ÅRSREDOVISNING 2006 Gråbo rektorsområde 1-2

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2006 Gråbo rektorsområde 1-2 Förskolan Bogen Förskolan Månen Gråboskolan F-6

2 Barn- och utbildningsförvaltningen Årsredovisning 2006 Gråbo rektorsområde 1 Gråbo rektorsområde 2 rektor Margaretha Zetterström vik rektor Marianne Ek Här lämnas en kortfattad redogörelse över viktigare händelser 2006 och utveckling på sikt. En ekonomisk rapport för 2006 och kvalitetsredovisning för Viktigare händelser 2006 inom rektorsområdet Gråbo RO 1 Satsningen på samundervisingsklasser på Gråboskolan fortsätter. From höstteminen finns två klasser - en för år 1-3 och en för år 4-6. Förberedelseklassen för invandrarelever har tagit emot 12 elever under året förutom alla de "vanliga" Gråboelever som är berättigade till sv2-undervisning. Tillskapandet av en liten grupp i år 6 vt -06 blev nödvändig för att klara fyra elevers skolgång och deras skolkamraters arbetsro. Två ordianrie lärares långa sjukfrånvaro bidrog till den svåra situationen uppstod. Under hösten har vi varit tvungna att förstärka i skolans förskoleklasser eftersom det finns elever som behöver egen assistent trots att klasserna är små. Andra elever har klarat sig just därför att grupperna varit små! Ovanligt höga kostnader för vikarier eftersom fyra lärare operaredes i början av höstterminen vilket ledde till dubbla kostnader. Specialpedagog anställdes för förskolans behov from ht men har varit till stor hjälp och stöd också för rektor i de lägre skolåren vid de många svåra möten som ägt rum med soc., barnhab och BUP under hösten Gråbo RO 2 För verksamheterna fsk Bogen och fsk Månen har den planerade ekonomin mellan personal och volym har burit sin kostnad. Lämnar även ett litet överskott. Av det stora behovet att stödja barn och familjer i området, var det rätt att det från höstterminen -06 anställdes en specialpedagog. Personalavd är inkopplat för att stödja ledningsgruppen i att tillgodose personalens behov av fysisk och psykiskt (stress) tillrättakommande. Previa är inkopplat och gjort visst progam för personalen. Kvalitetsarbetet har starat genom att Myndigheten för skolutveckling erbjudit högskolestudier 5p. Arbetet kring språkutvecklingen genom arbetsmaterialet har kommit för att stanna Utveckling på sikt Gråbo RO 1 Svårigheten att få skolområdets budget att gå ihop oroar! Kommer vi att kunna behålla våra små klasser som är nödvändiga utifrån mängden elever som har behov av extra stöd? Elevtalet är rätt stabilt. Det är viktigt att föräldrarna fortsätter att välja Gråboskolan även om andra skolor "har plats över". Organsiationsöversyn pågår ständigt för att arbeta kostnadseffektivt. Många lärare i de lägre klasserna närmar sig pensionsåldern. Gråbo RO 2 Bekymmer finns på ryckig personaltillsättning. Då det återkommer varje halvår skall rapporteras om evt övertalighet och därtill turordning även kan stoppa tillsättningen av pedagoger. På sikt tar detta lång tid för förskolorna att bygga upp en stadigvarande kvalitet VISBY Besöksadress: Söderväg 2A, Visby Telefon: Telefax: Hemsida:

3 BARN- och UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Gråbo RO 1 BOKSLUT 2006 Ant barn/elever i rektorsområdet i kommunal verks i enskild verks Förskola - Familjedaghem - Fritidshem Förskoleklass - Skola 102 Verksamhet GENOMSNITTS- ÅRSBUDGET ÅRSUTFALL RESULTAT KOSTNAD PER BARN/ELEV Förskola intäkter kr Förskola personalkostnader kr Förskola lokalkostnader kr Förskola övriga kostnader kr Förskola enskild verksamhet kr Förskola resultat kr Familjedaghem intäkter kr Familjedaghem personalkostnader kr Familjedaghem lokalkostnader kr Familjedaghem övriga kostnader kr Familjedaghem resultat kr Fritidshem intäkter kr Fritidshem personalkostnader kr Fritidshem lokalkostnader kr Fritidshem övriga kostnader kr Fritidshem enskild verksamhet kr Fritidshem resultat kr Förskoleklass intäkter kr Förskoleklass personalkostnader kr Förskoleklass lokalkostnader kr Förskoleklass övriga kostnader kr Förskoleklass enskild verksamhet kr Förskoleklass resultat kr Skola intäkter kr Skola personalkostnader kr Skola lokalkostnader kr Skola övriga kostnader kr Skola enskild verksamhet kr Skola resultat kr Rektorsområde resultat KOMMENTAR TILL RESULTATET. Fritidshem/förskoleklass/grundskola Resultatet för Gråbo ro 1 och ro2 ska läsas ihop vad gäller fritidhemsverksamhet, förskoleklass och grundskola. Fritidshem kr Förskoleklass kr Grundskola kr Sammantaget resultat: kr Resultatet matchar tyvärr inte underskottet på Terra Novaskolan. På båda skolorna har behov av extraordinär karaktär uppstått som inte har kunnat lösas inom befintlig ram. Bokslut 2006 Gb1.xls

4 BARN- och UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Gråbo RO 2 BOKSLUT 2006 Ant barn/elever i rektorsområdet i kommunal verks i enskild verks Förskola 92 Familjedaghem - Fritidshem 123 Förskoleklass 36 Skola 86 Verksamhet GENOMSNITTS- ÅRSBUDGET ÅRSUTFALL RESULTAT KOSTNAD PER BARN/ELEV Förskola intäkter kr Förskola personalkostnader kr Förskola lokalkostnader kr Förskola övriga kostnader kr Förskola enskild verksamhet kr Förskola resultat kr Familjedaghem intäkter kr Familjedaghem personalkostnader kr Familjedaghem lokalkostnader kr Familjedaghem övriga kostnader kr Familjedaghem resultat kr Fritidshem intäkter kr Fritidshem personalkostnader kr Fritidshem lokalkostnader kr Fritidshem övriga kostnader kr Fritidshem enskild verksamhet kr Fritidshem resultat kr Förskoleklass intäkter kr Förskoleklass personalkostnader kr Förskoleklass lokalkostnader kr Förskoleklass övriga kostnader kr Förskoleklass enskild verksamhet kr Förskoleklass resultat kr Skola intäkter kr Skola personalkostnader kr Skola lokalkostnader kr Skola övriga kostnader kr Skola enskild verksamhet kr Skola resultat kr Rektorsområde resultat KOMMENTAR TILL RESULTATET. Förskolan För verksamheterna fsk Bogen och fsk Månen har den planerade ekonomin mellan personal och volym har burit sin kostnad. Lämnar även ett litet överskott. Fritidshem/förskoleklass/grundskola Resultatet för Gråbo ro 1 och ro2 ska läsas ihop vad gäller fritidhemsverksamhet, förskoleklass och grundskola. Fritidshem kr Förskoleklass kr Grundskola kr Sammantaget resultat: kr Resultatet matchar tyvärr inte underskottet på Terra Novaskolan. På båda skolorna har behov av extraordinär karaktär uppstått som inte har kunnat lösas inom befintlig ram. Bokslut 2006 Gb2.xls

5 Kvalitetsredovisning för lå 2005/06 Gråbo rektorsområden 1 & 2 Barn- och utbildningsförvaltningen Gråbo ro 1&2 Förskola, (se sidan11)förskoleklass, grundskola och fritidshem Beskrivning av verksamheten I Gråboskolan går 227 elever i förskoleklass tom år 6 Eleverna i år F-6 indelade i tre enheter Jord, Luft och Vatten med tillhörande fritidshem. Läsåret 2005/06 innehåller resp. enhet följande klasser: Jord F-klass, år 1och år 3 Luft F-klass, år 1 och 2 Vatten F-klass, år 2 och 3 I enhet Luft finns också en samundervisningsklass med åtta elever, där en del elever är inskrivna i särskolan, andra tillhör grundskolan. Eleverna i år 4-6 går i årskursklasser med dubbel lärarresurs. Eleverna går på fritidshemmet Puma, som även tar även emot enstaka elever från Terra Novaskolan. Det är lokalintegrerat med särskolans omsorgsfritids för elever i ålder år. På Gråboskolan finns även sv2-undervisning med förberedelseklass och slöjdsalar för eleverna på Gråbo, Terra Novaskolan och Gotlands Montessorifriskola. Förskoleklass I förskoleklass finns 35 barn. Personal: 2,8 förskollärartjänster ger 12,5 barn per personal. Grundskola år 1-3 Sammanlagt antal elever i skolår 1-3 är 82 Personal 6,0 tjänster alla lärare. 13,7 elever per lärare. Därutöver samundervisningsklass år barn med två 1,0 lärartjänster och 0,75 assistent Grundskola år 4-6 Totalt antal elever i år 4-6 är 104. Personal Totalt antal klasslärare 7,6 13, 7 elever per klasslärare. Grundskola år 1-6 Samtliga elever i skolår 1-6 utom samundervisningsklassen 186 Personal inkl slöjd, spec och sv ,33 elever per lärare Samtliga lärare utom sv 2 16

6 11,62 elever per lärare. Fritidshem år F inskrivna barn vars vistelsetid ger 113,8 heltidsbarn à 19,5 timmar. Personal fritidshem: Totalt antal 9,4 tjänster varav 5,9 fritidspedagoger, 3 barnskötare, 0,5 förskollärare Antalet barn per anställd är 12,1 barn räknat efter volymtimmar. Barn fritidshem år barn är inskrivna på storbarnsfritidhemmet. De utgör 19,8 heltidsbarn beräknat efter 19,5 timmar per heltidsbarn. Personal storbarnsfritids: Totalt 1,4 tjänster varav en fritidspedagog och två 0, 2 barnskötare som också är assistenter för barn med behov i skolan. Det innebär 22 huvuden per heltidsanställd. Fritidspersonalen gör 25% av en heltidstjänst som förstärkning i skolan, ibland mer. Övrig personal På Gråboskolan arbetar även tre lokalvårdare och tre måltidspersonal i skolans tillagningskök. En skolvaktmästare och två skolassistenter servar hela skolområdet. Gråboområdets tre rektorer har sina arbetsrum i Gråbohuset. Speciell inriktning: Grön Flagg och NTA Gråboskolan har en natur- och miljöprofil, där arbetet i Gröna rum, med Grön Flagg och NTA (natur och teknik för alla elever 6-12 år) är självklara inslag. Skolan har särskilda gröna rum utrustade för miljöundervisning. Den är Grön Flaggcertifierad sedan flera år. Gråboskolan var Gotlands kommuns pilotskola för NTA (natur och teknik för alla), ett arbetssätt som fallit mycket väl ut. Lärarna är utbildade inom fyra teman i vardera F- 3 och 4-6, som vi arbetar med under elevernas skolgång på Gråbo. Tack vare miljöprofilen har vi tagit emot åtskilliga studiebesök från både Gotland, fastlandet och utlandet. I höstas var t.ex. 10 kommunala avfallschefer från Japan här för att se hur vi lär ut källsortering till eleverna. Spansk och japansk TV har också spelat in inslag på Gråboskolan. Portfolio Alla klasser arbetar med portfolio som en metod att dokumentera elevernas lärande och spegla deras utveckling. Gråbo ro 1&2 har representanter i en gemensam portfoliogrupp som arbetat med att t.ex. ta fram riktlinjer och blanketter för hur det fortsatta arbetet skall utföras med portfolion. Portfolio som metod går som en röd tråd i det pedagogiska arbetet och förenar personalen både inom förskolorna och grundskolan i Gråbo. Portfoliogruppen arbetar nu vidare med att skapa ett gemensamt synsätt kring Individuella utvecklingsplaner. Elevanpassad organisation Gråboområdet är ett socioekonomiskt tungt område. För att hålla nere antalet elevassistenter gör vi en satsning på pedagoger och försöker att hålla klasserna i år F-3 relativt små och åldershomogena. Att skola och fritidshem är integrerade både lokalmässigt och verksamhetsmässigt ger stora fördelar. Årskursklasser i skolår 4-6 med dubbel lärarresurs gör att man kan arbeta med varierande gruppstorlek efter barnens behov och arbetsuppgifternas karaktär % av eleverna har invandrarbakgrund och är berättigade till svenska som andraspråk. Förberedelseklassen tar emot nyanlända invandrarelever från hela Gotland. Elevvårdsteamet träffas minst 1g/månad och följer då upp elever med svårigheter. 2

7 Skolan har även en elevvårdsgrupp med specialpedagog och rektorer som möts oftare och följer upp eleverna. Speciella händelser under året: Lilla Nobelpriset Alla elever arbetar under hösten med att skriva en berättelse. De som vill får lämna in den och på Nobeldagen i december delas hedersomnämnanden och bokpriser ut till den författare som skrivit sin berättelse så att juryn för årskursen fastnat just för den. Jurymedlemmar är lokalvårdare, måltidspersonal, skolassistenter och bilbibliotekspersonal. Må Bra-veckan Årets tema var Inflytande och ansvar. Den högtidliga invigningen gick i OS-tecken och 32 nationers flaggor var representerade. Från så många länder kommer våra elever och deras föräldrar! Under hela veckan samlade man sedan poäng genom att utöva fysisk aktivitet. Eleverna fick också pröva på olika sporter och aktiviteter, äta en bra frukost en morgon och samtala kring hur man är en bra kamrat. System för kvalitetsarbetet Underlaget för årets kvalitetsredovisning kommer från Årlig föräldraenkät vad tycker föräldrarna om fritidshemmens verksamhet? En utvärderingsdag per år, då personalen utvärderar utifrån de mål vi bestämt att arbeta under året. Dokumentation sker löpande utifrån planeringen Elevenkät i skolår 3 och 5 LUS Ämnesprov i skolår 5 Personal Diskussioner förs vid enhetsmöten, stadiekonferenser, AllGråbomöten och kompetensutvecklingsdagar Elever Diskussioner på klassråd och i elevråd utifrån resultatet på elevenkäterna Föräldrar Diskussioner förs vid föräldramöten och skolråd. Mål, analyser och åtgärder för ökad måluppfyllelse Målet för all personal inom förskoleklass, skola och fritidshem är att barnen skall få stor trygghet, goda kunskaper och färdigheter samt kunna ta ansvar för både inlärning och sitt sätt att vara. Glädje, tillit och kreativitet skall prägla barnens inställning till ett livslångt lärande. Arbetet med portfolio som metod för dokumentation av barnens utveckling och med natur, miljö och teknik går som en röd tråd från de riktigt små barnen upp genom skolåren och blir något som förenar personalen på förskolorna och grundskolan i Gråboområdet. Ett annat medel att nå målen är arbete i arbetslag på förskola och skola. En helhetssyn på barnens situation är utgångspunkten för arbetslagen i deras arbete. Genom arbetet i arbetslag kan personalen söka styrka hos varandra just för att man skall kunna och orka ge barnen de extra omsorger som de behöver. Tillsammans vill rektorer och personal utveckla verksamheten i Gråbo rektorsområden så att målen i de nationella och lokala styrdokumenten nås. Visby i oktober 2006 Margareta Zetterström Annelie Klintbom Rektor Gråbo ro 1 Rektor Gråbo ro 2 3

8 1. Normer och värden Mål: På Gråboskolan skall råda trygghet och goda relationer mellan elever och vuxna. Eleverna skall utveckla sin sociala förmåga och lära sig möta andra med respekt och empati. Skolan skall stimulera till rörelse och utevistelse, ge hälsofrämjande kunskaper. Uppföljning: Vad gör vi?/aktivitet Hur blev det?/resultat och analys Hur går vi vidare?/ Åtgärder för utveckling Utvärderingsdag med personalen april 2006: Social och emotionell träning med Charliematerialet, Gruppen som grogrund, kompissamtal Samtal i ring på bestämda tider i klasserna. Uppskattat och efterfrågat av eleverna. Barnen är duktiga på att samtala om relationer, men har svårare för att klara konflikter på rasterna. Fortsätta Nära samarbete skola/fritids Bra helhetssyn hos personalen ger trygghet för eleverna Fortsätta Flera olika temadagar där en F-3 enhet samarbetar med en årskurs i år 4-6. Uppskattat. Ämnena varierar - trafik, musik, vikingar, återvinning. Överbryggar klyftan mellan de små och stora barnen på skolan. Barnen lär känna lärarna också i andra årskurser. Personalen lär känna varandra mer. Etablerad samarbetsform. Fortsätta. Satsningen på små elevgrupper i F-3 Gett gott resultat i form av tydlig trygghet hos barnen. Visar sig t.ex. då hela mellanstadiet är ute tillsammans på Gutavallen. Eleverna litat på att personalen på skolan vill dem väl. Fortsätter. Rasttillsyn: Elever i år 6 är kompusar med särskilt uppdrag att verka för trygghet ute på rasterna. Bra både för de stora eleverna och för de små. Uppföljning med närpolisen bra för då kan man ta upp aktuella frågor bland ungdomarna. Flera vuxna är ute varje rast klädda i gula västar Fortsätter Mobbingteamets Må bra vecka- den fjärde i ordningen. Hela skolan engagerad. Årets tema Inflytande och ansvar. Schemabrytande aktiviteter Med tillfälle att pröva nya idrotter, äta rejäl frukost, extra motion Fortsätter. Stimulans till rörelse och utevistelse, Hälsofrämjande kunskaper Varje dag morgonpromenader för eleverna i år F-3. Vid dåligt väder innegympa. Återkommande massage och avslappning. Eleverna i år 4-6 går milspåret i månaden. Cykelutflykter, ibland till mål långt bort. Idrottslektioner i år 4-6 uppdelade i kille/tjejgympa alt valbara aktiviteter för att uppnå anpassat innehåll och större rörelseglädje. Fortsätter. Kanske andra grupperingar i massage och avslappning. Fortsätter 4

9 Obligatorisk uterast efter skoldagens slut i F-3 och vid lunchen i år 4-6. Fritids har gympatider varje eftermiddag. Delvis uppdelade efter ålder och kön för att få bra närvaro och aktiva och nöjda elever. Skaffa mer utrustning till skolgården för att inbjuda till olika aktiviteter som stimulerar rörelse och utevistelse. Fortsätter Elevenkät Elever i år 3 och 5 skall i en årlig enkät avge omdöme om verksamheten. Antalet elever som ger verksamheten ett sammanfattande omdöme som uppgår till minst 3 på en fyrgradig skala skalluppgå till minst föregående nivå. Ingen skall avge omdömet 1 Samarbete med Visby AIK : fritidsgympa med fotboll, bandy, basket som PLI-projekt. Prövat på varpa och badminton genom Handslagsprojekt. Kost: Bra salladsbord först på serveringsdisken Delvis ändrat utbud vid frukost och mellanmål. Personalen mer medveten. År 3 första året enkät görs. 90% av eleverna ger betyget 3 eller 4 på de frågor som rör trygghet och hälsa. 97% tycker att de vuxna arbetar bra för att förhindra mobbning och lika många att de är en bra kamrat. 81% känner sig trygga på vägen till skolan och 84% har någon vuxen som de känner förtroende för. Det förekommer flera ettor. År 5-enkäten visar ett sämre resultat än förra året. 93% av eleverna ger betyget 3 eller 4 på frågorna som rör trygghet och hälsa. En etta utdelas på de frågor som gäller trygghet på rasterna, på vägen till skolan och vad skolan gör för att förhindra mobbning. Fortsätter Fortsätter utveckla frukost och mellanmål Fortsätta det förebyggande arbetet med Charlie, Må bra vecka, kompusar mm utifrån Gråboskolans förhållningsoch förväntansdokument. Vad är det som oroar på skolvägen? Skaffa mer material till skolgården för att inbjuda till olika aktiviteter. I det fall mobbing upptäcks griper mobbingteamet och genomför samtal enligt den s.k. Farstametoden. Föräldraenkät Föräldrar med barn i fritidshem skall i en årlig enkät avge omdöme om verksamheten. På de frågor som relaterar till trygghet och hälsa ger 92% av föräldrarna i år F-3 betyget 3 eller 4. I år 4-6 är motsvarande siffra 96% Inga ettor ges. Fortsätta informera om våra mål och vårt arbetssätt. 5

10 2. Kunskaper Mål: På Gråboskolan ska alla eleverna nå målen i kärnämnena svenska, engelska och matematik. Eleverna ska få goda kunskaper och färdigheter utifrån sina egna förutsättningar Eleverna ska få lust att aktivt söka kunskaper i ett livslångt lärande. Språket och den språkliga medvetenheten utgör ett prioriterat utvecklingsområde. Uppföljning: Vad gör vi?/aktiviteter Hur blev det?/ Resultat och analys Hur går vi vidare?/ Åtgärder för utveckling Utvärderingsdag med personalen april 2006 Portfolio Alla elever har en portfoliopärm där man samlar verk som man av någon anledning är extra nöjd med. Används som illustrationsmaterial vid utvecklingssamtalen. Eleverna i år 6 leder sina samtal själva. Portfoliogruppen på studieresa till Göteborg för att få idéer om hur man kan använda portfolion i arbetet med individuella utvecklingsplaner Portfoliegruppen har knutits närmare till förskolans portfoliogrupp.. Fortsätter framtagandet av bra individuella utvecklingsplaner NTA (Natur och teknik för alla) Alla elever arbetar med 1-2 NTA-temalådor under ett år. De väcker stort engagemang. Eleverna lär sig mycket och uppskattar det elevaktiva arbetssättet. Två av skolans lärare är utbildare på andra skolor. Fortsätta. 6

11 Elevenkäten Elever i år 3 och 5 skall i en årlig enkät avge omdöme om verksamheten. Antalet elever som ger verksamheten ett sammanfattande omdöme som uppgår till minst 3 på en fyrgradig skala skall uppgå till minst föregående nivå. Ingen skall avge omdömet 1 85% av eleverna i år 3 ger betyget 3 eller 4 på de frågor som rör lärande, vilket är något högre än förra året. 97% tycker att de lär sig mycket och att de får hjälp när de inte förstår. På tre frågor förekommer ettor: Någon att arbeta med, diskutera med min lärare och får arbetsro. Arbetsro är också det som ligger lägst. Endast 65% är nöjda med den. År 5-enkäten visar i stort samma resultat än förra året. 92% av eleverna ger betyget 3 eller 4 på frågorna som rör lärande. Endast en etta ges. 97% av eleverna tycker att de lär sig mycket, får tid att arbeta färdigt och hjälp när de inte förstår. Fortfarande är det alltför många elever som saknar arbetsro. Arbetsron måste förbättras i många av skolans klasser. Vi kan utgå från Gråboskolans förhållnings- och förväntansdokument men åtgärderna blir olika beroende på elevgruppens karaktär. Föräldraenkäten Föräldrar med barn i fritidshem skall i en årlig enkät avge omdöme om verksamheten. Andelen vårdnadshavare som ger verksamheten ett sammanfattande omdöme som uppgår till minst 3 på en 4-gradig skala. På den fråga som relaterar till lärande ger 87% av föräldrarna i år F-3 betyget 3 eller 4. I år 4-6 är motsvarande siffra 81% 94% resp 92% av föräldrarna anser att de aktiviteter som ordnas främjar barnens lärande och utveckling, men bara drygt 70% anser att de har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten om de vill. Fortsätt ett nära samarbete mellan skola och fritids i år F-3. Varierande sysselsättningar för eleverna. I år 4-6 förstärker fritidspersonalen skolans träslöjdsundervisning Ämnesproven år 5 i svenska, engelska och matematik Läsutveckling Alla elever bedöms enligt lärutvecklingsschemat varje termin. Av olika skäl finns fem elever som inte gjort proven. Av resterande 32 eleverna är det 47% som inte når målen i ett eller flera ämnen. Ser man på resp. ämne är det endast 69% av eleverna som når målen i svenska och matematik, och 72% som når målen i engelska. Det är ett sämre resultatet än året innan, och även om vi visste att det finns många svagpresterande elever i klassen, är resultatet ändå mycket otillfredsställande 100% av eleverna i förskoleklass når nivå 3, 66% av eleverna i år 3 når nivå 15 och 45% av eleverna i år 6 når nivå 18A. Motsvarande siffror för hela kommunen är 93% i förskolklass, 75% i år 3 och 83% i år 6. Tidig hjälp i de första åren genom att anställa ny speciallärare som jobbar över gränsen förskola-förskoleklass. Tidigare start för stöd till de elever som inte antas nå målen. Än mer använda årskursklassens fördelar att dela upp eleverna i grupper som motsvarar elevernas behov. För de yngre eleverna måste vi sätta in åtgärder snabbt. För de äldre är läsutvecklingsschemat ett trubbigt instrument. Det kombineras därför med DLS Alla elever har bänkbok och man läser flera gånger varje vecka. Bokprat i alla klasser bidrar till läslust och därmed läsvana. Fadderläsning, kompisläsning, högläsning 7

12 3. Elevernas ansvar och inflytande Mål: Eleverna ska ansvar för sitt eget lärande med stigande ålder och mognad. Uppföljning: Aktivitet Resultat och analys Åtgärder för utveckling Utvärderingsdag med personalen april 2006 Portfolio Portfoliometoden ökar elevernas insyn i sitt eget lärande. Fortsätta. Elevmiljöråd Miljöarbete Fyra elever ur år 5 resp. år 6 ingår i elevmiljörådet och leder tillsammans med två lärare arbetet med Grön Flagg. Eleverna i skolår 5-6 är veckovis ansvariga för Eldlängans gröna rum. Eleverna i alla årskurser källsorterar och tömmer återvinningskärlen. Alla eleverna städar i skolskogen under skogsveckorna. Fortsätta Fortsätta Fortsätta Söka lokalt naturvårdsprojekt för att utveckla skolskogen till ett pedagogiskt uterum. Klassråd och elevråd Praktiska ansvarsuppgifter för eleverna Inflytande på undervisningen Alla klasser har klassråd och representanter från skolår 3-6 bildar Gråboskolans elevråd. Det är första året treorna är med och det har fallit väldigt väl ut. Däremot har vi inte startat upp något elevråd för de yngre eleverna utan de skolas in via klassråden. Eleverna i år 3 hjälper två och två till vid mellanmålet, torkar bord och sorterar disk. Eleverna i år 5 har två och två internprao i matsalen en vecka åt gången. Eleverna har ansvar för städområden i klassrum och på fritids 1 gång/v och i slöjdsalar efter lektionens slut. Eleverna i de lägre skolåren gör veckoplanering. Är delaktiga i undervisningen genom diskussioner. förklarar vad, hur och varför. Eleverna i år 4 och 5 får välja idrottslektion efter innehåll. Eleverna får planera och leda idrottslektioner i år 5och 6 Fritidshemsverksamheten är elevstyrd utifrån olika förslag eller teman Rektor fortsätter att leda elevrådet i år 3-6. Fortsätta Fortsätta Fortsätta 8

13 Elevenkäten Elever i år 3 och 5 skall i en årlig enkät avge omdöme om verksamheten. Antalet elever som ger verksamheten ett sammanfattande omdöme som uppgår till minst 3 på en fyrgradig skala skall uppgå till minst föregående nivå. Ingen skall avge omdömet 1 88% av eleverna i år 3 ger betyget 3 eller 4 på de frågor som rör Inflytande och ansvar.100% tycker att de tar ansvar för sitt skolarbete och 94% tycker att de får framföra åsikter, men bara 77% anser att vuxna lyssnar på åsikter. Fyra ettor förekommer på frågan: Planera skolarbetet. 81% av eleverna i skolår 5 ger betyget 3 eller 4 på frågorna som rör inflytande och ansvar. Tre ettor ges. 97 % av eleverna tycker att de tar ansvar för sitt skolarbete, men bara 69 % upplever att de får vara med och planera skolarbetet. I årskursen går två elever med olika funktionshinder som gör att lektionerna måste planeras och struktureras noggrant. Kan det ha påverkat resultatet? Elevernas planering av det egna arbetet är en knäckfråga. Initiera diskussion bland pedagogerna hur man på ett bra sätt kan åstadkomma inflytande och delaktighet efter stigande ålder och mognad.. I år 6 inför lärarna sk krysstid där eleverna själva planerar sitt arbete. 9

14 4. Skola och hem Mål: Föräldrar ska vara nöjda med den verksamhet som bedrivs i förskoleklass, grundskola och fritidshem. Uppföljning: Hur gör vi?/aktivitet Hur blev det?/resultat och analys Hur går vi vidare?/ Åtgärder för utveckling Föräldraenkäten Föräldrar med barn i fritidshem skall i en årlig enkät avge omdöme om verksamheten. Andelen vårdnadshavare som ger verksamheten ett sammanfattande omdöme som uppgår till minst 3 på en 4-gradig skala. På de frågor som relaterar till hur nöjd jag som förälder är med fritidshemverksamheten ger 87% av föräldrarna i år F-3 betyget 3 eller 4. Fem föräldrar anser inte att de har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten om de vill. I år 4-6 är motsvarande siffra 91% Endast en etta ges och handlar om information om mål och arbetssätt. Förbättra informationen till föräldrarna ännu mer. Fritids skriver månadsbrev till hemmen där man berättar om vad man jobbar med och varför. Drop in kaffe med information är en annan metod som används. Vad gäller lokaler och utemiljö är 92% av föräldrarna i år F-3 nöjda och 99% i år 4-6. Det är utemiljön som drar ner resultatet. Svarsfrekvensen för enkäten i år F-3 är låg. Bara 65% av utlämnade enkäter kom tillbaka, och flera föräldrar valde att inte besvara vissa frågor. Det gör att man måste läsa resultatet med viss skepsis. Var har de för uppfattning som inte lämnat in? Gråboskolans utemiljö måste förändras. Den ser ut som när skolan byggdes för snart 30 år sedan, trots att nu finns här fritidshem och elever som bara är 5½ år när de börjar på Gråbo. 10

15 Kvalitetsredovisning 2006 Gråbo rektorsområde 2 Barn- och utbildningsförvaltningen Gråbo ro 2 Förskoleverksamhet Beskrivning av verksamheten 79 barn 1 5 år är placerade på förskolorna Månen och Bogen. Förskolan Bogen har tre avdelningar, varav två avdelningar har barn 1-3 år och en avdelning har barn 3 5 år. Förskolan Månen har 1,5 avdelning med barn 1-5 år Förskolan Bogen Barn Totalt antal heldagsbarn är 49 barn. Varav 27 barn är under 3 år. Organisation Förskolan Bogen har tre avdelningar som är organiserade så att två avdelningar har barn 1 3 år och en avdelning 3 5 år. Invandrarbakgrund Ca 16 % av barnen i rektorsområdena har invandrarbakgrund. Det finns tiotalet olika språkgrupper, där arabiska, somaliska och spanska har de flesta barnen. Personal Antal personal 10,25 tjänster plus en tjänst på 80 % bsk som arbetar som pool på förskolan. Varav dessa är 3,0 förskollärartjänster varav 1,0 är förskollärare, 2 är 1-7 lärare och 7,25 barnskötare, då är 80 % resurs för barn med särskilda behov medräknad. Lokaler Lokalerna är från 1977 och delvis renoverade under vårterminen Utvändigt målad fasad på förskolan Bogen under 2006 Utemiljö Bogen har en bra gård som gränsar mot skogen. Visst underhåll behöver göras på gården där lekredskap behöver bytas ut. Förskolan Månen Barn Totalt antal heltidsbarn är 30 barn. Varav 27 barn är under 3 år. Organisation Förskolan är en avdelning där man delar upp barnen i två olika grupper. Invandrarbakgrund Ca 16 % av barnen i rektorsområdena har invandrarbakgrund. Det finns tiotalet olika språkgrupper, där arabiska, somaliska och spanska har de flesta barnen. På Månen har vi de flesta barnen med annat hemspråk. Det är många olika språkgrupper rumänska, spanska, grekiska, thailändska, kurundi, tigrinja, arabiska och somaliska. Personal Antal personal 6,0 tjänster. Varav 1,0 är förskollärartjänster varav en är förskollärare, 1,0 fritidspedagog, och 4,0 är barnskötare. (beräkning är gjord på baspersonal ht/06) VISBY Besöksadress: Söderväg 2A, Visby Telefon: Telefax:

16 Lokaler Nyrenoverad barack 2004 som ligger ovanför Gråboskolan. Stort samarbete med skolan för en fungerande verksamhet som personalutrymme och måltider som man äter i skolans matsal med de större barnen. Utemiljö Ny planerad gård 2004 för förskolan som färdigställs under Speciellt för förskolorna på Gråbo I Gråboområdet är det särskilt några avdelningar som har barn från ett flertal olika språkgrupper och kulturer. En del barn har föräldrar där mamma talar ett språk, pappa ett annat och vi på förskolan ett tredje språk. Det blir mycket att lära för våra små barn som kommer till oss när de är ett år. För personalen går det även åt mycket tid och kraft till kontakten med föräldrarna och vi arbetar för att skapa förståelse för och insikt i varandras kultur och barnsyn. Vi bygger broar Det finns många barn i våra grupper som har behov av särskilt stöd och vi skriver ett stort antal åtgärdsprogram. Det är ofta otillfredsställande för personalen som ser behoven, men känner att det är svårt att räcka till. Vi använder oss mycket av Buf:s specialpedagog och med 13 förskoleavdelningar på Gråbo skulle vi behöva en egen specialpedagogtjänst här i området. En specialpedagog har tillsatts vid HT/06 start. Alla barn skulle må bra av att barnantalet minskar i grupperna, men på Kabyssen är det extra viktigt att få en lugnare arbetsmiljö för barnen. Personalen är också en trygghet och ett stöd för föräldrarna och vi känner att någon form av föräldrautbildning behövs för att fylla behoven som finns. Under östen 06 startade en Cope-utbildningi Visby området. Vi vill också ha ett närmare samarbete med socialtjänsten samt Bvc för vi träffar ju samma barn och samma familjer. Det skulle underlätta för familjerna och för alla inblandade om vi kunde ha en öppnare dialog. Ett samarbete har starta med BVC, första mötet gjordes i starten av ht-06 Speciell inriktning för förskolorna I Gråbo området arbetar alla förskolor och skolan med miljöarbete och använder Portfolio som dokumentationsmetod. För att driva arbetet framåt har vi arbetsgrupper som t.ex utarbetar nya mål för Grön Flagg, sammanställer redovisningar mm. Vi är nu inne på fjärde omgången för Grön Flagg. Arbetet med natur, miljö och teknik som metod går som en röd tråd från 1-12 år och är något som förenar personalen på förskolorna och Gråboskolan. Portfoliogruppen har gjort en grundmall för innehållet i pärmen samt reviderar och utvärderar i dialog med avdelningarna pärmens olika flikar. Förskolans och skolans portfoliogrupp har vissa möten tillsammans vilket gör att den röda tråden får en bättre förankring i verksamheterna. Arbetet med portfolio som metod går som en röd tråd för barn 1 12 år och det är något som förenar personalen på förskolorna och Gråboskolan. Speciella händelser Under året har samarbeta med Länsstyrelsen ett projekt startat som benämns Gröna Gråbo går till skogs. Målet är att utveckla utemiljön på kommunens mark, främst vid förskolan Bogen. Furulundsskogen närmast förskolan Kabyssen och nära skolan. Projektet pågår till år 2008 System för kvalitétsarbetet Årlig föräldraenkät, vad tycker föräldrarna om förskolans verksamhet. Två kvällstillfällen, där personalen utvärderar utifrån de mål som vi bestämt att arbeta med under året. Dokumentation sker löpande utifrån planeringen. 12

17 Det är svårt att hitta ett bra sätt att mäta vår mjuka verksamhet, men som rektor söker jag nya metoder för att underlätta för personalens redovisningar. Personal Diskussioner vid arbetsplatsträffar, avdelningsmöten. Föräldrar Har daglig möjlighet att ge och få information. De kan lämna synpunkter på verksamheten och även ge förslag på förändringar. Diskussioner förs även vid möten som föräldraråd och föräldramöten. Mål, analyser och åtgärder för ökad måluppfyllelse Målet för all personal på förskola / skola är att ge barnen stor trygghet, goda kunskaper och färdigheter samt att arbeta särskilt med att hjälpa dem ta ansvar i deras sociala utveckling och i inlärningen. Glädje, tillit och kreativitet skall prägla barnens inställning till ett livslångt lärande. Ett medel som förenar för att nå målet är arbete i arbetslag på förskola och skola. En helhetssyn på barnets situation är utgångspunkten för arbetslagen i deras arbete. Arbetet i arbetslag är ett sätt för personalen att söka styrka hos varandra just för att man skall kunna och orka ge barnen de extra omsorger de behöver. Tillsammans vill rektorer och personal utveckla verksamheten i Gråbo rektorsområden så att målen i nationella och lokala styrdokument nås. Visby oktober 2006 Vik bitr.rektor / Marianne EK Annelie Klintbom Rektor i Gråbo ro 2 13

18 1.Normer och värden Mål: Socialt samspel: Att genom leken utveckla självständighet, kamratrelationer och empati Aktivitet/ Vad har vi gjort? Resultat/analys Hur blev det? Åtgärder för utveckling/ Hur går vi vidare? Gruppstärkande lekar. När det finns utrymme låter vi baren leka fritt för att lära känna varandra och skapa ett socialt samspel. En trygg barngrupp som blivit duktiga på hänsyn till varandra. Lekar har varit bra kräver stor medverkan och koncentration. Barngruppen behöver viss hjälp från vuxen att ledas in i Fortsätta med grupplekar. Diskussion hur vi formar barnens lekmiljöer. Lära oss mer om lek och lekens betydelse. Vi har arbetat med att leken. stärka barnens vilja, Bra att dela in barnen i nyfikenhet och lust till mindre grupper, de flesta Ej lägga ribban för högt, se leken. barnen behöver det. de framsteg som skett. Tydliga gränser, du får vara den du är och bli sedd. Skapande hjälper barnen att Fortsätta arbeta med Musik och rytmik se sammanhang och skapande. Skapande arbete. känslospråk. 2.Utveckling och lärande Mål: Att genom begrepp utveckla en förståelse för sig själva genom lek, fantasi, nyfikenhet, lust att lära, kultur, kommunikation Aktivitet/ Vad har vi gjort? Resultat/analys Hur blev det? Åtgärder för utveckling/ Hur går vi vidare? Flanosagor Rim och ramsor Den dagliga träningen märker vi ger barnen en Fortsätter med TRAS Sagostunder varje dag. Sagoberättande säkerhet som ger utveckling. Fortsätta gå till biblioteket. Sång och Barnen sjunger våra svenska Ge barnen tillgång till ett rörelsesamlingar barnvisor utan problem. stort antal böcker. Att lyssna på barnen Extra individuell träning Reflektera över vad vi gör. Intervjuer med 4-5 pågår särskilt med vissa Skaffa läromedel och åringar om hur de har barn. rytmikskivor. det på förskolan Barnen visar stor glädje för Fortsätta sätta ord på vad Arbetar regelbundet rim o ramsor och att sjunga. som händer och hjälpa med TRAS ( Tidig Bandupptagning underlättar barnen utveckla språket. Registrering Av reflektioner kring barnens Hjälpa barnen se Språket) språk. sammanhang. Att se lekens Att använda TRAS som och kreativitetens betydelse Bokpåsar från arbetsmaterial ger en tydlig för små barn. biblioteket/buf, för bild av barnens utveckling. Stöder föräldrar till att läsa lån till föräldrar Bokpåsar är på gång, ses för sina barn. som mycket positivt. 14

19 3 Barns inflytande Mål: Att varje barn utvecklar förmåga att ta ansvar, uttrycka sina tankar och förstå samarbete. Aktivitet/ Vad har vi gjort? Resultat/analys Hur blev det? Åtgärder för utveckling/ Hur går vi vidare? Barnen är delaktiga i samlingarna vi lyssnar på deras tankar och önskemål, tolkar vad barnen ger uttryck för genom sina handlingar. Ansvarsuppgifter i vardagliga rutiner som att duka borden, hämta maten, bädda, städa. Göra gemensamma regler och genomföra dagliga rutiner. Leda diskussioner kring barnens önskningar. Om barnen får tid och tillit efter deras egna förmåga, får dem självförtroende. Barnen är glada och stolta av att vara delaktiga i de flesta sysslor. Vi utgår från barnens ålder och mognad. Utvecklar delaktigheter i vardagsrutiner Fortsätter med det vi gör, höjer ribban allteftersom barnen klarar mer. De vuxna blir medvetna och reflekterar om sig själva som ledare. 4. Hälsa och livsstil rörelse/ utevistelse. Aktivitet/ Vad har vi gjort? Väl avvägd dagsrytm lek/aktivitet lugn/vila. Rutiner med toasbesök/handtvätt. Klä sig efter väder. Vi är ute i alla väder. Gärna vid flera tillfällen. Vi strävar efter ett sunt förhållningssätt till mat. Äter lagom stora portioner. Vi undviker socker i våra måltider i den utsträckning det går. Resultat/analys Hur blev det? Vi utnyttjar lokalerna till fullo, vid behov varvas utevistelsen. Alla lär sig var och när man tvättar sig. Alla har tillgång till rätt klädsel Vi pratar med barnen vid måltiderna och försöker föregå med gott exempel. Undviker för många val vid måltiderna Vi beställer osockrad/lättsockrad mat. Gör gemensamma födelsedags firande 1gg/mån. Åtgärder för utveckling/ Hur går vi vidare? Planerar för att lugna ner tempot och ljudet i verksamheten. Utnyttjar naturen runt i området. Fortsätter med trevlig miljö kring matsituationen. Vi fortsätter att arbeta med sunda vanor 15

20 5. Förskola och hem Uppföljning av föräldraenkäten förskolorna Bogen och Månen Effektmål Resultat och analys Åtgärder för utveckling Andelen vårdnadshavare som ger verksamheten ett sammanfattande omdöme som uppgår till minst 3 på en 4-gradig skala skall överstiga föregående års nivå. Ingen skall avge omdömet 1. Utskick av enkäter 83 st av dem fick vi svar av 63 st. 93 % är nöjda med förskoleverksamheten. Fem har svarat med omdöme Följande kommentarer kvarstår från förra årets redovisning; Positiva svar: 100 % Trygghet och trivsel, i personals bemötande, aktiviteter som planerats, utemiljön Arbetat fram dokument med förhållningssätt och förväntningar på förskolan. Arbetet med portfolio i hela Gråbos området och olika grupperingar om arbetar fram olika mål i arbetet har gett resultat. Förbättringsområden: Möjlighet att påverka verksamheten och informationen till föräldrarna. Synpunkter till BUN: Mindre barngrupper. Barn försvinner i mängden. För många 15-timmarsbarn. Bättre mat anpassat till små barn. Bogens förskola behöver målas på utsidan. Se över informationstavlan, där informationen sätts upp. Ställa fler frågor på föräldraråden där föräldrar kan påverka. Återkommande svar i varje enkäterna. Stora barngrupper kan vi inte påverka. Bättre mat till små barn, har vi påpekat, men vi kan inte åtgärda detta själva. Kökschefens ansvar att förbättra och diskutera med verksamheterna. Underhåll kan vi inte påverka. Utvärdering från tidigare enkät: Insättning av pooltjänst på förskolan har minimerat många nya vikarier. Fler pedagoger är anställda. Personals arbetsbörda i köket har inte kunnat åtgärdats, kvarstår. 16