Vad vet vi nu? Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll

Transkript

1 Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll Föreläsare: Barbro Westlund Halmstad Barbro.westlund@isd.su.se Department of Language Education om alla pedagogers ansvar att stödja och utveckla elevers språk - både muntligt och skriftspråkligt - och genom hela skoltiden innebörden av att ta tillvara kraften i det egna tänkandet vad man kan samtala om och vad det kan leda till både för vuxna och barn ett språkutvecklande arbetssätt innebär att samtidigt arbeta med aktiv läsförståelse men vad är text och vad är förståelse? betydelsen av ett gemensamt metaspråk om läsförståelse vilka begrepp är speciellt viktiga? Från Att undervisa i läsförståelse till Aktiv läskraft undervisning språk och tanke kognitiva utmaningar självkänsla proximala utvecklingszonen scaffoldning/stödstrukturer feedback metakognition dialog och interaktion Imitation Språket om språket En dag stod Substantiven och hängde på gatan. Ett Adjektiv gick förbi i sin mörka skönhet. Substantiven stod där handfallna, rörda, förändrade. Nästa dag gled ett Verb upp och skapade Meningen. Kenneth Koch Westlund, 2015a, s Ålder/tid Vad vet vi nu? grundläggande språkfärdigheter förståelsestrategier Jag är ingen läslärare. Mitt uppdrag är att ge dem ämneskunskap. Hur man läser och skriver är svensklärarens ansvar. (Anonymt lärarcitat) avkodning läsförståelse Van den Broek et al. (2005) oavsett var i utbildningssystemet en lärare arbetar eller i vilket ämne, ska läraren stödja sina elevers språkutveckling, som är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta till sig och skapa ny kunskap (Skolverket, 2012). 1

2 Samspel mellan skola och bibliotek Fördelar? Nackdelar? Nivågrupperade texter Konsekvenser på individnivå samhällsnivå? nyfikenhet, engagemang, motivation, intresse, samspel, vägledning Olika textgenrer Begreppsförvirring? läsförståelse läsförmåga literacy reading literacy läsflyt Vad är läsförståelse? Vägen mot läsförståelse Blommans beståndsdelar Vilka viktiga beståndsdelar ingår i god läsförståelse? Motivation, engagemang, kreativitet och nyfikenhet (Guthrie & Wigfeld, 2005)) 2

3 Det mångsidiga klassrummet Jag kan, jag vill, jag vågar! Lingvistiska olikheter: Det språk som eleven känner sig mest bekväm att kommunicera på är inte undervisningsspråket. Kulturella olikheter: Elevens bakgrund stämmer inte överens med den rådande skolkulturen tas inte tillräckligt tillvara. Kognitiva olikheter och förutsättningar: Eleven lär sig på annat än skolan lär ut. I ett gott klassrumsklimat vågar eleven göra misstag och lära sig av dem. I ett dåligt klassrumsklimat lär sig elever att undvika situationer där de riskerar att misslyckas. Helplessness has its roots in low efficacy. When children have little or no confidence in their abilities, they come to believe success in school, and at activities like reading, is not possible för them (Guthrie & Wigfeld, 2005, s. 196). ALK (Westlund, 2015) Läraren tar ett aktivt ansvar för sin läs- undervisning och låter eleven alltmer ta ansvar för sitt eget lärande. (Successivt övertagande av ansvar.) Eleven förstår att ansträngning lönar sig för att uppnå de mål som hon/han har gått igenom med läraren. (Inre motivation.) Eleven skattar vilken grad av ansträngning hon/han varit beredd att göra. (Självbedömning.) Läraren utvärderar sin egen undervisning och är beredd att ändra den så att alla elever utvecklas. (Självbedömning.) Utmärkande drag för ett lärsamhälle man är beredd att tänka om, tänka nytt och ta tag i det som är avgörande för att uppnå förändringar i form av framgångar: när skolan genom skicklig undervisning lyckas kompensera elever för olika förutsättningar och skillnader i hembakgrund. Komponenter som samverkar vid läsförståelse (Westlund, 2013; 2015) Texter på olika nivåer som påverkar språkutveckling och läsförståelse Läsning på egen hand Läsning med hjälp av vägledning Läsning på frustrationsnivå (för svåra texter) Läsning på komfortnivå (för lätta texter). (RAND Reading Study Group, 2002) 3

4 Hur får jag visa att jag förstår? Teorier om feedback Kan lyssnandet av en text betraktas som riktig läsning? Enligt flera forskare, t ex Moyer (2015) är det samma tankeprocesser som läsaren använder när hon eller han skapar mening i skriven text. Från kunskapsöversikten med temat läsförståelse (Skolverket, 2016). För att feedback ska vara effektiv ska den vara formativ, dvs framåtsyftande och också följas upp. Ofta används feedback för att eleverna ska förändra sitt beteende istället för att läraren använder feedback på sin egen undervisning vad kan jag behöva ändra i min undervisning? Skolframgång - olika förutsättningar! vardagsspråk resonemangsspråk ämnesspråk Läsförståelse och resonemangsförmåga Jag kan ofta inte följa elevernas resonemang om vilken karaktär de hänvisar till, händelserna presenteras inte i kronologisk ordning och beskrivningarna är oklara. (McCaffrey, 2015) Att ha ett språk att uttrycka sina tankar på att internalisera tankerutiner att kunna motivera sina svar. resonemang i Lgr11: 645 gånger! Strategier för förståelse RT (reciprok undervisning) strategier metakognition TSI CORI motivation bakgrundskunskap CORI = Concept-Oriented Reading Instruction ( Begreppsorienterad läsundervisning) tillämpning främst inom NO-ämnen 4

5 Att undervisa i läsförståelsestrategiernågra av riskerna: Kan bli isolerad färdighetsträning en s.k. receptbok! Elever behöver få stöd när de behöver det, inte annars! Vi kan inte utgå från att undervisning i ett antal förståelsestrategier ökar elevers läsförståelse. Det behövs så mycket mer! Reciprocal teaching/ömsesidig undervisning (Palincsar & Brown) Fyra grundstrategier: 1. förutsäga 2. ställa frågor 3. klargöra otydligheter 4. sammanfatta En vägledd diskussionsteknik språk och tanke i samspel (Westlund, 2013; 2015) Olika slags frågor Frågor på ytan Bilderbokens betydelse som cross-over litteratur Frågor under ytan higher order questions- higher order thinking Livsfrågor 10 skäl att arbeta med bilderboken! (ALK) Ankomsten av Shaun Tan En man lämnar sin familj för att söka en bättre framtid för dem i ett okänt land på andra sidan av ett stort hav. Med bara en resväska i handen och en handfull mat ger han sig ut i den stora staden för att hitta mat, bostad, arbete och hopp. Den historiska bilderboken Rose Blanche Roberto Innocenti (Westlund, 2015 a, s. 174 ff) 5

6 Pojken i ghettot i Warshawa Paperspåseprojektet 22 juli kvinnor och barn förs med våld ut ur ett skyddsrum. Framgångskriterier för alla elever höga förväntningar Lärares kunskapsuppfattningar och förståelse Engagerad lärandetid Fokuserad undervisning 6