TAL- OCH SPRÅKSTÖRNING i förskoleålder och skolålder. Rapport från några aktuella studier

Transkript

1 TAL- OCH SPRÅKSTÖRNING i förskoleålder och skolålder. Rapport från några aktuella studier Anita McAllister, docent Enheten för logopedi, Karolinska Institutet och Funktionsområde logopedi, Karolinska Universitetsjukhuset

2 Terminologi Språkstörning Tal- och språkstörning Språklig sårbarhet Försening eller störning The current mayhem in diagnostic labels is unsustainable; it causes confusion and impedes research progress and access to appropriate services. We need to achieve consensus on diagnostic criteria and terminology. Bishop 2014 McAllister, VETENSKAPLIG EFTERMIDDAG I LOGOPEDI

3 Arbetsgruppen nationella riktlinjer språkstörning hos barn och ungdom under ledning av Martina Hedenius, Uppsala & Olof Sandgren, Malmö Syfte: Att ta fram nationella kliniska riktlinjer för Kartläggning och diagnosticering Intervention för barn och ungdomar med språkstörning >20 år Föreslå en enhetlig terminologi McAllister, VETENSKAPLIG EFTERMIDDAG I LOGOPEDI

4 Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar, SOU 2016:46 Med grav språkstörning avses problem att både förstå språk och göra sig förstådd med språk. Problemen är av sådan omfattning att elevens skolarbete, sociala samspel och vardagsaktiviteter påverkas i hög grad. Funktionsnedsättningen kännetecknas av att elevens språkförmåga är påtagligt svagare än vad som förväntas för åldern och att den ickeverbala begåvningen ligger inom normalvariationen. Språkstörning utgör den primära problematiken, och kan inte bättre förklaras av andra funktionsnedsättningar. Tillståndet är inte av tillfällig natur. McAllister, VETENSKAPLIG EFTERMIDDAG I LOGOPEDI

5 Journal of Child Psychology and Psychiatry 57:11 (2016), pp RESULTS The total population prevalence estimate of language disorder was 9.92%. There were no differences between those with average and low-average NVIQ scores in severity of language deficit, social, emotional and behavioural problems, or educational attainment. CONCLUSION At school entry, approximately two children in every class of 30 pupils will experience language disorder severe enough to hinder academic progress. McAllister, VETENSKAPLIG EFTERMIDDAG I LOGOPEDI

6 Minnesfunktioner Arbetsminnesmodell, efter Baddeley, Hitch 1974; Baddeley 1986 McAllister, VETENSKAPLIG EFTERMIDDAG I LOGOPEDI

7 Intervention McAllister, VETENSKAPLIG EFTERMIDDAG I LOGOPEDI

8 International Journal of Language & Communication Disorders Version of Record online : 18 NOV 2016, DOI: / Significant progress was seen both on targets (d = 1.33) and controls (d = 0.36), but the targeted areas improved significantly more than the controls with a large and clinically significant effect size (d = 1.06). There was no effect of language area targeted (targets improved more than their controls for all areas). Participants with versus those without receptive language difficulties, co-occurring ASD diagnosis or participants in different educational stages did not differ significantly in terms of the progress they made on target areas. McAllister, VETENSKAPLIG EFTERMIDDAG I LOGOPEDI

9 Motoriska inlärningsprinciper relaterat till metoder med rapporterat god effekt på talstörningar ReST, n=6 DTTC, n=9 PROMPT, n=7 Behandl/v 4 1-4; daglig läxa Totalt antal beh 12 9; Längd/beh (min) Repetitioner/beh Ca 100 > Upplägg Feedback Enkla & komplexa; varierad Systematiskt enligt schema Enkla & komplexa; varierad Utförande & resultat successivt utglesad Generalisering Ja Ja Ja Hierarki, enkla, varierad Enligt schema, omedelbar och randomiserad feedback McAllister, VETENSKAPLIG EFTERMIDDAG I LOGOPEDI

10 Forskning inom tal- och språkstörningar hos förskolebarn och skolbarn vid enheten för logopedi McAllister, VETENSKAPLIG EFTERMIDDAG I LOGOPEDI

11 I gränslandet mellan tal och språk Vad menar vi egentligen med fonologisk språkstörning? Sofia Strömbergsson, forskarassistent, leg. logoped Karolinska Institutet, Enheten för logopedi

12 Speech impairment Speech Sound Disorder Developmental Phonological Disorder (DPD) CAS /r/ klusilering ASHA Waring & Knight (2013) Shriberg et al. (1997) Rvachew & Brosseau-Lapré (2012) Sofia Strömbergsson

13 Speech impairment Speech Sound Disorder Fonologisk = hur det låter? Fonologisk = vad det beror på? Developmental Phonological Disorder (DPD) Specifik störning av artikulationsförmågan Phonological disorder klusilering Fonologisk språkstörning Phonological developmental disorder ASHA Waring & Knight (2013) Shriberg et al. (1997) Rvachew & Brosseau-Lapré (2012) ICD-10 Sofia Strömbergsson

14 som har med talljud att göra Fonologisk kunskap 1. Akustisk-perceptuell 2. Artikulatorisk 3. Överordnad fonologisk /bi:l/ vs. /pi:l/ /#spr/ vs. /#rps/ Finns /s/ i fisk? Munson, Edwards & Beckman (2005) Sofia Strömbergsson

15 Fonologisk kunskap 1. Akustisk-perceptuell 2. Artikulatorisk 3. Överordnad fonologisk 4. Socio-indexikal Bild från Strömbergsson (2014) Sofia Strömbergsson

16 Fonologisk kunskap 1. Akustisk-perceptuell 2. Artikulatorisk 3. Överordnad fonologisk Sofia Strömbergsson

17 Fonologisk kunskap 1. Akustisk-perceptuell 2. Artikulatorisk 3. Överordnad fonologisk The Speech Prod-Perc Task, SP-PT, Locke (1980) The Speech Prod-Perc Test; Locke (1980) Sällan problem hos barn med SSD! Se t ex Strömbergsson (2014) Sofia Strömbergsson

18 Fonologisk kunskap 1. Akustisk-perceptuell 2. Artikulatorisk 3. Överordnad fonologisk tåg eller inte? (Ordidentifiering) Typiskt och icke-typiskt uttal variation! Se SAILS (beskrivet T ex SAILS av S. (Rvachew) Sofia Strömbergsson

19 Bedömning Produktion Fonologisk kartläggning Vilka språkljud gäller det och i vilken kontext? Adekvat produktion i isolation? ( stimulability ) Signalerar kontrast ( covert contrast )? Konsekvenser för förståelighet (i spontantal)? Intelligibility in Context Scale (ICS) - föräldraformulär Sofia Strömbergsson

20 Bedömning Produktion Perception Uppfattar fonologisk kontrast (mellan mål- och felljud )? Kategoriserar icke-typiska målljudsversioner adekvat? Sofia Strömbergsson

21 Pågående projekt Funktionella konsekvenser av avvikelser i barns sammanhängande tal dentalisering klusilering r-försvagning förståelighet acceptabilitet Sofia Strömbergsson

22 Ordförråd och grammatik i samverkan - kliniska konsekvenser Anna Eva Hallin, postdoktor, leg. logoped Karolinska Institutet, Enheten för logopedi

23 Språk som ett dynamiskt system När vi mäter en persons språkliga förmåga, mäter vi ofta delkomponenter t.ex. grammatik - men forskning visar att grammatisk förmåga inte är skild från det övriga språkliga systemet. Emergentistiska språkinlärningsteorier: Fokus på hjärnans förmåga att lära sig mönster (implicit inlärning), och på funktionell språkanvändning Språk är inte de separata delarna fonologi, semantik, syntax, pragmatik; utan bildar integrerade dynamiska nätverk och lärs in och används tillsammans i kontext (t.ex. Fedorenko and Thompson-Schill, 2014; Karmiloff-Smith, 2009; Larsen-Freeman, 2006). Anna Eva Hallin

24 Grammatik och verbfrekvens (Hallin, 2016) 10 elever med språkstörning, 30 elever med typisk språkutveckling i årskurs 4 Uppgift: Lyssna på meningar med grammatiska fel, upprepa meningen, rätta felet Målfel: tempusfel Preteritum imperfekt ( I tisdags *köpa mannen ) Verbet var av antingen hög frekvens (HF) eller låg frekvens (LF) Analys: Logistisk regression (rätt/fel) Anna Eva Hallin

25 Att rätta grammatiska fel (Hallin, 2016) Fixeffekter (logistisk modell) Typ av verb Ordförråd (PPVT) Verbfrekvens oregelbundna verb lägre poäng lågfrekventa verb Deltagare och items var inkluderade som randomeffekter Verbfrekvens påverkade förmågan att rätta grammatiska fel även efter att ordförråd tagits med i den statistiska modellen: fel som involverade högfrekventa verb var lättare att rätta än lågfrekventa oavsett storlek på ordförrådet Anna Eva Hallin

26 Att förstå grammatiska strukturer (Leclercq, Majerus, Jacob, Maillart, 2014) 15 elever med språkstörning (7-12 år) och två kontrollgrupper (ålders- och ordförrådsmatchad) Lyssningstest (matcha mening-bild) Korta vs. långa meningar Typ av mening (subjekt/objekt) Högfrekventa (man) vs lågfrekventa (bågskytt) ord (som alla barn kunde) Att bearbeta meningar med LF substantiv tog mer kraft från grammatisk bearbetning för barn med språkstörning, men inte för med barn med typisk språkutveckling Anna Eva Hallin

27 Kliniska konsekvenser - utredning Det är svårt att fånga ett barns grammatiska kunskap ofta stor variabilitet! Vissa elever kan klara av grammatiska uppgifter i standardiserade tester godkänt, men fortfarande göra fel i spontantal/skrift En möjlig förklaring att grammatiska uppgifter påverkas av andra faktorer som t.ex. frekvens (på olika nivåer) och bearbetningstradeoffs. Inte bara om ordet finns i ordförrådet eller inte som spelar roll utan styrkan i ordens representation Anna Eva Hallin

28 Kliniska konsekvenser - behandling Att stärka ordförrådet kan också stärka grammatisk prestation Att öka mängd och kvalitet på exponeringsfrekvens har visat sig vara extra viktigt för barn med språkstörning i inlärning: Öka frekvens på det som ska läras in (Caramata et al. 1994; Childes & Tomasello, 2001; Gray, 2003) Öka frekvens-variabiliteten runt om det som ska läras in (Plante et al. 2014) Öka variabiliteten på bilder (exemplen) på de ord som ska läras in (Perry et al, 2010; Aguilar & Plante, 2016; Bourgoyne & Alt, 2016) Anna Eva Hallin

29 Diskussion Anna Eva Hallin