markers of inflammation in the prediction of CVD in women. N Engl J Med 2000; 342: Ridker PM. High-sensitivity C-reactive protein, inflammation, and cardiovascular risk: from concept to clinical practice to clinical benefit. Am Heart J 2004; 148: S Libby P, Ridker PM. Inflammation and atherosclerosis: role of C-reactive protein in risk assessment. Am J Med 2004; 116 Suppl 6A: 9S-16S. Ridker PM, Cannon CP, Morrow D, et al. C-reactive protein levels and outcomes after statin therapy. N Engl J Med 2005; 352: Tsimikas S, Duff G, Berger P, Rogus J, Huttner K, Kornman KS, Witztum JL (2007) The Influence of oxidized phospholipids and Lp(a) lipoprotein on coronary artery disease is conditional upon genotype at the Interleukin-1 region. J Amer College of Cardiology: Chen H, Wilkins LM, Aziz N, Cannings C, Wyllie DH, Bingle C, Rogus J, Beck JD, Offenbacher S, Cork MJ, Rafie-Kolpin M, Hsieh CM, Kornman KS, Duff GW (2006) Single nucleotide polymorphisms in the human interleukin-1b gene affect transcription according to haplotype context. Hum Mol Genet 15: Dennis, R.A., Trappe, T.A., Simpson, P., Carroll, C., Huang, B.E., Nagarajan, R., Bearden, E., Gurley, C., Duff, G.W., Evans, W.J. et al. (2004) Interleukin-1 polymorphisms are associated with the inflammatory response in human muscle to acute resistance exercise. J Physiol, 560, 617- Iacoviello L, Di Castelnuovo A, Gattone M, Pezzini A, Assanelli D, Lorenzet R, Del Zotto E, Colombo M, Napoleone E, Amore C, D'Orazio A, Padovani A, de Gaetano G, Giannuzzi P, Donati MB (2005) Polymorphisms of the interleukin-1beta gene affect the risk of myocardial infarction and ischemic stroke at young age and the response of mononuclear cells to stimulation in vitro. Arterioscler Thromb Vasc Biol 25: Berger, P.B., Nunn, M., Stephenson, K., Duff, G.W., Klee, G.G. and McConnell, J.P. (2001) Association between c-reactive protein and polymorphisms in the Interleukin-1 gene cluster and coronary artery disease on angiography. J Amer Coll Cardio, 37, Supplement 2, A286. Nicklin MJ, Hughes DE, Barton JL, Ure JM, Duff GW (2000) Arterial inflammation in mice lacking the interleukin 1 receptor antagonist gene. J Exp Med 191: Francis SE, Camp NJ, Dewberry RM, Gunn J, Syrris P, Carter ND, Jeffery S, Kaski JC, Cumberland DC, Duff GW, Crossman DC (1999) Interleukin-1 receptor antagonist gene polymorphism and coronary artery disease. Circulation 99: Jerrard-Dunne P., M. Sitzer, et.al. (2004). Inflammatory gene load is associated with enhanced inflammation and early carotid atherosclerosis in smokers. Stroke 35(11): Um, J. Y., K. S. Moon, et al. (2003). "Interleukin-1 gene cluster polymorphisms in cerebral infarction." Cytokine 23(1-2): 41-6 Latkovskis, G., N. Licis, et al. (2004). "C-reactive protein levels and common polymorphisms of the interleukin-1 gene cluster and interleukin-6 gene in patients with coronary heart disease." Eur J Immunogenet 31(5): Waehre, T., A. Yndestad, et al. (2004). "Increased expression of interleukin-1 in coronary artery disease with downregulatory effects of HMG-CoA reductase inhibitors." Circulation 109(16):

5 FORTS. REFERENSER & YTTERLIGARE KÄLLOR Ferroni P., F. Martini, et.al. (2003). Enhanced Interleukin 1-B in Hypercholesterolemia. Effects of Simvastatin and low-dose aspirin. Circulation 108: Lehtimaki, T., R. Laaksonen, et al. (2003). "Interleukin-1B genotype modulates the improvement of coronary artery reactivity by lipid-lowering therapy with pravastatin: a placebo-controlled positron emission tomography study in young healthy men." Pharmacogenetics 13(10): Kornman K, Rogus J, Roh-Schmidt H, Krempin D, Davies AJ, Grann K, Randolph RK. (2007). Interleukin-1 Genotype-Selective Inhibition of Inflammatory Mediators By a Botanical: A Nutrigenetics Proof of Concept. Nutrition. 23(11-12): Ytterligare källor. American Heart Association ( Lichtenstein AH, et al. Diet and Lifestyle Recommendations Revision 2006: A Scientific Statement from the American Heart Association Nutrition Committee. Circulation. 2006;114: Ridker PM, Danielson E, et al. (2008) Rosuvastatin to Prevent Vascular Events in Men and Women with Elevated C-Reactive Protein. N Engl J Med 359(21): Smith Jr. SC, et al. AHA/ACC Guidelines for Secondary Prevention for Patients With Coronary and Other Atherosclerotic Vascular Disease: 2006 Update: Endorsed by the National Heart, Lung, and Blood Institute. Circulation. 2006;113: Fleming, Richard M. (2004). Stop Inflammation Now!. New York : G.P. Putnam s Sons. Johnson, Duke. (2008). The Optimal Health Revolution. Dallas: Benbella Books, Inc. / 05

Inflammation är en grundläggande del av livet. Det inflammatoriska svaret, som ligger

Inflammation är en grundläggande del av livet. Det inflammatoriska svaret, som ligger VETENSKAPLIG SAMMAN- FATTNING AV TESTET FÖR HJÄRTHÄLSA Inledning: Inflammation är en grundläggande del av livet. Det inflammatoriska svaret, som ligger bakom rodnad, värme, svullnad och smärta runt exempelvis

Läs mer

Familjär Hyperkolesterolemi

Familjär Hyperkolesterolemi Familjär Hyperkolesterolemi Socialstyrelsens riktlinjer Rekommendation Erbjuda kaskadtestning med klinisk eller genetisk undersökning för att identifiera genetisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradssläktingar

Läs mer

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot,, Eva Hesselmark, Mats Humble Inflammation relevans för psykiatri Patienter ur flera psykiatriska sjukdomsgrupper uppvisar förhöjda

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hjärt- kärlsjukdom Samlade namnet för sjukdomar i hjärta och blodkärl

Läs mer

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Deepti vill flytta fokus från huden

Deepti vill flytta fokus från huden Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,

Läs mer

ProViva ett levande livsmedel. Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet

ProViva ett levande livsmedel. Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet ProViva ett levande livsmedel Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet Fermenterad havre för f enteral nutrition Startade 1987 Motverka

Läs mer

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt Christina Andreae Leg ssk, doktorand Linköpings universitet Ingen intressekon,likt

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1 Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade

Läs mer

PCSK9-hämmare åt folket?

PCSK9-hämmare åt folket? PCSK9-hämmare åt folket? Linköping, 17 mars 2016 Lennart Nilsson överläkare, docent Kardiologiska klinikerna, Universitetssjukhuset Linköping och Vrinnevisjukhuset Norrköping Institutionen för Medicin

Läs mer

SELENOPROTEINER. Elin Ander, Malin Andersson, Sara Franzén och Helena Skröder

SELENOPROTEINER. Elin Ander, Malin Andersson, Sara Franzén och Helena Skröder SELENOPROTEINER Elin Ander, Malin Andersson, Sara Franzén och Helena Skröder Agenda Introduktion Bildning av selenoproteiner Fördelar med adekvat intag Nackdelar med alltför lågt intag Toxiska effekter

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Ny syn på eksem och eksembehandling

Ny syn på eksem och eksembehandling Ny syn på eksem och eksembehandling Magnus Lindberg Hudkliniken USÖ Idag Eksem - eksembehandling Atopiskt eksem (barneksem, böjveckseksem) Handeksem Diffusionsbarriär Immunologisk barriär St corneum lipider

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing. Anna-Lena Zackrisson PhD. anna-lena.zackrisson@rmv.se

Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing. Anna-Lena Zackrisson PhD. anna-lena.zackrisson@rmv.se Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing Anna-Lena Zackrisson PhD INTRODUKTION LINKÖPINGSENHETEN RÄTTSMEDICIN RÄTTSKEMI RÄTTSGENETIK INTRODUKTION Sammanställa genetisk information

Läs mer

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Schematic representation of the cardiac myofibrillar thin filament detectable after 3-9 hours Korff S, et

Läs mer

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)

Läs mer

Nutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping

Nutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping Nutri&on och inflamma&on Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping An&inflammatorisk mat - finns det? 10 i topp: Lax Kelp (brunalg) Olivolja Grönsaker,

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling

Läs mer

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom

Läs mer

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Valdoxan - Bakgrundsinformation Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

10. Idrott och plötslig död

10. Idrott och plötslig död 10. Idrott och plötslig död Mats Börjesson, docent, överläkare, Medicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Nylander, professor i klinisk fysiologi, Universitetssjukhuset, Linköping

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Kim Ekblom Centrallasarettet Växjö Medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi Umeå universitet 2011-10-13 Bilirubin Endogen antioxidant Variabiliteten en av de

Läs mer

Adiponektin inhiberar Angiotensin II inducerad Abdominal Aorta Aneurysm

Adiponektin inhiberar Angiotensin II inducerad Abdominal Aorta Aneurysm Adiponektin inhiberar Angiotensin II inducerad Abdominal Aorta Aneurysm Emina Vorkapic, Doktorand Institution för Medicin och Hälsa Avdelningen för Läkemedelsforskning Linköpings Universitet Översikt Aortan

Läs mer

Perspektiven och Immunologi

Perspektiven och Immunologi Perspektiven och Immunologi Projektarbete vid högskolepedagogisk utbildning modul 3 HT-2004 Peter Hellman Gunilla Nordin Fredrikson Hälsa och Samhälle Bakgrund: Orden immunologi och immunitet kommer från

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Blodtryck och statiner

Blodtryck och statiner Blodtryck och statiner Peter Appelros Bitr. överläkare, docent Neurokliniken, USÖ 1 Sekundärprofylax efter stroke Antitrombotisk behandling Blodtrycksbehandling Statiner Rökstopp Förbättrad metabol kontroll

Läs mer

Bakgrund. Anna Lundgren

Bakgrund. Anna Lundgren Bakgrund Kardiovaskulärsjukdom (CVD) är den dominerande orsaken till död i världen (1). Begreppet CVD innefattar arteriosklerotisk sjukdom av både hjärtat och hjärnans kärl och utgör nästan 40 % av dödsfallen

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Aterosklerosens olika ansikten

Aterosklerosens olika ansikten Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet

IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel Kerstin Brismar Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet kerstin.brismar@ki.se 21 sept 2017 First publications IGF-I Kerstin Hall et al 1972

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

Nya tider, nya hälsoproblem

Nya tider, nya hälsoproblem XXXXXX även för den som motionerar - vad kan vi göra? Nya tider, nya hälsoproblem Mai-Lis Hellénius överläkare och professor Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Läs mer

Den parodontala sjukdomens betydelse för hjärt-kärlsjukdom

Den parodontala sjukdomens betydelse för hjärt-kärlsjukdom vetenskap & klinik kåre buhlin kåre buhlin st-tandläkare, odont dr, Avdelningen för parodontologi, Odontologiska institutionen, Karolinska institutet, Huddinge Kåre Buhlin Den parodontala sjukdomens betydelse

Läs mer

Blodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, 2015. Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare

Blodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, 2015. Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare Blodlipider Dags för nya tider? Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare torbjorn.akerfeldt@akademiska.se EQUALIS-möte 23 oktober, 2015 Inst för medicinska vetenskaper Uppsala

Läs mer

LOKAL MÅLBESKRIVNING FÖR ST-UTBILDNING I KARDIOLOGI HJÄRTKLINIKEN, DANDERYDS SJUKHUS ISCHEMI

LOKAL MÅLBESKRIVNING FÖR ST-UTBILDNING I KARDIOLOGI HJÄRTKLINIKEN, DANDERYDS SJUKHUS ISCHEMI LOKAL MÅLBESKRIVNING FÖR ST-UTBILDNING I KARDIOLOGI HJÄRTKLINIKEN, DANDERYDS SJUKHUS ISCHEMI Övergripande mål: Att behärska diagnostik och handläggning av patienter med akuta koronara syndrom (AKS) och

Läs mer

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi Tandhälsa och demens SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi Stort sår Den sammanlagda sårytan i alla tandköttsfickor hos en patient med många tandköttsfickor kan uppgå till

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS 2003-11-04 Max 42 credit points Pass 27 credit points NAME:.. Good Luck! 1 Define metaplasia. Provide 3 clinical examples of common metaplastic changes. 4 p Vad

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Patologi Robbins Basic Pathology

Patologi Robbins Basic Pathology Patologi Robbins Basic Pathology with Student Consult Online Access Kumar V, Abbas A.K, Aster J Saunders, 2013, 9 th ed. 923 sidor, 983 ill. 2014-01-19 En lärobok i allmän och systematisk patologi som

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik Publikationer/Statistik - Inklusionskriterier, exklusionskriterier - Studiepopulation (hur sjuka var patienterna?) - Studiers generaliserbarhet - Utfallsvariabler (endpoints), primära/sekundära, sammansatta

Läs mer

STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC

STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC Dimosthenis Stoupas Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2014:07 Författare: Dimosthenis Stoupas, ST läkare allmänmedicin Habo VC Box 204 56624

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

Thomas Kjellström F. d. överläkare, Docent internmedicin och endokrinologi Helsingborgs lasarett 10 oktober 2014

Thomas Kjellström F. d. överläkare, Docent internmedicin och endokrinologi Helsingborgs lasarett 10 oktober 2014 Thomas Kjellström F. d. överläkare, Docent internmedicin och endokrinologi Helsingborgs lasarett 10 oktober 2014 1 F Folksjukdom Prevalens över 2 % 2 VÄRLDENS VANLIGASTE SJUKDOMAR ÅR 2020 (enligt WHO)

Läs mer

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet?

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet? 17#10#17% Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet? % Vuxna % Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets

Läs mer

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Diabetes hos barn Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Typer av barndiabetes Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young;

Läs mer

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen Som tillägg till kost och motion för vuxna patienter med typ 2-diabetes INDIKATIONER I monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans I kombination med: - metformin

Läs mer

Minskar måttlig alkoholkonsumtion risken för hjärt-kärlsjukdom?

Minskar måttlig alkoholkonsumtion risken för hjärt-kärlsjukdom? Minskar måttlig alkoholkonsumtion risken för hjärt-kärlsjukdom? Sven Andréasson Karolinska institutet Riddargatan 1 Mottagningen för alkohol och hälsa Hur säker är den skyddande effekten? Observationsstudier:

Läs mer

HT 2011. En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci

HT 2011. En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci HT 2011 En farmakologs syn på Biologisk variation Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning I Nylander Medicin & Farmaci Individrelaterade faktorer Vad händer i veckan? Introduktion Miljöns inverkan

Läs mer

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv Åsa Lindholm Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet, Uppsala Marie Bixo, Mats Eliasson, Tommy Olsson, Jonas Buren,

Läs mer

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical

Läs mer

Inflammatoriska Tarmsjukdomar (IBD)

Inflammatoriska Tarmsjukdomar (IBD) IBD Inflammatoriska Tarmsjukdomar (IBD) Ett inflammatoriskt tillstånd i tarmen av okänd genes Prevalensen i Sverige närmar sig 1% Crohns Sjukdom Ulcerös kolit Obestämbar kolit Mikroskopisk kolit (kollagen

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt? På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet

Läs mer