Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN HÖKARÄNGSSKOLAN/SKÖNSTAHOLMSSKOLAN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN HÖKARÄNGSSKOLAN/SKÖNSTAHOLMSSKOLAN ARBETSPLAN 2013/2014 SID 1 (19) Arbetsplan Inledning Hökarängsskolans och Skönstaholmsskolans skolenhet är grundskolor med skolbarnsomsorg. Skolenheten leds av rektor och fem biträdande rektorer, en med särskild inriktning mot Skönstaholmsskolan, tre mot Hökarängsskolans grundskoleklasser och en mot grundsärskoleklasserna. Hökarängsskolan med cirka 440 elever omfattar förskoleklasser, skolår 1-9, fritidshem och fritidsklubb. På skolan finns en årskursblandad grupp i år 7-9 för barn i behov av särskilt stöd. I grundsärskolan med cirka 55 elever finns både klasser för elever i grundsärskolan och grundsärskolans inriktning träningskola. I tillhörande annex Kryddgårdsskolan finns klasser för elever i grundsärskolans inriktning träningsskola med flerfunktionsnedsättningar. Skolan har en förberedelsegrupp för sent anlända i årskurs 6-9. Hökarängsskolan är organiserad i tre hemvisten F-3, ett arbetslag för skolåren 4-6, två arbetslag för skolåren 7-9 samt två arbetslag för grundsärskolan; ett för Hökarängsskolan och ett för Kryddgårdsskolan. Hemvisten och arbetslag leds av arbetslagsledare. Skolans profiler i år 6-9 är basket, idrott och musik. I år sex finns också bild- och formprofil. Elever i år 7-9, som inte har profilval erbjuds ett stort urval ämnen i schemalagt elevens val. Skolans profilarbete har även betydelse för grundsärskolans elever som exempelvis får många möjligheter att lära sig spela instrument och att uppträda. På Kryddgårdsskolan erbjuds eleverna förutom ordinarie musikundervisning även individuell musik som en särskild insats för att stimulera bl.a. kommunikationsutvecklingen. Många schemabrytande inslag i undervisningen under läsåret och årligen återkommande traditioner, ger arbetsveckorna variation och skolåret struktur. Elevframträdanden, kulturevenemang, Skol-DM och Skol-SM bidrar till skolans karaktär. Skönstaholmsskolan med cirka 200 elever omfattar förskoleklass och skolår 1-6. Skolan är organiserad i tre arbetslag. Ett för skolåren F-3 och ett för år 4-6. Fritids och fritidsklubb har ett arbetslag. Skolan arbetar tematiskt några pass i veckan, åldersintegrerat med inspiration från Bifrostskolan i Danmark. Eleverna arbetar ämnesintegrerat i olika verkstäder. Hela skolan är musikprofilerad. På skolan finns en åldersblandad grupp för elever i år 3-6 med särskilda behov. Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan erbjuder elever i år 4-6 fritidsverksamhet på eftermiddagarna i fritidsklubbar. Grundsärskolan har möjlighet att erbjuda både fritidsverksamhet och korttidstillsyn på såväl

2 SID 2 (19) Hökarängsskolan som Kryddgårdsskolan för de elever som behöver det. Ett självklart alternativ är annars att som inkluderad elev delta i grundskolans fritidsverksamhet, antingen på Hökarängsskolan eller Skönstaholmsskolan. Skolorna samarbetar med Idrottslyftet. Hökarängsskolan har två datasalar à 16 datorer och datorer i klassrum samt i bild-, musik-, språk- och specialundervisningssalar. I Skönstaholmsskolan finns datorer i alla klassrum. Samtliga klassrum och flertalet ämnessalar har digitala skrivtavlor, Activeboards. Elever i F-3 har tillgång till Ipads. Skolan har en IT-pedagog för att utveckla det IT-pedagogiska arbetet. Vision och värdegrund Skolenheten ska vara en skola för var och en och för alla: Varje elev ska vara i goda lärprocesser, trivas och må bra här och nu och lämna skolan väl rustad för framtiden. Personalen ska vara engagerad och ha höga förväntningar på varandra, sig själva och eleverna. Skolenheten ska prioritera lärandet. Eleverna ska vara engagerade, delaktiga och ansvarstagande. Trygghet, ansvar, kompetens, framgång, respekt och delaktighet ska vara grundläggande begrepp för all verksamhet i skolenheten. Alla elever ska känna att de omfattar skolans värdegrund för elever. Jag kan lära mig Jag vet att jag är duktig Jag formar min framtid i skolan Jag kan lära av andra Jag kan samarbeta Jag är delaktig Jag visar respekt

3 SID 3 (19) Åtgärder för utveckling Inför kommande år ska följande utvecklingsområden prioriteras: 1. Fler elever ska känna trygghet och studiero. Arbetet med normer och värden och mot kränkande behandling ska fördjupas. Den gemensamma värdegrunden ska synas i klassrummen och fritidslokalerna, på skolgården och korridorerna, i matsalarna och i skolans alla övriga lokaler och sammanhang. 2. För att klara skolans uppdrag, ska vi utveckla undervisningen för att utmana varje elev till att nå sin fulla potential. Fler elever ska nå de högre betygen. Vår systematiska uppföljning ska utvecklas på individnivå, till att omfatta även delmoment inom respektive ämne samt metoder för hur nästa kunskapssteg nås. 3. För att fler elever ska vara väl förtrogna med kunskapskraven och ha inflytande, ansvar och förståelse för sitt eget lärande ska elevernas utbildning präglas av elevernas egna självreflekterande lärandeprocesser och lärarnas formativa förhållningssätt. 4. Vi ska fördjupa vårt systematiska kvalitetsarbete för att få bra processer och rutiner i alla verksamheter. Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 4 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 92 % % % % % 2014

4 SID 4 (19) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan Årsmål Period 90 % % % 2014 ÅTAGANDE: Fler elever ska känna trygghet och studiero. Förväntat resultat Alla i skolan känner sig trygga och har goda förutsättningar att kunna fokusera på sina arbetsuppgifter i lärmiljön. Den gemensamma värdegrunden syns i klassrummen och fritidslokalerna, på skolgården och korridorerna, i matsalarna och i skolans alla övriga lokaler och sammanhang. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Arbetssätt Hela skolenheten: Arbetet med handlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling ska fördjupas och vi ska förtydliga hur vi hanterar olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar, på varje avdelning. I vår elevhälsoplan ska vi förtydliga vårt elevhälsoarbete, våra processer och rutiner, våra olika uppdrag och ansvar. Elever ska tränas på att uppmärksamma sin studieaktivitet och studiero och sitt eget lärande för att tillsammans skapa en arbetsmiljö med studiero genom att det avsätts tid för denna aktivitet under lektions- och under klassrådstid. Fritidshem och fritidsklubb Verksamheten i fritidshem och fritidsklubb ska struktureras och planeras, så att elever och föräldrar och personal vet vad som förväntas och känner trygghet och delaktighet under skoldagen. Aktiviteter som tränar barnens förmåga att leka och arbeta tillsammans med

5 SID 5 (19) varandra och med vuxna ska prioriteras i fritidshem och fritidsklubb. Skönstaholmskolan år F-3 och år 4-6: Fasta platser i matsal och klassrum för att skapa trygghet. Klassrumsplaceringar. Regler diskuteras och överenskommelser för respektive klass tas fram i klasserna. Regler anslås i alla klassrum och gemensamma lokaler som matsal. Likabehandlingsarbete enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gemensamma temadagar och idrottsdagar på skolan för att skapa samhörighet och gemenskap. Amorgruppen med elevrepresentanter från alla klasser träffas en gång i månaden för att kartlägga platser på skolan som känns otrygga. Trygghetsgruppen går runt i klasserna för att presentera sig, så att eleverna vet vem de kan vända sig till. All personal som är ute på rast har reflexvästar på sig så att eleverna lätt ser vem de kan vända sig till. Skönstaholmsskolans fritidshem: Fritidshemmet ska arbeta medvetet för att eleverna skall kunna göra egna val och stå emot grupptryck. Regler diskuteras och överenskommelser görs tillsammans med eleverna. Fritidsavdelningarna har samlingar varje dag, där har eleverna rika möjligheter till inflytande och möjlighet att träna socialt samspel. Hökarängsskolan Åk F-3: Åldersblandade faddergrupper träffas regelbundet i syfte att skapa trygghet (en gång per månad). Kontinuerliga vuxenstyrda samarbetsövningar (värdegrundstema) genomförs både i skolan och på fritids spritt över läsåret. Utrymme skapas för mindre grupper under lektionstid, där det går att organisera, för att skapa bättre förutsättningar för ökad studiero. Fasta platser i matsalen så långt detta är möjligt för att eleverna ska känna trygghet i att veta var de sitter. Lärarna har en tydlig plan för sina lektioner vilket delges eleverna. Regler diskuteras i klassråd och överenskommelser sätts upp i klassrummen och följs upp. Lärarna i årskursen samverkar i syfte att det ska bli våra barn istället för dina och mina. Alla vuxna (även fritidspersonalen) som arbetar med eleverna följer skolans värdegrund och regler, och strävar efter ett gemensamt förhållningssätt. Fritidspersonal finns med i skolsamverkan och ger i och med det möjlighet till en hel samlad skoldag (skola/fritids). Alla vuxna agerar vid tillbud och kränkningar. Nolltolerans gäller. Kränkningar anmäls till rektor.

6 SID 6 (19) Hökarängsskolan Fritidshem: Regelbundet introduceras nya lekar och gruppaktiviteter i syfte att träna elevernas förmåga att utvecklas enskilt och tillsammans (elev-elev, vuxen-elev) och på så sätt öka tryggheten i gruppen (gäller även rastverksamhet). Vi arbetar fram en tydligare struktur och planering i verksamheten, som görs känd för både elever och föräldrar så att dessa vet vad som förväntas. Fritidsamlingar införs i syfte att skapa större elevinflytande och då också ökad insikt hos eleverna vad som förväntas av var och en enskilt och av gruppen. Regler samverkas och förstås på detta sätt bättre. Alla vuxna agerar vid tillbud och kränkningar. Nolltolerans gäller. Kränkningar anmäls till rektor. Hökarängsskolan Åk 4-6: Arbetslaget utvecklar vidare arbetet kring värdegrund för att hitta gemensamma förhållningssätt. Vi preciserar hur vi under konferenser ska jobba med detta och betonar att vi tillsammans arbetar med allas elever. Vi utgår från konkreta situationer. Vi kartlägger och diskuterar för att kunna omfördela resurser. Hökarängsskolan år 7-9: Arbete med plan mot diskriminering och kränkande behandling och klassernas utvecklingsområden i klassråd, arbetslag, och APT, på lektioner och värdegrundsdagar. Fortsätta och utöka samarbetet mellan lärarna och klasserna, så att alla har insyn i varandras arbete och så att alla elever känner någon från andra klasser. Fortsätta arbetet med studieambition på lektioner, klassråd och i kringaktiviteter som mentorsprogrammet. Hökarängens grundsärskola År F-3, år 4-6, år 7-9 och Kryddgården, skola fritidshem och KTT: Bestämda platser. Vi ska vara lyhörda och öppna för diskussioner så att eleverna vågar berätta. Vi ska vara uppmärksamma och agera omedelbart om ett tecken på diskriminering och kränkande behandling visar upp sig i verksamheten. Vi ska gå igenom vår värdegrund och regler och hålla de levande i klassråd, elevråd och fritidsråd, samt på värdegrundsdagar. Vi ska anpassa undervisningen/ fritidsaktiviteter och gruppindelning till elevernas olika nivåer.

7 SID 7 (19) Serviceenheten: På skolans serviceenhet förs en diskussion för hur personalen i städ, skolmåltiden och vaktmästeri kan på ett konkret sätt arbeta utifrån skolans värdegrund. Alla behöver vara delaktiga. Gemensamma regler i gemensamma lokaler. Alla måste säga till. Att hjälpa till. Kommunikation över personalgränserna. Köket: Studiebesök till andra skolor. Få idéer om hur vi kan skapa restaurangmiljö. Vi ska ha fortsatt stor bredd på menyerna och innehåll i rätterna samt ekologiska råvaror samt ännu större variation på salladsbuffén. Städ: Fundera på hur toalettmiljön kan bli trevligare i F-3. Trivsamhet ska förbättras i klassrum och utanför. Det ska vara helt och rent och trivsamt. Miljöarbetet fortsätter genom att se över sophanteringen och städmetoder. Elevskyddsombudens projekt. Delta i skyddskommittén. Resursanvändning Vi avsätter konferenstid och lektionstid för att samtala tillsammans om normer och värden och för att besluta om gemensamma överenskommelser om vårt samspel och uppdrag och om hur vi följer upp våra regler när de träder in. DO:s verktyg "Plan för skolan", handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling ska användas i likabehandlingsarbetet. Vi ska avsätta tid för att utarbeta en ny jämställdhetsplan. Fortbildningsdagen den 7 januari skall användas till värdegrundsfrågor för all personal. Fritidspersonalen finns med under skoltid och skapar en trygg övergång mellan fritidshem och skola. Skolövergripande och schemabrytande värdegrundsdagar i början av varje termin. Mentorerna arbetar med sina klasser. Eftermiddagsskola åk 7-9 Elevskyddsombudsutbildning På mentorssamtal med biträdande rektor: Hur det fungerar i klassen, Gruppen som helhet, assistenter. Omfördelning av resurser vid behov. Uppföljning Enkät till föräldrar i hemvisten och fritidsklubb, april-14, Trygghetsenkät februari 2014, Arbetsmiljöenkät april 2014, Brukarundersökning 2014 Skyddsronder

8 SID 8 (19) Utveckling Skolans värdegrundsarbete ska utvecklas i linje med forskning kring framgångsrika skolor (Lennart Grosin, Quadriceps). Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Årsmål Period Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen 76 % 2014 Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. 70 % 2014 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 85 % % % 2014 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 70 % 2014 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 80 % 2014 Meritvärde i årskurs Poäng 2014 ÅTAGANDE: Fler elever ska nå målen. Fler elever ska nå de högre betygen. Förväntat resultat Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar

9 SID 9 (19) mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Arbetssätt Hela skolenheten: Vi ska utveckla undervisningen för att utmana varje elev till att nå sin fulla potential. All pedagogisk personal ska i än högre grad utmana de elever som redan kommit längre i sin kunskapsutveckling så att de når så långt som möjligt och når kraven för de högre betygen. Vår systematiska resultatuppföljning ska utvecklas på individnivå, till att omfatta även delmoment inom respektive ämne. Vi ska utveckla våra undervisningsmetoder för hur nästa kunskapssteg ska nås och för att kunna sätta in rätta stödinsatser. All pedagogisk personal ska fortsätta att arbeta med att stärka sitt eget ledarskap i klassrum och fritidshem/fritidsklubb. Vi ska sätta fokus på lärares undervisningsskicklighet och lärarledarskap och hitta olika former för kompetensutveckling för pedagogisk personal. All pedagogisk personal i grundskola, grundsärskola, förskoleklasser och fritidshem/fritidsklubbar fortsätter att utveckla nya metoder och anpassa sin verksamhet i linje med Rita Dunns lärstilsmodell för att utveckla och variera sin undervisning så att alla elever kan fångas in i goda lärprocesser. Högre kvalitet på de pedagogiska utredningarna så att det blir möjligt och lättare att hitta de rätta insatserna eller åtgärderna. Skolledningen fortsätter att följa skolforskning och aktuell skoldebatt för att kunna ha goda strategier för skolutveckling. Skönstaholmsskolan år F-3, år 4-6 och fritidshem: Vi ska satsa på tidigt stöd i elevernas läsutveckling genom att satsa på intensivläsning på lågstadiet. Arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Studiecirkel åk 4-6 i språkutvecklande arbete under hela läsåret. Förskoleklassen skall arbeta

10 SID 10 (19) språkutvecklande och utveckla arbetat för att eleverna vill ta ansvar och utveckla sitt lärande. Personalen kommer på arbetslagsträffar att fördjupa sig i språket lyfter och god läsutveckling/skrivutveckling av Ingvar Lundberg. Fritidshemmet skall genom lek främja elevernas samspel och lärande Hökarängsskolan år 4-6 och fritidsklubb: Kollegial samverkan för att utveckla formativt förhållningssätt och individualisering. Ständigt fokus på att uppmuntra varje elev att arbeta utifrån sin fulla potential. Hitta sätt för att arbeta med elevers självmedvetenhet och självreflekterande. Vidare utveckla information till och delaktighet för vårdnadshavare. Temastudier. Hökarängsskolan år 7-9: Fortsatt och utökad uppföljning på individnivå. Systematik i diagnoserna. Översikt för att hålla koll på alla. Utveckling av åtgärdsprogrammen. Satsning på C-->B. Diskussioner i ämneslagen. Hur kan lärarna lägga upp undervisningen för att utmana på alla nivåer? Samarbete mellan lärarna. Mathivation. Projekt för att utmana elever till nya mål- och framtidsbilder. Aktuellt projekt med Handelshögsskolan. Ytterligare projekt ska startas. Språkutvecklande arbetssätt och formativt förhållningssätt för att uppmärksamma elevernas förmåga, framsteg och för att planera rätt insatser direkt i klassrummet. Grundsärskolan, fritids och KTT Vi ska använda Elevhälsoplanen som utgångspunkt för vårt systematiska kvalitetsarbete på alla områden. Det vill säga att vi alltid börjar på klass- /hemvistnivå, sen arbetslags och/eller ämneslagsnivå, vidare till ledningsnivå. Våra lektioner/fritidsaktiviteter ska vara målstyrda, varierande och utmanande, de ska samtidigt präglas av trygghet och studiero. I ämneskonferenser jobbar lärarna med att tolka kunskapskraven och omformulera dem till elevens nivå. Genom klassplanering (lärare och assistenter) uppmärksammar vi alla elever och diskuterar olika stödinsatser som klassen/hemvisten kan erbjuda till varje elev för att nå högre måluppfyllelse. Genom att föra det vidare till biträdanderektorn på mentorssamtal får mentorn förslag till utveckling. Mentorn diskuterar några situationer på arbetslagsövergripande konferens för att utnyttja kollegors erfarenheter och ta med sig flera idéer till utveckling. Vi följer upp diskussionerna i ämneskonferenser och involverar ämneslärare genom att bjuda in dem till arbetslagskonferens.

11 SID 11 (19) Genom klassrumsobservationer kan bitr. rektorn tillsammans med lärarna uppmärksamma och utveckla olika undervisningsmetoder. Vi lyfter fram goda exempel och utvecklar pedagogiska planeringar. Resursanvändning Alla skolans resurser ska riktas och prioriteras för måluppfyllelsen. Vi har konferenstid och kompetensutveckling som en viktig resurs för att hitta tid för utvecklingsarbete. Ämnesdidaktisk kompetensutveckling i Lesson Study för lärarna 1 timme/vecka under hela läsåret under ledning av professor Inger Eriksson för att utveckla undervisningen. Lärarna och personal i fritidshem/fritidsklubb ska ha mycket hög tillgång till IKTstöd i alla delar av uppdraget. Skolledningen träffar varje arbetslag i år 1-6 och varje ämneskonferens i år 7-9 en gång per termin för resultatdialog. Uppföljning Utvärdering av verksamhetens resultat, juni-14 Utvärdering av eleverna i grundsärskolans kunskapsutveckling sker i samband med skolans utvärderingsdagar. Verksamheten i grundskolans och grundsärskolans fritidshem och fritidsklubbar och förskoleklasser utvärderas i samband med skolans utvärderingsdagar. Utveckling Språkutvecklande arbetssätt och formativt förhållningssätt för att uppmärksamma elevernas förmåga, framsteg och för att planera rätt insatser direkt i klassrummet. Som Fokusskola är det väsentligt att arbeta både på kort och lång sikt.

12 SID 12 (19) Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period 95 % % % % 2014 ÅTAGANDE: För att fler elever ska vara väl förtrogna med kunskapskraven. Förväntat resultat Lärare i grundskolan år 1-5 formulerar varje läsår, tillsammans med elev och dess vårdnadshavare, en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) som baseras på de skriftliga omdömena. Inför varje arbetsområde formuleras i grundskolan en planering där det tydligt framgår vilka förmågor eleven ska få möjlighet att utveckla inom ramen för undervisningen samt hur bedömningen ska gå till. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback, kamratbedömning och bedömningsmatriser. Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetssätt Hela skolenheten: Inför varje nytt arbetsområde ska läraren upprätta en pedagogisk planering som presenteras för undervisningsgrupp, elev och vårdnadshavare. Fritidshemmen ska arbeta med pedagogiska planeringar. Fortsatt arbete med LGR11.

13 SID 13 (19) Lärarna ska undervisa om ämnesmomentens mål och kunskapskrav. De skriftliga omdömena ska utvecklas så att de blir mer formativa för att i högre grad kunna stödja elevernas kunskapsutveckling. I mitten av varje termin ska elevernas måluppfyllelse i alla ämnen och årskurser sammanställas och analyseras för att kunna sätta in rätt insatser. Skolan ska utvidga metodbanken för olika insatser och åtgärder. Resultaten på de nationella proven i år 3, 6 och 9 ska analyseras och följas upp för att säkerställa att undervisningen står i samklang med kursplanerna och den tolkning av kursplanerna som de nationella ämnesproven ger. Elevernas läsutveckling ska dokumenteras i skolwebben fyra gånger under läsåret och analyseras och följas upp. Skolan ska utveckla fler metoder för att främja elevernas läsutveckling. Det farstagemensamma arbetet med bedömaröverensstämmelse ska fortsätta och utvecklas under läsåret. Elever ska under skolveckor och lov på fritidshem och fritidsklubb erbjudas fritidsaktiviteter där de får möjligheter att utveckla olika förmågor och intressen. Föräldrar och elever ska informeras om vilka aktiviteter som erbjuds. Skönstaholmsskolan All personal skall arbeta för att eleverna ska bli mer motiverade och i högre grad tro på sina förmågor. Lärarna ska ha motiverande samtal. Fortsatt arbete med att skriva LPP som gör det tydligt för eleverna och deras vårdnadshavare vad eleven ska kunna och hur man följer upp. Eleverna ska tränas i att arbeta mer självständigt med sina uppgifter genom att få ansvarsområden/uppgifter på fritidshem och skola. Elever ska vara delaktiga i planering och reflektera i sitt lärande, enskilt och tillsammans med hjälp av kamratbedömningar. Nya framtidsbilder och målbilder. Bygga på elevernas intresse. Motiverande samtal. Arbeta med att ta fram matriser i ämnena. Formativ bedömning. Fritidshemmen ska utveckla pedagogiska planeringar för sin verksamhet.

14 SID 14 (19) Hökarängsskolan år F-3: Lärarna är sedan ht13 indelade i ämnesgrupper med fördjupning i ett ämne (eller block). Syftet är att skapa en tydligare röd tråd genom F-3 i samtliga teoretiska ämnen under läsåret så att eleverna bättre kan se vad som kommer efter nästa nivå. I ämnesgruppen diskuteras även formativ bedömning och hur man skapar nyfikenhet och lust att lära. Även eleverna ges möjlighet till inflytande både i grupp och enskilt. Lärarna går en gemensam utbildning och har lärtid tillsammans. Syftet är att öka alla elevers läsförmåga och då inkluderat deras ordförståelse och läsförståelse. Detta påverkar elevernas möjligheter att utmana sig mot allt högre mål i samtliga ämnen. Det är därför av stor vikt att eleverna görs medvetna om detta, och därmed får en förståelse för sitt lärande. Lärarna använder skolinspektionens observationsschema enskilt och i grupp, i syfte att skapa intressantare och tydligare lektioner för eleverna. Eleverna görs i och med diskussioner i grupp och enskilt mer delaktiga och intresserade av sin egen utbildning. Elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas snabbt och insatser sätts in direkt. Vid större svårigheter sker samverkan med specialläraren, skolkuratorn, skolsköterskan, skolpsykologen och/eller skolledning för att mer riktade åtgärder ska kunna utföras. Uppföljningar viktiga där man visar på framsteg, för att ge eleven ökat självförtroende och vilja att ta nästa steg. Elever som uppvisar snabbhet och stor kunnighet måste även de uppmärksammas och få insatser i form av utmaningar. Mentorerna har regelbundna kontakter med elevernas vårdnadshavare och samlar in information från övriga ämneslärare, bland annat inför utvecklingssamtal. Ämneslärare tar kontakt med vårdnadshavare i enskilda fall där så behövs. Allt i syfte att stötta eleven i sin utbildning/utveckling. Tid för självreflektion avsätts och ökar med elevernas mognad. Hökarängsskolan år F-3 skolsamverkan och fritidshem: Fritidspersonalen medverkar till stor del under skoldagen och ska som komplement till den ordinarie undervisningen kunna visa bland annat fler lärstilar för att ge eleverna större variation och ökad möjlighet till individualisering. Elever med behov av extra stödinsatser/åtgärder ges möjlighet att träna detta genom fritidspedagogiken även på eftermiddagarna. Under eftermiddagens fritidsverksamhet ges alla elever möjlighet att knyta an till det som gjorts tidigare under dagen under mer fria förhållanden. De praktiskt-/estetiska sidorna ges större utrymme i detta lärande. Även läxhjälp och läsning i olika former finns och prioriteras. Elevernas inflytande, ansvar och förståelse för sitt lärande är därmed även viktiga delar att lyfta under fritidstid. Redan nu har pedagogerna börjat visa på mål och syfte med fritidsaktiviteterna för att stötta eleverna i detta tänk. Vi har detta som ett av våra utvecklingsområden på fritids och ser därför även över möjligheten till fortbildning av personalen.

15 SID 15 (19) Hökarängsskolan åk 4-6 Lärarna ska skriva tydliga pedagogiska planeringar med ett språk som elever och vårdnadshavare kan ta till sig. Planeringarna tar hänsyn till olika elevers förutsättningar och behov. Eleverna görs delaktiga i undervisningen för att öka självmedvetenhet och motivation. Planeringarna kan byggas på elevernas intresse. Lektionernas struktur har en tydlighet som ger eleverna en förståelse för vad respektive arbetsområde och uppgifter innehåller. Hökarängsskolan åk 7-9 Inför varje nytt arbetsområde ska läraren upprätta en pedagogisk planering som presenteras för undervisningsgrupp, elev och vårdnadshavare. Läraren ska undervisa om ämnesmomentens mål och kunskapskrav. Läraren ska planera lektioner och klassråd med inslag av aktiviteter, så att eleverna utvecklar sin förmåga att reflektera över sitt eget lärande. Grundsärskolan år F-3, år 4-6 och år 7-9, fritids och KTT Vi ska använda oss av kunskap om olika lärstilar genom att anpassa undervisningen/fritidsaktiviteter till elevs nivå så att eleverna blir mer målmedvetna och kan reflektera över sin egen utbildning. Vi ska samtidigt ha elevens nuläge och intresse som utgångspunkt för våra pedagogiska planeringar och fritidsplaneringar. Lärarna/fritidspersonal ska planera, utvärdera och följa upp elevarbete kontinuerligt. Serviceenheten De demokratiska processerna och elevernas inflytande över menyerna ska förtydligas. Skönstaholmsskolan F-6,fritidshem Vi ska satsa på tidigt stöd i elevernas läsutveckling genom att satsa på intensivläsning på lågstadiet. Arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Studiecirkel åk 4-6 i språkutvecklande arbete under hela läsåret. Förskoleklassen skall arbeta språkutvecklande och utveckla arbetat för att eleverna vill ta ansvar och utveckla sitt lärande. Personalen kommer på arbetslagsträffar att fördjupa sig i språket lyfter och god läsutveckling/skrivutveckling av Ingvar Lundberg. Fritidshemmet skall genom lek främja elevernas samspel och lärande.

16 SID 16 (19) Uppföljning Arbetsmiljöenkät: Skolmiljö 2000, april-14 Utvecklingssamtal Utvärderingsdagar, juni -14 Resursanvändning Alla klasser har 40 minuter klassråd på schemat tillsammans med mentorerna. En klassrådshandbok om demokrati och inflytande i skola och studier, är framtagen och ska användas och utvärderas under läsåret. Utveckling För att alla våra elever ska vara förtrogna med kunskapskraven och ha inflytande, ansvar och förståelse för sitt eget lärande, ska elevernas utbildning präglas av elevernas egna självreflekterande lärprocesser och lärarnas formativa förhållningssätt.

17 SID 17 (19) Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: 2.2.4a.1Bra rutiner i samarbetet med föräldrar, förskola, fritid, socialtjänst och polis ska främjas. Förväntat resultat Samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärker barns och elevers möjligheter att tidigt få adekvat stöd som bidrar till utveckling och lärande. Samverkan med näringsliv, utbildningar, högskolor och andra intressenter bidrar till att förbereda barn och elever att aktivt delta i morgondagens samhälle och arbetsliv. Arbetssätt Skolan ska bjuda in till nätverksmöten mellan skola, polis, socialtjänst, fritid och andra berörda minst en gång per termin till RISK-möte. PLUS-projekt: Steg mot ökad närvaro. Utbildning av elevguider. Skolledningen ska delta i nätverksgrupper för att främja samverkan. Vi kommer att utveckla vårt samarbete med Hökarängens förskolor genom gemensamma träffar för den pedagogiska personalen i förskola och skola. Skolan bjuder in till föräldraråd 4 ggr/läsår. Grundsärskolan ska på flera sätt samverka med grundskolan både på Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan, t.ex. delta i processen när elev mottas i grundsärskola och vid inkludering. Grundsärskolan ska samverka med skolverksamheter i hela Stockholmsområdet kring elever som är mottagna i särskola och som kan bli elever på Hökarängsskolan Hökarängsskolan 7-9 Tillsammansdagar med varje klass i årskurs 7 och deras mentorer, för att skapa gemenskap och öppna för fortsatt samverkan. Hela nätverket deltar (fältassistenter, fritid, polis, kyrka)

18 SID 18 (19) Skolnärvaroprojekt i samverkan med Farsta socialtjänst. Samverkan med ungdomspedagoger och socialtjänst kring elever med stor skolfrånvaro. Resursanvändning Hökarängsskolan/Skönstaholmsskolan har ett stort nätverk och avsätter tid för möten och samverkan. Uppföljning RISK-grupp maj-14 Nätverksmöte Farsta maj-14 Utvärdering av inskolning och samverkan hösten -14 NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: 2.2.4b.1 Samverka med övriga aktörer Förväntat resultat Samverkan med näringsliv, utbildningar, högskolor och andra intressenter bidrar till att förbereda barn och elever att aktivt delta i morgondagens samhälle och arbetsliv Arbetssätt Skolan ska samverka med kulturskolan och inom projekt Skapande skola samverka med andra kulturarrangörer. Samverkan med Hållbara Hökarängen. Samverkan med Stadsdelsrådet och Söderledskyrkan. Samverkan med Idrottslyftet. Samverkan med vänskolor i Kina. Grundsärskolan ska samverka med Utbildningsförvaltningens Mottagandeteam, Habiliteringscenter, BUP, Autismcenter, Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM), Syn- och hörcentraler och barnläkarmottagningar. Hökarängsskolan åk 7-9 Elever ska erbjudas egna mentorer genom samverkan med Mentor Sverige Elever ska träffa representanter från många olika yrken i projekt Jobbmentor

19 SID 19 (19) Prao åk 8-9 Deltagande i Handelshögskolans projekt Morgondagens ekonomi. Resursanvändning Tid avsätts för att samverka med ideella organisationer, näringsliv och högskolor. Skapande skola-bidrag. Uppföljning Utvärdering av verksamheten i juni 2014 Utveckling Skolans samverkan med näringsliv, högskolor, ideella organisationer och kulturlivet ska utvecklas så att fler elever får möjlighet att skapa hållbara relationer i olika nätverk och vänskolor.