Vad var det jag läste?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad var det jag läste?"

Transkript

1 Estetisk-filosofiska fakulteten Maria Olsson Vad var det jag läste? En kvantitativ studie om en grupp högstadieelevers läsförståelse. What did I read? A quantitative study of upper lever compulsory school pupils reading comprehension. Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet Datum/Termin: Handledare: IngMarie Sellin Examinator: Karin Franzén Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Abstract The problem with dyslexia has increased everywhere in our modern society. Requirements of proficiency in reading and comprehension skills, increases at a similar speed to that which information is disseminated. This problem led to a reading project in the school where I work. The aim was to increase pupils reading, comprehension and also their overall performance. Is it a possibility that by just reading more in school, pupils can improve their performance? To find and answer I have researched the pupils results from a reading comprehension diagnosis. The results are presented from a stanine scale, a standard scale where pupils points transfers to a nine degree scale. A stanine value of five is equal to mean and the lowest values are one and two. The reading diagnosis was undertaken by 97 pupils in the same age. The fist was carried out in autumn term of year seven and then every autumn up to year nine. The results show that reading comprehension improved for weaker readers from level one and two in year seven, to level three and four in year nine. The results also showed that pupils with good abilities in year seven lowered their results to middle stanine five in year nine. More time for reading in school shows that pupils increase their reading comprehension. However, the project needs to develop further, with focus on discussions following the reading of a text. Keyword: Difficulties in reading and writing, dyslexia.

3 Sammanfattning Det är inte bara elever med dyslexi som har läs- och skrivsvårigheter, utan problemet har ökat överallt i vårt moderna samhälle. Kraven på att läsa och ha god läsförståelse ökar i takt med att allt mer information skickas till oss via media, internet och post. Detta problem medförde att vi på den skola jag arbetar startade ett läsprojekt för att öka elevernas läsförståelse och därmed också deras resultat i skolan. Syftet med mitt arbete är att ta reda på vilka svårigheter och orsaker det finns för elever som har läs- och skrivsvårigheter, samt hur man ökar deras läsförståelseförmåga. Kan elever bara genom att läsa mera, kunna förbättra sina prestationer i läsförståelse. För att få ett svar på detta har jag undersökt elevers resultat av läsförståelsediagnoser. Resultaten presenteras utifrån en stanineskala som är en standardskala där elevernas poäng överförs till en niogradig skala. Ett staninevärde på fem motsvarar medelvärde. Sammanlagt nittiosju elever i samma ålder har kartlagts under högstadietiden. Resultatet vid undersökningen blev att läsförståelsen förbättrades för de svaga läsarna. Det visade sig också att de som var bra i sin läsförståelse i årskurs sju, sänkte sina resultat och närmade sig medelstanine fem. Ökad lästid i skolan har gjort att eleverna ökat sin läsförståelse. Däremot krävs det en utveckling av projektet, där samtalet kring det man läser sätts i fokus. Samtal ökar elevers förståelse och reflekterande. Nyckelord: Dyslexi, läs- och skrivsvårigheter.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Litteraturgenomgång Vad är läsförståelse? Definitionen dyslexi Symtom och orsak till dyslexi Svårigheter med läsning och skrivning Vem bedömer vilka barn som är i behov av stöd? Skolans identifiering av riskbarn Diagnostisering till nytta eller skada? Vad bör läs- och skrivsvaga få hjälp med? Lässtrategier Metod Urval Val av diagnosmaterial Etiska överväganden Genomförande av diagnosen Utförande av diagnos i årskurs Utförande av diagnos i årskurs Utförande av diagnos i årskurs Genomförande av analysen Resultat Läsförståelsen presenterade utifrån funktionstabell Elevresultat Skillnader mellan stad och landsbygd Skillnader i läsförståelse mellan flickor och pojkar

5 5. Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Vidare forskning Referenslista... Bil. 1 Bil. 2

6 1. Inledning Under fyra års tid har jag arbetat som speciallärare. Dels har jag arbetat med barn och ungdomar med invandrarbakgrund och dels i en högstadieskola med mestadels svenska ungdomar. För mig har det varit ett privilegium och en utmaning att få möta elever med speciella behov. Kanske kan det vara min tidigare erfarenhet med tjugo år inom vården som gör att jag känner en sådan sympati med dessa ungdomar. Jag anser att de behöver känna trygghet, få lite extra stöd och oändligt mycket uppmuntran. Ofta är de skoltrötta och har mist sin förmåga att tro på sig själva och att de ska klara av skolan. Hjälpmedel som datorer med rättstavningsprogram som till exempel Stava- Rex i svenska och Spell-Right i engelska, vet de inte vad det är. Eleverna anser också att en multiplikationstabell som ligger framför dem är fusk och gör hellre fel än att ta hjälp av något sådant. Arbetet som speciallärare innebär att jag ständigt får omvärdera och förändra mitt pedagogiska arbete. Ungdomarna ser mig ofta som en mara innan vi lärt känna varandra, och de är rädda för att någon ska komma och peka ut dem och säga, att de inte kan och att de måste gå i en mindre grupp, för att de ska klara av skolan. Att bli utpekad under ungdomsåren är det värsta som kan hända, tycker de. Men oftast glömmer de snart detta och tycker det är trevligt att arbeta i en liten grupp. Dessutom tycker de att det blir roligare med ämnet då de snabbare får hjälp. För mig är det en glädje att få skapa trygghet för dessa elever, och försöka uppmuntra och stärka deras självkänsla. Läs- och skrivsvårigheter är ett stort problem i dagens skolsituation. Därför är det viktigt att skaffa sig kunskap och ta del av aktuell litteratur för att öka kunskapen inom detta område. Då man studerar läs- och skrivsvårigheter är dyslexi ett av de problem som kan vara orsaken till svårigheterna. Men det finns många elever som har stora svårigheter med läsförståelsen trots att de inte har dyslexi. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det som kunskapsmål att: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift. (Lpo 94 s.) I den skola där jag tjänstgör, arbetar vi aktivt med att försöka förbättra denna situation. Under höstterminen år 2006 startade ett läsprojekt för att öka elevernas läsförmåga och läsförståelse. Projektet går ut på att öka läslusten hos eleverna och utveckla dem till bättre läsare. Elevernas val av litteratur lägger lärarna sig inte i, utan uppmuntrar all form av läsning. Eleverna läser varje dag tjugo minuter spritt över flera olika ämnen. Detta på grund av att inte endast ett ämne ska bli 1

7 belastat av undervisningsbortfall och att läsförståelsen är viktig för alla ämnen. De som har stora svårigheter får lyssna på talböcker för att utveckla sin läsupplevelse. Målet är att de ska bli bättre läsare och därmed kunna förbättra sina resultat i skolan. Dessutom är det en träning i att kunna koncentrera sig och slappna av i klassrumsmiljön. Här blir mitt arbete med att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter viktigt, på så sätt att de lär sig använda hjälpmedel och visa att läsning inte enbart tillhör en viss speciell grupp elever. Enligt Lpo 94 och de anvisningar som där ges till läraren om elevens kunskaper ska läraren utgå från varje elevs behov och förutsättningar och entusiasmera, handleda och stötta elever med svårigheter. På min skola ger speciallärarna ger också, tillsammans med undervisande lärare i svenska, ett läsförståelsetest till alla eleverna från årskurs sju till nio. Det är dessa läsförståelsetest som kommer att ligga till grund för min studie, som ska undersöka om den ökade lästiden har utvecklat elevernas läsförmåga. I pedagogiska sammanhang benämns ofta dyslexi som specifika läs- och skrivsvårigheter, och då menar man,, att problemen inte kan härledas från sociala, psykologiska eller pedagogiska faktorer (Zetterqvist Nelson,2003). I mitt arbete kommer jag att skilja på dyslexi (specifika läs- och skrivsvårigheter) och läs- och skrivsvårigheter som två begrepp. Detta på grund av att elever, som har fått diagnosen dyslexi (specifika läs- och skrivsvårigheter), ska vara utredda av en logoped eller psykolog(ingvar, 2008). De elever som jag definierar som elever med läs- och skrivsvårigheter är de som inte har avkodningsproblem eller är utredda för sina problem, men ändå har svårt att förstå vad de läser ( Elbro, 2006). 1.2 Syfte Syftet med min uppsats är att undersöka om ökad lästid kan ge positiv effekt på elevers läsförståelse. Vidare avser jag genom att studera litteratur se på vilka orsaker som ligger bakom dyslexi och läs- och skrivsvårigheter och om det finns metoder genom läsning som kan hjälpa dessa elever. 1.3 Frågeställningar Kan ökad lästid i skolan vara ett sätt att utveckla elevernas läsförståelse? Hur ser elevernas läsförståelse ut om man ser på resultatet utifrån könstillhörighet och landsbygd/skola? Finns det läsmetoder som kan resultera i ökad läsförståelse i skolan? 2

8 2. Litteraturgenomgång 2.1 Vad är läsförståelse? Det finns stora skillnader mellan olika dyslektiker. En del läser sakta och mödosamt medan andra läser snabbt och ofta gissar vad det är de läst. Detta förhållande gäller även skrivfelen där det är stor variation både i kvantitet och i kvalitet. Dyslektikerna är så till vida inte en homogen grupp. För pedagoger är detta ett problem då man får svårt att anpassa undervisningen till dyslektiker i helgrupp. Undervisningen måste individualiseras utifrån elevens specifika problem. För att förstå en text måste man kunna behärska både avkodning och förståelse för texten. Avkodning är läsningens tekniska sida och berör ljudning, bokstavering och stavelseläsning. Däremot krävs mer kognitivt arbete, det vill säga mer tankeverksamhet, för att skapa förståelse för en text. Läsaren tolkar texten till egna erfarenheter och drar slutsatser. Att man skiljer på förståelse och läsning kan man märka till exempel då man läser högt för någon. Man kan läsa en text helt automatiskt utan att reflektera över vad som står vid ett tillfälle då man är okoncentrerad. Hos en dyslektisk elev beror ofta förståelsesvårigheterna på dålig ordavkodning. Den följs också ofta av stora rättstavningssvårigheter. Att läsa kräver så stor energi att dyslektikern ger upp. En automatiserad läsning kräver mycket träning av att läsa skrivna ord och reflektera över vad man läst. Läsförståelsen kan inte automatiseras Højen och Lundberg (2006). Reichenberg (2008) skriver om svenska barns ökade problem med att läsa och förstå olika texter. Hon framför att barn oftast börjar med att höra sagor ifrån sina föräldrar. I skolan möter de senare olika faktatexter, där det gäller att lära sig att läsa på olika sätt, som till exempel djupläsning och sökläsning. Här måste man bli medveten som läsare och förstå när man inte begriper en text. Man måste också bli medveten om hur och vad man ska göra om man inte förstår. Elever som har svårt att förstå innehållet i en text brukar man i England kalla för poor comprehenders. Typiskt för dessa elever är att de läser ganska bra, men förstår inte vad de läst. Reichenberg menar att barnen i dagens skola får problem, då mycket av undervisningen består av att inhämta egen information via internet, tidningar, olika läroböcker och uppslagsverk. Läsförståelsen är nyckeln till eget lärande och att lyckas i skolan. Svårigheter i läsförståelsen leder till en negativ självbild, motivationsproblem och passivitet. Dessa elever hamnar ofta i en ond cirkel och klarar sig sämre än vad de egentligen har förutsättningar för. Konsekvensen blir ett torftigare språk, svårigheter med begreppsbildningen och sämre kunskaper i olika ämnen. (a.a.) 3

9 De inre föreställningsbilderna som dyker upp då man läser är viktiga för förståelsen av textinnehållet (Elbro, 2006). Men ibland uttrycker texten en överdriven positivism eller något negativt. Här ska läsaren använda en annan strategi genom att läsa mellan raderna. Detta är bland de svåraste bitarna att arbeta med i läsförståelsen. Det blir ofta att elever med läsförståelseproblem tolkar texten fel och tappar bort sig i texten. Har eleven kunskap om olika genrer och vad som normalt ingår i de olika texttyperna har de större möjligheter att hänga med i texten (a.a.). 2.2 Definitionen dyslexi Forskningsområdet kring dyslexi är stort och är framförallt fokuserat på fem olika områden. Det första är utredning av biologiska orsaker Det andra är att försöka kartlägga förekomsten Det tredje rör kriterier hur man ska diagnostisera dyslexi Det fjärde handlar om hur man skulle kunna förutse att ett barn har dyslexi Det femte avser utarbetningar av pedagogiska metoder för att dyslektiker ska klara skrivproblematiken (Zetterqvist Nelson, 2003,a.a.) Idag finns flera definitioner av dyslexi och ännu är definitionen av dyslexi inte helt fastställd. Den definition man använder beror oftast på vilken yrkesgrupp man tillhör. Normalt skiljer man på utvecklingsdyslexi och dyslexi orsakad genom hjärnskada under uppväxten. I de definitioner som tas upp i detta avsnitt avser endast utvecklingsdyslexi. Vanligast är definitionen från The International Dyslexia Association, från år Definitionen tar upp svårigheter att avkoda enskilda ord och/eller flytande ordigenkänning beroende på fonologiska brister. Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som har neurologiska orsaker. Dyslexi kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavnings- och avkodningsförmåga. Dessa svårigheter orsakas vanligen av en störning i språkets fonologiska komponent, som ofta är oväntad med hänsyn till andra kognitiva förmågor och trots möjligheter till effektiv undervisning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och bakgrundskunskap. (http://dyslexiforeningen.se/pdf/definitioner.pdf) 4

10 Høien och Lundberg tar i sin definition upp brister i avkodningen av språket som det viktigaste kriteriet. De anser att den genetiska faktorn ligger till grund för dyslexin och att läs och skrivsvårigheterna inte växer bort. Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer vid kodning av språket. Störningen ger sig först till känna som svårigheter med att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Störningen kommer också tydligt fram genom dålig rättskrivning. Den dyslektiska störningen går som regel igen i familjen, och man kan anta att en genetisk disposition ligger till grund. Karakteristiskt för dyslexi är också att störningen är ihållande. Även om läsningen efter hand kan bli acceptabel, kvarstår oftast rättskrivningssvårigheterna. Vid en mer grundlig kartläggning av de fonologiska färdigheterna finner man att svagheten på detta område ofta också kvarstår upp i vuxen ålder. (a.a. s.20-21) Även inom sjukvården finns ett internationellt diagnossystem. I svensk, sjukvård finns diagnoserna F81.0 Specifik lässvårighet och F81.1 Specifik stavningssvårighet. Den förstnämnda täcker svårigheter både med läsning och stavning, den senare endast skriv- och stavningsproblem. Vid diagnostisering ska specifik och klart försämrad utveckling av läs- och skrivförmågan visas. Problemen har inte uppkommit på grund av otillräcklig skolgång eller dålig syn. (http://dyslexiforeningen.se/om_dyslexi.html) 2.3 Symtom och orsak till dyslexi Forskningen om orsaker till dyslexi är omfattande. Det är många människor som är drabbade av dyslexi och man kan finna dem på alla intelligensnivåer. De anser att man redan i förskolan med stor sannolikhet kan förutsäga hur det kommer att gå för barnets läs- och skrivutveckling. Därför är det viktigt att pedagoger lär sig att se symtom och kan sätta in rätt åtgärder i ett tidigt stadium. Dyslexi kan delas in i primära och sekundära problem. De primära symtomen är svårigheter med ordavkodning och rättstavning. Orsaken till detta är svaghet i det fonologiska systemet. Detta innebär svårigheter i: Ortografin (ordets stavningssätt) Semantik (förståelse) Syntax (meningsbyggnad) Morfologi (meningsbärande grundenheter) Den fonologiska svårigheten kan komma sig av neurologiska skillnader, genetiskt arv och miljöpåverkningar. De fonologiska svårigheterna handlar om en språklig svaghet med nedsatt språkfunktion. Detta kan visa sig i form av problem med korttidsminnet, benämningssvårigheter 5

11 och dålig artikulation. Andra svårigheter som kan relateras till dyslexi är dålig motorik, uppmärksamhetsproblem och koncentrationssvårigheter. De sekundära symtomen är dålig läsförståelse, fattigt ordförråd, sämre självförtroende och ofta också svårt med matematik. Även socioemotionella anpassnings- och beteendeproblem kan vara en konsekvens av dyslexi. (Høien och Lundberg, a.a) 2.4 Svårigheter med läsning och skrivning Inlärningssvårigheter gör att barn och ungdomar har svårt att ta till sig kunskaper och färdigheter så som man önskar i de olika åldrarna. Ofta visar sig svårigheter som dåligt utvecklad motorik. Detta leder till svårigheter för elever att kunna rita, skriva och aktiviteter som gymnastik. En annan inlärningssvårighet är brister i kognitiva och metakognitiva funktioner. Med det menas att eleverna måste vara aktiva i sin inlärningsprocess och använda olika strategier för att omarbeta det man lär sig och överföra denna information i en aktiv kodningsprocess, från korttidsminnet till långtidsminnet, där det sedan lagras. Den metakognitiva styrfunktionen är verksam när man lär sig något som har betydelse för elevens planering, kontroll och korrigering av det man lärt sig. För elever med inlärningssvårigheter är det speciellt fyra strategier som man har svårigheter med. Det första är att urskilja vad som är viktigt och oviktigt i en text. Det andra är att kunna organisera innehållet i meningsfulla helheter. I stället för att se sammanhang i texten, lär de sig detaljer. Den tredje svårigheten är att sätta samman gammal kunskap med ny. Därmed blir den nya kunskapen inte något meningsfullt. Den fjärde och sista svårigheten är att eleverna inte kan återkoppla till det arbete som de gjort och se att de har nytta av att till exempel skriva om och utveckla den text som läraren har rättat. Därmed förbättrar inte eleverna sina skrivresultat. (Asmervik, Ogden, Rygvold, 2001) Barn med försenad språklig utveckling har ofta problem i läsundervisningen. Detta visar sig oftast i svårigheter med läsförståelse och ibland också ordavkodning. Läs- och skrivsvårigheter kan bero på en rad olika orsaker och det är viktigt att ta reda på bakomliggande problem för att kunna ge rätt hjälp. Försenad språkutveckling är en av orsakerna till att barn har speciella svårigheter vid läsundervisning. Då oftast vid läsförståelsen och vid ordavkodningen. Synsvårigheter som till exempel med synskärpa, synfält och samsyn kan vara orsak till en svaghet. Det är viktigt att eleven blir undersökt om misstanke om synnedsättning förekommer. Pedagogen bör även vara observant på om det förekommer lång ikonisk presistens, eller för lång efterbild av synintryck. Ett test på detta kan man göra genom att lägga en blå transparang över texten. Hörselproblem är ett 6

12 hinder i den fonologiska ordavkodningen. Det är viktigt att pedagogen är medveten om elevens hörselförlust och vilka språkljud och frekvensnivåer som är förlorade. Emotionella och motivationella problem kan få allvarliga konsekvenser för en elev i skolan och i det kommande vuxenlivet. En elevs tidiga misslyckanden i skolan, med något så elementärt som läsning, ger ofta en förändring av självbilden. En del barn hamnar i en ond cirkel och gör allt för att undvika skriftspråket, vilket leder till nya nederlag. Vissa elever blir okoncentrerade och bråkiga. Det är viktigt att en brytning av beteendet sker och en kartläggning om vad problemets karaktär är. Samtal mellan pedagog och förälder är viktig och att observationer görs under en diagnostiseringsperiod. I vissa fall kan man även ha kontakt med en psykolog för att komma tillrätta med problemet. Hemmiljön är viktig för barnets väg in i skriftspråket. I en del hem har barnet blivit bekant med böcker och tidningar. I andra hem finns det barn som nästintill saknar skriftspråklig socialisering. Det är viktigt för barn att se att föräldrar visar intresse för bibliotek och läsning av böcker och tidskrifter. Vissa föräldrar har inte förväntningar på att barnet ska lära sig läsa och fungerar inte som några förebilder. I vissa kulturer i världen värderas inte läsning så högt som annan verksamhet. Där värderas samtalet med andra människor högre och anses viktigare. Brister i undervisningen kan vara att läraren inte tar reda på barnets mognad för att lära sig nya saker. Undervisningen sker för snabbt eller för svårt material används. Det är också viktigt att elever uppmuntras och får beröm. Svag begåvning hos en elev är inte ett hinder för att lära sig läsa. Däremot ställer det pedagogiska krav på vilken metod man använder och att undervisningen är anpassad både innehållsmässigt och i instruktionshastighet. Vid en dyslexidiagnostisering kartläggs vanligtvis denna nivå (Høien och Lundberg, 2006,a.a). Om den lässvage undviker att läsa hamnar han/hon i en ond cirkel och klarar därför av mindre än vad man egentligen har förutsättning för. Konsekvensen blir ett torftigt språk och ett begränsat ordförråd. Bristerna i begreppsbildningen gör också att man successivt halkar efter i de övriga skolämnena. Följden av detta gör att elevens självbild blir negativ och man blir orolig och ängslig för att misslyckas med sin läsning (Reichenberg, 2008,a.a). 2.5 Vem bedömer vilka barn som är i behov av stöd? Först och främst behövs det kunskap om hur barn beter sig i olika utvecklingsskeden och vilka avvikelser man behöver vara uppmärksam på. Förskollärare, fritidspedagoger och lärare bör ha dessa kunskaper och använda dem. På barnavårdscentraler finns det också utbildad personal som har kunskap om barns utveckling och som kan se avvikelser vid 4 5 års kontroller. Eftersom det 7

13 är svårt att bedöma behovet av särskilt stöd hos ett barn, utöver fysisk utveckling, behövs kännedom om barnets totala livssituation. Kunskap om olika samhällsproblem och barnets familjesituation bör tas hänsyn till. En sådan kompetens har till exempel socialsekreterarna, men de träffar inte alla barn och deras familjer. Det är viktigt att ett samarbete byggs upp mellan skola och barnomsorgsverksamhet för att barn med behov av särskilt stöd får den hjälp som de har rätt till. Svårigheter med läsning och skrivning kan man också få om eleven i sin hemmiljö har brist på träning och för lite språkexponering.( Ingvar, 2008, a.a) Om det finns tecken på att en elev är i behov av särskilda stödåtgärder är rektorn ansvarig att en utredning genomförs. Ibland kan utredningen genomföras av kunnig personal på skolan eller så beslutar huvudmannen att anlita en person med mer utredningskompetens. Ibland kan det ta tid att få en utredning gjord och i väntan på utredningen ska stödinsatser sättas in så att eleven ska kunna nå målen i skolan. För att bedöma att åtgärder behövs sättas in för en elev måste lärare tillsammans med rektor kunna uppmärksamma problemet och dokumentera svårigheterna hos eleven. (http://www.skolverket.se/sb/d/129) 2.6 Skolans identifiering av riskbarn Nyare forskning visar att vissa av de elever som har dyslexi och läs- och skrivsvårigheter kan bli hjälpta om tidiga insatser i de första skolåren görs. Här kan stora ekonomiska resurser sparas då rätt hjälp innebär minskad specialundervisning. Tyvärr vet man ännu för lite om dyslexins orsaker för att på förskolestadiet kunna förutsäga kommande svårigheter. Barn i denna ålder kan visa tecken på fonologiska brister men sedan ha uppnått den mognadsnivå som krävs för att lära sig läsa vid skolstart. ( Høien och Lundberg, 2006) En lärare bör se när ett barn avviker från övriga barn i gruppen och behöver stöd och det är då viktigt att göra observationer. Det ligger i varje lärares profession att planera, genomföra och utvärdera ett sådant arbete. I detta arbete ska man se hur barnen beter sig och hur de fungerar i gruppen. Ser man ett barn där man misstänker, att det kan finnas svårigheter, ska man kartlägga barnets tidigare utveckling och då eventuellt se barnets framsteg. Dessa observationer kan sedan ligga till grund vid samtal med förälder och konsulter för att beskriva barnets beteende och om man behöver sätta in åtgärder för att hjälpa barnet. (Larsson- Swärd, 1999) 8

14 2.7 Diagnostisering till nytta eller skada? Syftet med tester kan ha flera poänger som till exempel att kartlägga elevers kunskaper, färdigheter och lässvårigheter på en nationell och lokal nivå. Detta kan då ligga som grund för politiska beslut och om resurstilldelningar. Ett annat syfte kan vara att se om verkställda åtgärder har varit effektiva. Diagnosen slutligen, är ett prov på individnivå som ska leda till en kartläggning av elevens starka och svaga sidor. Den kan visa om det föreligger orsaker som hindrar eleven i hans/hennes läsutveckling. Om inte en diagnostisering utmynnar i ett konstruktivt vägledande för pedagogen är diagnosen meningslös (Høien och Lundberg, 2006). Om en diagnostisering är rätt använd, kan eleven få den träning och kognitiva utveckling som han/hon har rätt till. Det allra viktigaste är att eleven får reda på varför inte man kan läsa, förstå och skriva. En dyslexidiagnos krävs också i dagens skola för att få längre tid vid provtillfällen eller få rätt till muntliga prov (Ingvar, 2008). PIRLS (The IEA Progress in International Reading Literacy Study), är en internationell studie där läsförståelsen står i fokus. Den första undersökningen gjordes år 2001 och man avser att genomföra denna undersökning vart femte år. Skolverket presenterade rapporteringen från den senaste studien i november I den undersökning visade det sig att det var främst starka läsare som fick försämrad läsförståelse. Orsaken till detta skulle vara att stora resurser läggs på de svaga läsarna, medan de medelgoda och starka läsarna får mindre undervisning i hur de skall utveckla sin läsförmåga ytterligare. Westlund anser att det inte bara hjälper att läsa mycket, utan det gäller även att reflektera över vad man läser och hur man förstår det man har läst. (Westlund, 2009, a.a) Även Reichenberg (2008) skriver om PIRLS, där hon beskriver hur svenska pedagoger fick ett antal frågor kring hur de undervisade i läsförståelse. Den visade att svenska lärare, jämfört med andra länder, inte ägnar mycket tid till åt att lära eleverna generalisera och dra slutsatser, att förutse händelseförlopp i texter var inte heller särskilt utbrett i Sverige, i synnerhet inte mellan elever på lektionstid. (Monica Reichenberg, s.12) 2.8 Vad bör läs- och skrivsvaga få hjälp med? Taube(1988) menar att man ofta har trott att elever med dålig självkänsla utvecklar dålig läsförmåga, men det är troligare att självförtroendet växer fram när man märker att man blir bättre 9

15 och känner att man kan. Elever som själva märker att de lär sig och blir bättre på, till exempel läsning och skrivning, får en större självtillit. I skolan handlar det ofta om att prestera uppgifter under en viss tid. För barn med läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att de inte känner stress utan att inlärningen sker i en förstående, varm och accepterande undervisningsmiljö. Arbetet med en god kontakt mellan skola och föräldrar är också viktigt för att barnet ska ha realistiska förväntningar på sig. Föräldrars förväntningar på barnen kan annars bli en källa där barnet känner sig misslyckat. För skolan är det viktigt att på ett lustfyllt sätt visa att läsning är något viktigt och trevligt för alla människor, och att det i det framtida livet är något man har stor glädje av. Då en elev i de högre årskurserna har misslyckats med sin läs och skrivundervisning kommer det att krävas mer för att bryta elevens negativa självbild. Lärarens uppgift att ändra elevens självbild tar ofta lång tid, men den är inte omöjlig. Däremot är det viktigt att undervisningen sker i små steg och att man sätter upp mål som leder till att eleven får känna att han/hon lyckats (a.a.). Det finns flera olika undervisningssätt som kan hjälpa elever med dyslexi och elever med läs- och skrivsvårigheter. De uppmanar pedagoger, att läs- och skrivsvaga eleven bör få hjälp med att lära sig vad som är väsentligt och vad som är oväsentligt i en text, eftersom elever med läs- och skrivsvårigheter har problem med att uppfatta en text som en semantisk enhet. Ofta har dyslektiker ett fattigt ordförråd och det är viktigt att utveckla detta genom att lära sig ord som förklaras och diskuteras i sitt sammanhang då man läser en text. Dyslektikers fonologiska problem kan ibland ge utslag i dåligt korttidsminne eller arbetsminne, det kan då vara till hjälp för minnet att läsa högt. För läsförståelse är det viktigt att eleven har bakgrundskunskaper och erfarenheter dit de kan koppla det man läst. Samtalet kring texten där läraren hjälper eleven att tolka och förstå är viktig. Här har dyslektiker i synnerhet svårigheter med att se att det finns ett samband mellan det de läser och deras egna erfarenheter. Ofta har dessa elever lättare att förstå en text om de får lite förförståelse om vad texten handlar om, och det minskar risken för att de hamnar fel i förståelsen. Eleverna får också på detta sätt en förståelse för Varför gör jag detta?, Varför tror du att vi gör detta?. Genom samtal om texter lär sig eleverna också att förstå hur texter är uppbyggda. Detta har de användning av då de senare ska skriva egna texter. Vid explicit undervisning har läraren i förväg valt ut ett läsmaterial som ska läsas med en viss strategi. Det kan exempelvis vara att dra slutsatser. Läraren visar sedan vad eleven ska tänka på under sin läsning. Det kan vara att ställa frågor till texten, eller att man besvarar en viss fråga på det man läst. Vid samtal om texten ska eleven finna stöd för sitt svar ur den text han/hon har läst, eller att förklara hur man har tänkt och resonerat. När eleven har lärt sig denna metod kan eleven själv i diskussioner referera till egna 10

16 erfarenheter som liknar händelser i texten. En dyslektiker behöver direkt vägledning och mycket tid till inlärning. Här är det viktigt med en väl planerad specialundervisning och att göra eleven medveten om hans/hennes egen läsförmåga (Høien och Lundberg, 2006,a.a). Inom forskningen stöds idag användningen av teknologiskt kompensatoriska hjälpmedel. Det finns stöd för att användningen av hjälpmedlen till och med kan ge förbättringar av läs- och skrivförmågan. Datorer bör användas tidigt i specialundervisningen för elever som har svårigheter med att lära sig läsa och skriva. De lär sig använda det som ett kompensatoriskt hjälpmedel och kan arbeta med likadana arbetsuppgifter som sina klasskamrater. Vad som är viktigt är att eleverna får lära sig hur de kan använda datorn i sitt skolarbete. Hjälpprogram som stavningskontroll, lexikon och synonymordböcker blir ett bra hjälpmedel i sin skriv- och ordutveckling (Föhrer, Magnusson, 2003). 2.9 Lässtrategier Tyst läsning i undervisningen bör vara schemalagd för att utveckla läsförståelsen och för att eleverna ska bli goda läsare. Däremot hjälper inte bara tyst läsning för att utveckla elevernas analytiska och kritiska läsning. Genom att använda olika strategier vid läsning kan man aktivt utveckla läsförståelsen. Tre forskningsmodeller har utvecklats som visat sig effektiva för läsförståelse. Den ena är Reciprocal Teaching (RT), eller tänka högt modellen. Forskarna Palinscar och Brown ligger bakom detta undervisningsprogram. De utgick från fyra strategier som goda läsare använder sig av som: att förutspå handlingen eller ställa hypoteser till texten, att ställa egna frågor till texten och klargöra otydligheter. Slutligen ska eleverna sammanfatta det de läst. RT-strategin bygger på en vägledd undervisning och syftet är att göra eleverna aktiva och synliggöra kognitiva tankeprocesser på samma gång som diskussioner kring texten lyfts fram. Den andra modellen kallas Transactional Strategies Instruction (TSI) och är en vidareutveckling av RT-modellen. Två lärare Pressley och Ruth Wharton-McDonald ligger bakom utformningen av TSI metoden. Den grundar sig framförallt på två principer och det är: Att läraren gör eleven medveten om vilken strategi han använde då han läste. Att gemensamt med eleven tolka och diskutera texten som lästs. Den tredje forskningsmodellen kallas CORI, Concept-Oriented Reading Instruction, eller begreppsorienterad läsundervisning. Den är framarbetad av professor John Guthrie och enligt modellen ska intresset och den naturliga nyfikenheten hos eleven öka motivationen så att eleven använder kognitiva strategier. Dialogen är viktig mellan lärare och elever. Läraren uppmuntrar 11

17 eleverna att ställa frågor och söka kunskap via olika texter och via Internet. Olika lässtrategier används och man synliggör detta genom att diskutera hur man läst texten med eleven. Eleven skriver sedan i loggbok ner sina tankar och hur han har arbetat fram sina svar till frågeställningen. Slutligen redovisar eleven sina resultat genom tankekartor, bilder eller diagram för de övriga i klassen. Barbro Westlund (2009) 12

18 3. Metod 3.1 Urval På den högstadieskola där jag arbetar har lärare samarbetat under tre år, med att försöka öka elevernas intresse för läsning och att öka läsförståelsen. Det bestämdes att elever skulle ha tjugo minuter tyst läsning fyra dagar i veckan. Tiden för läsningen togs från fyra ämnen, svenska, matematik, engelska och SO. Efter diskussioner i lärargruppen kom man fram till att eleverna fick läsa vilken bok de ville. Det viktigaste var att alla läste, även om det var faktatexter. Vi valde bort att de skulle behöva referera boken eller på annat sätt få några uppgifter på den bok de läst, för att på så sätt uppmuntra till en kravfri och lustfylld läsning. De elever som hade utredd dyslexi hade möjlighet att låna ljudböcker för att få den läsupplevelse som alla ska kunna känna. För att mäta läsförståelsen gjorde man en läsförståelsediagnos under september eller oktober månad under höstterminen. Vid testet hoppades vi att det ska ge en fingervisning om hur elevernas läsförståelse såg ut, och hur den utvecklade sig. Målet var att den dagliga lästiden skulle öka deras läsförståelse och även deras studieresultat. Ett stort antal böcker införskaffades till skolans bibliotek, med en blandning av genre och svårighetsgrader på böckerna. Skolan är en högstadieskola där det under åren gick cirka högstadieelever per år. Jag valde att följa 97 elever i deras läsförståelse från det att de började årskurs sju tills de avslutade årskurs nio. Dessa elever var fördelade på fem klasser. Varför jag valde denna åldersgrupp beror på att det var bara dessa elever som involverades av hela läsprojektet, från årskurs sju till årskurs nio, och i samma utformning. Själva diagnosen som eleven gör är en kvalitativ undersökning där varje elevs specifika läsförståelse läses av. Jag valde sedan att sammanställa alla elevers resultat under höstterminen i årskurs sju år 2006, årskurs åtta under höstterminen år 2007 och årskurs nio under höstterminen år Undersökningen blir därmed kvantitativ och följer på så sätt inte en individuell elev utan visar vilken utveckling som har skett för alla eleverna under åren. (Patel, Davidson, 2003) 3.2 Val av diagnosmaterial Skolan hade sedan tidigare införskaffat Maj-Gun Johansson, Klassdiagnoser i Läsning och Skrivning för högstadiet och gymnasiet. Psykologiförlaget AB, Valet av diagnosmaterial var därmed redan klart. LS-klassdiagnoser 1 är lättadministrerade och ska ge en bild av var eleven befinner sig i sin läsutveckling. Diagnoserna utgår ifrån en kvalitativ analys av läs- och skrivfunktionen. Svårighetsgraderna varierar för de olika åldersgrupperna och ska visa både 1 LS står för läsning och skrivning 13

19 elevernas starka som svaga sidor. Diagnosen ska sedan leda till ett samtal mellan elev och lärare, där eleven ska bli medveten om sin egen läsförmåga. Eleven ska bli delaktig i sin egen inlärningsprocess. Det är säkerligen lättare att mobilisera sina krafter när man vet vad man gör och varför. Får sedan eleven uppleva att ansträngningen leder till framgång kommer eleven att växa både i färdigheter, kunskaper och självtillit. (LS-Klassdiagnoser,2000, s.5) Uppgifterna är avsedda att visa hur eleverna klarar av ett visst moment i läsning och skrivning. En kvantitativ diagnos undersöker var eleven befinner sig i läsning och skrivning jämfört med andra elever i samma årskurs. Elevens läsförståelsetest sammanräknas på så sätt att man räknar antal rätt och fel. Antalet fel subtraheras från antalet rätta svar och med den summa man får fram, kan man sedan avläsa ett staninevärde. Varje elev får på så sätt sitt eget staninevärde som ligger mellan ett och nio. Exempel på hur varje elevs stanine kan läsas av: Stanine Poäng (Johansson, Klassdiagnoser i Läsning och Skrivning för högstadiet och gymnasiet. Psykologiförlaget AB, 2000) Stanineskalan är en standardskala där elevens poäng överförs till en niogradig skala. Ett staninevärde på fem motsvarar medelvärde och de lägsta värdena ett till två. Staninen är normfördelad, vilket innebär att skalan eller nivåerna har standardiserats utifrån test som har gjorts på 1330 elever. Denna standardisering gjordes första gången på högstadiet i Östersunds kommun år Men efter önskemål från flera kommuner gjordes en ny normering hösten (http://www.mglos.se/ny_sida_1.htm) Diagnoserna delas in i fyra moment: diktamen, avläsning av ord, ordförståelse och läsförståelse. I undersökningen som jag kommer att presentera har jag valt läsförståelsedelen och de resultat som framkommit vid dessa diagnoser. Jag valde denna del för att se om läsprojektet har haft någon effekt på elevers utveckling i läsförståelse. Diagnosen består av nio olika texter som eleven ska läsa. Efter varje text ska man sedan svara på vilken rubrik som passar till texten. Här kan man bara välja ett alternativ. Därefter följer sex olika påståenden där eleven kan välja ett till flera alternativ till svar. 14

20 3.3 Etiska överväganden Då man utför en undersökning bör man ha i åtanke, de forskningsetiska principerna. Här är det viktigt att inte någon enskild elev kommer till skada av ett igenkännande. Eftersom eleverna i den undersökning jag har gjort, inte har haft möjlighet att välja på om de vill vara med eller ej, är det av stor vikt att deras enskilda identitet inte kommer till känna. Diagnosen eller testet är något som görs av alla elever på högstadiet och eleverna har inte heller här möjlighet att dra sig ur testsituationen. Vid diagnostillfället visste jag inte att jag skulle använda elevernas resultat till mitt examensarbete, därmed har de ingen vetskap om att de ingår i en studie. För att skydda deras identiteter har jag endast registrerat varje elev med ett nummer, som inte stämmer överens med de klasslistor som finns arkiverade. Resultaten av läsförståelsen är inte presenterade på individnivå, utan som storgrupp vilket också innebär att en identifiering omöjliggörs. Resultaten av undersökningen kan vara av intresse för skolan och rektor och flera utav personalen är införstådda av undersökningens karaktär. Endast en elev blir omnämnd under testtillfället. Den eleven är inte presenterad som varken pojke eller flicka, för att på så sätt inte kunna identifieras. Vid testtillfället var eleven ensam kvar i klassrummet och bara han/hon skulle kunna känna igen sig själv om hon läste detta arbete. f 3.4 Genomförande av diagnosen Enligt metodbeskrivningen ska man visa hur man går tillväga vid insamlandet av den information man behöver för sin undersökning. Här ska undersökningsgruppens storlek redovisas, eventuellt bortfall och information kring testtillfället framgå. Man ska även beskriva individerna i undersökningsgruppen utan att enskild individs integritet visas. ( Patel, Davidson 2003a.a) Eftersom jag inte vid undersökningstillfällena visste att jag skulle göra ett examensarbete om läsförståelsen, har jag inga anteckningar om enskilda elevers uppförande eller speciella iakttagelser vid lektionerna. Däremot gör jag alltid dagboksanteckningar efter lektionerna om vad vi har arbetat med och om det har varit några speciella händelser som man behöver diskutera med någon. Vid de tillfällen då diagnoserna har gjorts har jag inte skrivit om några speciella elever och det brukar vara lugnt vid provtillfällena. Eftersom jag inte är närvarande vid alla klassernas provtillfällen måste jag tro på de övriga svensklärarnas kompetens att lämna provresultat som är relevanta och rättvisa för skolan. När diagnoserna är rättade samtalar speciallärare och lärare om de elever som har låga staninevärden och vad som kan vara orsaken till deras låga resultat. Den gräns som vi sätter för att diskutera och följa upp en elevs läsförståelse är vid stanine tre. Vissa av 15

21 dessa elever var redan kända och diagnostiserade dyslektiker. De som inte är diagnostiserade var man observant på och följde deras arbete i skolan. Några blev senare LOGOS-testade av specialpedagog för att utreda om eleven hade specifika läs- och skrivsvårigheter. Direkta samtal om resultaten på läsdiagnosen skedde inte mellan lärare och elev. Vissa lärare tog upp det på individuella utvecklingssamtalet, som man har på hösten och våren och då informerades föräldrarna om sina barns läsutveckling. Man trycker då på vikten av att läsa mycket hemma. Hösten 2006, 2007 och 2008 utfördes ett läsförståelsetest på högstadieeleverna för att få reda på deras läsförståelsekunskaper. Eleverna informeras om följande inför diagnosen. Eleverna fick ha penna, sudd, svarsblankett och uppgiftshäfte. Skrivskärmar finns mellan eleverna. Namn och klass fylls i av varje elev. Ett exempel på hur lästestet fungerade gicks igenom och genomfördes och eventuella frågor besvarades. För lästest 1 och 2 (åk.7 och åk.8) har eleverna 35 minuter att genomföra testet. För lästest 3 (åk.9) har eleverna 50 minuter att genomföra testet. Eleverna uppmuntras att se igenom testet om de blev färdiga snabbt Utförande av diagnos i årskurs 7 Vid den första diagnosen år 2006, gick de elever som ingår i min undersökning i årskurs sju. Alla diagnoserna gjordes under september månad och utfördes på en femtiominuters lektion. Svensklärarna var de som ansvarade för information om hur diagnosen skulle gå till. Jag ingick som speciallärare i två utav klasserna och medverkade under lektionerna. Min uppgift var att eventuellt besvara elevers frågor, dela ut diagnosmaterial och se efter att de arbetade individuellt. Den ena klassens lektion var förlagd på onsdags förmiddag, direkt vid skolstart kl.8:00. Klassen bestod av 19 elever. Provtiden var 35 minuter och blev de färdiga tidigare, fick de sitta och läsa tyst i sina läsböcker. När tiden gått ut samlades materialet in av oss lärare och ordinarie svenskundervisning tog vid tills lektionen slutade. Den andra lektionen var den näst sista på torsdags eftermiddag. Lektionstiden var 45 minuter och tillvägagångssättet var detsamma. Här fortsatte man efter diagnosen med tyst läsning tills lektionen var slut. Klassen bestod av 19 elever och vid testtillfället var en elev borta. I de övriga tre klasserna utförde två klasser testet på förmiddagen och en klass på eftermiddagen. Dessa klasser har i den ena, 18 elever där alla var närvarande, i den andra var det 21 elever, där en elev var borta och i den tredje var 20 elever. Tillvägagångssättet vid diagnostillfällena är densamma. 16

22 3.4.2 Utförande av diagnos i årskurs 8 Andra diagnosen år 2007 ägde rum i september och oktober månad. Under den aktuella tiden då testen utfördes var jag med i fyra av de fem klasserna som speciallärare. Provtiden för diagnosen var 35 minuter. Tiden då diagnoserna utfördes var för tre av klasserna på förmiddagen och för två av klasserna på eftermiddagen. Lektionerna var 50 minuter och de fick samma information om upplägget av diagnosen som tidigare i årskurs sju. De elever som snabbt blev färdiga läste i sin läsbok och diagnosen avslutades först efter det tiden gått ut. Vissa elever hinner med testet och vissa klagar på att de inte har hunnit färdigt. Vid ett av tillfällena gav jag eleverna informationen och utförde exempeluppgiften. Bara en elev saknades i en av klasserna vid diagnosen. Jag rättade de fyra klassers diagnoser där jag var med. I mina anteckningar finns det ingen information om några elever Utförande av diagnos i årskurs 9 Tredje diagnosen år 2008 ägde rum under september månad. Svensklektionerna var för fyra av klasserna parallellagda. Detta medförde att jag endast var med vid tre diagnostillfällen. Längden för diagnosen i årskurs nio är 50 minuter. Den längsta lektionen de hade var också 50 minuter vilket innebar att lektionen var för kort för att hinna med både instruktionen, exempeltexten och själva diagnosen. Eleverna blev då lovade kompensation för de tio minuter som de arbetade över. Vid tillfälle fick de alltså sluta tio minuter tidigare vid en svensklektion. Fyra klasser gjorde diagnosen på förmiddagen, men inte på samma dag. Efter förmiddagslektionerna följde rast. Den klass som gjorde diagnosen på eftermiddagen fick gå hem efter att tiden hade gått ut. Vid diagnostillfällena var det sammanlagt nio elever som inte var närvarande. Varför så många inte var med har jag inga svar på. En av eleverna var vid diagnostillfällets slut inte klar och var väldigt ledsen. Den eleven ställde höga krav på sig själv och kände att tiden var för knapp. Efter samtal om diagnosens syfte och upplysning om att det inte hade betydelse för hennes betyg lugnade hon sig. 3.5 Genomförande av analysen Analyserna har jag valt att presentera i stapeldiagram för att på ett tydligt sätt visa de olika resultaten för vart och ett av åren. Diagram är en presentationsform som tydligt kan visa resultat av en kvantitativ analys. (Ejlertsson, 1996) Undersökningen beskrivs som deskriptiv statistik då det är siffror som ger beskrivningen av det insamlade materialet. För att upprätta stapeldiagrammet behövde jag göra frekvenstabeller där elevernas resultat, rådata, fördes samman. 17

23 Eftersom antalet elever överstiger femtio, bör den relativa frekvensen i procent räknas ut. För att förtydliga resultaten i stapeldiagrammet kan man även ta med frekvenstabellen vid redovisningen (Patel,Davidsson,2003). I det första stapeldiagrammet visas elevernas staninevärde vid läsförståelsetesten. Jag har sammanställt alla elevers resultat årskursvis 2. De elever som har samma stanineresultat har jag sedan räknats samman. Varje år har de ett nytt staninevärde och jag har fört samman elevernas resultat år för år. Elevantalet har varierat något under de tre åren. Orsak till detta är in- och utflyttning eller att elever varit sjuka vid provtillfället. I årskurs sju var två elever borta, i årskurs åtta var en elev borta och i årskurs nio fattas resultat för tio elever. För att ta bort effekten av varierande antal elever valde jag att redovisa respektive staninevärde i procent utifrån elevantalet i respektive årskurs. I det andra stapeldiagrammet tittade jag på om det fanns skillnader i läsförståelsen hos elever boende i stad och landsbygd. Detta valde jag att undersöka efter diskussioner tillsammans med lärare på skolan, då frågan kom upp om det var eleverna från stadsskolorna eller eleverna från landsbygdsskolorna som hade den sämsta läsförståelsen. Här delade jag in eleverna som resande och icke resande elever. Jämförelsen visar endast årskurs sju därför att det var intressant att veta hur elevernas läsförståelse såg ut då de började högstadiet. Det tredje stapeldiagrammet visar på skillnader i pojkar och flickors läsförståelse, för att se om det finns fler pojkar än flickor som har problem med sin läsförståelse. 2 Se bil

24 4. Resultat I detta kapitel kommer jag att visa de resultat som framkommit vid de 97 elevernas läsförståelsediagnos, om det finns skillnader mellan stadsskolorna och landsbygdsskolorna i läsförståelsen och om det finns skillnader mellan flickor och pojkar i läsförståelsen. 4.1 Läsförståelsen presenterade utifrån funktionstabell Utifrån funktionstabellen med det sammanräknade resultatet från alla eleverna kunde jag upprätta stapeldiagrammet. Stanine Antal elever ht-06 % Antal elever ht-07 % Antal elever ht % % 25 26% 7 8% % 15 16% 9 10% % 14 15% 23 26% % 12 12% 23 26% % 21 22% 9 10% 6 9 9% 3 3% 11 13% 7 3 3% 4 4% 1 1% 8 2 2% 1 1% 2 2% 9 3 3% 1 1% 2 2% Summa: % 4.2 Elevresultat Då eleverna börjar i årskurs sju ligger 69 % av eleverna mellan stanine 1-4. Efter tre år på högstadiet, då eleverna går i årskurs nio ligger motsvarande siffra på 72 %. Om man ser på de elever som ligger på staninevärdena 5-9 har läsutvecklingen inte heller ökat. När eleverna startade årskurs sju var det 31 % som hade den högre staninenivån och motsvarande siffra då de slutar årskurs nio är 28 %. Vissa starka läsare har alltså försämrats i sin läsförståelse. Även medelstaninen har sjunkit mellan årskurs sju och årskurs nio, från 14 % till 10 %. Det sämsta resultatet gör eleverna i årskurs åtta, där det skett en markant ökning av stanine 1, som i årskurs sju var 12 % till 26 % i årskurs åtta. Av diagrammet kan vi utläsa att läsförståelsen inte har haft 19

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk

Läs mer

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-

Läs mer

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse

Läs mer

Läs- och skrivsvaghet

Läs- och skrivsvaghet De här orden kan man läsa. De här orden kan man höra. De här orden kan man leka. De här orden kan man göra. Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad av ord. Man kan bli tröstad

Läs mer

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling i Sotenäs kommun Målsättning I Sotenäs kommun ska ingen elev med språk-, läsoch skrivsvårigheter

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist

Läs mer

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg- qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse

Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse Gemensamma vägar 2014 Ann-Katrine Risberg Åbo Akademi i Vasa Vasa specialpedagogiska center Utvecklingsprojekt

Läs mer

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9 Tillbergaskolan Specialpedagogerna Handlingsplan för läs- och skrivutveckling År F 9 God läs och skrivförmåga är nyckeln till kunskap! 2008-10-03 1 En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Av Christer Jacobson Det är många faktorer som påverkar barns läsförmåga. Ett sätt att beskriva olika faktorers inverkan är att utgå från en modell.

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

Handlingsplan dyslexi Viksängsskolan

Handlingsplan dyslexi Viksängsskolan VÄSTERÅS STAD 2011-10-06 1(5) Handlingsplan dyslexi VÄSTERÅS STAD 2011-10-06 2(5) Innehållsförteckning 1.Screening... 3 1.1 Screening år 6... 3 1.2 Screening år 7... 3 1.3 Ytterligare diagnostisering...

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Lässtrategier för läsförståelse

Lässtrategier för läsförståelse Lässtrategier för läsförståelse Att reflektera över den egna förståelsen att veta vad man ska jag göra när man inte förstår - enligt Barbro Westlund Att undervisa i läsförståelse, 2009 2.10.2014 Läsning

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial Den sjunde nordiska kongressen om dyslexiproblematik 14 augusti 2014 i Stockholm Innehåll Bakgrund till projektet Om SPSM Teoretisk

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?

Läs mer

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

Förebyggande handlingsplan

Förebyggande handlingsplan Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se

Läs mer

Fyra presentationer med följande innehåll

Fyra presentationer med följande innehåll Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

Vad vet vi nu? Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll

Vad vet vi nu? Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll Föreläsare: Barbro Westlund Halmstad 160405 Barbro.westlund@isd.su.se Department of Language Education om alla pedagogers ansvar att stödja

Läs mer

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan Läsåret 2016-2017 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande språk, -läs- och skrivutveckling i skolår

Läs mer

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22 LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå 1 Föreläsningens innehåll Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av interventionsstudien

Läs mer

Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1

Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1 Ersdungen F-6 skola i Umeå Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1 Vad jag kommer att prata om: Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 1 (17) Dnr 40-2010:119 Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 2 (17) Huvudmannen 1.1 Förvaltningschef (eller motsvarande) m.fl. Inledning Hur uppfattar ni att det fungerar

Läs mer

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Vasa Specialpedagogiska Center Åbo Akademi i Vasa Lahtinen, U., Hjerpe, J. & Risberg, A-K. 2006 Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Kartläggning av läs- och skrivfärdighet och läs- och skrivvanor

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Barn och Familj Språkutveckling

Barn och Familj Språkutveckling Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet

Läs mer

Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5

Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5 Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5 Lokal handlingsplan Läsa och skriva Att ge stöd till en positiv läs- och skrivutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att tidigt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2016-01-11 Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

LÄRARENKÄT. 2005, International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

LÄRARENKÄT. 2005, International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm LÄRARENKÄT 2005, International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Lärarenkät Din skola är utvald att representera Sverige

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Underlag inför logopedisk utredning av läs- och skrivförmåga

Underlag inför logopedisk utredning av läs- och skrivförmåga Underlag inför logopedisk utredning av läs- och skrivförmåga Medicinska prioriteringar görs inom all hälso- och sjukvård och grundas på Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Patientlagen (2014:821).

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009.

ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009. ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009 Västra skolan Resultat på de nationella ämnesproven skolår 3 Eftersom

Läs mer

Plan för matematikutvecklingen

Plan för matematikutvecklingen Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik Broskolan AB. Box 411 891 28 Örnsköldsvik 1 (5) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik Skolinspektionens bedömning och beslut Skolinspektionen bedömer att Broskolan

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga REGLEMENTE 1(5) Fastställt av skolnämnden den 20 juni 2012 SKN 50 Reglemente för mottagande till grundsärskola i Håbo kommun Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17 Språkutvecklingsplan Reviderad 2013-06-17 1 Vi ska klara alla barn och elever! Som rubrik för Nässjö kommuns skolplan finns devisen Lärande ger glädje och möjligheter. Detta bör genomsyra allt vårt arbete

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Första tillfället Gemensam läsning Inled lektionen med en aktivitet som anknyter till texten. Samla sedan klassen kring storboken. Täck gärna

Läs mer

Varför systematik och struktur- och när börjar den skriftspråkliga utvecklingen?

Varför systematik och struktur- och när börjar den skriftspråkliga utvecklingen? Varför systematik och struktur- och när börjar den skriftspråkliga utvecklingen? Ann-Katrin Swärd PhD, lektor I Specialpedagogik Göteborgs universitet www.gu.se Tidig stimulans. Språklig stimulans A och

Läs mer

Akademin för utbildning och ekonomi. Boksamtal. En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse

Akademin för utbildning och ekonomi. Boksamtal. En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse Akademin för utbildning och ekonomi Boksamtal En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse Helena Sikberg Juni 2011 Examensarbete, 15 högskolepoäng Didaktik Grundnivå

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Elever som zappar skolan 131011

Elever som zappar skolan 131011 Elever som zappar skolan 131011 Projekt på Almåsskolan 2007-2010 Titti Ljungdahl Skolutvecklare Bakgrund Våren 2007 c:a 10 elever med mycket stor frånvaro, de flesta flickor. Tidigare skolgång hade fungerat

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer