Revisionsrapport Granskning av TESplaneringssystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisionsrapport Granskning av TESplaneringssystem"

Transkript

1 Sida 1(1) Datum Revisionen Till: BAS-nämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Kommunstyrelsen Revisionsrapport Granskning av TESplaneringssystem KPMG har av s revisorer fått i uppdrag att granska personalförsörjning och resursplanering inom äldreomsorgen. Syftet med granskningen är att bedöma om det it-baserade planeringssystemet TES fungerar effektivt. Revisionen önskar att BAS-nämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 15 maj Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Med vänliga hälsningar Bertil Wiklund Ordförande Postadress Revisionen Kramfors E-post Besöksadress Torggatan 2 Telefon Fax Hemsida Organisationsnr

2 Granskning av Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11

3 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation 4 9. Resultat av granskningen Organisation Beslut om och tillvägagångsätt vid införande av planeringssystem Planeringssystemet idag Uppföljning av verksamheten Kontinuitet Delade turer Personalens upplevelser Arbetsledning Bemannings- och planeringsenheten Personal 10

4 1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska personalförsörjning och resursfördelning inom äldreomsorgen. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Syftet med granskningen har varit att bedöma om TES fungerar effektivt. Granskningen omfattar även en bedömning om TES säkerställer att personal med rätt kompetens arbetar med de olika brukargrupperna. Vi har också utvärderat om den kritik som fanns vid införandet kvarstår. TES infördes 2006 i syfte att effektivisera planeringen av personaltid och att säkerställa att brukarna fick de insatser som beslutats vid biståndsbedömning. Alltså en form av kvalitetssäkring bildades en gemensam bemannings- och planeringsenhet och denna enhet ansvarar idag för bemanning utifrån fastställda behov. Enheten ansvarar också för rekrytering av vikarier samt semesterplanering. Vi gör i denna granskning ingen bedömning av bemannings- och planeringsenhetens organisation och effektivitet. Bemanningsenheten och dess organisation och arbete är dock av största vikt för en fungerande planering av arbetet i TES därför har vi till del fokuserat på arbetet på enheten. Det fanns ett missnöje vid införandet av TES bland personalen. Idag är de flesta enligt vår bedömning positiva till systemet och ser att det skulle vara svårt att sköta planeringen av arbetet utan datastöd. Detta gäller framför allt för hemtjänsten. Det är fortfarande visst missnöje och vår bedömning är att införandet tagit väldigt lång tid och att det fortfarande inte är fullt ut etablerat och accepterat. Detta är negativt för verksamheten och förvaltningsledningen bör arbeta för att tydligt uttala att det är detta system som gäller. Vår bedömning är att det är absolut nödvändigt att ha någon form av IT-stöd i planeringen, verksamheten är alldeles för komplex och föränderlig för att inte ha IT-stöd. Det finns ingen utvärdering av TES, om det blev som det var tänkt. Vi bedömer att någon form av avstämning/utvärdering bör göras trots att systemet funnits i 9 år. Vi bedömer också att det är av stor vikt att kontinuerligt följa upp och kvalitetssäkra systemet och användningen. Vår bedömning är att förvaltningen idag inte tar ut den statistik som det finns möjlighet till och som man kan ha användning av för att kunna följa verksamheten. Vi bedömer att detta är ett utvecklingsområde. Syftet med denna granskning är ej att bedöma uppföljning av verksamheten mer än i stora drag men vi bedömer som sagt att uppföljningen kan utvecklas. Delade turer är ej önskvärt men svårt att undvika i en verksamhet av äldreomsorgens art. Personalen lägger sina egna scheman och det har framkommit vid intervjuer att många tycker att det inte är några problem med delade turer medan andra tycker att det är stora problem. Delade turer är starkt kopplat till traditionella scheman. Man har gått från verksamhetsstyrning till behovsstyrning och vår uppfattning är att det blir nya vanor hos brukare, vissa vill stiga upp tidigare och andra gå till sängs senare vilket kan innebära att personalens kvällscheman kan sträcka sig längre. Vi menar att det kan finnas utrymme för ett nytt tänkande kring arbetstider. 1

5 Det är önskvärt att så få som möjligt kommer hem till den enskilde men en rad olika faktorer gör att det är svårt ur planeringssynpunkt. Socialstyrelsen anser att personalkontinuitet är ett av de viktigaste kvalitetsmåtten inom äldreomsorgen. Vi gör den bedömningen att förvaltningen och planerarna strävar efter att i möjligaste mån ha en god kontinuitet. Dock anser vi att man kan utveckla rutinerna och riktlinjerna ytterligare i syfte att förbättra kontinuiteten och få en bättre kvalitet. Det är stora underskott i framför allt hemtjänsten. Vi gör i denna granskning endast ett konstaterande att uppföljning och kontroll av verksamheten är av största vikt för att veta var man har möjlighet att effektivisera och ett bemanningssystem är en viktig del i detta. Sammanfattningsvis efter genomförd granskning gör vi den bedömningen att TES som IT-system fungerar tillfredställande idag. Förvaltningen har ej gjort en utvärdering vilken skulle kunnat utgöra stöd i vår bedömning. Att använda IT-verktyg kräver kompetens och ständig utveckling, inte minst tekniskt. Det finns många IT-system för detta ändamål på marknaden och vår bedömning är att situationen vore densamma om man hade ett annat system. Vi lämnar följande rekommendationer: Vi rekommenderar förvaltningen att utvärdera om en gemensam bemanningsenhet har uppnått de samordningsvinster som förväntades med en enhet. I och med detta även utvärdera om användandet av TES blev som det var tänkt. Utveckla uppföljningen av verksamheten i och med de möjligheter till uppföljning som finns i systemet. Utveckla rutinerna och styrningen ytterligare i syfte att förbättra kontinuiteten och få en bättre kvalitet. Utveckla/utred arbetstider och scheman i syfte att minska delade turer. Förvaltningsledningen bör arbeta för att tydligt uttala att det är detta system som gäller. Vi bedömer att det finns behov av utveckling i syfte att få vårdpersonalen att känna större delaktighet. 2. Bakgrund Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska personalförsörjning och resursplanering inom äldreomsorgen. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år TES används inom äldreomsorgen för att styra bl.a. personalens arbetstid. TES var vid införandet omdiskuterat, både från personal och brukare. Revisorerna bedömer att det finns en risk för att TES inte fungerar ändamålsenligt och att det påverkar personalen negativt (stress, långa arbetspass med delade turer etc.). Risken är också att brukaren inte får tillräcklig service. 2

6 3. Syfte Syftet med granskningen har varit att bedöma om TES fungerar effektivt. Granskningen omfattar även en bedömning om TES säkerställer att personal med rätt kompetens arbetar med de olika brukargrupperna. Vi har också utvärderat om den kritik som fanns vid införandet kvarstår. Granskningen har gett svar på följande frågeställningar: Har socialnämnden följt upp att implementeringen av TES motsvarar de krav som ställdes inför införandet? Har anställda och brukare tillfrågats? Är TES ett ändamålsenligt stöd för att bemanna organisationen med rätt kompetens? Används TES för att säkerställa att endast ett begränsat antal medarbetare möter brukaren? I vilken omfattning förekommer delade turer? Hur upplevs TES av personal? 4. Avgränsning Granskningen har omfattat verksamheten inom äldreomsorgen, d.v.s. hemtjänst och särskilda boenden. Vi har inte särskilt granskat rutinerna utifrån socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för ledningssystem för kvalitets i verksamhet. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om rutinerna uppfyller Interna regelverk och policys. 6. Ansvarig 7. Metod Granskningen har avsett BAS-nämnden 1. Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument. Intervjuer med berörda tjänstemän. Intervjuer och kommunikation med personal inom flera geografiska områden. 1 Bistånds- Arbetsmarknads och Sociala servicenämnden 3

7 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Lena Forssell, certifierad kommunal yrkesrevisor och Kristoffer Bodin, revisorsassistent, under ledning av Lena Medin, kundansvarig i. 9. Resultat av granskningen 9.1 Organisation Äldreomsorgen finns under BAS-nämndens ansvarsområde. Bistånds- Arbetsmarknads- och Sociala serviceförvaltningen leds av förvaltningschef som är ansvarig för tre verksamheter, Individ och familjeomsorg (IFO), Stöd, vård och omsorg (SVO) samt Vuxenutbildning, Integration och arbetsmarknad (VIA). Verksamhet Stöd, vård och omsorg (SVO), som denna granskning avser, leds av verksamhetschef. Verksamheten består av fem avdelningar/enheter; Förebyggande och utredning, Hemtjänst, Hälsooch sjukvård, Särskilt boende och korttidsboende samt Bemanning och planering. Bemannings- och planeringsenheten planerar bemanning till äldreomsorgens verksamheter inom hemtjänst, särskilt boende och korttidsboende. Enheten planerar också för omsorgen om funktionsnedsatta, LSS 2. Fr.o.m. januari 2015 ansvarar bemannings- och planeringsenheten för all vikarietillsättning d.v.s. kort- och långtidsvikariat inklusive semesterplanering. Detta innebär även rekrytering av vikarier. Bemannings- och planeringsenheten består av enhetschef och 10 planerare. I samband med införandet av TES utsågs planerare inom varje arbetsgrupp som på del av tjänst ansvarade för insatsplaneringen. År 2009 flyttades planerarna till gemensam lokal och Bemannings- och planeringsenheten bildades. Idag sitter planerarna i en gemensam lokal, i ett rum, och sköter bemanningsplaneringen för hela äldreomsorgen. Enheten har öppet även kvällar och helger. Anledningen till att en gemensam enhet bildades var samordningsvinster. Dels behövdes färre antal planerare totalt och dels bedömdes planeringen bli mindre sårbar och kvaliteten bli högre. En annan anledning var att planerarna när de satt i de egna grupperna aldrig fick sitta ifred. De var mitt i arbetsgruppen och många hade åsikter om hur deras arbetspass skulle läggas upp. Planerarna har egna ansvarsområden, som de känner till, men kan också vid behov gå in och planera i andra områden. Innan det databaserade planeringssystemet infördes såg planeringen ut på olika sätt i olika grupper. Planeringen sköttes med papper och penna och på whiteboardtavlor etc. i personalrummen. 2 LSS = Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 4

8 Våra kommentarer: Vi gör i denna granskning ingen bedömning av bemannings- och planeringsenhetens organisation och effektivitet. Bemanningsenheten och dess organisation och arbete är dock av största vikt för en fungerande planering av arbetet i TES därför har vi till del fokuserat på arbetet på enheten. Däremot rekommenderar vi förvaltningen att utvärdera om en gemensam bemanningsenhet har uppnått de samordningsvinster som förväntades med en enhet. 9.2 Beslut om och tillvägagångsätt vid införande av planeringssystem TES är ett databaserat planeringssystem vars syfte är att skapa förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av ekonomiska och personella resurser. Syftet är att planeringstiderna ska minskas och arbetet effektiviseras. TES är ett av flera avancerade bemanningssystem som finns på marknaden idag och vid den upphandling som gjordes befanns att TES var det system som bäst passade de behov som fanns i Kramfors. Planeringssystemet upphandlades och har varit i drift sen Det område som först använde sig av systemet var hemtjänsten. Inom särskilt boende började man använda systemet Ett antal pilotgrupper inom hemtjänsten var först ut innan man beslutade att alla skulle använda sig av systemet. Idag används även TES inom omsorgen om funktionsnedsatta. Det grundläggande syftet med införandet av systemet var att säkerställa att brukarna fick de insatser som beslutats vid biståndsbedömning. Alltså en form av kvalitetssäkring. Ett annat syfte var att arbeta effektivt med personalplaneringen. Det fanns också, enligt många, en orättvisa vid fördelningen av arbetsturer. Vissa fick alltid ta de tyngsta mest oattraktiva uppdragen medan andra kunde styra tiden till egen fördel. Inom varje arbetsgrupp utsågs, som nämnts ovan, särskilda planerare. Omfattningen var beroende av storleken på arbetsgrupperna. Vid intervjuer framkommer att antalet vårdpersonal blev oförändrat i och med att det infördes planerare, dock uppges att man totalt sett klarade utökningen inom den ram man då hade. Det fanns redan från början ett stort motstånd från personal då man upplevde att det blev mer tung jobbat och att det var en alltför detaljerad kontroll av arbetet. Man upplevde att man blev styrda av systemet. Man upplevde också att systemet tog mycket tid i anspråk av arbetstiden, d.v.s. tiden hos brukarna. Detta missnöje finns till viss del kvar idag men i mindre omfattning. Vid intervjuer framkommer också att många är väldigt nöjda. Vissa teknikproblem har funnits under införandet och finns än idag. Vid intervjuer framkommer att man försöker lösa det efterhand. Ingen utvärdering har gjorts efter införandet, dock har det gjorts och görs kontinuerlig utveckling av systemet utifrån verksamhetens behov och önskemål. 5

9 Våra kommentarer: Det finns ingen utvärdering av TES, om det blev som det var tänkt. Vi bedömer att någon form av avstämning/utvärdering bör göras trots att systemet funnits i 9 år. Vi bedömer också att det är av stor vikt att kontinuerligt följa upp och kvalitetssäkra systemet och användningen. 9.3 Planeringssystemet idag Planeringssystemet integreras med flera datasystem såsom schemasystem och verksamhetssystem. Att kunna integrera olika datasystem är avgörande för effektiviteten i arbetet och systemen. Det behov som finns, d.v.s. de beslut som biståndshandläggarna tagit styr i grunden arbetstidens förläggning. Utifrån detta tar enhetscheferna beslut om när personalen ska arbeta, under vilka tider. Detta läggs upp i en behovsgraf som finns tillgängligt i schemaläggningssystemet. Personalen lägger själva sina scheman med vissa förutbestämda tidsintervaller, t.ex. 5-veckors scheman, utifrån den behovsgraf som finns. Personalen har alltså s.k. önskeschema vilket kort innebär att man inom en viss tidsperiod kan önska när man vill jobba, vilka tider och när inom de yttre ramar som gäller. Arbetsgrupperna jämkar själva ihop schemat så att det stämmer med de behov som finns. Vad avser arbete på helger så säger avtalet att man ska jobba ett visst antal helgpass enligt en s.k. helgkvot. Alla som arbetar inom vården har rätt till heltidsarbete sen år Detta innebär att schemaarbetet blir mer komplicerat än innan beroende på att heltider inte alltid går att få till i den egna arbetsgruppen utan arbetstagaren kan bli tvungen att arbeta på fler platser. Schemaläggningssystemet och planeringssystemet blir här av mycket stor vikt för verksamheten. Ett syfte med heltider är också att man ska klara viss frånvaro och ej bli tvungen att ta in vikarier i samma omfattning som tidigare. Varje dag görs en dagsplanering i TES. Den planering erhåller den enskilde arbetstagaren i mobiltelefon och innebär ett arbetsschema med vilka brukare som ska besökas samt vilka tider. Vid besöket hos brukaren registreras i mobilen tiden man anländer och tiden man lämnar. Detta innebär att man vet exakt vilka tider man varit hos den enskilde brukaren och denna tidsregistrering ligger också till grund för avgiftsuttag. Kompetensen hos personalen inom vården handlar om utbildning hos vårdpersonal. I grunden finns uttalat att undersköterskekompetens är önskvärt men i realiteten finns ej utbildad personal i tillräcklig omfattning. Detta gäller i synnerhet under senaste året då behoven ökat kraftigt. TES kan som system bidra till att rätt kompetens kommer till den enskilde brukaren, problemet är att det inte finns tillräckligt med personal med utbildning. Vid speciella behov, som t.ex. om viss kompetens behövs kring en brukare kan rätt personal sättas in. I planeringssystemet finns personalens kompetens inlagt. Våra kommentarer: Vi bedömer att TES som IT-system fungerar tillfredställande idag. Förvaltningen har ej gjort en utvärdering vilken skulle kunnat utgöra stöd i vår bedömning. Att använda IT-verktyg kräver kompetens och ständig utveckling, inte minst tekniskt. Det finns många IT-system för detta 6

10 ändamål på marknaden och vår bedömning är att situationen vore densamma om man hade ett annat system. 9.4 Uppföljning av verksamheten I de databaserade system som förvaltningen idag använder finns stora möjligheter att följa upp verksamheten. Enhetschef för Bemannings- och planeringsenheten har verksamhetschefens uppdrag att ta fram viss statistik som nämnden efterfrågar. Den redovisning som nämnden efterfrågar idag är antal planerade timmar. Planerade timmar redovisar det behov som finns. Förvaltningen diskuterar att börja redovisa antalet utförda timmar. Vid intervjuer framkommer att enhetscheferna i begränsad omfattning tar ut statistik. Man mäter insatstider d.v.s. den tid som man planerar vara hos brukaren och här kan man se att insatstiderna skiljer mycket över tid och mellan områden. En genomlysning gjordes av hemtjänsten 2009 och det var i samband med och mot bakgrund av denna utredning som den gemensamma bemannings- och planeringsenheten bildades. Hemtjänsten hade då och har även idag stora ekonomiska problem som till stor del beror på ett ökat behov, fler äldre och mer omfattande insatser. Man konstaterade då att utifrån att behoven svänger starkt inom hemtjänstgrupperna behövdes en samordnad planering för att kunna vara flexibel med personalresurserna. Äldreomsorgen och då främst hemtjänsten har stora underskott. Bemanningsplanering är en viktig del för styrning och kontroll av kostnaderna. Våra kommentarer: Vår bedömning är att förvaltningen idag inte tar ut den statistik som det finns möjlighet till och som man kan ha användning av för att kunna följa verksamheten. Vi bedömer att detta är ett utvecklingsområde. Syftet med denna granskning är ej att bedöma uppföljning av verksamheten mer än i stora drag men vi bedömer som sagt att uppföljningen kan utvecklas. Det är stora underskott i framför allt hemtjänsten. Vi gör i denna granskning endast ett konstaterande att uppföljning och kontroll av verksamheten är av största vikt för att veta var man har möjlighet att effektivisera och ett bemanningssystem är en viktig del i detta. 9.5 Kontinuitet Med kontinuitet avses i detta sammanhang hur många olika personer som finns kring den enskilde brukaren. Socialstyrelsen gör årliga mätningar hur kontinuiteten ser ut i kommunerna. För Kramfors har kontinuiteten försämrats vid senaste mätningen som visar att inom hemtjänsten var det 19 7

11 personal/brukare under en tvåveckorsperiod. Detta är ett dåligt resultat enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser Det är svårare att få till en bra kontinuitet inom hemtjänsten än inom särskilt boende. Vid insatsplaneringen försöker planerarna i största möjliga utsträckning ta hänsyn till att så få personal som möjligt ska hem till den enskilde brukaren. Det finns en rad olika orsaker som styr vem som kommer till den enskilde och den huvudsakligaste orsaken är personalens arbetstider. Andra orsaker kan vara den enskildes önskan om att t.ex. bara ha kvinnlig personal. Delegationsrätt mm spelar också roll. Det absolut viktigaste vid planeringen, framkommer vid intervjuer, är behovet hos den enskilde. En annan orsak till att försämringen är att det skett en kraftig ökning av behovet av hemtjänst vilket också inneburit ökat antal personal och vikarier. Flera brukare som vårdas hemma har större behov med många besök per dag och det innebär också många gånger behov av dubbelbemanning. Om det uppstår särskilda behov så kan en personalgrupp kring en brukare minimeras till så få personer som möjligt. Vid intervjuer framkommer att planeringssystemet i sig inte påverkar kontinuiteten, dock blir det betydligt enklare att planera och ha kontroll på kontinuiteten. Bemannings- och planeringsenheten tar regelbundet fram statistik om kontinuiteten på uppdrag av verksamhetschef. I den brukarenkät som socialstyrelsen gör årligen så har den s.k. nöjdheten med hemtjänsten utvecklats positivt. Våra kommentarer: Det är önskvärt att så få som möjligt kommer hem till den enskilde men en rad olika faktorer gör att det är svårt ur planeringssynpunkt. Socialstyrelsen anser att personalkontinuitet är ett av de viktigaste kvalitetsmåtten inom äldreomsorgen. Vi gör den bedömningen att förvaltningen och planerarna strävar efter att i möjligaste mån ha en god kontinuitet. Dock anser vi att man kan utveckla rutinerna och styrningen ytterligare i syfte att förbättra kontinuiteten och få en bättre kvalitet. 9.6 Delade turer Delade turer är en aktuell och ständigt diskuterat fråga i de flesta kommuner inom vård och omsorg idag. Behovet av personal är störst morgon och kväll vilket gör att scheman läggs med högst andel personal dessa tider. I Kramfors finns delade turer, mest på helger men även på vardagar. Det ser olika ut mellan olika enheter men det finns överallt. Bemanningsenheten tar regelbundet fram statistik angående delade turer som kontinuerligt redovisas till verksamhetschef. Av den mätning vi tagit del av så är det under mätt period på 7 veckor 6,7 % delade turer. Av den totala personalen har 77,6 % delade turer under motsvarande period. I snitt hade dagpersonalen under perioden 2 delade turer. 8

12 I grunden lägger personalen sina egna scheman utifrån det behov som finns. Det finns personal som tycker att delade turer är bra och väljer därför själva sådana turer ibland. I synnerhet på helger väljer många detta och det innebär att man istället kan arbeta färre helger. Våra kommentarer: Delade turer är ej önskvärt men svårt att undvika i en verksamhet av äldreomsorgens art. Personalen lägger sina egna scheman och det har framkommit vid intervjuer att många tycker att det inte är några problem med delade turer medan andra tycker att det är stora problem. Delade turer är starkt kopplat till traditionella scheman. Man har gått från verksamhetsstyrning till behovsstyrning och vår uppfattning är att det blir nya vanor hos brukare, vissa vill stiga upp tidigare och andra gå till sängs senare vilket kan innebära att personalens kvällscheman kan sträcka sig längre. Vi menar att det kan finnas utrymme för ett nytt tänkande kring arbetstider. 9.7 Personalens upplevelser Arbetsledning Vid intervjuer med arbetsledning, verksamhetschef och enhetschefer, så framkommer att alla är nöjda med planeringssystemet som sådant. Man anser att planering med datastöd är absolut nödvändigt och det finns många system på marknaden men i Kramfors har man valt TES och då är det det som gäller. Man har, enligt förvaltningsledningen, gått från en verksamhetsstyrd verksamhet till en behovsstyrd verksamhet de senaste åren vilket innebär att det är behoven som styr, via biståndshandläggning, och att man bättre anpassar personalstyrkan utifrån detta. Man anser vidare att idag vet man, man har kontroll på, att brukarna får den vård och det stöd man har rätt till. Det visste man inte tidigare. Enhetscheferna anser att systemet är ovärderligt. Som enhetschef öppnar man systemet varje morgon och kan exakt se planeringen för gruppen. Man kan som chef lägga in planerade arbetsplatsträffar och lägga in medarbetarsamtal. Man anser att systemet är bra ur arbetsmiljösynpunkt och att det blir rättvist gentemot personalen Bemannings- och planeringsenheten Vid intervjuer med de som arbetar på enheten framkommer att man tycker att man idag har betydligt större kontroll på planeringen än tidigare. Bemanningsenheten får uppdrag från biståndshandläggarna via enhetscheferna och planerar in personalen som ska arbeta. Underlaget för vilken personal som arbetar finns i schemasystemet. I och med denna planering anser man att man har en god kontroll över all personal och tar in vikarier vid behov och att man idag behöver färre vikarier än man skulle ha behövt utan ett system. De 9

13 personer som arbetar heltid och som inte kan förlägga sin tid på sitt ordinarie arbetsställe får gå på vikariat på andra enheter. Planerarna har ansvar för olika enheter/grupper och har nära kontakt med sina arbetsgrupper. Man besöker grupperna ca 1 gång per vecka. Det är förhållandevis många av vårdpersonalen som vill ändra turer och detta innebär ett merarbete för Bemannings- och planeringsenheten. Man försöker så långt det är möjligt uppfylla de önskningar som finns. Insatserna har ökat mycket under senaste året vilket innebär merarbete på enheten. Vid intervjuer framkommer att de som arbetar på bemannings- och planeringsenheten är positiva till systemet. Systemet har också utvecklats mycket sen det infördes. Framförallt anser man att man har stenkoll men man lyfter också att de som har behov av insatser verkligen får de insatser de är beviljade Personal Vi har i denna granskning intervjuat personal ur tre hemtjänstgrupper. Utöver dessa har flera grupper via mail berättat om sina upplevelser av systemet. De synpunkter som kommit in är likartade och övervägande positiva men det finns också en viss kritik till systemet och dess användning. I stort verkar man vara överens om att man inte vill gå tillbaks till det gamla systemet. Några utrycker dock att det var bättre förr och att det är väldigt stressigt idag både för personal och för brukare. I grunden upplever personalgrupperna att TES är ett bra system som ger mycket och som har tillgänglig information. Förhållandevis stor del av tiden går numera åt till administration. När man är ny är systemet mycket bra, då vet man lättare vad man ska göra. Detsamma gäller för vikarier. Man anser att för lite hänsyn tas till geografin i planeringen. Det upplevs som hackigt och att mycket tid går åt till att gå eller åka mellan brukare. Man tycker dock att detta blir bättre och bättre men att det beror mycket på vilken planerare man har. Ett annat problem är att tiden för larm inte finns med i planeringen. Man tycker vidare att det finns för mycket av tekniskt strul med gamla mobiltelefoner med dålig kapacitet. De s.k. rullistorna är ett irritationsmoment fortfarande, d.v.s. vissa grupper får ut onödigt mycket papperslistor. De som jobbar natt har problem med den s.k. brytpunkten i planeringen. Några önskar mer lokal delaktighet i planeringen, d.v.s. man vill från den egna enheten i större utsträckning kunna påverka rutterna, vilka man ska besöka mm. Alla grupper är överens om att kontaktmannaskapet kan bli bättre samt att hänsyn till detta tas i planeringen. 10

14 Vad avser delade turer så är uppfattningarna olika. Man är överens om att det är vanligt med delade turer men det finns olika meningar om det är negativt eller om det finns vissa fördelar. I samband med införandet av TES så anser man att man inte hade speciellt hög delaktighet. Flera anser att man nu har mindre koll på sina brukare. Förr kunde man mer om de enskildas mediciner exempelvis och tog mer egna initiativ. Nu gör man det som står i telefonen och inget mer. Arbetstiden nyttjas maximalt och personalen får hoppa runt mycket vilket kan bli hackigt och ryckigt för personalen. Några anser att man kunde arbeta mer personcentrerat och ta större hänsyn till individuella behov. Våra kommentarer: Planeringssystemet infördes 2006 och har därmed funnits i Kramfors i ca 9 år. Det är fortfarande visst missnöje och vår bedömning är att införandet tagit väldigt lång tid och att det fortfarande inte är fullt ut etablerat och accepterat. Detta är negativt för verksamheten och förvaltningsledningen bör arbeta för att tydligt uttala att det är detta system som gäller. Vår bedömning är att det är absolut nödvändigt att ha någon form av datastöd i planeringen, verksamheten är alldeles för komplex och föränderlig för att inte ha datastöd. Vi bedömer således att systemet är av godo för Kramfors kommun. Det finns en medvetenhet hos ledningen om vissa tekniska brister och vår uppfattning är att ledningen lyssnar och försöker åtgärda de brister som finns. Åtgärder som i många fall är kopplade till kostnader som inte finns i budget. Ett system som fungerar tekniskt dåligt är effektivitetshämmande. Vi bedömer vidare att det finns behov av utveckling i syfte att få vårdpersonalen att känna större delaktighet i planeringen av arbetet och insatsen hos den enskilde brukaren. KPMG, dag som ovan Lena Forssell Certifierad kommunal yrkesrevisor Kristoffer Bodin Revisorsassistent 11

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Revisionsrapport Faktureringsrutiner

Revisionsrapport Faktureringsrutiner s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av faktureringsrutiner inom äldreomsorgen. Revisionen hemställer

Läs mer

Askersunds kommun. Förändringsarbete och projekt inom socialförvaltningen. Revisionsrapport. KPMG AB 28 september Antal sidor: 8

Askersunds kommun. Förändringsarbete och projekt inom socialförvaltningen. Revisionsrapport. KPMG AB 28 september Antal sidor: 8 ABCD Askersunds kommun Förändringsarbete och projekt inom socialförvaltningen Revisionsrapport KPMG AB 28 september Antal sidor: 8 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm

Läs mer

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till

Läs mer

Revisionsrapport Uppföljning av granskning av försörjningsstöd

Revisionsrapport Uppföljning av granskning av försörjningsstöd Revisorerna i Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en uppföljning avseende tidigare granskning av försörjningsstöd. Revisionen hemställer

Läs mer

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Ensamkommande barn och ungdomar 2011-03-04 Innehåll

Läs mer

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 ABCD Mariestads kommun Övergripande granskning Socialnämnden Rapport KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Revisionsrapport Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Härryda kommun Juni 2009 Lars Näsström Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Tidigare granskningsarbete...3

Läs mer

Revisionsrapport Uppföljning av granskning av jämställdhetsarbetet ur ett arbetsgivarperspektiv

Revisionsrapport Uppföljning av granskning av jämställdhetsarbetet ur ett arbetsgivarperspektiv Sida 1(1) Datum 2014-09-17 Revisionen Till: Kmunstyrelsen För känned: Kmunfullmäktiges presidium Samtliga nämnder Revisionsrapport Uppföljning av granskning av jämställdhetsarbetet ur ett arbetsgivarperspektiv

Läs mer

Värmdö kommun. Förstudie angående styrning och organisation av LSS-verksamheten Revisionsrapport. KPMG AB 2011-12-13 Antal sidor: 9

Värmdö kommun. Förstudie angående styrning och organisation av LSS-verksamheten Revisionsrapport. KPMG AB 2011-12-13 Antal sidor: 9 Förstudie angående styrning och organisation av LSS-verksamheten KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 2.1 Syfte och revisionsfrågor 3 2.2 Metod 3 2.3 Projektorganisation 3

Läs mer

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Kommunrevisionen 2007-12-12 För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Granskning av omsorgstyngd och bemanning På uppdrag av Lunds kommuns revisorer har Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer Mulle Meck bygger vidare 1 2 Detta lilla häfte har vi gjort för att besvara några av de vanligaste frågorna, som ofta dyker upp, oavsett

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

BEMANNING UTIFRÅN RESURSER, STYRNING OCH STRATEGIER

BEMANNING UTIFRÅN RESURSER, STYRNING OCH STRATEGIER BEMANNING UTIFRÅN RESURSER, STYRNING OCH STRATEGIER - GÄLLER EGEN REGI RIKTLINJE KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsdirektör Ansvarig samt fr.o.m: Utvecklingsledare 150530 Uppdateras: 160130

Läs mer

Hemvårdens effektivitet

Hemvårdens effektivitet Arvika kommun Socialnämnden Hemvårdens effektivitet KPMG Offentlig sektor 2006-09-26 Antal sidor 10 Hemvårdklar.doc Socialnämnden Arvika kommun Hemvårdens effektivitet Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011 Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom Revisionsrapport KPMG AB 31 mars 2011 Revrapp Olofström.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Ansvarig nämnd/styrelse 1 5. Metod 1 6.

Läs mer

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik Revisionsrapport Resursfördelning inom LSSverksamheten - boende med särskilt stöd Kalmar kommun 3 november 2008 Christel Eriksson Stefan Wik 1 2008-11-03 Chistel Eriksson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning avseende assistentersättning

Granskning avseende assistentersättning Granskning avseende assistentersättning Härryda kommun Oktober 2013 Johan Osbeck, revisor Pernilla Lihnell, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskning...

Läs mer

Åstorps kommun. Detaljplan- och bygglovsprocessen Revisionsrapport. Audit KPMG AB 10 juni 2014 Antal sidor: 7. Detaljplan- och bygglovsprocessen.

Åstorps kommun. Detaljplan- och bygglovsprocessen Revisionsrapport. Audit KPMG AB 10 juni 2014 Antal sidor: 7. Detaljplan- och bygglovsprocessen. Granskning 2014-2 Revisionsrapport Audit KPMG AB 10 juni 2014 Antal sidor: 7.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6. Ansvarig nämnd/styrelse

Läs mer

2013-11-13. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av rutiner för bilanvändning

2013-11-13. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av rutiner för bilanvändning KARLSKOGA KOMMUN Kommunstyrelsen 2013-11- 1 4 ~ KARLSKOGA KOMMUN "ld'. Revisionen 2013-11-13 Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden För kännedom: Kommunfullmäktige Rapport från kommunrevisorerna avseende

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten 1 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Omsorgsnämndens mål... 4 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Arvika kommun. Granskning av styrning och organisation av LSS-verksamheten Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2013-09-30 Antal sidor: 13

Arvika kommun. Granskning av styrning och organisation av LSS-verksamheten Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2013-09-30 Antal sidor: 13 Granskning av styrning och organisation av Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig

Läs mer

Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun

Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun Andreas Jönsson Cert. kommunal revisor Jenny Krispinsson Revisionskonsult 4 november 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Beviljad tid och insats inom hemtjänsten

Beviljad tid och insats inom hemtjänsten www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Jonas Wallin Beviljad tid och insats inom hemtjänsten Kalix kommun Beviljad tid och insats inom hemtjänsten Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden

Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden Revisionsrapport Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden Övertorneå kommun Christina Karlsson December 2012 Övertorneå kommun Granskning av anskaffning av vikarier inom

Läs mer

För ytterligare information angående granskningen hänvisas till rapporten.

För ytterligare information angående granskningen hänvisas till rapporten. MARIESTAD KOMMUN 2011-12-13 Revisorerna Till Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Teknisk nämnd Kulturnämnd För kännedom Kommunfullmäktige Kommunrevisorerna

Läs mer

Avesta kommun. Bisysslor Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Bisysslor Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod 2 7. Projektorganisation

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Kramfors kommun. BAS-förvaltningens hyresavtal Revisionsrapport. Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 13 november 2013 Antal sidor: 9

Kramfors kommun. BAS-förvaltningens hyresavtal Revisionsrapport. Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 13 november 2013 Antal sidor: 9 ABCD Kramfors kommun BAS-förvaltningens hyresavtal Revisionsrapport Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 13 november 2013 Antal sidor: 9 Rapport BAS-förvaltningens hyresavtal 20131113.docx

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Revisionsrapport avseende socialnämndens samverkan med föreningen Fenix

Revisionsrapport avseende socialnämndens samverkan med föreningen Fenix Datum 2012-10-16 Till: Socialnämnden För kännedom: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisionsrapport avseende socialnämndens samverkan med föreningen Fenix Vi har genomfört en granskning av socialnämndens

Läs mer

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-08-14 10 Sn 110 Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun Beslut Socialnämnden anser motionen som färdigbehandlad. Ärendebeskrivning

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Värmdö kommun. Granskning av ärendehanteringsprocessen inom kommunstyrelsen. Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2011-05-22 Antal sidor: 5

Värmdö kommun. Granskning av ärendehanteringsprocessen inom kommunstyrelsen. Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2011-05-22 Antal sidor: 5 Granskning av ärendehanteringsprocessen inom Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6.

Läs mer

Granskning av anställningar och avslut i lönesystemet och tilldelning av behörigheter till dokumentationssystem

Granskning av anställningar och avslut i lönesystemet och tilldelning av behörigheter till dokumentationssystem Karin Norrman Elgh Översiktlig revisionsrapport Granskning av anställningar och avslut i lönesystemet och tilldelning av behörigheter till dokumentationssystem Vara kommun Anställningar och avslut i lönesystemet

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

Eksjö kommuns revisorer

Eksjö kommuns revisorer Granskning av Sociala sektorn Revisionsrapport Antal sidor: 14 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Bakgrund 4 3. Syfte och avgränsning 4 4. Ansvarig nämnd 4 5. Metod och projektorganisation 4 6. Organisation

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Uppföljande granskning av tillgänglighet

Uppföljande granskning av tillgänglighet SLUTDOKUMENT 1(2) 2013-01-28 För kännedom; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Fritids- och kulturnämnden Uppföljande

Läs mer

BRUKAR- PERSPEKTIV. Hållbart arbetssätt med. inom boendestöd funktionshinder

BRUKAR- PERSPEKTIV. Hållbart arbetssätt med. inom boendestöd funktionshinder Hållbart arbetssätt med BRUKAR- PERSPEKTIV inom boendestöd funktionshinder» Engagemang från ledning till medarbetare resulterade i ett hållbart arbetssätt» Brukarperspektiv i boendestöd 1 Sammanfattning

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering Färre mil och mer tid med bättre planering Det körs många mil med bil i kommunal verksamhet. Särskilt gäller detta inom socialförvaltningen eller motsvarande. I detta avsnitt beskrivs hur man kan effektivisera

Läs mer

Uppföljning av granskning avseende hemvård

Uppföljning av granskning avseende hemvård Revisions-PM Uppföljning av granskning avseende hemvård Christina Widerstrand Cert. kommunal revisor oktober 2012 Svalövs kommuns revisorer Uppföljning av granskning avseende hemvård Innehållsförteckning

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

www.ljungby.se Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2012 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-02-20

www.ljungby.se Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2012 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-02-20 www.ljungby.se Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2012 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-02-20 Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08 Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08 Plats Inlandsrummet Tid Tisdagen den 8 april 2014, kl. 13:00-18:00 Ledamöter Jane Bredin (M) Ordförande Glenn Ljunggren (S) Oppositionsledare Björn Saletti (V) Göran

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Time Care Hälso- och sjukvårds Suite

Time Care Hälso- och sjukvårds Suite Time Care Hälso- och sjukvårds Suite En intelligent och beprövad lösning för bemanningsplanering som balanserar organisationens, patientens och medarbetarens behov Time Care Hälso- och sjukvårds Suite

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott PAJALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(11) Plats och tid Kommunförvaltningen, 2015-04-08, kl. 09:00 12:00 Beslutande Anna Kumpula Kostet, V Johny Lantto, S Anita Sköld, M Övriga deltagande Maj-Lis Ejderlöf,

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar Ks 352 Dnr 2014.0294.759 Uppföljning av granskning kring kvalitet inom socialtjänsten Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende granskning kring kvalitet

Läs mer

Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011

Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Allmänna utskottet 2012 06 07 49 5 Socialnämnden 2012 06 20 103 8 Dnr 2011/645 70 Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Bilagor: Övergripande granskning av socialnämnden 2011 Tjänsteutlåtande

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Revisionsrapport Rutiner för rekrytering. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Rutiner för rekrytering. Härjedalens kommun Revisionsrapport Rutiner för rekrytering Härjedalens kommun 12 juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 2. Resultat... 5 3. Revisionell bedömning... 8 1 Sammanfattning Uppdrag, bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden REVISIONSRAPPORT 1(8) KR 2014/0014 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh,1:e revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Hur kommer man igång med effektiviseringsarbetet? Fredrik Davidsson ECE Network

Hur kommer man igång med effektiviseringsarbetet? Fredrik Davidsson ECE Network Hur kommer man igång med effektiviseringsarbetet? Fredrik Davidsson ECE Network ECE Network Start i denna form 2001 i Ronneby Kärnverksamhet - verksamhetsutveckling med logistik i fokus Primärt inom vård

Läs mer

Intelligent bemanningsplanering

Intelligent bemanningsplanering Intelligent bemanningsplanering Välkommen till Allocate Optima, ett system för resursplanering och bemanningsoptimering som gör det möjligt för företag att hantera stora personalstyrkor med många olika

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsprocess efter antagande av ny upphandlingspolicy Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsprocess efter antagande av ny upphandlingspolicy Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlingsprocess efter antagande av ny upphandlingspolicy Trelleborgs kommun Fredrik Andrén November 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 2.1.

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Sociala jouren ALVESTA KOMMUN 11 juni 2012 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 1 2 Revisionsfråga och kontrollmål... 1 3 Metod... 1

Läs mer

Arboga kommun. Städning i skolor Projektplan. Offentlig sektor KPMG AB 2013-11-18 Antal sidor: 5

Arboga kommun. Städning i skolor Projektplan. Offentlig sektor KPMG AB 2013-11-18 Antal sidor: 5 Städning i skolor Projektplan Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Revisionskriterier 1 5. Ansvarig nämnd 1 6. Metod 2 7. Projektorganisation 2

Läs mer

Avtalsuppföljning av Humaniora hemtjänst år 2013

Avtalsuppföljning av Humaniora hemtjänst år 2013 Omvårdnadsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) Avtalsuppföljning av Humaniora hemtjänst år 2013 Bakgrund Staben för kvalitetsutveckling genomför en uppföljning varje år. Vid 2013 års avtalsuppföljning har

Läs mer

Revisionsrapport Placeringspolicy för pensioner

Revisionsrapport Placeringspolicy för pensioner Sida 1(1) Datum Revisionen Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Placeringspolicy för pensioner KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-15 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Adeocare AB Adress: Bryggavägen 100, 178 31 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Hilde Knapasjö, tfn: 08-731 7707

Läs mer

Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid

Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid 2 Fakta om Leksands kommun Antal invånare: 15 157 Antal invånare över 65 år: 3998 (26%) Omsättning:

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare

Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Jenny Krispinsson Revisionskonsult Januari 2013 Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare Gällivare kommun Innehållsförteckning

Läs mer

7 oktober 2014 kl. 14.00 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby

7 oktober 2014 kl. 14.00 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby Sida 1 av 5 Tid och plats 7 oktober 2014 kl. 14.00 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby Närvarande Ledamöter Patric Åberg (M), ordförande Tommy Aspegren (FP), vice ordförande Sven-Arne Persson (S)

Läs mer

Vårdplanering? Blir kallade av distriktssköterska, kontaktpersonen är den som oftast deltar.

Vårdplanering? Blir kallade av distriktssköterska, kontaktpersonen är den som oftast deltar. Omsorgsförvaltningen 120412 Addera Omsorg i Ljusdal AB Addera Omsorg 31 kunder, 3 är på gång. Ca 700 timmar Det har varit strul med tekniken, men allt känns bättre än tidigare. Bra med tillgång till TES

Läs mer

Förteckning över socialnämndens ärenden den 28 november 2012

Förteckning över socialnämndens ärenden den 28 november 2012 Socialnämnden 2012-12-19 Förteckning över socialnämndens ärenden den 28 november 2012 152 Presentation av enhetschefer 153 Ekonomisk uppföljning 154 Anhållan om extra medel från socialnämndens centrala

Läs mer

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan Revisionsrapport* Granskning av verksamheten i Lönesamverkan HUL 18 februari 2008 Eva Gustafsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod...3 2 Sammanfattning av den

Läs mer

Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014

Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014 Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014 Ur ett brukar- och medborgarperspektiv SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2015-09-07 Sammankallande Elizabeth Lindholm Hahne utredare Haninge E-post: elizabeth.hahne@haninge.se

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret Månadsrapport september 2013 Kundvalskontoret Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksamhet... 3 1.1 Resultat per verksamhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 7 1.3 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal...

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Effektiviserad äldre- och handikapp omsorg en förstudie

Effektiviserad äldre- och handikapp omsorg en förstudie Effektiviserad äldre- och handikapp omsorg en förstudie Ann-Louise Eriksson Margareta Åström Januari 2010 Nordanstigs kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 Bakgrund...1 Syfte...1 Tidsplan...1 Tillvägagångssätt...2

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Arvika kommun. Granskning av gynnande beslut enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Arvika kommun. Granskning av gynnande beslut enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Revisionsrapport KPMG AB 26 januari 2009 Antal sidor:19 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Kommunala kontokort Haparanda stad Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Martin Gandal

www.pwc.se Revisionsrapport Kommunala kontokort Haparanda stad Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Martin Gandal www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Kommunala kontokort Haparanda stad Martin Gandal Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-12 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Mälaröarnas Hemtjänst Adress: Tegelbruksvägen 8, 178 30 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Ulla Johansson, tfn:

Läs mer