Verksamhetsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan"

Transkript

1 Verksamhetsplan BUDGET OCH PLANER FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

2

3 Innehållsförteckning Kommunövergripande... 3 Politisk organisation... 3 Målstyrning... 5 Förvaltningsledningens organisation och utvecklingsområden... 6 Ekonomi i korthet... 8 Sammandrag av drift- och investeringsbudget... 8 Resultat- och balansbudget Finansiell analys Effektiv resursanvändning Mål för god ekonomisk hushållning Personal Miljö Energipolitiska inriktningsmål Folkhälsa samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Sektorn för utbildning och kultur Ledning Förskola Grundskola Utveckling, fritid och folkhälsa Gymnasium Vuxenutbildning Kultur Sektorn för socialtjänst Ledning Vård och omsorg Hälsa och bistånd Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Flyktingmottagande Sektorn för samhällsbyggnad Ledning och administration Miljösamordning Mark och bostad och bygglov Trafik... 96

4 Näringsliv Vatten Avfall Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Ledning Fastighet IT Mark och anläggningar Måltidsservice Service Städservice Säkerhet Sektorn för administrativt stöd Ledning Kansli och kommunikation Ekonomi- och upphandling Personal Miljö- och hälsoskydd Bilagor Bilaga 1. Investeringsbudget/plan Bilaga 2. Exploateringsverksamhet, finansieringsplan Bilaga 3. Karta över Härryda kommuns politiska inriktningsmål

5 Kommunövergripande Politisk organisation Kommunövergripande Politisk organisation Den politiska organisationens uppgifter Kommunfullmäktiges uppgifter framgår av kommunallagen. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av annan större vikt för kommunen, såsom mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt, årsredovisning och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunfullmäktige ska också vara ett forum för idéer, debatt och information och ge allmänheten möjlighet till insikt i besluten. I fullmäktige finns tre fasta beredningar och vid behov finns tillfälliga beredningar. För närvarande har en tillfällig demokratiberedning tillsats. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska vidare ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund. Styrelsen ska också bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige, ha hand om den ekonomiska förvaltningen och verkställa fullmäktiges beslut. Såsom nämnd svarar kommunstyrelsen för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Kommunstyrelsen har ett ekonomiutskott. Revisorerna ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på den kommunala revisionen, och bedriva verksamheten i enlighet med Kommunal revision vägledande principer. Valnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter vid val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige och Europaparlamentet samt vid folkomröstningar med mera. Miljö- och bygglovsnämnden ska fullgöra de lagstadgade uppgifter som bland annat föreskrivs i plan- och bygglagen, miljöbalken samt livsmedelslagen. Överförmyndarnämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på överförmyndarnämnd. Den sociala myndighetsnämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på socialnämnd. 3

6 Kommunövergripande Politisk organisation Informationsmått Utfall Kommunfullmäktige Antal sammanträden, per år Antal ledamöter Antal ersättare Kommunstyrelsen Antal beslutssammanträden, per år Antal informationssammanträden, per år Antal sammanträden med genomgång av kommunens verksamhetsberättelse, per år Antal ledamöter Antal ersättare Valnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Miljö- och bygglovsnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Överförmyndarnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Social myndighetsnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Revisorer Antal ledamöter Antal ersättare Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Summa Intäkt Politisk organisation Kostnad Netto Uppräkning av arvoden görs årligen. Inga andra förändringar ingår i årets budget. 4

7 Kommunövergripande Målstyrning Målstyrning Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Modellen är anpassad till lagstiftningen om god ekonomisk hushållning. Styrning sker dels genom att följa kommunallagens krav om att anta mål för god ekonomisk hushållning och dels genom en modell för politisk målstyrning som fastställts för Härryda kommun. Enligt kommunallagen ska det för verksamheten anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har fastställt två finansiella mål och fyra verksamhetsmål. Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämna miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Härrydamodellen bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. Politiska inriktningsmål fastställs av kommunfullmäktige. Dessa mål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen upprättar politiska verksamhetsmål utifrån de antagna politiska inriktningsmålen. Till varje verksamhetsmål finns indikatorer. De ska visa om verksamheterna är på rätt väg för att uppnå målen och visa hur långt de har kommit. Indikatorerna ger inte alltid en heltäckande bild av måluppfyllelsen, utan kompletteras därför med andra beskrivningar av resultat och i analyser. Fastställd budget är överordnad målen. Målen följs upp tre gånger per år. Målen redovisas under respektive sektor. Mål för miljö, energipolitiska inriktningsmål, folkhälsa samt mål för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel redovisas för hela kommunen. Målstyrning i Härryda kommun KOMMUNALLAGEN HÄRRYDAMODELLEN Mål för god ekonomisk hushållning: - Finansiella mål - Verksamhetsmål Kommunfullmäktige (kf) Kommunstyrelse (ks) Politiska inriktningsmål Politiska verksamhetsmål Förvaltning Indikatorer 5

8 Kommunövergripande Förvaltningsledningens organisation och utvecklingsområden Förvaltningsledningens organisation och utvecklingsområden Sektorn för teknik och förvaltningsstöd, TOF Fastighet IT Mark och anläggningar Måltidsservice Service Städservice Säkerhet Administration Kommundirektör, KD Sektorn för administrativt stöd, ADM Kansli och kommunikation Ekonomi och upphandling Personal Miljö- och hälsoskydd Sektorn för utbildning och kultur, UTK Förskola Grundskola Utvecklings- och Stödenheten/Folkhälsoenheten/ Fritid ungdom (U.F.F.) Gymnasium Vuxenutbildning Kultur Administration/ering och tillsyn Sektorn för socialtjänst, SOC Administration/ering och tillsyn Vård och omsorg Hälsa och bistånd Funktionshinder/Individ- och familjeomsorg Flyktingmottagande Sektorn för samhällsbyggnad, SHB Mark och bostad Näringsliv och bygglov Trafik Vatten och avfall Administration Härryda kommun har en gemensam förvaltning med fem sektorer: tre verksamhetssektorer och två sektorer som stödjer verksamhetssektorerna och kommunledningen. Kommundirektören är förvaltningschef och kommunens högsta tjänsteman. Varje sektor leds av en sektorchef. Kommunens ledningsgrupp består av sektorscheferna samt kansli-, ekonomi- och personalchef. Kommundirektören leder gruppen. Ledningsgruppen verkställer politiska beslut och stödjer den politiska organisationen. Ett viktigt uppdrag är att samordna hela förvaltningens arbete i gemensamma processer som budget, lokalresurser, ärendehantering, arbetsmiljö, personalfrågor, kvalitetsfrågor med mera. Grundläggande för ledningsgruppens arbete är att det gemensamma är överordnat delarna, vilket innebär att uppdraget är kommunens bästa. För att nå detta, arbetar ledningsgruppen med att skapa en helhetssyn i alla delar av förvaltningen. Ledningsgruppens gemensamma arbete under kommande år har fortsatt fokus på två områden: kvalitet effektivitet samt tillgänglighet bemötande. Förvaltningen har utvecklat ett gemensamt kontaktcenter för ökad tillgänglighet. Under 2017 kommer kontaktcenter även kunna svara på frågor som rör verksamheter inom sektorn för utbildning och kultur. Bemötandefrågor tas upp i olika sammanhang, bland annat för alla nyanställda i samband med I allmänhetens tjänst, en halvdag som syftar till att ge alla nyanställda en grundläggande kommunkunskap och kunskap om det kommunala uppdraget. En längre utbildning service och kommunikation har skapats, där ett antal medarbetare med kontakt med näringslivet, hittills deltagit. Utbildningen kommer fortsätta att erbjudas medarbetare även inom andra områden. Ett ständigt förbättringsarbete sker inom alla sektorer för att öka tillgängligheten för medborgarna. Kvalitetsarbete är ständigt pågående inom alla sektorer. Som ett gemensamt uppföljningsinstrument används Kommunens Kvalitet i Korthet, en mätning som genomförs i ett stort antal 6

9 Kommunövergripande Förvaltningsledningens organisation och utvecklingsområden kommuner genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Dessutom deltar kommunen i den medborgarundersökning som genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB). Båda dessa mätningar möjliggör jämförelser av kommunens resultat och visar på möjliga förbättringsområden. Det gemensamma kvalitetsledningssystemet syftar till att underlätta analys och förbättring av resultat inom olika verksamheter samt skapa god rapportering till kommunstyrelse för att ge bra underlag för beslut. Under perioden intensifieras kommunens deltagande i planering av Götalandsbanan och i att beakta de konsekvenser olika beslut ger, för kommunens utveckling. En av de större gemensamma utmaningarna under planperioden är att öka bostadsbyggandet samt att planera för utvecklingen i Mölnlycke centrum och Landvetter södra. Att planera och genomföra en process som inkluderar medborgare, den politiska organisationen och förvaltningen är högt prioriterat. En annan stor utmaning för kommunen är att skapa goda förutsättningar för en lyckad integration av de flyktingar som vi tagit emot och kommer ta emot under de närmaste åren. Förvaltningen har fått i uppdrag att under 2017 arbeta med värdeskapande aktiviteter som förädlar erbjudandet eller tjänsten - Mer värde för pengarna. Förvaltningen ska ta fram ett handlingsprogram för värdeskapande aktiviteter och implementera detta i organisationen. Förvaltningen har fått i uppdrag att från 2018 införa servicegarantier. En servicegaranti är såväl ett löfte som en upplysning om vad medborgaren kan förvänta sig av kommunen. Kvaliteten på våra tjänster ska vara god och på lika villkor för alla. 7

10 Kommunövergripande Ekonomi i korthet Ekonomi i korthet Sammandrag av drift- och investeringsbudget Driftbudget Belopp i tkr Bokslut Budget Budget Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet Avfallsverksamhet Vattenverksamhet Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd Polititisk organisation Verksamhetskostnader för finansförvaltning Pensionskostnad exkl finansiell kostnad Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, utjämning m.m Utjämning tillskott "10 miljarder" för flyktingsituationen Finansiella kostnader och intäkter Finansiell kostnad pensioner RESULTAT Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för perioden, 38,5 mkr för år 2017, 11,3 mkr år 2018 och -20,4 mkr år Tillsammans med resultatet för budgetår 2016 innebär det ett genomsnittsresultat per år som är 25 mkr. Ett av kommunfullmäktiges finansiella mål innebär att resultatet ska vara 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. För att nå det ska genomsnittsresultatet för perioden vara cirka 51 mkr. Kommunens andel av tillskottet till kommunsektorn på 10 miljarder kronor är budgeterat som generellt statsbidrag. Det är budgeterat med 15 mkr för 2017, 18 mkr för 2018 och 21 mkr för Till kommunstyrelsens förfogande finns totalt 15 mkr för år 2017, 10 mkr för år 2018 och 5 mkr för Personalkostnadsökningar är budgeterade med 3 procent per år för perioden exklusive särskilda lönesatsningar om 0,3 procent per år. Utöver dessa kostnader finns en avsättning för strategiska centrala personalsatsningar om 5 mkr per år för perioden Den ska användas för genomtänkta satsningar för att behålla och fortbilda strategiska grupper. 8

11 Kommunövergripande Ekonomi i korthet Investeringsbudget Belopp i tkr Bokslut Budget Budget Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet Vattenverksamhet Avfallsverksamhet Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd SUMMA INVESTERINGSUTGIFTER: Under den närmaste femårsperioden uppgår investeringsvolymen till mkr, varav 433 mkr är budgeterade för år Verksamhetsförändringarna har reviderats i enlighet med lokalresursplanen. Investeringar kopplade till Mölnlycke fabriker uppgår till cirka 54 mkr exklusive idrottshall. Jämfört med tidigare plan så har sporthallen vid Mölnlycke fabriker tidigarelagts ett år och uppreviderats med 28 mkr utifrån en ny beräkning av utgifterna för sporthallen inklusive markarbeten. I investeringsplanen ingår en ny gymnastik- och sacrohall i Djupedalsäng samt en ny idrottshall i Härryda. Det tidigare planerade vård- och omsorgsboendet utgår från investeringsplanen då marken för nytt vård- och omsorgsboende ska säljas till marknadsmässiga villkor. Den tidigare planerade förskolan i östra Backa utgår. I budgeten finns en större investeringssumma än tidigare plan avseende ett centralt parkeringshus i Landvetter. Detta möjliggör en byggstart för ett parkeringshus med cirka 300 platser. En planskild järnvägspassage i Rävlanda ingår också i investeringsplanen. I investeringsplanen finns kollektivtrafikåtgärder (bytespunkt) vid Mölnlyckemotet för att knyta ihop kollektivtrafiken mellan Partille, Göteborg och Mölnlycke samt kapacitetshöjande åtgärder vid järnvägspassagen i Mölnlycke centrum. Investeringar fördelat på områden LRP soc 3% Fritid (sporthallar och idrottshallar) 14% Övrigt 16% LRP grundsk 14% LRP fsk 5% Trafik 19% VA 29% Fullmäktige beslutar om anslagsbindning för investeringsbudget på sektorsnivå. Kommunstyrelsen beslutar om anslagsbindning på verksamhets-/funktionsnivå och projekt. Kommundirektör med vidaredelegation sektorschef beslutar om överskridande av enskilt investeringsanslag med maximalt 10 procent inom ramen för sektorns sammanlagda investeringsbudget för innevarande år. Slutredovisning av investeringsprojekt till kommunfullmäktige ska göras av väsentliga projekt och alltid om den sammanlagda projektbudgeten överskrider 10 mkr. Undantaget är återkommande projekt som till exempel inventarier med mera. 9

12 Kommunövergripande Ekonomi i korthet Resultat- och balansbudget 10

13 Kommunövergripande Ekonomi i korthet Informationsmått Utfall 2015 Budget 2016 Budget Antal invånare per 31/ Area per invånare, m 2 (Kommunens totala area 292 km 2 ) Verksamhetens nettokostnad per invånare, kronor Årets resultat per invånare, kronor Summa anläggningstillgångar per invånare, kronor Eget kapital per invånare, kronor Pensionsskuld per invånare, kronor Långfristiga skulder per invånare, kronor Skattesats, %. 20,62 20,62 20,62 20,62 20,62 Skatteintäkt inkl. inkomstutjämning per invånare, kronor

14 Kommunövergripande Finansiell analys Finansiell analys Sammanfattning Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för samtliga år. Resultatet är 38,5 mkr för år 2017, 11,3 mkr för år 2018 och -20,4 mkr för år Härryda kommuns finansiella mål anger att resultatet ska vara 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader, vilket motsvarar ett årligt resultat för perioden på cirka 51 mkr. Resultatet i bokslut 2015 var 6,5 procent. Soliditeten har de senaste åren ökat med 10 procentenheter. Nettokostnaderna har under den senaste fyraårsperioden i genomsnitt stigit med 2,8 procentenheter, medan skatteintäkter och utjämningsbidrag har stigit med 3,6 procentenheter under perioden. Nettoinvesteringarna i budget/plan uppgår för perioden till mkr, varav 433 mkr budgeteras för år Av de budgeterade investeringarna beräknas en hel del kunna finansieras via resultat och avskrivningar, men det kommer att krävas fortsatt upplåning för att finansiera denna volym. Den budgeterade långfristiga upplåningen uppgår sammanlagt till 795 mkr år 2017 för att fram till år 2019 öka till mkr. Skatteintäkter Rikets skatteunderlag fortsätter att växa i reala termer under hela perioden. Det innebär att skatteintäkterna räcker till mer, trots kommunens egna kostnadsökningar. Orsaken är en kombination av ökad sysselsättning, ökade pensionsinkomster och bedömningen att lönerna beräknas stiga mer än inflationen, mellan åren 2016 och 2017 med 90 mkr. Ökningen ska täcka lönehöjningar i befintlig verksamhet, övrig inflation, befolkningsförändringar och eventuella ambitionshöjningar. Pensionskostnaderna och de finansiella kostnaderna är på en mycket låg nivå, vilket kan förändras över tid. Pensionskostnaderna enligt aprilprognosen för år 2017 är 10 mkr lägre än tidigare budget/plan för år Diagrammet visar utvecklingen av verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto samt utvecklingen av skatteintäkter inklusive utjämningar Vänster stapel visar nettokostnadsökning och höger stapel visar skatteintäkter och utjämning. 12

15 Kommunövergripande Finansiell analys Nettokostnadsandel I skatteprognosen har förväntad befolkningsutveckling vägts in. Om inte befolkningsutvecklingen i Härryda kommun blir den planerade kommer alltså intäkterna att förändras och justeringar i budgeten att bli nödvändiga. Diagrammet redovisar nettokostnadsandel inklusive finansnetto för Resultat Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för perioden, 38,5 mkr för år 2017, 11,3 mkr för år 2018 och -20,4 mkr för år Tillsammans med budgetår 2016 innebär det ett genomsnittsresultat per år som är 25 mkr. Ett av kommunfullmäktiges finansiella mål innebär att resultatet ska vara 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. För att nå det så ska genomsnittsresultatet för perioden vara cirka 51 mkr. Totalt har det till kommunstyrelsens förfogande budgeterats 15 mkr för år 2017, 10 mkr för år 2018 och 5 mkr för

16 Kommunövergripande Finansiell analys Känslighetsanalys Hur kommunens ekonomi kommer att utvecklas i framtiden påverkas av ett antal faktorer. Vissa av dem kan kommunen påverka genom egna beslut, andra inte. Det kan exempelvis vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen har ett ansvar för att ha en finansiell beredskap för att hantera förändringar, både externa oförutsedda händelser och förändringar i den egna kommunen. Möjligheten att genom höjda taxor och avgifter öka intäkterna är begränsade, eftersom maxtaxor finns inom såväl barn- som äldreomsorg. Den största finansiella påverkan har skatteunderlagsutvecklingen i riket. Tabellen nedan visar vilken effekt olika händelser har på Härryda kommuns ekonomi. Små förändringar innebär stora belopp, vilket visar hur viktigt det är med en marginal då budgeten fastställs. Förändringar i känslighetsanalys, årseffekt mkr Löneökning med 1 procent inklusive sociala avgifter +/ 15,2 Räntan höjs/sänks 1 procent, på ett års sikt +/ 2,0 Inflationsförändring för övriga kostnader, 1 procent +/ 7,3 Skatteunderlagsförändring rikets, 1 procent +/ 18,3 Förändrad utdebitering med 10 öre +/ 9,1 Tillgångar och investeringar Det bedömda investeringsbehovet för perioden är budgeterat till mkr, varav 433 mkr är budgeterade för år Investeringarna beräknas drygt till hälften kunna finansieras via resultat och avskrivningar. Den årliga investeringen i planen avseende den avgiftsfinansierade verksamheten varierar mellan 18 mkr och 155 mkr. Nettoinvesteringar, varav finansierade med egna medel, för perioden

17 Kommunövergripande Finansiell analys De totala tillgångarna, det vill säga de materiella och de finansiella anläggningstillgångarna samt omsättningstillgångarna, har ökat de senaste åren och förväntas även att göra så under perioden Det är de materiella anläggningstillgångarna som ökar till följd av att avskrivningarna är lägre än nyinvesteringarna under perioden. Långfristiga skulder Skulden i bokslut 2015 uppgick till 444,4 mkr varav 350 mkr i banklån och resterande 94,4 mkr avsåg anläggningsavgifter till va-kollektivet, gatukostnadsersättning och investeringsbidrag. På grund av en ambitiös investeringsplan uppgår den budgeterade långfristiga upplåningen till 795 mkr för år 2017 för att fram till år 2019 öka till mkr. Diagrammet visar de totala tillgångarna för åren Pensionsskulden Pensionsskulden redovisas och budgeteras enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det innebär att resultatet, utöver kostnader för uppräkning, kan komma att påverkas av förändringar i beräkningssätt för det aktuella åtagandet och att soliditeten blir väsentligt lägre än med den så kallade blandmodellen. Uppräkningen av skulden bokförs som kostnader i resultaträkningen, och utbetalningarna från skulden bokförs direkt mot balansräkningen. Ränta och basbeloppsuppräkning inklusive löneskatt budgeteras som finansiell kostnad. I driftbudget/plan har pensionsskuldsförändringen budgeterats efter KPA:s prognos i april Kostnaden för pensionsskulden är budgeterad till 25 mkr för år 2017, 41 mkr för år 2018 samt 62 mkr för år Utbetalningarna är budgeterade till 34 mkr år 2017 och kommer successivt att öka till 2020-talet. 15

18 Kommunövergripande Finansiell analys Soliditetsutveckling Soliditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på lång sikt och visar på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats via resultaten och samlats under eget kapital. Kommunen redovisar endast soliditet enligt fullfondsmodellen. Målsättningen är att soliditeten ska öka med en procentenhet per år i genomsnitt. I bokslut 2015 var kommunens soliditet 26 procent, vilket var en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. För år 2016 beräknas soliditeten också öka en procentenhet. Det finansiella målet med ökad soliditet med en procentenhet per år för perioden uppnås inte. Orsaken är främst nivån för budgeterade investeringar. För 2017 budgeteras soliditeten till 24 procent, för år 2018 budgeteras en minskning med en procent jämfört med För det sista året budgeteras soliditeten till 21 procent. Med tanke på det negativ resultatet sista året så kan det vara nödvändigt att vidta åtgärder inför 2019 för att nå de finansiella målen. 16

19 Kommunövergripande Effektiv resursanvändning Effektiv resursanvändning Alla verksamheter ska använda resurserna så effektivt som möjligt och ha en budget i balans. För att bedöma om målen uppnås krävs en analys av både total resursåtgång och kostnad per enhet och prestation. Förvaltningen analyserar och jämför kontinuerligt kostnader och resultat med andra kommuner för att ge politiska beslutsunderlag för en eventuell omfördelning mellan verksamheter. Analyser sker både i olika nätverk och som egna projekt. Analysen Effektiv resursanvändning innehåller mått som ska ge en bild av hur effektivt verksamheten bedrivs, oavsett total resursåtgång och kvalitet. De flesta måtten är hämtade från den kommungemensamma databasen Kolada. Måtten innehåller bland annat den nettokostnadsavvikelse, som är den kostnad en kommun ska ha enligt den mellankommunala kostnadsutjämningen. Avvikelser förekommer oftast och är resultatet av skiftande ambitionsnivå och effektivitet. Diagrammet nedan redovisar den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och förväntad kostnad för Härryda kommun i bokslut Ett negativt värde innebär att de faktiska kostnaderna är lägre än de förväntade, och vice versa BO Grsk Gymn IFO ÄO Diagrammet visar att kostnaderna för grundskola och gymnasieskola är väsentligt lägre än förväntat. Individ- och familjeomsorg får bära bokförda kostnader för förebyggande åtgärder som tillhör verksamheten. Resultatet av diagrammet redovisar inte kvaliteten i verksamheten. Tolkning av resultaten ska ske med stor försiktighet. Bland annat finns det stora regionala skillnader. Inom socialtjänsten har ett arbete med att analysera och jämföra kostnader per brukare fortsatt. Arbetet ska pågå kontinuerligt och ge underlag för en effektiv resurshantering och jämförelser med övriga deltagande kommuner. På nästa sida redovisas nettokostnadsavvikelse för respektive verksamhet. För att relatera kostnaden till utfallet redovisas även indikatorer som syftar till att mäta verklig eller upplevd kvalitet. Måtten är hämtade från databasen Kolada. Samtliga mått, utom nettokostnadsavvikelse, är indexerade och relaterade till övriga kommuner. Ett genomsnittligt värde är indexerat till 100. Det redovisade måttet nöjd medborgarindex Förskola är 109,9, vilket alltså innebär att medborgarna är 9,9 procent mer nöjda än genomsnittet i Sveriges kommuner. 17

20 Kommunövergripande Effektiv resursanvändning Sektor utbildning och kultur Avvikelse redovisad kostnad och nettokostnadsavvikelse förskola, (%) Kostnad förskola, kr/invånare 1-5 år Nöjd Medborgar-Index Förskola Avvikelse redovisad kostnad och nettokostnadsavvikelse grundskola, (%) Andel elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun Kostnad grundskola inkl. förskoleklass hemkommun, per elev Avvikelse redovisad kostnad och nettokostnadsavvikelse gymnasiet, (%) Gymnasieelever med examen inom 4 år, inkl. IV (slutbetyg , examen 2015) Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Nettokostnad kulturverksamhet, kr/invånare Nöjd Medborgar-Index Kultur Nettokostnad gymnasial vuxenutbildning, kr/invånare Sektor socialtjänst Avvikelse redovisad kostnad och nettokostnadsavvikelse LSS, (%) Kostnad boende enligt LSS kr/brukare Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall ,3 2,8 0,6 100,7 102,1 102,8 105,7 109,9 109,9 8,4 6,8 8,2 107,1 110,0 108,1 85,2 87,3 85,9 10,6 15,5 13,6 105,6 103,0 109,9 79,1 77,6 76,8 97,9 99,8 116,3 113,1 110,7 110,7 142,0 116,0 109,0 5,1 4,1 1,5 128,2 126,2 122,0 153,3 147,0 146,6 Avvikelse redovisad kostnad och nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Kostnad särskilt boende äldreomsorg kr/brukare Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn 8,1 0,4 0,1 115,0 95,6 91,9 91,6 88,1 85, Avvikelse redovisad kostnad och nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) Nöjd Medborgar-Index - Stöd för utsatta personer Sektor samhällsbyggnad Kostnad avfallshantering kr/invånare Nöjd medborgarindex renhållning Kostnad vattenförsörjning och avloppshantering kr/invånare Nöjd medborgarindex vatten och avlopp Nettokostnad gator, vägar samt parkering kr/invånare Nöjd medborgarindex gator och vägar Sektor teknik och förvaltningsstöd Kostnader för lokaler i kommunal grundskola kr/elev Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/invånare 0,9 9,9 10,9 108,7 112,7 112,7 131,0 137,7 137,4 103,9 105,8 105,8 111,7 109,9 106,7 103,2 104,2 104,2 145,2 149,2 145,9 95,6 107,5 107,5 98,3 101,0 93,4 55,8 56,9 55,2 74,9 73,9 74,7 80,4 78,8 77,7 82,4 80,5 80,1 Sektor administrativt stöd Administrativ personal/befolkning (%) 0,6 0,6 0,6 18

21 Kommunövergripande Effektiv resursanvändning Som framgår av måtten i tabellen finns det inget självklart samband mellan kostnadsnivån och hur verksamheten upplevs av medborgarna, eller vilka resultat som kan uppmätas. Måtten i tabellen indikerar tydligt att kostnaderna för grundskola och gymnasieskola är låga samtidigt som resultaten är goda. Förskoleverksamheten är marginellt dyrare än genomsnittet samtidigt som medborgarna har ett högre nöjdhetsvärde än genomsnittet. Nettokostnaderna för gymnasial vuxenutbildning har sjunkit i kommunen och det slår igenom på jämförelsen med andra kommuner, där differensen minskat kraftigt. Inom socialtjänsten tyder nettokostnadsavvikelsen på att verksamheterna inom funktionshinder är höga utan att visa en högre kvalitet eller nöjdhet än genomsnittet, vilket inte mäts nationellt. Inom vård och omsorg förefaller kostnaderna minska i förhållande till övriga kommuner, samtidigt som nöjdheten bland brukarna ökar. Medborgarna har en mycket positiv bild av stödet till utsatta personer, samtidigt som individ- och familjeomsorg har högre kostnader än vad utjämningssystemet beräknar. De avgiftsfinansierade verksamheterna Avfall och VA redovisar höga kostnader per invånare, vilket sannolikt beror på bebyggelsestrukturen med många småhus och även en högre nöjdhetsgrad än genomsnittet. Kostnaden för gator, vägar samt parkering är väsentligt högre än genomsnittet, samtidigt som nöjdhetsgraden i senaste mätningen ökat markant. I budget/plan ingår vissa förändringar som troligen kommer att påverka bilden. Kostnaden för förskola kan komma att öka beroende på bland annat högre lokalkostnader och medel för att minska barngrupperna. För vuxenutbildningen finns en fortsatt kostnadsminskning på drygt 1 mkr. För boendedelen inom funktionshinderverksamheten finns en fortsatt minskning av platskostnaden genom att anslagen för boende och daglig verksamhet minskas. Kostnaderna kommer dock troligen att vara kvar på en hög nivå. För gator och vägar beräknas kostnaderna öka ytterligare beroende på följder av nya investeringar. Däremot minskas anslaget för vägunderhåll. 19

22 Kommunövergripande Mål för god ekonomisk hushållning Mål för god ekonomisk hushållning Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Finansiella mål för planperiod Kommunallagen anger att mål och riktlinjer för verksamheten ska beaktas och att finansiella mål ska anges. De finansiella målen utgör ett verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen, och därmed fastslå om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Målen syftar till att stödja kommunerna i deras strävan att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning. I och med detta är det viktigt att målen och riktlinjerna uttrycker realism och handlingsberedskap samt kontinuerligt utvärderas och omprövas. I lagen finns också en möjlighet för kommuner att använda sig av så kallade resultatutjämningsreserver, vilket kräver särskilda beslut i kommunfullmäktige. Måluppfyllelsen mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder. Finansiella mål Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2016 Budget Soliditeten ökar med en procentenhet per år Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. 7,5 6,5 3,9 2,0 0,6 0,9 Det finansiella målet soliditeten ökar med en procentenhet per år uppnås inte för perioden. För 2017 budgeteras soliditeten till 24 procent, för år 2018 budgeteras en minskning med en procent jämfört med För det sista året budgeteras soliditeten till 21 procent. Orsaken till svårigheten att nå soliditetsmålet är den höga planerade investeringstakten som medför en ökande upplåning. Vanligtvis genomförs inte alla investeringsprojekt det år som planerats. Det har under de senaste åren inneburit en förskjutning med över 100 mkr till året därpå. Med det i beaktande så är det sannolikt att kommunen även för når soliditetsmålet. Även resultatmålet kommer att vara svårt att nå med planerad verksamhet. För år 2017 är det dock sannolikt att resultatnivån kommer att nå upp till det angivna målet. Med tanke på det negativ resultatet sista året så kan det vara nödvändigt att vidta åtgärder inför 2019 för att nå de finansiella målen. 20

23 Kommunövergripande Mål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, behovstäckning inom förskoleverksamheten, grundskolan och gymnasiet samt bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nedan redovisas de fastställda verksamhetsmålen med plan för måluppfyllelse. Verksamhetsmål Indikator Utfall 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Befolkningstillväxt, (%). 1,0 1,5 1,4 1,1 Antalet färdigställda lägenheter Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på lägst 1,5 % kan mötas med bostäder i alla ägandeoch upplåtelseformer. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Andel av större 3/4 3/3 3/3 3/3 exploateringsområden med alla tre upplåtelseformerna. Antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade områden med flerbostadshus (1 5 rum och kök) Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ). Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, %. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %. 92,1 95,1 93,8 93 Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Andel elever med examen inom 4 år inklusive IV/IM.* Arbetslöshet inklusive personer i program med aktivitetsstöd år (procent av befolkning) Härryda/(Länet). Antal ej verkställda beslut inom 3 månader avseende särskilt boende. Behov av särskilt boende, personer. Antal platser särskilt boende. Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år, personer. Antal lägenheter för funktionsnedsatta. 77,2 80,7 81,6 4,7 (6,7) 6,4 (8,0) 7,5 (9,5) 7 (10,6) ** ** 82*** 81 * Nyckeltalet har ändrats från slutbetyg till examen från och med **Exklusive en enhet på Ekdalagården som under perioden använts inom individ- och familjeomsorg. *** Exklusive Båtmanstorpet som under perioden använts inom individ- och familjeomsorg. Bostadsförsörjningsprogram upprättas med en genomförandetid på fem år och med en årlig revidering av programmet. Programmet är det planeringsverktyg som utgör grunden för befolkningstillväxten och ett planeringsunderlag för övriga sektorer. Genom exploateringsavtal med olika aktörer ska kommunen skapa ett varierat utbud av bostäder och utnyttja konkurrensen bland bostadsproducenterna. 21

24 Kommunövergripande Mål för god ekonomisk hushållning Förskolan lever upp till lagkravet att alla vårdnadshavare som är berättigade till och önskar förskoleplats erbjuds detta inom fyra månader. Alla vårdnadshavare kommer att kunna erbjudas den verksamhetsform man önskar. Vårdnadsbidraget avvecklas i enlighet med nationellt beslut. Slutbetyg från gymnasiet är den viktigaste variabeln för att unga ska få tillträde till arbete eller fortsatta studier. Behörighet till gymnasiets nationella program är en förutsättning för detta. I sektorn pågår ett arbete med att ytterligare utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på enhets-, verksamhetsoch huvudmannanivå. Särskilt riktade statliga satsningar som Lågstadielyftet, Matematiklyftet och Läslyftet bör på sikt ge möjlighet till ökad måluppfyllelse. Fler nyanlända barn och ungdomar gör att behoven av studiehandledning och modersmål ökar. I förvaltningens arbete med lokalresursplaneringen (LRP) utformas planer för att tillgodose behov av särskilt boende för äldre enligt en modell som är baserad på kommunens befolkningsprognos. Antalet äldre i kommunen ökar kontinuerligt, vilket innebär krav på fler boenden. Bygårdens särskilda boende har byggts ut i två etapper och beräknas vara färdigställt under våren planeras ett nytt särskilt boende på 40 platser stå klart i Mölnlycke för att möta kommande behov. I utbyggnadsplanen för finns också två nya bostäder med god tillgänglighet (BGT), vardera med lägenheter. Ett i Hindås 2017 och ytterligare ett i Mölnlycke eringen av nya bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning är mer individanpassad och utgår främst ifrån LSS-handläggarnas kännedom om stödinsatser som kommunens invånare med funktionsnedsättning har. Informationen och den samlade bedömningen av behovet ligger till grund för lokalresursplaneringen och utbyggnad av bostäder i enlighet med LSSlagstiftningens målsättning. Under perioden finns en gruppbostad i Östra Backa och fyra servicebostäder fördelade på Landvetter och Mölnlycke inlagt i plan. För personer under 19 år köper kommunen platser av annan utförare. 22

25 Kommunövergripande Personal Personal Härryda kommun som arbetsgivare Det personalpolitiska programmet (PPP) beskriver de förhållningssätt som ska genomsyra organisationen. PPP är uppbyggt kring tre grundperspektiv; medarbetarskap, ledarskap samt kommunikation och samverkan. Programmet ska vara levande och det är viktigt att alla deltar och engagerar sig i arbetet. Utifrån PPP sker ett löpande utvecklingsarbete inom olika personalpolitiska områden. PPP ska medverka till att Härryda kommun kan uppfylla kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare: Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Medarbetarskap Alla medarbetare ska utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Man ska vara medveten om det egna ansvaret för utveckling av verksamheten och av sig själv. Man ska ha insikt om det egna uppdraget och dess förutsättningar. Introduktion för nyanställda För att ge samtliga medarbetare en grundläggande kunskap om kommunens organisation och uppdrag anordnas två halvdagars kommungemensam introduktion för nyanställda. Genom introduktionen får medarbetarna kommunkunskap och kunskap i bemötandefrågor samt inblick i kommunens verksamheter, juridik och geografi. Kommundirektör, sektorschefer samt personaloch ekonomichef medverkar. Utöver den centrala introduktionen ska medarbetarna genomgå ett introduktionsprogram inom den enhet där de anställts. Oasen förebygger och utvecklar hälsa och trivsel För att förebygga ohälsa och utveckla verksamheten finns Oasen, en enhet inom personalfunktionen som är tillgänglig för alla medarbetare. Oasen arbetar med såväl arbetslagsutveckling som samtalsstöd till enskilda medarbetare, samt med stresshantering och massage. Oasen arbetar även med rehabilitering av medarbetare i nära samarbete med personalspecialisterna. Härryda kommun eftersträvar att få så många medarbetare som möjligt att inse vikten av att leva ett hälsosamt liv. Genom hälsofrämjande arbete är målet att på sikt medverka till ett totalt bättre hälsoläge bland medarbetarna. En hälsoutvecklare driver och samordnar det hälsofrämjande arbetet. Hälsoutvecklaren har kontakt med cirka 140 hälsoinspiratörer runt om på kommunens arbetsplatser samt stödjer arbetsgrupper genom riktade hälsoinsatser för att förebygga ohälsa. Hälsoutvecklaren arrangerar föreläsningar och aktiviteter inom områdena trivsel, gemenskap och hälsa. Dessa erbjuds kostnadsfritt eller till ett reducerat pris för medarbetarna. Genom kommungemensamma aktiviteter ska samhörigheten öka och den sociala gemenskapen förbättras. Kommunen har ett nära samarbete med Härryda kommuns kultur- och idrottsförening (HKIF) som arrangerar aktiviteter inom områdena hälsa, kultur och idrott. Företagshälsovård och personalstöd Då Härryda kommun satsar omfattande resurser på främjande och förebyggande personalvård i egen regi är företagshälsovårdens främsta uppgift att arbeta med pågående rehabiliteringsärenden. Härryda kommuns företagshälsovård är Pe3. Förutom att vara involverade i pågående rehabiliteringar medverkar Pe3 i olika hälsoprojekt, bland annat sjuk- och friskanmälan där medarbetaren sjukanmäler sig till företagshälsovården och får direktkontakt med en sjuksköterska i syfte att förkorta sjukfrånvaroperioderna. 23

26 Kommunövergripande Personal Medarbetare som behöver stöd och råd inom områdena ekonomi, juridik, relationer och psykosocial hälsa erbjuds personalstöd i form av kostnadsfri telefonrådgivning hos Falck. Såväl personliga som arbetsrelaterade problem kan tas upp. Tjänsten finns att tillgå dygnet runt och är kostnadsfri för medarbetaren. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var 6,9 procent under Genom ett aktivt arbete med bland annat hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser ska sjukfrånvaron sänkas. Trenden i samhället är en ökad sjukfrånvaro. Det långsiktiga målet för kommunen är att sjukfrånvaron ska minska till 4,0 procent. Målsättningen i verksamhetsplanen är att minska sjukfrånvaron till 5,0 procent under planperioden. I samband med årsskiftet 2015/2016 förändrade kommunen sitt arbetssätt för att stävja upprepad korttidsfrånvaro. Det nya arbetssättet innebär att när en arbetstagare har haft fyra frånvarotillfällen på sex månader eller sex frånvarotillfällen på tolv månader ska ett rehabiliteringssamtal initieras av den närmaste chefen. Det samtalet ska leda till att arbetstagaren antingen får ett samtal med Oasen eller får träffa företagshälsovården. När en återkoppling har skett från Oasen eller företagshälsovården så har chefen och arbetstagaren ett andra rehabiliteringssamtal där en handlingsplan tas fram och uppföljningssamtal bokas in. Uppföljningssamtalet ska ske senast tre månader efter att det andra rehabiliteringssamtalet ägt rum. Målet är att det nya arbetssättet ska öka arbetstagarens närvaro på arbetet. Nöjd medarbetare För att bland annat få besked om vilka förbättringsområden som finns i verksamheterna genomför kommunen vartannat år en medarbetarundersökning. Samtliga chefer ska genomföra aktiva insatser om enkäten visar att det finns förbättringsområden. Tidigare har Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) varit ett av de mått som tagits fram för att mäta nöjdheten. Detta har ersatts av Hållbart medarbetarengagemang (HME), ett mått som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). HME används av många andra kommuner och kommer att möjliggöra jämförelser för att utveckla verksamheten. Målet för förvaltningen för 2019 är att uppnå ett HME på 79. Heltid och flexibel arbetstid Genom aktiva insatser, bland annat ett heltidsprojekt, har andelen heltidsanställda i kommunen ökat de senaste åren. Idag har cirka 96 procent av kommunens cirka anställda heltidstjänster. Kommunen ska fortsätta sträva efter att minimera antalet ofrivilliga deltidsanställningar. Många medarbetare har möjlighet till flexibel arbetstid och kan påverka hur arbetet läggs upp genom kommunens avtal om årsarbetstid. Strategisk kompetensförsörjning Som ett led i att möta framtida krav på arbetskraft har kommunen tillsammans med de fackliga organisationerna tagit fram en strategisk kompetensförsörjningsplan. en anger bland annat vilka grupper som kommunen anser svårrekryterade i framtiden. Insatser ska genomföras för att förbättra möjligheterna att rekrytera och behålla vissa svårrekryterade grupper. Detta sker bland annat genom löneökningar för strategiska grupper utanför ordinarie löneöversyn. Attraktiv arbetsgivare Det är av största vikt att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna konkurrera om kompetent arbetskraft och därmed säkra den framtida personalförsörjningen. Det personalpolitiska programmet beskriver vad Härryda kommun står för som arbetsgivare och vilka förhållningssätt som genomsyrar organisationen. 24

27 Kommunövergripande Personal Vidare erbjuds medarbetarna olika förmåner, som till exempel: möjlighet att löneväxla för att pensionsspara möjlighet att hyra miljöbil genom bruttolöneavdrag möjlighet att köpa Västtrafikkort genom arbetsgivaren friskvårdsbidrag om kr per anställd kommer att införas under 2017 Ledarskap Alla chefer ska vara medvetna om sitt ansvar som förebild och kulturbärare. Man ska ha förmåga att anpassa sitt ledarskap efter situationen och respektive medarbetare. Som chef ska man utifrån en positiv människosyn visa tillit till sina medarbetare. Man ska ha mod att leda. Ledarskapsutveckling Att utveckla ledare och ledarskap är en strategiskt viktig fråga för Härryda kommun. Inom kommunen finns sedan ett antal år tillbaka en gemensam chefsutbildning för nytillträdda chefer. För dem som varit chefer i Härryda kommun under några år erbjuds fortsatt chefsutbildning. Förvaltningen har också gemensamma chefsdagar för samtliga chefer inom kommunen och anordnar chefsfrukostar där fokus ligger på hälsa och ledarskap. För att stödja och utveckla cheferna i sitt ledarskap arbetar Oasen löpande med chefshandledning. Kommunikation och samverkan Som medarbetare ska vi visa respekt för varandras olikheter. Vi ska vara delaktiga och engagerade samt ha förmåga att lyssna och föra en öppen dialog. Vi ska vara tydliga och sakliga och ha förmåga till helhetssyn. Kommunikation och samverkan är de perspektiv som binder samman ledarskapet och medarbetarskapet i organisationen. Härryda kommuns samverkansavtal reglerar bland annat medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar samt medarbetarnas möjlighet till delaktighet via enhetsråd, verksamhetsråd, sektorsråd och central samverkansgrupp (CSG). Genom samverkan strävar kommunen efter att öka medarbetarnas delaktighet och inflytande på arbetsplatserna. Initierat av den centrala samverkansgruppen (CSG) pågår ett arbete med att förbättra information och utbildningsmaterial kring samverkan i dialog mellan fackliga organisationer och arbetsgivaren. Som ett led i att möta framtida krav på kompetent arbetskraft har kommunen i samverkan med de fackliga organisationerna under våren tagit fram en strategisk kompetensförsörjningsplan. en anger bland annat vilka grupper som kommunen anser svårrekryterade i framtiden och ligger delvis till grund för framtida lönepolitik och hur vi marknadsför oss som arbetsgivare. 25

28 Kommunövergripande Personal Medarbetarenkät Hållbart medarbetarengagemang (HME) är ett av SKL framtaget mått för att utvärdera arbetsgivarpolitiken. Den består av tre underkategorier: motivation, ledarskap och styrning. Ovan beskrivning är den sammantagna bedömningen av kategorierna. HME anges på en skala av där 0 är lägst och 100 är högst. Måttet är nytt och ersätter det tidigare måttet nöjd medarbetarindex (NMI) då det ger ökade möjligheter för jämförelser och analys mellan kommuner och verksamheter. Verksamhetsmål Indikator Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Hållbart Medarbetarengagemang (HME) Härryda kommun, totalt Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. Sektorn för utbildning och kultur: Målet är att nå ett HME-värde på 80. De enheter som har låga värden tar fram handlingsplaner på lokal nivå. Sektorsrådet som består av fackliga organisationer och sektorschefen analyserar resultaten och handlingsplanerna och tar fram förslag på åtgärder på sektorsnivå. Sektorn för socialtjänst: Målet är att medarbetarna ska känna en delaktighet i verksamhetens arbete. Detta börjar med att det personalpolitiska programmet ska vara ett levande dokument inom sektorn. Sektorn ska fortsätta erbjuda heltidsanställningar inom Vård och omsorg och arbeta för liknande satsningar inom funktionshinderverksamheten. Inom sektorn pågår ett effektiviseringsarbete med vikarieanskaffningen som ska öka kontinuitet och stabilitet i verksamheterna. En bemanningsenhet inrättas Fortsatta satsningar görs på validering, utbildning samt individuella kompetensutvecklingsplaner. Sektorn för samhällsbyggnad: Fokus är på bra arbetsmiljö, goda utvecklingsmöjligheter med stimulerande arbetsuppgifter. Sektorn kommer att eftersträva att medarbetarna har en god kännedom om sin verksamhets mål och hur vi gemensamt kan arbeta för att nå dessa. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd: Sektorn arbetar vidare med att öka förståelsen hos medarbetarna för sitt uppdrag och strävar även efter att göra verksamheternas mål kända. I detta arbete kommer bland annat ledarskap och styrning vara i fokus. Sektorn för administrativt stöd: Sektorn fokuserar på tillgänglighet, bemötande och uppdrag. Detta för att tydliggöra yrkesrollen och förväntningarna i arbetet. 26

29 Kommunövergripande Personal Indikatorn Mitt arbete är meningsfullt anges i en 5-gradig skala. Verksamhetsmål Indikator Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Mitt arbete är meningsfullt Härryda kommun, totalt 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och 4,5 4,5 4,6 4,6 4,6 kultur Sektor för socialtjänst 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 Sektor för samhällsbyggnad 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd 4,2 4,5 4,3 4,3 4,3 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. Sektorn för utbildning och kultur: Indikatorn visar att medarbetarna upplever att arbetet är meningsfullt. Ambitionen måste vara att behålla eller ytterligare öka känslan av meningsfullhet. Fokus är på åtgärder och uppföljningar enligt enheternas handlingsplaner utifrån medarbetarundersökningen som följs upp centralt i sektorsrådet. Sektorn för socialtjänst: Målet är att sektorns och verksamheternas uppdrag ska vara tydliga för medarbetarna för att skapa en känsla av sammanhang och en helhetsbild där verksamhetens resultat är i fokus. För att upprätthålla ett högt resultat är det viktigt att kontinuerligt föra en dialog kring uppdrag, mål och kvalitet i verksamheten. Sektorn för samhällsbyggnad: Fokus är på att medarbetarna ser sin del i helheten. Genom fortsatta regelbundna samhällsbyggnadsdagar, som är gemensamma för all personal inom sektorn, skapas delaktighet. Införande av en ny projektmodell väntas tydliggöra roller och ansvar och skapa en ökad delaktighet. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd: Målet är att bibehålla en hög nivå. Fokus kommer fortsättningsvis att ligga på att öka förståelsen för att den egna insatsen är viktig för de andra sektorernas verksamhet och kommunen i helhet, bland annat genom gemensam dag för alla anställda och sektorsspecifik introduktion för nyanställda. Sektorn för administrativt stöd: Målet är att bibehålla den höga nivån. 27

30 Kommunövergripande Personal Indikatorn Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör anges i en 5-gradig skala. Verksamhetsmål Indikator Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Härryda kommun, totalt 4,0 4,1 4,2 4,2 4,2 Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och 4,0 4,1 4,1 4,1 4,1 kultur Sektor för socialtjänst 4,0 4,2 4,2 4,2 4,2 Sektor för samhällsbyggnad 4,2 4,3 4,3 4,3 4,3 Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,4 4,3 4,4 4,4 4,4 Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. Sektorn för utbildning och kultur: Målet är att på sikt höja värdet på indikatorn något. Arbetet sker lokalt på varje enhet. Sannolikt finns ett samband mellan arbetsbelastning och detta värde. Att motverka hög arbetsbelastning behöver därför prioriteras lokalt och övergripande. Sektorn för socialtjänst: Målet är att bibehålla den höga nivån genom att det personalpolitiska programmet hålls levande. Inom sektorn ser man att både ledning och medarbetare har ett gemensamt ansvar för ett gott samarbetsklimat. Sektorn satsar på bemötande i arbetsgrupper och en dialog kring samarbetsklimat inom ramen för arbetsplatsträffar och utvecklingsdagar. Sektorn erbjuder även handledning och arbetslagsutveckling vid behov. Sektorn för samhällsbyggnad: Fokus ligger på att göra sektorns uppdrag tydligt för medarbetarna genom gemensamma mål. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd: Målet är att bibehålla värdet för sektorn. Sektorn för administrativt stöd: Målet är att bibehålla den höga nivån. 28

31 Kommunövergripande Personal Sjukfrånvaro Indikatorn sjukfrånvaro redovisar sjukfrånvaro i procent av arbetad tid. Verksamhetsmål Indikator Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Sjukfrånvaro, (%) Härryda kommun, totalt 6,9 5,6 5,0 5,0 5,0 Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och 6,3 5,0 5,0 5,0 5,0 kultur Sektor för socialtjänst 8,5 6,5 7,0 7,0 7,0 Sektor för samhällsbyggnad 3,7 3,0 3,0 3,0 3,0 Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd 7,3 7,0 7,4 7,4 7,3 3,2 2,5 2,5 2,5 2,5 Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. Sektorn för utbildning och kultur: Målet är att sänka sjukfrånvaron till 5,0 procent. Sjukfrånvaron har ökat de senaste åren i såväl kommunen som i riket som helhet. Genomförda projekt på förskolan behöver analyseras. En nära samverkan med företagshälsovård och Oasen är en förutsättning för att lyckas få ner sjukfrånvaron. Sektorn för socialtjänst: Sektorn ser en fortsatt ökning av sjukfrånvaron inom flera yrkeskategorier inom kommunen, men även regionalt och nationellt. Sektorn ser allvarligt på utvecklingen och för att stävja trenden läggs fokus på att fortsätta det förebyggande arbetet med hälsofrämjande åtgärder och andra metoder för att minska framförallt korttidsfrånvaron. För att minska långtidsfrånvaron arbetar sektorn aktivt för att förkorta sjukskrivningarna och underlätta återgång i arbete genom att aktivt arbeta med rehabiliteringsplanerna tillsammans med Försäkringskassan, företagshälsovård och hälso- och sjukvården. Sektorn för samhällsbyggnad: Målet är att sjukfrånvaron ska vara högst 3,0 procent. Fokus är på tidiga insatser vid sjukfrånvaro. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd: Målet är att stävja en fortsatt ökning av sjukfrånvaron. Fokus är att fortsätta arbeta med upprepad korttidsfrånvaro samt arbeta aktivt för att förkorta sjukskrivningar. Sektorn för administrativt stöd: Målet med sjukfrånvaron är att ligga under 3 procent i snitt. Bedömningen är att sektorn kommer att göra det. 29

32 Kommunövergripande Miljö Miljö Politiska inriktningsmål för miljö antogs av kommunfullmäktige i 104/2009. Verksamhetsmålen antogs i kommunstyrelsen i 19/2011. Målen ska bidra till att uppnå de nationella miljömålen, men med en lokal anpassning och prioritering. Målen är grupperade i fem områden för att göra målbilden tydligare och mer överskådlig samt för att följa upplägget i miljöredovisningen. Härryda kommun har undertecknat överenskommelsen Smart Energi inom Västra Götalandsregionen och deltar i några arbetsgrupper. Område: Energi Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Nybyggnation av bostäder och lokaler ska utformas så energieffektivt som möjligt. Energianvändningen per invånare ska minska. Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter är energianvändningen halverad i relation ställd till nuvarande krav i Boverkets byggregler (2010). Inom kommunens befintliga fastighetsbestånd minskar det totala energibehovet med minst 20 procent till 2020 räknat från Kommunen medverkar aktivt för etablering av hållbara system för energiförsörjning. Andel av nybyggda kommunala fastigheter där energianvändningen halverats i relation till krav i Boverkets byggregler (2010), %. Energibehov befintligt fastighetsbestånd (kwh/m²). Andel inköpt el från förnyelsebara källor i kommunal verksamhet, (%) Användningen av fossila bränslen ska minska kraftigt. Halterna av svaveldioxid, koldioxid, kväveoxid, partiklar, marknära ozon och flyktiga organiska ämnen ska minska. Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter och vid befintliga fastighetsbestånd är energianvändningen oberoende av fossila bränslen. Andel värme producerad av fossila bränslen av total tillförd värme, % Strategi för energieffektivisering syftar till att utifrån en nulägesanalys beskriva hur kommunen och kommunala bolag ska arbeta för att minska energianvändning i verksamheter, fastigheter och transporter. Värdet för 2009 var 170 kwh/m 2. Med dagens förändringstakt kommer inte verksamhetsmålen att uppnås. Ökade insatser behövs, bland annat i form av energianalyser, driftsoptimering och brukarmedverkan. Nytt verksamhetsmål från Vindkraft, solkraft, biomassa och vattenkraft räknas som förnyelsebara källor. Av den elmix kommunen köpte 2015 var 18 procent förnyelsebart. Kommunen planerar att köpa ursprungsmärkt förnybar el från bio, sol eller Svensk förnybar elmix. 30

33 Kommunövergripande Miljö Område: Trafik Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Användningen av fossila bränslen ska minska kraftigt. Utsläppen från transportarbete ska inte öka. Halterna av svaveldioxid, koldioxid, kväveoxid, partiklar, marknära ozon och flyktiga organiska ämnen ska minska. Kollektivtrafikens andel av de totala personresorna ska öka. Andelen trafikanter som går och cyklar ska öka. Det genomsnittliga koldioxidutsläppet från kommunens fordon minskar årligen. Andelen biogas ökar som drivmedel i Fordonscentralens bilar med minst 20 procent till år 2015 räknat från Minst 60 procent av de anställda tar sig till jobbet på annat sätt än ensam i bil Koldioxidekvivalenta utsläpp minskar med 15 procent till Andel miljöbilar, % Andel fossilt bränsle i bilarna, %. Energieffektivitet för bilarna (kwh/mil). Andel av kommunens anställda som tar sig till jobbet på annat sätt än ensam i bil, %. CO2-utsläpp från drivmedel (ton/år) ,8 5,9 6,8 6,8 6, Utbyte av fordon sker successivt genom Fordonscentralen. Olika sätt att minska den fossila andelen i bränslena är att välja diesel med mer bioinblandning och att välja 100 procent biogas. Enligt resvaneundersökningen bland anställda från 2009 reser 47 procent till jobbet på annat sätt än ensam i bil. Av svaren i resvaneundersökningen 2015 framgår att 49 procent reser på annat sätt än ensam i bil på sommaren och 43 procent på vinter, vilket ger ett medelvärde på 46 procent. Olika åtgärder såsom trängselskatt och kollektivtrafik visar liten förändring i resvanorna. Målet bedöms svårt att uppnå. Ny resvaneundersökning ska utföras Nytt verksamhetsmål. Utgångsåret sätts till 2015, då fordonen i kommunens verksamheter släppte ut 378 ton koldioxid. 31

34 Kommunövergripande Miljö Område: Bo Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Förorenade områden ska vara kända och saneras när detta krävs. Antalet människor som är bullerstörda i Härryda kommun ska minska och tysta miljöer ska värnas. Tillgängligheten till tätortsnära rekreationsområden, till exempel skogar och parkområden, ska öka. Invånarnas behov av rekreation och friluftsliv, särskilt i de tätortsnära skogarna, ska tillgodoses. Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden ska bevaras och utvecklas. Förteckning över förorenade områden med tillhörande GISkarta kompletteras kontinuerligt och hålls lättillgänglig för berörda. Bullerdämpande åtgärder vidtas utifrån prioriterade behov. En Friluftsplan tas fram 2015 som komplement till Grön och Naturvårdsplan. Vid nybyggnation är avståndet från bostad till natur- eller grönområden, som är attraktiva för den dagliga promenaden eller utevistelsen, inte mer än 300 meter. Förbättringar görs i befintliga bostadsområden där detta avstånd inte uppfylls. En kulturmiljöplan används som underlag vid fysisk planering och bygglovshantering. Kompletterad och lättillgänglig förteckning över förorenade områden. Antal bostäder med mer än 60 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad Färdig Friluftsplan Andel nybyggda bostadsområden med mindre än 300 meter till natur- eller grönområde, %. Handläggare på plan och bygglov är väl informerade om kulturmiljöplanen och hur den ska användas, % Områden, som är eller kan vara förorenade, finns på karta i internt geografiska informationssystem. I miljö- och hälsoskydds verksamhetssystem finns information om status, underlag och utredningar. I planeringen enligt "Strategi för olägenheter förorsakade av buller från kommunens vägar i Härryda kommun" kommer åtgärder att göras för att minska antalet bostäder som utsätts för trafikbuller. Friluftsplanen beräknas bli klar För att bibehålla attraktiva grönytor i tätorterna finns skötselinstruktioner och kartor. Kulturmiljöplanen används inom plan och bygglov och de berörda handläggarna ska vara väl informerade om hur den ska användas. 32

35 Kommunövergripande Miljö Område: Delaktighet Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Halterna av miljöskadliga ämnen i miljön ska minska. Minst en kurs per år erbjuds i miljödiplomering/ -certifiering för företag. Andelen ekologiska livsmedel inköpta inom kommunens verksamheter ökar årligen. Miljökommunikation och -information genomförs aktivt och kontinuerligt för att bidra till ökad miljömedvetenhet och handlingsvilja. Upphandlingspolicyn väger in miljöaspekter och bidrar till hållbar utveckling. Antal kurser i miljödiplomering/ -certifiering för företag. Andel av inköpta livsmedel som är ekologiska, %. Antal större aktiviteter inom miljökommunikation (kampanjer, utbildningar, information med mera). Andel upphandlingar, av upphandlingar där det är relevant att ställa miljökrav, där miljökrav ingår, % Senaste åren har samarbete skett med Business Region Göteborg för att erbjuda kurser. Det har dock varit svårt att få tillräckligt många deltagare. Framöver är det Miljöförvaltningen Göteborgs stad som anordnar kurser. Nytt ramavtal för livsmedel började gälla i november I avtalet ingår flera ekologiska produkter. Upphandling sker i samverkan med Upphandlingsbolaget Göteborg. Exempel på aktiviteter och arrangemang inom miljökommunikation är miljöutbildning, Earth Hour, avfallsminimering, Skräpplockarvecka, Cykelutmaningen, På egna ben, inspirationsföreläsningar, Fairtrade City och naturinformation. Indikatorn avser upphandlingar via kommunens upphandlingsfunktion. Många fler upphandlingar sker direkt på sektorerna. 33

36 Kommunövergripande Miljö Område: Natur Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Det ska inte finnas någon negativ påverkan av näringsämnen i mark och vatten. Aktivt delta i de vattenråd som berör Härryda kommun. Andel av vattenrådens möten där kommunens representant deltar, % Det ska inte finnas någon negativ påverkan av näringsämnen och andra föroreningar i våra sjöar och vattendrag. Vandrande fisk ska kunna röra sig fritt och leka i sina utbredningsområden. De sjöar och vattendrag som i ÖP 2002 benämns "värdefullt vattenområde" ska långsiktigt skyddas. De ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla skogarna ska skyddas mot exploatering. Våtmarker ska skyddas så långt som möjligt mot dränering, torvtäkt, vägbyggen och annan exploatering. En Naturvårdsplan används som underlag för fysisk planering och inför val av prioriteringar för vidare skyddsarbete. Initiera eller medverka till att två naturvårdsprojekt startar årligen. Berörda handläggare inom SHB och miljö- och hälsoskydd är väl informerade om naturvårdsplanen och hur den ska användas, %. Andel av kommunens yta som är skyddad som naturreservat, %. Antal nya naturvårdsprojekt som beviljats statliga bidrag , Det ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla odlingslandskapet ska brukas på lämpligt sätt och skyddas mot exploatering. Hotade arter och deras livsmiljö ska skyddas. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer ska inte introduceras. Kommunen är representerad i samtliga vattenråd: Mölndalsåns, Kungsbackaåns och Lygnerns vattenråd. Via vattenråden informerar kommunen om vilka åtgärder man avser att vidta med avseende på översvämningsbegränsningar och dagvattenhantering med mera. Länsstyrelsen utreder naturreservat för Hårssjön Rambo mosse och Maderna. Kommunen kommer att söka statliga bidrag för lokala naturvårdsprojekt (LONA). 34

37 Kommunövergripande Energipolitiska inriktningsmål Energipolitiska inriktningsmål Energipolitiska inriktningsmål antogs av kommunfullmäktige 62/2010. Verksamhetsmålen antogs i kommunstyrelsen i 152/2012. Verksamhetsmålen stödjer strategin för energieffektivisering, antagen av kommunfullmäktige i 81/2011, och de energimål som finns i verksamhetsmål för miljö, antagna av kommunfullmäktige i 19/2011. Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Kommunen främjar och arbetar för omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle. Härryda kommun har en aktiv energi- och klimatrådgivning som riktar sig till privatpersoner, föreningar och företag. Antal personer som är boende eller verksamma i kommunen som fått personlig rådgivning under året Kommunens energipolitik bidrar till att minska skadliga utsläpp till mark, luft och vatten. Härryda kommun arbetar aktivt för att öka kunskapen hos hyresgästerna av de kommunala fastigheterna om möjligheterna till minskad energiförbrukning. Antal informationsinsatser Kommunens energiförsörjning är miljöanpassad, trygg och säker. Kommunen arbetar aktivt för att antalet minuter elavbrott per kund ska minska. Mått på energiförbrukning (kwh/m 2 ).* Antal minuter elavbrott per kund och år * Total förbrukning inklusive verksamhetsel, men värmen är graddagskorrigerad. Målsättningen för antal rådgivningstillfällen till privatpersoner har minskat för att Energimyndigheten ställer krav på ökad riktad rådgivning till företag som tar mer tid per tillfälle. Det är dock fortfarande i linje med verksamhetsmålet. Informationsinsatserna för minskad energiförbrukning har genomförts inom projektet för energieffektivisering som pågick till och med Verksamheten planerar att återuppta dessa informationsinsatser. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd arbetar med att ta fram ett förbättrat underlag för energiuppföljning och omarbetar samtidigt indikatorn för energiförbrukning. Sedan flera år pågår ett arbete med att minska störningarna i elnätet vid stormar. Åtgärderna består i att bygga om äldre luftledningar till kabelförbindelser i mark. En annan del i att göra elnätet säkrare är ett program med succesiv modernisering av äldre nätstationer med driftsäkrare ställverk. 35

38 Kommunövergripande Folkhälsa samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Folkhälsa samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Folkhälsomålen och ANDTS-målen är sektorsövergripande vilket innebär att samtliga sektorer har ett ansvar för att bidra till måluppfyllelsen. Inom samtliga kommunala verksamheter bedrivs ett kontinuerligt arbete som syftar till en god folkhälsa bland befolkningen. Som ett stöd i verksamheternas hälsofrämjande och förebyggande arbete finns Folkhälsoenheten vars uppdrag är att utgöra en resurs samt bidra till metodutveckling inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som sker inom förvaltningen. Under 2016 har ett nytt arbetssätt introducerats i förvaltningen vilket innebär att en utvecklingssamordnare från Folkhälsoenheten knyts till varje sektor för att tillsammans med respektive sektor identifiera utvecklingsområden kopplade till folkhälso- och ANDTS-målen. På så sätt utvecklas insatser som bidrar till en ökad folkhälsa i kommunen. Inom Folkhälsoenheten finns även ett specifikt uppdrag att samordna och utveckla ANDTS-förebyggande insatser. Inriktningsmålen för folkhälsa kommer att revideras under hösten Folkhälsomål Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Medborgare och personal i Härryda kommun erbjuds regelbundet öppna föreläsningar i folkhälsoperspektiv. Antal genomförda föreläsningar. Antal deltagare i föreläsningarna. Genomsnittlig nöjdhetsgrad. Skala , Barn och unga växer upp under trygga och goda villkor som är lika för alla. Förskolor, grundskolor, gymnasium och fritidsverksamheter inom Härryda kommun är hälsofrämjande. Antal kommunala förskolor och skolor som arbetar tillsammans med Folkhälsoenheten med Hälsofrämjande skola. Föreningar som blir certifierade avseende hälsa och livsstil Äldre är delaktiga och lever ett gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv och har samma tillgång till en god omsorg. Bruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk. Vårdnadshavare erbjuds ökat stöd om vad som främjar barns hälsa och utveckling. Härryda kommun uppmuntrar och stödjer tillgängliga mötesplatser för äldre för att främja social gemenskap. Härryda arbetar för att höja debutåldern för alkoholkonsumtion. Antal vårdnadshavare som deltar i föräldrautbildning genom active parenting. Antal mötesplatser inom vård- och omsorgsverksamhet. Antal besök vid mötesplatserna. Andel flickor resp. pojkar i åk 8 som i hälsosamtal svarat ja på frågan om de någon gång druckit alkohol Ingen mätning är gjord Flickor 11 % Pojkar 10 % Antalet föreläsningar som arrangeras av Folkhälsoenheten utifrån ett folkhälsoperspektiv beräknas ligga på en jämn nivå. Föreläsningar erbjuds utifrån prioriterade områden, bland annat utifrån föräldrastöd, psykisk ohälsa samt livsstil och levnadsvanor. Föreläsningarna sker inom ramen för arbetet med Viktiga Vuxna och Livskraften. 36

39 Kommunövergripande Folkhälsa samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Folkhälsoenheten utgör en resurs för samtliga förskolor, grundskolor och gymnasieskolan och utvecklar hälsofrämjande insatser i dialog med dessa. Insatser kan utgöras av exempelvis inspirationsföreläsningar, stöd inför aktiva föräldramöten samt övrig metodutveckling. På 6-9- skolor har framförallt ANDTS-stöd getts de senaste åren, både i samband med föräldramöten men även kring undervisning. Fritid har ett pågående intensivt arbete kring policy avseende hälsa och livsstil med de föreningar i kommunen som har ungdomsverksamhet 7-20 år och som får verksamhetsbidrag. Det rör sig om cirka 50 föreningar, de flesta idrottsföreningar. Avsikten är att föreningarna ska bli certifierade av kommunen efter ett gediget arbete kring frågorna som involverat både styrelse, ledare, föräldrar och ibland ungdomar. Arbetet sker med hjälp och stöd av Fritid förening och SISU. Det är uppskattat och ger att bra avstamp för fortsatt föreningsutveckling. Vid planperiodens slut bör cirka hälften av föreningarna ha en policy. Ledare till föräldrautbildningen finns inom kommunens olika verksamheter. Det har skett en nedåtgående trend avseende anmälningar till föräldrautbildningar. Folkhälsoenheten har fått signaler att utbildningen kan uppfattas för omfattande och har därför utarbetat miniföreläsningar som är mindre omfattande och som kan användas av ledarna i samband med föräldramöten på skolorna. På så sätt blir det lättare att nå ut till fler föräldrar med huvudbudskapet av innehållet i kurserna. Under erbjuds fyra kurser per år för vårdnadshavare med barn i de yngre åldrarna 1-4, 4-11 år. Tonårskurser erbjuds vid efterfrågan. Genom synpunkter från brukarråd, regelbunden kontakt med föreningar, personal och bistånd skapas en bild av behov och önskemål. Utifrån detta tar man fram de aktiviteter som efterfrågas. Alkohol-, narkotika- och tobaksförebyggande insatser pågår kontinuerligt bland annat genom föräldrastöd, tillgänglighetsbegränsning samt opinionsinsatser. En svårighet att göra årliga mätningar av andelen unga som har druckit alkohol är att frågorna som ställts i hälsosamtalen inte stämt överens med frågorna som finns i checklistan. För närvarande pågår arbete med att ta fram en nationell enkät för hälsosamtal som beräknas vara klar under hösten

40 Kommunövergripande Folkhälsa samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel ANDTS-mål Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla barn, ungdomar och vuxna har goda kunskaper om skadeverkningarna kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Det finns ett brett utbud av miljöer fria från alkohol, narkotika, dopning, tobak och ett överdrivet spelande. Kommunen genomför informationsinsatser till allmänheten inom ämnena ANDTS. Kommunen erbjuder fortbildning om ANDTS och dess skadeverkningar. Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. * Avser senaste mätning som är gjord (2013) Antal infoblad per år som belyser ANDTS-frågor. Andel elever i år 2 på gymnasiet som i Lupp-enkäten uppgivit att de får tag i alkohol via syskon, kompisar, kompisars syskon eller partner. Andel pedagoger som deltar i kompetensutveckling med tema ANDTS, %. Andel flickor resp. pojkar i år 2 på gymnasiet som i Lupp-enkäten angivit att de röker. Antal öppettillfällen per år av mötesplatser som arrangeras av Fritid ungdom. Föreningar som blir certifierade avseende hälsa och livsstil * Flickor 35* Pojkar 27* Flickor 30 Pojkar 25 Flickor 30 Pojkar 25 Flickor 30 Pojkar För att påverka föräldrar att inte bjuda eller förse ungdomar med alkohol, ska ett kontinuerligt arbete bedrivas med bland annat föreläsningar, aktiva föräldramöten och ett aktivt opinionsarbete. Genom ett aktivt utbyte med förvaltningen får Informationsenheten underlag till att genom artiklar, notiser och andra informationsinsatser belysa arbetet med ANDTS-frågor. Ytterligare underlag till att belysa ANDTS-arbetet sker även i olika forum, till exempel via webb, sociala medier och trycksaker. På grund av att kommunen inte längre medverkar i CAN-enkäten hämtas istället uppgifter om ungdomars alkoholvanor från Lupp-enkäten. Frågorna är formulerade på annat sätt varför indikatorn har ändrats. Lupp-enkäten genomfördes Nästa enkät görs 2017 och därefter vart tredje år. För att stärka pedagogernas kompetens i ANDTS-frågorna planeras under perioden en riktad kompetensutveckling till all personal på skolorna för de äldre eleverna inom grundskolan. Ny kompetens behövs då trenderna förändras och nya missbruksområden tillkommer. Genom det fleråriga forskningsprojektet LoRDIA som genomförs med kommunens ungdomar, finns mycket aktuellt material att använda i den riktade kompetensutvecklingen. Det förebyggande ANDTS-arbetet kommer under de närmaste åren fokusera mycket på tobak då det är en inkörsport till flera andra droger. I det tobaksförebyggande arbetet ingår även vattenpipa och e-cigaretter. Indikatorn har ändrats på grund av att ny enkät används som källa. Nästkommande mätning sker 2017 och därefter vart tredje år. På grund av att kommunen inte längre medverkar i CAN enkäten hämtas istället uppgifter om tobaksbruk från Lupp enkäten. Frågorna är formulerade på annat sätt varför indikatorn har ändrats. Lupp-enkäten genomfördes Nästa enkät görs 2017 och därefter vart tredje år. *avser mätning från Se punkt 2 Folkhälsomål 38

41 Sektorn för utbildning och kultur Sektorn för utbildning och kultur Sektorns uppdrag Sektorns uppdrag är att skapa goda utbildningsmöjligheter, en god barnomsorg, ett rikt kulturliv och bra fritidsaktiviteter för unga. Politiskt fastställda mål Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för verksamheterna förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, kultur och utveckling, fritid och folkhälsa (U.F.F). Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för samtliga verksamheter i sektorn. Verksamheterna har utifrån dessa mål tagit fram verksamhetsmål som fastställts av kommunstyrelsen. Utbildningsverksamheterna styrs också av skollagen och av statliga mål som kommer till uttryck i läroplaner, kursplaner och förordningar. 39

42 Sektorn för utbildning och kultur Resultatbudget/plan Belopp, tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Budget Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Fsg av verksamhet och entreprenad Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader m.m Köp av huvudverksamhet Lokalhyror och markhyror Avskrivning och internränta Övriga kostnader Summa kostnader Nettokostnader Under planperioden ökar budgeten med cirka 62 mkr och det som framförallt påverkar sektorns kostnader är befolkningsförändringar. Antalet barn i grundskoleålder ökar kraftigt under planperioden. Mellan åren 2016 och 2019 ökar antalet med 475 elever. Ökningen av antalet gymnasieungdomar tar fart först 2019 medan ökningstakten för barn i förskoleålder är måttlig. Budgeten innehåller både satsningar och besparingar. För att stödja utvecklingen avsätts 4 mkr för 2017 utöver anslaget till grundskolan för fritidshemmens verksamhet, där särskilt fokus ska läggas på personaltäthet och personalens kompetensutveckling. I plan för 2018 avsätts ytterligare 4 mkr och för 2019 ytterligare 2 mkr. Förstärkningen av skolledningen ska redovisas för kommunstyrelsen innan det aktiveras. Det ökade antalet nyanlända elever gör att kostnaderna för att möjliggöra en god inkludering ökar. En del av dessa behov kan tillgodoses genom ökade statsbidrag för asylsökande. När fler får uppehållstillstånd upphör den möjligheten, men behoven till stöd i form av modersmål, studiehandledning, SFI och andra insatser som exempelvis kompetensutveckling för befintlig personal kvarstår. I budgeten ligger därför en satsning om 4,5 mkr för detta ändamål. Budgeten innehåller också en satsning om 3 mkr för att öka möjligheterna till likvärdiga resultat i kommunens samtliga grundskolor. Den besparing på 0,5 procent av personalkostnaderna som lagts in i tidigare års budgetarbete, för alla verksamheter utom grundskola och gymnasium, kvarstår. Vuxenutbildningen har sett över sin organisation och effektiviserar i samband med pensionsavgångar, framförallt inom gymnasial vuxenutbildning. 40

43 Sektorn för utbildning och kultur Fördelning av bruttokostnader för 2017 Vuxenutbildning 3% Gymnasium 18% Kultur 4% Ledning 1% Förskola 26% Utveckling, fritid och folkhälsa 2% Grundskola 46% Investeringsbudget/plan Belopp, tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Budget Inkomst Utgift Netto Den sammanlagda investeringsvolymen under perioden uppgår till 74 mkr. Huvuddelen av investeringarna består av utbyte av inventarier men det finns några större projekt inom planperioden och det är framförallt inventarier till de två nya skolorna som planeras i Landvetter och Hindås. 41

44 Sektorn för utbildning och kultur Ledning Ledning Beskrivning I sektorsledningen ingår förutom sektorschefen alla verksamhetschefer och den administrativa chefen. Sektorschefens uppgift är att kommunicera målen och skapa förutsättningar för verksamheterna att uppnå dessa. Sektorsledningen handlägger ärenden och motioner samt genomför utredningar och uppdrag till den politiska organisationen. Sektorskontoret samordnar sektorns kvalitetsarbeten, riskhantering och beredskapsplanering, projektledning, IT-utveckling, information samt gemensam kompetensförsörjning. Övrig administration består av post-, diarie- och arkivhantering samt hantering av kommunstyrelse- och delegationsärenden. Ekonomi- och personaladministration tillhandahålls från sektorn för administrativt stöd. ering och tillsyn ansvarar för befolkningsuppföljning och lokalresursplanering. Enheten arbetar även med verksamhetsstöd i form av administration, skolplaceringar, avgiftshantering samt rapportering och sammanställning av statistik. ering och tillsyn har även kommunens uppdrag att följa upp barn och elever i fristående verksamhet eller i andra kommuners förskola eller skola. Enheten ansvarar för prövning av rätt till skolskjuts och utövar tillsyn över de fristående förskolor som finns i kommunen. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Ledning Intäkt Kostnad Netto Jämfört med 2016 minskar anslaget till ledning och det är främst till följd av en effektivisering om 300 tkr vilket motsvarar en halvtidstjänst. Även anslaget för sektorsövergripande utredningar minskar något. 42

45 Sektorn för utbildning och kultur Förskola Förskola Uppdrag Verksamheten bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg/familjedaghem och öppen förskola. Styrdokument för förskolan är skollagen och läroplanen för förskolan, samt de kommunala politiska målen för verksamheten. För pedagogisk omsorg är förskolans läroplan vägledande. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas alla barn i åldrarna 1 5 år då föräldrar förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande, föräldralediga för yngre syskon eller studerar. Den ska också erbjudas barn som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas inom fyra månader från det att vårdnadshavaren ansökt om plats. I skollagen 2010:800 är förskolan en egen skolform. Detta innebär bland annat att om vårdnadshavarna önskar förskola har kommunen skyldighet att erbjuda det. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning innebär att vårdnadshavare som önskar pedagogisk omsorg/familjedaghem ska erbjudas det. Öppen förskola är en kompletterande form som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg/familjedaghem. I varje öppen förskola finns pedagoger som erbjuder verksamhet och finns till hands för besökarna, men verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. I Mölnlycke och Landvetter finns familjecentralerna Eken och Knuten där öppna förskolan ingår som en del i verksamheten. Under hösten 2016 startas familjecentralen Hinden i Hindås och i samband med detta flyttar Hindås öppna förskola in. Informationsmått Utfall Invånare i kommunen, 1 5 år Förskola Inskrivna barn, egen regi Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn Pedagogisk omsorg Inskrivna barn, egen regi Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn Köpta platser Enskilda och kommunala platser Vårdnadsbidrag Antal utbetalda bidrag i snitt per månad Övriga informationsmått Antal barn/vuxen i kommunal förskola (SCB okt) 5,1 5,1 5,1 5,1 5,1 Antal barn/vuxen i pedagogisk omsorg (SCB okt) 3,7 3,7 4,2 4,2 4,2 Antal barn/grupp i förskolan (SCB okt) 17,7 17,5 17,5 17,5 17,5 43

46 Sektorn för utbildning och kultur Förskola Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Förskola Intäkt Kostnad Netto Verksamhetens volym beräknas utifrån befolkningsprognosen för barn i åldrarna ett till fem år samt i vilken utsträckning vårdnadshavare efterfrågar platser. Den senaste befolkningsprognosen visar en lägre ökningstakt av antalet barn i kommunen, jämfört med föregående plan, och barnantalet ligger under 2015 års nivå under hela perioden. Därmed har prognosen för åren skrivits ned fyra år i rad, vilket verksamheten arbetar för att anpassa sig efter. Minskningen märks framförallt i Landvetter, där ett antal avdelningar ges möjlighet att breda ut sig i befintliga förskolelokaler, med lägre barntäthet och minskade grupper som resultat. I samband med att Västergärdets förskola öppnar under 2017 kommer äldre förskolor i Landvetter att kunna lämnas. I Hindås öppnar familjecentralen Hinden, dit öppna förskolan i de östra delarna flyttar. Lokalhyran bekostas av verksamheten genom en justering av budgeten för köpta platser. Samtidigt öppnas en förskoleavdelning i Rävlanda, vilken finansieras av statsbidrag för asylsökande barn. Inför 2016 erhöll verksamheten ett tillskott om 2 mkr per år för att minska barngruppernas storlek. Detta, tillsammans med ett beviljat statsbidrag om cirka 2,5 mkr för 2016, finansierar en minskning av grupperna genom att vissa avdelningar som annars skulle ha stängts kan hållas öppna. Som exempel kan nämnas Salmereds förskola med två nybyggda avdelningar. Utöver detta görs även personalförstärkningar i andra delar av kommunen, vilket möjliggör en uppdelning av barn i mindre grupper under dagen. Från år 2017 och framåt finns dock samtidigt en besparing om drygt 1,0 mkr per år. Finansiering för detta kommer att hämtas från personalbudgeten. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Pedagogisk omsorg 5% Öppen förskola 1% Köpta platser 12% Förskola 82% 44

47 Sektorn för utbildning och kultur Förskola Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla barn bemöts med respekt utifrån deras utveckling och behov. Alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd så fort behovet upptäcks. Verksamheten gör vårdnadshavarna delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Barnens behov och intressen är utgångspunkt för planeringen av verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Vårdnadshavares upplevelse av bemötande*, fsk, ped omsorg, %. Vårdnadshavares upplevelse av trivsel och trygghet*, fsk, ped omsorg, %. Vårdnadshavares upplevelse av delaktighet och inflytande*, fsk, ped omsorg, %. Andel årsarbetare i förskola med pedagogisk högskoleexamen, %. Andel barn på förskola där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt och årligen**, %. Andel barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans aktiviteter**, %. Vårdnadshavares upplevelse av den fysiska miljön*, fsk, ped omsorg, %. Andel årsarbetare i förskola med pedagogisk högskoleexamen, %. Vårdnadshavares upplevelse av kunskap och lärande*, fsk, ped omsorg, %. Antal enheter som får utbildning i relationskompetens

48 Sektorn för utbildning och kultur Förskola Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla barn som har särskilda behov för sin språkliga utveckling får modersmålsstöd. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Enheterna utvecklar sitt arbete med modersmålsstöd. Vårdnadshavares upplevelse av att barnet får stöd att utvecklas språkligt*, fsk, ped omsorg, %. Antal enheter som får utbildning i interkulturellt förhållningssätt De kommunala förskolorna och grundskolorna samt fritidshemmen håller hög kvalitet och är konkurrenskraftiga. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Andel barn på förskola där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin**, %. Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, % *Brukarenkät (riktad mot vårdnadshavare), avser kommunal regi **Självskattningsmått från SKL (riktad mot enhetschefer), avser kommunal och fristående regi (Kolada) Under 2016 kommer både ny brukarenkät (från GR) och nya självskattningsmått från SKL, så kallade Koladamått, att tas i bruk, varför ovanstående indikatorer blir något osäkra. En bra samverkan och ett bra bemötande är en förutsättning för att vårdnadshavare ska uppleva trivsel och trygghet i samarbetet med verksamheten. Enheternas dokumentation i den digitala lärplattformen Pluttra har lett till att vårdnadshavarna har fått en större inblick i den pedagogiska verksamheten. Enheterna behöver dock involvera vårdnadshavarna mer i det systematiska kvalitetsarbetet. Tanken är att plattformen ska kunna användas för att lämna synpunkter som rör den egna enheten och det egna barnet. Ambitionen är att allt fler vårdnadshavare ska ta aktiv del av verksamhetens innehåll och information. Verksamheten kommer också att genomföra en ny brukarenkät för att synpunkter från vårdnadshavare ska ge ett bättre underlag för kvalitetsutveckling. Förskolecheferna fortsätter att sträva efter att utöka andelen personal med adekvat kompetens för uppdraget i förskola. Verksamheten kommer under perioden att fortsätta arbeta för att Härryda kommun ska vara en attraktiv kommun att arbeta i. Stödet till tillsvidareanställda barnskötare som vill läsa till förskollärare kommer att fortsätta under perioden. Verksamheten kommer att arbeta för att den pedagogiska planeringen ännu mer ska formas utifrån barnens tankar och intressen. Många enheter väljer att i allt högre grad organisera i åldersindelade avdelningar för att på ett bättre sätt kunna stimulera barnens utveckling och lärande. Detta kommer att medföra att verksamheten i högre grad motsvarar kraven i de nya styrdokumenten. Förskollärarna arbetar för att dokumentationen av den pedagogiska verksamheten ska bli ett redskap, både för analys av verksamhetens kvalitet och av barnens lärande och utveckling. Det finns dock fortfarande mycket kvar att lära beträffande pedagogisk dokumentation. Under 2016 har en satsning gjorts på en verksamhetsutvecklartjänst på halvtid för att ytterligare förstärka arbetet med kompetensutveckling för pedagoger inom området. Satsningen kommer att fortsätta med denna inriktning ytterligare minst ett läsår. Förskolan och grundskolan har i uppdrag att samarbeta för att stödja barnens lärande i ett långsiktigt perspektiv. Utifrån centrala riktlinjer har lokala handlingsplaner för övergången till förskoleklass och fritidshem utarbetats av förskolechefer och rektorer i respektive pedagogiskt område. Det är ett långsiktigt arbete att ta tillvara och bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som barnen har med sig från förskola och familjedaghem. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn som är i behov av särskilt stöd. 46

49 Sektorn för utbildning och kultur Förskola Förskolechefer och förskoleteamet kommer att genomföra orienteringssamtal. Samtalen syftar till att säkerställa goda pedagogiska lärmiljöer som främjar kunskap och utveckling för alla barn, men med särskilt fokus på barn i behov av särskilt stöd. Utbildningen i relationspedagogik kommer att bidra till ökad kompetens för barn i behov av särskilt stöd. Likvärdigheten i kvaliteten på arbetet med kulturell mångfald samt möjligheten för barn med annat modersmål än svenska att utveckla sitt hemspråk behöver utvecklas. Verksamheten har en pågående plan för att utbilda personalen i förståelsen för interkulturella språkmiljöer samt för att arbeta med olika IKT-verktyg för att säkerställa språkförståelse och språkträning för barn med annat modersmål. En tjänst med inriktning modersmål finns budgeterat. Välkomsten, introduktionsenheten för nyanlända barn, kommer att samverka med förskoleteamet för att tillhandahålla en god introduktion på de aktuella förskolorna för de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare. I Rävlanda erbjuds alla barn allmän förskola i ordinarie verksamhet från och med hösten Arbetet med analys av kvaliteten på enhetsnivå behöver fortsätta att utvecklas. Resultatet av brukarenkäten visar att vårdnadshavarna är fortsatt mycket nöjda med kvaliteten och samverkan med verksamheten. Kvalitetsarbetet i förskolan förväntas leda till att den pedagogiska verksamheten i högre grad motsvarar kraven i styrdokumenten, och på sikt bidrar till att barnen får en ökad måluppfyllelse i grundskolan. Kommunal förskola och grundskola arbetar vidare med helhetsidén Rötter och Vingar. Under 2016 kommer Telluseum, ett science center med fokus på natur, teknik och matematik att öppna. Dit är såväl pedagoger som barn och elever välkomna, i syfte att öka måluppfyllelsen. 47

50 Sektorn för utbildning och kultur Grundskola Grundskola Uppdrag Styrdokument för grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola är skollag, grundskoleförordning och läroplan (Lgr 11). För grundskola och grundsärskola gäller också kursplaner. Alla ovanstående verksamheter omfattas också av de kommunala politiska inriktningsmålen för verksamheten. I Härryda kommun finns totalt 16 skolor. De större skolorna är uppdelade i två-tre skolenheter med en rektor för varje. De skolor som har elever från förskoleklass till årskurs 6 ansvarar också för skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen organiseras som fritidshem där barnen är inskrivna och betalar avgift, upp till skolår 3. Från skolår 4 till skolår 6 erbjuds plats i en öppen verksamhet, fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar. Fritidsklubbar finns på varje skola för elever i åldrarna år. Välkomsten är en verksamhet för mottagandet av nyanlända elever. Välkomsten har uppdraget att under en kort period förbereda skolintroduktionen för nyanlända så att eleverna snabbt kan ingå i ordinarie verksamhet. Utbildningen i grundsärskolan ska ge elever med en utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. I och med den nya skollagens genomförande 1 juli 2011 blev grundsärskolan 9-årig istället för 10-årig. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan. Elever över 12 år kan få tillsyn på fritidshem enligt LSS-lagen (korttidstillsyn). Informationsmått Utfall Invånare i kommunen, 6 15 år Varav 6 år Varav 7 11 år, tidigaredel Varav år, senaredel Nettokostnad i tkr/inv (6 15 år) Fritidshem Antal barn i fritidshem, kommunal regi Varav sålda platser Köpta platser Inskrivna barn per årsarbetare i fritidshem* Förskoleklass Antal barn i förskoleklass, kommunal regi Varav sålda platser Köpta platser

51 Sektorn för utbildning och kultur Grundskola Informationsmått Grundskola Utfall 2015 Antal barn i kommunal regi Varav sålda platser Köpta platser Elever per lärare (årsarbetare)* 13,5 12,5 12,5 12,5 12,5 Grundsärskola Antal elever i grundsärskola Antal elever med fritids/lss Antal individintegrerade elever *Både kommunal och fristående verksamhet Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Grundskola Den största förändringen i grundskoleverksamhetens budget beror på den stora elevökningen som prognostiseras de närmaste åren. Budgettillskottet beräknas räcka för att behålla befintlig personaltäthet inom undervisning, fritidshem och elevhälsa. Däremot finns det behov av förstärkning av skolledningen. I budgeten finns medel för att inrätta fem nya enhetschefstjänster som ska avlasta delar av rektorernas uppdrag i syfte att öka rektors möjlighet att vara pedagogisk ledare. Förvaltningen har fått i uppdrag att tillsammans med rektorerna ta fram hur anslaget ska användas på bästa sätt och redovisa detta för kommunstyrelsen innan det aktiveras. För att stödja utvecklingen av fritidshemmens verksamhet har 4 mkr avsatts för 2017 med särskilt fokus på personaltäthet och personalens kompetensutveckling. Därutöver har en särskild satsning budgeterats om 3 mkr för att öka möjligheterna till likvärdiga resultat i kommunens samtliga skolor. Till följd av att antalet nyanlända elever till kommunen ökar har kostnaderna för modersmål och studiehandelning ökat. Anslaget för modersmål och studiehandledning har därför förstärkts under planperioden. Inför höstterminen 2017 planeras en ny skola i Landvetter, Backaskolan, och inför höstterminen 2019 planeras en ny skola i Hindås, där även ledning för skolan ingår. I budgeten ingår också utbyte av lärardatorer under Antalet elever inom särskolan med fritids/lss och individintegrerade elever beräknas öka något i slutet av planperioden. Fördelning av bruttokostnader för 2017 Intäkt Kostnad Netto Köpta platser 11% Övriga kostnader 13% Grundsärskola 3% Löner undervisning 35% Lokaler 13% Övriga löner 11% Löner skolbarnomsorg 14% 49

52 Sektorn för utbildning och kultur Grundskola Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla som lämnar grundskolan har minst godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utvecklas. Alla elever har kunskap och erfarenhet av sambandet mellan de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologi, ekonomi och social välfärd. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet med anpassning efter elevens förutsättningar och förmågor. Fritidshemmets verksamhet har en hög kvalitet. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Andel elever med betyg i alla ämnen i åk 9, %. Genomsnittligt meritvärde för pojkar respektive flickor i åk 9 (16 betyg). Andel årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen. Vårdnadshavarna upplever att fritidshemmet och skolan kompletterar varandra så att barnet utvecklar sina förmågor. Jag upplever att jag lär mig om hållbar utveckling i skolan fråga i brukarenkäten för elever i åk 5 och 8, % Alla elever erbjuds ett rikt och varierat kulturliv inom ramen för skolan och en kulturskola som är öppen för alla. De kommunala förskolorna och grundskolorna samt fritidshemmen håller hög kvalitet och är konkurrenskraftiga. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Andel elever som deltagit i Skapande skola, %. Andel elever som deltagit i kulturprogram arrangerade av kulturverksamhetens konst- och programenhet, %. Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik och svenska, %. Andel elever i åk 6 som deltagit i alla delprov och som fått lägst betyget E för ämnesprovet i matematik, svenska och engelska, %. Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, %

53 Sektorn för utbildning och kultur Grundskola Hösten 2016 öppnar Telluseum, ett science center som ska ge alla grundskolor möjlighet att aktivt arbeta med naturvetenskap, matematik och programmering i en inspirerande miljö ledd av pedagoger med specifika kunskaper. Telluseum vänder sig till både förskola och grundskola men med verksamhet på olika kunskapsnivåer. Under perioden kommer två verksamhetsutvecklare att arbeta mot enskilda lärare, arbetslag och enheter för att öka kompetensen att möta elevernas behov. För att öka rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare och driva utvecklingsarbetet på skolorna planeras från och med 2017, att införa ytterligare skolledartjänster med ansvar för frågor som arbetsmiljö, lokaler, mat och städ samt arbetsgivaransvar för viss personal. Detta ansvar kommer att omfatta några skolenheter per person. Utvecklingen av undervisningen genom variation och anpassningar efter elevens behov är den viktigaste och mest centrala formen av stöd inom grundskolan. När detta sker utifrån varje elevs förutsättningar och behov bör kommunens totala måluppfyllelse öka ytterligare. Grundskolan står inför nya utmaningar när antalet nyanlända elever ökar och deras skolbakgrund varierar, vilket gör mottagandet och anpassningarna än viktigare. Alla skolor ska på sikt kunna ta emot nyanlända elever med den kompetens och medvetenhet som krävs för att dessa elever ska nå den måluppfyllelse de har förutsättningar för. För att öka likvärdigheten i hur IKT används på skolorna har en handlingsplan tagits fram. Fritidsverksamheten ska planeras och genomföras utifrån individens och gruppens behov samt i samverkan med förskoleklassen, skolan och hemmet men hela tiden med fritidshemmets pedagogik som grund. Kunskapen om och förståelsen av fritidshemmets uppdrag är grunden för en hög kvalitet i verksamheten. Ett arbete med att höja kompetensen inom fritidshemmets personalgrupp har därför påbörjats, bland annat genom kompetensutveckling av personal och nyanställningar. Gemensam kompetensutveckling kommer också att ske i kommunens regi. Flertalet grundskolor har någon sorts certifiering för hållbar utveckling, och söker efter nya utmaningar för att åstadkomma ett fördjupat lärande. Hållbar utveckling handlar bland annat om att arbeta med det entreprenöriella lärandet, det vill säga utveckla och stimulera generella kompetenser som behövs i ett hållbart samhälle. Sammantaget erbjuds alla grundskolans elever någon form av kulturupplevelse varje år, antingen inom ramen för Skapande skola eller som ordinarie verksamhet i samverkan med Kulturskolan Några skolor har ett samarbete med kommunens kulturskola och köper in särskilda kompetenser för att berika den ordinarie undervisningen. Andra skolor har samarbete med Hulebäcksgymnasiets estetiska program för att stimulera estetiska lärprocesser i undervisningen. En utmaning är att synliggöra vilka kulturella alternativ och samarbetsmöjligheter som finns för skolorna inom kommunens verksamheter. Verksamheten utvecklas hela tiden genom hög elevdelaktighet i processen att ta fram aktuella och intressanta kulturområden. Verksamhetens och enheternas systematiska kvalitetsarbete sker under hela året och följer den process som kommunen har för politiska inriktningsmål, budget och uppföljning. Enheterna sätter också egna utvecklingsmål för utveckling och lärande utifrån resultat och utvärdering av det föregående årets arbete. Enheternas kvalitetsarbete är också utgångspunkten för de verksamhetsbesök som verksamhetschefen genomför med rektor och pedagoger på alla enheter. En utveckling av analysen av resultaten på enhetsnivå är en del i planen för ökad måluppfyllelse. 51

54 Sektorn för utbildning och kultur Utveckling, fritid och folkhälsa Utveckling, fritid och folkhälsa Uppdrag Verksamheten består av tre enheter: Utvecklings- och stödenheten (USE), Fritid ungdom och Folkhälsoenheten. Folkhälsoenheten beskriver sitt arbete i avsnittet folkhälsa under sektorsövergripande inriktningsmål. Det som förenar U.F.F. är att enheterna arbetar förebyggande och främjande och med kvalitets-, demokrati- och inflytandefrågor. Målgruppen är barn och unga och för folkhälsan alla medborgare i kommunen. U.F.F. utgör ett stöd främst för verksamheterna förskola och grundskola i frågor som rör det systematiska kvalitetsarbetet, elevhälsa, elevvård och ungdomsfrågor. U.F.F. är även ett stöd åt andra verksamheter i utvecklingsfrågor som rör pedagogik, metodutveckling och verksamhetsutveckling. Verksamhetsutvecklarna inom USE ska tillsammans med förstelärare stärka likvärdighet och kvalitet genom processhandledning och kompetensutveckling. Från och med hösten 2016 kommer dessa uppdrag även att vara knutna till arbetet på Telluseum, kommunens nya science center. U.F.F. ansvarar för att ÅterC och Telluseum blir ett naturvetenskapligt centrum och en pedagogisk tillgång för barn, elever och pedagoger. Verksamheten driver också frågor kring internationalisering och EU. U.F.F. kommer under hösten 2016 att utökas med ytterligare en enhetschef med ansvar för nyanlända, modersmål och studiehandledning. Informationsmått Utfall Antal ungdomar 7 20 år, Härryda kommun Antal mötesplatser som Fritid ungdom ansvarar för eller stödjer Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Utveckling, fritid och folkhälsa Intäkt Kostnad Netto Anslaget till verksamheten ökar med nästan en miljon jämfört med Merparten förklaras av hyreskostnader för nystartade Telluseum som är ett naturvetenskapligt centrum för barn, elever och pedagoger i syfte att öka måluppfyllelsen i de naturvetenskapliga ämnena. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Folkhälsa 14% Fritid ungdom 33% Utvecklings- och stödenhet 53% 52

55 Sektorn för utbildning och kultur Utveckling, fritid och folkhälsa Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Stödjer fritids- och föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Antal öppettillfällen per år av mötesplatser som arrangeras av Fritid ungdom. Antal besökare på mötesplatser och öppna skolor inom ramen för Fritid ungdoms verksamhet Genom ett varierat utbud av aktiviteter ges möjlighet till trygga, drogfria mötesplatser. De olika mötesplatserna för ungdomar, exempelvis Öppna skolor, har ett relativt stort besökarantal. Antalet öppettillfällen erbjuds utifrån befintliga resurser i dialog med medarbetare, ungdomar och andra aktörer. I takt med att befolkningen ökar beräknas antalet besök också öka på befintliga mötesplatser. En utökning av verksamheten är inte planerad, dock kan exempelvis ungdomsinitiativ, den nya lokalen (Studio 11) och utökad lovverksamhet komma att resultera i fler aktiviteter och mötessammanhang. 53

56 Sektorn för utbildning och kultur Gymnasium Gymnasium Uppdrag Styrdokument för gymnasiet är skollagen, gymnasieförordningen och läroplan 2011 (Gy 11) samt kommunala inriktningsmål och verksamhetsmål. Kommunen ansvarar enligt skollagen för att erbjuda alla ungdomar i gymnasieåldern hela det utbud av nationella program och inriktningar som den svenska gymnasieskolan omfattar, oavsett om dessa erbjuds i egen regi eller inte. Till detta kommer en rad utbildningar med av regeringen bestämt riksintag, samt det samverkansavtal kommunen tecknat inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund). I och med att den nya gymnasieformen genomfördes höstterminen 2011 erbjuder Hulebäcksgymnasiet följande gymnasieprogram: Yrkesförberedande program: Handel- och administrationsprogrammet, Fordon- och transportprogrammet, El- och energiprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Högskoleförberedande program: Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Estetiska programmet och Ekonomiprogrammet. Inom gymnasiesärskolan erbjuds programmet administration, handel och varuhantering. För de elever som inte är behöriga till gymnasiet erbjuds introduktionsprogrammen: individuellt alternativ, preparandutbildning, programinriktat individuellt val, språkintroduktion och individbaserad yrkesintroduktion. Informationsmått Utfall 2015 Antal elever på Hulebäcksgymnasiet Antal ungdomar i gymnasieverksamhet, Härryda kommun Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Gymnasium Intäkt Kostnad Netto Antalet ungdomar i gymnasieålder har stor påverkan på verksamhetens budgetutveckling. Befolkningsprognosen visar att elevantalet vänder upp igen 2017 efter ett antal år av minskande elevkullar. Däremot minskar elevunderlaget för gymnasiesärskoleverksamheten under hela planperioden. Till följd av KAA (kommunalt aktivitetsansvar), APL (arbetsplatsförlagt lärande) och ökat antal nyanlända, med behov av studiehandledning och modersmålsundervisning, ökar verksamhetens budget för bland annat undervisning successivt. Vart tredje år budgeterar verksamheten med att byta ut personaldatorer och nästa byte är planerat till Prisökning, kostnader för licenser och interna IT-kostnader ökar och hänsyn till detta är taget i budgeten. 54

57 Sektorn för utbildning och kultur Gymnasium Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Måltid, skolskjuts 10% Gymnasiesär 6% Ledning och utveckling 6% Elevhälsa 3% Lokaler/IT 9% Köpta platser 28% Undervisning, läromedel 38% 55

58 Sektorn för utbildning och kultur Gymnasium Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla har möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Elever på Hulebäcksgymnasiet ska ha ett stort utbud av program, inriktningar och kurser att välja mellan för att utmanas och nå sina personliga mål. Undervisningens utformning och innehåll på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Programutbud: Högskoleförb: 5 Yrkesförb: 4 Introduktionsp: 1 Gymnasiesär: Antal inriktningar Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar, %. (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet när jag behöver det, %. (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) 77, , Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Varje läsår ska präglas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Känner mig trygg på Hulebäck, %. (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) Jag får möjlighet till studiero i skolan, %. (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) Jag trivs på Hulebäck, %. (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) 93, , , Elever som studerar på Hulebäcksgymnasiet ska inom fyra år nå gymnasieexamen, yrkesexamen eller gymnasiesärskoleexamen. Andel elever med gymnasieexamen (slutbetyg) på Hulebäcksgymnasiet, % Kommunen tar det övergripande ansvaret för alla kommunens ungdomars skolresultat oavsett gymnasieskola. Elever folkbokförda i Härryda kommun fullföljer sin gymnasieutbildning. Andel elever med examen inom 4 år inklusive IMprogrammen, %. 77, Gymnasieskolan i Härryda ska präglas av mångfald och av ett stort utbud av program och inriktningar för att tillgodose de många olika önskemål om utbildningsalternativ som ungdomar har, men också av att vara en skola för alla, en spännande mötesplats där kunskap och lärande utvecklas i samklang med olika elevgrupper. Gymnasieverksamheten erbjuder i dagsläget följande spridning: 56

59 Sektorn för utbildning och kultur Gymnasium fyra yrkesförberedande program, fem högskoleförberedande program, introduktionsprogrammen (IM) för elever som inte är behöriga samt gymnasiesärskolan. När det gäller inriktningar varierar det efter elevernas intressen, men i dagsläget finns totalt 24 inriktningar fördelade på alla gymnasieprogram. För att kunna anpassa undervisningens utformning efter elevernas behov är lärarna organiserade i programbaserade arbetslag, vilket innebär att lärare som undervisar samma elevgrupp arbetar ihop, så långt det är möjligt. Varje program har ett elevhälsoteam (skolsköterska, specialpedagog, kurator och studie- och yrkesvägledare) som kan stötta vid behov. Specialpedagogerna har ett centralt ansvar för att kartlägga elevers behov av stöd. En lärare på skolan har ett särskilt övergripande ansvar för kartläggning och utbildning inom läs- och skrivproblematik, och fortbildar kontinuerligt lärare inom samtliga program. Liknande upplägg finns inom matematik. Eleverna trivs mycket bra på Hulebäcksgymnasiet och de känner sig trygga. Skolan arbetar målmedvetet med bemötande, positiv stämning och för att den sociala samhörigheten och respekten för varandra ska vara levande i vardagen. Vid den fysiska arbetsmiljöronden medverkar elevskyddsombud och på Hulerådet behandlas många frågor som rör den fysiska arbetsmiljön. Gymnasiets satsning på breda och tidiga stödinsatser ger resultat. Gymnasiet kommer fortsätta med denna medvetna strategi och bygga vidare och utveckla arbetet genom fortbildning och kollegialt lärande. Inom Göteborgsregionen samarbetar kommunerna för att följa elevernas utbildning oavsett var de är folkbokförda. För de elever som bor i Härryda kommun och som studerar på Hulebäcksgymnasiet, arbetar skolan aktivt för att hitta former så att eleverna ska fullfölja sina studier. För de elever som bor i Härryda kommun, men som studerar på andra gymnasieskolor, finns det begränsade möjligheter att göra insatser för, men tendensen är att elever från Härryda kommun klarar sig allt bättre på gymnasiet, oavsett skola. Det kommunala aktivitetsstödet (KAA) gör att Härryda kommun anordnar bra aktiviteter för de ungdomar som är skrivna i kommunen och som eventuellt avbryter sina gymnasiestudier. 57

60 Sektorn för utbildning och kultur Vuxenutbildning Vuxenutbildning Uppdrag Vuxenutbildningens övergripande uppdrag är att förmedla kunskaper och stödja elever/studerande så att de kan arbeta och verka i samhället eller fortsätta studera. Uppdraget är att möta kommuninvånarnas och andras behov av utbildning på olika nivåer. Verksamhetens målgrupp är heterogen och eleverna/de studerande är individer med mycket olika förutsättningar. Verksamheten ska alltid möta varje elev/studerande utifrån hens behov och förutsättningar. Skollagen (2010:800) reglerar de skolformer som finns för den kommunala vuxenutbildningen. Dessa är: Vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt utbildning i svenska för invandrare (SFI) Särskild utbildning för vuxna, särvux Vuxenutbildningen bedriver verksamhet inom samtliga dessa skolformer. Utöver detta anordnas yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar. Yrkeshögskolan regleras av Lag om Yrkeshögskolan (2009:128). Kommunen ingår även i ett samverkansavtal med Göteborgsregionen gällande vuxenutbildning (yrkesvuxutbildningar, yrkesvuxutbildningar med språkstöd samt lärlingsutbildning). Dessa utbildningar regleras av förordning om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Samtliga utbildningsformer styrs av Härryda kommuns politiska inriktningsmål. Från och med 1 januari 2017 förstärks medborgarnas rättighet till vuxenutbildning i det så kallade kunskapslyftet. Detta medför en förstärkning i medborgarens rättighet att under hela sin yrkesverksamma tid ha möjlighet att skola om sig med hjälp av gymnasial vuxenutbildning (både teoretisk och praktisk). Informationsmått Utfall 2015 Antal studerande, individer Antal heltidsplatser gymnasial utbildning Antal deltagare SFI Antal deltagare Gruv Antal deltagare inom GR Studerande i annan kommun Antal deltagare inom YH Antal deltagare inom uppdragsutbildning Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Vuxenutbildning Intäkt Kostnad Netto Inför 2017 minskas verksamhetens budget och detta verkställs genom att inte återanställa fullt ut inom den gymnasiala vuxenutbildningen när undervisande lärare går i pension. Minskningen motsvarar drygt en tjänst under Detta medför en ökning av köpta kurser inom andra vuxenutbildningar och via verksamhetens upphandlade distansföretag. För verksamheten innebär det också en minskning i utbudet av gymnasiala kurser med åtta till tio stycken per år. 58

61 Sektorn för utbildning och kultur Vuxenutbildning Då verksamheten ser en kraftig ökning av nyanlända till SFI under hösten 2016 och hela 2017 får verksamheten en förstärkning om 0,2 mkr för studiehandledare på modersmål och förstärkning av lärarresurser. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Yrkeshögskola 39% Gymnasial undervisning 38% Särvux 3% Grundläggande vuxenutbildning 5% Svenska för invandrare 15% 59

62 Sektorn för utbildning och kultur Vuxenutbildning Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla har möjlighet att genom studier göra nya yrkesval och förstärka sin kompetens. Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar i samverkan med arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs, %. Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs, %. Andel kursdeltagare i sfi som slutfört kurs*, %. Antal deltagare på Särvux Fråga i brukarenkät. 3,3 3,2 3,2 3,2 3,2 Andel av studerande med arbete, 6 månader efter avslutad yrkesutbildning, %. Antal erbjudna YHutbildningar. Antal erbjudna uppdragsutbildninga r per år. 62** *Antal kursdeltagare som fått ett betyg i en kurs på SFI. Ej jämförbart med nyckeltal i Kommunbladet (Skolverket) då de jämför flödet över 3 år. ** Siffrorna avser uppföljning 2015 då resultat mäts sex månader efter avslutad utbildning. I kommunen anordnas utbildning för vuxna studerande. Inom ramen för givna resurser ska utbildningsutbudet vara så brett och mångfacetterat som möjligt. Studievägledning, undervisningsformer och samverkan inom GR ska erbjuda utbildningsvägar utifrån den enskildes behov. För att kunna behålla ett brett kursutbud arbetar verksamheten med flexibla undervisningsformer som möjliggör ett individanpassat arbetssätt. Genomströmningen och andelen elever med ett godkänt betyg (A E) ligger stabilt de senaste åren och på en något högre nivå än riket gällande grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Riktade satsningar för att behålla eleverna i utbildning genomförs i samtliga skolformer. De studerandes uppfattning om studiernas betydelse för deras framtida verksamhet efter studier mäts genom årliga enkäter. En direkt utvärdering av hur utbildningen lyckas matcha arbetsmarknadens behov är elevernas möjlighet till arbete efter utbildningen. Detta mäts årligen genom effektstudier sex månader efter avslutad yrkesutbildning. Genom att erbjuda ett stort och flexibelt kursutbud arbetar verksamheten för att nå eleverna och dess behov och genom detta vara ett steg på vägen. Yrkeshögskolans ledningsgrupper och branschråd, kontakter med arbetslivet, prognoser och kontakter med Arbetsförmedlingen ger vägledning för verksamhetens utbud. Att ha kontakterna med GR-nätverk och att samarbeta med kommunens näringslivsenhet är viktigt för planeringen. Verksamhetens studie- och yrkesvägledare är länken till elevernas önskemål och behov. Uppsökande verksamhet genomförs på Arbetsförmedlingen och tillsammans med arbetsmarknadsenheten. Underlagen matchas sedan med verksamhetens kunskaper och prognoser för att träffa rätt för både enskild elev och behov på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen avser att lämna in minst sex till åtta ansökningar till Yrkeshögskolan årligen. Dessa ansökningar avser start av utbildningar i september påföljande år. Besked om eventuell start 60

63 Sektorn för utbildning och kultur Vuxenutbildning av utbildning meddelas under januari månad. I planeringen förutsätts att två till fyra ansökningar beviljas. Yrkeshögskolan har ett brett samarbete med arbetslivet och näringslivet både när det gäller att driva YH-utbildningar och när det gäller att ta fram områden där det finns bristyrken. Förutsättningen för att Myndigheten för yrkeshögskolan ska bevilja en ansökan är att skolan samverkar just med arbetslivet och näringslivet, och att man kan visa att det finns ett behov på arbetsmarknaden av de yrkeskategorier som ingår i sökta utbildningar. Verksamheten bedriver uppdragsutbildning inom skilda områden. För verksamhetsplanperioden planeras utbildningar inom IT, språk och eventuellt inom säkerhetsområdet. 61

64 Sektorn för utbildning och kultur Kultur Kultur Uppdrag Kulturverksamheten i Härryda består av tre enheter: Kulturskolan, Mölnlycke kulturhus samt Landvetters kulturhus inklusive Hindås och Rävlanda bibliotek. Verksamheten arbetar dessutom med den offentliga konsten och med olika kulturprojekt; handlägger ärenden som rör hembygdsvård, kulturmiljövård, namngivning av kommunala objekt och vägar samt bidrag till studieorganisationer och kulturföreningar. Informationsmått Utfall Antal kursplatser i Kulturskolans terminskurser Antal utlån biblioteken Antal besök Kulturhuset* * Från 2015 ingår Landvetter kulturhus i beräkningarna Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Kultur Intäkt Kostnad Netto Kulturskolans budgettillskott för 2017 användas i Landvetters kulturhus för att engagera fler barn och unga i kulturaktiviteter. Det nya kulturhuset besöks av många barn och ungdomar och det finns ett budgettillskott för att anställa att en kulturpedagog. Av budgetökningen avsätts 250 tkr för att ge ett riktat stöd till föreningen som driver Hindås station som ett föreningsdrivet kulturhus. Förvaltningen har fått i uppdrag att redovisa hur det ser ut idag och ge förslag på hur vi kan lösa så att det skapas förutsättningar för elever i Härryda att ta sig till exempel Göteborg och Borås som har ett rikt kulturutbud under skoltid. Fördelning av bruttokostnader för 2017 Övrigt 15% Lokaler, kapitaltjänst 28% Personal 57% 62

65 Sektorn för utbildning och kultur Kultur Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla har möjlighet att utöva och ta del av kulturverksamhet. Möjlighet ges att ta del av kommunens kulturarv. Alla elever som önskar har tillgång till en plats i en kulturskola av hög kvalitet. Aktiviteter, program och utställningar ska vara av god kvalitet och motsvara det efterfrågade, men också erbjuda det oväntade. Biblioteken bidrar till läsglädje och kunskapsutveckling, samt är det lilla samhällets mötesplats. Ny teknik används för att tillgängliggöra kulturarvet. Kulturskolan kännetecknas av kreativitet och lustfyllt lärande samt fortsätter förnya pedagogiken så att alla barn som vill får plats. Antal aktiviteter, program och utställningar. Antal besökare på program och aktiviteter. Öppettimmar per vecka.* Andel aktiva låntagare**, %. Antal utvecklingsområden. Andel barn 7-15 år som deltar i kulturskolan, %.*** * Inom parentes inklusive meröppet Hindås bibliotek. **Aktiv låntagare är den som under året lånat. *** Nytt mått hämtat från Kolada, senaste mätningen avser (232) 155 (232) 155 (232) Antal barn i kö Kulturhusen kommer att fortsätta erbjuda ett varierat kulturutbud för kulturkonsumenter och kulturutövare. Samverkan med företag, föreningar och studieförbund breddar utbudet liksom stödet till det föreningsdrivna kulturhuset i Hindås. Alla elever från tre år och uppåt inom förskolan och grundskolan erbjuds årligen ett kulturprogram. Allt större fokus läggs på lovaktiviteter; ambitionen är att erbjuda meningsfulla och kreativa fritidssysselsättningar för barn och unga. Det kan vara dans och teater, pyssel för de yngre, sagostunder, ungdomsfestivaler eller kreativa verkstäder. Verksamheten initierar även nya projekt och samarbeten för att förnya och utveckla. Det kan vara samarbeten mellan konst- och musikelever och professionella utövare eller nya samarbeten med föreningar. Att lyfta fram aktuella ämnen och profiler på författarfrukostar, föredrag eller till samtal är också angeläget. Kulturhusens och bibliotekens uppgift kan definieras som plats för lärande, möten, skapande och upplevelser. Generösa öppettider och en god digital tillgänglighet ökar möjligheten att använda sig av bibliotekets utbud. Hindås bibliotek har från årsskiftet så kallat meröppet. Efter investering i bland annat nytt larm- och låssystem kan medborgare använda biblioteket utöver de bemannade öppettiderna, vilket gör det tillgängligt även kvällar och helger. Utlåningen av barnböcker väntas fortsätta vara mycket hög och stå för mer än hälften av utlånen. Ambitionen är att arbeta alltmer läsfrämjande och med läslust riktat mot barn och unga. Utvecklingen av de digitala tjänsterna väntas fortsätta och utlåningen av e-böcker öka. Biblioteken i kommunen har bland landets högsta bokutlåning fördelat per invånare och den väntas fortsätta ligga på hög nivå. Aktiv låntagare är definitionen för den som någon gång under året lånat på biblioteket. Det gör cirka 40 procent av medborgarna vilket är rimligt att anta kommer att fortsätta. Motsvarande tal för hela landet är runt 28 procent. 63

66 Sektorn för utbildning och kultur Kultur Kulturarvet är både materiellt och immateriellt såsom kulturmiljöer, traditioner, seder och bruk. Arbetet med att digitalt tillgängliggöra och presentera värdefulla kulturmiljöer på hemsidor och i marknadsföring kommer att fortsätta. Bibliotekens ökade digitalisering gör allt fler tjänster tillgängliga på nätet. Under 2017 väntas arbetet med en ny webbsida för Kultur Härryda vara klar med syftet att ge en helt annat upplevelsebaserad information och marknadsföring. Kulturskolans verksamhet kan delas in i fyra delar. Det är terminskurserna i instrumentalundervisning, sång, rytmik, dans, teater och bild; det är korta kurser och lovaktiviteter; det är obligatorisk rytmik och det är samarbeten med grundskolan. I dessa samarbeten och aktiviteter möter pedagogerna lika många barn som deltar i terminskurserna. Det svårt att göra prognos över antalet barn i kö, många faktorer samverkar: gruppstorlek, olika konstformers attraktivitet, hur länge man går kvar, utbud i kommundelarna med mera. I det nya kulturhuset i Landvetter är behovet stort av aktiviteter för barn och unga. Där kommer fler barn att hitta sin kulturform om utbudet ökar med fler korta kurser, eftermiddagsverksamhet, öppen ateljé och en satsning på aktiviteter på loven. Kulturskolan kommer även de närmaste åren bedriva kulturskola i Bollebygds kommun. 64

67 Sektorn för socialtjänst Sektorn för socialtjänst Sektorns uppdrag Sektorn för socialtjänst har som uppdrag att bidra till goda livsvillkor hela livet för människor som vistas i Härryda kommun. Detta uppnås genom att erbjuda äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta, individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård, flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder. Politiskt fastställda mål Kommunfullmäktige har fastställt inriktningsmål för verksamheterna Vård och omsorg, Hälsa och bistånd samt Individ- och familjeomsorg & Funktionshinder. Inriktningsmål för Flyktingmottagande är under framtagande. Förutom flyktingmottagande har kommunstyrelsen fastställt verksamhetsmål för samtliga verksamheter. Av fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning omfattas sektorn av ett. 65

68 Sektorn för socialtjänst Resultatbudget/plan Belopp, tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Budget Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Fsg av verksamhet och entreprenad Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader m.m Köp av huvudverksamhet Lokalhyror och markhyror Avskrivning och internränta Övriga kostnader Summa kostnader Nettokostnader Fastställd driftbudget/plan för sektorn för socialtjänst innebär en kostnadsökning på 58,3 mkr och en intäktsökning på 8,3 mkr under planperioden, jämfört med budget Det innebär att nettokostnadsökningen för planperioden är 50 mkr. De största verksamhetsförändringarna under planperioden består av följande poster: - Förstärkning av sektorns IT budget - Förstärkning av budget för hemtjänstens nattpersonal - Avgiftsökning i paritet med det aviserade höjda takbeloppet i maxtaxan inom äldreomsorgen - Förstärkning av budget för vårdplaneringsteamet - Utökning med en anhörigkonsulent inom funktionshinder - Utökning av hälso- och sjukvårdpersonal i paritet med att nya boenden för äldre och funktionsnedsatta uppförs - Minskad volymökning inom personlig assistans - Förstärkning av personalbudget för arbetet med våld i nära relationer - Förstärkning av budgeten för placeringar i HVB för barn och unga - Förstärkning av budget för arbetsmarknadsenhetens arbete mot särskilda ungdomssatsningar - Generell kostnadsminskning inom funktionshinder - Utökning med fyra platser av Enebacken servicebostad 66

69 Sektorn för socialtjänst Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Flyktingmottgande 1% Ledning 4% Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder 41% Vård och omsorg 30% Hälsa och Bistånd 24% Investeringsbudget/plan Belopp, tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 I investeringsbudgeten finns anslag för IT-investeringar, arbetsmiljöåtgärder, reinvesteringar (förnyelse av inventarier), larm för övergång till digital teknik samt investeringar i anknytning till de objekt som finns upptagna i lokalresursplanen Investeringsbudgeten redovisas i sin helhet i bilaga Inkomst Utgift Netto

70 Sektorn för socialtjänst Ledning Ledning Beskrivning Ledningen har i uppdrag att leda och samordna sektorns olika verksamheter och företräda sektorn internt och externt. Sektorns ledning består av sektorschef, verksamhetschefer, administrativ chef och planeringschef. Dessa ingår också i sektorns ledningsgrupp, som ska ge stöd i beslutsfattande, verkställighet och ledarroller så att socialtjänstens chefer och stab uthålligt klarar sina uppdrag och mål. Inom socialtjänstens ledning finns medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Det medicinska ansvaret omfattar hälso- och sjukvård, habilitering och rehabilitering upp till sjuksköterske-, fysioterapeut- och arbetsterapeutnivå och har som målsättning att kommuninvånarna ska få en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen. Här finns också ansvaret för kommunens överförmyndarverksamhet. Socialtjänstens administration svarar för sektorsövergripande uppgifter inom bland annat arkiv och diarieföring, ekonomi, IT, lokalplanering, bosamordning samt nämndadministration för sociala myndighetsnämnden. Inom socialtjänstens ledning finns också funktionen planering och tillsyn med uppdrag att ge stöd till hela sektorn i utveckling, utredning och uppföljning. Syftet med funktionen är att ge ett sådant stöd att verksamheterna kan bedrivas ekonomiskt effektivt, med god kvalitet utifrån politiska mål, gällande lagstiftning och tillämpliga föreskrifter och att skapa förutsättningar för utveckling av sektorns verksamheter. Enheten ansvarar också för sektorns gemensamma kvalitetsledningssystem. Inom funktionen finns socialt ansvarig samordnare (SAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) som tillsammans med sektorns MAS säkerställer att den vård och behandling som ges inom det ansvarsområde som kommunen har är av god kvalitet. Funktionen har också ansvar för tillståndsprövning av alkoholservering. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Ledning Intäkt Kostnad Netto Verksamhetens budget består av medel för personal och verksamhet inom ledning och administration samt vissa sektors gemensamma kostnader inom IT-området. Budget innehåller, utöver ett antal interna justeringar, en satsning på fortsatt arbete med välfärdsteknologi. Verksamheten kommer även under 2017 att starta en bemanningsenhet. Utökningen förväntas medföra att brukarna får ökad kontinuitet samt att kostnaden för administrationen av vikarieanskaffning minskar. 68

71 Sektorn för socialtjänst Vård och omsorg Vård och omsorg Uppdrag Verksamheten inom Vård och omsorg utgår från nationella mål för äldrepolitiken, socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), assistansersättning enligt kap i socialförsäkringsbalken (SFB), Politiska inriktningsmål för vård och omsorg samt Politiska verksamhetsmål för vård och omsorg". Inom omsorgen för äldre erbjuds social omsorg och hälso- och sjukvård som utgår från individens behov. Vård- och omsorgsarbetet ska inriktas på att skapa trygghet i livet och en god vård och omsorg med god kontinuitet. Äldre människor ska ges förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet och ha ett bra boende med bibehållet oberoende. All verksamhet ska ha en helhetssyn med utgångspunkt från brukaren som bemöts respektfullt med empati och kunskap. Omsorgen och omvårdnaden ska utformas förebyggande och hälsofrämjande för att stärka och bevara hälsan hos den enskilde och skapa förutsättningar för en bra livskvalitet till livets slut. Målsättningen i lagstiftningen för personer med funktionsnedsättning är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet är att den enskilde ska ges möjlighet att leva ett självständigt liv på samma villkor som andra. Personalen ska kontinuerligt kompetensutvecklas och särskild vikt läggs vid etik- och bemötandefrågor. Vård och omsorg består av äldreboende, hemtjänst och personlig assistans. Informationsmått Utfall Antal personer med hemtjänst 1 okt Antal beviljade timmar hemtjänst per månad (mätmånad oktober) Antal besök dagverksamhet Antal personer beviljade personlig assistans Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Vård och omsorg Intäkt Kostnad Netto Föreskriften gällande bemanning på särskilda boenden börjar gälla från och med den 15 april Detta medför att bemanning under dygnets alla timmar blir ett krav. Ändringen innebär ett förtydligande av ansvaret om att det ska finnas tillgång till personal dygnet runt, som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Inga ytterligare satsningar görs i budget för nattbemanningen på verksamhetens särskilda boenden, då tidigare satsningar medfört att nuvarande nivå ligger i paritet med vad föreskriften ställer som krav. Förstärkning sker däremot med 2,1 årsarbetare för hemtjänstens nattpersonal från och med En avgiftsökning motsvarande 0,4 mkr 2017 och 0,6 mkr 2018 och 2019 görs i paritet med det aviserade höjda takbeloppet i maxtaxan inom äldreomsorgen. 69

72 Sektorn för socialtjänst Vård och omsorg Den skillnad som uppkommer årligen mellan budgeten och utfallet inom vård och omsorg hänförs till största del av den beställar-/utförarmodell som är uppbyggd mellan handläggarenheten inom hälsa och bistånd och verksamheterna för personlig assistans och hemtjänst inom vård och omsorg. Verksamheterna arbeta med en prestationsbaserad budget och får därigenom ersättning för beviljade respektive utförda timmar till ett fastställt timpris. Marken för det planerade nya vård- och omsorgsboendet säljs på marknadsmässiga villkor till exploatör eller annan utförare som ska driva entreprenaden. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Dagverksamhet 1% Hemtjänst och larm 21% Ledning och administration 5% Personlig assistans/sfb 10% Äldreboende 63% 70

73 Sektorn för socialtjänst Vård och omsorg Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla brukare i kommunen har tillgång till god vård och omsorg med god kontinuitet och bemöts respektfullt med empati och kunskap. Kommunen arbetar utifrån en helhetssyn med ett förebyggande, rehabiliterande 1, habiliterande 2 och salutogent 3 synsätt samt skapar förutsättningar för en god livskvalitet till livets slut. All personal har erforderlig utbildning och erhåller kontinuerlig kompetensutveckling. Insatserna utförs med kontinuitet. Medarbetare är tillmötesgående, omtänksamma och stödjande i sitt bemötande av brukare och anhöriga. Brukares egna förmågor och intressen tas tillvara vid genomförandet av insatserna. All berörd personal har 2017 kompetens inom gerontologi, geriatrik, palliativ vård samt etik. Antal olika personal som en hemtjänsttagare, med minst två insatser per dag, möter under 14 dagar. Andel nöjda brukare över 65 år inom kvalitetsområdet bemötande. Andel nöjda brukare med personlig assistans inom kvalitetsområdet bemötande. Andel brukare över 65 år som har en upprättad IGP. Andel personal som genomfört vård- och omsorgsprogrammet eller likvärdig utbildning , Alla brukare i kommunen har förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet, ha ett bra boende och leva ett inflytelserikt, gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv med bibehållet oberoende. Brukare i ordinärt boende och i särskilt boende känner till sin kontaktman och dess uppdrag. Andel brukare över 65 år som upplever att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål. Andel brukare över 65 år som upplever att de har möjlighet att påverka tiden när hjälpen utförs. Andel brukare med personlig assistans som upplever att de kan påverka hur sin assistans utförs Rehabilitering = Insatser som bidrar till att en person med funktionsnedsättning återfår sin funktionsförmåga. 2 Habilitering = Insatser som bidrar till att en person med varaktig funktionsnedsättning bibehåller sin funktionsförmåga. 3 Salutogent synsätt = Ett hälsofrämjande förhållningssätt. 71

74 Sektorn för socialtjänst Vård och omsorg Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla brukare i kommunen har förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet, ha ett bra boende och leva ett inflytelserikt, gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv med bibehållet oberoende. Brukare tar del av välfärdsteknologi, för att uppleva trygghet, självständighet och delaktighet i hemmet. Personlig assistans utförs på sådant sätt att brukare upplever nöjdhet. Antal brukare där insatsen tillgodoses genom välfärdsteknologi. NKI personlig assistans Forskning visar att en hög personalkontinuitet bidrar till ökad trygghet för den enskilde och ökar förutsättningarna att påverka de åtgärder som ska utföras då färre anställda är inblandade i genomförandet av insatser. Inom vård och omsorg påbörjades ett förbättringsarbete för att höja personalkontinuiteten inom hemtjänsten under 2015/2016 och analys och fortsatt arbete kommer att ske Vård och omsorg ska arbeta aktivt med att i olika typer av forum skapa förutsättningar för reflektion och etiska diskussioner, för att verksamhetens värdegrund ska vara synlig i det dagliga arbetet och de mänskliga mötena. Värdegrundsträffar genomförs på alla arbetsplatser fyra gånger om året och arbetet kommer att följas upp regelbundet. Fördjupningsutbildning ska genomföras för värdegrundsledarna. Reflektion utifrån etiska dilemman i verksamheten, liksom utbildningsinsatser, kommer att öka möjligheterna för att medarbetare inom verksamheten ska uppfattas som stödjande och omtänksamma i sitt bemötande och i sitt vård- och omsorgsarbete. Den salutogena utgångspunkten och det rehabiliterande förhållningssättet ska prägla medarbetares inställning vid framtagandet av den individuella planen, och så även vid genomförandet av insatserna. Genom en noggrant beskriven individuell genomförandeplan (IGP), framtagen i delaktighet med brukaren, ökar förutsättningarna för att brukarens egna förmågor och intressen tas tillvara. Arbetet kommer att fortsätta med att utveckla och få en väl dokumenterad IGP, för att insatserna ska utföras på det sätt som brukaren vill, oavsett vem som utför dem. Kunskap och kompetens bland medarbetare är en förutsättning för en god och säker vård och omsorg. I det lokala kvalitetssäkrade samverkansforumet vård och omsorgscollege, kommer arbetet med validering av outbildade medarbetare och för uppdraget lämpliga vikarier att fortgå. I utbildning till undersköterska erhåller elever all erforderlig kunskap och kompetens för arbete inom vård och omsorg. Verksamheten kommer också, i den takt som ekonomin tillåter, att ta fram förut-sättningar för att fortbilda omvårdnadspersonalen inom bland annat områdena palliativ vård och omsorg, etik samt välfärdsteknologi. Alla insatser kommer systematiskt att följas upp i sektorns kvalitetsledningssystem. Vård och omsorg kommer att fortsätta att arbeta för att kontaktmannauppdraget ska vara väl känt bland alla medarbetare och varje brukare som har en kontaktman ska känna till och ha en god relation med denna. Med en god relation som grund främjas förutsättningarna för en brukare att våga framföra sina åsikter och önskemål och att kunna leva ett inflytelserikt, aktivt och tryggt liv med bibehållet oberoende. För att underlätta kännedomen om sin kontaktman kommer verksamheten att fortsätta införa foton på viktiga funktioner inom alla verksamheter. Det ska vara lätt att få information om vem som arbetar och vem som är kontaktman. Kontaktmannen ska regelbundet ha kontakt med sin brukare och dess anhöriga om samtycke finns. Vård och omsorg har sedan länge haft fokus på att utveckla metoder och arbetssätt genom IT och teknik för att öka förutsättningarna för bland annat meningsfullhet och delaktighet för brukare. Olika satsningar för att höja personalens kompetens kommer att genomföras under det kommande året. Förutsättningar ska utredas för att kunna ge några medarbetare möjlighet till specialistkunskap inom området välfärdsteknologi på yrkeshögskolenivå. Med utgångspunkt i socialtjänstens strategiska IT- 72

75 Sektorn för socialtjänst Vård och omsorg plan kommer vård och omsorg att fortsätta införa välfärdsteknologi som underlättar självständighet, trygghet och delaktighet för brukare samt främjar kostnadseffektivitet och arbetsmiljö i verksamheten. Inom ramen för lagen om stöd och service och socialförsäkringsbalken ges brukaren inflytande över hur, när och av vem insatsen ska genomföras. Inom personlig assistans kommer arbetet med den individuella genomförandeplanen att fortsätta att utvecklas. Utbildningsinsatser för personal kommer att genomföras inom social dokumentation, etik och bemötande samt kvalitetsarbete. Fokus ska läggas på att följa upp och analysera vilka åtgärder som ökar meningsfullhet och livskvalitet och ger nöjda brukare. 73

76 Sektorn för socialtjänst Hälsa och bistånd Hälsa och bistånd Uppdrag Verksamheten Hälsa och bistånd styrs främst av socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Verksamhetens övergripande uppdrag är att utveckla en rättssäker myndighetsutövning och en god och säker hälso- och sjukvård med fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete. Verksamheten består av handläggarenhet, sjuksköterskeenhet, rehabenhet och hälsofrämjande enhet. Handläggarenheten ansvarar för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, bedömning av insatser enligt LSS samt avgiftshandläggning för Vård och omsorg samt Funktionshinder. Den kommunala hälso- och sjukvården innefattar sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Hälsofrämjande enhetens uppdrag är anhörigstöd, fixartjänst samt förebyggande hälsoarbete för äldre på särskilda boenden och i ordinärt boende. Informationsmått Antal avslag vid ansökan om hjälp i hemmet eller särskilt boende Antal överklaganden av ovanstående avslag/varav bifallits av Förvaltningsrätten Antal personer med hemtjänst per månad (mätmånad oktober) Antal beviljade timmar hemtjänst per månad (mätmånad oktober) Utfall /3 5/0 5/0 6/1 6/ Antal besök sjuksköterskeenhet Antal besök rehabenheten Antal besök dagcentraler Antal personer aktuella i SVPL (samordnad vårdplanering) Antal personer med LSS-insats per månad (mätmånad oktober) Antal personer beviljade personlig assistans Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Hälsa och bistånd Intäkt Kostnad Netto Volymen av brukare inom personlig assistans ökar inte i samma takt som tidigare prognostiserat. Därav minskas budgeten med 2,0 mkr under 2017 och 0,5 mkr under 2018 samt Vidare planerar sektorn för lagförslaget gällande betalningsansvaret som förmodas träda i kraft under 2017 och som ställer nya krav på vårdplanering. Betalningsansvaret utvidgas till att omfatta även psykiatri. Sektorn väljer därför att förstärka vårdplaneringsteamet med 0,5 årsarbetare samordnare, 0,75 årsarbetare sjuksköterska, 0,4 årsarbetare arbetsterapeut samt 0,4 årsarbetare fysioterapeut vilket beräknas till en kostnadsökning av 1,5 mkr. Förstärkningen görs i linje med den interna LEAN-kartläggningen som genomfördes Budget för anhörigkonsulent förstärks med 0,6 mkr för att tillsätta en anhörigkonsulent inom funktionshinder. Behovet av anhörigstöd bland annat till gruppen inom psykiatri och förvärvade 74

77 Sektorn för socialtjänst Hälsa och bistånd hjärnskador har särskilt uppmärksammats. Anhörigkonsulenten skall ge anhöriga stöd, information och vägledning. Budget avseende tekniska hjälpmedel förstärks med 0,2 mkr för att uppnå en budget i balans. En utökning av hälso- och sjukvårdspersonal sker i paritet med att nya boenden för äldre och funktionsnedsatta byggs. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Hemtjänst 33% Ledning och administration 2% Handläggare 5% Hälso- och sjukvård 15% Förebyggande och hälsofrämjande arbete mm 7% Rehab och hjälpmedel 6% Personlig assistans /SFB 32% 75

78 Sektorn för socialtjänst Hälsa och bistånd Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Informationen från kommunen är anpassad till de behov och den förmåga att tillgodogöra sig densamma som personer med funktionsnedsättning har. Kommunen arbetar utifrån en helhetssyn med ett förebyggande, rehabiliterande 4, habiliterande 5 och salutogent 6 synsätt samt skapar förutsättningar för en god livskvalitet till livets slut. Informationen om beslut, insatser och stöd kommuniceras såväl skriftligt som muntligt och är lätt att förstå. Uppföljning sker av beslut och därmed säkerställs att information har uppfattats. LSS-handläggningens utformning och innehåll försäkrar medborgare med funktionsnedsättning att kunna leva som andra. Berörda professioner samordnar och planerar brukares vård- och omsorgsinsatser. Nöjd-kund-index (NKI) inom samtliga områden Funktionshinder. Andel uppföljningar av beslut som genomförts i individuella ärenden. Antal överklaganden till förvaltningsdomstol och antal av dessa som bifallits. Andel brukare som upplever att insatserna är individuellt anpassade. Antal avvikelser avseende informationsöverföring. Antal SIP, samordnad individuell plan, som genomförs. Antal vårdplaneringar inom ramen för SVPL, samordnad vårdplanering, som genomförs /5 9/1 10/1 10/1 10/ Berörda vårdtagare/patienter har god palliativ vård med andligt, socialt och medicinskt innehåll. Den palliativa vården och omsorgen tillgodoser behoven utifrån en helhetssyn på brukares totala situation. Anhöriga får ett respektfullt bemötande och ett gott stöd vid närståendes bortgång. Andel av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan, %. Andel avlidna som fått ett brytpunktssamtal, %. Andel närstående som erbjuds ett efterlevandesamtal, %. Andel brukare som avlider med mänsklig närvaro, %. 41, , , Rehabilitering = Insatser som bidrar till att en person med funktionsnedsättning återfår sin funktionsförmåga. 5 Habilitering = Insatser som bidrar till att en person med varaktig funktionsnedsättning bibehåller sin funktionsförmåga. 6 Salutogent synsätt = Ett hälsofrämjande förhållningssätt. 76

79 Sektorn för socialtjänst Hälsa och bistånd Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Funktionshinder identifieras, beaktas och tas hänsyn till i alla verksamheters planering och budgetarbete. Beviljat LSSbeslut verkställs i kommunal regi, alternativt inom avtal. Antal köpta boendeplatser Alla brukare i kommunen har förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet, ha ett bra boende och leva ett inflytelserikt, gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv med bibehållet oberoende. Äldre har god kunskap om informationsteknologi, IT, och kan tillämpa den i sin vardag. Kommunen samarbetar aktivt med ideella sektorn. Antal äldre deltagare på Ipadkurser. Antal äldre besökare på internetcafé. Antal idéburna organisationer som deltar i nätverksträffar med kommunen Information om kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättningar lämnas på kommunens hemsida. I kontakt med sökande/anhöriga skall information lämnas muntligt samt skriftligt och med hänsyn tagen till aktuell funktionsnedsättning. Beslut skall följas upp och i den dialog/informationsinhämtning som sker säkerställs att information kring insatsens beslut och utförande mottagits av brukaren. För att brukare skall tillförsäkras att leva som andra är handläggarenhetens utredningsprocess central. Dialog, information och tydlig struktur är byggstenar. Vägledande riktlinjer är under uppbyggnad och ger en tydlighet i vad som är goda levnadsvillkor generellt och utgör beslutsstöd tillsammans med en individuell utredning. En samlad bedömning av individens behov av såväl medicinska som sociala insatser skall göras. En salutogen utgångspunkt och ett rehabiliterande förhållningssätt ska prägla utredning, biståndsbeslut och framtagandet av en individuell plan. Den enskildes roll och medverkan är central för god kommunikation. Vårdplaneringar och SIP, samordnad individuell plan, är verktyg att använda. Det är av kvalitetsmässig betydelse att avvikelser uppmärksammas, dokumenteras och hanteras så att det för enskilda inte skall uppstå allvarligare konsekvenser och att ett lärande sker i organisationen. Symptomlindring, självbestämmande och delaktighet är väsentliga delar för en god vård i livets slutskede. Inom varje område pågår förbättringsarbeten, ofta med stöd av uppgifter från nationella kvalitetsregister samt Svenska palliativregistret. Sektorns palliativa grupp har uppdrag att förbättra arbetet inom området. En del av detta arbete kan endast ske genom en god samverkan mellan primärvård och akutsjukvård. Härryda kommun kommer under 2016/2017 genomföra en webbaserad breddutbildning inom palliativ vård. Stöd till anhöriga är en del av ett gott palliativt arbete. Förutom efterlevandesamtal finns en rutin för hur ett värdigt omhändertagande skall ske i samband med ett dödsfall. Rutinen beskriver bland annat hur närstående ska meddelas, hur avskedet ska ordnas efter den närståendes önskemål, hur information ska ges både vid avskedet och en tid efter dödsfallet. Ett efterlevandesamtal utförs av sjuksköterska. Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 6 kap 2 ansvarar kommunen för att det finns tillgång till familjehem, HVB och stödboende. Enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 1b har en kommun ansvar för insatser gentemot dem som är bosatta i kommunen. Vid verkställighet ska de individuella behov som ligger till grund för beslut om boendeplats tillgodoses. 77

80 Sektorn för socialtjänst Hälsa och bistånd Inom ramen för budget ska tillgången till boendeplatser genom egen regi alternativt avtal (abonnemang och entreprenad) säkerställas och innehålla goda levnadsvillkor. Då ny lagstiftning kommer kring vårdplanering och betalningsansvar som även innefattar psykiatrin, vilket är en stor förändring, bedöms sannolikheten för fler kortare placeringar inom målgruppen psykiatri. Informationsteknologi är ett verktyg för att öka äldres självständighet och delaktighet i samhället. Kunskap om vardagsteknik skall spridas bland annat genom internetcaféer på olika orter i kommunen samt genom det utökade utbudet av kurser för smartphones och läsplattor. Information och inspiration ska ges på olika mötesplatser och forum i kommunen. En aktiv samverkan med den ideella sektorn skapar förutsättningar för att verksamheten kan medverka till ett gott liv, inflytelserikt och hälsosamt liv för brukare. Informationsarbetet och nätverksträffar med olika aktörer skall stimuleras. 78

81 Sektorn för socialtjänst Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Uppdrag Individ- och familjeomsorg (IFO) samt Funktionshinder (FH) ska syfta till att skapa social trygghet och öka möjligheten till ett självständigt liv för dem som bor och vistas i Härryda kommun. IFO/FH ska under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. IFO/FH ska bemöta människor på ett respektfullt sätt och hålla god kvalitet. Omvärldsbevakning är en viktig del inom verksamhetsområdet. Arbetsmetoder som används ska i möjligaste mån vara evidensbaserade. Verksamheterna inom Individ- och familjeomsorgen har till uppgift att utreda, skydda, stödja och hjälpa samt ge service till utsatta personer i kommunen och består av enheten för barn och unga, enheten för försörjningsstöd, vuxenenheten samt familjestödsenheten. Verksamheterna inom Funktionshinder har till uppgift att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade omfattar. Målet är att personer med funktionshinder ska ha möjlighet att leva som andra. Verksamheterna består av boende med särskild service och daglig verksamhet. Informationsmått Utfall Antal barn/unga (0-20 år) i familjehem 112* 69* Antal anmälningar och ansökningar om barn (0-17 år) som far illa Antal årsplaceringar barn/unga (0-20 år) HVB Antal vuxna som pga. missbruk har kontakt med vuxenheten Antal årsplaceringar HVB vuxna 7,5 6,6 6,6 6,6 6,6 Antal placerade SoL vuxna Antal hushåll med försörjningsstöd Antal personer med LSS-insats Antal utnyttjade dygn med korttidsvistelse i egen regi (Totalt producerade dygn = 2190) Antal köpta dygn korttidsvistelse och läger Antal personer med daglig verksamhet (egen regi + utflyttad) Antal personer med daglig verksamhet (köpt) Antal köpta boendeplatser * Inklusive ensamkommande barn 79

82 Sektorn för socialtjänst Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Intäkt Kostnad Netto Budgeten för Individ- och familjeomsorgen är utökad för planperioden. Fokus har legat på att stärka upp inom verksamheten hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga, förstärkning görs med 3,0 mkr under planperioden för att få en budget i balans. Verksamheten förstärker under planperioden arbetet med våld i nära relationer. Förstärkningen på 0,9 mkr innefattar 1,0 årsarbetare samordnare samt 0,5 årsarbetare handläggare. Syftet med satsningen är att arbeta sektorövergripande. Vidare genomförs en budgetanpassning för Familjerådgivningen med syftet att få budgeten i balans. Den generella kostnadsminskningen inom Funktionshinder på 0,5 mkr utökas med 4,0 mkr under planperioden. Kostnadsminskning avser nya och befintliga bostäder med särskild service samt daglig verksamhet. Minskningen är beslutad för att bättre anpassa bemanningen i verksamhetens boenden och daglig verksamhet. Sektorn medverkar i projektet kostnad per brukare (KPB), projektet och annat jämförelsematerial visar på att verksamheterna inom Funktionshinder har höga kostnader jämfört med andra kommuner. Budgeten är utökad för Kreativ Center med ytterligare en dag i veckan. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Familjestödsenhet 4% Vuxenenhet 6% Ledning och Administration Fh 4% Enheten för Barn och Unga 16% Arbetsmarknad- och försörjningsstödsenhet 12% Boende LSS/SOL 40% Ledning och Administration Ifo 4% Övrig verksamhet FH 2% Daglig verksamhet 12% 80

83 Sektorn för socialtjänst Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Kommunens invånare i behov av Individ- och familjeomsorgens stöd erbjuds aktivt insatser som syftar till att de, så långt som möjligt genom egen förmåga, inkluderas i den sociala gemenskapen. Människors arbetsförmåga, resurser och möjligheter till egen försörjning främjas och utvecklas. Individ- och familjeomsorgen uppmärksammar, initierar och samordnar vid behov insatser till arbetslösa ungdomar som verksamheten möter. Barn som lever i en familj med psykosociala och/eller ekonomiska problem, eller som själva tillhör en riskgrupp, identifieras tidigt och utreds omgående, så att de och deras familj kan erbjudas stöd/hjälp. Individ- och familjeomsorgens utredning och insatser leder till att den enskilda individen inte behöver fortsatt stöd från socialtjänsten. Målgruppen erbjuds insatser för att bryta social isolering. Färre vuxna är långtidsberoende av försörjningsstöd. Ungdomar med en komplex problematik som uppbär försörjningsstöd ges möjlighet till samordnade insatser som stöd till egen försörjning. Färre ungdomar är långtidsberoende av försörjningsstöd. Daglig verksamhet inom funktionshinder ska syfta till att förbereda för förvärvsarbete. Utsatta barn som tillhör en riskgrupp identifieras tidigt. Utsatta barn som tillhör en riskgrupp och deras familjer erbjuds stöd/hjälp. Andel barn (0 12 år) som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats/ utredning. Andel ungdomar (13 20 år) som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats/ utredning. Andel vuxna med missbruksproblem (21+ år) som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats/ utredning. Antal besök per gång på Kreativt center. Antal familjer som behandlarna på Familjecentralen har kontakt med. Antal bidragsmånader per hushåll. Antal ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd. Andel ungdomar som erhållit stöd via Arbetsmarknadsenheten som blir självförsörjande via arbete eller studier. Antal bidragsmånader per hushåll, ungdomar. Antal personer som har utflyttad daglig verksamhet. Antal anmälningar och antal ansökningar, 0 17 år. Antal barn som erhåller biståndslöst stöd via familjestödsenheten. Antal barn som beviljats bistånd i form av att familjen erhåller stöd via familjestödsenheten. Antal barn som beviljats bistånd i form av att familjen erhåller stöd via köpt vård ,

84 Sektorn för socialtjänst Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Funktionshinder identifieras, beaktas och tas hänsyn till i alla verksamheters planering och budgetarbete Inom ram för budgeterade medel ska verksamhetens utformning och innehåll tillförsäkra medborgarna med funktionsnedsättning goda levnadsvillkor. NKI samtliga områden Informationen från kommunen är anpassad till de behov och den förmåga att tillgodogöra sig densamma som personer med funktionsnedsättning har Genom riktade informationsinsatser bidrar kommunen till att anställda, förtroendevalda och allmänhet får ökad kunskap om olika typer av funktionsnedsättningar och uppkomsten av funktionshinder. Antal infoblad som belyser frågan. Andel IDA-tablå som belyser frågan Behandlande insatser ska hålla god kvalitet och i möjligaste mån vara evidensbaserade. Verksamheten arbetar aktivt och regelbundet med uppföljning, utvärdering och omprövning av insatser. Det arbetet ska intensifieras under På familjecentralerna möter socialtjänsten föräldrar tidigt i deras föräldraroll och kan ge stöd både i grupp och enskilt. Föräldrar får på familjecentralerna hjälp att bygga nätverk och får information om vilket stöd som finns att tillgå inom kommun och inom hälso-sjukvård. En ny familjecentral öppnar i Hindås under planperioden. För personer med psykiska funktionsnedsättningar är meningsfull sysselsättning viktigt för att bryta isolering. Kreativt center ska fortsätta utveckla aktiviteter som i högre grad lockar män till verksamheten. För att minska andelen långtidsberoende av försörjningsstöd krävs fortsatt arbete med att analysera vilka grupper som är arbetslösa och deras behov av insatser. Den analysen kommer att göras under våren Verksamheten kommer också att fördjupa sig i den så kallade Solnamodellen för att ta tillvara på metoder som visat sig framgångsrika. En grundidé med Solnamodellen är en väg in. Verksamheten ska under 2017 undersöka möjligheten till en samlokalisering med Arbetsförmedlingen. Att samordna insatserna för denna utsatta grupp är viktigt. Under planperioden kommer fokus läggas på att intensifiera arbetet med målgruppen genom att öka samarbetet med Samordningsförbundet och genom arbetet med Delegationen Unga till Arbete (DUA). Arbetsmarknaden är för närvarande god. Dock ökar sannolikt klyftan mellan de som relativt enkelt kan få en sysselsättning och de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens statistik visar tydligt att brytpunkten går vid om man har fullföljd gymnasieutbildning eller inte. Samarbetet mellan gymnasieskolan och socialtjänsten förstärks inom ramen för DUA överenskommelsen, detta för att öka andelen ungdomar som fullföljer sina gymnasiestudier. Med olika former av sysselsättningsstöd och med nya metoder ökas möjligheten för den enskilde att komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden och genom samverkansinsatser och projekt kan arbetsmarknaden vidgas för grupper med behov av särskilt stöd. Familjestödsenheten informerar på familjecentraler, förskolor och skolor om vilket stöd man kan få utan bistånd vilket möjliggör för föräldrar och barn att själva söka hjälp i ett tidigt skede. Socialtjänsten samverkar med andra professioner för att kunna ge ett samlat stöd till föräldrar och barn. Stödet anpassas efter varje familjs behov. Grunden för en strukturell samverkan mellan sektorn för utbildning och kultur och sektorn för socialtjänst finns formaliserad på såväl individnivå som på gruppnivå. Sammantaget finns 14 olika samverkansgrupper som träffas regelbundet. VIS-gruppen, verksamhetschefer i samverkan, ansvarar för att samverkansarbetet är funktionellt organiserat och utvecklas i takt med nya och förändrade behov. Under 2017 ska 82

85 Sektorn för socialtjänst Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg nuvarande arbetssätt, organisation och samverkansformer som rör arbetet kring ungdomsproblematik utredas. Verksamheten fortsätter att genomföra brukarundersökningar i syfte att ständigt, utifrån resultaten, förbättra verksamheten. Verksamheten arbetar aktivt med samverkan internt och extern för att utbyta information och erfarenheter för att öka kunskapen om funktionsnedsättningar och uppkomsten av funktionshinder. 83

86 Sektorn för socialtjänst Flyktingmottagande Flyktingmottagande Uppdrag Verksamheten för flyktingmottagande har till uppdrag att säkerställa ett hållbart och bra mottagande av såväl ensamkommande barn och unga som nyanlända vuxna och familjer för bästa möjliga etablering och integration i det svenska samhället. Det kommunala flyktingmottagandet baseras på överenskommelser med Migrationsverket och finansieras av statsbidrag. För att socialtjänsten ska kunna utveckla ett fortsatt hållbart asyl- och flyktingmottagande har en organisationsförändring genomförts under En ny verksamhet med ansvar för alla frågor som rör ensamkommande barn och unga samt nyanlända vuxna och familjer har skapats. Verksamheten består av enheten för myndighetsutövning för placering av ensamkommande barn och unga, hem för vård eller boenden i egen regi (HVB) och enheten för integration av nyanlända vuxna och familjer. Informationsmått Utfall Antal nyanlända flyktingar* Antal asylsökande** ensamkommande barn och unga*** Antal ensamkommande barn och unga*** med permanent uppehållstillstånd * En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl. ** En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd. *** Ett ensamkommande barn är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare. (Källa: Migrationsverket.se) Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Flyktingmottagande Intäkt Kostnad Netto Kommuner har rätt till ersättning för kostnader de har för asylsökande och för de som ansökt om eller fått uppehållstillstånd och verksamheten finansieras därmed till största del genom statliga medel. De budgeterade intäkterna och kostnaderna för planperioden avser hyror för HVB i egen regi, detta för att underlätta administrationen av hyrorna till sektorn för förvaltningsstöd. Övriga intäkter och kostnader är inte budgeterade med anledning av den osäkerhet som råder om antalet ensamkommande barn och unga samt nyanlända vuxna och familjer som kommer att placeras i kommunen under kommande planperiod. 84

87 Sektorn för samhällsbyggnad Sektorn för samhällsbyggnad Sektorns uppdrag All verksamhet inom sektorn för samhällsbyggnad utom bygglov är organiserad under kommunstyrelsen. Bygglov sorterar under miljö- och bygglovsnämnden. Utifrån uppdraget är sektorns övergripande mål att utifrån ett helhetsperspektiv ge fysiska förutsättningar för ett trivsamt, säkert och långsiktigt hälsosamt samhälle för boende och verksamma i Härryda kommun. Verksamheterna inom sektorn styrs av lagar och förordningar och av kommunfullmäktige fastställda mål och direktiv, handlingsplaner och program samt ekonomiska ramar. Politiskt fastställda mål Kommunfullmäktige har fastställt inriktningsmål för verksamheten mark och bostad (politiska inriktningsmål för bostad och politiska inriktningsmål för mark), näringsliv, trafik, miljö samt för vatten och avlopp. För samtliga inriktningsmål finns antagna verksamhetsmål. 85

88 Sektorn för samhällsbyggnad Resultatbudget/plan Belopp, tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Budget Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Fsg av verksamhet och entreprenad Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader m.m Köp av huvudverksamhet Lokalhyror och markhyror Avskrivning och internränta Övriga kostnader Summa kostnader Nettokostnader Budgeten inrymmer ökade kapitalkostnader, ökade kostnader för dagvattenhantering, beläggningsunderhåll, vinterväghållning och underhållskostnader för park- och grönytor. Utredningskostnader för Landvetter södra är budgeterat genom att exploateringsprojektet för att bland annat bära förväntat personalresursutnyttjande. Budgeten innehåller 2 mkr för 2017 för att genomföra en fördjupad stadsbyggnadsstudie av Mölnlyckes centrala delar. Budgetutrymme har minskats avseende barmarksunderhåll, trafiksäkerhetsåtgärder och belysning. Driftkostnader för tidigare planerat bullerskydd utmed Rv 40 har tagits ur budget. Eftersom strategin för övertagande av enskilda vägar drar ut på tiden har budgeten minskats för iståndsättningsbidrag. Ett nytt statsbidrag som regeringen fattat beslut om för att få igång bostadsbyggandet har budgeterats i enlighet med försiktighetsprincipen till 2 mkr. Vattenverksamheten har ökade kostnader för bland annat underhåll och kapitalkostnader kommande år. En taxehöjning är beslutad med 5 procent per år till och med Under 2019 planeras det nya vattenverket att tas i drift, vilket kommer att generera ökade driftskostnader. När verket tas i bruk behövs en ytterligare taxehöjning. Avfallsverksamheten får lägre kostnader för hämtning av hushållsavfall till följd av en ny upphandling medan ökade kostnader beräknas i samband med införandet av fastighetsnära insamling med start under andra halvåret av En ny upphandling avseende driften av Bråta återvinningscentral genererar högre kostnader än tidigare. Nettokostnadsökningen finansieras via medel ur resultatfonden. Inför 2019 kan taxan komma att höjas. Sektorns ram har ökats med medel som tidigare har legat hos kommundirektören. Detta avser miljöledning, 0,3 mkr, Jobbvision 1,2 mkr samt reklamskylt Landvetter flygplats, 0,3 mkr. Ramen har dessutom ökats med medel för skötsel av och aktiviteter på Råda Säteri, 0,5 mkr. 86

89 Sektorn för samhällsbyggnad Fördelning av bruttokostnader för 2017 Avfall 14% Ledning o Adm 3% Miljösamordning 1% Näringsliv 3% Mark o bostad 8% o bygglov 5% Vatten 29% Trafik 37% Investeringsbudget/plan Belopp, tkr Skattefinansierad verksamhet Avfallshantering VA-verksamhet Summa sektor för samhällsbyggnad Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Investeringar kopplade till Mölnlycke fabriker uppgår till cirka 54 mkr. I ramen ligger 64 mkr sedan tidigare, varav 35 mkr är avsatt till parkeringshus. Investeringen är fördelad mellan parkering i anslutning till idrottshall och ett nytt centralt beläget parkeringshus i Mölnlycke. För det sistnämnda är 6 mkr avsatt i befintlig plan. I budgeten ligger en större investeringssumma än tidigare avseende ett centralt parkeringshus i Landvetter. Detta möjliggör en byggstart för ett parkeringshus med cirka 300 platser. Cirka 70 av dessa platser blir nya kollektivtrafikpendlingsplatser. En större investeringssumma inryms också avseende planskild järnvägspassage i Rävlanda, cirka 20 mkr. Nytt i ramen är kollektivtrafikåtgärder (bytespunkt) vid Mölnlyckemotet för att knyta ihop kollektivtrafiken mellan Partille, Göteborg och Mölnlycke samt kapacitetshöjande åtgärder vid järnvägspassagen i Mölnlycke centrum. Omfattningen av investeringen avseende dagvattenparken Mölnlycke entré har blivit större än tidigare kalkyler och kostnaden budgeteras till 50 mkr under planperioden. Den planerade överföringsledningen för spillvatten mellan Hällingsjö och Rävlanda senareläggs och planeras genomföras under I slutet av perioden kommer ett nytt vattenverk i Västra Nedsjön att tas i drift. Investeringskostnaderna för detta är mer jämt fördelade över planåren jämfört med tidigare plan Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto

90 Sektorn för samhällsbyggnad Inventering avseende befintliga ledningar har visat på ett större behov av utbyte. Budgeten inrymmer en större ram för detta under hela planperioden. Utredningar har visat att kostnaden för VA-arbetet i omvandlingsområdet Abborrtjärnsvägen blir högre än tidigare planerat. Ytterligare 20 mkr ryms inom investeringsplanen. För specificerad redovisning se bilaga 1. Exploateringsverksamhet, finansieringsplan Exploateringsverksamheten följer föreslaget bostadsförsörjningsprogram med byggnation av bostäder i bland annat Enebacken, Stenbrottet och Mölnlycke fabriker i Mölnlycke samt Landvetter centrum och Backa i Landvetter. I Hindås planeras bostäder i Roskullen. arbetet med Bocköhalvön stoppas för att göra ett omtag. I Rävlanda planeras bostäder i Björkelid. Markområdet Landvetter Södra ska under år 2017 överföras till ett nybildat exploateringsbolag. För specificerad redovisning se bilaga 2. 88

91 Sektorn för samhällsbyggnad Ledning och administration Ledning och administration Uppdrag Sektorns ledning leder och samordnar sektorns olika verksamheter och företräder sektorn gentemot medborgarna, förtroendevalda och förvaltningen i övrigt. Sektorns ledning utgörs av sektorschefen, fem verksamhetschefer och administrativa chefen. Administrationen består bland annat av post-, diarie- och arkivhantering, hantering av kommunstyrelse- och delegationsärenden, verksamhetsövergripande utredningar och budgetarbete. Administrationen utför administrativa arbetsuppgifter för verksamheterna inom sektorn. Sektorschefen, stadsarkitekten, den administrativa chefen, juristen och fem administratörer är organiserade under ledning och administration. I nedanstående informationsmått och ekonomi ingår ej verksamhetschefer. Informationsmått Antal årsarbetare per 31/12 Utfall Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Ledning och Intäkt administration Kostnad Netto Verksamhetens budget är minskad då den resurs avseende omvandlingsområden som tilldelades i budget 2016 är flyttad till trafikverksamheten. 89

92 Sektorn för samhällsbyggnad Miljösamordning Miljösamordning Uppdrag Miljösamordningen samordnar arbetet kring miljömålen och den av fullmäktige antagna miljöpolicyn, samt medverkar i övrigt till att kommunen går i riktning mot en hållbar utveckling. Verksamheten ska driva frågor kring hållbar utveckling, naturvård och miljökommunikation. Arbetsfältet innefattar både externt arbete mot kommuninvånare och myndigheter och internt inom förvaltningen. Verksamheten ska öka medborgarnas miljömedvetenhet och handlingsvilja samt kunskap om kommunens naturmiljöer. Miljösamordningen driver strategiska frågor, stöttar miljöoch hållbart utvecklingsarbete internt, bidrar med ekologisk kompetens i samhällsplaneringen, ordnar miljöutbildningar och sprider miljöinformation, samt ger klimatfrågan ökat fokus. Verksamheten samordnar förvaltningens systematiska miljöarbete. Informationsmått Utfall 2015 Antal årsarbetare per 31/12 1,5 1,5 1,5 1,5 1, Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Miljösamordning Intäkt Kostnad Netto Kostnader avseende miljöledning har övergått från kommundirektören till verksamheten för miljösamordning. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Övrigt 53% Lön 47% Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Verksamheten ansvarar för genomförande av 6 av 19 verksamhetsmål för miljö. Dessa står i kapitlet sektorsövergripande inriktningsmål för miljö. Verksamheten samordnar redovisningen för samtliga verksamhetsmål för miljö. 90

93 Sektorn för samhällsbyggnad Mark och bostad Mark och bostad Uppdrag Verksamheten har bland annat till uppgift att upprätta kommunens bostadsförsörjningsprogram. Utifrån bostadsförsörjningsprogram och befolkningsutveckling upprättar verksamheten befolkningsprognoser på kort och lång sikt. Till grund för verksamheten ligger de bostadspolitiska och markpolitiska inriktningsmålen. Verksamheten fullgör även sektorns uppdrag avseende exploatering med förvärv och försäljning av mark, markförvaltning med arrenden och förvaltning av kommunens skogar, bostadsanpassningar enligt lagen om kommunalt bostadsanpassningsbidrag, förmedling av tomter och bostadsrätter samt statistikutredningar som planeringsunderlag för sektorernas långtidsplanering. En rutin/policy för hur förvaltning, politik, medborgare och sakägare är med i den initiala processen vid uppstart av detaljplanearbete samt löpande under processen tas fram under året. Exploateringsverksamheten ansvarar för genomförandefrågorna i detaljplanerna samt har till uppgift att utifrån översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram tillgodose kommunens behov av mark för bostäder, verksamheter och allmänna ändamål såsom skolor och daghem med mera. Mät och GIS ansvarar för kommunens kartverk och GIS-tekniken inom förvaltningen, samt genomför utsättningar och lägeskontroller. Informationsmått Utfall 2015 Antal årsarbetare per 31/ Antal i tomtkö Antal i bostadsrätts-/hyresrättskö Antal bostadsanpassningar Antal nybyggnadskartor Antal husutstakningar Andel påbörjade lägenheter på kommunal mark Andelen påbörjade lägenheter på kommunalägd mark är något lägre inom perioden på grund av stora volymer i Mölnlycke fabriker på icke kommunalägd mark Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Mark och bostad Intäkt Kostnad Netto Verksamheten har budgeterat intäkter, 2,0 mkr, avseende statsbidrag för bostadsstimulans. Kostnaderna ligger på samma nivå som tidigare plan. Budgeten innehåller dessutom 2 mkr år 2017 för att genomföra en fördjupad stadsbyggnadsstudie av Mölnlyckes centrala delar. 91

94 Sektorn för samhällsbyggnad Mark och bostad Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Övrigt 34% Lön 32% Kapitaltjänst 16% Bostadsanpassning 18% Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Genom en aktiv markpolitik, baserad på översiktsplanen, tillgodoser kommunen behovet av mark för bostäder, näringsliv och allmänna ändamål samt beaktar även andra initiativ. Mark för framtida verksamhetsetableringar finns tillgänglig i kommunens fem största orter. Antal tätorter med tillgänglig mark för verksamheter enligt gällande ÖP Vid nyetablering eller utveckling av etablerade områden erbjuds ett varierat utbud av tomtstorlekar och lägen. Hänsyn tas till områdenas särart och miljö. Tomtstorlekarna i pågående exploateringsområden varierar i storlek. Antalet kvadratmeter som skiljer största och minsta tomten Markförsäljning för exploatering sker genom en transparent process, efter i förväg tydligt definierade kriterier. Merparten av kommunens markförsäljningar säljs genom kommunens tomtoch bostadskö eller till byggbranschen genom utlysta markanvisningstävlingar med förfrågningsunderlag publicerade på bland annat kommunens hemsida. Andelen markanvisningar för kommunal exploatering för bostadsändamål som sker genom tävling, %

95 Sektorn för samhällsbyggnad Mark och bostad Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator För att uppnå tillväxtmålet skapas ett utbud av bostäder i olika upplåtelseformer med olika storlek, arkitektur och standard. Byggnationen av bostäder anpassas till en befolkningsökning på lägst 1,5 % per år. I större utbyggnadsområden erbjuds olika upplåtelseformer. I större utbyggnadsområden erbjuds bostäder i olika storlekar. Befolkningstillväxt, (%). Antalet påbörjade bostäder. Antalet färdigställda lägenheter. Andel av större exploateringsområden med alla tre upplåtelseformerna. Antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade områden med flerbostadshus (1 5 rum och kök). 1,0 1,4 1,4 1,5 1, /4 3/3 4/5 5/7 6/ Nyproducerade bostäder byggs i en stimulerande miljö där hänsyn tas till naturvärden och områdenas särart. De är energieffektivt och miljömässigt utförda. När nya exploateringsavtal tecknas ställs krav på hållbart samhällsbyggande. Andelen lägenheter i flerbostadshus där krav ställs på hållbart samhällsbyggande, % Mark finns tillgänglig i Mölnlycke, Landvetter, Hindås och Hällingsjö. Industrimarken i Rävlanda är slutsåld. I Hällingsjö finns ingen detaljplan upprättad för området. Inom kommunen detaljplaneläggs tomter i varierande storlekar. Största delen av markanvisningarna sker genom någon form av tävlingsförfarande bedöms byggstartade bostäder på kommunal mark till största delen utgöra tomter sålda genom tomtkön. Byggnationen är anpassad till en befolkningsökning om lägst 1,5 procent över tiden. Enstaka år kan siffran variera. I samtliga områden av den storlek där samtliga upplåtelseformer är möjliga skapas både hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Inom perioden pågår byggnation i Grönsångarvägen och Västra Backa i Landvetter där det enbart uppförs bostäder med äganderätt. Samtliga lägenhetsstorlekar (1 5 rum och kök) skapas i alla större exploateringsområden där det byggs flerbostadshus. Indikatorn är ny och gäller från och med 2017 och avser upprättade exploaterings- och marköverlåtelseavtal vid nybyggnation av fler än 10 lägenheter. 93

96 Sektorn för samhällsbyggnad och bygglov och bygglov Uppdrag Verksamhetens uppdrag är att handlägga plan- och bygglovsärenden. Verksamheten ska ta fram de beslutsunderlag enligt plan- och bygglagen (PBL) som erfordras för att kommunen ska kunna reglera markanvändning och bebyggelse. Detta hanteras genom upprättande av detaljplaner, program och översiktsplaner, och utförs av planenheten. Verksamhetens bygglovsenhet arbetar på uppdrag av miljö- och bygglovsnämnden. Enheten handlägger bygglov, förhandsbesked, marklov, rivningslov, startbesked, slutbesked och tekniska samråd, samt utövar tillsyn och kontroll. Informationsmått Antal årsarbetare per 31/12 Antal beslut Mob-nämnd Antal delegationsbeslut/bygglov Antal delegationsbeslut/anmälan* Utfall ,5 12,5 12,5 12, * Ändring i plan- och bygglagen (2010:900) och plan- och byggförordningen (2011:338) gällande utvidgning av bygglovsbefriade åtgärder har trätt i kraft den 2 juli Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget och bygglov Intäkt Kostnad Netto Verksamhetens budget är oförändrat jämfört med 2016 och gällande plan. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Bygglov 42% 58% 94

97 Sektorn för samhällsbyggnad och bygglov Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Verksamheten ska ha en snabb och korrekt handläggning. Verksamheten ska ha god beredskap för att ta fram erforderliga planer. *Delegationsbeslut /nämndbeslut Handläggning av bygglov ska vara max 10 veckor.* Andel sökanden som inom 10 arbetsdagar får besked om ansökan är komplett, %. Andel detaljplaner för antagande inom två år utifrån påbörjat planarbete, %. 6/ Enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska beslut om bygglov lämnas inom tio veckor från den dag sökande har lämnat in fullständig ansökan. Handläggningstiden kan dock förlängas med tio veckor om ytterligare utredning krävs i ärendet. Ambitionen är att handlägga inkomna ärenden inom sex till tio veckor efter det att sökanden har inkommit med fullständiga handlingar. Verksamheten arbetar aktivt med att ta fram nya planer och målet är att detaljplaner ska antas inom två år utifrån påbörjat planarbete. 95

98 Sektorn för samhällsbyggnad Trafik Trafik Uppdrag Verksamhetens ansvarsområde är drift, underhåll och nyanläggning av gator, gång- och cykelvägar, torg, grönområden samt vatten- och parkytor inom allmänplatsmark. Verksamheten ansvarar för planering av trafiksäkerhetsåtgärder och vägutbyggnadsprojekt, genomförande av bredbandstrategin samt utbyggnad av gator och ledningar i samband med genomförandet av bostadsförsörjningsprogrammet och nya verksamhetsområden. Verksamheten ansvarar för beslut och genomförande av den särskilda kollektivtrafiken som regleras utifrån lagen om färdtjänst och riksfärdtjänst för personer med funktionshinder. Syftet med lagen är att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för personer med funktionshinder, och att kostnaderna för färdtjänst ska kunna begränsas. Härryda kommun har ett samverkansavtal med Göteborgs färdtjänst för genomförande av resor inom den särskilda kollektivtrafiken. Verksamheten ansvarar för upphandling och samordning av grundskolans och särskolans skolskjutsar samt för förvaltningens övriga resor med specialfordon. Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för skolskjutsbeslut och busskortshantering. Västra Götalandsregionen är trafikhuvudman för den allmänna kollektivtrafiken sedan år Kommunens ansvar är att ge fysiska förutsättningar för drift av den allmänna kollektivtrafiken inom det kommunala vägnätet samt skapa en bebyggelse som gynnar en ökad kollektivtrafik. Största delen av verksamheten är konkurrensutsatt och upphandlas i enlighet med lagen om offentlig upphandling. Till grund för verksamheten finns bland annat inriktningsmål för trafik och trafiknätsanalyser. Informationsmått Utfall 2015 Antal årsarbetare per 31/ Genomfarts- och huvudgator (m 2 ) Lokalvägar, gång- och cykelvägar (m 2 ) Park och naturområden (m 2 ) Vattendrag Mölndalsån med huvud- och biflöden (meter strandbank) Trafikbelysning (antal ljuspunkter) Konstbyggnader (broar, kajer, mm) antal Antal resor inom den särskilda kollektivtrafiken (st) Antal skolskjutsresor exklusive resor inom den allmänna kollektivtrafiken (st) Antal övriga resor med specialfordon (st)

99 Sektorn för samhällsbyggnad Trafik Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Trafik Intäkt Kostnad Netto Budgeten inrymmer ökade kapitalkostnader, ökade kostnader för dagvattenhantering, beläggningsunderhåll, vinterväghållning och underhållskostnader för park- och grönytor. Budgeten har minskats för barmarksunderhåll, trafiksäkerhetsåtgärder och belysning. Driftkostnader för tidigare planerat bullerskydd utmed Rv 40 har tagits ur budget. Eftersom strategin för övertagande av enskilda vägar drar ut på tiden har budgeten minskats för iståndsättningsbidrag. Budgeten inrymmer ökade kostnader för färdtjänst. Detta till följd av fler brukare samt högre kostnader för genomförande av färdtjänstresor. Viss finansiering sker via lägre kostnader för tillköp inom allmän kollektivtrafik. Färdtjänstens ökade kostnader 2019 finansieras via ökat anslag för att kunna bibehålla befintlig nivå på taxa avseende egenavgifterna. Verksamhetens budget är ökad eftersom den resurs avseende omvandlingsområden som tilldelades i budget 2016 är flyttad från ledning och administration. Fördelning av bruttokostnader för 2017 Övrigt 14% Lön 11% Färdtjänst 7% Skolskjuts och verksamhetsresor 12% Belysning 8% Barmark och dagvatten 9% Park och grönytor 7% Kapitaltjänst 23% Vinterväghållning 7% Renhållning 2% 97

100 Sektorn för samhällsbyggnad Trafik Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Cykeltrafiken ökar. Utbyggnad av ny cykelväg (m) Uppmätt cykeltrafik på kommunens fasta mätpunkter Trafiksystemet är effektivt och långsiktigt hållbart. Antal bostäder som utsätts för buller från kommunala vägar och som överstiger riktvärden för trafikbuller minskar. Bostäder med mer än 60 dba ekvivalentnivå. utomhus. Bostäder med mer än 48 dba maximalnivå inomhus i sovrum Offentliga trafikmiljöer är trygga och säkra. 90 % av resenärerna i kommunen har tillgång till en tillgänglighetsanpassad hållplats. Kommunala gång- och cykelbanor inom tätorterna är utrustade med bänkar och belysning samt är siktröjda från tät vegetation. Verklig hastighet på kommunens gator följer skyltad hastighet. Andel busshållplatser, med fler än 20 påstigande per dygn, som är tillgänglighetsanpassade, %. Genomsnittlig åtgärdstid (antal dygn) för reparation av belysningspunkt. Meter gång- och cykelbana som systematiskt åtgärdas utifrån belysning, bänkutrustning och sikt. Avvikelse från skyltad hastighet vid uppmätt 85- percentil på huvud- och genomfartsgator*, % Avvikelse från skyltad hastighet vid uppmätt genomsnittshastighet på huvudoch genomfartsgator, % Invånarnas och näringslivets transportbehov är tillgodosett. 90 % av alla bostäder och företag har tillgång till en huvudgata inom 300 meter. Andel bostäder och arbetsplatser som har mindre än 300 meter till en huvudgata, % Kollektivtrafiken är ett attraktivt alternativ till bilen. 80 % av nyproducerade bostäder har tillgång till en attraktiv kollektivtrafik. ** Andel nyproducerade bostäder med tillgång till en attraktiv kollektivtrafik, %

101 Sektorn för samhällsbyggnad Trafik Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Kollektivtrafiken är ett attraktivt alternativ till bilen. Resenärerna i den särskilda kollektivtrafiken genomför sina resor med god kvalitet.*** Kvalitetsindex hos brukare av den särskilda kollektivtrafiken (skala 1 5, där 5 är högst). 4,5 4,3 4,3 4,3 4,3 Det finns tillräckligt med pendelparkeringar för alla typer av fordon. På kommunens pendelparkeringar är minst 10 % av platserna lediga. Andel lediga cykeloch bilparkeringsplatser vid pendelparkeringar, %. 80 cykel 39 bil Antalet cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafikhållplatser ökar. Antal nya cykelställsplatser i anslutning till kollektivtrafikhållplats * Med 85 percentil menas att 85 bilar av 100 kör långsammare än mätetalet. Huvud- och genomfartsgator är definierade i kommunens trafiknätsanalys. Hastighetsmätning görs på ett i förväg angivet antal platser. 85-percentilen är främst ett trafiksäkerhetsmått och genomsnittsfarten är främst ett framkomlighetsmått. ** Busshållplats med fler än 40 avgångar per vardagsmedeldygn inom 600 meter, eller pendeltågstation inom meter ses som attraktiv kollektivtrafik. *** Enligt lag om färdtjänst har kommunen ansvar för att anordna färdtjänst med god kvalitet. Avser från och med 2015 fyra fasta mätpunkter (Benarebyvägen under järnvägen, Säterivägen, Mölndalsvägen, Härkeshultsvägen). I planeringen enligt verksamhetens "Strategi för olägenheter förorsakade av buller från kommunens vägar i Härryda kommun" kommer åtgärder att göras för att minska antalet bostäder som utsätts för trafikbuller. De kollektivtrafikhållplatser som har flest påstigande resenärer kommer prioriteras vid genomomförande av tillgänglighetsåtgärder. Reparation av belysning utförs av kommunens entreprenör efter felanmälan. Ny entreprenör upphandlad med start september Verksamheten gör trafikmätningar på samma platser var tredje år. Mätningarna redovisar 85-percentilens hastighet, det vill säga när 85 bilar av 100 kör långsammare. Vid planering och projektering bevakas att bostäder och företag har mindre än 300 meter till en huvudgata. Vid planering och projektering bevakas att nyproducerade bostäder har tillgång till en attraktiv kollektivtrafik. I samarbete med Göteborgs färdtjänst genomförs varje år en kundundersökning hos resenärerna i den särskilda kollektivtrafiken där frågor ställs om den senaste resan resenären gjort. För att pendelparkeringarna ska uppfattas som attraktiva bör det alltid finnas ett visst antal lediga platser. Sektorn arbetar kontinuerligt med att göra resandet med kollektivtrafik mer attraktivt, och en del i det är att öka antalet cykelställsplatser. 99

102 Sektorn för samhällsbyggnad Näringsliv Näringsliv Uppdrag Näringslivsarbetet baseras på de näringspolitiska inriktnings- och verksamhetsmålen. Kommunen ska attrahera nya företag samt stimulera entreprenörskap och tillväxt i befintligt näringsliv. Kommunen ska verka i regionala forum för att utveckla näringslivet och regionen. Inom Näringsliv ligger verksamheten Framkant Härryda, vars huvudsyfte är att utveckla Härryda kommun till en ännu bättre näringslivs- och utbildningskommun. Förvaltningens internationella arbete samordnas inom Näringsliv. Genom internationella kontakter ska förvaltningens verksamheter utvecklas och samtidigt bidra till utveckling av omvärlden. Vidare ska de internationella kontakterna öka, vilket bland annat innefattar att intensifiera vänortssamarbetet. Sedan år 2015 ligger ansvaret för utvecklingen av Råda säteri inom verksamheten. Grundtanken är att Råda säteri ska utvecklas ytterligare mot ett lokalt rekreationsområde och också ett mer attraktivt område för närturism. Informationsmått Utfall 2015 Antal årsarbetare per 31/ Antal företagsbesök Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Näringsliv Intäkt Kostnad Netto Verksamhetens ram ökar eftersom medel övergår från kommundirektörens anslag avseende Jobbvision, 1,2 mkr samt avseende skyltning på Landvetter flygplats, 0,3 mkr. Ökat anslag tilldelas också, 0,5 mkr för parkskötsel och aktiviteter på Råda säteri. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Övrigt 46% Lön 43% Bidrag 11% 100

103 Sektorn för samhällsbyggnad Näringsliv Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Härryda kommun är attraktiv att etablera, driva och utveckla företag i. Härryda kommun medverkar aktivt till utvecklingen av starka och långsiktigt hållbara profilområden i kommunens näringsliv. Härryda kommun är en professionell, kommunikativ och serviceinriktad dialogpartner till näringslivet. Härryda kommun ska vara bland de 10 främsta kommunerna i landet avseende mätning av lokalt företagsklimat. Härryda kommun ska aktivt arbeta tillsammans med Business Region Göteborg för att utveckla identifierade affärsområden. Härryda kommun ska kontinuerligt tillhandhålla relevant information till företagen. Härryda kommun ska ha ett nära samarbete med de lokala företagarnätverken. Härryda kommun ska varje år genomföra en näringslivsdag. Svenskt Näringslivs årliga rankning Lokalt företagsklimat. Ska vara aktiva i minst två för kommunen viktiga profilområden. Tidningen Näringslivet i Härryda kommun skickas till samtliga företag två ggr/år. Ett digitalt nyhetsbrev skickas till företagen minst åtta ggr/år. Samarbete i minst ett projekt/aktivitet per år och företagarnätverk.* Uppföljningen av företagens nöjdhet med dagen (Betygskala 1 4) ,6 3,4 4,0 4,0 4,0 Härryda kommun är drivande och tar regionalt ansvar i näringslivspolitiska frågor. Härryda kommun har en aktiv roll i samarbetet med skolan och regionala organisationer som arbetar med näringslivsfrågor. Härryda kommun jobbar aktivt med omvärldsbevakning. Härryda kommun deltar aktivt i Business Region Göteborgs nätverksträffar för näringslivschefer. Härryda kommun deltar på/arrangerar varje år nationella eller internationella aktiviteter för ökad kunskap * Det finns sju stycken företagarnätverk i kommunen som näringsliv samarbetar med. Rankingen för Svenskt Näringsliv presenteras årligen i september. Trädgård och logistik fortsätter att vara två profilområden. Två gånger per år skickas tidningen Näringslivet till kommunens alla företag och nio gånger årligen skickas det digitala nyhetsbrevet ut. Tidningen och nyhetsbrevet informerar om frågor som rör företagen som är etablerade i Härryda kommun. Samarbetet med de lokala företagarnätverken sker kontinuerligt under året med olika aktiviteter och styrelsearbete. 101

104 Sektorn för samhällsbyggnad Näringsliv Näringslivsdagen är en uppskattad aktivitet som lockar många företagare i kommunen och arrangeras tillsammans med de lokala företagarnätverken. Här utses årets företagare i olika kategorier. Genom verksamheten Framkant arbetar kommunen aktivt för samarbetet mellan skolan och regionala organisationer genom olika projekt såsom arbetslivsdag och fadderföretag. Att arbeta aktivt med omvärldsbevakning är ett centralt arbete inom Näringsliv, varför medarbetare både arrangerar och deltar i nationella och internationella aktiviteter. 102

105 Sektorn för samhällsbyggnad Vatten Vatten Uppdrag Verksamhetens uppdrag är att producera och distribuera dricksvatten, avleda och rena spillvatten samt avleda dagvatten enligt kommunens dagvattenpolicy. Vattenverksamhetens kollektiv består av cirka abonnenter (villor, bostadsföretag, radhusföreningar och verksamheter). Av kommunens cirka invånare är cirka personer anslutna till kommunala vattentjänster. Dricksvattenanläggningen omfattar tre vattenverk, 17 tryckstegringsstationer, fyra högreservoarer och ett ledningsnät på cirka 25 mil. Avloppsanläggningen omfattar två avloppsreningsverk, 39 avlopps- och dagvattenpumpstationer och ledningsnät för spill- respektive dagvatten om tillsammans cirka 40 mil. Verksamheten drivs 2016 av 19 årsarbetare, vartill kommer köp av tjänster internt och externt. Reningen av spillvatten sker dels via Gryaab i Göteborg samt via egna reningsverk i Hällingsjö och Rävlanda. Informationsmått Antal årsarbetare per 31/12 Total längd dricksvattenledningar (km) Total längd spillvattenledningar (km) Antal vattenläckor (på huvudledningar, serviser och armaturer) Antal avloppsstopp (på huvudledningar, serviser och armaturer) Producerad vattenmängd (1 000 m 3 ) Utfall Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Vatten Intäkt Kostnad Netto Kapitalkostnaderna stiger under planperioden i enlighet med investeringsplanen. Driftskostnader är reglerade med index. Gryaabs kostnader avseende hantering av kommunens spillvatten beräknas sjunka under planperioden. För att finansiera de ökade nettokostnaderna kommer resultatfonden att nyttjas samt att taxan kommer att höjas med 5 procent enligt tidigare plan avseende 2017 och Inför 2019, när vattenverket vid Västra Nedsjön planeras att tas i drift, höjs taxan ytterligare. 103

106 Sektorn för samhällsbyggnad Vatten Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Kapitaltjänst 26% Övrigt 8% Spillvatten/ avledn/ behandl 39% Vattenprod. och distr. 27% 104

107 Sektorn för samhällsbyggnad Vatten Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Kommunens vattenförsörjning är långsiktigt hållbar och levererar ett hälsosamt och gott vatten till alla anslutna brukare. Kommunens ledningsnät underhålls och förnyas så att förlusten av dricksvatten begränsas. Antalet klagomål på dricksvattenkvalit én avseende lukt och smak ska vara färre än 15 per år. Råvattentillgången ska vara långsiktig med en redundans (reserv) på 100 % år Ledningsnätet för dricksvatten förnyas med minst 500 meter ledning per år. Läckage och spolvatten från ledningsnätet ska minska till 18 %. Antal klagomål per år.* Tillgång på reservvatten, (%).* Antal meter förnyad dricksvattenledning per år.* Skillnaden mellan producerad och debiterad mängd dricksvatten, (%). 25 <15 <15 <15 7 >42 >42 > >500 >500 > <18 <18 <18 Kommunens spillvattenhantering minimerar oönskat tillskottsvatten. Kommunens dagvattenhantering förebygger bräddningar och översvämningar. Kommunen säkerställer att enskilda VAlösningar, särskilt i nära anslutning till vattentäkter, successivt anpassas till gällande krav och kommunala miljömål. Ledningsnätet för spillvatten förnyas med minst 500 m ledning per år. Mängden ovidkommande vatten till spillvattenledning ska minska till 60 %. Minst 300 meter av ledningsnätet för dagvatten kontrolleras varje år. Antalet fastigheter inom vattenskyddsområde (VSO) med enskilda avloppsanläggningar som är anslutna till kommunalt VA ska vara 53 % år Förbättra befintliga enskilda avlopp kring Nedsjöarna i samarbete med Bollebygds kommun. Antal meter förnyad spillvattenledning per år.* Mängden ovidkommande vatten till spillvattenledning, (%). Antal meter kontrollerad dagvattenledning per år.* Antal fastigheter inom VSO primär och sekundär zon som ansluts till kommunalt VA.* Antal avstämningsmöten med Bollebygds kommun per år.* 300 >500 >500 > <60 <60 < >300 >300 >300 1 >1 >1 > *Verksamhetsmålen är nytt från och med 2016 God kvalitet på dricksvatten uppnås genom förbättring av ledningsnät och kontinuerligt underhåll av alla vattenverk. Egenkontrollprogram med en årlig revision säkerställer en hög kvalitet på dricksvatten. All personal inom verksamheten och entreprenörer ska gå utbildning i 105

108 Sektorn för samhällsbyggnad Vatten erforderlig utsträckning. Målet är att klagomål på lukt och smak ska vara så få som möjligt. Det är alltid kunden/individen som bedömer sin upplevelse i lukt och smak. Nya sjöledningen i Rådasjön är en investering som förstärker reservvattenledningen från Mölndal. Syftet är att möjliggöra en högre leverans av reservdricksvatten. För att Härryda kommun ska få en högre leverans innebär det att Mölndals stad också måste uppgradera sitt ledningsnät. En avsiktsförklaring har gjorts för att säkerställa kommunens investering. Den mer långsiktiga reservvattenförsörjningen är att kommunen kan bygga ut vattenverket i Hindås och då säkerställa försörjningen i kommunen. Översyn av befintliga dricksvattenledningar görs kontinuerligt och målet är att byta ut dricksvattenledningarna med i första hand schaktfria metoder. Läckage och spolvatten, det vill säga ej debiterat vatten, var 2014 cirka 23 procent. Siffran är en jämförelse med kommuner med liknande förutsättningar och storlek och är jämförelsevis låg och ligger under genomsnittet. Relining av spillvattenledningar utförs varje år för att säkerställa driften. Verksamheten har påbörjat arbetet med en detaljerad tidplan för utbyte av föråldrade spillvattenledningar i de olika tätorterna i kommunen. Trots åtgärder på spillvattenledningar med reliningar och bortkoppling av felkopplingar har inläckaget inte märkbart minskat under åren. Nederbörden under året har stor betydelse för hur mycket tillskottsvatten som kommer in i ledningsnätet. Undersökningar i ledningsnätet har under de senaste året utökats till att kontrollera status på servisledningar där det uppmärksammats mycket tillskottsvatten i ledningsområden. Ledningarna har till stor del hållit en god status. enligt och årligen kontrolleras dagvattenledningar med tv-inspektionsmetoden. Målet för verksamheten bygger på att omvandlingsområden med enskilda avlopp detaljplaneläggs och fastigheter kan anslutas till kommunala vattentjänster. Det är ett omfattande arbete och svårt att bedöma om målet kommer uppnås inom utsatt tid. Syftet med avstämningsmötena är bland annat att få en uppdaterad information om hur enskilda avlopp ansluts till kommunala vattentjänster i Bollebygds kommun kring Nedsjöarna. 106

109 Sektorn för samhällsbyggnad Avfall Avfall Uppdrag Kommunens ansvar för avfallshantering omfattar insamling och behandling av: hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter farligt avfall från hushåll avloppsslam från tankar samt fett- och slamavskiljare Den kommunala renhållningsskyldigheten regleras i miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2001:1063) samt föreskrifter i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken. Avfallet omhändertas enligt avfallsplanens intentioner, genom återanvändning, materialåtervinning energiåtervinning och deponering. Merparten förbränns på anläggningen i Sävenäs. Kommunen är delägare i Renova AB och har genom aktieägaravtalet tilldelat dem behandling genom förbränning, deponering och rötning. All insamling sker på upphandlad entreprenad. Kommunen ansvarar inte för bygg- och rivningsavfall, verksamhetsavfall eller avfall med producentansvar, till exempel förpackningar, visst elavfall, däck, batterier och tidningar. Detta ansvarar producenterna för enligt producentansvarslagstiftningen. Kommunen har tecknat ett avtal om att upplåta platser för återvinningsstationer med FTIAB (Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB), som är en producentorganisation. Kommunen har avtal med Elkretsen om mottagning av hushållens elavfall, och med Svensk däckåtervinning om däck. Informationsmått Antal årsarbetare per 31/12 Totalt antal abonnentanläggningar Utfall Insamlad mängd hushållsavfall, kommunalt ansvar (ton) * Abonnenter som lämnar matavfall till biogas, (%) Återvinningsstationer i kommunen * Matavfall, brännbart avfall, farligt avfall samt grovavfall. Ej producentansvarsmaterial såsom förpackningar och elektronik. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Avfall Intäkt Kostnad Netto Kostnaden för hämtning av hushållsavfall minskar till följd av en ny upphandling. Kostnader tillkommer för en ny tjänst, hämtning av fastighetsnära insamling. En ny upphandling avseende driften av Bråta återvinningscentral genererar högre kostnader än tidigare. Nettokostnadsökningen finansieras via medel ur resultatfonden. 107

110 Sektorn för samhällsbyggnad Avfall Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Slamtömning 13% Övrigt 9% Sophämtning 43% Återvinningscentraler 31% Kapitaltjänst 4% 108

111 Sektorn för samhällsbyggnad Avfall Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Hushållsavfallsmängden per person som uppstår i regionen ska år 2020 vara lägre än Andelen material som samlas in för materialåtervinning ska öka och resultera i en materialkvalitet som kan ersätta jungfruliga material. Insamlat brännbart och matavfall från fastigheter (kg/person). Värde 2008, 200 kg/person. Insamlat grovavfall på Bråta ÅVC (kg/person). Värde 2008, 215 kg/person. Andel av uppkommet matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling*, %. Andel av insamlat grovavfall som går till materialåtervinning, % Mängden elektronikavfall respektive farligt avfall i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras till 2020 i förhållande till Separat insamlade mängder farligt avfall (ton)** * Beräknas utifrån insamlad mängd matavfall till biogas, uppskattad mängd till hemkompostering (180 kg/hushåll år) samt uppskattad mängd matavfall till förbränning. ** Till exempel färg, olja och kemikalier. Insamling sker på Bråta ÅVC, Farligt avfallbilen och i skåpen Samlaren. Elavfall ej inräknat. Enligt mål i den regionala avfallsplanen A2020 ska mängden avfall per person minska. Det långsiktiga målet är att bryta kopplingen mellan avfallsökning och god ekonomi. Insamling med sopbil och insamling via Bråta ÅVC är kommunens två huvudsakliga metoder för att samla in det avfall som uppstår. Prognosen fram till 2019 visar att utsorteringen av matavfall långsamt ökar. Mängden brännbart avfall till förbränning minskar till förmån för tillverkning av biogas och biogödsel. Mindre mängder brännbart avfall uppskattas i samband med införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar under år 2017/2018. Däremot är insamlat grovavfall högre än önskat och det är tveksamt om målet kan uppnås till år Detta trots planerade åtgärder på Bråta för att främja återbruk och därmed minska mängden avfall till behandling. Materialåtervinning av hushållsavfall är i huvudsak matavfall, förpackningar samt visst grovavfall såsom skrot. Matavfall återvinns framför allt genom insamling och biogasproduktion samt i viss utsträckning hemkompostering. Prognosen visar att mängden matavfall som återvinns genom biologisk behandling fortsätter långsamt öka fram till Målet för materialåtervinning uppnås tack vare en ökning av insamlat matavfall och motsvarande minskning av brännbart avfall. Andel grovavfallsmaterial till materialåtervinning från Bråta återvinningscentral är relativt låg, vilket framför allt beror på att stora mängder inlämnat trä på Bråta från hemmabyggen går till 109

112 Sektorn för samhällsbyggnad Avfall förbränning. Utsortering av kommunplast införs i februari 2017 för att få en ökad mängd material som går till materialåtervinning och därmed mindre mängd avfall till förbränning. Även arbetet med att främja återbruk ökar under framför allt år 2017 och även det leder troligtvis till ökad materialåtervinning. Farligt avfall och elektronikavfall bör samlas in separat för att kunna återvinnas eller behandlas på ett miljöriktigt sätt. Insamling av farligt avfall underlättas genom praktiska insamlingssystem och information om dessa. Praktiska insamlingssystem är Samlarna som finns i fem mataffärer runtom i kommunen samt Farligt-avfall bilen som tre gånger/år stannar till på ett flertal platser i kommunen. Plockanalyser har genomförts och resultatet av dessa säger oss att målet bedöms vara uppfyllt. 110

113 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Sektorns uppdrag Sektorn ska med sina specialkompetenser kostnadseffektivt lämna efterfrågat stöd och ge service till förvaltningen. I sektorns uppdrag ingår även att stödja föreningslivet och ansvara för kommunens kontaktcenter. Sektorn ska via säkerhetsfunktionen svara för att kommunen har en organisation som är utbildad och övad för att kunna förebygga och vid behov hantera olika typer av oönskade händelser som kommunen kan drabbas av. Sektorn administrerar också det brottsförebyggande rådet. Politiskt fastställda mål Kommunfullmäktige har fastställt inriktningsmål för verksamheterna fastighet, mark och anläggningar och måltidsservice. Kommunstyrelsen har fastställt verksamhetsmål för samtliga verksamheter. 111

114 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Resultatbudget/plan Belopp, tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Budget Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Fsg av verksamhet och entreprenad Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader m.m Köp av huvudverksamhet Lokalhyror och markhyror Avskrivning och internränta Övriga kostnader Summa kostnader Nettokostnader Budgeten har anpassats till objektsförändringar enligt lokalresursplanen samt övriga volymförändringar såsom elevökningar. I budgeten ingår en ny tjänst som systemförvaltare inom IT samt en ny tjänst som enhetschef inom måltidsservice. Budgeten innehåller också 1 mkr år 2018 för att utveckla Djupedalsäng i syfte att stödja folkhälsan och föreningslivet. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Städservice 8% Säkerhet 1% Service 2% Måltidsservice 20% Fastighet 47% Mark och anläggningar 15% IT 7% 112

115 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Investeringsbudget/plan Belopp, tkr Verksamhetsfastigheter, förskola Verksamhetsfastigheter, grundskola Verksamhetsfastigheter, kultur Verksamhetsfastigheter, vård och omsorg Verksamhetsfastigheter, funktionshindrade Bokslut 2015 Sektorns investeringar styrs framför allt av lokalresursplanen. Investeringsbudget omfattar 712 mkr under femårsperioden. Av detta svarar fastighet för 642 mkr. Avvikelsen mot tidigare plan förklaras bland annat av att den planerade förskolan i östra Backa utgår och att nytt särskilt boende ska utföras av annan utförare. Dessutom har nya objekt tillkommit såsom gymnastik- och sacrohall i Djupedalsäng samt ny idrottshall i Härrydaskolan. Se investeringsbilagan för mer information. Budget 2016 Budget Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Övrigt inom socialtjänst Inkomst Utgift Netto Summa fritid förening Inkomst Övrig investering inom sektorn Summa sektor för teknik och förvaltningsstöd Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto

116 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Ledning Ledning Beskrivning Ledningsfunktionen ska leda och samordna sektorns olika funktioner och företräda sektorn gentemot allmänhet, förtroendevalda och förvaltning. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Ledning Intäkt Kostnad Netto Det anslag som varit avsatt för särskilda satsningar, exempelvis för chefsutbildning/utveckling, utgår 2017 enligt gällande plan. 114

117 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Fastighet Fastighet Beskrivning Fastighets uppgift är att kostnadseffektivt: tillgodose verksamheterna med ändamålsenliga lokaler förvalta och underhålla befintliga lokaler Verksamheten och de byggnader som fastighet uppför och förvaltar påverkas av en mängd lagar och förordningar inom främst plan-, bygg- och miljöområdet. Därtill finns exempelvis arbetsmiljölagen som ställer krav på de lokaler som sektorn tillhandahåller. Lagen om offentlig upphandling styr hur upphandling av nyproduktion sker. Jordabalken styr de flesta hyresavtalsförhållanden. Fastighet arbetar efter kommunens miljöpolicy samt energi- och klimatplan. Informationsmått Utfall 2015 Total area, kvm BRA.* Varav ägda kvm Varav hyrda kvm Area per invånare, kvm/inv. 5,42 5,30 5,61 5,51 5, Genomsnittlig kostnad för ägda lokaler, kr/kvm Genomsnittlig kostnad för hyrda lokaler, kr/kvm *BRA = bruksarea Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Fastighet Intäkt Kostnad Netto Budgeten har anpassats till objektsförändringar enligt lokalresursplanen vilket i huvudsak innebär tillkommande objekt. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Externa hyror 12% Övrigt 6% Adm 2% Energi, VA, avfall 14% Fastighetsskötsel 9% Akut underhåll 2% Kapitalkostnad 48% erat underhåll 7% 115

118 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Fastighet Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Kommunens lokaler är tillgänglighetsanpassade. Kommunens lokaler nyttjas optimalt över tid. Energiförsörjningen i kommunala lokaler är långsiktigt hållbar (genom riskspridning mellan energikällor). Fastighetsfunktionen fortsätter att inventera byggnader och mark utifrån idag gällande lagar och normer om tillgänglighet. Enkelt avhjälpta hinder utifrån denna inventering är åtgärdade senast år Fastighetsfunktionen tar hänsyn till faktorer så som ändamålsenlighet, ekonomi, nyttjandegrad och flexibilitet vid ny-, till- och ombyggnation. Fastighetsfunktionen väljer uppvärmningskälla utifrån driftsäkerhet, ekonomi och miljöpåverkan vid nybyggnation. Ordinarie uppvärmningsform är kompletterad med solenergi där det bedöms lämpligt. Andel tillgänglighetsinventerade allmänna platser och publika lokaler, %. Andel identifierade brister som åtgärdats på allmänna platser och i publika lokaler utifrån inventering, % Resultat av NKI. 61 Minst 62 Minst 62 Minst 62 Minst 62 Nyttjandegrad, %. 99, Procentuell fördelning, värmekällor (fjärrvärme, värmepump, el, övrigt*). Andel inventerade fastigheter, %. Andel lämpliga fastigheter som kompletterats med solenergi, %. Fjv 72 Vp 19 El 5 Övr 4 Fjv 72 Vp 19 El 5 Övr 4 Fjv 72 Vp 19 El 5 Övr 4 Fjv 72 Vp 19 El 5 Övr 4 Fjv 72 Vp 19 El 5 Övr Energianvändningen i kommunala lokaler följer beslutade mål för energieffektivisering. Energianvändningen per m 2 för kommunens fastigheter är minskad med 20 % till 2020 jämfört med (Mål från Härryda kommuns energieffektiviseringsstrategi) Energiförbrukning i kommunens fastigheter (kwh/m 2 och år)

119 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Fastighet Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Energianvändningen i kommunala lokaler följer beslutade mål för energieffektivisering. Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter är energianvändningen halverad i relation ställd till nuvarande krav i Boverkets byggregler (2010). Andel kvm av nybyggda kommunala fastigheter där energianvändningen halverats i relation till krav i Boverkets byggregler (2010), % Kommunens lokaler är långsiktigt säkra, trygga och hälsosamma. I alla ny-, tilloch ombyggnationsprojekt genomförs riskanalyser. Andel nybyggda fastigheter där riskanalys genomförts, % Ny-, till- och ombyggnationer byggs enligt certifiering som säkerställer att miljö- och hälsokrav uppfylls. Andel nybyggda fastigheter som är certifierade enligt Miljöbyggnad, % * Övrigt avser ej uppvärmda ytor samt ej påverkbara ytor. De allmänna och publika lokalerna inventeras i tillgänglighetsdatabasen. Under 2016 beräknas samtliga av dessa vara inventerade. Åtgärdslistor tas fram ur databasen utifrån inventeringen och enkelt avhjälpta hinder kommer att åtgärdas successivt. Målet beräknas vara helt uppfyllt år Fastighet samarbetar med verksamheten under hela projekterings- och byggprocessen för att säkerställa en ändamålsenlig byggnad utifrån gällande lagar, regler och förordningar. Dialog förs också med städservice för att välja rätt material städmässigt, till exempel golvytor. Val av material görs också för att minimera underhållsbehovet. Fastighet väljer uppvärmningskälla utifrån fastighetens förutsättningar, till exempel om det finns möjlighet att installera fjärrvärme. Denna består i huvudsak av förnyelsebar energi. Fjärrvärme och värmepump är de två mest ekonomiska uppvärmningskällorna som kommunen har. Inventering och lämplighetsbedömning pågår och beräknas vara klar under Arbetet med att minska energianvändningen fortgår. Fastighet har rekryterat en energiingenjör för att öka takten när det gäller energieffektiviseringar. Vid nybyggnation utformas byggnader för att uppnå en så optimal energianvändning som möjligt utifrån de förutsättningar som finns. Pilotprojekt genomförs under Backaskolan genomförs som ett pilotprojekt enligt certifieringsmetoden Miljöbyggnad. Därefter kommer metoden att utvärderas och implementeras om resultatet är bra. 117

120 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd IT IT Uppdrag Det övergripande målet för IT-funktionen är att upprätthålla och utveckla säker drift, fungerande extern kommunikation och infrastruktur samt tillhandahålla användarstöd. Funktionen ansvarar för administration, drift och övervakning av gemensamma nätverks-, applikations- och kommunikationsservrar. IT-funktionens servicedesk ger stöd och support för medarbetare inom det administrativa nätet. Funktionen ansvarar för tillhandahållandet av plattform för det pedagogiska nätet enligt överenskommelse med UTK. Funktionen ansvarar även för drift av verksamhetsspecifika servrar och IT-tillämpningar efter överenskommelse med verksamheterna, samt konsultation vid val av IT-lösningar. Funktionen har det tekniska ansvaret för telefonväxeln och tillhörande telefonilösningar. Informationsmått Utfall 2015 Antal ärenden i servicedesk Antal samtal till servicedesk Antal supporterade digitala enheter (dator, Iphone, Ipad) Antalet användare i adm nätet Antal debiterbara anknytningar i växeln Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget IT Intäkt I budgeten ingår en ny tjänst som systemförvaltare samt att IT tar över ansvaret och hanteringen av mobiltelefoner. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Kostnad Netto Konsultkostnader 5% Inköp av hårdvara 8% Övriga kostnader 19% Lön + PO 36% Kapitalkostnader 12% Licenskostnader 20% 118

121 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd IT Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Servicen är professionell. Personal Index * Kunskap och förståelse för behov och synpunkter.* Kunskap och kompetens inom området.* Tid för ärendets lösning, öppettider. * Information om planerade driftavbrott och störningar.* Sättet att beställa ITutrustningen.* IT-funktionen upprätthåller säker drift, fungerande extern kommunikation och infrastruktur. * Enligt årlig enkätundersökning Teknisk plattforms tillgänglighet, %.* 99,9 99,9 99,9 IT-funktionen arbetar konstant med att öka servicegraden genom att förbättra befintligt arbetssätt samt att kontinuerligt erbjuda en introduktionsutbildning för kommunens nya medarbetare. IT-funktionen fokuserar på att ge service och stöd genom verksamhetsanpassade lösningar samt genom att driva tekniska projekt i samråd med verksamheten. För att mäta den upplevda servicegraden görs en årlig enkätundersökning där synpunkter följs upp. Målet är ett NKI på 78. För att öka funktionaliteten, tillgängligheten och säkerheten finns dubblerade funktioner på kritiska system. Backup-data finns tillgänglig på disk i sex veckor. För att skydda mot virus och oönskad e-post finns ett e-postskydd (spamskydd). Virusskydd finns på samtliga arbetsstationer och servrar. IT-funktionen tar aktivt tillvara möjligheterna med ny teknik med hjälp av kostnadseffektiva och tillförlitliga lösningar. Den tekniska plattformen för det pedagogiska nätet och det administrativa nätet är samordnad och utvecklas kontinuerligt. 119

122 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Mark och anläggningar Mark och anläggningar Uppdrag Verksamheten är organiserad i tre enheter: - Fritid Förening - Yttre verksamhetsservice - Fordonscentralen I uppdraget för Fritid Förening ingår stöd, råd och bidragsgivning till föreningslivet samt uthyrning av lokaler och anläggningar både till föreningsliv och allmänhet. Enheten arbetar också med utsatta ungdomar genom Ungdomssamordnarnas verksamhet. Verksamhetsservice svarar för drift, underhåll och skötsel av kommunala fritidsanläggningar samt utför service inom områdena gator och park. Fordonscentralen med bilpool tillhandahåller bilar åt kommunala verksamheter. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Mark och anläggningar Intäkt Kostnad Netto För att kunna arbeta långsiktigt med föreningslivet gällande förbättringar, renovering och nybyggnation av föreningsanläggningar som föreningarna äger själva budgeteras 1,0 mkr i investeringsbidrag från och med år Driftstarten för den planerade sporthallen i Mölnlycke fabriker är framflyttad till halvårsskiftet 2019 på grund av försenad byggstart. Budgeten innehåller 1 mkr för år 2018 i syfte att utveckla Djupedalsäng för att stödja folkhälsan och föreningslivet. Volymökningar har budgeterats för yttre verksamhetsservice och fordonscentralen. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Övrigt 34% Lokaler 16% Kapitalkostnader 15% Föreningsbidrag 7% Personal 28% 120

123 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Mark och anläggningar Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Stödjer fritidsoch föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Fritid samverkar med föreningslivet så att alla ungdomsföreningar har en policy avseende hälsa och livsstil. Föreningar med policy avseende hälsa och livsstil. 6 st 12 % 11 st 22 % 16 st 32 % 21 st 42 % 26 st 52 % Tidfördelningen av lokaler och anläggningar till föreningslivet fördelas proportionellt avseende utövarnas kön. Procentuell tidfördelning av lokaler för flickor/ pojkar. 49/51 50/50 50/50 50/50 50/50 Prioriterar vardagsverksamhet men stödjer även elitsatsningar. Breddidrott/ vardagsverksamhet prioriteras vid tidfördelning i lokaler och anläggningar. Procentuell tidfördelning av lokaler och anläggningar Hänsyn tas till elitverksamhetens behov och förutsättningar. Procentuell tidfördelning av lokaler och anläggningar Erbjuder ändamålsenliga lokaler och anläggningar. Kommunens lokaler och anläggningar för idrott svarar mot önskemål och behov från idrottsoch föreningslivet. Andel nöjda föreningar, % Härryda kommun samverkar med idéburna organisationer för ett samhällsklimat präglat av gemenskap och ömsesidig respekt mellan människor i olika åldrar och med olika bakgrund samt av enskilda människors inflytande och delaktighet. Förvaltningen samråder med de idéburna organisationerna för att nå ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter. Antal planerade/ genomförda kontakter mellan förvaltningen och de idéburna organisationerna. Andel flickor som är medlemmar i en eller flera föreningar, %. Andel pojkar som är medlemmar i en eller flera föreningar, %. Nöjd medborgarindex. 70 åk 8 55 gy 2 70 åk 8 55 gy (2014) 70 åk 8 55 gy 2 70 åk 8 55 gy 2 75 åk 8 60 gy 2 75 åk 8 60 gy 2 75 åk 8 60 gy 2 75 åk 8 60 gy 2 75 åk 8 60 gy 2 75 åk 8 60 gy Fritid förening har ett pågående intensivt arbete kring policy avseende hälsa och livsstil med de föreningar i kommunen som har ungdomsverksamhet 7-20 år och som får verksamhetsbidrag. Det rör sig om cirka 50 föreningar, de flesta idrottsföreningar. Avsikten är att föreningarna ska bli certifierade av kommunen efter ett omfattande arbete kring hälsa och livsstil som involverat både styrelse, ledare, föräldrar och ungdomar. 121

124 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Mark och anläggningar Vid planperiodens slut bör cirka hälften av föreningarna ha en policy och målet är då delvis uppfyllt. En jämn könsfördelning vad gäller tillgång till kommunens idrottsanläggningar är önskvärt. Fler pojkar än flickor (7-20 år) idrottar vilket gör att pojkar utnyttjar anläggningarna något mer än flickorna. Insatser för att locka fler flickor till föreningslivet kommer att ske under planperioden. + Breddidrott prioriteras alltid. Samtidigt ska elitverksamheten ges rimliga förutsättningar, och tidfördelningen kommer över tid att hållas på angiven nivå. Med elit avses i det här sammanhanget fyra elitlag: Pixbo Innebandy (damer och herrar), Team Surprise (konståkning) samt SACRO (trampolinhoppning). Fritid förening styr tidfördelningen i kommunala anläggningar och fördelning av tider sker i regel en gång per år. Kommunens lokaler och anläggningar svarar inte alltid mot de behov och önskemål som föreningslivet har, detta gäller framför allt tillgången till tider i idrottshallar. Eftersom efterfrågan på inomhustider är större än utbudet, både i Mölnlycke och i Landvetter, är det svårt för föreningarna att få önskade träningstider. För att möta föreningarnas behov planeras för en ny sporthall plus en träningshall i Mölnlycke fabriker och en idrottshall i Landvetter. Situationen för fotbollsföreningarna har förbättrats genom nya konstgräsplaner och bedöms idag som god. Fritid förening har under våren 2016 genomfört en enkätundersökning bland de föreningar som nyttjar kommunala anläggningar. Resultatet visar att cirka 60 procent av föreningarna generellt är nöjda med kommunens lokaler och anläggningar. Förbättringsområden finns och verksamheten kommer att arbeta med detta i avsikt att höja nöjdhetsgraden. Förvaltning tolkas i det här fallet som Fritid förening. Andelen ungdomar som är medlemmar i föreningar mäts genom LUPP-undersökningar. Nästa undersökning kommer att genomföras Andelen ungdomar i föreningslivet sjunker generellt i riket. Verksamheten har dock en förhoppning om att de pågående insatser som görs för och tillsammans med föreningslivet innebär att resultatet inte sjunker. Nöjd medborgarindex genomförs för närvarande vartannat år. 122

125 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Måltidsservice Måltidsservice Uppdrag Uppdraget är att tillgodose förvaltningens efterfrågan på måltider. Verksamheten bedrivs i tillagnings-, mottagnings- och serveringskök. Färdiglagad mat distribueras till serveringsköken och till viss del även till mottagningsköken. Kommunfullmäktige har beslutat om inriktningsmål, vilka styr verksamheten i tillämpliga delar. Måltidsservice följer kommunens gemensamma riktlinjer för mat i förskoleverksamheten för att grundlägga goda matvanor hos barnen. Andra styrregler är livsmedelslagen samt regler och anvisningar från miljö- och hälsoskyddsnämnden, Skolverket med flera. Samtliga menyer ska så långt som möjligt vara näringsvärdesberäknade och följa SMART-konceptet.* Informationsmått Utfall 2015 Antal serverings- och leveransställen Varav antal tillagningskök Uppskattat antal tillagade måltider per dag (ej frukost, mellanmål) Andel ekologiska råvaror, % Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Måltidsservice Intäkt Kostnad Netto Budgeten har anpassats till objektsförändringar enligt lokalresursplanen samt ökning av barn och elever i förskola respektive grundskola. Svinnprojektet pågår till och med år Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Lokalhyror 11% Övriga kostnader 4% Råvaror 27% Lön + PO 58% * SMART = Ät S.M.A.R.T.-modellen är framtagen av Centrum för Tillämpad näringslära som ett konkret förslag på hur Sveriges befolkning med enkla förändringar kan tillgodose sitt näringsbehov och samtidigt minska miljöbelastningen påtagligt. 123

126 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Måltidsservice Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Härryda kommun serverar smakfull kost av god kvalitet som ger energi, främjar hälsa och ett aktivt liv. Maten är god, vällagad och anpassad efter varje åldersgrupps speciella behov. Förskolan andel nöjda vårdnadshavare enligt UTK:s enkät, %. Skolan andel nöjda elever enligt UTK:s enkät, % Särskilda boenden Socialstyrelsens öppna jämförelser*, % Boende på kommunens särskilda boenden kan välja mellan två maträtter till middag. Andel brukare som kan välja mellan två maträtter, % Måltidspersonalen har god kunskap i näringslära för de olika målgrupperna. Andel anställd måltidspersonal med lägst gymnasiekompetens i näringslära, % Måltider innebär en möjlighet att äta under estetiskt tilltalande former som stimulerar till positiva möten och social samvaro. Barn och elever har tillräcklig tid att äta. Pedagoger medverkar vid skolmåltiderna. Andel elever som har möjlighet att äta lunch i minst 20 minuter, %. Antal pedagogiska måltider** ,0 1,0 1,0 1,0 1,0 * Andel brukare som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra. ** Avser antal pedagogiska måltider per dag och klass i genomsnitt. Måltiderna näringsberäknas av kostutvecklaren så att rekommendationerna för förskola, skola och äldreomsorg i huvudsak följs. Ett aktivt och konstruktivt arbete ska ske i skolornas matråd ihop med elever och skolledning. De äldre på boendena ges möjlighet att påverka maten genom fritidsråd och husmöten där måltidspersonal medverkar. Där möjlighet finns ska två maträtter erbjudas. Detta kräver i vissa fall samarbete med Socialtjänsten när det gäller planering och servering av måltiderna. Ekdalagården/Säterigården beräknas tillkomma från och med Medarbetarna utbildas kontinuerligt. En utbildning i dietik planeras till år Genom samarbete med grund- och gymnasieskola samt tillämpning av Skolverkets rekommendationer gällande schemaläggning ges eleverna förutsättningar att äta lunch utan stress. Genom ett beslut inom UTK ska en pedagog per klass äta lunch tillsammans med eleverna. 124

127 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Service Service Uppdrag Det övergripande målet för servicefunktionen är att ge kommunens invånare, företag och medarbetare service av hög klass. Detta ska ske genom att vara tillgänglig, ge snabb hjälp och korrekta svar på frågorna. Funktionen består av konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning, kontaktcenter samt kontorsservice. Konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning samt kontaktcenter arbetar främst externt gentemot invånare och företag medan kontorsservice är en intern serviceorganisation för kommunens medarbetare. Informationsmått Utfall 2015 Antal ärenden från externa till kontaktcenter, st Varav telefon, % Varav e-post % Varav besök, % Antal ärenden konsumentvägledning Antal ärenden budget- och skuldrådgivning Väntetid till budget- och skuldrådgivning (snittväntetid).* 1 mån 1 mån 1 mån 1 mån 1 mån *En månads väntetid innebär att det i praktiken inte är någon kö då det tar ungefär en månad för skuldsatta personer att få fram det underlag som behövs för att inleda ett ärende. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Service Intäkt Kostnad Netto Budget för kapitalkostnader avseende inköp av inventarier till följd av tillbyggnad av kommunhuset har överförts från övriga sektorer. 125

128 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Service Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Budget- och skuldrådgivning /konsumentvägledning. 14% Gemensam administration 8% Kontaktcenter 54% Kontorsservice 24% 126

129 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Service Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Kontaktcenter ska snabbt kunna ge svar på majoriteten av de frågor som invånare, företag och besökare har utan att behöva skicka dem vidare till andra personer i förvaltningen. Kontaktcenter ska ha en mycket hög tillgänglighet under kontorstid och ge ett gott bemötande. Med förebyggande insatser undviks att den enskilde hamnar i ekonomisk utsatthet och en skuldsatt situation. Kontorsservice ska se till att kommunhusets viktiga funktioner upprätthålls, sköta möbelinköp, posthantering, utveckla miljö-arbetet samt säkerställa en bra fysisk arbetsmiljö för dem som arbetar där. Andel samtal besvarade inom 60 sekunder, %. Andel direktlösta ärenden, %. Tillgänglighet i telefon (andel samtal som kommer fram till servicevägledare), %. Kundnöjdhet i undersökning av så kallad mystery caller, %. Antal föreläsningar för elever och allmänhet i konsumentrådgivningsfrågor. Antal föreläsningar för elever och allmänhet i budget- och skuldrådgivningsfrågor. Antal genomförda utrymningsövningar Bred kompetens och tillförlitlig bemanning bidrar till att alla servicevägledare kan besvara alla frågor inom sitt ansvarsområde. Certifiering av servicevägledarnas sätt att arbeta gentemot invånare, företag och besökare säkerställer ett gott bemötande och en hög servicenivå. Föreläsningar för skolelever ger dem större kunskap och därmed bättre förutsättningar att undvika skuldsättning som leder till ekonomisk utsatthet. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställs exempelvis brandskydd och utrymningsförmåga. Utbildning av kommunhusets brandskyddsorganisation genomförs regelbundet. Kontorsservice sköter centrala inköp av möbler och ser till att detta köps på gällande ramavtal. En aktiv roll tas också inför upphandlingar gällande posthanteringstjänster. Kontorsservice leder funktionens miljöarbete och tar ett övergripande miljöansvar för hela kommunhuset, exempelvis genom inköp av miljömärkt papper till skrivarna. 127

130 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Städservice Städservice Uppdrag Städfunktionens uppdrag är att tillgodose förvaltningens behov av städning. Styrande är kommunens miljöpolicy. Funktionen utför daglig städning, golvvård, fönsterputsning, bygg- och flyttstädningar samt även extrabeställningar. Informationsmått Utfall 2015 Städyta m Antal städobjekt Antal städobjekt minskar i början av planperioden men städytan ökar ändå till följd av tillbyggnader. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Städservice Intäkt Kostnad Netto Budgeten har justerats utifrån planerade volymförändringar enligt lokalresursplanen. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Material 8% Övriga kostnader 6% Lön + PO 86% 128

131 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Städservice Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Städarbetet ska i möjligaste mån anpassas till brukarnas verksamhet och önskemål. NKI Svarsfrekvens enkätundersökning Städservice personal är välutbildad och miljömedveten. Andel miljömärkta produkter, %. Andel av tillsvidareanställd personal som genomgått SRY städutbildning, %. Andel av personalen som är certifierad enligt SRY, % Nöjda kunder uppnås genom väl utförd städning enligt överenskommen standard och beredskap för att tillmötesgå nya eller förändrade önskemål. Städservice har som målsättning att ha uppföljningssamtal med husansvarig en gång per år för att kontrollera att städningen fungerar enligt överenskommelse. Enkätundersökning genomförs för att få ytterligare kunskap om kundernas synpunkter. Städningen planeras så att den anpassas till verksamhetens scheman, för minsta möjliga störningar. För att uppnå effektivitet och god kvalitet används väl utprovade metoder och material. Kontroll av städningens kvalitet genomförs två gånger per år och eventuella brister åtgärdas. Samtliga tillsvidareanställda medarbetare ska ha genomgått en utbildning som kan leda till yrkescertifiering. Denna utbildning genomförs en gång per år. Städutrustningen ska vara den ergonomiskt bästa med möjligheter till individuell anpassning. Miljömärkta och allergitestade kemikalier samt så torra metoder som möjligt används. 129

132 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Säkerhet Säkerhet Uppdrag Säkerhetsfunktionens uppgift är att samordna förvaltningens arbete med krishanterings- och säkerhetsfrågor. Funktionen ansvarar även för att administrera kommunens brottsförebyggande råd, Brå. Vid extraordinära händelser fungerar kommunstyrelsen som krisledningsnämnd. Krishanteringen leds av krisledningsgruppen. Vid olyckor finns också POSOM-gruppen för psykosocialt omhändertagande. Den del av verksamheten som rör krishantering finansieras av statsbidrag. Styrande för arbetet är framför allt: Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) Lag om skydd mot olyckor (2003:778). Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Säkerhet Intäkt Kostnad Netto I budgeten ingår en kostnadsökning på 0,8 mkr till följd av nytt avtal för bevakningstjänster i kommunen. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Övriga kostnader 13% Lön + PO 38% Bevakningskostnader 49% 130

133 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Säkerhet Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Medborgarna upplever kommunen som trygg och säker. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och SKL (Sveriges kommuner och landsting) öppna jämförelser Trygghet och säkerhet, placering. 17 Bland de 25 bästa kommunerna i landet Bland de 25 bästa kommunerna i landet Bland de 25 bästa kommunerna i landet Bland de 25 bästa kommunerna i landet Kommunen har god förmåga att hantera olika typer av oönskade händelser. Antal krisledningsövningar per år. 2 Minst 2 Minst 2 Minst 2 Minst 2 Säkerhetsfunktionen ska genom utbildning och ett nätverk av risksamordnare medverka till att sprida ett säkerhetstänkande i den kommunala verksamheten. Riskinventeringar ska genomföras kontinuerligt och åtgärdsplaner upprättas utifrån dessa. Samverkans- och samtjänstavtal med polisen innebär bland annat att de är på plats i kommunhuset en gång i veckan. För att ge invånarna bättre service hanterar kontaktcenter enklare polisiära administrativa uppgifter såsom hittegodshantering, viss vägledning samt att ta emot polisanmälan. Utbildning av hela krishanteringsorganisationen, krisledningsgruppen och informationsverksamheten genomförs. 131

134 Sektorn för administrativt stöd Sektorn för administrativt stöd Sektorns uppdrag Sektorn tillhandahåller service till den politiska organisationen, till förvaltningen samt till medborgare och övriga externa intressenter. Sektorns arbetsuppgifter omfattar kansli och kommunikation, ekonomi och upphandling, personaladministration samt miljö- och hälsoskydd. Sektorn styrs av reglementen, lagar, avtal, policyer och beslut från kommunstyrelse samt kommunfullmäktige. Politiskt fastställda mål Inga inriktningsmål är antagna för sektorn. Kommunstyrelsen har fastställt verksamhetsmål för samtliga verksamheter. 132

135 Sektorn för administrativt stöd Resultatbudget/plan Belopp, tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Budget Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Fsg av verksamhet och entreprenad Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader m.m Köp av huvudverksamhet Lokalhyror och markhyror Avskrivning och internränta Övriga kostnader Summa kostnader Nettokostnader Kansliverksamheten förstärks med en kommunjurist för att hantera den ökade mängden juridiska frågor och ärenden. Uppdrag som tidigare drivits i projektform men som nu har övergått i driftsfas har övergått till respektive driftverksamhet. Detta avser exempelvis medel för Jobbvision och miljöledning. Anslaget avseende utredningspengar har minskats. Den planerade utökningen avseende ytterligare en miljöinspektör har uteblivit. Medlemsavgiften till Räddningstjänstförbundet ökar med cirka 0,7 mkr år 2017 och med cirka 3 mkr mot planperiodens slut. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Miljö- och hälsoskydd 5% Personal 23% Ledning 40% Ekonomi och upphandling 17% Kansli och kommunikation 15% 133

136 Sektorn för administrativt stöd Investeringsbudget/plan Belopp, tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Investeringarna består i huvudsak av den kommungemensamma budgeten för konstnärlig utsmyckning som motsvarar 0,5 procent av kommunens samlade investeringsbudget. Anslag finns för servrar för sektorns IT-system samt fortsatt investering i e-arkiv Inkomst Utgift Netto

137 Sektorn för administrativt stöd Ledning Ledning Beskrivning Kommunledningen består av kommundirektören, som är kommunens högsta tjänsteman. Kommundirektören är även sektorschef för sektorn för administrativt stöd. Under funktionen budgeteras dessutom förbundsavgifter och förvaltningsgemensamma utredningar. I förbundsavgifterna ingår bland annat medlemsavgift till Räddningstjänstförbundet Storgöteborg vars uppgift är att ansvara för räddningstjänst samt förebyggande åtgärder mot brand. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Ledning Intäkt Kostnad Netto Av verksamhetens budget består cirka 25 mkr av medlemsavgift till Räddningstjänstförbundet. Resurser finns för kommande förvaltningsgemensamma projekt. Anslaget har minskats enligt plan och vissa projekt har övergått i driftsfas och därmed har budget övergått till de verksamheter där drift sker. Detta avser exempelvis Jobbvision och medel för kommunikatör och kommunjurist. 135

138 Sektorn för administrativt stöd Kansli och kommunikation Kansli och kommunikation Uppdrag Kansliet styrs huvudsakligen av lagar, avtal, policyer och reglementen samt av kommunstyrelsens verksamhetsmål. Kansliet ska fullgöra förvaltningens uppgifter vad avser post och diarium, ärendehantering, centralarkiv, allmänna val och information, samt svara för sekreterarskap för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, revisorer, pensionärsråd, rådet för funktionshinderfrågor och kommundelsstämmor. I uppdraget ingår också att vara administrativt stöd till kommunfullmäktiges fasta och tillfälliga beredningar. Kansliet ansvarar för intern konsultation och utbildning i juridiska frågor till sektorerna samt samordning av strukturerna i kommunens långtidsplanering, ärendehantering och gemensamma administrativa rutiner. Kommunens gemensamma kommunikationsverksamhet bedrivs av funktionen. Informationsmått Utfall Antal diarieförda ärenden Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Kansli och kommunikation Intäkt Kostnad Netto I verksamhetens budget utgör personalkostnader cirka 7 mkr och konsultarvoden cirka 1,4 mkr. Verksamheten har utökats med en kommunikatör samt en kommunjurist. Finansiering har skett internt, i sin helhet avseende kommunikatörstjänsten och till hälften avseende kommunjuristtjänsten. Driftskostnaderna avseende e-arkiv och intranät har halverats enligt tidigare plan. Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Information från funktionen ska uppfattas som tydlig och servicen ska vara professionell. Nöjd medborgarindex avseende kommunens webbplats (betyg 1 10). 8,8 9,0 9,1 9,1 9,1 Funktionen ska ha ett konsultativt arbetssätt och sträva efter att nyttja den mest effektiva kommunikationskanalen för varje tillfälle samt anpassa kommunikationen till målgruppen. Kansliet kommer under perioden att ytterligare utveckla och digitalisera administrativa rutinerna avseende bland annat dokument- och ärendehantering samt e-arkiv. 136

139 Sektorn för administrativt stöd Ekonomi- och upphandling Ekonomi- och upphandling Uppdrag Funktionens uppgift är att vara kommunens samlade enhet för ekonomi- och upphandlingsfrågor. I uppdraget ingår att stödja kommunstyrelsen och förvaltningen i ekonomiska frågor och hantera kommunens samtliga kund- och leverantörsfakturor. Funktionen upprättar månadsrapporter, bokslut samt sammanställer kommunens förvaltningsberättelse och budget. Funktionen hanterar alla kommungemensamma ramavtal samt ramavtal som är specifika för sektor för socialtjänst samt utbildning och kultur. Kommunens försäkringar samordnas. Informationsmått Utfall 2015 Antal leverantörsfakturor Varav elektroniska Antal kundfakturor Ekonomiska rapporter till KS Antal ramavtal Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Ekonomi och upphandling Intäkt Kostnad Netto I verksamhetens budget utgör cirka 12,5 mkr personalkostnader. Ökat utrymme är skapat avseende licenskostnader samtidigt som behovet av konsulter har minskat. 137

140 Sektorn för administrativt stöd Ekonomi- och upphandling Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Information från funktionen ska uppfattas som tydlig och servicen ska vara professionell. Kommunen ska ha en korrekt och aktuell redovisning. Jag får bra service av personalen på funktionen, (%). Jag får ett vänligt bemötande av personalen på funktionen, (%). Den information jag får är av hög kvalitet, (%). Personalen är tillgänglig när jag behöver hjälp, (%). Antal avvikelser från rekommendationer. Leverantörstrohet, (%) Professionella upphandlingar och god tillgänglighet till ramavtalen bidrar till effektivt resursutnyttjande. Andel uppnådda mål i upphandling, (%). * Andel ramavtal utan väsentliga anmärkningar, (%). * *Indikatorn är ny och kommer att mätas från och med Chefsenkät görs vartannat år. Beslutsstödsystemet Qlikview kommer att fortsätta utvecklas och fler applikationer kommer anslutas för att ytterligare förbättra och bredda möjligheterna till information och uppföljning. En korrekt och aktuell redovisning ska uppnås genom upprättande av tydliga rutiner och anvisningar samt genom en aktiv dialog. Inga revisionsanmärkningar har riktats mot redovisningen. Redovisningen bedöms följa lagen om kommunal redovisning, och god redovisningssed tillämpas. Dock följs inte alla rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. År 2018 bedöms antalet avvikelser från rekommendationerna minskas med två. Enligt förslag från statens offentliga utredningar föreslås att pensionsförpliktelser redovisas enligt fullfondsmodellen. Detta är den modell som idag används av Härryda kommun. Lagförslaget föreslås gälla från och med 1 januari Under 2018 räknas även övergången till komponentavskrivning vara genomförd. Eventuell återstående avvikelse avser redovisning av exploatering. Verksamhetshetsmålet syftar till att ge förvaltningen tillgång till rätt varor och tjänster. Indikatorerna visar hur väl detta uppfylls genom att mäta och följa upp hur stor andel av inköpen som görs hos upphandlade ramavtalsleverantörer, resultatet av upphandlingar och eventuella anmärkningar i löpande avtalsuppföljning. På det sättet sker en löpande uppföljning och förbättring av upphandlingsarbetet och verksamhetsmålets uppfyllnad. 138

141 Sektorn för administrativt stöd Personal Personal Uppdrag Personalfunktionen är kommunens centrala resurs för personalfrågor. Huvuduppgifterna är att genom ett konsultativt arbetssätt stödja chefer i personalfrågor. Funktionen ska se till att kommunen som arbetsgivare följer lagar, avtal och policyer inom området, samt följer upp och kontrollerar bland annat sjukfrånvaron. Funktionen arbetar även med strategiska personalfrågor som ledarutveckling och kompetensförsörjning. Till arbetsuppgifterna hör även kommuncentrala förhandlingar och samordning av löneöversynen i kommunen. Funktionen ansvarar för all lönehantering, pensionshantering och personalstatistik av olika slag. Den förebyggande personalvårdsenheten Oasen ingår som en del av personalfunktionen. Oasen har två huvuduppgifter: dels att arbeta med att förebygga ohälsa, dels att arbeta med verksamhetsutveckling och arbetslagsutveckling. Oasen arbetar även med rehabilitering av medarbetare i nära samarbete med personalspecialisterna. Personal har ett uppdrag att under 2017 implementera friskvårdsbidrag (1 000 kr per anställd). Informationsmått Utfall 2015 Antal löneutbetalningar per år Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Personal Intäkt Kostnad Netto I verksamhetens budget utgör cirka 16 mkr personalkostnader. 139

142 Sektorn för administrativt stöd Personal Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Information från funktionen ska uppfattas som tydlig och servicen ska vara professionell. Jag får bra service av personalen på personalfunktionen, (%)*. Jag får ett vänligt bemötande av personalen på personalfunktionen, (%)*. Den information jag får är av hög kvalitet, (%) * * Enligt chefsenkät. Personalen är tillgänglig när jag behöver hjälp, (%)* Funktionen har som målsättning att under de kommande åren bibehålla nivån på service, kvalitet och tillgänglighet gentemot chefer och övriga medarbetare. Funktionen kommer, i samråd med kommundirektören och förvaltningens ledningsgrupp, att fortsätta utveckla chefs- och ledarutbildningen i kommunen. 140

143 Sektorn för administrativt stöd Miljö- och hälsoskydd Miljö- och hälsoskydd Uppdrag Miljö- och bygglovsnämnden är lokal tillsynsmyndighet enligt miljöbalken, livsmedelslagen samt smittskyddslagen och ska uppmärksamt följa utvecklingen i kommunen, delta i samhällsplanering, lämna råd och upplysningar till allmänheten samt vara kommunens främsta rådgivare och sakkunnig när det gäller miljö- och hälsoskyddsfrågor, livsmedelskontroll och smittskyddsfrågor. Miljö- och hälsoskydd utför tillsyn på uppdrag av miljö- och bygglovsnämnden. De flesta beslut av rutinkaraktär har delegerats till miljö- och hälsoskydds handläggare. Miljö- och bygglovsnämnden fastställer årligen en tillsynsplan för verksamheten enligt miljöbalken och livsmedelslagen. Det görs en prioritering med utgångspunkt från lagstiftningens krav, miljöoch hälsoskyddssituationen i kommunen samt nationella och lokala miljömål. Genom inspektioner, provtagningar, samtal och rådgivning bedrivs tillsyn hos olika verksamheter runt om i kommunen. Detta berör industrier, livsmedelsförsäljning, restauranger, bostäder, anläggningar för vattenförsörjning och avloppsrening med mera. Arbetet syftar till att förhindra uppkomst av olägenheter som kan vara skadliga för människors hälsa eller miljön. Informationsmått Utfall 2015 Antal årsarbetare Antal inspektioner och uppföljande återbesök Antal delegationsbeslut Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Miljö- och hälsoskydd Intäkt Kostnad Netto Verksamhetens budget består till största del av personalkostnader. Den planerade utökningen av ytterligare en miljöinspektör är reviderad då finansiering inte bedöms kunna ske via ökade tillsynsintäkter. 141

144 Sektorn för administrativt stöd Miljö- och hälsoskydd Fördelning av intäkter för myndighetsutövning, budget 2017 TIllsyn folköl, tobak & receptfria läkemedel 3% Tillsyn livsmedel 34% Tillsyn miljöskydd och hälsoskydd 63% Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Resultat av enkätundersökning >66 >66 >66 Miljö- och hälsoskydd ska ge god service och information till kommunens medborgare och verksamhetsutövare. Funktionen ska uppfattas som professionell och kompetent. Avlopp, ärendets tid från ansökan till beslut, inklusive kompletteringar och utredningar, dagar 1 Avlopp, handläggningstid från komplett ansökan till beslut, dagar 2 Handläggningstid, antal dagar, bergvärmepump. Handläggningstid, antal dagar, livsmedel, registrering av ny verksamhet. 1 Indikatorn är ny från och med (Qlikview, medianmedelvärde) 2 Urval av ärenden där ansökan inlämnats senaste året. Indikatorn är reviderad från < <7 <7 <7 <7 Miljö- och hälsoskydd har som ambition att handlägga inkommande ärenden inom en månad, så att sökanden eller anmälaren får ett beslut eller svar inom den tiden. För de flesta ärenden av rutinkaraktär handlar handläggningstiden om några dagar eller veckor, medan mer komplicerade ärenden kan dra ut längre på tiden. Arbetet ska vara förebyggande och förutseende med råd och upplysningar för att så tidigt som möjligt leda till lösningar och väl underbyggda beslut. Verksamheten är i hög grad styrd av inkommande ärenden och enligt tillsynsplanen ska tillstånds-, anmälnings-, godkännande- och klagomålsärenden alltid handläggas med högsta prioritet. En sammanställning över vilken tid ett tillstånds- respektive anmälningsärende tar i snitt, räknat från ansökan lämnas in fram till beslutsdatum, redovisas i indikatorerna ovan. Vad det gäller indikatorn avseende enkätundersökningen bedöms godkänt (SKL, Insikt). Enkätundersökningen är gemensam för många kommuner och är under utveckling. 142

145 HÄRRYDA KOMMUN Kommunfullmäktige SAM MANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20I6-TT-T4 Sida 18 Kf $ 148 Dnr 2015KS BUDGET/PLAN 2OT7 _2021 MED TILLHÖRANDE STYRDOKUMENT Hänyda kommun har ett fastställt arbetssätt for långtidsplanering. Förslag till budget/plan från partierna behandlas som ett forslag "paket". Det innebär att partiernas forslag ska innehålla nedanstående delar som är en del i långtidsplaneringen. Bo stadsjör s örj ningsprogr am 2 0 I I Bostadsflorsöq'ningsprogrammet är en del av kommunens långsiktiga arbete med planflorsörjning och investeringsbudget. På kort sikt utgör programmet underlag flor detaljplaneläggning, projektering och for upprättande av befolkningspro gnosen. Mål fr;r god ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det for ekonomin ska anges de finansiella mål och riktlinjer som är av betydelse ñr god ekonomisk hushållning. För verksamheten ska också anges mål och riktlinjer/verksamhetsmål som är av betydelse flor en god ekonomisk hushållning. Driftbudget, inklusive verksamhetsplan och verksamhetsmål far år 20I7-20 I 9 samt investeringsbudget 20 I I Va{e år ska en budget upprättas for nästa kalenderår samt en plan ftir de kommande tre åren for driftbudget och fem åren flor investeringsbudget. Budgetåret utgör första året i planen. Exploateringsbudget 20 I I Va{e år upprättas en exploateringsbudget som redovisar de exploateringsprojekt som är aktuella flor planperioden. Lokalresursplan 2 0 I I En del i långtidsplaneringen är upprättandet av en samlad lokalresursplan (LRP) ftir den kommunala verksamheten. Utdebitering 2017 Kommunfullmäktige ska varje år fastställa utdebiteringen for kommande år Signatur justerande \t WW' J,.il:, Wl í- Utdragsbestyrkande,,4o 4" ; G -'v-'7 <*-"e"*"' ;>.J o/'õ * L**.*

146 HARRYDA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum 20r6-11-t4 Sida 19 forts Kf $ 148 Långlfristig upplåning 2 0 I 7 Utifrån investeringsbudgeten bedöms ett behov finnas av långfristig upplåning under Anslagsbindning 2017 Anslagsbindningsnivån fastställs varje år for drift- och investeringsbudget. Uppdrag I samband med budgetlplan finns möjlighet att i partiernas forslag lämna uppdrag till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen behandlade ärendet i $ Kommmunfullmäktiges behandlin g Yttranden Per Vorberg (M), Mats Werner (S), Hans Hofflander (L), Eva Rydén (C), Calle Johansson (SD), Roland Jonsson (MP), Leif-Ove Bohlin (KD), Kersti Lagergren (M), Bengt Andersson (V), Anna Palmér (S), Ronny Sjöberg (C), Steinar Walsö Kanstad (KP), Siw Hallbert (S), Thomas Gustavsson (S), Marcus Berggren (MP), Leif Persson (-), Anders Halldén (L), Pär Lundqvist (L), Erik Lagerström (L), Björn Magnusson (S), Robert Langholz (S) och Ing-Marie Samuelsson (S). Yrltanden Per Vorberg (M) yrkar med instämmande av Hans Hofflander (L), Leif-Ove Bohlin (KD), Kersti Lagergren (M), Ronny Sjöberg (C), Steinar Walsö Kanstad (KP), Anders Halldén (L), Eva Rydén (C), Pär Lundqvist (L) och Erik Lagerström (L) bifall till kommunstyrelsens florslag enligt bilaga 4. Mats Werner (S) yrkar med instämmande av Anna Palmér (S), Siw Hallbert (S) och Thomas Gustavsson (S) bifall till forslag till budgetþlan for enligl bilaga 5. Calle Johansson (SD) yrkar bifall till florslag till budget/plan ftir enligt bilaga 6. Signatur justera -/vt('! l,'wç' if\i l'd*f trl Utdragsbestyrkande

147 HARRYDA KOMMLIN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-It-14 Sida 20 forts Kf $ 148 Roland Jonsson (MP) yrkar med instämmande av Marcus Berggren (MP) bifall till forslag till budgetþlan20t enligt bilaga7. Bengt Andersson (V) yrkar bifall till lorslag till budgetþlan for 20ll-202t enligt bilaga 8. Propositionsordning Ordforanden redovisar att hon fürst kommer att ställa proposition på kommunstyrelsens forslag och ovanstående yrkanden i sin helhet från Mats 'Werner, Calle Johansson, Roland Jonsson och Bengt Andersson. Kommunfullmäktige godkänner redovisad propositionsordning. Proposítíon Efter ställd proposition på kommunstyrelsens forslag och ovanstående yrkanden från Mats Werner, Calle Johansson, Roland Jonsson och Bengt Andersson finner ordforanden att kommunfullmäktige beslutat bifalla kommunstyrelsens forslag. Votering begäres. Ordtõranden meddelar att kommunstyrelsens forslag är huvudforslag. Motfíirslag Följande yrkanden kvarstår: Mats Werners yrkande Calle Johanssons yrkande Roland Jonssons yrkande Bengt Anderssons yrkande Efter ställd proposition finner ordforanden att fullmäktige beslutat att Mats W'erners yrkande ska vara motflorslag i huvudvoteringen. Signatur justera 'vv'* '- [,'tl t lit J it'1-41 i

148 HARRYDA KOMMTIN Kommunfullmäktige SAM MANTRÄDESPROTOKO LL Sammanträdesdatum 20t6-Lr-14 S da 21 forts Kf $ 148 Huvadvotering Följande voteringsproposition godkännes. Den som bifaller kommunstyrelsens fi)rslag röstar Ja. Den som bifaller Mats Werners yrkande röstar Nej. voteringen utfaller sä aft 2S ledamöter röstar Ia, 13 röstar Nej och 9 Avstår, bilaga 9 voteringslista. Kommunfu llmäkti ge har således beslutat b i falla kommunstyrel sens forslag. Kommunfullmäktiges beslut i enlighet med kommunstyrelsens fürslag Fullmäktige fastställer bostadsforsöq'ningsprogram flor perioden r enligt forvaltningens forslag daterat den 1 4 juni med tillägg och ändringar enligt bilaga 4. Fullmäktige fastställer mål lor god ekonomisk hushållning für perioden enligt ftirvaltningens ftirslag daterat den 14 juni 2016 med ändring enligt bllaga 4. Fullmäktige fastställer driftbudget inklusive verksamhetsplan for 2017 och plan flor enli$ samt investeringsbudget for med tillägg och ändringar enligt bilaga 4. Fullmäkti ge fastställer exploateringsb udget for p eriode n 20 r enli gt forvaltningens florslag daterat den 14 juni Ful lmäkti ge fastställer I okalresursplan for perioden 20 I enli gt forvaltningens forslag daterat den 14 juni 2016 med tillägg och ändringar enligt bllaga 4. Fullmäktige fastställer den kommunala utdebiteringen for är 2017 t11120,62 per skattekrona enligt bllaga 4. Signatur justerande {i/'i -1e" wl

149 HARRYDA KOMMLIN Kommunfullmäktige SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum 20r6-It-t4 Sida 22 forts Kf $ 148 Fullmäktige beslutar att långfristig upplåning fir ske år 2017 med295 mnkr upp till maximal långfüstig skuld pä795 mnkr enligt bilaga 4. Fullmäktige beslutar att anslagsbindning lor drift- och investeringsbudget ska ske enligt bllaga 4. Fullmäktige lämnar uppdrag åt kommunstyrelsen enligt bilaga 4. Mot beslutet reserverar sig Ardian Avdullahu (S), Birgitta Eriksson (S), Thomas Gustavsson (S), Ing-Marie Samuelsson (S), Robert Langholz (S), Anna Palmér (S), Björn Magnusson (S), Siw Hallbert (S), Patrik Linde (S), Ulla-Karin Johansson (S), Roland Jonsson (MP), Lina Eiserman.{lund (MP), Birgitta Olsson (MP), Marcus Berggren (MP), Jennie Çellgren (V), Bengt Andersson (V), Calle Johansson (SD), Boris Leimar (SD), Anders Johansson (SD) och Reine V/ahlberg (SD). Bilaga 10 skriftlig reservation från Mats Werner (S). Signatur j l,nra,'1.ê, IM

150 Bilaga 4 till kommunfullmäktiges protokoll den 14 november 2016 Ma oritetens förslag Budget 2O{7 fc r 2ß I Majoritetens förslag till Budget för 2A17 med plan för frl "t&3str S/ W -Lß llrl 'l

151 îi,i Den styrande majoriteten består av fem partier, moderaterna, liberalerna, centerpartiet, kristdemokraterna och sportpaftiet. Vi är fem olika partier som tycker olika i vissa frågor men som ser vikten av ett stabilt samarbete. Vi visar respekt för varandras åsikter, och i ett bra samarbete ingår det att samtliga partier oavsett mandatstorlek får vara beredda att kompromissa för att hitta en gemensam ståndpunkt i olika beslut som t.ex. budget. Vi har alla ett stort fokus på våra medborgare och det är viktigt att vi tydligt visar i ord och beslut vår viljeriktning så att förvaltningen vet vad som skall göras och att medborgare ser nyttan. i._'.ii,:i..:;:. \ ; I Sedan förvaltningen lämnade sitt förslag till budget har det kommit en ny skatteprognos som minskar det budgeterade resultatet med 60 miljoner kronor över en treårsperiod. I vårt budgetförslag för 2017 och planer för fortsätter vi vårt arbete med tydligare politisk styrning och nödvändiga förändringar för att nå våra må. Vi är medvetna om att det i plan för 2019 ser allvarligt ut. Därför är det viktigt att vifortsätter arbetet med att hitta smartare sätt att arbeta, detta gäller såväl politik som förvaltning. Vi kommer noga följa utvecklingen och är beredda att vidta nödvändiga åtgärder och ta vårt ansvar för ekonomin och stabiliteten för kommunen när och om så krävs. I vårt förslag finns stora satsningar som vi ser ha goda effekter både på kort och lång sikt, och vi bedömer att med våra förslag så kommer de ekonomiska förutsättningarna förbättras över tid. Budgetförslaget kommenteras mer under respektive del Vi i majoriteten står gemensamt bakonn detta budgetforslag! för Moderaterna Li ì á t J "f' Þ,'lç#" lvt '/í:v'll fór Centerpartiet för stdemokraterna for Sportpadiet 1 r, -'-,t,,çi"4, r.l'.; ',"1i r,trl :t Ì I \*:=

152 {lt "".,h túr% qþ ft i":"'t' Bostadsförsörjn i ngsprog ram met utgör ri ktl i njer for kom mu nens a mbition om expansion och utveckling samt bostadsbyggandets omfattning. På kort sikt utgör programmet underlag för detaljplaneläggning och projektering samt kommande prognos för befolkningens tillväxt och fördelning. Programmet är tillsammans med befolkningsprognosen en viktig förutsättning för långtidsplanering och lokalresursplanering samtidigt som det ska kunna tillgodose nuvarande och kommande efterfrågan på bostäder i kommunen samt styra utvecklingen så att denna ligger i fas med infrastruktur och övriga behov. Vi i majoriteten vill att Härryda kommun även fortsättningsvis ska vara en kommun med bra boenden, förskolor och skolor med närhet till naturområden med skog och sjö, en ganska grön kommun, men med stadsliknande utveckling där så passar. Vi vill inte att en stark expansion i kommunens västra delar ska hämma utvecklingen i de östra delarna. Detta för att säkra förskolor, skolor, olika boenden och annan service som följer en samhällsutveckling. För att nå verksamhetsmålet "Byggnationen av bostäder anpassas till en befolkningsökning på ca 1,5% över tid" så rör det sig om ca bostäder per år (l övrigt så anser vi att Landvetter Södra och Mölnlycke Stationsläge ska ligga utanför detta mål och arbetas fram inom ramen for bolag.) GR (liksom Länsstyrelsen) har som uppmaning till alla kommunerna att fórsöka öka sitt nuvarande mål med 0,5%. Det skulle innebära 2o/o för Härryda kommun, vilket är en takt som tidigare utredningar visat att vi klarar av över tid. Om vi ser över den senaste femårs perioden så ligger vi efter, varför vi av flera anledningar under några år behöver öka byggnationstakten ännu mer. Vi behöver då öka planeringstakten, försöka förbättra plan- och bygglovsprocessen och samarbeta rner med privata aktörer. I förvaltningens förslag till bostadsfórsörjningsprogram så är produktionstakten (siffran inom parantes är en utifrån högre produktionstakt i Mölnlycke fabriker) bostäder - ca 2,9o/o (ca 3,7o/o) bostäder - ca 2,5o/o (ca 3,2o/o) bostäder - ca 2,1 o/o (ca 2,9o/o) Till detta så skall vi ha med oss att vi förväntas skapa bostäder till ca 147 kommunplacerade flyktingar varje år som fått PUT, till detta behöver vi minst ca 100 bostäder om året och att dessa bör vara hyresrätter. Bostäder för ensamkommande, drygt 100 personer per år är inte heller med. Sen har vi behovet av trygghetsboenden, vård- och omsorgsboenden, studentbostäder, och alla som behöver bostad i.,1n,' il ü J' '-( rl. i!l-t :t 2 ì I I I "-4 /. \.t4'; nr: \

153 effi*&ffifrffi ITr *h 8,ñ 3 S för att företagen skall kunna få arbetskraft eller ungdomar som skall kunna flytta hemifrån. Nu finns ett stort intresse från markägare och andra exploatörer om exploateringar på privat mark vilket vi i grunden är positiva till. Varje planförfrågan värderas utifrån en helhet där olika överväganden ställs mot varandra. Det finns en stor fördel att ta vara på deras kapacitet och kunskap för att nå våra bostadspolitiska må. Det frigör kommunala resurser som parallellt kan fortsätta planlägga kommunal mark för att ha planberedskap (vilket är viktigt) längre fram eller om några projekt försenas eller uteblir. Naturligtvis skall det planeras för förskolor, skolor och boenden i de områden som det tas fram detaljplaner för och då foljer det LRP (lokalresursplanen) och vi får en god kontroll så att alla delar hänger med. Detta innebär att verksamhetsmålen (KS) "Merparten av producerade bostäder sker på av kommunen ägd mark" och "Byggnationen av bostäder anpassas till en befolkningsökning på ca 1,5o/o över tid" av tidigare nämnda skäl utgår tills vidare. Däremot är det av intresse att fortsätta folja dessa som informationsmått. I samband med ny ÖP tas nya bostadspolitiska inriktnings- och verksamhetsmål fram. Med en ökad byggnadstakt medfóljer en ökad takt av utbyggnad av övrig infrastruktur som också måste vara med i all bedömning. F e ran el ri rr g a I e*l) t{.*{np ì * ile ri rr g a,- i.ì ; r t,.l.nid,.i$ër:;ísir,'j,.ì_,r.r'i-iir;^ä ì i'.'r:'li Förvaftningens förslag med ovanstående intentioner och följande justeringar, kompletteringar och beslut utgör majoritetens förslag till bostadsförsörjningsprogram. 1) "Nyko1 1230" Marken för nytt vård- och omsorgsboende (SABO) säljs på marknadsmässiga villkor till exploatör eller annan utförare som skall driva entreprenaden. Deita innebär samtidigt frieörande av resurser inom SHBsektorn som kan användas iandra projekt. 2) "Nyko11330" Mölnlycke fabriker. Vi är positiva till snabbare utbyggnadstakt (200 per år) för att nå samordningsvinster i produktionen. 3) "Nyko21141" Landvetter centrum kv 3 (Landevi) ska tilldelas Förbo på marknadsmässiga villkor. Detta för att uppnå samordningsvinster då Förbo äger marken och skall uppföra bostäder på Landvetter centrum kv 2 som ligger i samma detaljplan. Tilldelningen innebär samtidigt frigörande av resurser inom SHB-sektorn som kan användas i andra projekt. 4) "Konsortiebildning av Landvetter S-projektet". se BFP bilaga I "Bilda bolag av Landvetter S-projektet". Detta innebär frigörande av resurser inom SHBsektorn senast 2018 som kan användas i andra projekt. Mojlig resursbesparing lägre fram inom sektorn för SHB. 5) "Nyko41 130" Omstart av planarbetet för Bocköhalvön, se BFP bilaga 2 "Omstart av planarbetet för Bocköhalvön". 3 lltti **,WLt L >4ê.1 {L\ -tþ t{'t

154 effieffihffi TTl -.,"L {,9 (B si 6) Förvaltningen får i uppdrag att ta fram en rutin/policy för hur förvaltning, politik, medborgare och sakägare är med i den initiala processen vid uppstart av detaljplanearbete, se BFP bilaga 3 "Policy uppstart planer" 7) "Nyko11320" Mölnlycke C spårområdet. Fördjupad stadsbyggnadsstudie av den långsiktiga utvecklingen av Mölnlyckes centrala delar enligt BFP bilaga 4 "Fördjupad stadsbyggnadsstudie Mölnlycke C" 8) "Nyko431 10" Björkelidsvägen, Rävlanda. Vi är positiva till snabbare utbyggnadstakt för att nå samordningsvinster i produktionen och att byggtiden reduceras. 9) Fler trygghetsboenden i planer BFP bilaga 5 "Trygghetsboenden"!,t nu, lt'(vv -lrt{. ' { liú j I 4 Wr^ *rm

155 n.{.r (..i' l., ar.' $ "...,ì..', å.-"j t {. +..,,4 ì n. "-i,, l fll *h grg 3 S $dq,:rrs{.î$"ni i+jrt:ìi{**'r ii; t,, t:!u [.;-*tr{dv{*tt t,:i S" r"#j s *{{ Ep t &Iå*ÄfiËtr $? Härryda kommun arbetar med ett ovanligt och unikt projekt, att bygga en helt ny "stad" för upp till invånare. Detta projekt är av den omfattningen och den typ att det inte kan ses som en normal kommunal process. i:ì.tt o'':;tì.i'ì', Härryda kommun arbetar med ett ovanligt och unikt projekt, att bygga en helt ny "stad" for upp till invånare. Området ligger strategiskt till mitt i stråket för Götalandsbanan mellan Mölnlycke och Landvetter flygplats, och i ett större perspektiv mellan Göteborg och Borås, Sveriges tredje största pendelstråk. Detta projekt är av den omfattningen och den typ att det inte kan ses som en normal kommunal process. Projektet är större, långvarigare och innehåller fler gränssnitt med intressenter, politiska insatser, myndigheter och organisationer. Det finns också ett potentiellt riksintresse med projektet. Valet står mellan att försöka genomföra detta inom ordinarie kommunal process eller att det hanteras i separat ordning utanför den kommunala organisationen. Det finns både fördelar och nackdelar med de olika alternativen. Förvaltningen har bristande vana och erfarenhet av så stora processor som detta projekt. Förvaltningen saknar tillräckliga resurser. Det är svårt att engagera externa partners inom normala processen i ett tidigt stadium. Eftersom projektet är resurskrävande och framtungt kan den löpande verksamheten och andra mindre projekt i övriga delar av kommunen bli undanträngda. En renodlad kommunal process har en lägre grad av flexibilitet i ett projekt som kan kräva snabbhet och rörlighet i en kontinuerligt föränderlig omvärld. Att bilda bolag och konsortium har stora fördelar som klart överväger. Det finns många liknande exempel att hämta inspiration och erfarenheter ifrån; Kungälv, Södra Munksjön, Hammarby sjöstad, Alvstranden Nya Hovås, Norra Djurgårdsstaden m.fl. Med ett bolag och konsortium finns potential för samarbetspartners med varierande specialistkompetenser. Etablerar erfaren, fokuserad och kompetent företagsledning och projektanknytning av väsentliga specialister och nyckelpersoner. Tydlig kostnadseffektivitet genom kostnadsfördelning med samarbetspartners. Vi har fortsatt full kontroll genom hela plan och exploateringsprocessen. Ar avskilt från övrig kommunal verksamhet och har separerad budget. Full kommunal styrning via ägardirektiv och styrelse., ):...a:.:':;:t,'1. Förvaltningen får i uppdrag att under 2017 tillsammans med politiken bilda bolag och konsortium för Landvetter södra/stad projektet. [,W' -]_,4,{, 5 L ^ rh" *ì

156 ',':' effi*&ffifrffi [tl """h g,& 3 5S Frigör resurser senast 2018 och framåt inom hela förvaltningen. lnom samhällsbyggnadssektorn frigörs motsvarande 1 årsarbetare (drift ca 600' kronor) som idag är dedikerat till projektet i nuvarande form. Detta medför en besparing eller att vi frigör fler resurser för fler åtaganden i andra projekt. Fråga: Vi har under en tid diskuterat att samarbeta kring ett projekt med en mängd olika parter, där en del är myndigheter och andra är företag. Tanken är att alla ska bidra in i projektet och att alla inblandade därefter ska ha rätt att använda resultaten Det vi är osäkra på är formen för samarbetet. Några talar om att vi ska bilda ett konsortium, men vi andra är osäkra på vad det innebär. Hur ska vi göra? Svar: Det talas allt oftare om konsortium som ett sätt att konstruera samarbeten mellan olika parter. Det är dock ofta oklart vad man faktiskt menar. I svensk rätt finns egentligen inga rättsliga figurer som direkt passar in på det man brukar tala om som konsortium. Konsortier bildas genom att partern a träffar avtal, men det som uppkommer är inte automatiskt en juridisk person. Från rättslig mening kallas det som normalt uppkommer for ett enkelt bolag, reglerat i lagen om handelsbolag och enkla bolag. Ett enkelt bolag kan som sådant inte vara avtalspart och inte heller ansvara för åtaganden. Det är alltså alltid de inblandade parterna som ansvarar utåt. Om alla parter är införstådda med detta kan det vara utmärkt med ett konsortium. Om det är ett samarbete om ett utvecklingsprojekt, är det några saker man bör fundera särskilt på. För att samarbetet ska fungera är det viktigt vilka aktörer som ska göra vad, och vilka roller dessa aktörer ska ha. Om inte detta görs tydligt redan inledningsvis är det svårt att få samarbetet att fungera. Det kan till och med vara värt att fundera på om man ska reglera vad sanktionerna blir om någon part inte gör det som förväntas. Om det är ett utvecklingsprojekt är ofta tanken att resultatet ska få användas av alla. För att det ska bli verklighet måste man ofta reglera om rättigheter i form av exempelvis upphovsrätt. Parterna måste helt enkelt komma överens både om vem som eventuellt ska äga rättigheter och hur dessa rättigheter i så fall ska få användas av andra. Att tänka på är också att avtal måste finnas med alla dem som bidragit med material. Om det är anställda hos en av samarbetspartnerna är det inte alls självklart att man inom ramen för ett konsortium får använda det utan att ha avtalat om det särskilt. Christina Wainikka, jurist, Wainikkas innovationsbyrå b ilíw' n'r. It HLt I s,' i \*_._F r'"/þ{- w

157 ArgÅilËt{ In" "*!* "& 3 S Efter KS beslut. Ta fram ägardirektiv. Etablera styrelse. Rekrytera VD - detta är en avgörande punkt Skriv berättelsen som skall locka intressenter Bjud in intressenter till urvalsprocess. lntresseanmälan. Värdering av intressenter Steg 1. Finansiell styrka och referenser Vad vill de bygga kommer i nästa steg, liksom, erfarenhet av att driva stora projekt och detaljplaner i egen regi. Steg 2. Lämplighet och "önskvärda" i organisationen (bra människor med rätt värderingar) se Kungälvsavtalet Steg 3. Samarbetsavtal med kostnadsfördelning av plankostnader Steg 4. Marknadsvärdering byggrätter och Överlåtelseavtal Steg 5. Exploateringsavtal Vi skall lära av andra och nyttja partners De pågående stora stadsbyggnadsprocesser i närområdet som använder detta arbetssätt bör studeras.. Alvstrandsprojektet. Aseberget, Kungälv ' Södra Munksjön, Jönköping. Nya Hovås (KS + SHB. Ber + SHB-sektorn har redan varit på besök) Samtliga tar gärna emot Härryda för information och diskussion. De kan bidra med avtalsstrukturer, "best practice", medborgardialog etc. l,i'rry' -Lt'q -/ lvtt ly-l i - ' \_-/ 7 t&,çlq,

158 {,1;, å"'ll;ri" 11,..È i. ä...,.rr.'; :ì Lã 1:t &ffiåilüff frx *k 8ñ 3 s ffi *' ' r s t rå "ir *t I ;* f1 ;:ì T"å:,-ri: ä,c: f å :' *:[qr] ån r t ve rt i:lj.,:',,.:,'..i i l,i Arbetet med planläggníng för Bocköhalvön "Nyko41130Bocköhalvön" har präglats av ett stort missförstånd mellan politik, medborgare och förvaltning från början. I bostadsforsörjningsprogrammet för 2015 står "Bostadsförsörjningsprogrammet utgör riktlinje för kommunens ambition om expansion och utveckling och bostadsbyggandets omfattning." I...1 "Byggstart for Bocköhalvön planeras till 201 9, området är till stor del omvandlingsområde men innehåller även ny exploatering". I tabellen i samma dokument redovisas 10 kommunala bostäder 2O ,20 bostäder i flerfamiljshus och 10 bostäde r på privat mark. Kommunfullmäktige fastställde bostadsförsörjningsprogram av den 30 september 2014 för perioden enligt föreliggande förslag. I början av sommaren 2015 fick sakägare ett brev om pågående planarbete för Bocköhalvön för att kunna yttra sig. I det förslaget framgick det att det arbetades med ca 240 bostäder. Detta kom som en chock för boende i området och för politiken. Och politiken framförde att man ansåg att det borde göras en omstart av planarbetet för Bocköhalvön, utifrån den stora skillnaden vad politiken beslutat, och den politiska viljan att en planprocess skall inledas med att tillfråga medborgare/sakägare i ett tidigt skede. I bostadsförsörjningsprogrammet fór 2016 som politiken fick i juni 2015, redovisas ett nytt forslag på164 bostäder för Bocköhalvön. I tabellen i samma dokument redovisas 25 bostäder iflerfamiljshus för vardera är och 10 bostäder pä kommunal mark. Samt 25 bostäder i flerfamiljshus 2018,12 bostäder per år samt 30 bostäder på privat mark. Aven detta väckte stora frågor och det fanns inga mojligheter att kunna hantera BFP for 2016 med konsekvenser i alla led och politiken framförde synpunkter igen om att det borde göras en omstart av planarbetet för Bocköhalvön. I beslutet för 2O16 års BFP noterades följande: " ' Noterar att bostadsförsörjningsprogrammet måste arbetas om inför budgetarbetet för 2017 med en grundläggande politisk diskussion om hur vi vill utveckla kommunen." detta syftar bl.a. på planarbetet for Bocköhalvön. Trots detta fortsätter d etaljplanep rocessen. 13:å :'.-; r.. arbetet med Bocköhalvön stoppas för att göra ett omtag. Förvaltningen får i uppdrag att tillsammans med arbetsgruppen för planer (KS) ta fram ett beslutsunderlag fór vad som är den politiska viljan med planarbetet för Bocköhalvön I arbetet ingår att politik och förvaltning inledningsvis för en dialog med medborgare och sakägare om deras syn på hur utvecklingen kan ske. lnn't/,',-{þ þ',ljl r'i I Vq til t+l,ðj v

159 BFP B laga 3: Rutin/policy ftir uppstart av planprocesser E fn,*k"&cs Ë ; i.,'' r'i r rr ''r I Plari och bygglagen framgår vad som är lagkravet vid planarbete i form av samråd och granskningar. Många planer överklagas av olika anledningar och det verkar vara normalläge att det räknas med att allt överklagas. Detta är inte hållbart. I den samhällsutveckling som pågår och med den förändring av människors medvetenhet och engagemang krävs ett nytt sätt att ta tillvara på medborgarnas kunskap och lyssna tíll åsikter också i planarbeten. Vi i majoriteten tror på våra medborgare och att vi arbetar på deras uppdrag. Vi anser att i uppstartsskedet av en planprocess så skall den politiska viljan med planen framgå, som i sin tur kan i många fall bygga på kunskap som inhämtats från medborgare och sakägare. Det kräver en större insats i början men det är känt att dialoger i uppstart och tidiga skeden med en kontinuerlig uppföljning spar tid i slutet av planprocessen, och ofta också med ett bättre resultat som uppskattas av medborgarna. Vi vill därför att det tas fram en rutín/policy för hur det arbetet skall ske i Härryda kommun. Besl u t ' Förvaltningen får i uppdrag att tillsammans med politiken ta fram en rutin/policy för hur förvaltning, politik, medborgare och sakägare är med i den initiala processen vid uppstart av detaljplanearbete samt löpande under processen. l,wi '4'1,4- r /. i /i ttu I I v{1{- ll I I Y*---- I Ire Þ\ \

160 f{ Ë.; fl'1 *,,, i -:.".: r : t,"" É6"{rt gj r",'i"r-:jri '.,: åruhål{ël{ {tt,,"". * 6 3 Si $:d3*"ilãj { å g ; ;,.q d'i :Ëf a3 tt så lr-{ # f"r {ft d st.tt r* E e* râ!o c{ær"x t ;q ffi Ëi si k*t gq ;t åé,üv{ä#$qä [ rt$$trr"x ffi v f'di$l n! ye:ke*r, {,;{irtt s'** I * d **1 æ r 'ñ1 å {ü i'..i íl i1 Mölnlyckes centrala delar står de kommande åren inför en omfattande utbyggnad och förtätning med bostäder, verksamheter och service. Detta kommer att förändra stadsbilden och ställa stora krav på en väl utbyggd infrastruktur. För att säkra att Mölnlycke vidareutvecklas till det attraktiva samhälle som vi önskar, och få ett fullödigt beslutsunderlag i rätt tid, bör en fördjupad stadsbyggnadsstudie på strategisk nivå genomföras under det kommande året. Detta genom att låta något eller ett par av de bästa arkitektkontoren (Sweco, White, Wingårds... det finns flera) få i uppdrag att ta fram förslag på en övergripande stadsbyggnadsplan. Till detta kommer utredningar som bör göras i ett tidigt skede, såsom miljökonsekvensbeskrivning, landskap, bullerutredning, trafiksimuleringar, social konsekvensanalys, geoteknik, kostnadsbedömningar med mera. Arbetet kräver också en kvalificerad projektledningsresurs som är dedikerad till detta projekt. Till detta tillskjuts extra medel för att markera angelägenhetsgraden och täcka kostnader för erforderliga konsultinsatser. Uppdraget skall, med inriktningsmålen för samhällsbyggnad i Alliansens strategiska program som utgångspunkt, ha ett särskilt fokus på en attraktiv stadskärna och hur en ändamålsenlig och rätt dimensionerad infrastruktur kan säkras. R:x,,. Förvaltningen får i uppdrag att, i enlighet med ovanstående tankar, under verksamhetsåret 2017 genomföra en fördjupad stadsbyggnadsstudie av Mölnlyckes centrala delar. För detta ändamål tillskjuts under verksamhetsåret 2 miljoner kronor till ordinarie budget.. I samråd med fastighetsägare, exploatörer och politiken överväga om projektet skall bolagiseras.!..t,t,t./ L/l '/ li -Ut. 10 LtL Â il{ M NV \

161 ÅrgÅlrËlt nl """k {g (9 s '1.'i t,,ü p* g: cfr r'-r l,i I fi-v$ç Ët åt *: t m å. q? {t fi d g n ilì,',..,,,, ' -' Trygghetsboende är en ny boendeform på bostadsmarknaden. Trygghetsboende ger medborgare som är 70 år eller äldre möjlighet att bo i en vanlig bostad, men med större gemenskap och trygghet. I trygghetsboende bor man i en vanlig lägenhet och sköter om sitt eget hem. Här finns gemensamma utrymmen för samvaro, hobby och rekreation och en trygghetsvärd som stöd till att skapa en vi-känsla. Genom att engagera sig i husets aktiviteter eller utnyttja de gemensamma utrymmena har de boende mojlighet att träffa grannar. Trygghetsboende kan förekomma som hyresrätt och bostadsrätt, i befintliga bostadsområden och i nybyggda, vara olika stora och se olika ut. Bostäderna kan vara samlade i grupp eller insprängda bland husets övriga lägenheter. De har en god fysisk tillgänglighet i bostaden, entrén och utanför huset. Boendet ska gärna ha närhet till kollektivtrafik och affärer. Härryda kommun bör aktivt medverka till att fler trygghetsboenden byggs genom att i planprocessen efterfråga sådana vid utförande av detaljplan. Förbo som är kommunens egna fastighetsbolag kan vara en lämplig aktör bland flera. Sektorn för samhällsbyggnad skall därför under 2017 och framåt aktivt, i planprocessen och genom markanvisning, möjliggöra att trygghetsboenden byggs inom Härryda kommun av de fastighetsbolag som är aktiva inom kommunen. Ë es i,," Förvaltningen får i uppdrag att, i enlighet med ovanstående under 2A17 och framåt aktivt, i planprocesser och genom markanvisning, möjliggöra att trygghetsboenden byggs inom Härryda kommun av de fastighetsbolag som är aktiva inom kommunen l,f,vl <-LÅ c, /t' l I i l\,/ t t t \\--r' I 11 w/å"v

162 ßffi$ÅffiËffi Ttl "*!*,fi 3 ft nn ;\ f +-,í'',,.. " r..j'i. i, ; ; "' i.,.1f f ij I *"..:ü,,t i $lëo).r. i +'....ì;. it...r'..r" r r1{. ì'.,'4..-'lijj{t."ùr H t", ffiü.{ Ag..ä,.${ $ å's {:Ë Kommunallagen anger att mål och riktlinjer för verksamheten ska beaktas och att finansiella mål ska anges. De finansiella målen utgör ett verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen, och därmed fastslå om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Målen syftar till att stödja kommunerna ideras strävan att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning. I och med detta är det viktigt att målen och riktlinjerna uttrycker realism och handlingsberedskap samt kontinuerligt utvärderas och omprövas. Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Fullmäktige antog i november 2015 nedanstående mål för god ekonomisk hushållning. FINANSIELLA MAL Måluppfyllelsen för finansiella mål mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder.. Soliditeten ökar med en procentenhet per år.. Resultatet är 2,5 o/o ãy verksamhetens nettokostnader VERKSAMH ETSMÅ,. FöR GOD EKONOM ISK H USHAI.I-I' It.I C. Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på lägst 1,5% kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer.. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform.. Alla elever har efter slutfórd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens for arbete eller fortsatta studier.. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. l ;1 ä',: :;iiri i:-ii-t; ii:j,"$, :;:,:i i",'.,-\ t:':; :.'. Fastställer mål for god ekonomisk hushållning för perioden enligt föreliggande förslag. Noterar att åtgärder kan komma att vidtas inför 2019 för att nå målen ì VW,' ),n "'L l;-t,r,ì /, i l'ú/ i ' ' I \ \i"4,å L fry NV

163 AlgAltÊlt nr "..k {g 3 s NRIFTBUÐGffiT INKLU$IVË VEF och verksamhetsmål FoR Ån Förvaltningen har upprättat förslag till dríftbudget, inklusive verksamhetsplan och verksamhetsmål som ingår för år 2017 samt plan för , per den 14 juni Därefter har ny skatteprognos SKL , cirkulär 16:45 kommit och antagits av ekonomiutskottet. Med den prognosen försämrades resultatet jämfort med förvaltningens förslag till budget med -15 miljoner 2017, -19 miljoner 2018 och -24 miljoner Dessa förändringar finns med i den Excel-mall som levererats till samtliga partier. Utifrån de förutsättningarna har majoriteten gjort justeringar och förändringar i enligt bilaga 1. Maloritetens fcrsiag tiìr Ðeslut Fullmäktige fastställer driftbudget inklusive verksamhetsplan för 2017 och plan för , samt förslag till investeringsbudget för enligt majoritetens samlade budgetförslag. Resultat- och balansbudget redovisas i bilaga 1. Fullmäktige noterar att åtgärder kan komma att vidtas inför 2019 för att nå målen W -rrr. lry 13 {#< 4{-Ñ

164 åruåfiëtü riì *l* {9 C Si å$ç g;iå$'i?5; "i i ä'{ ;s ftå{it"ã ai g;ç ååii î4 rîël ot $,ça;l Fi;:i i:å'r'i{; * S þ ft r"r'ge$ äî+ k* ffir $T1 {å?} tjr: rl!j i.i..ti',i Under flera år har Härryda Kommun används som mottagare av schaktmassor och rivningsmaterial. Det är då inte i första hand kommunen som är direkt inblandad utan fastigheter i kommunen, det finns olika syften med mottagandet, det kan vara för anläggningsändamål(hästhage, uppställning för fordon, skogsplantering mm), det kan också vara som ljudvall. ldag pågår ett aktivt sökande från intressenter som då ofta är markentreprenörer, åkerier som vänder sig till fastighetsägare för ett erbjudande om att mot ersättning lägga material på fastighetsägaren mark, utföraren gör sedan en ansökan till berorda myndigheter. Markägaren skall även se till att massorna är analyserade från arbetsplatserna som rena schaktmassor (KM). Frebicrn Utföraren har svårt många gånger att rätta sig efter de riktlinjer som finns i tillståndet när det gäller volym, hojder och hur de skall hålla tillfartsvägar rena från jord och sten. Och att hänsyn inte enligt tillståndet visas intilliggande boende och anläggningar. l. a.n ilrl çì Trycket för att med bästa transportekonomi kunna nå upplagsplatserna ökar för vår kommun, detta med tanke på de stora byggprojekt som startat i Göteborg(västlänken mm) och i vår kommun(götalandsbanan mm), vår kommun är en stor mottagare redan idag. i-; l r*,'i', t.l :-; Förvaltningen får i uppdrag att: ' göra en inventering av kommunens egna behov av utfyllnad för framtida byggen for anläggningar eller bullervallar.. göra klara regler i skrift, och med genomgång av dessa med utföraren, upprätta ett kontrol I p rog ram for u ppfölj ni n g u nder ve rksamhetstiden.. upprätta mojliga områden ijordbruksfastighet, skogsfastighet m.m. där deponier kan vara lämpliga.. undersöka mojligheterna att före start deponera pengar pà ett konto "bankkonto, spärrkonto" för åtgärder som inte följer tillståndet under verksamhetstiden. L'l/,t\"'.t,'! t!" i n. )rú, ly-l (, ' I - 14 'f \w l*z \ LLl \

165 &ruhåffii* rn "".!* é^b 3 S )/...; - I tl ç?. I : : : tl -^ i 1 ìl!,. : : I., \.1,t, '." ì.i Härryáa kommun har omfattande miljömål och samtidigt ambitiösa mål om utveckling och tillskapande av bostäder för att bidra till Västsveriges behov och tillväxt. Kommunen arbetar med miljömålen men när det gäller giftfritt så kan vi öka takten. Forskningen visar allt tydligare att den ökande användningen av farliga kemikalier och mixen av de ämnen vi utsätts för är skadligt för vår hälsa och miljö. Ett exempel är hormonstörande ämnen som kan återfinnas i såväl schampo som tandkräm. Kemikalier finns i nästan allt som vi kommer i kontakt med. De finns i kläderna vi har på oss, elektroniken vi ständigt är nära, möblerna vi vilar i, maten vi äter och vattnet vi dricker. Vi måste kunna lita på att våra livsmedel är säkra, att textilier vi köper in till kommunen inte ska innehålla antimögelmedlet dimetylfumarat, att inte barnleksaker innehåller bisfenol A, att vattnet vi dricker är säkert eller att suddgummin i skolan inte innehåller ftalater och att vi i kommunens verksamheter inte vistas i en miljö där golvmattan innehåller gifter. Likaså att våra barn i våra förskolor leker i säkra lekmiljöer som inte har slipers, gamla däck eller gammal elektronik på lekplatser. Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för en giftfri vardag. Att minska de kemiska riskerna i vardagen är ett steg på vägen att nå riksd agens mi ljökval itetsmål Giftfri mi ljö. Den tidigare Alliansregeringen arbetade fram en proposition där den dåvarande regeringen redovisade sin strategi för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och generationsmålet. http :ilwww. reqeri ngen. selrattscioku menû'propositionl2al3l 12iorap.-2û131439i Strategin består av de etappmål om farliga ämnen som regeringen har beslutat om samt insatser som bidrar till att nå etappmålen. Därutöver innehåller strategin vissa insatser som i övrigt behövs for att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miliö och generationsmålet. Strategin är målövergripande genom att de insatser som följer av etappmålen for farliga ämnen också förbättrar möjligheten att nå andra miljökvalitetsmå, däribland God bebyggd miljö, Ett rikt odlingsland- skap, Ett rikt växt- och diurliv, Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kust och skärgärd. Förvaltningen får i uppdrag att a fram en kommu nal strategi fór att nä m i ljökval itetsmålet Giftfri miljö och g enerationsmålet utifrån Propositio n :39 På väa mot en qiftfni vardac - olattform för kemikaliepolitiken lodf 785 kb) I /:,'t,t t t'ti It 2 r3 VL i., t4,)!: l1'\-f!!li i\ r..# 15 t r,{^

166 lil tå..l" $i i ì {.i i';.. rr, "'} lii' È'Ì f r, 51s,) å' t g i* *t *i vä;å rå g -t Ël q ti å ; kt g:i'{.3 $"s # ffi " &ltråffiëtr fn *h "^% 3 sr B;<:i :',.::':'t1, I Härryda kommun pågår många och stora projekt. De stora orterna Mölnlycke och Landvetter har en mer förorts-/"förstads"-liknande karaktär och det finns inte någon engagerad medborgargrupp som arbetar för ortens utveckling på samma sätt som i Eskilsby, Hindås, Hällingsjö, Härryda och Rävlanda. I dessa mindre orter finns engagerade medborgare i organiserad form av t.ex. Byalag, kommunal- eller samhällsförening. Det vi politiker ofta möter i våra kontakter med medborgare i dessa mindre orter, är ett önskemål om att ha "en väg in" till kommunhuset. Någon form av kontaktperson som är "ansvarig" för kommunens åtaganden och service till respektive ort. Någon slags "fixarnisse" för orten. Till kontaktpersonen skall man kunna höra av sig och lyfta frågor kring mindre saker som t.ex. trasiga lampor, skyltar och staket, röjningsbehov eller underhåll av växtlighet gator och vägar, en slags grundservicenivå. Detta upplevs idag vara svårt att nå fram och det tar oftast väldigt lång tid innan något händer eller ett besked ges. Flera mindre saker kommer säkert komma fram på de nya kommundelsdialogerna och de skall vi ta vara på, men även för politiken vore det ett lyft att ha en väg in i de saker vi får till oss när vi är ute och träffar medborgare i olika sammanhang. Vi i majoriteten skulle vilja att vi ser över möjligheten att hoja servicenivån genom att ha någon "ortsansvarig - kontaktperson" för orterna Eskilsby, Hindås, Hällingsjö, Härryda och Rävlanda gärna med en liten pott pengar för enklare åtgärder. 1 l arl "J:'arl Förvaltningen får i uppdrag att se över mojligheten och komma med förslag på hur vi kan hoja servicenivån genom att ha någon "ortsansvarig - kontaktperson" för orterna Eskilsby, Hindås, Hällingsjö, Härryda och Rävlanda, gärna med en liten pott pengar för enklare åtgärder. ï.^,, VVVV DiA -r',r''i-l t,l MI 16 I t-r,- lø{-i \J { i\_ À þ/

167 lill I, ). ' 't I samband med budgeten för Härryda kommun 2016 gavs ett uppdrag att redovisa åtgärder inom fritidshemmen för att höja verksamhetens kvalitet. Uppdraget rapporterades under våren 2016 och rapporten innehöll bland annat förslag kring tydliggörande av uppdraget, åtgärder for kompetensutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. I underlaget infor budgetarbetet 2017 konstateras att fritidshemmen ska vara ett komplement till skolan vad gäller att utveckla elevers lärande och utveckling. Den ska planeras och genomföras utifrån individens och gruppens behov samt i samverkan med förskoleklassen, skolan och hemmet. Ett arbete med att höja kompetensen inom fritidshemmets personalgrupp har därför påbörjats, bland annat genom kompetensutveckling av personal och nyanställningar. Utifrån ovanstående kan konstateras att fritidshemmen är satt i förändring, där stort fokus läggs på att utveckla verksamheten. Detta ska ställas i relation till de senaste årens, relativt sett, minskade resurser, med större elevgrupper och sämre personaltäthet som fóljd. Från majoritetens sida är frågan om fritidshemmens fortsatta utveckling högt prioriterad. För att stödja utvecklingen avsätts 4 mnkr för 2017 utöver det föreslagna kommunbidraget till grundskolan fór fritidshemmens verksamhet, där särskilt fokus ska läggas på personaltäthet och personalens kompetensutveckling. I plan fór 2018 avsätts ytteriigare 4 mnkr och för 2019 ytterligare 2 mnkr. ' -: t'-:' ' '-.) ':'.t: För att stödja utvecklingen avsätts 4 mnkr för 2017 utöver det föreslagna kommunbidraget tili grundskolan for fritidshemmens verksamhet, där särskilt fokus ska läggas på personaltäthet och personalens kompetensutveckling. I plan for 2018 avsätts 4 mnkr oeh för 2A19 2 mnkr (Totalt 10 miljoner över en treårs period). 17 l i i! ri if *,t ',tl', rf,i-.i :i ià 1-.:! :?t..'",.{ ]:-- -\ \ Y*' i'ñ r:\" i

168 UppdräE 5 UTK: Förstärkning av skolledning villkoras AlgAilËlt fn,".k 4 19 fi BakgruRe Alla är överens om att rektorerna behöver avlastning för att klara uppdraget med det pedagogiska ledarskapet. I förvaltningsskrivelsen daterad sidan 3 står följande: "Däremot finns det behov av förstärkning av skolledningen. I förslaget inrättas fem nya enhetschefstjänster som ska avlasta delar av rektorernas uppdrag i syfte att öka rektors möjlighet att vara pedagogisk ledare. Två av dessa finns redan underlag för inom organisationen. De tre tillkommande tjänsterna kan inte helt finansieras inom ram utan medför en viss besparing på budgeten för undervisning." När vi ställt frågor kring detta har vi fått lite olika svar och en del oklara besked vad det är som skall göras/tillsättas/avsättas. Det känns för oss orimligt att dessa tjänster skulle vara centralt placerade och att alla rektorer är i behov av exakt samma stöd, i samma omfattning och inte har behov av att kunna styra detta själva. Därför beslutar vi nu att de medel som är avsatta iförvaltningens förslag till budget för att avlasta rektorerna skall användas till detta. Men det villkoras av att: HUR anslaget ska användas, skall tas fram tillsammans med rektorerna och redovisas fór politiken innan det aktiveras. U ppdrag Förvaltníngen får i uppdrag att tillsammans med rektorerna ta fram hur anslaget ska användas på båsta sätt och redovisa detta för skolnämnden/styrelsen(ks) innan det aktiveras. Vp, -4'v 'w 1B w Vs

169 tj tpcir#ff 6 t,-,$t"þt; $q ktëåd peng fcir!3te'ffi ä1*å$3$$"ttr till $çultr ræktivitstër' Algå] Ëil rn "*,1* "& C tt Vår uppfattning är att efever i Härryda kommun inte har förutsättningar ekonomiskt att ta sig till och från olika kulturaktiviteter under skoltid, vare sig inom kommunen eller i regionen. Dädör vill vi ha en redovisning av hur det ser ut idag och få förslag på hur vi kan lösa så att det skapas forutsättningar för att ta sig till t.ex. Göteborg och Borås som har ett rikt kulturutbud. rl^^å.,-,". Lr l.j I.JLJ r É1 u Förvaltningen får i uppdrag att redovisa hur det ser ut idag och ge forslag på hur vi kan lösa så att det skapas förutsättningar för elever i Härryda att ta sig till t.ex. Göteborg och Borås som har ett rikt kulturutbud under skoltid l, nn,, \t tt ív c4@, tltn I -4 t ' 1r I \--- ; 19 W/Ïrw

170 [.8 6 t å-' # $';T -tj : i t-] ä", tjtve#kle* #3n*p*dr isi;àr?fl i *';" ;,r$"t s*{idje fçlkhsh $sæn m*fir f*n*r ingsliv*t, Utifrån redovisningen av "uppdrag 15 - TOF - &åtu&ffihffi frì *,1* P"ç (9 Si Fritid: Redovisning av användandet och status på hallar, banor och planer m.fl." som gavs i budget för 2016, har vi noterat att det finns stora brister på plan- och halltider kommunen. I uppdragsredovisningen framgår också flera behov som påverkar flera föreningar samtidigt i Mölnlycke i och med den byggnation som sker där. Uppe vid Djupedalsäng har Mölnlycke lf(härryda kommuncertifierad) en stor föreningsverksamhet och arbetar med ett visionsarbete för föreningsutveckling och större socialt engagemang både inom och utanför själva fotbollen. er på att utveckla klubbhus som skulle kunna användas som "fritidsgård" /"Generationsmötesplats" pågår också. Pixbo gymnastik som också är en stor förening och har lång kö lägger ner mycket ideell tid på att plocka fram och ställa undan redskap i den med andra verksamheter delade hallen (Djupedalshallen) istället för verksamhet för barn och unga. Sjövalla FK som har Sacro (Trampolin)-verksamhet har snart inte kvar sin lokal i ltllölnlycke fabriker utan står då utan. Detta gäller också Pixbo innebandy som kommer få det ännu svårare att bedriva sin verksamhet när flera planer försvinner. Aven Bouleplaner är det brist på och några försvinner i samband med byggnation av annat. Vi vet att om vi tillskapar vissa nya "ytor" så skapas det lite bättre förutsättningar även för andra föreningar. Vi i majoriteten fortsätter att satsa på folkhälsa, idrotts- och foreningsliv, för vi tror att det är bra för samhället i stort och för enskilda individer både i goda och i ansträngda tider. Det sägs att det är svårt att räkna på folkhälsoinsatser, men alla vet att det är bra att röra på sig. Därfor vill vi att förvaltningen tillsammans med berörda delar av föreningslivet arbeta fram en plan och bygga permanent hall for gymnastik och Sacro, boulebanor och möjliggöra Mölnlycke lfs vision ianslutning till Djupedalsskolan och Djupedalsäng. l. llilr--1ra1{-l Förvaltningen får i uppdrag att tillsammans med berörda delar av föreningslivet arbeta fram en plan för och bygga permanenta hallar för gymnastik och Sacro, se över mojligheten för boule och mojliggöra Mölnlycke lf's vision i anslutning till Djupedalsskolan och Djupedalsäng. I ;^.,^^å^-;^^^r.,.)^^l^^ r-:^^^ E *:r;^^^- 1f\4a r ilrvvþlvililgsuuugurnlr ^^t- trì *it:^^^- ar\40 f-i.- rdvvs \, ililuvilgr u r/ urril Jv ililurjr rvr v to r\jr vyilr rcr5r l\ ^.,*-^^+:t- ul,i ^^L I Sacrohall. líwi,1,i,i ( --r\,;,, I L{l-í t - r \ --' 20 4, a \VL /fi- \-r

171 Uppdrãg B T(}F; Föreningsstörl Q fören i ngstjänster pa prov. li fn "".k ç 3 s Vi har fått en redovisning av "uppdrag 16 - TOF - Fritid: Förslag på inrättande av "Föreningsnav"" som gavs i budget för 2016 i budgethandlingarna. Av denna framgår att det går att göra på flera olika sätt, men det kommer inte fram till någon slutsats eller förslag på hur vi kommer vidare med frågan. Därför beslutar vi nu att införa ett föreningsnav med Strömstad som förebild (men lokalt anpassad) på prov för att se om detta är en modell som skulle kunna fungera bra i Härryda. Vi avsätter kronor per år i tre år för att genomföra detta. Fortlöpande utvärdering skall ske. U ppd rae Förvaltningen får i uppdrag att tillsammans med föreningslivet starta ett föreingsnav med Strömstads föreningsnav som forebild (men lokalt anpassad) på prov. I driftsbudgeten läggs kronor per år i tre år ( ) fór drift av föreningsnav på prov wr *'lq L- 21 w,llryq

172 {:i "*!r Si '1, ).t l "Mer värde för pengarna" är ett begrepp som vi tidigare använt i olika sammanhang, bl. a. vid upprättande av uppdrag till forvaltningen. Det är lätt att missuppfatta budskapet och ge det en innebörd av att skära i verksamheten, alltså ta bort erbjudanden eller tjänster. Det handlar inte primärt om det. Värdeskapande aktiviteter är sådana som skapar mervärde för medborgarna, något som förädlar erbjudandet eller tjänsten. Hur kan vi i Härryda kommun vidareutveckla nuvarande verksamhet till ökad nytta för medborgarna? Det som fungerar bra kanske kan fungera ännu bättre. Det som fungerar mindre bra kan vi utveckla så vi får ännu mera värde för samma pengar. Detta är ett ständigt arbete med alla medarbetare involverade, ett arbetssätt som ibland kallas "ständig förbättring". Hur hanterar vi vår tid - och andras? En typisk icke-värdeskapande aktivitet är väntetid, som ofta uppkommer genom bristande tidsplanering. Väntetider drabbar kollegor och i slutändan medborgarna, dvs vårdtagare, skolelever, kommunens iöretagare m fl. Mötesdisciplin är ett annat exempe!, brister i för'arbete som leder till!ånga cch dyrbara överklaganden är ytterligare ett. Vilka bollar välier vi att sorinoa oà? Vissa aktiviteter i kommunal verksamhet innebär höga kostnader och/eller stor tidsåtgång till begränsad nytta för medborgarna. Exempel kan vara att mycket utredningsarbete i onödan läggs på det som rör en enskild eller ett fåtal. Vi kanske inte ska vara med i alla projekt, vi kanske inte ska svara på alla förfrågningar... Effektivitet Ati arbeta effektivi är läit att uppfatta som att spi-inga fo -ta -e. i själva ve 'ket äi'det oftast tvärt om, att om mójligt hitta sätt att jobba lite smartare. Det är i grunden fråga om värderingar, dvs arbetsplatskultur och attityd; men också ett träget arbete i vardagen att tänka ständig förbättring och ökande värde för pengarna. Exempel på åtgärder kan tänkas vara: 1) utveckla rutiner inom alla verksamhetsområden för att öka värdeskapande aktiviteter. 2) utveckla verktyg for att bättre bedöma nytta i förhållande till kostnad och tidsåtgång. 3) utveckla rutiner for att koncentrera forvaltningens resurser och därigenom ytterligare öka förvaltningens effektivitet (dvs hur väljer vi bort det vi inte bör arbeta med). I À/t.1; þ,il', 1,,î t di ij tø'l 22 î i,*.r": itú,a r k't-,,i{\ 'i

173 ÅtgÄllËlt rn *",1* {# (9 4) ta fram standardiserade lösningar och svar på återkommande frågor. ñ 5) förkorta ledtider, både internt och i verksamhet som vänder sig direkt till medborgare. 6) identifiera och åtgärda tidstjuvar i verksamheten. 7) identifiera och aweckla sådana aktiviteter och processer som utan större eftergifter kan skalas bort, till gagn för andra verksamheter med högre värdekostnadskvot. 8) ta fram ett utbildnings- och träningsprogram för medarbetarna i effektiv planering och effektiv arbetsmetodik. Uppd,"ag Förvaltningen får i uppdrag att under 2017, i enlighet med ovanstående tankar, ta fram ett handlingsprogram samt påbörja arbetet med att implementera detsamma W -LM, Wl'l 23 tb?^ rkñ

174 $ å ruå INEtr r[l "*h "^% c ft f" $ ptf**"{ r ;,{åt't {} ; ï *f*ü"i-åfr ci çt åãv.$c: tr' vi {}{*{'* ä"å n n n tå Medborgare och näringsliv skall kunna ha förtroende för att kommunen ger god service och uppfyller sina åtaganden inom utlovad tid. I nuläget finns dock inga kompensationer när kommunen inte lever upp till sina åtaganden. Majoriteten vill därför införa ett system med servicegarantier där kommunen återbetalar förskott och kompenserar för kostnader som drabbar brukaren eller motsvarande p.g.a, att åtaganden eller leveranser inte uppfyllts. Frän 2018 skall Härryda kommun infört servicegarantier. Majoriteten vill införa en servicegaranti för företag och medborgare där kommun ger ekonomisk kompensation i den händelse tjänster såsom bygglov eller erbjudande av förskoleplats, inte utfors inom fastställd tid. Servicegarantin skall fastställa inom vilken tid olika tjänster skall utföras och vilka konsekvenser kommunen åtar sig om inte en tjänst kan utföras på angiven tid. En servicegaranti är såväl ett löfte som en upplysning om vad medborgaren kan förvänta sig av kommunen. Kvaliteten på våra tjänster ska vara god och på lika villkor för alla. I budgeten 2015 fick kommunen uppdraget att utreda formerna för servicegaranti. Majoriteten ser uppdraget som fullgjort och att Härryda kommun nu skall: llnn Jr*rr {-/ }- }Jv'!i!t Utforma införandet av servicegarantier for Härryda kommun Föreslå berednings- och beslutsstrukturer för servicegarantin ßudgeteffeki*r Detta skall kunna genomföras inom ramarna för befintlig budget. þw','.,'l.li) u 'ç1 rr i H/{ /1t I 24 fu",&v

175 {\r.'j l. s t.-r 'r.\ dr., 'ì_.rr*d*. tit(,i!;, 1 {.; " Ë,.. * u s frt ** fl{ q.3 ü r$ g} {3 å * q:v åtgåltëlt fn,".k "(',)% 3 ft Kraven på livsmedelsproduktion i Sverige är högre än i de flesta andra länder. De lagar och regler som finns har tillkommit för att säkra en bra livsmedelskvalitet med god djurhållning och en hållbar utveckling för vår miljö. De nationella regleringarna är mycket positiva men vi efterfrågar en hojd ambitionsnivå även på kommunal nivå. Det gäller att tänka och agera långsiktigt både ur ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Våra ängsmarker med en enorm biologisk mångfald blir bara färre och färre, något som aktivt behöver motverkas. Vid inköp av mer lokalproducerade livsmedel ges mójligheter till ett fortsatt brukande av vära marker samtidigt som fler jobb skapas i många led, någonting som är en viktig resurs för bygdens fortsatta utveckling. För att kunna arbeta vidare med upphandlingen och i synnerhet upphandlingen av lokalproducerade livsmedel är det viktigt att tydliga riktlinjer fïnns och efterföljs. Därför vill majoriteten att det tas fram en livsmedelpolicy. ij p :*:aç Förvaltningen ska redovisa hur mycket av den mat/varor som vi upphandlar u p pfyl I e r/motsvara r sven ska dj u rskyd ds-och m i ljö krav. Ta fram skillnader i kostnad om vi inför att all malvaror ska följa svensk lagstiftning. Ta fram en livsmedelspolicy som syftar till att kommunen enbart skall köpa livsmedels som produceras och hanteras på ett sätt som lever upp till svenska lagar "W,, t \l -'Lw t l,/'l 25 wfk*

176 ii år,r yìil o$'ålr-ff iti$i c.i!'' II;::ii,:r';.; Ii"i r,;;í,$åf$f";ag åü ÅHËffi rn,"",h Ê (9 ft Härryda kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som ska erbjuda sina anställda dels intressanta personalförmåner men även förutsättningar for en bra balans mellan arbete och fritid. Fysisk aktivitet är nödvändigt for att vi ska fungera, och är tillsammans med en hälsosam kost grunden för välmående. Genom att aktivera oss fysiskt får vi positiva effekter på både den psykiska och fysiska hälsan. Det ger även en positiv effekt på både förebyggande och behandling av en rad olika sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och depression. Att fler motionerar skulle vara en betydelsefull, hälsofrämjande åtgärd som förutom det förbättrade individuella välmåendet också skulle kunna innebära en positiv effekt på antalet sjukskrivningar. Runt om i Sverige satsar kommuner aktivt på bland annat friskvårdsbidrag och inser att det är viktigt för att medarbetare ska trivas, men också som ett medel för att kommunen ska vara attraktiv vid nyrekryteringar. Det är viktigt att Härryda kommun tar ett steg i den riktningen och därfor föreslår den politiska majoriteten att ett friskvårdsbidrag införs. Detta är också en synpunkt som har framförts av de fackligt förtroendevalda i kommunen. I nuläget är det många i kommunen som tar del av Härryda kommuns lfs aktiviteter, vilket är övervägande positivt. Dessvärre har inte alla den möjligheten då de exempelvis kan vara bosatta på andra orter i såväl inom som utanför kommunen. För att fler ska kunna ta del av hälsofrämjande aktiviteter införs ett friskvårdsbidrag om 1 000kr. 26 ì- l,t ],1 '- tþij^,^,j f,vl "Ì w f'\\" N

177 Hx Í! r;æ t*rnl n ç* sl "1 d get 2$ 1f-ätä 1 ArgAlrËlt tn """h 6 C s Förvaltningen har upprättat forslag tíll exploateringsbudget för perioden Exploateringsbudgeten visar bl.a. tänkta kostnader och intäkter fór investeringar i mark och intäkter i exploateringar. ln'l.j;,.1'ii;li::,'',5 iu.:, S ;t:i iì,. lä5r;.1i Kommunfullmäktige fastställer exploateringsbudget for perioden enligt majoritetens förslag. Noterar att förändringar kan komma utifrån senare antagna beslut /- -'Lrl t,l ' / r*t ll,wú!l ( 27 w- &{

178 li'ir ; ;:.: eï g* i i j ì *r*l"t;'{r ; çrrst{ 'f3$i{;.*l i å:(3 1? äffä{ Åtå*åffiËt* rn,*h 8*4 3 S En del i långtidsplaneringen är upprättandet av en samlad lokalresursplan (LRP) för den kommunala verksamheten. en revideras årligen. Förvaltningen har upprättat förslag till lokalresursplan för perioden daterat Vi i majoriteten tycker att LRP är ett viktigt instrument for planering av verksamhetslokaler och vi därigenom kan ha en god framförhållning. Tidigare har inriktningen varit att all verksamhet skall varai kommunal regi, men nu är den politiska inriktningen från majoriteten att all nytillkommande verksamhet skall prövas om den kan utföras av annan utförare för att komplettera befintlig verksamhet. Detta innebär att planering av lokaler och mark för lokaler måste framöver ha en framförhållning så att det kan säljas till annan utförare eller entreprenör som skall bygga åt annan utförare. Det mest aktuella exemplet är att marken till nytt vård- och omsorgsboende (SABO) i Säteriet, som vill vi skall säljas så att annan utförare kan planera och uppföra boendet för vårt behov samt kanske ytterligare något som kompletterar t.ex. Trygghetsbostäder. En annan ny inriktning är att lokaler där kommunen lämnar/flyttar verksamheten ifrån t.ex Lunnekullen(Fsk), där skall intresset efterfrågas om det finns annan utförare som vill bedriva motsvarande verksamhet som är intresserad av att köpa lokalen. Lokaler som lämnas skall fortlöpande redovisas for politiken på hur man efterfrågar intresset. Vi i majoriteten är fortsatt intresserade av att utveckla familjedaghem med fler anställda och fler platser. Detta som ett alternativ till medborgarna som önskar denna form av omsorg. Vi i majoriteten har i vårt sammanhållna budgetförslag en del uppdrag och annat som påverkar lokalresursplanen. -rj:'åì :i;jt'i:1.yj;)' r-)r..i:l kr.iirtpieriieíjttt;4" t;,' i;i.,:tra.::5 I -d!l :ì -' Förvaltningens förslag med ovanstående intentioner och följande justeringar, kompletteringar och beslut utgör majoritetens förslag till lokalresursplan för perioden ) "Nyko1 1230" Marken för nytt vård- och omsorgsboende(sabo) säljs på marknadsmässiga villkor till exploatör eller annan utförare som skall driva entreprenaden. Detta innebär samtidigt omstyrning av resurser inom investeringar. 28 ií,ut' el-{rl t',(_ v-l,4i- N

179 ÅluAltËil fll "."h "*% 3 s 2) Lokaler där kommunen lämnar/flyttar verksamheten ifrån t.ex Lunnekullen(Fsk), där skall intresset efterfrågas om det finns annan utförare av förskola motsvarande om det finns intressenter. Om det inte finns, skall kommunstyrelsen få ett ärende om vad byggnaderna/tomterna skall användas tillframöver. 3) Fler trygghetsboenden i planer BFP bilaga 5 "Trygghetsboenden" 4) Vid större exploatering på privat mark skall det ingå en lokalresursplanering utifrån tillskapandet av bostäder. 5) Förvaltningen får i uppdrag att ta fram en rutin för hur efterfrågan ska ske för att få in fler utförare inom vård, skola och omsorg. Och en rutin for hur mark kan planeras och säljas för detta ändamål. 6) En tidigareläggning av Sporthall i Landvetter 7) Byggnation av gymnastik- och Sacrohall i Mölnlycke 8) En ny idrottshall i Härryda i slutet av planperioden 9) lnom ramen för bolagiseringen av Landvetter södra görs en separat lokalresursplanering men i dialog med kommunens egna. 10)l forvaltningsskrivelsen fér LRP krävs redaktionella ändringar som kan komma ske löpande. 29 lr,,t 4 trj -/L-W- wl_ vl k"

180 AlgÅltËl{ fn"*k&cft Utdeb tering för 2017 Kommunfullmäktige skall varje år fastställa utdebiteringen för kommande år. Majoriteten föreslår ingen justering av skattesatsen för 2017 utan behåller befïntlig nivå. l'!g',' i*ler,s f-t"s g; l:i, þ11g:,-1i Kommunfullmäktige fastställer den kommunala utdebiteringen för àr 2017 till20,62 per skattekrona. l,i,ur-' ",4-\ r.r /\,t"/+ ttl\-- \ 30, ^r{ft t"øl i"r N

181 ",ryry i.t^,'*.'4'sf,,.,;,',' :... : r4 {..;, ;..., L,,. r'; ",, J"{&J Ji<:.lr i ;,, +tj ré".è*, ""; rl'' s i' *.,.i ; li," i I i :.' l t i &ffi&ffihä# ït] *"h "(,)% 3 ft Utifrån fórslaget till investeringsbudget bedöms ett behov finnas av långfristig upplåning under I majoritetens förslag till investeringsbudget ökar investeringsbehovet lör 2017 men minskar sedan 2018 och Sett över planeringsperioden minskar investeringsbehovet med ca 18 miljoner trots ökade ambitioner. Detta är möjligt då vi överlåter till andra utförare att investera i fastigheter där kommunen inte är huvudman. Vi kan också konstatera att Migrationsverket i dagsläget är skyldig Härryda kommun 66,5 miljoner kronor och att vi i dagsläget inte vet om och när vi får dom. ù''1aj,:r'íleial$ fr," rä j til' c-3s: - I Fullmäktige beslutar att långfristig upplåning får ske år 2017 med 295 mkr upp till maximal långfristig skuld på 795 mkr. J& 31 tçl,þ.-: t"' \\

182 È. â,.. â p-r _. -ir /4?, tl *+ q,'o:r dè{ i"' t}l å És.{-+ /,t i l.! r'1 " i 4r'l r:' ddå: t.,.r i { T fol ;r,c t fl tü{ t å t I ål-,i,.è. t.? * *' &ffiffiffiffffi TIÏ.*l* ñ C ft För att kommunstyrelsen bättre skall kunna leva upp till de mål och beslut som tas av fullmäktige, och förhindra en systematisk fordröjning av beslut som skulle kunna innebära fördyrade kostnader for kommunen antogs 2016 några förändringar av anslagbindning kring investeringar. Beslutet i n nebar att komm unstyrelsens delegationsord n i n g och förvaltni ngschefens vidaredelegation justerades enligt fóljande nedan: Overskridande av enskitt investeringsanslag med maximatt 10 %o, inom ramen för sektorns sammanlagda investeringsbudget för innevarande år. Ko m m u n d i re ktö r, v i d a re d e I e g ati o n se kto rch ef. þ,l,ai*rilet*ns rnrsiãt tìli besiu I DRIFTBUDGET. Fullmäktige beslutar att anslagsbindning for driftbudget skall ske på kostnads- och intäktsnivå.. Fullmäktige beslutar att anslagsbindning for driftbudgeten 2017 skall ske på verksamhetsnivå for sektorerna Utbildning och kultur, Socialtjänst och Samhälfsbyggnad.. Fullmäktige beslutar att anslagsbindning for driftbudgeten 2017 skall ske på funktionsnivå för sektorerna Teknik och förvaltningsstöd och Administrativt stöd. Fullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att genomföra en teknisk justering av sektorernas ramar i budget 2017 avseende avslutad lönerevision 2016 samt dy debiteringsmodell för lt-tjänster. INVESTERINGSBUDGET. Fullmäktíge beslutar att anslagsbindning for investeringsbudgel20lt skall ske på sektorsnivå.. Kommunstyrelsen beslutar om anslagsbindning för investeringsbudget 2017 pä verksamhetsnivå och projekt för sektorerna Utbildning och kultur, Socialtjänst och Samhällsbyggnad.. Kommunstyrelsen beslutar om anslagsbindning för investeringsbudget 2017 pä funktionsnivå och projekt fór sektorerna Tekník och förvaltningsstöd och Administrativt stöd. 32 L4lvL' ) to Ì,.LLI 'il Lû,TV\J

183

184 Sektor för utbildning och kultur, brutto Sektor för utbildning och kultur, netto Sektor för socialtjänst, brutto Sektor för socialtjänst, netto Sektor för samhällsbyggnad - Skattefinasierat, brutto Skattefinasierat, netto Avfall, brutto Avfall, netto Vatten, brutto Vatten, netto Sektor för teknik och förvaltningsstöd, brutto Sektor för teknik och förvaltningsstöd, netto Sektor för administrativt stöd, brutto Sektor för administrativt stöd, netto SUMMA INVESTERING TOTALT, BRUTTO SUMMA INVESTERING TOTALT, NETTO Sida 1(11) Bilaga 1, Investeringsbudget/plan Investeringsbudget/plan Fastställd av kommunfullmäktige den 14 november 2016 Budget 2016 inkl. ombudgetering enligt kommunfullmäktige Per sektor, belopp tkr Budget 2016 Budget Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift

185 110 Upprustning av inventarier i Mölnlycke kulturhus IT-investeringar 145 Summa kultur Summa inkomster/utgifter för sektorn Summa netto för sektorn Sida 2(11) Bilaga 1, Investeringsbudget/plan Nr Projekt/beskrivning (belopp i tkr) SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Projektbudget totalt Budget 2016 Budget Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift LEDNING 100 Inventarier Summa ledning FÖRSKOLA 101 Reinvestering och inventarier, ute och inne Utbyggnad, inventarier till nya förskolor Förskolans gårdar 400 It Investeringar i det pedagogiska nätet. 290 Summa förskola GRUNDSKOLA 103 Reinvesteringar och inventarier Anpassning för elever med funktionsnedsättning. 200 Säteriskolan Inventarier, Lunnaskolan Tillbyggnad av Furuhällskolan 6 klassrum Backaskolan, ny skola i Landvetter, inventarier Ny skola i Hindås Nybyggnad Högadal, ersätter paviljong, två klassrum It investeringar i det pedagogiska nätet. 500 Inventarier särskolan. 160 Summa grundskola UFF 106 Inventarier Summa utveckling, fritid och folkhälsa GYMNASIUM 107 Inventarier, avser utbyte samt inköp av inventarier Inventarier gymnasiesär 100 Summa gymnasium VUXENUTBILDNING 108 Inventarier Summa vuxenutbildning KULTUR 109 Inventarier, maskiner, musik: Utbyte av inventarier i biblioteken och kulturhusen samt inköp av maskiner och musikintrument

186 218 Träningslägenheter, ungdomar 5-10 lgh. 300 Summa inkomster/utgifter för sektorn Summa netto för sektorn Sida 3(11) Bilaga 1, Investeringsbudget/plan Nr Projekt/beskrivning (belopp i tkr) SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST 200 IT-investeringar: Anslag för tillkommande funktionalitet och teknik under avtalsperioden samt ev. ny upphandling 2016 och anpassning till nationell ehälsa. 201 Arbetsmiljöåtgärder: Förbättringar av arbetsmiljön i samtliga verksamheter, bl a utifrån fysisk arbetsmiljörond. Projektbudget totalt Budget 2016 Budget Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Förnyelse av inventarier: Utbyte och komplettering av inventarier inom samtliga verksamheter. 203 Larm, övergång till digital teknik BGT Hindås. Inventarier till gemensamhetslokal Bygården särskilt boende, tillbyggnad. Inventarier och utrustning. Båtmanstorpets gruppbostad, inventarier till gemensamma 338 utrymmen. 207 Enebackens servicebostad. Inventarier till kontaktlägenhet Landvetter servicebostad 12 (+1) lgh, nybyggnation. Inventarier till kontaktlägenhet. 209 Servicebostad Mölnlycke, Stenbrottet, 8 (+1) lgh, nybyggnation. Inventarier till kontaktlägenhet. 210 Servicebostad Mölnlycke fabriker 12 (+1) lgh, nybyggnation. Inventarier till kontaktlägenhet. 211 Servicebostad Mölnlycke/Landvetter, 12 (+1) lgh, nybyggnation. Inventarier till kontaktlägenhet. 212 Ny gruppbostad Östra Backa, nybyggnation. Inventarier till gemensamma utrymmen i gruppbostad med 6 lägenheter samt liftar till lägenheterna. 213 Daglig verksamhet 15 platser, nybyggnation. Inventarier och utrustning till ny daglig verksamhet för funktionshindrade HVB-boende Hindås, ensamkommande barn och unga HVB-boende Landvetter, ensamkommande barn och unga platser. 216 HVB-boende Mölnlycke Stenhuggeriet, ensamkommande barn 300 och unga platser. 217 Stödboende ensamkommande barn och unga platser

187 Sida 4(11) Bilaga 1, Investeringsbudget/plan Nr Projekt/beskrivning (belopp i tkr) SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Trafik Trafik, projekt bundna till exploatering, kollektivtrafik mm ME, Upprustning Råda Torg, MKE Kv6 Ny ytbeläggning samt restaurering av murar mm. Projektbudget totalt Budget 2016 Budget Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift 300 ME kv 9 Idrottsvägen ME Säteriet Norra ME dagvattenpark. Samfinansierat med VA-verksamheten ME, Stenhuggeriet Ny GC-väg och anslutning till Benarebyvägen. Från Nysäter till Höga Hallar. 302 ME Enebacken kv ME Mölnlycke fabriker, Idrottstorg ME Massetjärnen, parkanläggning runt hela tjärnen ME Mölnlycke fabriker, P-hus för ny idrottshall ME Mölnlycke fabriker, väginvesteringar ME, Säteriv-Benarebyvägen samt Allén - Långnäsvägen, kapacitetförstärkningar. ME Skolvägen, upprustning allmän plats parkering ME, centralt P-hus ME, Mölnlyckemotet, kollektivtrafikåtgärder LR, Landvetter centrum kv 1 (Tornstaden) LR, Landvetter centrum kv 2 (Förbo) LR, Landvetter centrum kv 5 Stenåkersgatan LR, Landvetter centrum kv 6 P-hus centrum LR, Landvetter centrum Guldsmedsplatsen LR, Backa, östra plankostnader LR, Backa västra, plankostnader inkl trafiksignalförändring järnvägspassage LR, Grönsångarvägen 0 LR, Björred - Ramberget 317 HS, Bocköhalvön, plankostnader HS Roskullen tillgänglighet. 500 HS, Hindås stationsområde HS Solåsen plankostnader, inkl Slalomvägens förlängning HÖ, Hällingsjöområdet norr om skolan, plankostnader HÖ, Söder om skolan plankostnader HÖ, K2020 Hällingjö Källarbackan Pendelparkering RA, Rävlanda, Gunna planskild järnvägspassage

188 329 ME, Platåvägen - Boråsvägen cirkulationsplats ME, centrum, parkeringsledningssystem ME, Biblioteksvägen upprustning LR, Bulleråtgärder R40, Landvetter HS, centrum, gångförbindelse under järnväg Sida 5(11) Bilaga 1, Investeringsbudget/plan Nr Projekt/beskrivning (belopp i tkr) Projektbudget totalt Budget 2016 Budget 2017 Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Mölndalsån Upphämtning, upprustning samt anpassning av Mölndalsåns funktion för att förhindra framtida översvämningar, bland annat fördjupning av ån i Mölnlycke och Landvetter samt prognosstyrt regleringssystem mm K2020, Initiala åtgärder enligt K2020, busshållplatser, bilpendelparkeringar, cykelparkeringar samt anslutande cykelbanor. Investeringar kopplade till övetagande av vägföreningar Cykelvägvisning Trafik, projekt bundna till omvandlingsområden 322 ME Kobacka, plankostnader ME, Gärdesområdet, plankostnader samt gång- och cykelväg Wendelsvägen. 324 ME, Vällkullevägen, plankostnader ME, Abbortjärn, plankostnader HS Limmerhult/ Södra klåddegärde Summa bundna projekt, Trafik Trafik, valfria projekt 327 ME, Kyrkvägen ny cykelbana ME, Stenbrottet (Kors. Benarebyv - Djupedalsängsv) Ombyggnation av två näraliggande trevägskorsningar längs Benarebyvägen ME, Benarebyvägen passage Järnväg Intrimningsåtgärd ME, Musikvägen säkrare passager och felande gång- och cykelbana. ME, Gång- och cykelbanebelysning av Råda Säteri allén. 0 ME, Boråsvägen gång- och cykelbana sträckan Mölndal - Säterivägen. ME, Säterivägen gång- och cykelbana sträckan Boråsvägen - Råda Säteri. ME, Råda portar västra busshpl inkl gång- och cykelbana ME, Boråsvägen-Säterivägen, kapacitetförstärkning buss

189 345 Västra Nedsjön nytt vattenverk inkl. överföringsledningar Befintliga VA-ledningar Nya ledningar utanför exploateringsverksamheten Sida 6(11) Bilaga 1, Investeringsbudget/plan Nr Projekt/beskrivning (belopp i tkr) Projektbudget totalt Budget 2016 Budget Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift RA, Högahedsvägen, Utbyggnad. 600 Trafiksäkra skolvägar. 500 Utbyggnad av gång- och cykelvägar Trafiksäkra cykel- och skolvägar Trafikmiljöåtgärder. Bl.a. buller och trafiksäkerhetshöjande åtgärder Belysning reinvesteringar Brokonstruktioner. Reinvesteringar av bro och andra konstruktioner. 337 Grön plan reinvestering av grannskapspark Konstnärlig utsmyckning. Budget tilldelas enligt utfall. 33E Elektroniska info-skyltar vid infarterna till Härryda kommun Summa valfria projekt, Trafik Summa för Trafik totalt Summa netto Övrigt 338 Inventarier sektorn för Samhällsbyggnad Anslag avser inköp av inventarier för hela sektorn för Samhällsbyggnad. 339 Mark- och bostad. Allmän markreserv S:a inkomster/utgifter övrigt, SHB S:a inkomster/utgifter, SHB S:a netto för Skattefinasierat Avfall Datasystem införande av gemensamt passersystem. 144 Inköp kompostkärl Förbättringåtgärder ÅVC (staket, belysning, skyltställ etc) Förbättringsåtgärder ÅVS (staket etc.) Ny byggnad för återanvändning på Bråta Införande av fastighetsnära insamling S:a inkomster/utgifter, avfall S:a netto för avfall Vatten Investeringar utanför exploatering 344 Vatten- och avloppsverk. (Nytt vattenverk Västra Nedsjön ingår ej, har egen investeringsrad) Doserbyggnad + TS Råda stock + överföringsledningar, ny högreservoar Hindås

190 356 Dagvattenpark Mölnlycke Ny dricksvattenledning Rådasjön Nya överföringsledningar Hällingsjö-Rävlanda Omvandling VA Limmerhult / Södra Klåddegärde Hindås Omvandling Abborrtjärnsvägen Mölnlycke Delsumma investeringar utanför exploatering Inkomster/utgifter Slutredovisningar exploatering 361 Ombudgeterat från ME Stenbrottet ME Enebacken ME Stenhuggeriet ME Mölnlyckemotet ME kv 7 Napoli Förbo ME kv 8 Coop + Hemköp ME kv 9 Idrottsvägen ME Mölnlycke fabriker ME Norra Säteriet ME Hönekulla By 371 ME Kobackavägen ME Vällkullevägen/Rådavägen ME Gärdesområdet (Trädgårdsväg, Wendelsväg) LR Bårhult LR Norra Önneröd 376 LR kv 2 Förbo+ kv3 Landevi LR Kv 5 Stenåkersgatan Sida 7(11) Bilaga 1, Investeringsbudget/plan Nr Projekt/beskrivning (belopp i tkr) Projektbudget totalt Budget 2016 Budget Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift 348 Nya tryckavloppsledningar från avloppspumpsstation Benareby till självfallspunkt. 349 Långhålsborrning spill- och vatten Sommarhemsvägen Benarebyvägen. 350 Dagvattenhantering PIXBO/Vällsjön inkl. dagvattenanläggning Ny avloppstrycksledning från Åsvägen till ny avlopsspumpsstation Skinnefjäll. 352 Nya överföringsledningar Hindås-Rävlanda VA- serviser, nya utanför exploateringsområdena Byte av debiteringsmätare för VA-avläsning Inventarier i verk och stationer, Finnsjön, Rävlanda, Hällingsjö

191 Förskola 401 Barrskogen, 3 avd ombyggnad Pixbo, 4 avd om- och tillbyggnad Mölnlycke, 3 avd nybyggnad Mölnlycke, 2 avd nybyggnad Västergärdet, 6 avd nybyggnad Hindås, 1 avd tillbyggnad Rävlanda, 3 avd nybyggnad Barrskogen, 2 avd tillbyggnad Salmered, 2 avd tillbyggnad Fagerhult, 3 avd tillbyggnad Rävlanda, 3 avd ombyggnad Summa Förskola Grundskola 414 Högadalskolan, 2 klassrum ersätter paviljong Backaskolan, 320 elever nybyggnad Hindås senareskola, 225 elever nybyggnad etapp Hindås senareskola, 225 elever nybyggnad etapp Furuhällskolan, tillbyggnad Säteriskolan, ombyggnad Rävlanda, skola för nyanlända 2 klassrum Summa Grundskola Kultur 423 Landvetter kulturhus, nybyggnad Hindås stationhus Summa Kultur LRP SOC Vård och Omsorg 427 Östra Bygården, 12 lgh tillbyggnad Sida 8(11) Bilaga 1, Investeringsbudget/plan Nr Projekt/beskrivning (belopp i tkr) Projektbudget totalt Budget 2016 Budget Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift 378 LR Tahult, Grönsångarvägen LR Östra Backa LR Västra Backa LR Södra Backa "Ormen" 379 HS Älmhult Fagervallsområdet HS Roskullen HS Bocköhalvön RA Björkelidsvägen HÖ Hällingsjöområdet norr om skolan Delsumma investeringar avseende slutredovisningar exploatering Inkomster/utgifter Totalsumma inkomster/utgifter VA Summa netto för VA Summa inkomster/utgifter för sektorn Summa netto för sektorn SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD

192 452 Verksamhetsanpassning Ombyggnad kök Lunnaskolan, ombyggnad kök och matsal Akustikåtgärder Belysning p-platser/lekplatser Säkerhetslarm Handikappolitisk plan Garantiarbeten Lokalanpassning förskola Lokalanpassning grundskola Upprustning gårdar skolor/förskolor Hällingsjöskolan anpassning till detaljplan Maskiner/redskap Råda säteri, mur m.m Energieffektivisering 467 Energieffektivisering Sida 9(11) Bilaga 1, Investeringsbudget/plan Nr 2019 Projekt/beskrivning (belopp i tkr) Projektbudget totalt Budget 2016 Budget Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift 430 Bygården, 9 lgh tillbyggnad 200 Summa Vård och Omsorg Bostäder m särskild service LSS/SoL 433 Östra Backa gruppbostad, 6 lgh nybyggnad Summa BOSÄR, LSS/SoL Daglig verksamhet för funktionshindrade 436 Mölnlycke daglig verksamhet, tillbyggnad Summa Dagl Verksamhet, funktionshindrade Övrigt socialtjänst 439 HVB-boende för ensamkommande flyktingbarn, pl Landvetter HVB-boende för ensamkommande flyktingbarn, pl Mölnlycke. 441 Träningslägenheter, 5-10 lgh HVB-boende för ensamkommande flyktingbarn, Hindås Summa Övrigt socialtjänst LRP TOF Fritid förening 445 Idrottshall Landvetter, nybyggnad Sporthall Mölnlycke fabriker, nybyggnad Gymnastik och Sacrohall, Djupedalsäng Ny idrottshall Härrydaskolan Summa Fritid förening ÖVRIGT INOM TOF 449 Kommunhus, tillbyggnad Inventarier i samband med ombyggnad av befintligt 559 kommunhus. 451 Upprustning av ventilationsanläggningar på förskolor/skolor

193 Sida 10(11) Bilaga 1, Investeringsbudget/plan Nr Projekt/beskrivning (belopp i tkr) Projektbudget totalt Budget 2016 Budget Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift 468 Furubacken energiprojekt 798 IT 469 Infrastruktur Investeringar ped. nätet Televäxel kommunhuset Förändring av IT-plattform Mark och anläggningar 473 Maskiner, inventarier och fordon Inköp av maskiner med tillhörande utrustning Konstgräs Djupedalsäng 1. Befintlig plan är anlagd 2003 och behöver bytas p g a ålder och slitage. 476 I samband med att konstgräsplaner anläggs minskar/försvinner behovet av grusplaner. Önnerödsplanen och kringytor kan då snyggas upp och användas för en större lekplas, näridrottsplats och utegym Näridrottsplats: Sektorn avser att anlägga näridrottsplatser i kommunen. Tanken är att uppmuntra spontanidrott och det ingår i ett större förändringsarbete som sker tillsammans med föreningslivet och bottnar i folkhälsoarbete Näridrottsplats, Barrskogen Ridstigar. Fortsatt utbyggnad i främst Tahultsområdet Upprustning av befintliga spår och leder - Finnsjön, Hindås. 480 Upprustning av badplatser: Upprustning och renovering av befintliga anläggningar. Avser lokaler, toaletter, uppehållsytor och bryggor. 481 Utrustning av lekutrymmen: De avtal som skrivs med föreningar om lekplatser och kvartersbollplaner innebär att vissa av objekten behålls. För att klara underhåll och säkerhet framöver krävs investeringsanslag. 482 Lekplatser en per år i fem år Stall Råda Säteri. Byggnaden är mycket gammal. Trots sedvanligt underhåll krävs större insatser. Det rör sig om väggar som vittrar sönder, gamla installationer och ventilation. 484 Landvetter ishall. Hallen är drygt 30 år gammal. Fastighetskontoret har gjort en statusrapport avseende hela hallen - installationer, vägger, tak, publika utrymmen. Förutom det årliga underhållet behövs en större insats om hallen skall fortleva. 485 Badplats Gingsjön. Befintlig badplats i östra delen av Gingsjön flyttas till centrala Hällingsjö

194 Sida 11(11) Bilaga 1, Investeringsbudget/plan Nr Projekt/beskrivning (belopp i tkr) Projektbudget totalt Budget 2016 Budget Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift 486 Konstgräsplan i Rävlanda Byte konstgräsmatta Mölnlycke IP. Befintlig är idag sju år gammal. 488 Inventarier och utrustning, ljus, ljud m.m. till Mölnlycke sporthall 489 Konstgräs Landvetter B-plan. Behöver bytas p.g.a. ålder och slitage. 490 Inventarier och utrustning, ljus, ljud m.m. till Landvetter idrottshall. Måltidsservice 493 Maskiner och inventarier måltidsservice Service 494 Investeringar husansvarig Bokningssystem Byte av lås till innerdörrar kommunhuset 200 Städservice 497 Städmaskiner Sektorsgemensamt 498 Kontorsinventarier TOF Summa Övrigt inom TOF Summa inkomster/utgifter Summa netto för sektorn SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD 500 Konstnärlig utsmyckning Serverbyte enligt plan E-arkiv Summa inkomster/utgifter för sektorn Summa netto för sektorn

195 Sida 1(2) Bilaga 2 EXPLOATERINGSVERKSAMHET EXPLOATERINGSPROJEKT Bokslut Nr Namn Beskrivning/Status Balanseras Resultatred. Budget 2016 Budget EU02 Företagsparken II Mark för verksamheter slutsålt, ca kvm har sålts av Inkomst kommunen. Åtgärder för dagvattenhantering inom området Utgift kvarstår. Netto EU03 Fläskebo Mark för verksamheter slutsålt, ca kvm har sålts av Inkomst kommunen. Utgift Netto EU04 Hindås Pågående försäljning av byggklar industrimark, ca Inkomst industriområde kvm finns för försäljning. Utgift 708 Netto EU16 Hönekulla by 13 parhus, 69 bostadsrätter och 23 hyresrätter har färdigställts Inkomst varav de sista flyttats in slutet av Utgift Netto EU17 Stenhuggeriet Detaljplan antagen. Utb. av gata och VA pågår. Kommunen Inkomst äger mark för två bostäder i parhus vilka beräknas uppföras Utgift för sociala sektorns verksamhet. Netto EU18 Kobacka Utbyggnad av gata och VA med preliminär start En Inkomst kommunal tomt. Utgift Netto EU20 Björröd Pågående försäljning av byggklar industrimark, ca Inkomst kvm finns tillgängligt. Utgift Netto EU23 Björkåsen Pågående försäljning av byggklar industrimark, ca kvm Inkomst återstår. Utgift Netto EU25 Norra Önneröd Kommunens småhustomter slutsålda, justering av gata återstår Inkomst för färdigställande av området. Utgift Netto EU26 Landvetters Backa Detaljplan för Östra Backa etapp 1 laga kraft våren 2015, prel Inkomst byggstart gata och VA sommaren Utgift Netto EU27 Landvetter Centrum Detaljplan för kvarteret 2 och 3 överklagad. Preliminär Inkomst byggstart bostäder Utgift Netto EU28 Grönsångarvägen Utbyggnad av gata och VA klart feb kommunala Inkomst tomter beräknas säljas Två tomter bebyggs för Utgift sociala sektorns verksamhet. Netto EU30 Airport City Detaljplanearbete och utbyggnad av gata, vatten och avlopp i Inkomst etapper. Kommunen äger ca kvm byggbar mark inom Utgift etapp 4. Netto

196 Sida 2(2) Bilaga 2 EXPLOATERINGSPROJEKT Bokslut Nr Namn Beskrivning/Status Balanseras Resultatred. Budget 2016 Budget EU31 Företagsparken Bårhults II Mark Detaljplan för verksamheter laga kraft, byggstart slutsålt, gata ca och VA kvm preliminärt har sålts våren av Inkomst företagspark Kommunen äger ca kvm mark för Utgift verksamheter. Netto EU33 Stenbrottet Byggstart bostäder hösten 2016, ca 84 hyresrätter, 36 Inkomst bostadsrätter 9 radhus. Utgift Netto EU34 Hällingsjö centrum Inflytt 14 hyreslägenheter prel august Slutredovisas Inkomst Utgift Netto EU35 Bocköhalvön Detaljplaneläggning och gatukostnadsutredning pågår. Inkomst Utgift Netto EU42 Solåsen Hindås Detaljplanearbete och gatukostnadsutredning pågår. Inkomst 0 Utgift Netto EU61 Enebacken Etapp 1, 46 hyresrätter, 18 småhus har byggstartat Inkomst Etapp 2 detaljplan och gatukostnadsutredning pågår Utgift Netto EU62 Fagervallen Hindås Kommunala småhustomter slutsålda. Slutjustering gata Inkomst återstår för färdigställande. Utgift Netto EU64 Roskullen Hindås Detaljplanearbete pågår, ca 40 lägenheter i flerbostadshus Inkomst 0 studeras. Utgift 0 Netto EU66 Björkelidsvägen Detaljplanearbete pågår, ca lägenheter i flerbostadshus Inkomst prövas. Utgift Netto EU70 Landvetter södra / Utbyggnad gata och VA påbörjas som en del av Landvetters- Inkomst Murtjärnen Backa Utgift Netto EU65 Idrottsvägen Detaljplaneläggning av flerbostadshus i Mölnlycke centum Inkomst pågår. Preliminär byggstart bostäder Utgift Netto EU67 Mölnlyckemotet Detaljplaneläggning för verksamhetsmark pågår. Preliminär Inkomst byggstart gata och VA våren Utgift Netto EU99 Slutredovisas Avslutas årligen. Inkomst årligen Utgift Netto Summa netto inkl ränta

197 Härryda kommuns politiska inriktningsmål 2017 TEKNIK OCH UTBILDNING OCH KULTUR SOCIALTJÄNST SAMHÄLLSBYGGNAD ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNINGSSTÖD Förskola Antagna i kf 42/2013 och 19/2016 Vård och omsorg Antagna i kf 43/2013 Mark och bostad Antagna i kf 44/2013 Fastighet Antagna i kf 109/2014 Miljö Antagna i kf 104/2009 Alla barn bemöts med respekt utifrån deras utveckling och behov. Alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd så fort behovet upptäcks. Alla barn som har särskilda behov för sin språkliga utveckling får modersmålsstöd. De kommunala förskolorna och grundskolorna samt fritidshemmen håller hög kvalitet och är konkurrenskraftiga. Grundskola Antagna i kf 42/2013 och 19/2016 Alla som lämnar grundskolan har minst godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå. Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utvecklas. Alla elever har kunskap och erfarenhet av sambandet mellan de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologi, ekonomi och social välfärd. Alla elever erbjuds ett rikt och varierat kulturliv inom ramen för skolan och en kulturskola som är öppen för alla. De kommunala förskolorna och grundskolorna samt fritidshemmen håller hög kvalitet och är konkurrenskraftiga Utveckling, fritid och folkhälsa Antagna i kf 42/2013 och 19/2016 Stödjer fritids- och föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Gymnasieskola Antagna i kf 42/2013 och 19/2016 Alla har möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Kommunen tar det övergripande ansvaret för alla kommunens ungdomars skolresultat oavsett gymnasieskola. Vuxenutbildning Antagna i kf 42/2013 Alla har möjlighet att genom studier göra nya yrkesval och förstärka sin kompetens. Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar i samverkan med arbetsmarknaden. Kultur Antagna i kf 42/2013 Alla har möjlighet att utöva och ta del av kulturverksamhet. Möjlighet ges att ta del av kommunens kulturarv. Alla elever som önskar har tillgång till en plats i en kulturskola av hög kvalitet. Alla brukare i kommunen har förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet, ha ett bra boende och leva ett inflytelserikt, gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv med bibehållet oberoende. Alla brukare i kommunen har tillgång till god vård och omsorg med god kontinuitet och bemöts respektfullt med empati och kunskap. Kommunen arbetar utifrån en helhetssyn med ett förebyggande, rehabiliterande, habiliterande och salutogent synsätt samt skapar förutsättningar för en god livskvalitet till livets slut. All personal har erforderlig utbildning och erhåller kontinuerlig kompetensutveckling. Hälsa och bistånd Antagna i kf 32/2009 och 43/2013 Informationen från kommunen är anpassad till de behov och den förmåga att tillgodogöra sig densamma som personer med funktionsnedsättning har. Kommunen arbetar utifrån en helhetssyn med ett förebyggande, rehabiliterande, habiliterande och salutogent synsätt samt skapar förutsättningar för en god livskvalitet till livets slut. Berörda vårdtagare/patienter har god palliativ vård med andligt, socialt och medicinskt innehåll. Funktionshinder identifieras, beaktas och tas hänsyn till alla verksamheters planering och budgetarbete. Alla brukare i kommunen har förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet, ha ett bra boende och leva ett inflytelserikt, gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv med bibehållet oberoende. Funktionshinder samt individoch familjeomsorg Antagna i kf 14/2014, 17/2016 och 18/2016 Kommunens invånare i behov av Individ- och familjeomsorgens stöd erbjuds aktivt insatser som syftar till att de, så långt som möjligt genom egen förmåga, inkluderas i den sociala gemenskapen. Människors arbetsförmåga, resurser och möjligheter till egen försörjning främjas och utvecklas. Individ- och familjeomsorgen uppmärksammar, inititierar och samordnar vid behov insatser till arbetslösa ungdomar som verksamheten möter. Barn som lever i en familj med psykosociala och/eller ekonomiska problem, eller som själva tillhör en riskgrupp, identifieras tidigt och utreds omgående, så att de och deras familj kan erbjudas stöd/hjälp. Funktionshinder identifieras, beaktas och tas hänsyn till i alla verksamheters planering och budgetarbete. Informationen från kommunen är anpassad till de behov och den förmåga att tillgodogöra sig densamma som personer med funktionsnedsättning har. För att uppnå tillväxtmålet skapas ett utbud av bostäder i olika upplåtelseformer med olika storlek, arkitektur och standard. Nyproducerade bostäder byggs i en stimulerande miljö där hänsyn tas till naturvärden och områdenas särart. De är energieffektivt och miljömässigt utförda. Genom en aktiv markpolitik, baserad på översiktsplanen, tillgodoser kommunen behovet av mark för bostäder, näringsliv och allmänna ändamål samt beaktar även andra initiativ. Vid nyetablering eller utveckling av etablerade områden erbjuds ett varierat utbud av tomtstorlekar och lägen. Hänsyn tas till områdenas särart och miljö. Markförsäljning för exploatering sker genom en transparent process, efter i förväg tydligt definierade kriterier. Trafik Antagna i kf 15/2014 Trafiksystemet är effektivt och långsiktigt hållbart. Offentliga trafikmiljöer är trygga och säkra. Invånarnas och näringslivets transportbehov är tillgodosett. Kollektivtrafiken är ett attraktivt alternativ till bilen. Det finns tillräckligt med pendelparkeringar för alla typer av fordon. Näringsliv Antagna i kf 69/2012 Härryda kommun: är attraktiv att etablera, driva och utveckla företag i. medverkar aktivt till utvecklingen av starka och långsiktigt hållbara profilområden i kommunens näringsliv. är en professionell, kommunikativ och serviceinriktad dialogpartner till näringslivet. är drivande och tar regionalt ansvar i näringslivspolitiska frågor. Vatten och avlopp Antagna i kf 58/2014 Kommunens vattenförsörjning är långsiktigt hållbar och levererar ett hälsosamt och gott vatten till alla anslutna brukare. Kommunens ledningsnät underhålls och förnyas så att förlusten av dricksvatten begränsas. Kommunens spillvattenhantering minimerar oönskat tillskottsvatten. Kommunens dagvattenhantering förebygger bräddningar och översvämningar. Kommunen säkerställer att enskilda VA-lösningar, särskilt i nära anslutning till vattentäkter, successivt anpassas till gällande krav och kommunala miljömål. Landvetter Stad Antagna i kf 110/2014 Den mänskliga staden Landvetter stad är ett samhälle för alla, en demokratisk, jämlik, inkluderande och uthållig stad, där kroppslig och själslig hälsa står i centrum. Staden erbjuder attraktiva omgivningar genom att bevara och förädla områdets unika miljö och karaktär. Likaså erbjuds ett brett utbud av idrott, kultur och upplevelser i en stad, där det alltid händer något. Den moderna staden Landvetter stad är en blandstad med en vågad arkitektur, som byggs med hög täthet, funktionsblandning och med en levande och attraktiv stadskärna med mötesplatser för alla. Staden har unika byggnader, verksamheter, etableringar och aktiviteter, med höga uppmärksamhetsvärden och är en förebild för hur ett modernt stationssamhälle ska se ut. Den internationella staden Landvetter stad har stor betydelse och väcker intresse, såväl i ett lokalt som regionalt, nationellt och internationellt perspektiv, där staden är funktionellt integrerad med Landvetter Airport City med dess utbud av handel, service och arbetsplatser och med Landvetter flygplats. Staden har en tydlig internationell karaktär. Den innovativa staden Landvetter stad erbjuder en flexibel och innovativ miljö, präglad av entreprenörskap. Under såväl planeringsfas, byggnation och som färdigställt samhälle utnyttjas de senaste rönen inom social och teknisk forskning samt används spjutspetsteknik inom alla samhällsbyggnadsområden, däribland energi, miljö, transport, trafik och IT. Område tillgänglighet: Kommunens lokaler är tillgänglighetsanpassade. Område resursanvändande: Kommunens lokaler nyttjas optimalt över tid. Område energi: Energiförsörjningen i kommunala lokaler är långsiktigt hållbar (genom riskspridning mellan energikällor). Energianvändningen i kommunala lokaler följer beslutade mål för energieffektivisering. Område trygghet och säkerhet: Kommunens lokaler är långsiktigt säkra, trygga och hälsosamma. Mark och anläggningar Antagna i kf 42/2013 och 182/2013 Stödjer fritids- och föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Prioriterar vardagsverksamhet men stödjer även elitsatsningar. Erbjuder ändamålsenliga lokaler och anläggningar. Härryda kommun samverkar med idéburna organisationer för ett samhällsklimat präglat av gemenskap och ömsesidig respekt mellan människor i olika åldrar och med olika bakgrund samt av enskilda människors inflytande och delaktighet. Måltidsservice Antagna i kf 88/2012 Härryda kommun serverar smakfull kost av god kvalitet som ger energi, främjar hälsa och ett aktivt liv. Måltider innebär en möjlighet att äta under estetiskt tilltalande former som stimulerar till positiva möten och social samvaro. Område: Energi Nybyggnation av bostäder och lokaler ska utformas så energieffektivt som möjligt. Energianvändningen per invånare ska minska. Användningen av fossila bränslen ska minska kraftigt. Halterna av svaveldioxid, koldioxid, kväveoxid, partiklar, marknära ozon och flyktiga organiska ämnen ska minska. Område: Trafik Användningen av fossila bränslen ska minska kraftigt. Utsläppen från transportarbete ska inte öka. Halterna av svaveldioxid, koldioxid, kväveoxid, partiklar, marknära ozon och flyktiga organiska ämnen ska minska. Kollektivtrafikens andel av de totala personresorna ska öka. Andelen trafikanter som går och cyklar ska öka. Område: Bo Förorenade områden ska vara kända och saneras när detta krävs. Antalet människor som är bullerstörda i Härryda kommun ska minska och tysta miljöer ska värnas. Tillgängligheten till tätortsnära rekreationsområden, till exempel skogar och parkområden, ska öka. Invånarnas behov av rekreation och friluftsliv, särskilt i de tätortsnära skogarna, ska tillgodoses. Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden ska bevaras och utvecklas. Område: Delaktighet Halterna av miljöskadliga ämnen i miljön ska minska Område: Natur Det ska inte finnas någon negativ påverkan av näringsämnen i mark och vatten. Det ska inte finnas någon negativ påverkan av näringsämnen och andra föroreningar i våra sjöar och vattendrag. Vandrande fisk ska kunna röra sig fritt och leka i sina utbredningsområden. De sjöar och vattendrag som i ÖP 2002 benämns värdefullt vattenområde ska långsiktigt skyddas. De ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla skogarna ska skyddas mot exploatering. Våtmarker ska skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkt, vägbyggen och annan exploatering. Det ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla odlingslandskapet ska brukas på lämpligt sätt och skyddas mot exploatering. Hotade arter och deras livsmiljö ska skyddas. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer ska inte introduceras. Folkhälsa samt alkohol, narkotika, doping, tobak och spel Antagna i kf 185/2009 och 183/2013 Alla Härrydabor har förutsättning för en god hälsa på lika villkor. Barn och unga växer upp under trygga och goda villkor som är lika för alla. Äldre är delaktiga och lever ett gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv och har samma tillgång till en god omsorg. Bruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk. Alla barn, ungdomar och vuxna har goda kunskaper om skadeverkningarna kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Det finns ett brett utbud av miljöer fria från alkohol, narkotika, dopning, tobak och ett överdrivet spelande. Energi Antagna i kf 62/2010 Kommunen främjar och arbetar för omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens energipolitik bidrar till att minska skadliga utsläpp till mark, luft och vatten. Kommunens energiförsörjning är miljöanpassad, trygg och säker.

198

199

200 I Härryda kommun Mölnlycke facebook.com/harrydakommun harryda.se I

B U D G E T O C H P L A N E R Verksamhetsplan. Fastställd av kommunfullmäktige

B U D G E T O C H P L A N E R Verksamhetsplan. Fastställd av kommunfullmäktige B U D G E T O C H P L A N E R 2 016 2 0 2 0 Verksamhetsplan 2016 2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-11-16 INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 MÅLSTYRNING... 3 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige

Fastställd av kommunfullmäktige BU D G ET O C H PL AN VERKSAMHETSPLAN Fastställd av kommunfullmäktige -11-17 ER 20 15 2 01 9 INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 MÅLSTYRNING... 3 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN...

Läs mer

KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning

KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR MÅLSTYRNING Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten.

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Politisk organisation Förvaltningens organisation och arbetssätt 9 januari 2019 Peter Lönn Kommundirektör sedan januari 2017 HÄRRYDA KOMMUN 1 Härryda i korthet 37 750 invånare

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2016 Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen den 10 mars 2017

Verksamhetsberättelse 2016 Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen den 10 mars 2017 Verksamhetsberättelse Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen den 10 mars 2017 Innehållsförteckning Härryda kommun... 3 Kommunövergripande... 3 Politisk organisation... 3 Målstyrning och måluppfyllelse...

Läs mer

MEDBORGARDIALOG I HÄRRYDA KOMMUN. 1 2014-10-30 Administrativt stöd Copyright Härryda kommun

MEDBORGARDIALOG I HÄRRYDA KOMMUN. 1 2014-10-30 Administrativt stöd Copyright Härryda kommun MEDBORGARDIALOG I HÄRRYDA KOMMUN 1 2014-10-30 Administrativt stöd INNEHÅLL SKL:s projekt om medborgardialog Process för medborgardialog i Härryda kommun Dialog om framtida boende för personer med funktionshinder

Läs mer

Budget och planer för år 2013 2017

Budget och planer för år 2013 2017 FOTO: EMMA NEVANDER, KLIPPANS NATURRESERVAT Fastställd av kommunfullmäktige -11-19 och planer för år 2017 Verksamhetsplan Detta tryck innehåller sammandrag av verksamhetsförändringar i budget och planer

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning

KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR MÅLSTYRNING Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten.

Läs mer

Budget och planer för år

Budget och planer för år och planer för år 2018 Verksamhetsplan 2018 Fastställd av kommunfullmäktige -11-18 INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 MÅLSTYRNING...3 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN...4 FAKTA

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2017 Kommunövergripande

Verksamhetsberättelse 2017 Kommunövergripande Verksamhetsberättelse Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen den 12 mars 2018 HK2601, v1.0, 2016-12-16 Innehållsförteckning Härryda kommun... 3 Kommunövergripande... 3 Politisk organisation... 3

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kommunövergripande

Verksamhetsberättelse Kommunövergripande Verksamhetsberättelse Kommunövergripande Ks 21 mars 2019 Innehållsförteckning 1.1 Kommunövergripande... 3 1.1.1 Politisk organisation... 3 1.1.2 Målstyrning och måluppfyllelse... 5 1.1.3 Mål för god ekonomisk

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren

Läs mer

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen. BUDGETEN I SAMMANDRAG Resultat Det budgeterade resultatet uppgår till 8,8 mkr varav 3,8 mkr avser intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet är tillräckligt för att nå kommunens övergripande ekonomiska

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens

Läs mer

Agenda 2030-arbetet i Härryda

Agenda 2030-arbetet i Härryda Agenda 2030-arbetet i Härryda Uppdrag - Agenda 2030 För oss i den politiska majoriteten är Agenda 2030 Globala mål för hållbar utvecklig viktigt. För att nå bästa möjliga måluppfyllelse i detta arbete

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kommunövergripande. Godkänd av kommunstyrelsen 11 mars 2016

Verksamhetsberättelse Kommunövergripande. Godkänd av kommunstyrelsen 11 mars 2016 Verksamhetsberättelse Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen 11 mars 2016 INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2 MÅLSTYRNING 2 SAMMANSTÄLLNING AV MÅLUPPFYLLELSE 3 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS

Läs mer

Så här gjorde vi för att fördubbla andelen gas i våra bilar

Så här gjorde vi för att fördubbla andelen gas i våra bilar Så här gjorde vi för att fördubbla andelen gas i våra bilar Inspirationsseminarium; Ökad användning av biogas Borås 2014-11-19 1 Välkommen till Härryda kommun Från djupa skogar och klara vatten är det

Läs mer

verksamhetsberättelse

verksamhetsberättelse verksamhetsberättelse D e l å r s r a p p o rt oc h h e l å r s p rog n o s INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE 5 MÅLSTYRNING 5 SAMMANSTÄLLNING AV MÅLUPPFYLLELSE 6 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 9 BEDÖMNING

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning - Bilaga till årsredovisning Läsanvisning Nyckeltalsbilagan är en sammanställning av de nyckeltal som används för att mäta måluppfyllelsen av de politiska målen som beslutats i Kommunstyrelsen, Välfärdsnämnden,

Läs mer

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Definitiv Budget 2015 Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Kommunallagen om budget Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen (KS) före oktober månads utgång Budgeten ska fastställas av

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

verksamhetsberättelse 2014 Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen

verksamhetsberättelse 2014 Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen verksamhetsberättelse Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen 2015-03-13 INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2 MÅLSTYRNING 2 SAMMANSTÄLLNING AV MÅLUPPFYLLELSE 3 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD. Kommundirektör/Sektorschef Karina Djurner. Ekonomi och upphandling. Personal. Funktionschef Anders Pettersson

SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD. Kommundirektör/Sektorschef Karina Djurner. Ekonomi och upphandling. Personal. Funktionschef Anders Pettersson SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD Kommundirektör/Sektorschef Karina Djurner Kansli/ stöd till politiska beredningar och upphandling Personal Miljöoch hälsoskydd Funktionschef Lena Magnusson Funktionschef

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Härryda kommun Finansförvaltning Politisk organisation Godkänd av kommunstyrelsen 2014-03-14 INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3 MÅLSTYRNING 3 BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Beredningarnas arbete i Härryda kommun SKL

Beredningarnas arbete i Härryda kommun SKL Beredningarnas arbete i Härryda kommun SKL 2014-12-09 Annette Eiserman-Wikström, kommunstyrelsens ordförande 1 2014-12-09 Administrativt stöd INNEHÅLL Välkommen till Härryda kommun Organisation och rollfördelning

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten Uppdrag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppdrag är att fullgöra kommunens uppgifter

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Administrativt stöd Fastställd av kommunstyrelsen 2013-03-11 INNEHÅLL SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD 2 POLITISKT FASTSTÄLLDA MÅL 2 BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE MED PILAR 2 SAMMANSTÄLLNING

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Politiska inriktningsmål för integration

Politiska inriktningsmål för integration Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Härryda kommun Finansförvaltning Politisk organisation Fastställd av kommunstyrelsen 2012-03-16 INNEHÅLL HÄRRYDA KOMMUN... 2 DRIFTSREDOVISNING, KOMMUNEN TOTALT... 3 INVESTERINGSREDOVISNING,

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 000 tkr. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat på +47 900 tkr. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Strategisk plan

Strategisk plan Strategisk plan 2017-2019 Budget 2017 Dokumentnamn Strategisk plan 2017-2019 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 4 Fastställd/upprättad 2016-09-19/KS 2016/484 Senast

Läs mer

Lokalresursplanering. - Strategier och arbetssätt som är hållbara över tid. 6 april 2017 Lena Magnusson

Lokalresursplanering. - Strategier och arbetssätt som är hållbara över tid. 6 april 2017 Lena Magnusson Lokalresursplanering - Strategier och arbetssätt som är hållbara över tid 6 april 2017 Lena Magnusson LRP Härryda kommun Förutsättningar utifrån befolkningsutveckling 43000 42000 41000 40000 39000 38000

Läs mer

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut KELP 2010 2012 Bilaga till Strategi- och budgetplan 2010 Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-18 Innehållsförteckning KELP 2010 2012 2 Bilagor Bilaga 1 Driftbudget på anslagsnivå Bilaga 2 Finansförvaltning

Läs mer

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning - Bilaga till årsredovisning Nyckeltalsbilagan är en sammanställning av de nyckeltal som används för att mäta måluppfyllelsen av de politiska målen som beslutats i Kommunstyrelsen, Välfärdsnämnden, Myndighetsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för budget och redovisning

Riktlinjer för budget och redovisning Riktlinjer för budget och redovisning Innehållsförteckning Inledning... 1 Grundläggande förutsättningar... 1 Budgetprocessen... 2 Fullmäktiges budget... 2 Verksamhetsplan... 2 Investeringar... 2 Rapportering

Läs mer

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunövergripande mål 2015 2018 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018 Verksamhetsplan Kommunstyrelse 2018 Innehållsförteckning Nybro kommuns vision & mål...3 Verksamhetsidé... 4 Budget... 6 Organisation... 7 Mål... 8 Prioriterade områden & strategiska åtgärder... 9 2 Nybro

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Barn-och familjenämnden

Barn-och familjenämnden Barn-och familjenämnden Ordförande: David Westlund Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten Uppdrag Barn- och familjenämndens uppdrag är att fullgöra kommunens skyldigheter vad gäller förskola, fritidshem,

Läs mer

Vad har dina skattepengar använts till?

Vad har dina skattepengar använts till? Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

LERUM BUDGET lerum.sd.se

LERUM BUDGET lerum.sd.se LERUM BUDGET 2019 lerum.sd.se Det som överskuggar hela budgeten är att få en välfungerande kärnverksamhet (skola barn- och äldreomsorg). För att möjliggöra detta och skapa en långsikt stark ekonomi krävs

Läs mer

HR-strategi. HR-strategi

HR-strategi. HR-strategi HR-strategi HR-strategi 2017-2020 1 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Strategi HR-strategi 2016 2020 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument gäller för Personalchef 2016-11-11

Läs mer

Uppföljning och prognos. Mars 2018

Uppföljning och prognos. Mars 2018 Uppföljning och prognos Mars 2018 1 Innehåll Periodens resultat och helårsprognos... 3 Resultaträkning... 4 Driftbudgetavräkning... 5 Kommentarer till marsresultatet och prognos 2018... 6 2 Uppföljning

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Socialnämnden UPPDRAG MÅLBESKRIVNING NÄMNDSPECIFIKA MÅL

Socialnämnden UPPDRAG MÅLBESKRIVNING NÄMNDSPECIFIKA MÅL Socialnämnden UPPDRAG Utifrån gällande lagstiftning och kommunala mål och riktlinjer ge vård, stöd och service till medborgarna inom områdena individ- och familjeomsorg, integration och arbetsmarknad,

Läs mer

Vårbokslut Miljöskyddsnämnden

Vårbokslut Miljöskyddsnämnden Vårbokslut Miljöskyddsnämnden -05-07 Vårbokslut, Ansvarsenhet 40-41 Anvisning Nuläge Verksamhet Huvudsaklig verksamhet Miljöskyddsnämnden har antagit en tillsyns- och verksamhetsplan för. Planen följs

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42

Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42 Dokumenttyp: Nämndsplan Tjänsteställe: KFV Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Datum:2016-02-23 Mottagare: Berörda verksamheter Diarienr: KS/2016:42 Nämndsplan för kommunstyrelsen 2016-2018

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Delårsbokslut 2014-08-31 Prognos 2014-12-31

DELÅRSRAPPORT. Delårsbokslut 2014-08-31 Prognos 2014-12-31 DELÅRSRAPPORT Delårsbokslut -08-31 -12-31 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse, kommunen Fem år i sammandrag 2 Målstyrning 3 Mål för god ekonomisk hushållning, uppföljning 3 Finansiella mål 4 Sammanställning

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Delårsrapport : Trelleborgs kommun

Delårsrapport : Trelleborgs kommun Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun 1 (6) Kommunfullmäktige Datum -04-30 Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun Kommunfullmäktige 31 mars 1 Inledning I enlighet med kommunfullmäktigens beslut från november

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer