B U D G E T O C H P L A N E R Verksamhetsplan. Fastställd av kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "B U D G E T O C H P L A N E R Verksamhetsplan. Fastställd av kommunfullmäktige"

Transkript

1 B U D G E T O C H P L A N E R Verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige

2

3 INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 MÅLSTYRNING... 3 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN... 4 ORGANISATION OCH ÖVERGRIPANDE INFORMATIONSMÅTT... 5 EKONOMI... 6 SAMMANDRAG AV DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGET... 6 RESULTAT- OCH BALANSBUDGET... 8 FINANSIELL ANALYS... 9 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING PERSONAL SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL MILJÖ ENERGIPOLITISKA INRIKNINGSMÅL FOLKHÄLSA SAMT ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL POLITISK ORGANISATION FÖR HÄRRYDA KOMMUN SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR LEDNING FÖRSKOLA GRUNDSKOLA UTVECKLING, FRITID OCH FOLKHÄLSA GYMNASIUM VUXENUTBILDNING KULTUR SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST LEDNING VÅRD OCH OMSORG HÄLSA OCH BISTÅND FUNKTIONSHINDER SAMT INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD LEDNING OCH ADMINISTRATION MILJÖSAMORDNING MARK OCH BOSTAD PLAN OCH BYGGLOV GATOR OCH PARK KOLLEKTIVTRAFIK NÄRINGSLIV VATTEN AVFALL SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD LEDNING FASTIGHET IT MARK OCH ANLÄGGNINGAR MÅLTIDSSERVICE SERVICE STÄDSERVICE SÄKERHET

4 SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD LEDNING KANSLI OCH KOMMUNIKATION EKONOMI OCH UPPHANDLING PERSONAL MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD BILAGOR BILAGA 1. INVESTERINGSBUDGET/PLAN BILAGA 2. EXPLOATERINGSVERKSAMHET, FINANSIERINGSPLAN BILAGA 3. KARTA ÖVER HÄRRYDA KOMMUNS POLITISKA INRIKTNINGSMÅL

5 KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR MÅLSTYRNING Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Modellen är anpassad till lagstiftningen om god ekonomisk hushållning. Styrning sker dels genom att följa kommunallagens krav om att anta mål för god ekonomisk hushållning och dels genom en modell för politisk målstyrning som fastställts för Härryda kommun. I kommunallagen anges att det för verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har fastställt två finansiella mål och fyra verksamhetsmål. Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Härrydamodellen bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. Politiska inriktningsmål fastställs av kommunfullmäktige. Dessa mål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen upprättar politiska verksamhetsmål utifrån de antagna politiska inriktningsmålen. Till varje verksamhetsmål finns ett antal indikatorer. De ska visa om verksamheterna är på rätt väg för att uppnå målen och visa hur långt de har kommit. Indikatorerna ger dock inte alltid en heltäckande bild av måluppfyllelsen, utan kompletteras därför med andra beskrivningar av resultat och i analyser. Fastställd budget är överordnad målen. Målen följs upp tre gånger per år. Målen redovisas under respektive sektor. Energipolitiska inriktningsmål, mål för miljö, folkhälsa samt mål för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel redovisas för hela kommunen. Målstyrning i Härryda kommun KOMMUNALLAGEN HÄRRYDAMODELLEN Mål för god ekonomisk hushållning: - Finansiella mål - Verksamhetsmål Kommunfullmäktige (kf) Kommunstyrelse (ks) Politiska inriktningsmål Politiska verksamhetsmål Förvaltning Indikatorer 3

6 KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Förvaltningsledningens utvecklingsområden FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN Kommunens ledningsgrupp består av sektorscheferna samt kansli-, ekonomi- och personalchef. Kommundirektören leder gruppen. Ledningsgruppen verkställer politiska beslut och stödjer den politiska organisationen. Ett viktigt uppdrag är att samordna hela förvaltningens arbete i gemensamma processer som budget, lokalresurser, ärendehantering, arbetsmiljö, personalfrågor, kvalitetsfrågor med mera. Grundläggande för ledningsgruppens arbete är att det gemensamma är överordnat delarna, vilket innebär att uppdraget är kommunens bästa. För att nå detta, arbetar ledningsgruppen med att skapa en helhetssyn i alla delar av förvaltningen. Ledningsgruppens gemensamma arbete under nästa period har fortsatt fokus på två områden: tillgänglighet bemötande samt kvalitet effektivitet. Förvaltningen utvecklar ett gemensamt kontaktcenter och e-tjänster för bättre tillgänglighet och ökad service. Bemötandefrågor tas upp i olika sammanhang, bland annat för alla nyanställda i samband med I allmänhetens tjänst, en halvdag som syftar till att ge alla nyanställda en grundläggande kommunkunskap och kunskap om det kommunala uppdraget. En längre utbildning service och kommunikation har skapats, där ett antal medarbetare med kontakt med näringslivet, hittills deltagit. Utbildningen kommer fortsätta att erbjudas medarbetare även inom andra områden. Ett ständigt förbättringsarbete sker inom alla sektorer för att öka tillgängligheten för medborgarna. Kvalitetsarbete är ständigt pågående inom alla sektorer. Som ett gemensamt uppföljningsinstrument används Kommunens Kvalitet i Korthet, en mätning som genomförs i ett stort antal kommuner genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Dessutom deltar kommunen i den medborgarundersökning som genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB). Båda dessa mätningar möjliggör jämförelser av kommunens resultat och visar på möjliga förbättringsområden. Ett gemensamt kvalitetsledningssystem har utvecklats under Systemet syftar till att underlätta analys och förbättring av resultat inom olika verksamheter och skapa god rapportering till kommunstyrelse för att ge bra underlag för beslut. Kvalitetsledningssystemet prövas och förändras fortlöpande. Arbetet med att utveckla Lean som gemensamt verktyg fortsätter. Arbetet med Lean syftar till kvalitetsförbättring och effektivisering samt till att skapa en bättre arbetsmiljö genom att hitta bättre strukturer för olika processer. Under 2016 fortsätter arbetet med att utveckla och införa ett gemensamt miljöledningssystem, vilket bland annat innehåller miljöcertifiering av enheterna. Förvaltningen ska då ha ett gemensamt effektivt miljöledningssystem som är väl förankrat. Under perioden intensifieras kommunens deltagande i planering av Götalandsbanan och i att beakta de konsekvenser olika alternativa beslut ger, för kommunens utveckling. En av de största gemensamma utmaningarna under planperioden är att planera för utvecklingen i södra Landvetter. Att planera och genomföra en process som inkluderar medborgare, den politiska organisationen och förvaltningen är högt prioriterat. Utvecklingen av kommunens arbete med unga som står långt från arbetsmarknaden och med integration, är två områden som kommer att uppmärksammas under perioden. 4

7 KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation och övergripande informationsmått ORGANISATION OCH ÖVERGRIPANDE INFORMATIONSMÅTT Sektorn för teknik och förvaltningsstöd, TOF Fastighet IT Mark och anläggningar Måltidsservice Service Städservice Säkerhet Administration Kommundirektör, KD Sektorn för administrativt stöd, ADM Kansli och kommunikation Ekonomi och upphandling Personal Miljö och hälsoskydd Sektorn för utbildning och kultur, UTK Förskola Grundskola Utveckling- och Stödenheten/Folkhälsoenheten/ Fritid ungdom (UFF) Gymnasium Vuxenutbildning Kultur Administration ering och tillsyn Sektorn för socialtjänst, SOC Administration/Kvalitet och utveckling Individ- och familjeomsorg/ Funktionshinder Hälsa och bistånd Vård och omsorg Sektorn för samhällsbyggnad, SHB Mark och bostad Näringsliv och bygglov Trafik Vatten och avfall Administration Härryda kommun har en gemensam förvaltning med fem sektorer: tre verksamhetssektorer och två sektorer som stödjer verksamhetssektorerna och kommunledningen. Kommundirektören är förvaltningschef och kommunens högsta tjänsteman. Varje sektor leds av en sektorchef. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Antal invånare per 31/ Area per invånare, m2 (Kommunens totala area 292 km2) Verksamhetens nettokostnad per invånare, kronor Årets resultat per invånare, kronor Summa anläggningstillgångar per invånare, kronor Eget kapital per invånare, kronor Pensionsskuld per invånare, kronor Långfristiga skulder per invånare, kronor Skattesats, % 20,62 20,62 20,62 20,62 20,62 Skatteintäkt inkl. inkomstutjämning per invånare, kronor

8 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Sammandrag av drift- och investeringsbudget EKONOMI SAMMANDRAG AV DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGET DRIFTBUDGET Belopp i tkr Bokslut Budget Budget Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet Avfallsverksamhet Vattenverksamhet Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd Polititisk organisation Verksamhetskostnader för finansförvaltning Pensionskostnad exkl finansiell kostnad Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, utjämning m.m Finansiella kostnader och intäkter Finansiell kostnad pensioner RESULTAT Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för perioden, 71,2 mkr för år 2016, 28,7 mkr år 2017 och 5,8 mkr år Det innebär ett genomsnittsresultat per år som är 35,2 mkr. Ett av kommunfullmäktiges finansiella mål innebär att resultatet ska vara 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. För att nå det ska genomsnittsresultatet för perioden vara drygt 48 mkr. I budget/ plan ingår en reserv för kommunstyrelsen med 5 mkr per år för hela perioden. Personalkostnadsökningar är budgeterade med 3,0 procent per år för perioden Utöver dessa kostnader finns avsättning för särskilda lönesatsningar med 3 mkr per år för perioden. Sammantaget beräknas löneökningarna per år bli cirka 3,2 procent. 6

9 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Sammandrag av drift- och investeringsbudget INVESTERINGSBUDGET Belopp i tkr Bokslut Budget Budget Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet Vattenverksamhet Avfallsverksamhet Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd SUMMA INVESTERINGSUTGIFTER: Under den närmaste femårsperioden uppgår investeringsvolymen till mkr, varav 370 mkr är budgeterade för år Verksamhetsförändringarna har reviderats i enlighet med lokalresursplanen. I investeringsbudgeten finns fortsatta satsningar på centrumutveckling i Landvetter och Mölnlycke och i slutet av perioden i Hindås. Investeringar i vägnät och gång- och cykelvägar i Backa i Landvetter planeras som en förberedelse för utbyggnaden av Landvetter södra. Inom vattenverksamheten planeras ny överföringsledning för spillvatten mellan Hällingsjö och Rävlanda. I slutet på perioden kommer ett nytt vattenverk i Västra Nedsjön att byggas. Investeringar fördelat på områden 7

10 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Resultat- och balansbudget RESULTAT- OCH BALANSBUDGET RESULTATBUDGET Belopp i mkr Bokslut Budget Budget Verksamhetens nettokostnader exkl. avskrivningar , , , , ,8 Avskrivningar -95,7-105,6-110,3-119,6-128,1 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,9 Skatteintäkter inkl inkomstutjämning 1 595, , , , ,6 Generella statsbidrag och utjämning 173,9 117,3 103,0 102,2 100,1 Finansiella intäkter 3,6 3,9 3,9 3,9 3,9 Finansiella kostnader -10,0-25,0-23,0-26,1-26,2 Finansiella kostnader pensioner -8,7-26,5-14,9-27,9-36,7 Resultat före extraordinära poster 122,7 42,5 71,2 28,7 5,8 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RESULTAT 122,7 42,5 71,2 28,7 5,8 BALANSBUDGET Belopp i mkr Bokslut Budget Budget Immateriella anläggningstillgångar 0, Summa immateriella anläggningstillgångar 0, Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 765, , , , ,4 Maskiner och inventarier 105,0 107,2 107,2 107,2 107,2 Summa materiella anläggningstillgångar 1 870, , , , ,6 Aktier och andelar 16,4 16,5 16,5 16,5 16,5 Obligationer 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 Långfristiga fordringar VA- och gatukostnadslån 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Långfristiga fordringar 0,1 0,4 0,4 0,4 0,4 Bostadsrätter 17,9 0,0 17,9 17,9 17,9 Summa finansiella anläggningstillgångar 39,0 21,1 39,0 39,0 39,0 Summa anläggningstillgångar 1 909, , , , ,6 Förråd och lager 27,3 20,0 20,0 20,0 20,0 Kortfristiga fordringar 137,2 119,0 109,0 89,5 89,5 Likvida medel -19,2 106,1 22,2 20,0 4,1 Summa omsättningstillgångar 145,3 245,1 151,2 129,5 113,6 SUMMA TILLGÅNGAR 2 054, , , , ,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 511,3 553,8 625,0 653,7 659,5 varav årets resultat 122,7 42,5 71,2 28,7 5,8 Avsättningar för pensioner 815,5 810,1 780,9 785,8 804,8 varav avsättning pensionsskuld intjänat före ,1 677,7 642,7 638,9 639,9 Summa avsättningar 815,5 810,1 780,9 785,8 804,8 Långfristiga skulder 329,3 625,0 734,0 851,0 885,0 varav anslutningsavgifter 68,9 100,7 117,8 132,2 151,0 Kortfristiga skulder 398,4 400,0 432,9 477,9 482,9 Summa skulder 727, , , , ,9 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 054, , , , ,2 SOLIDITET 25% 23% 24% 24% 23% 8

11 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys FINANSIELL ANALYS Sammanfattning Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för samtliga år. Resultatet är 71 mkr för år 2016, 29 mkr för år 2017 och 6 mkr för år Härryda kommuns finansiella mål anger att resultatet ska vara 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader, vilket motsvarar ett årligt resultat för perioden på cirka 48 mkr. Resultatet i bokslut 2014 var 7,5 procent. Nettokostnaderna har under den senaste fyraårsperioden i genomsnitt stigit med 3,3 procentenheter, medan skatteintäkter inklusive utjämningsbidrag har stigit med 3,5 procentenheter under perioden. Nettoinvesteringarna i budget/plan uppgår för perioden till mkr, varav 370 mkr är budgeterade för år Av de budgeterade investeringarna beräknas en hel del kunna finansieras via resultat och avskrivningar, men det kommer att krävas fortsatt upplåning för att finansiera denna volym. Den budgeterade långfristiga upplåningen uppgår till 734 mkr år 2016 för att fram till år 2018 öka till 885 mkr. Skatteintäkter Rikets skatteunderlag fortsätter att växa i reala termer under hela perioden. Det innebär att skatteintäkterna räcker till mer, trots kommunens egna kostnadsökningar. Orsaken är en kombination av ökad sysselsättning, ökade pensionsinkomster och bedömningen att lönerna beräknas stiga mer än inflationen. Skatteintäkterna ökar mellan åren 2015 och 2016 med 80 mkr. Av ökningen beräknas 37 mkr användas för lönehöjningar i befintlig verksamhet. Resterande 43 mkr ska täcka övrig inflation, befolkningsförändringar och eventuella ambitionshöjningar. Det är viktigt att reflektera över att pensionskostnaderna och de finansiella kostnaderna är på en mycket låg nivå, vilket kan förändras över tid. Pensionskostnaderna enligt den senaste prognosen för år 2016 är 17 mkr lägre än tidigare budget/plan för år Diagrammet visar utvecklingen av verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto samt utvecklingen av skatteintäkter inklusive utjämningar Vänster stapel visar nettokostnadsökning och höger stapel visar skatteintäkter och utjämning. 9

12 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Nettokostnadsandel I skatteprognosen har förväntad befolkningsutveckling vägts in. Om inte befolkningsutvecklingen i Härryda kommun blir den planerade kommer alltså intäkterna att förändras och justeringar i budgeten att bli nödvändiga. % 120,0 100,0 80,0 60,0 101,0 97,8 97,1 93,1 97,7 96,3 98,6 99,7 Diagrammet redovisar nettokostnadsandel inklusive finansnetto för ,0 20,0 0, Resultat Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för perioden, 71,2 mkr för år 2016, 28,7 mkr för år 2017 och 5,8 mkr för år Det innebär ett genomsnittsresultat per år som är 35,2 mkr. De finansiella målen för Härryda kommun anger att resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. För att nå det ska genomsnittsresultatet för perioden vara drygt 48 mkr. I budget/plan ingår en reserv för kommunstyrelsen med 5 mkr per år för hela perioden. mkr 140,0 90,0 40,0-10,0 122,7 94,8 71,2 50,0 42,5 36,1 5,8 28,7-16, ,0 10

13 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Känslighetsanalys Hur kommunens ekonomi kommer att utvecklas i framtiden påverkas av ett antal faktorer. Vissa av dem kan kommunen påverka genom egna beslut, andra inte. Det kan exempelvis vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen har ett ansvar för att ha en finansiell beredskap för att hantera förändringar, både externa oförutsedda händelser och förändringar i den egna kommunen. Möjligheten att genom höjda taxor och avgifter öka intäkterna är begränsade, eftersom maxtaxor finns inom såväl barn- som äldreomsorg. Den största finansiella påverkan har skatteunderlagsutvecklingen i riket. Tabellen nedan visar vilken effekt olika händelser har på Härryda kommuns ekonomi. Små förändringar innebär stora belopp, vilket visar hur viktigt det är med en marginal då budgeten fastställs. Lönekostnaderna förväntas öka med totalt 3,2 procent och skatteunderlaget med 5,3 procent. Utdebiteringen i känslighetsanalysen är oförändrad. Även räntenivån bedöms oförändrad. Förändringar i känslighetsanalys, årseffekt mkr Löneökning med 1 procent inklusive sociala avgifter +/ 13,6 Räntan höjs/sänks 1 procent, på ett års sikt +/ 2,8 Inflationsförändring för övriga kostnader, 1 procent +/ 8,5 Skatteunderlagsförändring, 1 procent +/ 17,5 Förändrad utdebitering med 10 öre +/ 8,7 Tillgångar och investeringar Det bedömda investeringsbehovet för perioden är budgeterat till mkr, varav 370 mkr är budgeterade år Av mkr varierar den årliga investeringen, som avser den avgiftsfinansierade verksamheten, mellan 25 mkr och 170 mkr. Av de budgeterade investeringarna beräknas drygt hälften kunna finansieras via resultat och avskrivningar. Nettoinvesteringar, varav finansierade med egna medel, för perioden

14 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys De totala tillgångarna, det vill säga de materiella och de finansiella anläggningstillgångarna samt omsättningstillgångarna, har ökat de senaste åren och förväntas även att göra så under perioden Det är de materiella anläggningstillgångarna som ökar till följd av att avskrivningarna är lägre än nyinvesteringarna under perioden. Diagrammet visar de totala tillgångarna för åren Långfristiga skulder De långfristiga skulderna i bokslut 2014 var 329 tkr. På grund av en ambitiös investeringsplan ökar den budgeterade långfristiga upplåningen till 734 mkr år 2016 för att fram till år 2018 öka till 885 mkr. mkr Pensionsskulden Pensionsskulden redovisas och budgeteras enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det innebär att resultatet, utöver kostnader för uppräkning, kan komma att påverkas av förändringar i beräkningssätt för det aktuella åtagandet och att soliditeten blir väsentligt lägre än med den så kallade blandmodellen. Uppräkningen av skulden bokförs som kostnader i resultaträkningen, och utbetalningarna från skulden bokförs direkt mot balansräkningen. Ränta och basbeloppsuppräkning inklusive löneskatt budgeteras som finansiell kostnad. Utbetalningarna är budgeterade till 34 mkr år 2016 och kommer successivt att öka till 2020-talet. I driftbudget/plan har pensionsskuldsförändringen budgeterats efter KPA:s prognos i april Kostnaden för pensionsskulden är budgeterad till 19 mkr för år 2016, 35 mkr för år 2017 samt 53 mkr för år

15 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Soliditetsutveckling Soliditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på lång sikt och visar på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats via resultaten och samlats under eget kapital. Kommunen redovisar endast soliditet enligt fullfondsmodellen. Målsättningen är att soliditeten ska öka med en procentenhet per år i genomsnitt. I bokslut 2014 hade kommunen en soliditet på 25 procent, vilket var en förbättring med sex procentenheter jämfört med föregående år. Förbättringen berodde framförallt på ett positivt resultat och minskning av de långfristiga skulderna. För år 2015 beräknas soliditeten öka med två procentenheter. Soliditeten ökar med en procentenhet år 2016, är oförändrad år 2017 och minskar med en procentenhet år %

16 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING Alla verksamheter ska använda resurserna så effektivt som möjligt och ha en budget i balans. För att bedöma om målen uppnås krävs en analys av både total resursåtgång och kostnad per enhet och prestation. Förvaltningen analyserar och jämför kontinuerligt kostnader och resultat med andra kommuner för att ge politiska beslutsunderlag för en eventuell omfördelning mellan verksamheter. Analyser sker både i olika nätverk och som egna projekt. Analysen Effektiv resursanvändning innehåller mått som ska ge en bild av hur effektivt verksamheten bedrivs, oavsett total resursåtgång och kvalitet. De flesta måtten är hämtade från den kommungemensamma databasen Kolada. Måtten innehåller bland annat den strukturårsjusterade standardkostnadsavvikelsen, som är den kostnad en kommun ska ha enligt den mellankommunala kostnadsutjämningen. Avvikelser förekommer oftast och är resultatet av skiftande ambitionsnivå och effektivitet. Diagrammet nedan redovisar den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och förväntad kostnad för Härryda kommun i bokslut Ett negativt värde innebär att de faktiska kostnaderna är lägre än de förväntade, och vice versa. 10% 5% 0% -5% -10% -15% Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Vård och omsorg Individ- o familjeomsorg -20% Diagrammet visar att kostnaderna för grundskola och gymnasieskola är väsentligt lägre än förväntat. Det visar också att kostnaderna för förskola samt vård och omsorg är högre än de förväntade. Individoch familjeomsorg får bära bokförda kostnader för förebyggande åtgärder som tillhör verksamheten. Resultatet av diagrammet redovisar inte kvaliteten i verksamheten. Tolkning av resultaten ska ske med stor försiktighet. Bland annat finns det stora regionala skillnader. Inom socialtjänsten har ett arbete med att analysera och jämföra kostnader per brukare fortsatt. Arbetet ska pågå kontinuerligt och ge underlag för en effektiv resurshantering och jämförelser med övriga deltagande kommuner. Diagrammet indikerar att arbetet resulterat i lägre kostnader inom flera områden. Avvikelsen inom vård och omsorg har minskat från 8,1 procent till 0,4 procent. Från och med nästa sida redovisas strukturårsjusterad standardkostnadsavvikelse för respektive verksamhet. För att relatera kostnaden till utfallet redovisas även indikatorer som syftar till att mäta verklig eller upplevd kvalitet. Samtliga mått är hämtade från databasen Kolada. Samtliga mått, utom strukturårsjusterad standardkostnadsavvikelse, är indexerade och relaterade till övriga kommuner. Ett genomsnittligt värde är indexerat till 100. Det redovisade måttet nöjd medborgarindex Förskola är 109,5, vilket alltså innebär att medborgarna är 9,5 procent mer nöjda än genomsnittet i Sveriges kommuner. 14

17 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Sektor Utbildning och kultur Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad förskola, (%) Kostnad förskola, kr/invånare 1-5 år Nöjd Medborgar-Index Förskola Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad grundskola, (%) Andel elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun Kostnad grundskola inkl. förskoleklass hemkommun, per elev Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad gymnasiet, (%) Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Nettokostnad kulturverksamhet, kr/invånare Nöjd Medborgar-Index Kultur Nettokostnad gymnasial vuxenutbildning, kr/invånare Sektor Socialtjänst Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad LSS, (%) Kostnad boende enligt LSS kr/brukare Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, (%) Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Kostnad särskilt boende äldreomsorg kr/brukare Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg, (%) Nöjd Medborgar-Index - Stöd för utsatta personer Sektor Samhällsbyggnad Kostnad avfallshantering kr/invånare Nöjd medborgarindex renhållning Kostnad vattenförsörjning och avloppshantering kr/invånare Nöjd medborgarindex vatten och avlopp Nettokostnad gator, vägar samt parkering kr/invånare Nöjd medborgarindex gator och vägar Sektor Teknik och förvaltningsstöd Kostnader för lokaler i kommunal grundskola kr/elev Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/invånare Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut ,7 2,3 1,5 103,7 100,9 102,1 105,7 105,7 109,5 10,8 8,4 6,8 106,1 107,1 110,0 83,3 85,2 87,3 13,4 10,6 15,5 104,6 105,6 103,0 80,3 79,1 77,6 99,4 97,9 99,8 113,1 110,7 134,2 142,0 116,0 9,2 5,1 4,1 146,0 128,2 126,2 161,8 153,3 147,0 13,5 8,1 0,4 80,6 115,0 95,6 114,4 91,6 87,2 101,9 95,5 102,4 87,9 97,9 99,2 16,1 0,9 9,9 108,7 112,7 124,5 131,0 137,7 103,9 105,8 107,1 111,7 112,9 103,2 104,2 123,2 145,2 149,2 95,6 107,5 94,2 98,3 101,0 63,8 55,8 56,9 73,4 74,9 73,9 78,5 80,4 78,8 88,5 82,4 80,5 Sektor administrativt stöd Administrativ personal/befolkning, (%) 0,6 0,6 0,6 15

18 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Som framgår av tabellen finns inget självklart samband mellan kostnadsnivån och hur verksamheten upplevs av medborgarna, eller vilka resultat som kan uppmätas. Måtten i tabellen indikerar tydligt att kostnaderna för grundskola och gymnasieskola är låga samtidigt som resultaten är goda. Förskoleverksamheten är marginellt dyrare än genomsnittet samtidigt som medborgarna har ett högre nöjdhetsvärde än genomsnittet. Nettokostnaderna för gymnasial vuxenutbildning har sjunkit i kommunen och det slår igenom på jämförelsen med andra kommuner, där differensen minskat kraftigt. Inom socialtjänsten tyder standardkostnadsavvikelsen på att verksamheterna inom funktionshinder är höga utan att visa en högre kvalitet eller nöjdhet än genomsnittet, vilket inte mäts nationellt. Inom vård och omsorg förefaller kostnaderna minska i förhållande till övriga kommuner, samtidigt som nöjdheten bland brukarna ökar. Medborgarna har en mycket positiv bild av stödet till utsatta personer, samtidigt som individ- och familjeomsorg har högre kostnader än vad utjämningssystemet beräknar. De avgiftsfinansierade verksamheterna Avfall och VA redovisar höga kostnader per invånare, vilket sannolikt beror på bebyggelsestrukturen med många småhus och även en högre nöjdhetsgrad än genomsnittet. Kostnaden för gator, vägar samt parkering är väsentligt högre än snittet, samtidigt som nöjdhetsgraden i senaste mätningen ökat markant. I fastställd budget/plan ingår vissa förändringar som troligen kommer att påverka utfallet. Kostnaden för förskola kan komma att öka beroende på bland annat högre lokalkostnader och medel för att minska barngrupperna. För boendedelen inom funktionshinderverksamheten finns en succesiv minskning av platskostnaden genom att anslagen för tillkommande boende minskas. Kostnaderna för daglig verksamhet kommer dock troligen att vara kvar på en hög nivå. För gator och vägar finns inga större kostnadsförändringar, men anslaget för vägunderhåll minskas till följd av att framför allt kapitalkostnaderna ökar. För vuxenutbildningen finns en måttlig kostnadsminskning på drygt 1 mkr från år

19 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Finansiella mål för planperiod Kommunallagen anger att mål och riktlinjer för verksamheten ska beaktas och att finansiella mål ska anges. De finansiella målen utgör ett verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen, och därmed fastslå om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Målen syftar till att stödja kommunerna i deras strävan att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning. I och med detta är det viktigt att målen och riktlinjerna uttrycker realism och handlingsberedskap samt kontinuerligt utvärderas och omprövas. I lagen finns också en möjlighet för kommuner att använda sig av så kallade resultatutjämningsreserver, vilket kräver särskilda beslut i kommunfullmäktige. Måluppfyllelsen mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder. Finansiella mål Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Soliditeten ökar med en procentenhet per år Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. 3,2 7,5 2,4 3,9 1,5 0,3 Under perioden beräknas soliditeten vara oförändrad. Vanligtvis genomförs inte alla investeringsprojekt av olika skäl. Det har under de senaste åren inneburit en förskjutning med cirka 100 mkr till året därpå. Med det i beaktande så är det sannolikt att kommunen även för perioden når soliditetsmålet. Under en rullande fyraårsperiod kommer soliditetsmålet att uppnås. De finansiella målen för Härryda kommun anger att resultatet ska uppgå till 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader, vilket motsvarar ett genomsnittsresultat för på cirka 48 mkr per år. Med ett resultat för 2016 på 71 mkr är motsvarande mått 3,9 procent. Genomsnittsresultatet i fastställd budget/plan för perioden är 35 mkr, vilket innebär att resultatet är 1,9 procent av verksamhetens nettokostnader. Motsvarande mått i bokslut 2014 var 7,5 procent. En god ekonomisk hushållning förutsätter att det finns balans mellan intäkter och kostnader. 17

20 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, behovstäckning inom förskoleverksamheten, grundskolan och gymnasiet samt bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nedan redovisas de fastställda verksamhetsmålen med plan för måluppfyllelse. Verksamhetsmål Indikator Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 % kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Befolkningstillväxt, (%). 1,5 1,4 1,1 1,1 Antalet färdigställda lägenheter. Andel av större exploateringsområden med alla tre upplåtelseformerna. Antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade områden med flerbostadshus (1 5 rum och kök). Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ). Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, %. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %. Andel elever med slutbetyg efter 4 år inklusive IMprogrammen.(2012 och 2013 mätte exkl. IM). Arbetslöshet inklusive personer i program med aktivitetsstöd år. (procent av befolkning) Härryda/(Länet).* Antal ej verkställda beslut inom 3 månader avseende särskilt boende. Behov av särskilt boende, personer /3 3/3 3/3 3/ ,6 94, ,7 81, ,4 (8,0) 7,5 (9,5) 7 (10,6) 10,3 (11,5) Antal platser särskilt boende Behov av BGT-lägenheter, personer. Antal BGT-lägenheter Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år, personer. Antal lägenheter för funktionsnedsatta. * Avser elever i både kommunal och fristående verksamhet i Härryda kommun. **Exklusive Båtmanstorpet som under perioden har använts inom individ- och familjeomsorg ** 82** Bostadsförsörjningsprogram upprättas med en genomförandetid på fem år och med en årlig revidering av programmet. Programmet är det planeringsverktyg som utgör grunden för befolkningstillväxten och ett planeringsunderlag för övriga sektorer. Genom exploateringsavtal med olika aktörer ska kommunen skapa ett varierat utbud av bostäder och utnyttja konkurrensen bland bostadsproducenterna. 18

21 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Förskolan lever upp till lagkravet att alla vårdnadshavare som är berättigade till och önskar förskoleplats erbjuds detta inom fyra månader. Alla vårdnadshavare kommer att kunna erbjudas den verksamhetsform man önskar. Även vårdnadsbidrag kommer att erbjudas. Slutbetyg från gymnasiet är den absolut viktigaste variabeln för att unga ska få tillträde till arbete eller fortsatta studier. Behörighet till gymnasiets nationella program är en förutsättning för detta. Skolinspektionens granskning visade att analysen av resultaten behöver förbättras och kommuniceras bättre med kommunstyrelsen. I sektorn pågår ett arbete med att ytterligare utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på enhets-, verksamhets- och huvudmannanivå. Lågstadielyftet väntas ge medel att förbättra de tidigare insatserna för elever i behov av särskilt stöd för att på sikt höja måluppfyllelsen. I förvaltningens arbete med lokalresursplaneringen (LRP) utformas planer för att tillgodose behov av särskilt boende för äldre enligt en modell som är baserad på kommunens befolkningsprognos. Antalet äldre i kommunen ökar kontinuerligt, vilket innebär krav på fler boenden. Den enhet som för närvarande är stängd på Ekdalagården beräknas öppna igen Bygårdens särskilda boende byggs ut i två etapper. Den första, som innebär ett tillskott med nio lägenheter, görs 2015, och den andra, som innebär ett tillskott av tolv lägenheter, planeras våren LSS-handläggarna har god kännedom om de stödinsatser som kommunens invånare med funktionsnedsättning har. Informationen och den samlade bedömningen av behovet ligger till grund för lokalresursplaneringen och utbyggnad av bostäder i enlighet med LSS-lagstiftningens målsättning. Behovet av lägenheter är bedömt utifrån varje enskild individ. Attityder och önskemål kring bostäder för personer med funktionsnedsättning har förändrats under senare år och påverkar lokalresursplaneringen på sikt. I utbyggnadsplanen finns under perioden både grupp- och servicebostäder. För personer under 19 år köper kommunen platser av annan utförare. 19

22 KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL PERSONAL Härryda kommun som arbetsgivare Det personalpolitiska programmet (PPP) beskriver de förhållningssätt som ska genomsyra organisationen. PPP är uppbyggt kring tre grundperspektiv: medarbetarskap, ledarskap samt kommunikation och samverkan. Programmet ska vara levande och det är viktigt att alla deltar och engagerar sig i arbetet. Utifrån PPP sker ett löpande utvecklingsarbete inom olika personalpolitiska områden. PPP ska medverka till att Härryda kommun kan uppfylla kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare: Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Medarbetarskap Alla medarbetare ska utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Man ska vara medveten om det egna ansvaret för utveckling av verksamheten och av sig själv. Man ska ha insikt om det egna uppdraget och dess förutsättningar. Introduktion för nyanställda För att ge samtliga medarbetare en grundläggande kunskap om kommunens organisation och uppdrag anordnas två halvdagars kommungemensam introduktion för nyanställda. Genom introduktionen får medarbetarna kommunkunskap och kunskap i bemötandefrågor samt inblick i kommunens verksamheter, juridik och geografi. Kommundirektören, sektorscheferna samt ett par funktionschefer medverkar. Utöver den centrala introduktionen ska medarbetarna genomgå ett introduktionsprogram inom den enhet där de anställts. Oasen förebygger och utvecklar hälsa och trivsel För att förebygga ohälsa och utveckla verksamheten finns Oasen, en enhet inom personalfunktionen som är tillgänglig för alla medarbetare. Oasen arbetar med såväl arbetslagsutveckling som samtalsstöd till enskilda medarbetare, samt med stresshantering och massage. Oasen arbetar även med rehabilitering av medarbetare i nära samarbete med personalspecialisterna. Härryda kommun eftersträvar att få så många medarbetare som möjligt att inse vikten av att leva ett hälsosamt liv. Genom hälsofrämjande arbete är målet att på sikt medverka till ett totalt bättre hälsoläge bland medarbetarna. En hälsoutvecklare driver och samordnar det hälsofrämjande arbetet. Hälsoutvecklaren har kontakt med cirka 120 hälsoinspiratörer runt om på kommunens arbetsplatser, samt stödjer arbetsgrupper genom riktade hälsoinsatser, till exempel kost och sömn för medarbetare som arbetar natt. Hälsoutvecklaren arrangerar föreläsningar och aktiviteter inom områdena trivsel, gemenskap och hälsa. Dessa erbjuds till medarbetarna kostnadsfritt eller till ett reducerat pris. Genom kommungemensamma aktiviteter ska samhörigheten öka och den sociala gemenskapen förbättras. Kommunen har ett nära samarbete med Härryda kommuns kultur- och idrottsförening (HKIF) som arrangerar aktiviteter inom områdena hälsa, kultur och idrott. Företagshälsovård och personalstöd Då Härryda kommun satsar mycket på främjande och förebyggande personalvård i egen regi är företagshälsovårdens huvudsakliga uppgift att arbeta med pågående rehabiliteringsärenden. Medarbetare som behöver stöd och råd inom områdena ekonomi, juridik, relationer och hälsa erbjuds personalstöd i form av telefonrådgivning hos S:t Lukasstiftelsen. Såväl personliga som arbetsrelaterade problem kan tas upp. Tjänsten är kostnadsfri för medarbetaren och går att nå hela dygnet. 20

23 KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var 6,3 procent under Genom ett aktivt arbete med bland annat hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser ska sjukfrånvaron sänkas. Trenden i samhället är en ökad sjukfrånvaro. Målet är att sjukfrånvaron ska sänkas till 5,7 procent Nöjd medarbetare För att bland annat få besked om vilka förbättringsområden som finns i verksamheterna genomför kommunen vartannat år en medarbetarundersökning. Samtliga chefer ska genomföra aktiva insatser om enkäten visar att det finns förbättringsområden. Tidigare har Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) varit ett av de mått som tagits fram för att mäta nöjdheten. Detta ersätts i kommande enkät av Hållbart medarbetarengagemang (HME), ett mått som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Detta används av många andra kommuner och kommer att möjliggöra jämförelser för att utveckla verksamheten. Målet för förvaltningen är för 2018 att uppnå ett HME på 79. Heltid och flexibel arbetstid Genom aktiva insatser, bland annat ett heltidsprojekt, har andelen heltidsanställda i kommunen ökat de senaste åren. Idag har cirka 83 procent av kommunens cirka anställda heltidstjänster. Kommunen ska fortsätta sträva efter att minimera antalet ofrivilliga deltidsanställningar. Många medarbetare har möjlighet till flexibel arbetstid och kan påverka hur arbetet läggs upp genom kommunens avtal om årsarbetstid. Strategisk kompetensförsörjning Som ett led i att möta framtida krav på arbetskraft har kommunen tillsammans med de fackliga organisationerna tagit fram en strategisk kompetensförsörjningsplan. en anger bland annat vilka grupper som kommunen anser svårrekryterade i framtiden. Insatser ska genomföras för att förbättra möjligheterna att rekrytera och behålla vissa svårrekryterade grupper. Detta sker bland annat genom löneökningar för strategiska grupper utanför ordinarie löneöversyn. Attraktiv arbetsgivare Det är av största vikt att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna konkurrera om kompetent arbetskraft och därmed säkra den framtida personalförsörjningen. Det personalpolitiska programmet beskriver vad Härryda kommun står för som arbetsgivare och vilka förhållningssätt som genomsyrar organisationen. Vidare erbjuds medarbetarna olika förmåner, som till exempel: möjlighet att löneväxla för att pensionsspara möjlighet att hyra miljöbil genom bruttolöneavdrag möjlighet att köpa busskort genom arbetsgivaren Ledarskap Alla chefer ska vara medvetna om sitt ansvar som förebild och kulturbärare. Man ska ha förmåga att anpassa sitt ledarskap efter situationen och respektive medarbetare. Som chef ska man utifrån en positiv människosyn visa tillit till sina medarbetare. Man ska ha mod att leda. Ledarskapsutveckling Att utveckla ledare och ledarskap är en strategiskt viktig fråga för Härryda kommun. Inom kommunen finns sedan några år tillbaka en gemensam chefsutbildning för nytillträdda chefer. För dem som varit chefer några år i kommunen erbjuds fortsatt chefsutbildning. Förvaltningen har också gemensamma chefsdagar för samtliga chefer inom kommunen, och anordnar chefsfrukostar där fokus ligger på hälsa och ledarskap. 21

24 KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL Kommunikation och samverkan Som medarbetare ska vi visa respekt för varandras olikheter. Vi ska vara delaktiga och engagerade samt ha förmåga att lyssna och föra en öppen dialog. Vi ska vara tydliga och sakliga och ha förmåga till helhetssyn. Kommunikation och samverkan är de perspektiv som binder samman ledarskapet och medarbetarskapet i organisationen. Samverkansavtalet reglerar bland annat medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar (APT) samt medarbetarnas möjlighet till delaktighet via enhetsråd, verksamhetsråd, sektorsråd och central samverkansgrupp. Genom samverkan strävar kommunen efter att öka medarbetarnas delaktighet och inflytande på arbetsplatserna. Medarbetarenkät Hållbart medarbetarengagemang (HME) är ett av SKL framtaget mått för att utvärdera arbetsgivarpolitiken. Den består av tre underkategorier: motivation, ledarskap och styrning. Ovan beskrivning är den sammantagna bedömningen av kategorierna. HME anges på en skala av där 0 är lägst och 100 är högst. Måttet är nytt och ersätter det tidigare måttet nöjd medarbetarindex (NMI) då det ger ökade möjligheter för jämförelser och analys mellan kommuner och verksamheter. Verksamhetsmål Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Indikator Hållbart Medarbetarengagemang (HME) Härryda kommun, totalt Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. Sektorn för utbildning och kultur: Målet är att nå ett HME-värde på 80. Fokus är på åtgärder och uppföljningar enligt enheternas handlingsplaner utifrån medarbetarundersökningen. Sektorn kommer aktivt att arbeta med att fler medarbetare ska uppleva en jämn och rimlig arbetsbelastning. Sektorn för socialtjänst: Målet är att medarbetarna ska känna en delaktighet i verksamhetens arbete. Detta börjar med att det personalpolitiska programmet ska vara ett levande dokument inom sektorn. Sektorn ska även fortsätta erbjuda heltidsanställningar inom Vård och omsorg och se över om det finns utrymme för liknande satsningar inom funktionshinderverksamheten. Inom sektorn pågår ett effektiviseringsarbete med vikarieanskaffningen som ska öka kontinuitet och stabilitet i verksamheterna. Fortsatta satsningar görs på validering, utbildning samt individuella kompetensutvecklingsplaner. Sektorn för samhällsbyggnad: Fokus är på bra arbetsmiljö, goda utvecklingsmöjligheter med stimulerande arbetsuppgifter. Sektorn kommer att eftersträva att medarbetarna har en god kännedom om sin verksamhets mål. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd: Sektorn kommer att fortsätta arbetet med att öka förståelsen hos medarbetarna för sitt uppdrag och även sträva efter att göra verksamheternas mål kända. Sektorn för administrativt stöd: Sektorn fokuserar på tillgänglighet, bemötande och uppdrag. Detta för att tydliggöra yrkesrollen och förväntningarna i arbetet. 22

25 KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL Indikatorn Mitt arbete är meningsfullt anges i en 5-gradig skala. Verksamhetsmål Indikator Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Mitt arbete är meningsfullt Härryda kommun, totalt 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 kultur Sektor för socialtjänst 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 Sektor för samhällsbyggnad 4,3 4,5 4,5 4,5 4,5 Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd 4,2 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. Sektorn för utbildning och kultur: Målet är att bibehålla den höga nivån. Fokus är på åtgärder och uppföljningar enligt enheternas handlingsplaner utifrån medarbetarundersökningen. Sektorn för socialtjänst: Målet är att sektorns och verksamheternas uppdrag ska vara tydliga för medarbetarna för att skapa en känsla av sammanhang och en helhetsbild över verksamheten där resultatet är i fokus. För att upprätthålla ett högt resultat är det viktigt att kontinuerligt föra en dialog kring uppdrag, mål och kvalitet i verksamheten. Sektorn för samhällsbyggnad: Fokus är på att medarbetarna ser sin del i helheten. Genom fortsatta regelbundna samhällsbyggnadsdagar, som är gemensamma för all personal inom sektorn, skapas delaktighet. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd: Målet är att höja värdet till 4,5 och ligga i paritet med Härryda kommuns totala snitt. Fokus kommer att ligga på att, genom APT och samtal, öka förståelsen för att den egna insatsen är viktig för de andra sektorernas verksamhet och kommunen i helhet. Sektorn för administrativt stöd: Målet är att bibehålla den höga nivån. Indikatorn Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör anges i en 5-gradig skala. Verksamhetsmål Indikator Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Härryda kommun, totalt 4,0 4,1 4,1 4,1 4,1 Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och 4,0 4,1 4,1 4,1 4,1 kultur Sektor för socialtjänst 4,0 4,2 4,2 4,2 4,2 Sektor för samhällsbyggnad 4,1 4,3 4,3 4,3 4,3 Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. Sektorn för utbildning och kultur: Målet är att bibehålla den höga nivån. Fokus är på åtgärder och uppföljningar enligt enheternas handlingsplaner utifrån medarbetarenkäten. 23

26 KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL Sektorn för socialtjänst: Målet är att på sikt höja indikatorn något genom att det personalpolitiska programmet hålls levande. Inom sektorn ser man att både ledning och medarbetare har ett gemensamt ansvar för ett gott samarbetsklimat. Sektorn satsar på bemötande i arbetsgrupper och en dialog kring samarbetsklimat inom ramen för arbetsplatsträffar och utvecklingsdagar. Sektorn erbjuder även handledning och arbetslagsutveckling vid behov. Sektorn för samhällsbyggnad: Fokus ligger på att göra sektorns uppdrag tydligt för medarbetarna genom gemensamma mål. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd: Målet är att bibehålla värdet för sektorn. Fortsatt fokus kommer att ligga på att utveckla samarbetet mellan och inom fastighet och mark- och anläggningar. Sektorn för administrativt stöd: Målet är att bibehålla den höga nivån. Sjukfrånvaro Indikatorn sjukfrånvaro redovisar sjukfrånvaro i procent av arbetad tid. Verksamhetsmål Indikator Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Sjukfrånvaro (%) Härryda kommun, totalt 6,3 4,8 5,6 5,7 5,7 Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och 5,4 4,5 5,0 5,0 5,0 kultur Sektor för socialtjänst 8,1 5,0 6,5 7,0 7,0 Sektor för samhällsbyggnad 2,7 3,0 3,0 3,0 3,0 Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd 6,6 7,0 7,0 6,5 6,5 2,5 2,0 2,5 2,5 2,5 Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. Sektorn för utbildning och kultur: Målet är att sänka sjukfrånvaron till 5,0 procent. Fokus är att analysera och åtgärda korttidsfrånvaron inom förskoleverksamheten. Fortsatt satsning på Hyfsprojektet kommer att ske inom förskoleverksamheten. Vidare ska man inom förskoleverksamheten fortsätta med Hälsoprofilprojektet som bland annat innebär sjuk- och friskanmälan i samarbete med företagshälsovården Pe3. Sektorn för socialtjänst: Sektorn ser en fortsatt ökning av sjukfrånvaron inom flera yrkeskategorier inom kommunen, men även regionalt och nationellt. Sektorn ser allvarligt på utvecklingen och för att stävja trenden läggs fokus på att fortsätta det förebyggande arbetet med hälsofrämjande åtgärder och andra metoder för att minska framförallt korttidsfrånvaron. För att minska långtidsfrånvaron arbetar sektorn aktivt för att förkorta sjukskrivningarna och underlätta återgång i arbete genom att aktivt arbeta med rehabiliteringsplanerna tillsammans med Försäkringskassan, företagshälsovård och hälsooch sjukvården. Sektorn för samhällsbyggnad: Målet är att sjukfrånvaron ska vara högst 3,0 procent. Fokus är på tidiga insatser vid sjukfrånvaro. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd: Målet är att minska sjukfrånvaron, inom framför allt städ- och måltidsservice samt IT-funktionen. Fokus kommer att ligga på att följa upp genomförda hälsoprofiler samt noga följa upprepad korttidsfrånvaro. Sektorn för administrativt stöd: Målet med sjukfrånvaron är att ligga under 4 procent i snitt. Bedömningen är att sektorn kommer att göra det. 24

27 SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL MILJÖ SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL MILJÖ Politiska inriktningsmål för miljö antogs av kommunfullmäktige i 104/2009. Verksamhetsmålen antogs i kommunstyrelsen i 19/2011. Målen ska bidra till att uppnå de nationella miljömålen, men med en lokal anpassning och prioritering. Målen är grupperade i fem områden för att göra målbilden tydligare och mer överskådlig samt för att följa upplägget i miljöredovisningen. Härryda kommun har undertecknat överenskommelsen Smart Energi inom Västra Götalandsregionen och deltar i några arbetsgrupper. Område: Energi Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Nybyggnation av bostäder och lokaler ska utformas så energieffektivt som möjligt. Energianvändningen per invånare ska minska. Användningen av fossila bränslen ska minska kraftigt. Halterna av svaveldioxid, koldioxid, kväveoxid, partiklar, marknära ozon och flyktiga organiska ämnen ska minska. Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter är energianvändningen halverad i relation ställd till nuvarande krav i Boverkets byggregler (2010). Inom kommunens befintliga fastighetsbestånd minskar det totala energibehovet med minst 20 procent till 2020 räknat från Där kommunen är markägare/ exploatör ställs krav på energieffektivitet. Kommunen medverkar aktivt för etablering av vindkraftverk. Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter och vid befintliga fastighetsbestånd är energianvändningen oberoende av fossila bränslen. Andel av nybyggda kommunala fastigheter där energianvändningen halverats i relation till krav i Boverkets byggregler (2010), %. Energibehov befintligt fastighetsbestånd (kwh/m²). Andel exploateringsprojekt där kommunen är markägare/exploatör och där krav ställts på energieffektivitet, %. Andel egenproducerad vindkraftsel av total inköpt el, %. Andel värme producerad av fossila bränslen av total tillförd värme, % Strategi för energieffektivisering syftar till att utifrån en nulägesanalys beskriva hur kommunen och kommunala bolag ska arbeta för att minska energianvändning i verksamheter, fastigheter och transporter. Värdet för 2009 var 170 kwh/m 2. Med dagens förändringstakt kommer inte verksamhetsmålen att uppnås. Ökade insatser behövs, bland annat i form av energianalyser, driftsoptimering och brukarmedverkan. I kommunala exploateringar för större projekt ställs energieffektivitetskrav. Kraven kan vara olika beroende på var i kommunen exploateringen ska äga rum. Inga krav på energieffektivitet ställs för småhus. 25

28 SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL MILJÖ Beslut att investera i vindkraftverk togs 2011 av kommunstyrelsen. Upphandling av ett verk gjordes Kommunen och Green Extreme har därefter kommit överens om att avsluta projektet, eftersom det inte kunde genomföras enligt gällande avtal. Värdet för andelen värme producerad av fossila bränslen av total tillförd värme tar inte med den fossila andelen i fjärrvärmenätet. Område: Trafik Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Användningen av fossila bränslen ska minska kraftigt. Utsläppen från transportarbete ska inte öka. Halterna av svaveldioxid, koldioxid, kväveoxid, partiklar, marknära ozon och flyktiga organiska ämnen ska minska. Kollektivtrafikens andel av de totala personresorna ska öka. Andelen trafikanter som går och cyklar ska öka. Det genomsnittliga koldioxidutsläppet från kommunens fordon minskar årligen. Andelen biogas ökar som drivmedel i Fordonscentralens bilar med minst 20 procent till år 2015 räknat från Minst 60 procent av de anställda tar sig till jobbet på annat sätt än ensam i bil Antalet körda kilometer med bil i tjänsten minskar med 15 procent till 2015 räknat från Andel miljöbilar, %. Andel fossilt bränsle i bilarna, %. Energieffektivitet för bilarna (kwh/mil). Andel av kommunens anställda som tar sig till jobbet på annat sätt än ensam i bil, %. Körda mil med bil i tjänsten (mil/helårsanställd) ,3 6 5,9 5,8 5, Utbyte av fordon sker successivt genom Fordonscentralen. Enligt resvaneundersökningen bland anställda från 2009 reser 47 procent till jobbet på annat sätt än ensam i bil. Trängselskatten kan ha påverkat resandet. Ny undersökning planeras under perioden kördes i snitt 96 mil per helårsanställd i tjänsten. Bilresandet ökar och det finns flera anledningar till att bilresandet ökar och dessa behöver klargöras, så att fler verksamhetseffektiva åtgärder kan införas. Hemtjänsten är den verksamhet som kör mest. En Reseportal finns på intranätet som vägleder den anställde att välja färdsätt efter resebehov. Val av teknik för webbmöten behöver göras och tillgängliggöras kördes mil med kommunens bilar och mil med privata bilar kördes mil med kommunens bilar och mil med privat bil. Utvecklingen är svår att prognostisera. 26

29 SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL MILJÖ Område: Bo Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Förorenade områden ska vara kända och saneras när detta krävs. Antalet människor som är bullerstörda i Härryda kommun ska minska och tysta miljöer ska värnas. Tillgängligheten till tätortsnära rekreationsområden, t ex skogar och parkområden, ska öka. Invånarnas behov av rekreation och friluftsliv, särskilt i de tätortsnära skogarna, ska tillgodoses. Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden ska bevaras och utvecklas. Förteckning över förorenade områden med tillhörande GISkarta kompletteras kontinuerligt och hålls lättillgänglig för berörda. Bullerdämpande åtgärder vidtas utifrån prioriterade behov. En Friluftsplan tas fram 2015 som komplement till Grön och Naturvårdsplan. Vid nybyggnation är avståndet från bostad till natur- eller grönområden, som är attraktiva för den dagliga promenaden eller utevistelsen, inte mer än 300 meter. Förbättringar görs i befintliga bostadsområden där detta avstånd inte uppfylls. En kulturmiljöplan används som underlag vid fysisk planering och bygglovshantering. Kompletterad och lättillgänglig förteckning över förorenade områden. Antal bostäder med mer än 60 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad Färdig Friluftsplan Andel nybyggda bostadsområden med mindre än 300 meter till natureller grönområde, %. Handläggare på plan och bygglov är väl informerade om kulturmiljöplanen och hur den ska användas, % Områden, som är eller kan vara förorenade, finns på karta i internt geografiska informationssystem. I miljö- och hälsoskydds verksamhetssystem finns information om status, underlag och utredningar. I planeringen enligt "Strategi för olägenheter förorsakade av buller från kommunens vägar i Härryda kommun" kommer åtgärder att göras för att minska antalet bostäder som utsätts för trafikbuller. En förstudie för Friluftsplanen beräknas klar Tydligare riktlinjer för hur framtida tätortsnära natur ska tillvaratas i kommande exploateringsområden ska tas fram. För att bibehålla attraktiva grönytor i tätorterna finns skötselinstruktioner och kartor. Kulturmiljöplanen används inom plan och bygglov och de berörda handläggarna ska vara väl informerade om hur den ska användas. 27

30 SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL MILJÖ Område: Delaktighet Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Minst en kurs per år erbjuds i miljödiplomering/ -certifiering för företag. Antal kurser i miljödiplomering/ -certifiering för företag Halterna av miljöskadliga ämnen i miljön ska minska. Andelen ekologiska livsmedel inköpta inom kommunens verksamheter ökar årligen. Miljökommunikation och -information genomförs aktivt och kontinuerligt för att bidra till ökad miljömedvetenhet och handlingsvilja. Andel av inköpta livsmedel som är ekologiska, %. Antal större aktiviteter inom miljökommunikation (kampanjer, utbildningar, information med mera) Upphandlingspolicyn väger in miljöaspekter och bidrar till hållbar utveckling. Andel upphandlingar, av upphandlingar där det är relevant att ställa miljökrav, där miljökrav ingår, % Business Region Göteborg har i uppdrag att ansvara för att genomföra kurserna för företagen. Nytt ramavtal för livsmedel började gälla i november I avtalet ingår flera ekologiska produkter. Upphandling sker i samverkan med Upphandlingsbolaget Göteborg. All mjölk är ekologisk sedan Exempel på aktiviteter och arrangemang inom miljökommunikation är miljöutbildning, Earth Hour, avfallsminimering, Skräpplockarvecka, Cykelutmaningen, På egna ben, miljönätverk för företag, inspirationsföreläsningar, Fairtrade City och naturinformation. Indikatorn avser upphandlingar via kommunens upphandlingsfunktion. Många fler upphandlingar sker direkt på sektorerna, vilka inte följs upp här. 28

31 SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL MILJÖ Område: Natur Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Det ska inte finnas någon negativ påverkan av näringsämnen i mark och vatten. Aktivt delta i de vattenråd som berör Härryda kommun. Andel av vattenrådens möten där kommunens representant deltar, % Det ska inte finnas någon negativ påverkan av näringsämnen och andra föroreningar i våra sjöar och vattendrag. Vandrande fisk ska kunna röra sig fritt och leka i sina utbredningsområden. De sjöar och vattendrag som i ÖP 2002 benämns "värdefullt vattenområde" ska långsiktigt skyddas. De ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla skogarna ska skyddas mot exploatering. Våtmarker ska skyddas så långt som möjligt mot dränering, torvtäkt, vägbyggen och annan exploatering. En Naturvårdsplan används som underlag för fysisk planering och inför val av prioriteringar för vidare skyddsarbete. Initiera eller medverka till att två naturvårdsprojekt startar årligen. Berörda handläggare inom SHB och miljö och hälsoskydd är väl informerade om naturvårdsplanen och hur den ska användas, %. Andel av kommunens yta som är skyddad som naturreservat, %. Antal nya naturvårdsprojekt som beviljats statliga bidrag , Det ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla odlingslandskapet ska brukas på lämpligt sätt och skyddas mot exploatering. Hotade arter och deras livsmiljö ska skyddas. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer ska inte introduceras. Kommunen är representerad i samtliga vattenråd: Mölndalsåns, Kungsbackaåns och Lygnerns vattenråd. Via vattenråden informerar kommunen om vilka åtgärder man avser att vidta med avseende på översvämningsbegränsningar och dagvattenhantering med mera. Naturreservat i Bråtaskogen har ej vunnit laga kraft då det är överklagat. Länsstyrelsen utreder naturreservat för Hårssjön Rambo mosse och Maderna. Möjlighet att söka statliga bidrag för lokala naturvårdsprojekt (LONA) finns, vilket kommunen ska fortsätta att utnyttja. Ett LONA-projekt pågår i kommunen

32 SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL ENERGIPOLITISKA INRIKTNINGSMÅL ENERGIPOLITISKA INRIKNINGSMÅL Energipolitiska inriktningsmål antogs av kommunfullmäktige 62/2010. Verksamhetsmålen antogs i kommunstyrelsen i 152/2012. Verksamhetsmålen stödjer strategin för energieffektivisering, antagen av kommunfullmäktige i 81/2011, och de energimål som finns i verksamhetsmål för miljö, antagna av kommunfullmäktige i 19/2011. Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Kommunen främjar och arbetar för omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens energipolitik bidrar till att minska skadliga utsläpp till mark, luft och vatten. Kommunens energiförsörjning är miljöanpassad, trygg och säker. Härryda kommun har en aktiv energi- och klimatrådgivning som riktar sig till privatpersoner, föreningar och företag. Härryda kommun arbetar aktivt för att öka kunskapen hos hyresgästerna av de kommunala fastigheterna om möjligheterna till minskad energiförbrukning. Kommunen arbetar aktivt för att antalet minuter elavbrott per kund ska minska. Antal personer som är boende eller verksamma i kommunen som fått personlig rådgivning under året. Antal informationsinsatser. Mått på energiförbrukning (kwh/m 2 ).* Antal minuter elavbrott per kund och år. * Total förbrukning inklusive verksamhetsel, men värmen är graddagskorrigerad Målsättningen för antal rådgivningstillfällen till privatpersoner har minskat för att Energimyndigheten ställer krav på ökad riktad rådgivning till företag som tar mer tid per tillfälle. Det är dock fortfarande i linje med verksamhetsmålet. Informationsinsatserna för minskad energiförbrukning har genomförts inom projektet för energieffektivisering som pågick till och med Verksamheten planerar att återuppta dessa informationsinsatser. Sedan flera år pågår ett arbete med att minska störningarna i elnätet vid stormar. Åtgärderna består i att bygga om äldre luftledningar till kabelförbindelser i mark. En annan del i att göra elnätet säkrare är ett program med succesiv modernisering av äldre nätstationer med driftsäkrare ställverk. 30

33 SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL FOLKHÄLSA SAMT ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL FOLKHÄLSA SAMT ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL Inriktningsmål för folkhälsa antogs av kommunfullmäktige 185/2009 och verksamhetsmål för folkhälsa antogs av kommunstyrelsen 248/2010. Inriktningsmål för Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel (ANDTS-mål) antogs av kommunfullmäktige 183/2013 och verksamhetsmål för ANDTS-mål antogs av kommunstyrelsen 163/2014. Folkhälsomålen och ANDTS-målen är sektorsövergripande, vilket innebär att samtliga sektorer har ett ansvar för att bidra till måluppfyllelsen. Inom samtliga kommunala verksamheter bedrivs ett kontinuerligt arbete som syftar till en god folkhälsa bland befolkningen. Som ett stöd i verksamheternas hälsofrämjande och förebyggande arbete finns Folkhälsoenheten, vars uppdrag är att utgöra en resurs samt bidra till metodutveckling inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som sker inom förvaltningen. Inom folkhälsoenheten finns även ett specifikt uppdrag att samordna och utveckla ANDTSförebyggande insatser. Folkhälsomål Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Barn och unga växer upp under trygga och goda villkor som är lika för alla. Medborgare och personal i Härryda kommun erbjuds regelbundet öppna föreläsningar i folkhälsoperspektiv. Förskolor, grundskolor, gymnasium och fritidsverksamheter inom Härryda kommun är hälsofrämjande. Vårdnadshavare erbjuds ökat stöd om vad som främjar barns hälsa och utveckling. Antal genomförda föreläsningar. Antal deltagare i föreläsningarna. Genomsnittlig nöjdhetsgrad. Skala 1 5. Antal kommunala förskolor och skolor som arbetar tillsammans med PÅängen med Hälsofrämjande skola. Föreningar med policy avseende hälsa och livsstil. Antal vårdnadshavare som deltar i föräldrautbildning genom active parenting , Äldre är delaktiga och lever ett gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv och har samma tillgång till en god omsorg. Bruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk. Härryda kommun uppmuntrar och stödjer tillgängliga mötesplatser för äldre för att främja social gemenskap. Härryda arbetar för att höja debutåldern för alkoholkonsumtion. Antal mötesplatser inom vård- och omsorgsverksamhet. Antal besök vid mötesplatserna. Andel flickor resp. pojkar i åk 8 som i hälsosamtal svarat ja på frågan om de någon gång druckit alkohol Flickor Flickor Flickor Flickor Flickor 13 % 11 % 11 % 11 % 11 % Pojkar Pojkar Pojkar Pojkar Pojkar 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 31

34 SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL FOLKHÄLSA SAMT ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL Antalet föreläsningar som arrangeras av Folkhälsoenheten utifrån ett folkhälsoperspektiv beräknas ligga på en jämn nivå. Föreläsningar erbjuds bland annat utifrån föräldrastöd och livsstil och levnadsvanor. Föreläsningarna sker inom ramen för arbetet med Viktiga Vuxna och Livskraften. Folkhälsoenheten samverkar med förskolor, grundskolor, gymnasium och fritidsverksamhet och utvecklar hälsofrämjande insatser i dialog med dessa. Pågående samverkan sker med samtliga senardelsskolor och gymnasieskolan avseende förebyggande ANDTS-arbete. Med skolorna inom område 5 sker utveckling av Toleransprojekt som syftar till att minska kränkningar. Även enskilda förskolor och tidigarskolor anlitar Folkhälsoenheten i samband med föräldramöten och inspirationsföreläsningar. Fritid har ett pågående intensivt arbete kring policy avseende hälsa och livsstil med de föreningar i kommunen som har ungdomsverksamhet 7-20 år och som får verksamhetsbidrag. Det rör sig om cirka 50 föreningar, de flesta idrottsföreningar. Avsikten är att föreningarna ska bli certifierade av kommunen efter ett ganska gediget arbete kring frågorna som involverat både styrelse, ledare, föräldrar och ibland ungdomar. Arbetet sker med hjälp och stöd av Fritid förening och SISU. Det är uppskattat och ger att bra avstamp för fortsatt föreningsutveckling. Vid planperiodens slut bör cirka hälften av föreningarna ha en policy. Ledare till föräldrautbildningen finns inom kommunens olika verksamheter. För att kunna erbjuda sju föräldragrupper varje år, vilket krävs för att uppnå målet, har ett rullande schema för ledarna upprättats. För att säkerställa att det finns tillräckligt många utbildade ledare inom kommunen finns planer på att fortbilda ledare regelbundet. Genom synpunkter från brukarråd, regelbunden kontakt med föreningar, personal och bistånd skapas en bild av behov och önskemål. Utifrån detta tar man fram de aktiviteter som efterfrågas. Alkohol-, narkotika- och tobaksförebyggande insatser pågår kontinuerligt bland annat genom föräldrastöd, tillgänglighetsbegränsning samt opinionsinsatser. Under 2015 har en kommunövergripande handlingsplan arbetats fram vilken omfattar samtliga sektorer. Handlingsplanen syftar till ökad samsyn och mobilisering i det förebyggande ANDTS-arbetet. 32

35 SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL FOLKHÄLSA SAMT ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL ANDTS-mål Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla barn, ungdomar och vuxna har goda kunskaper om skadeverkningarna kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Kommunen genomför informationsinsatser till allmänheten inom ämnena ANDTS. Kommunen erbjuder fortbildning om ANDTS och dess skadeverkningar. Antal infoblad/ IDA per år som belyser ANDTSfrågor. Föräldrars bjudvanor, %. Andel pedagoger som deltar i kompetensutveckling med tema ANDTS, %. Andel ungdomar som har rökdebuterat vid 13 års ålder, %. - 5/1 5/1 5/1 5/ Det finns ett brett utbud av miljöer fria från alkohol, narkotika, dopning, tobak och ett överdrivet spelande. Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Antal öppettillfällen per år av mötesplatser som arrangeras av Fritid ungdom. Föreningar som har policy avseende hälsa och livsstil För att uppnå målet att färre föräldrar bjuder eller förser ungdomar med alkohol, ska ett kontinuerligt arbete bedrivas med bland annat föreläsningar, aktiva föräldramöten och ett aktivt opinionsarbete. Genom ett aktivt utbyte med förvaltningen får Info underlag till att genom artiklar, notiser och andra informationsinsatser belysa arbetet med ANDTS-frågor. Ytterligare underlag till att belysa ANDTS-arbetet sker även i olika forum, till exempel via webb, sociala medier och trycksaker. För att stärka pedagogernas kompetens i ANDTS-frågorna planeras under perioden en riktad kompetensutveckling till all personal på skolorna för de äldre eleverna inom grundskolan. Ny kompetens behövs då trenderna förändras och nya missbruksområden tillkommer. Det förebyggande ANDTS-arbetet kommer under de närmaste åren fokusera mycket på tobak då det är en inkörsport till flera andra droger. I det tobaksförebyggande arbetet ingår även vattenpipa och e-cigaretter. Indikatorn mäts vart tredje år. Genom ett varierat utbud av aktiviteter och mötesplatser ges möjligheter till trygga, drogfria mötesplatser. Antalet öppettillfällen erbjuds utifrån befintliga resurser samt i dialog med medarbetare, ungdomar och andra aktörer. Fritid har ett pågående intensivt arbete kring policy avseende hälsa och livsstil med de föreningar i kommunen som har ungdomsverksamhet 7-20 år och som får verksamhetsbidrag. Det rör sig om cirka 50 föreningar, de flesta idrottsföreningar. Avsikten är att föreningarna ska bli certifierade av kommunen efter ett gediget arbete kring frågorna som involverat både styrelse, ledare, föräldrar och ibland ungdomar. Arbetet sker med hjälp och stöd av Fritid förening och SISU. Det är uppskattat och ger ett bra avstamp för fortsatt föreningsutveckling. Vid planperiodens slut bör cirka hälften av föreningarna ha en policy. 33

36 POLITISK ORGANISATION FÖR HÄRRYDA KOMMUN POLITISK ORGANISATION FÖR HÄRRYDA KOMMUN DEN POLITISKA ORGANISATIONENS UPPGIFTER Kommunfullmäktiges uppgifter framgår av kommunallagen. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av annan större vikt för kommunen, såsom mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt, årsredovisning och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunfullmäktige ska också vara ett forum för idéer, debatt och information och ge allmänheten möjlighet till insikt i besluten. I fullmäktige finns tre fasta beredningar och vid behov finns tillfälliga beredningar. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska vidare ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund. Styrelsen ska också bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige, ha hand om den ekonomiska förvaltningen och verkställa fullmäktiges beslut. Såsom nämnd svarar kommunstyrelsen för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Kommunstyrelsen har ett ekonomiutskott. Revisorerna ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på den kommunala revisionen, och bedriva verksamheten i enlighet med Kommunal revision vägledande principer. Valnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter vid val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige och Europaparlamentet samt vid folkomröstningar med mera. Miljö- och bygglovsnämnden ska fullgöra de lagstadgade uppgifter som bland annat föreskrivs i plan- och bygglagen, miljöbalken samt livsmedelslagen. Överförmyndarnämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på överförmyndarnämnd. Den sociala myndighetsnämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på socialnämnd. 34

37 POLITISK ORGANISATION FÖR HÄRRYDA KOMMUN Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Kommunfullmäktige Antal sammanträden, per år Antal ledamöter Antal ersättare Kommunstyrelsen Antal beslutssammanträden, per år Antal informationssammanträden, per år Antal sammanträden med genomgång av kommunens verksamhetsberättelse, per år Antal ledamöter Antal ersättare Valnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Miljö- och bygglovsnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Överförmyndarnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Social myndighetsnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Revisorer Antal ledamöter Antal ersättare Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Summa Intäkt Politisk organisation Kostnad Netto Uppräkning av arvoden görs årligen. Inga andra förändringar ingår i kommande års budget. 35

38 SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SEKTORNS UPPDRAG Sektorns uppdrag är att skapa goda utbildningsmöjligheter, barnomsorg, ett rikt kulturliv och fritidsaktiviteter. POLITISKT FASTSTÄLLDA MÅL Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, kultur, planering och tillsyn samt utveckling, fritid ungdom och folkhälsa (UFF). En mindre organisationsförändring har gjorts under hösten för att få fullt genomslag från årsskiftet 15/16. Utvecklings- och stödenheten har tillsammans med fritid ungdom och folkhälsoenheten blivit en egen verksamhet. Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för samtliga verksamheter i sektorn. Verksamheterna har utifrån dessa mål tagit fram verksamhetsmål som fastställts av kommunstyrelsen. Utbildningsverksamheterna styrs också av skollagen och av statliga mål som kommer till uttryck i läroplaner och kursplaner. 36

39 SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Resultatbudget/plan , sektorn totalt Belopp, tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Taxor och avgifter Hyror och arrende Bidrag Fsg av verksamhet Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Köp av huvudverksamhet Hyror och fastighetsservice Avskrivning och internränta Övriga kostnader Summa kostnader Nettokostnader Under planperioden ökar budgeten med cirka 47 mkr och det som framförallt påverkar sektorns kostnader är befolkningsförändringar. Antalet barn i grundskoleålder ökar kraftigt under planperioden. Mellan åren 2015 och 2018 ökar antalet elever med 530 st. Antalet gymnasieungdomar är som lägst 2016 men vänder sedan upp igen medan ökningstakten för barn i förskoleålder har planat ut eller till och med minskar under Budgeten innehåller både satsningar och besparingar. Förskolan har fått 1 mkr i förstärkning till familjedaghem. Inom grundskolan tillskjuts medel för att behålla den nivå som finns idag avseende personaltäthet, elevhälsa och i viss mån skolledning, när antalet barn i grundskoleålder ökar. Även kulturskolan har fått ett tillskott för att befolkningsökningen inte ska göra att kön till kulturskolan växer. Förskolan har fått minskade anslag till följd av färre barn i verksamheten men även på grund av att anslag för att byta pedagogiska IT-verktyg skjuts på framtiden. Vuxenutbildningen har fått i uppdrag att se över sin organisation och har ett effektiviseringskrav om 1,2 mkr från Fördelning av bruttokostnader 2016 Vuxenutbildning 3% Kultur 4% Ledning 1% Gymnasium 19% Förskola 26% Utveckling, fritid och folkhälsa 2% Grundskola 45% 37

40 SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Investeringsbudget/plan Belopp, tkr Summa Sektor för utbildning och kultur Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Inkomst Utgift Netto De sammanlagda investeringarna är under planperioden budgeterade till drygt 74 mkr. Nya skolor planeras i Landvetter och Hindås och dessa behöver utrustas. Förskolans investeringsvolym följer lokalresursplanen där nya förskolor ersätter tillfälliga och äldre förskolor. 38

41 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Ledning LEDNING Beskrivning I sektorschefens ledningsgrupp ingår samtliga verksamhetschefer, den administrativa chefen och planeringschefen. Sektorsledningens uppgift är att kommunicera målen och skapa förutsättningar för verksamheterna att uppnå dessa. Sektorsledningen handlägger ärenden och motioner samt bistår med övriga utredningar till den politiska organisationen. Sektorskontoret samordnar sektorns kvalitetsarbeten, riskhantering och beredskapsplanering, projektledning, IT-behov i administrativa nätet, information samt gemensam kompetensförsörjning. Övrig administration består av post-, diarie- och arkivhantering samt hantering av kommunstyrelseoch delegationsärenden. Ekonomi- och personaladministration tillhandahålls från sektorn för administrativt stöd. ering och tillsyn ansvarar för befolkningsuppföljning och fysisk planering för verksamheterna förskola och skola. Enheten arbetar även med verksamhetsstöd i form av administration, skolplaceringar, avgiftshantering samt rapportering och sammanställning av statistik. ering och tillsyn har även kommunens uppdrag att följa upp barn och elever i fristående verksamhet eller i andra kommuners förskola eller skola. Enheten ansvarar för prövning av rätt till skolskjuts och utövar tillsyn över de nio fristående förskolor som finns i kommunen. Sektorns övergripande IT-planering ligger också inom enheten. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Ledning Intäkt Kostnad Netto Jämfört med 2015 ökas budgeten avsevärt. Ökningen mellan 2015 och 2016 beror på en organisationsförändring där planering och tillsyn flyttas från PFF till ledningen. Inför 2017 kommer enheten planering och tillsyn att minska personalkostnaderna med knappt 400 tkr, vilket motsvarar en dryg halvtid. 39

42 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Förskola FÖRSKOLA Uppdrag Verksamheten bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg/familjedaghem och öppen förskola. Styrdokument för förskolan är skollagen och de kommunala politiska målen för verksamheten. För förskolan styr också Lpfö 98/10, Läroplan för förskolan. För pedagogisk omsorg är läroplanen vägledande. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas alla barn i åldrarna 1 5 år då föräldrar förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande, föräldralediga för äldre syskon eller studerar. Den ska också erbjudas barn som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas inom fyra månader från det att vårdnadshavaren ansökt om plats. I skollagen 2010:800 är förskolan en egen skolform. Detta innebär bland annat att om vårdnadshavarna önskar förskola har kommunen skyldighet att erbjuda det. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning innebär att vårdnadshavare som önskar pedagogisk omsorg/familjedaghem ska erbjudas det. Öppen förskola är en kompletterande form som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg/familjedaghem. I varje öppen förskola finns pedagoger som erbjuder verksamhet och finns till hands för besökarna, men verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. I Hindås och Rävlanda finns det öppna förskolor och i Mölnlycke och Landvetter ingår öppna förskolan som en del i familjecentralerna Eken och Knuten. I Rävlanda kommer Regnbågens förskola som har varit placerad på asylboendet att integreras med den ordinarie öppna förskolan i Rävlanda. I Hindås kommer en familjecentral att öppnas, och då flyttar öppna förskolan in där som en del i familjecentralen. Vårdnadsbidrag finns för barn i åldrarna 1 3 år som inte utnyttjar plats i förskola eller pedagogisk omsorg/familjedaghem. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Invånare i kommunen, 1 5 år Förskola Inskrivna barn, egen regi Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn Pedagogisk omsorg Inskrivna barn, egen regi Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn Köpta platser Enskilda och kommunala platser Vårdnadsbidrag Antal utbetalda bidrag i snitt per månad Övriga informationsmått Antal barn/vuxen i kommunal förskola (SCB okt) ,1 5,3 5,3 5,3 5,3 Antal barn/vuxen i pedagogisk omsorg (SCB okt) 4,7 4,0 3,7 3,7 3,7 Antal barn/grupp i förskolan (SCB okt) 17,2 17,6 17,5 17,5 17,5 40

43 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Förskola Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Förskola Verksamhetens volym beräknas utifrån befolkningsprognosen för barn i åldrarna 1-5 år samt i vilken utsträckning vårdnadshavare efterfrågar platser, så kallad efterfrågansgrad. Den senaste prognosen visar en minskning av antalet barn i kommunen under de närmaste åren. Först 2018 förväntas barnantalet vara uppe på 2015 års nivå för att därefter fortsätta att öka. Jämfört med föregående års prognos är antalet barn avsevärt lägre, med i snitt 70 färre barn per år under perioden Detta innebär en minskning av förskolans ramar samtliga tre år och verksamheten arbetar nu på en plan för att anpassa kostymen efter de nya förutsättningarna. Efterfrågansgraden har ökat successivt under tidigare år men verkar nu ha stabiliserat sig på en nivå runt 94 procent. Den varierar dock till följd av storleken på årskullarna, eftersom efterfrågansgraden ser olika ut för olika åldrar. Arbetet fortsätter med att ersätta äldre lokaler med nyare och mer ändamålsenliga, samt att rusta upp ventilation och gårdar till befintliga förskolor. Totalt byggs fyra nya avdelningar under år 2016 och året därefter planeras en ny förskola med sex avdelningar i Södra Önneröd. Det totala antalet avdelningar kommer under perioden att minska i Mölnlycke och öka i Landvetter, eftersom befolkningsutvecklingen ser olika ut i de olika kommundelarna. I budgeten innebär detta minskade lokalkostnader under 2016, medan de istället ökar under 2017 och Sedan tidigare finns ett tillskott om 2 mkr för att minska storleken på barngrupperna från och med år Samtidigt finns ett effektiviseringskrav om drygt 1 mkr från 2017 och framåt. Behovet för barn med särskilda rättigheter är fortsatt stort och i budget utökas verksamheten med 0,3 mkr. Från 2016 finns också ett tillskott på 0,2 mkr för att bedriva omsorg på obekväm arbetstid. Den rullande utbytesplanen för IKT-verktyg som var planerad till år 2018 har skjutits fram till efter planperioden. Inom förskoleverksamheten planeras också en bemanningsenhet med uppstart redan under hösten Detta innebär kostnader i form av inköp av och licensavgifter för nytt vikariebokningssystem, ledningsresurs med mera. Förhoppningen och ambitionen är att enheten på sikt ska vara självfinansierad genom högre personalkontinuitet, minskad sjukfrånvaro och lägre kostnader för vikarier. Bemanningsenheten är budgeterad med befintlig ledningsresurs och en omorganisering i chefsled är därför planerad. Förskolan har fått 1 mkr i förstärkning till familjedaghem. Intäkt Kostnad Netto Fördelning av bruttokostnader 2016 Pedagogisk omsorg 5% Öppen förskola 1% Köpta platser 13% Förskola 81% 41

44 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Förskola Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Vårdnadshavares upplevelse av bemötande*, fsk, ped omsorg, % Verksamheten gör vårdnadshavarna delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Vårdnadshavares upplevelse av trivsel och trygghet*, fsk, ped omsorg, %. Vårdnadshavares upplevelse av delaktighet och inflytande*, fsk, ped omsorg, % Alla barn bemöts med respekt utifrån deras utveckling och behov. Barnens behov och intressen är utgångspunkt för planeringen av verksamheten. Andel årsarbetare i förskola med pedagogisk högskoleexamen, %. Andel barn på förskola där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt och årligen**, %. Andel barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans aktiviteter**, % Vårdnadshavares upplevelse av den fysiska miljön*, fsk, ped omsorg, % Alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd så fort behovet upptäcks. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Andel årsarbetare i förskola med pedagogisk högskoleexamen, %. Vårdnadshavares upplevelse av kunskap och lärande*, fsk, ped omsorg, %. Antal enheter som får utbildning i relationskompetens

45 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Förskola Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla barn som har särskilda behov för sin språkliga utveckling får modersmålsstöd. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Enheterna utvecklar sitt arbete med modersmålsstöd. Vårdnadshavares upplevelse av att barnet får stöd att utvecklas språkligt*, fsk, ped omsorg, %. Antal enheter som får utbildning i interkulturellt förhållningssätt Den kommunala för- och grundskolan håller hög kvalitet och är konkurrenskraftig. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Andel barn på förskola där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin**, %. Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, % *Brukarenkät, avser kommunal regi **Avser alla barn på förskola i Härryda kommun, oavsett regi En bra samverkan och ett bra bemötande är en förutsättning för att vårdnadshavare ska uppleva trivsel och trygghet i samarbetet med verksamheten. Enheternas dokumentation i den digitala lärplattformen Pluttra har lett till att vårdnadshavarna har fått en större inblick i den pedagogiska verksamheten. Enheterna behöver dock involvera vårdnadshavarna mer i det systematiska kvalitetsarbetet. Tanken är att plattformen ska kunna användas för att lämna synpunkter som rör den egna enheten och det egna barnet. Ambitionen är att allt fler vårdnadshavare ska ta aktiv del av verksamhetens innehåll och information. Verksamheten kommer också att utforma en ny brukarenkät för att synpunkter från vårdnadshavare ska ge ett bättre underlag för kvalitetsutveckling. Förskolecheferna fortsätter att sträva efter att utöka andelen personal med adekvat kompetens för uppdraget i förskola. Verksamheten kommer under perioden att utveckla marknadsföringsplanen för att synliggöra Härryda kommun som en attraktiv kommun att arbeta i. Stödet till tillsvidareanställda barnskötare som vill läsa till förskollärare kommer att fortsätta under perioden. Verksamheten kommer att arbeta för att den pedagogiska planeringen ännu mer ska formas utifrån barnens tankar och intressen. Många enheter väljer att i allt högre grad organisera i åldersindelade avdelningar för att på ett bättre sätt kunna stimulera barnens utveckling och lärande. Detta kommer att medföra att verksamheten i högre grad motsvarar kraven i de nya styrdokumenten. Förskollärarna arbetar för att dokumentationen av den pedagogiska verksamheten ska bli ett redskap, både för analys av verksamhetens kvalitet och av barnens lärande och utveckling. Det finns dock fortfarande mycket kvar att lära beträffande pedagogisk dokumentation. Därför lägger verksamheten fokus på detta även under nästa år och genomför kompetensutveckling, handledning och riktade studiebesök för pedagoger. Förskolan och grundskolan har i uppdrag att samarbeta för att stödja barnens lärande i ett långsiktigt perspektiv. Under nästa år fortsätter arbetet med att förskoleklass och fritidshem ska ta tillvara och bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som barnen har med sig från förskola och familjedaghem. Centrala riktlinjer för denna övergång har utarbetats och framöver kommer förskolechefer och rektorer att skapa lokala handlingsplaner. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn som är i behov av särskilt stöd. 43

46 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Förskola Förskoleteamet kommer att påbörja orienteringssamtal med samtliga förskolechefer. Samtalen syftar till att säkerställa goda pedagogiska lärmiljöer som främjar kunskap och utveckling för alla barn, men med särskilt fokus på barn i behov av särskilt stöd. De digitala verktygen kommer också framöver att prioriteras, då utvärderingen av arbetet med verktygen visat på goda resultat. Utbildningen i relationell pedagogik, som bygger på innehållet från förskolans föräldraträffar, kommer att bidra till ökad kompetens för barn i behov av särskilt stöd. Skolinspektionens tillsyn visade brister vad gäller likvärdigheten i kvaliteten på arbetet med kulturell mångfald samt möjligheten för barn med annat modersmål än svenska att utveckla sitt hemspråk. Verksamheten har en pågående plan för att utbilda personalen i förståelsen för interkulturella språkmiljöer samt för att arbeta med olika IKT-verktyg för att säkerställa språkförståelse och språkträning för barn med annat modersmål. Välkomsten, en introduktionsenhet för nyanlända barn, kommer att samverka med förskoleteamet för att tillhandahålla en god introduktion på de aktuella förskolorna för de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare. Den öppna förskolan i Rävlanda kommer till hösten att utöka sina öppettider, för att kunna integrera Regnbågens förskola från asylboendet i sina lokaler och i sin verksamhet. Vid Skolinspektionens tillsyn bedömdes att det på enhetsnivå bedrivs ett kvalitetsarbete som håller god kvalitet utifrån styrdokumentens krav, men att det finns brister i rapportering till huvudmannen. Verksamheten implementerar därför det nyligen införda kvalitetsledningssystemet som ska redovisa mål och resultat mer systematiskt till huvudmannen. Resultatet av brukarenkäten visar att vårdnadshavarna är fortsatt mycket nöjda med kvaliteten och samverkan med verksamheten. Kvalitetsarbetet i förskolan förväntas leda till att den pedagogiska verksamheten i högre grad motsvarar kraven i de nya styrdokumenten, och på sikt bidrar till att barnen får en ökad måluppfyllelse i grundskolan. Som ett led i att stärka kvaliteten i ledarskapet genomgår samtliga ledare en handledning i systemteori under ett och ett halvt år. Kommunal förskola och grundskola arbetar också vidare med helhetsidén Rötter och Vingar. Den kan beskrivas som ett kvalitetsarbete inåt i verksamheterna för att stärka en kommunal identitet och skapa en konkurrenskraftig verksamhet med hög kvalitet mot brukarna. Under året genomförs en utställning med barn och elever på temat Rötter och Vingar och framöver planeras att tydligare lyfta in barns och elevers perspektiv i arbetet med helhetsidén. 44

47 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Grundskola GRUNDSKOLA Uppdrag Styrdokument för grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola är skollag, grundskoleförordning och LGR 11 (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 2011). För grundskola och grundsärskola gäller också kursplaner. Alla ovanstående verksamheter omfattas också av de kommunala politiska inriktningsmålen för verksamheten. I Härryda kommun finns totalt 16 skolor. De större skolorna är uppdelade i två-tre skolenheter med en rektor för varje. Skolorna är olika organiserade utifrån åldersstruktur. De skolor som har elever ifrån förskoleklass till årskurs 6 ansvarar också för skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen organiseras som fritidshem där barnen är inskrivna och betalar avgift, upp till skolår 3. Från skolår 4 till skolår 6 erbjuds plats i en öppen verksamhet, fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar. Fritidsklubbar finns på varje skola för elever i åldrarna år. Välkomsten är en verksamhet för mottagandet av nyanlända elever. Välkomsten har uppdraget att under en kort period förbereda skolintroduktionen för nyanlända så att eleverna snabbt kan ingå i ordinarie verksamhet. Utbildningen i grundsärskolan ska ge elever med en utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. I och med den nya skollagens genomförande 1 juli 2011 blev grundsärskolan 9-årig istället för 10-årig som den varit tidigare. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan. Elever över 12 år kan få tillsyn på fritidshem enligt LSS-lagen (korttidstillsyn). Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Invånare i kommunen, 6 15 år varav 6 år varav 7 11 år, tidigaredel varav år, senaredel Nettokostnad i tkr/inv (6 15 år) Fritidshem Antal barn i fritidshem, kommunal regi Varav sålda platser Köpta platser Inskrivna barn per årsarbetare i fritidshem* Förskoleklass Antal barn i förskoleklass, kommunal regi Varav sålda platser Köpta platser

48 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Grundskola Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Grundskola Antal barn i kommunal regi Varav sålda platser Köpta platser Elever per lärare (årsarbetare)* 13,1 12,5 12,5 12,5 12,5 Grundsärskola Antal elever i grundsärskola Antal elever med fritids/lss Antal individintegrerade elever *Både kommunal och fristående verksamhet Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Grundskola Intäkt Kostnad Netto Den största förändringen i grundskoleverksamhetens budget beror på den stora elevökningen som prognostiseras de närmaste åren. I budgeten ingår utökad resurs för elevhälsa, köpta platser och skolskjuts till följd av elevökningen. Budgeten innebär bibehållen personaltäthet inom grundskoleverksamheten. Till följd av att antalet nyanlända elever till kommunen ökar har kostnaderna för modersmål och studiehandelning ökat. Detta har lett till underskott för verksamheten under 2014 och Anslaget för modersmål och studiehandledning har därför förstärkts under planperioden. Inför höstterminen 2017 planeras en ny skola i Landvetter, Backaskolan, där även ledning för skolan ingår. I budgeten ingår också utbyte av lärardatorer under Antalet elever inom särskolan med fritids/lss och individintegrerade elever beräknas minska något de kommande åren för att sedan öka igen i slutet av planperioden. I samband med den förväntade nationella satsningen tilldelades sektorn 8 mkr för att öka lärartäthet i grundskolan. För dessa medel har fler speciallärare anställts under Det förväntade statsbidraget är försenat och reglerna för att söka är fortfarande inte kända. Det finns därför en osäkerhet om alla kostnader som uppkommit för denna satsning i efterhand kan sökas. Enligt försiktighetsprincipen har det i budgeten antagits att enbart 4 mkr av de satsade 8 mkr kan återsökas. 46

49 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Grundskola Fördelning av bruttokostnader 2016 Köpta platser 13% Övriga kostnader 12% Grundsärskola 3% Löner undervisning 35% Lokaler 12% Övriga löner 12% Löner skolbarnomsorg 13% 47

50 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Grundskola Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla som lämnar grundskolan har minst godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %. 94, Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utvecklas. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet med anpassning efter elevens förutsättningar och förmågor. Fritidshemmets verksamhet har en hög kvalitet. Andel elever med betyg i alla ämnen i åk 9, %. Genomsnittligt meritvärde för pojkar respektive flickor i åk 9. Andel årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen. 85, Vårdnadshavarna upplever att fritidshemmet och skolan kompletterar varandra så att barnet utvecklar sina förmågor Alla elever har kunskap och erfarenhet av sambandet mellan de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologi, ekonomi och social välfärd. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Jag upplever att jag lär mig om hållbar utveckling i skolan fråga i brukarenkäten för elever i åk 5 och 8, % Alla elever erbjuds ett rikt och varierat kulturliv inom ramen för skolan och en kulturskola som är öppen för alla. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Andel elever som deltagit i Skapande skola, %. Andel elever som deltagit i kulturprogram arrangerade av kulturverksamhetens konst- och programenhet, % Den kommunala för- och grundskolan håller hög kvalitet och är konkurrenskraftig. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik och svenska, %. Andel elever i åk 6 som deltagit i alla delprov och som fått lägst betyget E för ämnesprovet i matematik, svenska och engelska, %. 73,5 82,7 91,5 96,0 96, Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, %

51 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Grundskola Grundskolans verksamhet, som utgår från läroplanen Lgr 11, har sin grund i den aktuella forskning som finns om lärande och undervisning. En forskningsanknuten undervisning skapar en större motivation för lärande vilket ger en högre måluppfyllelse. Grundskolans 44 förstelärare är centrala i utvecklingsarbetet både på enheterna och i kommunen generellt. Utifrån sina intresseområden, vilka är forskningsanknutna, stöttar, inspirerar och handleder de kollegor runt om i kommunen till att utveckla sin undervisning. Intresseområdena handlar till exempel om språkinriktad undervisning som stärker begrepps- och språkförståelsen, IKT-verktyg i undervisningen, inkluderande arbetssätt i klassrummet och utvecklad matematikundervisning. Några förstelärare har också deltidstjänst inom USE, utvecklings- och stödenheten, för ett mer specifikt uppdrag mot en del skolor. Alla rektorer genomgår den statliga rektorsutbildningen för att bland annat få en vetenskaplig förankring i sitt ledarskap. Utvecklingen av undervisningen genom variation och anpassningar efter elevens behov är den viktigaste och mest centrala formen av stöd inom grundskolan. När detta sker utifrån varje elevs förutsättningar och behov bör kommunens totala måluppfyllelse öka ytterligare. Pojkars kunskaper har blivit mer synliga tack vare att IKT-verktyg används mer kontinuerligt i undervisningen. Grundskolan fortsätter sitt arbete för en större likvärdighet i hur skolorna använder sig av digitala verktyg. Grundskolan har också satsat på att öka den specialpedagogiska kompetensen för åk F-3, vilket gynnar elever i behov av stöd i sin inlärning. Det kollegiala lärandet pedagoger emellan har fått en ny arena genom bloggen Härryda delar och lär, där förskolans och skolans pedagoger delar sina erfarenheter med varandra. Under 2015 avslutas genomförandet av Matematiklyftet och istället påbörjas en satsning på Läslyftet. Denna satsning vänder sig inte enbart till lärare i det svenska språket utan till alla lärare där språket är centralt för undervisningen. En medveten språkinriktad undervisning gynnar alla elever, men kanske främst nyanlända. Denna verksamhet kommer att öka i omfång framöver då kommunen tar emot allt fler barn och ungdomar. Alla skolor ska på sikt kunna ta emot nyanlända elever från Välkomsten med den kompetens och medvetenhet som krävs för att nyanlända elever ska nå den måluppfyllelse de har förutsättningar för. Detta kommer att bli grundskolans största utmaning de kommande åren. I samband med Lgr 11 fick fritidshemmet ett tydligare uppdrag i att vara ett komplement till skolan vad gäller att utveckla elevers lärande och utveckling. Verksamheten ska planeras och genomföras utifrån individens och gruppens behov samt i samverkan med förskoleklassen, skolan och hemmet men hela tiden med fritidshemmets pedagogik som grund. Kunskapen om och förståelsen av fritidshemmets uppdrag är grunden för en hög kvalitet i verksamheten. Ett arbete med att höja kompetensen inom fritidshemmets personalgrupp har därför påbörjats, bland annat genom kompetensutveckling av personal och nyanställningar. Gemensam kompetensutveckling kommer också att ske i kommunens regi. Flertalet grundskolor har någon sorts certifiering för hållbar utveckling, och söker efter nya utmaningar för att åstadkomma ett fördjupat lärande. Hållbar utveckling handlar om att arbeta med det entreprenöriella lärandet, det vill säga utveckla och stimulera generella kompetenser som behövs i ett hållbart samhälle. Sådana kompetenser kan vara att ta initiativ och ansvar och att omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Skolan ska skapa goda pedagogiska lärmiljöer och en undervisning där dessa förmågor kan tränas och utvecklas. Undervisningen som tränar dessa förmågor sker ofta i ämnesövergripande projekt eller temaarbeten. I arbetet med läroplanens mål kring Skola och omvärld utvecklas nya sätt för eleverna att ta del av hur livet efter utbildningen kan gestalta sig. Inom arbetet med Skola och omvärld kommer varje skola under perioden att ta fram en plan för hur eleverna i ett 1-16-årsperspektiv ska kunna utveckla de entreprenöriella förmågorna som en grund för sin egna hållbara framtid. Estetiska lärprocesser och olika former av kultur ingår i kursplanerna för bland annat bild, slöjd, musik, svenska och teknik. Det innebär att eleverna möter och är medskapande av kultur både i enskilda ämnen och i ämnesövergripande undervisning och temaområden. Några skolor har ett 49

52 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Grundskola samarbete med kommunens kulturskola och köper in särskilda kompetenser för att berika den ordinarie undervisningen. Andra skolor har samarbete med Hulebäcksgymnasiets estetiska program för att stimulera estetiska lärprocesser i undervisningen. Alla elever i årskurs 1 erbjuds att delta i rytmik, och alla elever får del av en kulturupplevelse som samplaneras mellan grundskolan och kulturombudet inom UTK. En utmaning är att synliggöra vilka kulturella alternativ och samarbetsmöjligheter som finns för skolorna inom kommunens verksamheter. Kulturrådets satsning Skapande skola är idag en del av det ordinarie kulturutbud som erbjuds våra elever. De skapande lärprocesser som professionella kulturutövare iscensatt i skolan har inneburit att undervisningen har utvecklats. Sammantaget erbjuds alla grundskolans elever någon form av kulturupplevelse varje år, antingen inom ramen för Skapande skola eller som ordinarie verksamhet i samverkan med Kulturskolan. Verksamheten utvecklas hela tiden genom hög elevdelaktighet i processen att ta fram aktuella och intressanta kulturområden. Verksamhetens och enheternas systematiska kvalitetsarbete sker under hela året och följer den process som kommunen har för politiska inriktningsmål, budget och uppföljning. Ett nytt kvalitetssäkringssystem införs i verksamheten för att tydliggöra och synliggöra uppföljningen av skolans uppdrag ytterligare. Verksamheten har ett kalendarium för kvalitetsarbetet som efterfrågar mål samt process- och resultatmått mera systematiskt under hela året, vilket ska bidra till att delaktigheten i kvalitetsarbetet för elever och personal ökar. Enheterna sätter också egna utvecklingsmål för utveckling och lärande utifrån resultat och utvärdering av det föregående årets arbete. Enheternas kvalitetsarbete är också utgångspunkten för de verksamhetsbesök som verksamhetschefen genomför med rektor och pedagoger på alla enheter. Som ett led i att stärka kvaliteten i ledarskapet genomgår alla ledare en handledning i systemteori under ett och ett halvt år. Efter skolinspektionens kritik mot det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå har en plan för ökad tydlighet avseende det statliga uppdraget tagits fram. En utveckling av analysen av resultaten på enhetsnivå är en del i den planen och en kvalitetsrapport till huvudmannen är en annan. 50

53 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Utveckling, fritid och folkhälsa UTVECKLING, FRITID OCH FOLKHÄLSA Uppdrag Verksamheten består av tre enheter: Utvecklings- och stödenheten erbjuder specialistkompetens till personal som har hand om barn inom förskoleverksamhet och grundskola. På utvecklings- och stödenheten finns även personal som arbetar direkt med barn och elever som har behov av olika typer av stöd. Inom verksamheten arbetar bland annat psykologer, specialpedagoger, tal- och hörselpedagoger och verksamhetsutvecklare. Skoldatateket, som erbjuder IKT-stöd för barn/elever i behov av särskilt stöd och för personal, ryms också inom enheten. Verksamheten genomsyras av gemensamma värderingar där alla barn och elever är unika och därför behandlas olika. Fritid ungdom arbetar brett främjande med alla kommunens ungdomar i åldersgruppen år (i vissa fall även åldersgruppen 7 11 år) genom att möta dem på deras fria tid i skolan och på fritiden. I samverkan med skola och andra aktörer ska Fritid ungdom ansvara, genomföra och utveckla verksamhet för och med ungdomar. Fritid ungdoms olika mötesplatser ska vara socialt goda, drogfria och trygga miljöer där verksamheterna präglas av en tydlig folkhälsoprofil och ungdomars delaktighet. Folkhälsoenheten arbetar kommunövergripande med hälsofrämjande och förebyggande insatser i syfte att stärka folkhälsan i kommunen. Arbetet sker inom de kommunala verksamheterna men också tillsammans med externa aktörer. En del av folkhälsoarbetet utförs på uppdrag av folkhälsorådet, som sedan 2009 uttalat en prioritering av alkohol- och drogförebyggande insatser, främst bland unga. Folkhälsoenheten har även ett uppdrag att utgöra en resurs- och metodutvecklingsenhet för det hälsofrämjande och förebyggande arbete som sker i förvaltningens samtliga verksamheter. Barn och unga är en prioriterad målgrupp, och arbetet sker till stor del genom de vuxna som finns i barn och ungas närhet Viktiga vuxna. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal fristående förskolor i kommunen Antal ungdomar 7 20 år, Härryda kommun Antal mötesplatser som Fritid ungdom ansvarar för eller stödjer Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Utveckling, fritid och folkhälsa Intäkt Kostnad Netto Från och med 2016 ökas budgeten med anledning av en omorganisation där Utvecklings- och stödenheten inom förskola och grundskola flyttas till den nya verksamheten Utveckling, fritid och folkhälsa (UFF). Samtidigt flyttas planering och tillsyn till ledningen. 51

54 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Utveckling, fritid och folkhälsa Fördelning av bruttokostnader 2016 Folkhälsa 13% Ledning 7% Fritid ungdom 31% Utvecklingsoch stödenhet 49% Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Stödjer fritids- och föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Antal öppettillfällen per år av mötesplatser som arrangeras av Fritid ungdom. Antal besökare på mötesplatser och öppna skolor inom ramen för Fritid ungdoms verksamhet Genom ett varierat utbud av aktiviteter ges möjlighet till trygga, drogfria mötesplatser. De olika mötesplatserna för ungdomar, exempelvis Öppna skolor, har ett relativt stort besökarantal. Antalet öppettillfällen erbjuds utifrån befintliga resurser i dialog med medarbetare, ungdomar och andra aktörer. I takt med att befolkningen ökar beräknas antalet besök också öka på befintliga mötesplatser. En utökning av verksamheten är inte planerad, dock kan exempelvis ungdomsinitiativ eller Fritid ungdoms arbete med Ungdomsforum komma att resultera i fler aktiviteter och mötessammanhang. 52

55 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Gymnasium GYMNASIUM Uppdrag Styrdokument för gymnasiet är skollagen, gymnasieförordningen och läroplan 2011 samt kommunala inriktningsmål och verksamhetsmål. Kommunen ansvarar enligt skollagen för att erbjuda alla ungdomar i gymnasieåldern hela det utbud av nationella program och inriktningar som den svenska gymnasieskolan omfattar, oavsett om dessa erbjuds i egen regi eller inte. Till detta kommer en rad utbildningar med av regeringen bestämt riksintag, samt det samverkansavtal kommunen tecknat inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund). Gymnasieskolan regleras av skollagen, gymnasieförordningen, läroplan för frivilliga skolformer samt de ämnesplaner som gäller för respektive program. I och med att den nya gymnasieformen genomfördes höstterminen 2011 erbjuder Hulebäcksgymnasiet följande gymnasieprogram: Yrkesförberedande program: Handel- och administrationsprogrammet, Fordon- och transportprogrammet, El- och energiprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Högskoleförberedande program: Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Estetiska programmet och Ekonomiprogrammet. Inom gymnasiesärskolan erbjuds programmet administration, handel och varuhantering. För de elever som inte är behöriga till gymnasiet erbjuds introduktionsprogrammen: individuellt alternativ, preparandutbildning, programinriktat individuellt val, språkintroduktion och individbaserad yrkesintroduktion. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal elever på Hulebäcksgymnasiet Antal ungdomar i gymnasieverksamhet, Härryda kommun Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Gymnasium Intäkt Kostnad Netto Antalet elever i gymnasieålder har stor påverkan på verksamhetens budget. Befolkningsprognosen visar att elevantalet fortsätter sjunka till och med 2016 för att sedan vända upp igen. Inom gymnasiesärskolan sjunker däremot elevantalet under hela planperioden. Detta avspeglas i budgeten för köp- och försäljning av utbildningsplatser inom gymnasiet och gymnasiesärskolan. Till följd av nya lagkrav för KAA (kommunalt aktivitetsansvar), APL (arbetsplatsförlagt lärande) samt effekter av GY11 ökar verksamhetens budget för bland annat undervisning succesivt. Under de senaste åren äter fler elever i skolmatsalen, vilket lett till underskott, men inför 2016 har skollunchbudgeten förstärkts. Vart tredje år budgeterar verksamheten med att byta ut personaldatorer och bytet är planerat till Även kostnader för licenser och interna IT-kostnader ökar och hänsyn till detta är taget i budgeten. 53

56 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Gymnasium Fördelning av bruttokostnader 2016 Måltid, skolskjuts 10% Gymnasiesär 8% Ledning och utveckling 6% Elevhälsa 2% Lokaler/IT 10% Köpta platser 27% Undervisning, läromedel 37% 54

57 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Gymnasium Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla har möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Elever på Hulebäcksgymnasiet ska ha ett stort utbud av program, inriktningar och kurser att välja mellan för att utmanas och nå sina personliga mål. Undervisningens innehåll och utformning på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Programutbud: Högskoleförb: 5 Yrkesförb: 4 Introduktionsp: 1 Gymnasiesär: Antal inriktningar Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar % (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet när jag behöver det. % (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) 79,4 77, ,3 86, Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Varje läsår ska präglas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Känner mig trygg på Hulebäck % (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) Jag får möjlighet till studiero i skolan % (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) Jag trivs på Hulebäck % (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) 98,4 93, ,2 81, ,5 93, Elever som studerar på Hulebäcksgymnasiet ska inom fyra år nå gymnasieexamen, yrkesexamen eller gymnasiesärskoleexamen. Andel elever med gymnasieexamen (slutbetyg) på Hulebäcksgymnasi et % Kommunen tar det övergripande ansvaret för alla kommunens ungdomars skolresultat oavsett gymnasieskola. Elever folkbokförda i Härryda kommun fullföljer sin gymnasieutbildning. Andel elever med slutbetyg efter 4 år inklusive IMprogrammen. %. 80, Gymnasieskolan i Härryda ska präglas av mångfald och av stort utbud av program och inriktningar för att tillgodose de många olika önskemål om utbildningsalternativ som ungdomar har, men också av att vara en skola för alla, en spännande mötesplats där kunskap och lärande utvecklas 55

58 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Gymnasium i samklang med olika elevgrupper. Gymnasieverksamheten erbjuder i dagsläget följande spridning: fyra yrkesförberedande program, fem högskoleförberedande program, introduktionsprogrammen, IM, för elever som inte är behöriga samt gymnasiesärskolan. När det gäller inriktningar varierar det efter elevernas intressen, men i dagsläget finns totalt 23 inriktningar fördelade på alla gymnasieprogram. För att kunna anpassa undervisningens utformning efter elevernas behov är lärarna organiserade i programbaserade arbetslag, vilket innebär att lärare som undervisar samma elevgrupp arbetar ihop. Lärarna arbetar i stor utsträckning formativt i sin undervisning och med kontinuerliga uppföljningar på både klass- och individnivå. Varje program har ett elevhälsoteam (skolsköterska, specialpedagog, kurator och studie- och yrkesvägledare) som kan stötta vid behov. Specialpedagogerna har ett centralt ansvar för att kartlägga elevers behov av stöd. En lärare på skolan har ett särskilt övergripande ansvar för kartläggning och utbildning inom läs- och skrivproblematik och fortbildar kontinuerligt lärare inom samtliga program. Liknande upplägg finns inom matematik. Eleverna trivs mycket bra på Hulebäcksgymnasiet och de känner sig trygga. Skolan arbetar målmedvetet med bemötande, positiv stämning och för att den sociala samhörigheten och respekten för varandra ska vara levande i vardagen. Vid den fysiska arbetsmiljöronden medverkar elevskyddsombud och på Hulerådet behandlas många frågor som rör den fysiska arbetsmiljön. När det gäller elevernas studiero behöver det göras en översyn av elevernas möjligheter att sitta och läsa och studera på egen hand eller i grupp. Biblioteket, öppna klassrum och andra pluggytor i korridorer används flitigt. Lärarnas ledarskap i klassrummet är ett område skolan prioriterar i syfte att skapa bra ett undervisningsklimat. Andelen elever med gymnasieexamen (slutbetyg) på Hulebäcksgymnasiet är 93 procent, motsvarande siffror för riket är 89. Gymnasiet har efter reformen 2011 hittat former för hur elevernas studier ska utformas på bästa sätt. Stödet till elever, så att de väljer rätt utbildningsvägar, har förbättrats, liksom mottagandet av elever från grundskolan och från IM. Tidiga stödinsatser och fortbildning av personal är en medveten strategi. Inom Göteborgsregionen samarbetar kommunerna med att ta fram instrument för att följa elevernas utbildning oavsett var de är folkbokförda. För de elever som bor i Härryda kommun och som studerar på Hulebäcksgymnasiet, arbetar skolan aktivt på att hitta former för att eleverna ska fullfölja sina studier. För de elever som bor i Härryda kommun, men som studerar på andra gymnasieskolor, finns det begränsade möjligheter att hjälpa. Det kommunala aktivitetsstödet innebär dock ett ökat ansvar för kommunen att följa upp de elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier. 56

59 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Vuxenutbildning VUXENUTBILDNING Uppdrag Den 1 juli 2012 började den nya skollagen för vuxenutbildningen, och den nya vuxenutbildningsförordningen att tillämpas. Från och med 1 januari 2013 gäller den nya läroplanen för vuxenutbildningen, Lvux 12. Alla skolformer har samlats i samma förordning och de har nya benämningar. Dessa är: Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och gymnasial nivå Särskild utbildning för vuxna, särvux Utbildning i svenska för invandrare, SFI Vuxenutbildningen bedriver verksamhet inom samtliga dessa skolformer. Utöver detta anordnas yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar. Kommunen ingår även i ett samverkansavtal med Göteborgsregionen gällande vuxenutbildning (yrkesvuxutbildningar och lärling). Dessa utbildningar regleras av lag och förordning om yrkeshögskoleutbildning, samarbetsavtal inom Göteborgsregionen samt förordning om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Samtliga utbildningsformer styrs av Härryda kommuns politiska inriktningsmål. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal studerande, individer Antal heltidsplatser gymnasial utbildning Antal deltagare SFI Antal deltagare Gruv Antal deltagare inom GR Studerande i annan kommun Antal deltagare inom YH Antal deltagare inom uppdragsutbildning Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Vuxenutbildning Intäkt Kostnad Netto Anslaget för att bedriva vuxenutbildning sjunker under planperioden och verksamheten ska effektivisera med 1,2 mkr. Detta kommer att ske genom att vissa av de pensionsavgångar som sker under perioden inte kommer att återbesättas. Detta kan komma att påverka det kursutbud som erbjuds, framförallt på den gymnasiala vuxenutbildningen. Vissa kurser kan komma att erbjudas som distansutbildningar. Skolformen Utbildning i Svenska för invandrare (SFI) ökar i omfattning i Härryda kommun och i dagsläget ser utökningen ut att bibehållas alternativt öka mera. SFI-undervisning för nyanlända på flyktingförläggningen genererar ett särskilt statsbidrag och ökningen av personal planeras att finansieras genom detta. 57

60 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Vuxenutbildning Vuxenutbildningen levererar i dag ett antal yrkesvuxutbildningar till GR-samarbetet och planerar att under perioden fortsätta med detta. Det finns också planer på att utveckla nya yrkesvuxutbildningar. Detta medför utvecklings- och investeringskostnader, en ökad belastning på studievägledning, administration och skolledning men också intäkter till verksamheten. Osäkerhet runt anordnandet av yrkeshögskoleutbildningar är stor. I budgetarbetet har verksamheten antagit en minskning av volymen för kommande planeringsperiod. Varje år arbetar verksamheten med ansökningar om att få anordna yrkeshögskoleutbildningar. Då beslutet kommer i januari, innevarande budgetår är det alltid svårt att planera för de eventuella intäkter som kan komma. Fördelning av bruttokostnader 2016 Yrkeshögskola 36% Gymnasial undervisning 39% Särvux 3% Grundläggande vuxenutbildning 5% Svenska för invandrare 17% 58

61 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Vuxenutbildning Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs, % Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs, % Alla har möjlighet att genom studier göra nya yrkesval och förstärka sin kompetens. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Andel kursdeltagare i sfi som slutfört kurs*, % Antal deltagare på Särvux Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. Fråga i brukarenkät** Andel av studerande med arbete, 6 månader efter avslutad yrkesutbildning, %. 3,2 3,2 3,2 3,2 3,2 67*** Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar i samverkan med arbetsmarknaden. Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Antal erbjudna YHutbildningar. Antal erbjudna uppdragsutbildningar per år *Antal kursdeltagare som fått ett betyg i en kurs på SFI. Ej jämförbart med nyckeltal i Kommunbladet (Skolverket) då de jämför flödet över 3 år. ** Kommer utbildningen ha betydelse för din framtida verksamhet, arbete/studier? Fyrgradig skala där fyra är bäst. *** Siffrorna avser 2012 då siffrorna för 2013 års uppföljning (som skulle redovisas under hösten 2014) ännu ej var klara. I kommunen anordnas utbildning för vuxna studerande. Inom ramen för givna resurser ska utbildningsutbudet vara så brett och mångfacetterat som möjligt. Studievägledning, undervisningsformer och samverkan inom GR ska erbjuda utbildningsvägar utifrån den enskildes behov. För att kunna behålla ett brett kursutbud arbetar verksamheten med flexibla undervisningsformer som möjliggör ett individanpassat arbetssätt. Genomströmningen och andelen elever med ett godkänt betyg (A E) ligger stabilt och på en något högre nivå än riket gällande grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Riktade satsningar för att behålla eleverna i utbildning genomförs i samtliga skolformer. Andelen elever på SFI har ökat de senaste åren och ökningen ser ut att fortsätta. 59

62 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Vuxenutbildning De studerandes uppfattning om studiernas betydelse för deras framtida verksamhet efter studier mäts genom årliga enkäter. Svarsnivån har legat på en jämn nivå de sista tio åren. En översyn av enkäten planeras under hösten 2015 och kan ge resultat under våren Studerande som huvudsakligen läser för sin personliga utvecklings skull tenderar att dra ner värdet. Vikten av att få ett arbete eller ta sig vidare i andra studier efter utbildningen är stor. En direkt utvärdering av hur utbildningen lyckas matcha arbetsmarknadens behov är elevernas möjlighet till arbete efter utbildningen. Genom att erbjuda ett stort och flexibelt kursutbud arbetar verksamheten för att nå eleverna och dess behov och genom detta vara ett steg på vägen. Vidare arbetar verksamheten med behovsinventering och omvärldsbevakning. Yrkeshögskolans ledningsgrupper och branschråd, kontakter med arbetslivet, prognoser och kontakter med Arbetsförmedlingen ger vägledning för verksamhetens utbud. Kontakterna med GR-nätverk och samarbete i Framkant Härryda och med näringslivsenheten är viktiga för planeringen. Verksamhetens studie- och yrkesvägledare är länken till elevernas önskemål och behov. Sedan matchas dessa med verksamhetens kunskaper och prognoser för att träffa rätt för både enskild elev och behov på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen avser att lämna in minst sex till åtta ansökningar till Yrkeshögskolan årligen. Dessa ansökningar avser start av utbildningar i september påföljande år. Besked om eventuell start av utbildning meddelas under januari månad. I planeringen förutsätts att två till fyra ansökningar beviljas. De utbildningar som beviljas är ungefär procent av det totala antalet ansökningar per år till Myndigheten för yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan har ett brett samarbete med arbetslivet och näringslivet både när det gäller att driva YH-utbildningar och när det gäller att ta fram områden där det finns bristyrken. Förutsättningen för att Myndigheten för yrkeshögskolan ska bevilja en ansökan är att skolan samverkar just med arbetslivet och näringslivet, och att man kan visa att det finns ett behov på arbetsmarknaden av de yrkeskategorier som ingår i sökta utbildningar. Verksamheten bedriver uppdragsutbildning inom skilda områden. För verksamhetsplanperioden planeras utbildningar inom data/it, personalområdet och eventuellt inom säkerhetsområdet. Verksamheten har också inlett ett samarbete med Framkant Härryda för ett mer systematiskt arbete med omvärldsbevakning och behovsinventering. Då detta samarbete utvecklas finns möjligheten att utveckla fler uppdragsutbildningar för näringslivet och arbetslivets önskemål. 60

63 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Kultur KULTUR Uppdrag Kulturverksamheten i Härryda består av tre enheter. De är: Kulturskolan, Mölnlycke kulturhus samt Landvetters kulturhus inklusive Hindås och Rävlanda bibliotek. Verksamheten arbetar dessutom med den offentliga konsten och med olika kulturprojekt; handlägger ärenden som rör hembygdsvård, kulturmiljövård, namngivning av kommunala objekt och vägar samt bidrag till studieorganisationer och kulturföreningar. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Antal kursplatser i Kulturskolans terminskurser Antal utlån biblioteken Antal besök Kulturhuset* * Från 2015 ingår Landvetter kulturhus i beräkningarna Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Kultur Intäkt Kostnad Netto Under planperioden får kulturskolan ökade anslag med anledning av fler barn i målgruppen, med målet att kön till kulturskolan inte ska växa. Bibliotekens budget förstärks med 0,2 mkr för utveckling av IT-tjänsterna. Fördelning av bruttokostnader 2016 Övrigt 16% Lokaler, kapitaltjänst 28% Personal 56% 61

64 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Kultur Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla har möjlighet att utöva och ta del av kulturverksamhet. Aktiviteter, program och utställningar ska vara av god kvalitet och motsvara det efterfrågade, men också erbjuda det oväntade. Biblioteken bidrar till läsglädje och kunskapsutveckling, samt är det lilla samhällets mötesplats. Antal aktiviteter, program och utställningar. Antal besökare på program och aktiviteter. Öppettimmar per vecka. Andel aktiva låntagare*, % Möjlighet ges att ta del av kommunens kulturarv. Ny teknik används för att utveckla våra kulturarv. Antal utvecklingsområden Alla elever som önskar har tillgång till en plats i en kulturskola av hög kvalitet. Kulturskolan kännetecknas av kreativitet och lustfyllt lärande samt fortsätter förnya pedagogiken så att alla barn som vill får plats. Andel barn 7-15 år som deltar i kulturskolan, % Antal barn i kö * Aktiv låntagare är den som under året lånat. Kulturprogram är oftast föreställningar för sittande publik. Aktiviteter innebär ett mer aktivt deltagande i skapande verksamhet. Offentliga kulturprogram för vuxna genomförs oftast i samarbete med studieförbund och föreningar. Verksamheten prioriterar aktiviteter och program för barn och unga. Alla elever från tre år och uppåt inom förskolan och grundskolan får årligen ett kulturprogram. Det finansieras huvudsakligen genom arrangörsstöd från Västra Götalandsregionen. Allt större fokus läggs på lovaktiviteter; ambitionen är att erbjuda meningsfulla och kreativa fritidssysselsättningar för barn och unga. Det kan vara dans och teater, pyssel för de yngre, sagostunder, ungdomsfestivaler eller kreativa verkstäder. Verksamheten initierar även nya projekt och samarbeten för att förnya och utveckla. Det kan vara samarbeten mellan konst- och musikelever och professionella utövare eller nya samarbeten med föreningar. Att lyfta fram aktuella ämnen och profiler på författarfrukostar, föredrag eller poesikvällar är också angeläget. Kulturhusens och bibliotekens uppgift kan definieras som plats för lärande, möten, skapande och upplevelser. Generösa öppettider och en god digital tillgänglighet ökar möjligheten att använda sig av bibliotekets utbud. Nästa år kommer Hindås bibliotek att ha så kallat meröppet. Efter investering i bland annat nytt larm- och låssystem kommer medborgare att beredas möjlighet att använda biblioteket utöver de bemannade öppettiderna, vilket gör det tillgängligt även kvällar och helger. Utlåningen av barnböcker väntas fortsätta vara mycket hög och stå för mer än hälften av utlånen. Ambitionen är att arbeta alltmer läsfrämjande och med läslust riktat mot barn och unga. Utvecklingen av de digitala tjänsterna väntas fortsätta och utlåningen av e-böcker öka. Biblioteken i kommunen har bland landets högsta bokutlåning fördelat per invånare och den väntas fortsätta ligga på hög nivå. Aktiv låntagare är definitionen för den som någon gång under året lånat på biblioteket. 62

65 SEKTORN FÖR UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID Kultur Det gör cirka 40 procent av medborgarna vilket är rimligt att anta kommer att fortsätta. Motsvarande tal för hela landet är runt 28 procent. Kulturarvet är både materiellt och immateriellt såsom kulturmiljöer, traditioner, seder och bruk. Arbetet med att digitalt tillgängliggöra och presentera värdefulla kulturmiljöer på hemsidor och i marknadsföring kommer att fortsätta. Bibliotekens ökade digitalisering gör allt fler tjänster tillgängliga på nätet. Projektet Kreativa kraftfält fortsätter; det är en metod att utveckla och identifiera kultursystem så att de blir till nytta för hela samhällsutvecklingen. Kulturskolans verksamhet kan delas in i fyra delar. Det är terminskurserna i instrumentalundervisning och i sång, rytmik, dans, teater och bild; det är korta kurser och lovaktiviteter; det är obligatorisk rytmik och det är samarbeten med grundskolan. Det pedagogiska utvecklingsarbetet för att nå allt fler elever kommer att fortsätta. De senaste åren har allt fler yngre barn tagits in eftersom pedagogiken förändrats och alltmer nybörjarundervisning består av instrumentalrytmik och gruppundervisning. Trots budgettillskott för ökande barnantal i kommunen är det svårt att göra prognos över antalet barn i kö. Många faktorer samverkar: gruppstorlek, olika konstformers attraktivitet, hur länge man går kvar, utbud i kommundelarna med mera. Ambitionen att nå fler barn genom korta kurser, projekt och genom samarbeten med andra aktörer kvarstår. Kulturskolan kommer även de närmaste åren bedriva kulturskola i Bollebygds kommun. 63

66 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST SEKTORNS UPPDRAG Sektorn för socialtjänst har som uppdrag att bidra till goda livsvillkor hela livet för människor som vistas i Härryda kommun. Detta uppnås genom att erbjuda äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta, individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård och arbetsmarknadsåtgärder. POLITISKT FASTSTÄLLDA MÅL Kommunfullmäktige har fastställt inriktningsmål för verksamheterna Vård och omsorg, Hälsa och bistånd samt Individ- och familjeomsorg & Funktionshinder. Av fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning omfattas sektorn av ett. Kommunstyrelsen har fastställt verksamhetsmål för samtliga verksamheter. Individ- och familjeomsorg samt Hälsa och bistånd har nya verksamhetsmål för Inför 2015 har även nya förvaltningsövergripande mål tagits fram för alkohol, dopning, tobak och spel (ANDTS). 64

67 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Resultatbudget/plan , sektorn totalt Belopp, tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Taxor och avgifter Hyror och arrende Bidrag Fsg av verksamhet Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader m.m Bidrag, köp av verkamhet och konsulttjänster Hyror och fastighetsservice Avskrivning, internränta Övriga kostnader Summa kostnader Nettokostnader Fastställd budget/plan för sektorn innebär en nettokostnadsökning på 55,1 mkr under planperioden , jämfört med budget Den största kostnadsökningen under planperioden består av nya boenden för äldre och funktionshindrade. De största förändringarna jämfört med liggande plan är: - Förstärkt budget HVB barn/unga - Förstärkt budget ekonomiskt bistånd - Förstärkt budget köpta platser LSS/SoL på grund av försening av nya bostäder - Samverkansorganisation för överförmyndarnämndens kansli - Utökning av 1,0 handläggartjänst - Socialtjänstens del i kontaktcenter utökas till 3,0 socionomtjänster - Nattbemanning på särskilda boenden inom vård och omsorg - Kameror för tillsyn provas inom hemtjänst - Minskad volymökning inom personlig assistans - Generell kostnadsminskning gällande korttidsvistelse för barn och unga - Minskad personalbudget för nya bostäder inom funktionshinder för att bättre harmonisera med den nuvarande bemanningen inom befintliga bostäder 65

68 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Fördelning av bruttokostnader 2016 Vård och omsorg 30% Ledning 4% Hälsa & Bistånd 25% Individ- och familjeomsorg & Funktionshinder 41% Investeringsbudget/plan Belopp, tkr Summa Sektor för socialtjänst Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Inkomst Utgift Netto I investeringsbudgeten finns anslag för IT-investeringar, arbetsmiljöåtgärder, reinvesteringar (förnyelse av inventarier), larm för övergång till digital teknik samt investeringar i anknytning till de objekt som finns upptagna i lokalresursplanen Investeringsbudgeten redovisas i sin helhet i bilaga 1. 66

69 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Ledning LEDNING Beskrivning Ledningen har i uppdrag att leda och samordna sektorns olika verksamheter och företräda sektorn internt och externt. Sektorns ledning består av sektorschef, verksamhetschefer och administrativ chef. Dessa ingår också i sektorns ledningsgrupp, som ska ge stöd i beslutsfattande, verkställighet och ledarroller så att socialtjänstens chefer och stab uthålligt klarar sina uppdrag och mål. Inom ledning och administration finns medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Det medicinska ansvaret omfattar hälso- och sjukvård, habilitering och rehabilitering upp till sjuksköterske-, sjukgymnast- och arbetsterapeutnivå och har som målsättning att kommuninvånarna ska få en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen. Här finns också ansvaret för kommunens överförmyndarverksamhet. Socialtjänstens administration svarar för sektorsövergripande uppgifter inom bland annat arkiv och diarieföring, tillstånd och tillsyn, ekonomi, IT, lokalplanering, bosamordning, utredning, verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete samt nämndadministration för sociala myndighetsnämnden. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Ledning Intäkt Kostnad Netto Verksamhetens budget består av medel för personal och verksamhet inom ledning och administration samt vissa sektorsgemensamma kostnader inom IT-området. Budget innehåller, utöver ett antal interna justeringar, en satsning på fortsatt arbete med välfärdsteknologi och en utveckling av kontaktcenter för socialtjänsten. 67

70 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Vård och omsorg VÅRD OCH OMSORG Uppdrag Verksamheten inom Vård och omsorg utgår från nationella mål för äldrepolitiken, socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), assistansersättning enligt kap i socialförsäkringsbalken (SFB), Politiska inriktningsmål för vård och omsorg samt Politiska verksamhetsmål för vård och omsorg". Inom omsorgen för äldre erbjuds social omsorg och hälso- och sjukvård som utgår från individens behov. Vård- och omsorgsarbetet ska inriktas på att skapa trygghet i livet och en god vård och omsorg med god kontinuitet. Äldre människor ska ges förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet och ha ett bra boende med bibehållet oberoende. All verksamhet ska ha en helhetssyn med utgångspunkt från brukaren som bemöts respektfullt med empati och kunskap. Omsorgen och omvårdnaden ska utformas förebyggande och hälsofrämjande för att stärka och bevara hälsan hos den enskilde och skapa förutsättningar för en bra livskvalitet till livets slut. Målsättningen i lagstiftningen för personer med funktionsnedsättning är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet är att den enskilde ska ges möjlighet att leva ett självständigt liv på samma villkor som andra. Personalen ska kontinuerligt kompetensutvecklas och särskild vikt läggs vid etik- och bemötandefrågor. Vård och omsorg består av äldreboende, hemtjänst och personlig assistans. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Antal personer med hemtjänst 1 okt Antal beviljade timmar hemtjänst per månad (mätmånad oktober) Antal besök dagverksamhet Antal personer beviljade personlig assistans LSS/SFB* 21/49-23/52 25/53 25/53 * Avseende assistansersättning enligt SFB, så betalar kommunen för de 20 första timmarna. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Vård och omsorg Intäkt Kostnad Netto Budget för Vård och omsorg är under planperioden förhållandevis oförändrad. Inom personlig assistans kommer fokus att ligga på att få en kostnadseffektiv verksamhet för att kunna följa det av Försäkringskassan fastställda timpriset. Den nya föreskriften gällande bemanning på särskilt boende är fortfarande inte beslutad. I budgeten har förstärkningar för bemanning nattetid gjorts för att personalen ska kunna ha uppsikt och utan dröjsmål kunna hjälpa och stödja de boende. Behovet av tillsyn på natten ökar inom hemtjänsten. Det ökade behovet och att brukare kan uppleva att de blir störda, gör att det finns anledning att undersöka alternativa lösningar till att hemtjänstpersonalen besöker brukarna nattetid. En lösning kan vara tillsyn via kamera. Budgeten innehåller ett anslag med 0,2 mkr för att kunna prova kameror i hemmet. 68

71 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Vård och omsorg Fördelning av bruttokostnader 2016 Dagverksamhet 1% Hemtjänst och larm 19% Ledning och administration 5% Personlig assistans/sfb 19% Äldreboende 56% Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla brukare i kommunen har tillgång till god vård och omsorg med god kontinuitet och bemöts respektfullt med empati och kunskap. Brukare upplever att insatserna utförs lika oavsett vem som utför dem. Medarbetare är tillmötesgående, omtänksamma och stödjande i sitt bemötande av brukare och anhöriga. Andel nöjda brukare inom kvalitetsområdet kontinuitet, lokal brukarundersökning, %. Andel nöjda brukare inom kvalitetsområdet bemötande, nationell brukarundersökning, % Kommunen arbetar utifrån en helhetssyn med ett förebyggande, rehabiliterande 1, habiliterande 2 och salutogent 3 synsätt samt skapar förutsättningar för en god livskvalitet till livets slut. Brukares egna förmågor och intressen tas tillvara vid genomförandet av insatserna. Andel brukare som har en upprättad IGP, %. Andel brukare som har en upprättad levnadsberättelse, %. 91, , All personal har erforderlig utbildning och erhåller kontinuerlig kompetensutveckling. All berörd personal har 2017 kompetens inom gerontologi, geriatrik, palliativ vård samt etik. Andel medarbetare som har en aktuell individuell kompetensutvecklingsplan, %. 89, Rehabilitering = Insatser som bidrar till att en person med funktionsnedsättning återfår sin funktionsförmåga. 2 Habilitering = Insatser som bidrar till att en person med varaktig funktionsnedsättning bibehåller sin funktionsförmåga. 3 Salutogent synsätt = Ett hälsofrämjande förhållningssätt. 69

72 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Vård och omsorg Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla brukare i kommunen har förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet, ha ett bra boende och leva ett inflytelserikt, gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv med bibehållet oberoende. Brukare i ordinärt boende och i särskilt boende känner till sin kontaktman och dess uppdrag. Andel brukare som känner till sin kontaktman, % Genom en noggrant beskriven individuell genomförandeplan (IGP), framtagen i delaktighet med brukaren, kommer en bättre kontinuitet i genomförandet av insatserna att uppnås. Arbetet kommer att fortsätta med att utveckla och få en väl dokumenterad IGP, för att insatserna ska utföras på det sätt som brukaren vill oavsett vem som utför dem. Åtgärder kommer att genomföras för att minska antalet personer runt en brukare. Vård och omsorg ska arbeta aktivt med att skapa förutsättningar för reflektion och etiska diskussioner för att äldreomsorgens nationella värdegrund ska genomsyra verksamheten. Värdegrundsträffar genomförs på alla arbetsplatser fyra gånger om året och arbetet kommer att följas upp regelbundet. Fördjupningsutbildning ska genomföras för värdegrundsledarna. Reflektion utifrån etiska dilemman i verksamheten, liksom utbildningsinsatser, kommer att öka möjligheterna för att medarbetare inom verksamheten ska uppfattas som stödjande och omtänksamma i sitt bemötande och i sitt vård- och omsorgsarbete. Den salutogena utgångspunkten och det rehabiliterande förhållningssättet ska prägla medarbetares inställning vid framtagandet av den individuella planen, och så även vid genomförandet av insatserna. För att öka möjligheterna till en god livskvalitet ska verksamheten på ett mer systematiskt sätt arbeta för att ta fram levnadsberättelser i de fall som brukaren vill detta. Det ger en god grund för ett helhetsperspektiv på brukarens livssituation. Teamträffar, genomförda på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, ger också en bättre förutsättning för att få en helhetssyn på brukarens situation. En utveckling av teamträffar ska fortsätta. Kunskap och kompetens bland medarbetare är också en förutsättning för en god och säker vård och omsorg. I en treårsplan kommer verksamheten, i den takt som ekonomin tillåter, att ta fram förutsättningar för att höja kompetensen bland omvårdnadspersonalen inom områdena geriatrik, gerontologi, palliativ vård och omsorg samt etik. Alla insatser kommer systematiskt att följas upp i sektorns kvalitetsledningssystem. Vård och omsorg kommer att fortsätta att arbeta för att kontaktmannauppdraget ska vara väl känt bland alla medarbetare och varje brukare som har en kontaktman ska känna till och ha en god relation med denna. För att underlätta kännedomen om sin kontaktman kommer verksamheten att fortsätta införa foton på viktiga funktioner inom alla verksamheter. Det ska vara lätt att få information om vem som arbetar och vem som är kontaktman. Kontaktmannen ska regelbundet ha kontakt med sin brukare och dess anhöriga om samtycke finns. 70

73 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Hälsa och bistånd HÄLSA OCH BISTÅND Uppdrag Verksamheten Hälsa och bistånd styrs främst av socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Verksamhetens övergripande uppdrag är att utveckla en rättssäker myndighetsutövning och en god och säker hälso- och sjukvård med stort fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete. Verksamheten består av handläggarenhet, sjuksköterskeenhet, rehabenhet och hälsofrämjande enhet. Handläggarenheten ansvarar för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, LSS-handläggning samt avgiftshandläggning för Vård och omsorg samt Funktionshinder. Den kommunala hälso- och sjukvården innefattar sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Hälsofrämjande enhetens uppdrag är anhörigstöd, fixartjänst samt förebyggande hälsoarbete för äldre på särskilda boenden och i ordinärt boende. Informationsmått Antal avslag vid ansökan om hjälp i hemmet eller särskilt boende Antal överklaganden av ovanstående avslag/varav bifallits av Förvaltningsrätten Antal personer med hemtjänst per månad (mätmånad oktober) Antal beviljade timmar hemtjänst per månad (mätmånad oktober) Bokslut 2014 Budget 2015 Budget /1 5/0 5/0 5/0 5/ Antal besök sjuksköterskeenhet Antal besök rehabenheten Antal besök dagcentraler Antal personer aktuella i SVPL Antal personer med LSS-insats per månad (mätmånad 269 oktober) Antal personer beviljade personlig assistans LSS/SFB* 21/49 23/52 25/53 25/53 * Kommunen betalar endast upp 20 timmarna för SFB Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Hälsa och bistånd Intäkt Kostnad Netto Inom området Hälsa och Bistånd är det totala anslaget relativt oförändrat jämfört med Under 2016 minskas budgeten för personlig assistans med 2,0 mkr, då ökningen inte varit så stor som prognostiserat. Från och med 2015 finns budgetanslagen för hemtjänst och personlig assistans samlade hos handläggarenheten. Detta tydliggör att uppföljning av beslut är minst lika viktig som uppföljning av kostnader för utförandet, för att överblicka den totala ekonomin för sektorn. En intern revision har visat att andelen uppföljda beslut är låg varför enheten förstärks med en handläggartjänst från och med Budgeten har förstärkts med 0,5 mkr för bland annat aktiviteter för äldre i boende och träffpunkter. Utvecklingen med att arbeta mer tvärprofessionellt i bland annat vårdplaneringar har kommit igång och kommer fortsatt att implementeras. Bland annat kommer vårdplaneringar även kunna genomföras 71

74 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Hälsa och bistånd via länk vilket underlättar deltagandet från flera professioner. Även i samarbete med Vård och omsorg planeras satsningar inom bland annat palliativt arbete. Viss omfördelning av budget inom Hälsa och Bistånd har möjliggjort satsningar inom hälsofrämjande arbete vad gäller volontärverksamhet och Ipadkurser. Fördelning av bruttokostnader 2016 Hemtjänst 32% Ledning och administration 2% Handläggare 5% Hälso- och sjukvård 14% Förebyggande och hälsofrämjande arbete mm 7% Rehab och hjälpmedel 6% Personlig assistans /SFB 34% 72

75 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Hälsa och bistånd Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Informationen från kommunen anpassas till brukarens behov. Kommunen arbetar utifrån en helhetssyn med ett förebyggande, rehabiliterande 4, habiliterande 5 och salutogent 6 synsätt samt skapar förutsättningar för en god livskvalitet till livets slut. Information om beslut, insatser och stöd kommuniceras såväl skriftligt som muntligt och är lätt att förstå. Kommunen ser till att brukaren har tillgodogjort sig informationen. Berörda professioner samordnar och planerar brukares vård- och omsorgsinsatser. NKI samtliga områden, Funktionshinder. Resultat öppna jämförelser, andel ja-svar avseende informationsfrågorna, %. Antal avvikelser avseende informationsöverföring. Antal SIP, samordnad individuell planering, som genomförs. Antal vårdplaneringar inom ramen för SVPL, samordnad vårdplanering, som genomförs Berörda vårdtagare/patienter har god palliativ vård med andligt, socialt och medicinskt innehåll. Den palliativa vården och omsorgen tillgodoser behoven utifrån en helhetssyn på brukares totala situation. Anhöriga får ett respektfullt bemötande och ett gott stöd vid närståendes bortgång. Andel av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan, %. Andel avlidna som fått ett brytpunktssamtal, %. Andel närstående som erbjuds ett efterlevandesamtal, %. Andel brukare som avlider med mänsklig närvaro, % Personer med funktionsnedsättning tillförsäkras jämlikhet, delaktighet och inflytande. LSS-handläggningens utformning och innehåll försäkrar medborgare med funktionsnedsättning goda levnadsvillkor. Antal överklaganden till Förvaltningsrätten som bifallits. (Totalt antal ärenden/bifall). 6/1 9/1 9/1 9/1 9/1 Funktionshinder beaktas och integreras i alla verksamheters planering och budgetarbete. Beviljat LSSbeslut verkställs inom kommunen. Antal köpta boende platser Rehabilitering = Insatser som bidrar till att en person med funktionsnedsättning återfår sin funktionsförmåga. 5 Habilitering = Insatser som bidrar till att en person med varaktig funktionsnedsättning bibehåller sin funktionsförmåga. 6 Salutogent synsätt = Ett hälsofrämjande förhållningssätt. 73

76 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Hälsa och bistånd Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla brukare i kommunen har förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet, ha ett bra boende och leva ett inflytelserikt, gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv med bibehållet oberoende. Äldre har god kunskap om informationsteknologi, IT, och kan tillämpa den i sin vardag. Kommunen samarbetar aktivt med ideella sektorn. Antal äldre deltagare på Ipadkurser. Antal äldre besökare på internetcafé. Antal idéburna organisationer som deltar i nätverksträffar med kommunen Information om kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättningar lämnas på kommunens hemsida. Under planperioden fortsätter arbetet med att se till att information och beslut är lättillgängligt. Verksamheten ska på olika sätt och i olika former informera även allmänheten vad det innebär att leva med en funktionsnedsättning, och hur funktionshinder kan minska. Sektorn för socialtjänst har under 2014 genomfört en organisationsförändring där biståndsbedömning och LSS-handläggning förts samman med den kommunala hälso- och sjukvården. Syftet med förändringen var att skapa bättre förutsättningar för en samlad bedömning av individens behov av såväl medicinska som sociala stödinsatser. Den salutogena utgångspunkten och det rehabiliterande förhållningssättet ska prägla utredning, biståndsbeslut och framtagandet av den individuella planen. Vårdplaneringar är en central process i arbetet. Symtomlindring, självbestämmande och delaktighet är väsentliga delar för en god vård i livets slutskede. Inom varje område pågår förbättringsarbeten, ofta med stöd av uppgifter från nationella kvalitetsregister såsom Svenska palliativregistret. Kommunens palliativa grupp har fått i uppdrag att se över rutiner samt kompetens inom området. En del förbättringsarbete kan endast ske genom god samverkan med primärvård och akutsjukvård. Vårdsamverkan sker såväl lokalt som regionalt. Härryda kommun har genom GR anmält intresse för att delta i en gemensam upphandling av en webbaserad breddutbildning att använda inom sociala sektorn. Stöd till anhöriga är en del av ett gott palliativt arbete. Inom varje område pågår förbättringsarbeten, ofta med stöd av uppgifter från nationella kvalitetsregister såsom Svenska palliativregistret. En del förbättringsarbete kan endast ske genom god samverkan med primärvården och akutsjukhusen, och verksamhetens forum för samverkan finns inom ramen för Kommun och sjukvårdssamverkan i Göteborgsområdet. Under 2014 har förvaltningsrätten avgjort sex ärenden där beslut som fattats av Härryda kommuns handläggarenhet överklagats. I ett av dessa fall beslutade rätten till den enskildes fördel. Verksamheten fortsätter bevaka aktuella domar för att verksamhetsmålet ska uppfyllas även framgent. En ärenderevision påbörjades 2014 vars syfte är att stödja och identifiera ytterligare förbättringsområden. Inom ärenderevisionen följs ärenden upp, utvärderas och omprövas. Som resultat av ärenderevisionen förväntas behovet av nya, kompletterande eller förändrade riktlinjer förtydligas. Ärenderevisionen innebär att fler beslut följs upp och omprövas vilket kan leda till fler prövningar av beslut i Förvaltningsrätten. En medborgardialog om bostäder för personer med funktionsnedsättning genomfördes under 2013 för att få en fördjupad kunskap om brukarnas önskemål, förväntningar och förhoppningar kring framtida boende. För att bättre kunna tillgodose behovet av bostad med särskild service inom kommunen, och därmed minska behovet av köpta platser, öppnade Båtsmanstorpet i april 2015, tidigare än planerat. Informationsteknologi är ett verktyg för att öka äldre människors självständighet och delaktighet i samhället, insatser för att sprida kunskap om vardagsteknik kommer att fortsätta. Internetcafé ska regelbundet finnas på olika orter i kommunen. Utbudet kommer att utformas efter efterfrågan. Kurser för att använda surfplattor och smarta telefoner kommer att genomföras och resurser i form av fritidsassistent och IT-coach har utökats. 74

77 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Hälsa och bistånd En aktiv samverkan med den ideella sektorn skapar förutsättningar för att verksamheten kan medverka till ett gott, inflytelserikt och hälsosamt liv för brukare. Informationsarbetet och nätverksträffar med olika aktörer fortsätter och ska stimuleras. 75

78 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg FUNKTIONSHINDER SAMT INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Uppdrag Individ- och familjeomsorg (IFO) samt Funktionshinder (FH) ska syfta till att skapa social trygghet och öka möjligheten till ett självständigt liv för dem som bor och vistas i Härryda kommun. IFO/FH ska under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. IFO/FH ska bemöta människor på ett respektfullt sätt och hålla god kvalitet. Omvärldsbevakning är en viktig del inom verksamhetsområdet. Arbetsmetoder som används ska i möjligaste mån vara evidensbaserade. Verksamheterna inom Individ- och familjeomsorgen har till uppgift att utreda, skydda, stödja och hjälpa samt ge service till utsatta personer i kommunen och består av enheten för barn och unga, enheten för försörjningsstöd, vuxenenheten samt familjestödsenheten. Verksamheterna inom Funktionshinder har till uppgift att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade omfattar. Målet är att personer med funktionshinder ska ha möjlighet att leva som andra. Verksamheterna består av boende med särskild service och daglig verksamhet. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal barn/unga (0-20 år) i familjehem 61* Antal anmälningar och ansökningar om barn (0-17 år) som far illa Antal årsplaceringar barn/unga (0-20 år) HVB 23,8* Antal vuxna som pga. missbruk har kontakt med vuxenheten Antal årsplaceringar HVB vuxna 6,3 6,6 6,6 6,6 6,6 Antal placerade SoL vuxna Antal hushåll med försörjningsstöd Antal nyanlända flyktingar Antal nyanlända ensamkommande asylsökande flyktingbarn Antal personer med LSS-insats Antal personer med kontaktperson LSS/SoL inom funktionshinder Antal utnyttjade dygn med korttidsvistelse i egen regi (Totalt producerade dygn = 2190) Antal köpta dygn korttidsvistelse och läger Antal personer med daglig verksamhet (egen regi + utflyttad) Antal personer med daglig verksamhet (köpt) Antal köpta boendeplatser * Inklusive ensamkommande flyktingbarn 76

79 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Funktionshinder samt Intäkt individ- och familjeomsorg Kostnad Netto Budgeten för IFO är utökad för planperioden. Fokus har legat på att stärka upp inom de verksamheter som prognostiserat stora underskott för Förstärkningarna sker inom ekonomiskt bistånd samt HVB barn/unga. Sektorn har tillsammans med extern konsult genomfört en utredning av ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser med syfte att främja effektiva arbetsmetoder och goda resultat i arbetet med ekonomiskt bistånd. Utredningen visar att utbetalningar av ekonomiskt bistånd enligt utfall ligger på en nivå som motsvarar behovet utifrån kommunens förutsättningar inte minst socioekonomiskt. Budgeten är dock inte anpassad helt efter utfall eftersom verksamheten förväntas kunna påverka resultatet genom att genomföra en rad åtgärder som utredningen föreslår. Inför 2015 har verksamheten för barn och unga förstärkts, vilket ger möjlighet att klara utredningstider och täta uppföljningar som förväntas påverka behovet av långa placeringar i HVB-hem. En budgetförstärkning ansågs ändå nödvändig. En budgetminskning med en socialsekreterare sker inom verksamheten för ensamkommande flyktingbarn då sektorn bedömer att detta ska finansieras av ersättningen från staten. Funktionshinderverksamheten förstärks inom köpta platser, främst 2016 då det saknas boendeplatser i egen regi. Budgeten innehåller en kostnadsminskning gällande korttidsvistelse enligt LSS för barn och unga, det egna korttidshemmet Björkhaga redovisar minskad beläggning. Det sammantagna behovet av plats på korttidshem, lägervistelse eller annan korttidsvistelse behöver utredas närmare för att kunna besluta var kostnadsminskningen ska göras, därför budgeteras en generell kostnadsminskning för hela insatsområdet. Sektorn har genomfört generella kostnadsminskningar inom boenden för funktionshindrade de senaste åren. Kostnadsminskningen fortsätter under planperioden, där den avser nya bostäder med särskild service som planeras öppna under planperioden. Minskningen är budgeterad för att bättre harmonisera den nuvarande bemanningen i befintliga bostäder. Fördelning av bruttokostnader 2016 Familjestödsenhet 3% Enheten för Barn och Unga 15% Arbetsmarknad- och försörjningsstödsenhet 13% Vuxenenhet 6% Ledning och Administration Fh 3% Boende LSS/SOL 41% Ledning och Administration Ifo 3% Övrig verksamhet FH 5% Daglig verksamhet 11% 77

80 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Handläggningen i individ- och familjeomsorgen utformas så att den är rättssäker för kommunens invånare. Antal överklaganden till Förvaltningsrätten som bifallits (Totalt antal ärenden/ bifall). 100/10 100/10 100/10 100/10 Kommunens invånare i behov av Individ- och familjeomsorgens stöd erbjuds aktivt insatser som syftar till att de, så långt som möjligt genom egen förmåga, inkluderas i den sociala gemenskapen. Individ- och familjeomsorgens utredning och insatser leder till att det enskilda barnet/ungdomen inte behöver fortsatt stöd från socialtjänsten. Aktivt stödja föräldrar i samförståndslösningar i familjerättsliga ärenden. Ge stöd till personer med missbruk och/eller psykisk ohälsa som möjliggör kvarboende i eget hem. Andel barn (0 12 år) som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats/ utredning, %. Andel ungdomar (13 20 år) som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats/ utredning, %. Andel utredningar som läggs ned i och med att föräldrar enas, %. Andel av målgruppen som ska kunna bo kvar i sitt egna hem, % Resultat av vård och behandling följs systematiskt upp på individnivå och bedömning görs om insatserna svarade mot behoven. Antal placerade LVM vuxna Antal årsplaceringar LVU , Färre vuxna är långtidsberoende av försörjningsstöd. Antal bidragsmånader per hushåll. 5, Människors arbetsförmåga, resurser och möjligheter till egen försörjning främjas och utvecklas. Väntetid vid nybesök och handläggning av försörjningsstöd överstiger inte 21 dagar. Personer med komplex problematik som uppbär försörjningsstöd ges möjlighet till samordnade insatser för återgång till egen försörjning. Antal dagars väntetid vid ansökan om försörjningsstöd. Andel vuxna som erhållit stöd via Arbetsmarknadsenheten som blir självförsörjande via arbete eller studier

81 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Individ- och familjeomsorgen uppmärksammar, initierar och samordnar vid behov insatser till arbetslösa ungdomar som verksamheten möter. Ungdomar med en komplex problematik som uppbär försörjningsstöd ges möjlighet till samordnade insatser som stöd till egen försörjning. Färre ungdomar är långtidsberoende av försörjningsstöd. Andel ungdomar som erhållit stöd via Arbetsmarknadsenheten som är självförsörjande via arbete eller studier. Antal bidragsmånader per hushåll, ungdomar Samverkan mellan företrädare för utbildning, socialtjänst, hälsooch sjukvård, rättsväsendet och fritid och kultur är av hög kvalitet. Verksamheterna beskriver och utvärderar varje år de samverkansformer som används. Antal SAMSSmöten. Antal Västbusmöten. Antal möten SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid) Det finns utbildning och/eller aktivitetsprojekt för riskgrupper. 11 grupper genomförs för barn och unga i utsatta hemmiljöer. Antal samtalsgrupper genomförda av Kraftkällan Barn och deras familjer som behöver särskilt stöd identifieras tidigt. Metoder för tidig upptäckt av normbrytande beteende används i kommunens samtliga förskolor och skolor. ering och uppföljning tillsammans med förskoleteamet Utsatta barn, unga och deras familjer får riktade och strukturerade skyddsinsatser. Föräldrautbildning och föräldrastöd erbjuds utsatta barn och ungas föräldrar via socialtjänstens Individ- och familjeomsorg. Antal familjer som erhåller stöd via familjestödsenheten Psykiskt funktionshindrade upplever i vår kommun en hög livskvalitet genom kvalificerat och av kommunen samordnat och initierat stöd. Stöd ges i boendet för personer med missbruk och psykisk ohälsa för att klara sin vardag och öka möjligheten att ingå i en social gemenskap. Antal personer med psykisk funktionsnedsättning som erbjuds boendestöd

82 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Personer med funktionsnedsättning tillförsäkras jämlikhet, delaktighet och inflytande. Verksamheten ska verkställa biståndsbeslut på sådant sätt att brukarna upplever att de fått sina behov tillgodosedda. Att daglig verksamhet utformas på sådant sätt att den tillgodoser behovet av daglig sysselsättning och stimulans för personer med funktionsnedsättning inom kommunen. Verksamhetens inriktning ska syfta till att förbereda för förvärvsarbete. NKI boende NKI daglig verksamhet. NKI korttidsverksamhet. Antal personer som har utflyttad daglig verksamhet Funktionshinder beaktas och integreras i alla verksamheters planering och budgetarbete. Inom ram för budgeterade medel ska verksamhetens utformning och innehåll tillförsäkra medborgarna med funktionsnedsättning goda levnadsvillkor. NKI samtliga områden Kunskap och förståelse om funktionshinder är god hos kommunens anställda och förtroendevalda. Kommunen bidrar till förståelse om funktionshinder hos allmänheten. Genom riktade informationsinsatser bidrar kommunen till att anställda, förtroendevalda och allmänhet får ökad kunskap om olika typer av funktionsnedsättningar och uppkomsten av funktionshinder. Antal infoblad som belyser frågan. Andel IDA-tablå som belyser frågan, % Rättssäkerhetsaspekten är grundläggande i all myndighetsutövning. Verksamheterna ska arbeta utifrån lagstiftningen och aktuell rättspraxis. Socialsekreterare ska vara väl förtrogna med begreppen saklighet, opartiskhet och objektivitet och på ett lättbegripligt sätt göra utredningsprocessen, bedömningar och beslut begripliga för de personer som utreds. Behandlande insatser ska hålla god kvalitet och i möjligaste mån vara evidensbaserade och regelbundet följas upp, utvärderas och omprövas. En insats ska inte pågå längre än nödvändigt och avslutas när syftet med insatsen är uppnått. Barn som befinner sig i långvariga konflikter när det gäller vårdnad, boende eller umgänge löper stor risk att utveckla ohälsa och utanförskap. Fokus ska därför vara att hjälpa föräldrarna att nå lösningar i samförstånd för att förhindra påfrestande rättsprocesser för barn. Eget boende eller annat stadigvarande boende är en grundläggande faktor för bättre hälsa och återhämtning och utgör en grund för behandling och psykosociala insatser. Målet är att genom stöd i boendet på olika sätt förhindra hemlöshet. 80

83 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Insatser ska i möjligaste mån ges på frivillig väg varför det är viktigt att insatserna svarar mot brukarens/klienternas behov. Effekten av vård och behandlingsinsatser ska följas upp och utvärderas. Tvångsåtgärder ska motverkas genom anpassade frivilliga insatser hållbara över tid. Insatser genom arbetsmarknadsgruppen ska inriktas mot att förhindra långvarigt bidragsberoende och stärka och frigöra den enskildes egna resurser. Insatserna som ges behöver anpassas efter individens behov och kontinuerligt följas upp och utvärderas och om nödvändigt förnyas. Viktigt är att den enskilde är inskriven på Arbetsförmedlingen för att ta del av ersättning och utbud. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med socialtjänsten, både vid personliga besök och telefonsamtal. Arbetet ska organiseras så att en person inte behöver vänta oskäligt länge på att få besöka socialtjänsten. Varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. I detta blir kontaktcenter en viktig del. Samverkan och samordning av insatser ska bidra till att öka möjligheten för personer att nå självförsörjning och förkorta bidragsberoende. Socialtjänsten ska vara en aktiv part i samverkan med interna och externa aktörer. Samordnade individuella planer (SIP) kan med fördel användas för att tydliggöra roller och ansvarsfördelning mellan parterna. Socialtjänsten ska vara en aktiv part i samverkan med interna och externa aktörer. Unga som uppbär försörjningsstöd och barn i hushåll med långvarigt försörjningsstöd ska särskilt uppmärksammas. Samordnade individuella planer kan med fördel användas för att tydliggöra roller och ansvarsfördelning mellan parterna. För att förhindra att ungdomar i behov av försörjningsstöd ska hamna i ett långvarigt försörjningsstödsberoende ska arbetsfrämjande insatser ges i ett tidigt skede genom arbetsmarknadsgruppen. Viktigt är att den unge är inskriven på Arbetsförmedlingen för att ta del av ersättning och utbud. Det finns ett flertal upparbetade forum där socialtjänsten samverkar med andra aktörer. För att möjliggöra kvalitet i samverkan är det av vikt att dessa representeras av personer med god kunskap om den egna professionens roll i samverkan samt att dessa personer blir bärare av andra aktörers ansvar och roller in i den egna organisationen. Detta för att tillförsäkra ett lärande i organisationen som gagnar dem vi är till för. Socialtjänsten ansvarar för att hålla i ett specifikt antal utbildningar/aktiviteter för barn och unga i utsatta hemmiljöer. Socialtjänsten ska tillsammans med förskola/skola planera och följa upp metoder för tidig upptäckt av normbrytande beteende i kommunens förskolor och skolor. Socialtjänstens förmåga att vara följsam utifrån samhällsförändringar och medborgarnas behov får en avgörande betydelse för det stöd och de insatser som ges till behövande för att kunna arbeta såväl förebyggande som rehabiliterande. Barn och unga i behov av särskilt stöd ska uppmärksammas i ett tidigt skede för att förhindra framtida svårigheter. Målgruppen personer med funktionsnedsättningar har ofta komplicerade behov och behov av insatser från flera huvudmän. Alla brukare som har kontakt med både kommun och psykiatri har rätt att få stödinsatser i samverkan, både via samordnad individuell plan och genom modellen med vårdoch stödsamordning. Modellen skapar ett ramverk för samverkan och ger brukaren möjlighet att få ökat inflytande över sin vård och rehabilitering. Genom boendestöd tränas olika förmågor, och stöd ges i att bryta social isolering som är ett stort problem för målgruppen. Verksamheterna ska arbeta med genomförandeplaner så att de personer som får stöd, service eller omsorg blir delaktiga och kan utöva inflytande över insatsernas genomförande. 81

84 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Verksamheterna ska årligen följa upp, utvärdera och arbeta med brukarnas upplevelse och möjlighet till delaktighet. Verksamheterna ska inriktas så att brukaren kan leva ett så självständigt liv som möjligt där den egna kapaciteten och förmågan stärks. Dialog och samverkan med anhöriga och brukarorganisationer är en viktig del i detta arbete. För att möjliggöra för ungdomar med LSS-beslut att kunna komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden krävs ett samarbete med Arbetsförmedlingen. Med olika former av sysselsättningsstöd och metoder ökas möjligheten för den enskilde och genom samverkansinsatser och projekt kan arbetsmarknaden vidgas för grupper med behov av särskilt stöd. För att möjliggöra att personer med funktionshinder ska kunna ta del av stöd, service eller omsorg och kunna leva som andra behöver alla verksamheter planera och utforma insatser ur ett tillgänglighetsperspektiv. Utgångspunkten är att den enskilde inte ska behöva flytta till annan ort för att kunna få sitt behov av stöd och service tillgodosett. I tjänsteutlåtande ska anges hur funktionshinderperspektivet likt barnperspektivet har beaktats. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten och funktionshinder ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Det är nödvändigt att personalen får kunskapspåfyllning och utbildning inom olika livsområden och livsförhållanden men också självständigt söker detsamma för att kunna möta och på lämpligt sätt stödja och hjälpa personer i olika skeenden i livet. Verksamheterna ska arbeta för en aktiv samverkan internt och externt för att utbyta information och erfarenheter som gagnar dem vi är till för. 82

85 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD SEKTORNS UPPDRAG All verksamhet inom sektorn för samhällsbyggnad utom bygglov är organiserad under kommunstyrelsen. Bygglov sorterar under miljö- och bygglovsnämnden. Utifrån uppdraget är sektorns övergripande mål att utifrån ett helhetsperspektiv ge fysiska förutsättningar för ett trivsamt, säkert och långsiktigt hälsosamt samhälle för boende och verksamma i Härryda kommun. Verksamheterna inom sektorn styrs av lagar och förordningar och av kommunfullmäktige fastställda mål och direktiv, handlingsplaner och program samt ekonomiska ramar. POLITISKT FASTSTÄLLDA MÅL Kommunfullmäktige har fastställt inriktningsmål för verksamheten mark och bostad (politiska inriktningsmål för bostad och politiska inriktningsmål för mark), näringsliv, trafik, miljö samt för vatten och avlopp. Kommunstyrelsen har i 294/2014 fastställt verksamhetsmål för vatten och avlopp. Sedan tidigare finns antagna verksamhetsmål för de näringslivspolitiska inriktningsmålen, politiska inriktningsmål för bostad, politiska inriktningsmål för mark och inriktningsmål för miljö. 83

86 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Resultatbudget/plan , sektorn totalt Belopp, tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Taxor och avgifter Hyror och arrende Bidrag Fsg av verksamhet Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Köp av huvudverksamhet Hyror och fastighetsservice Avskrivning och internränta Övriga kostnader Summa kostnader Nettokostnader En organisationsförändring har genomförts inom sektorn där en tidigare bygglovschefstjänst omvandlats till en juristtjänst för sektorn, vilket innebär en budgetjustering mellan bygglov och ledning och administration. enheten har de senaste åren haft ökade utredningskrav som medfört högre kostnader för utredningar av bland annat arkeologi, geologi och buller. Med anledning av detta höjs planavgiften. I november 2014 gjordes en justering som inte räknades upp i budget. I kommande års plan är intäktsbudgeten uppräknad både för tidigare och föreslagen taxehöjning. Samtidigt har utredningsanslaget utökats med motsvarande belopp. Beläggningsunderhållet ligger på en fortsatt låg nivå under perioden, medan budgeten för övrigt underhåll ökar något under 2016 och En ny tjänst som projektledare finns med i budget från och med 2016, samtidigt som anslaget för övergripande trafikutredningar minskar. Medel för att ha tänt belysningen under natten finns med i kommande års budget. De budgeterade medlen för tillköp och utredningar inom kollektivtrafiken har tidigare år inte utnyttjats fullt ut och har sänkts. Vattenverksamheten har ökade kostnader för bland annat underhåll och kapitalkostnader kommande år. För att finansiera de ökade kostnaderna höjs taxan med 5 procent per år under planperioden. På grund av att tidigare kostnadsökningar inom avfallsverksamheten finansierats genom resultatutjämningsfonden har inte taxan höjts tidigare för att kompensera dessa ökningar. Under planperioden höjs taxan med 7 procent 2016 samt 2 procent 2017 och För att kunna driva projektet Landvetter södra finns två nya tjänster från och med 2016; en processledare och en planarkitekt. Arbetet med omvandlingsområden som ligger i anslutning till Västra Nedsjön och Finnsjön har prioriterats med 0,6 mkr årligen. Näringsliv ansvarar sedan 2015 för Råda säteri och det finns extra medel avsatt för att bland annat driva trädgården. 84

87 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Fördelning av bruttokostnader 2016 Ledning o Adm 3% Miljösamordning 1% Näringsliv 3% Avfall 15% Mark o bostad 7% Vatten 29% o bygglov 5% Kollektivtrafik 9% Gator o park 28% Investeringsbudget/plan Belopp, tkr Skattefinansierad verksamhet Avfallshantering VA-verksamhet Summa sektor för samhällsbyggnad Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 I investeringsbudgeten finns fortsatta satsningar på centrumutveckling i Landvetter och Mölnlycke och i slutet av perioden i Hindås. Investeringar i vägnät och gång- och cykelvägar i Backa i Landvetter planeras som en förberedelse för utbyggnaden av Landvetter södra. I budgeten ingår ett parkeringshus vid den nya sporthallen i Mölnlycke samt tillbyggnad av befintligt parkeringshus i Mölnlycke. I budgeten finns medel för ett parkeringshus i Landvetter centrum. På grund av utbyggnad av Mölnlycke fabriker finns medel för väginvesteringar samt området runt sporthallen och Massetjärn. Inom vattenverksamheten planeras ny överföringsledning för spillvatten mellan Hällingsjö och Rävlanda. I slutet av perioden kommer ett nytt vattenverk i Västra Nedsjön att byggas. På grund av beslut gällande vattendom i Mölndalsån har kommunen fem år på sig att slutföra arbetet, vilket innebär att dagvattendammar/dagvattenpark i Mölnlycke har tidigarelagts. Omprioriteringar i bostadsförsörjningsprogrammet, jämfört med tidigare års plan, har gjorts utifrån att klara tillväxtmålet med en befolkningsökning på 1,5 procent. Större utbyggnads- och förtätningsområden har prioriterats vilket bland annat medför att övertagande av vägföreningar förskjutits i tiden. Andra projekt som senareläggs är bland annat passage järnväg Rävlanda och gång- och cykelbana längs med Gröen. För specificerad redovisning se bilaga Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto

88 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Exploateringsverksamhet, finansieringsplan Exploateringsverksamheten följer föreslaget bostadsförsörjningsprogram med byggnation av bostäder i bland annat Enebacken, Stenbrottet och Mölnlycke fabriker i Mölnlycke samt Landvetter centrum och Backa i Landvetter. I Hindås planeras bostäder i Roskullen och Bocköhalvön. Bårhults företagspark och Landvetter Airport City är två verksamhetsområden som pågår under planperioden. För specificerad redovisning se bilaga 2. 86

89 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Ledning och administration LEDNING OCH ADMINISTRATION Uppdrag Sektorns ledning leder och samordnar sektorns olika verksamheter och företräder sektorn gentemot medborgarna, förtroendevalda och förvaltningen i övrigt. Sektorns ledning utgörs av sektorschefen, fyra verksamhetschefer, administrativa chefen och stadsarkitekten. Administrationen består bland annat av post-, diarie- och arkivhantering, hantering av kommunstyrelse- och delegationsärenden, verksamhetsövergripande utredningar och budgetarbete. Administrationen utför administrativa arbetsuppgifter för verksamheterna inom sektorn. Sektorschefen, stadsarkitekten, den administrativa chefen, juristen och fem administratörstjänster är organiserade under ledning och administration. I nedanstående informationsmått och ekonomi ingår ej verksamhetschefer. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Antal årsarbetare per 31/12 8, Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Ledning och Intäkt administration Kostnad Netto En organisationsförändring har genomförts inom sektorn där en tidigare bygglovschefstjänst omvandlats till en juristtjänst för sektorn, vilket innebär en budgetjusteringen mellan bygglov och ledning och administration. Arbetet med omvandlingsområden som ligger i anslutning till Västra Nedsjön har prioriterats med 0,6 mkr årligen. 87

90 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Miljösamordning MILJÖSAMORDNING Uppdrag Miljösamordningen samordnar arbetet kring miljömålen och den av fullmäktige antagna miljöpolicyn, samt medverkar i övrigt till att kommunen går i riktning mot en hållbar utveckling. Verksamheten ska driva frågor kring hållbar utveckling, naturvård och miljökommunikation. Arbetsfältet innefattar både externt arbete mot kommuninvånare och myndigheter och internt inom förvaltningen. Verksamheten ska öka medborgarnas miljömedvetenhet och handlingsvilja samt kunskap om kommunens naturmiljöer. Miljösamordningen driver strategiska frågor, stöttar miljöoch hållbart utvecklingsarbete internt, bidrar med ekologisk kompetens i samhällsplaneringen, ordnar miljöutbildningar och sprider miljöinformation, samt ger klimatfrågan ökat fokus. Verksamheten samordnar förvaltningens systematiska miljöarbete. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal årsarbetare per 31/12 1,5 1,5 1,5 1,5 1, Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Miljösamordning Intäkt Kostnad Netto Inga större verksamhetsförändringar ingår i budgeten. Fördelning av bruttokostnader 2016 Övrigt 54% Lön 46% Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Verksamheten ansvarar för genomförande av 6 av 20 verksamhetsmål för miljö. Dessa står i kapitlet sektorsövergripande inriktningsmål för miljö. Verksamheten samordnar redovisningen för samtliga verksamhetsmål för miljö. 88

91 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Mark och bostad MARK OCH BOSTAD Uppdrag Verksamheten har bland annat till uppgift att upprätta kommunens bostadsförsörjningsprogram. Utifrån bostadsförsörjningsprogram och befolkningsutveckling upprättar verksamheten befolkningsprognoser på kort och lång sikt. Till grund för verksamheten ligger de bostadspolitiska och markpolitiska inriktningsmålen. Verksamheten fullgör även sektorns uppdrag avseende exploatering med förvärv och försäljning av mark, markförvaltning med arrenden och förvaltning av kommunens skogar, bostadsanpassningar enligt lagen om kommunalt bostadsanpassningsbidrag, förmedling av tomter och bostadsrätter samt statistikutredningar som planeringsunderlag för sektorernas långtidsplanering. Exploateringsverksamheten ansvarar för genomförandefrågorna i detaljplanerna samt har till uppgift att utifrån översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram tillgodose kommunens behov av mark för bostäder, verksamheter och allmänna ändamål såsom skolor och daghem med mera. Mät och GIS ansvarar för kommunens kartverk och GIS-tekniken inom förvaltningen, samt genomför utsättningar och lägeskontroller. Verksamheten ansvarar för energirådgivning inom kommunen. Informationsmått Antal årsarbetare per 31/12 Antal i tomtkö Antal i bostadsrätts-/hyresrättskö Antal bostadsanpassningar Antal nybyggnadskartor Antal husutstakningar Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Mark och bostad Intäkt Kostnad Netto Mark och bostad har fått sänkt internränta. För att sektorn ska kunna arbeta mer aktivt med Landvetter södra finns en tjänst som processledare från och med

92 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Mark och bostad Fördelning av bruttokostnader 2016 Övrigt 18% Kapitaltjänst 18% Lön 44% Bostadsanpassning 20% Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Genom en aktiv markpolitik, baserad på översiktsplanen, tillgodoser kommunen behovet av mark för bostäder, näringsliv och allmänna ändamål samt beaktar även andra initiativ. Vid nyetablering eller utveckling av etablerade områden erbjuds ett varierat utbud av tomtstorlekar och lägen. Hänsyn tas till områdenas särart och miljö. Markförsäljning för exploatering sker genom en transparent process, efter i förväg tydligt definierade kriterier. Mark för framtida verksamhetsetableringar finns tillgänglig i kommunens fem största orter. Merparten av producerade bostäder sker på av kommunen ägd mark. Tomtstorlekarna i pågående exploateringsområden varierar i storlek. Merparten av kommunens markförsäljningar säljs genom kommunens tomtoch bostadskö eller till byggbranschen genom utlysta markanvisningstävlingar med förfrågningsunderlag publicerade på bland annat kommunens hemsida. Antal tätorter med tillgänglig mark för verksamheter enligt gällande ÖP. Antalet påbörjade lägenheter (%) på kommunalägd mark i förhållande till totalt antal påbörjade lägenheter. Antalet kvadratmeter som skiljer största och minsta tomten. Andelen markanvisningar för kommunal exploatering för bostadsändamål som sker genom tävling, % >

93 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Mark och bostad Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator För att uppnå tillväxtmålet skapas ett utbud av bostäder i olika upplåtelseformer med olika storlek, arkitektur och standard. Nyproducerade bostäder byggs i en stimulerande miljö där hänsyn tas till naturvärden och områdenas särart. De är energieffektivt och miljömässigt utförda. Byggnationen av bostäder anpassas till en befolkningsökning på cirka 1,5 % per år. I större utbyggnadsområden erbjuds olika upplåtelseformer. I större utbyggnadsområden erbjuds bostäder i olika storlekar. I upprättade exploateringsavtal ställs krav på låg energiförbrukning utöver ställda krav i BBR (Boverkets byggregler). Befolkningstillväxt (%) Antalet påbörjade bostäder. Antalet färdigställda lägenheter. Andel av större exploateringsområden med alla tre upplåtelseformerna. Antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade områden med flerbostadshus (1 5 rum och kök). Andelen lägenheter i flerbostadshus med energikrav utöver kraven i BBR, %. 1,5 1,4 1,4 1,5 1, /3 3/3 3/3 3/3 3/ Mark finns tillgänglig i Mölnlycke, Landvetter, Hindås, och Hällingsjö. Industrimarken i Rävlanda är slutsåld. I Hällingsjö finns ingen detaljplan upprättad för området. Andelen påbörjade lägenheter på kommunalägd mark minskar i slutet av perioden på grund av stora volymer i Mölnlycke fabriker på icke kommunalägd mark. Inom kommunen detaljplaneläggs tomter i varierande storlekar. Största delen av markanvisningarna sker genom någon form av tävlingsförfarande. Byggnationen är anpassad till en befolkningsökning om cirka 1,5 procent över tiden. Enstaka år kan siffran variera. I samtliga områden av den storlek där samtliga upplåtelseformer är möjliga skapas både hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Samtliga lägenhetsstorlekar (1 5 rum och kök) skapas i alla större exploateringsområden. En lagändring från gör det inte längre möjligt att ställa krav på lägre energiförbrukning än BBR (Boverkets byggregler) i exploateringsavtal som upprättas. Kraven genom BBR har i gengäld skärpts något. 91

94 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD och bygglov PLAN OCH BYGGLOV Uppdrag Verksamhetens uppdrag är att handlägga plan- och bygglovsärenden. Verksamheten ska ta fram de beslutsunderlag enligt plan- och bygglagen (PBL) som erfordras för att kommunen ska kunna reglera markanvändning och bebyggelse. Detta hanteras genom upprättande av detaljplaner, program och översiktsplaner, och utförs av planenheten. Verksamhetens bygglovsenhet arbetar på uppdrag av miljö- och bygglovsnämnden. Enheten handlägger bygglov, förhandsbesked, marklov, rivningslov, startbesked, slutbesked och tekniska samråd, samt utövar tillsyn och kontroll. Informationsmått Antal årsarbetare per 31/12 Antal beslut Mob-nämnd Antal delegationsbeslut/bygglov Antal delegationsbeslut/anmälan* Bokslut 2014 Budget 2015 Budget ,5 12,5 12,5 12, * Ändring i plan- och bygglagen (2010:900) och plan- och byggförordningen (2011:338) gällande utvidgning av bygglovsbefriade åtgärder har trätt i kraft den 2 juli Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget och bygglov Intäkt Kostnad Netto Behovet av externa tekniska utredningar, såsom geotekniska undersökningar, bullerutredningar, riskutredningar med mera har ökat i samband med framtagande av detaljplaner. Bakgrunden till detta är främst ökade krav från statliga myndigheter, men också ändringar i plan- och bygglagen som skett de senaste åren. Detta har resulterat i ökade kostnader för verksamheten vad gäller inköp av extern kompetens. För att möta dessa ökade kostnader revideras plan- och bygglovstaxan vad gäller planavgiften. För att sektorn ska kunna arbeta mer aktivt med Landvetter södra finns en tjänst som planarkitekt från och med Fördelning av bruttokostnader 2016 Bygglov 45% 55% 92

95 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD och bygglov Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Verksamheten ska ha en snabb och korrekt handläggning. Handläggning av bygglov ska vara max 10 veckor.* 6/ Verksamheten ska ha god beredskap för att ta fram erforderliga planer. *Gäller efter att kompletta handlingar inkommit. Andel sökanden som inom 10 arbetsdagar får besked om ansökan är komplett, %. Andel detaljplaner för antagande inom två år utifrån påbörjat planarbete, % Enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska beslut om bygglov lämnas inom tio veckor från den dag sökande har lämnat in fullständig ansökan. Handläggningstiden kan dock förlängas med tio veckor om ytterligare utredning krävs i ärendet. Ambitionen är att handlägga inkomna ärenden inom sex till tio veckor efter det att sökanden har inkommit med fullständiga handlingar. Antal veckor i bokslut 2014 består av delegationsbeslut (sex veckor) och nämndbeslut (tolv veckor). Verksamheten arbetar aktivt med att ta fram nya planer och målet är att detaljplaner ska antas inom två år utifrån påbörjat planarbete. 93

96 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Gator och park GATOR OCH PARK Uppdrag Verksamhetens ansvarsområde är drift, underhåll och nyanläggning av gator, gång- och cykelvägar, torg, grönområden samt vatten- och parkytor inom allmänplatsmark. Verksamheten svarar för planering av trafiksäkerhetsåtgärder och vägutbyggnadsprojekt, genomförande av bredbandstrategin samt utbyggnad av gator och ledningar i samband med genomförandet av bostadsförsörjningsprogrammet och nya verksamhetsområden. Största delen av verksamheten är konkurrensutsatt och upphandlas i enlighet med lagen om offentlig upphandling. Till grund för verksamheten finns bland annat inriktningsmål för trafik och trafiknätsanalyser. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal årsarbetare per 31/ Genomfarts- och huvudgator (m 2 ) Lokalvägar, gång- och cykelvägar (m 2 ) Park och naturområden (m 2 ) Vattendrag Mölndalsån med huvud- och biflöden (meter strandbank) Trafikbelysning (antal ljuspunkter) Konstbyggnader (broar, kajer, mm) antal Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Gator och park Intäkt Kapitalkostnaderna ökar under perioden på grund av investeringar i vägnätet. I samband med att kommunen växer ökar kostnaderna för drift och underhåll av vägnätet. Beläggningsunderhållet ligger på en fortsatt låg nivå under perioden, medan budgeten för övrigt underhåll ökar något under 2016 och En ny tjänst som projektledare finns med i budget från och med 2016, samtidigt som anslaget för övergripande trafikutredningar minskar. Medel för att ha tänt belysningen under natten finns med i budgeten från och med Fördelning av bruttokostnader 2016 Kostnad Netto Övrigt 15% Park och grönytor 10% Lön 11% Belysning 9% Kapitaltjänst 28% Vinterväghållning 9% Barmark 12% erat underhåll 6% 94

97 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Gator och park Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Trafiksystemet är effektivt och långsiktigt hållbart. Offentliga trafikmiljöer är trygga och säkra. Invånarnas och näringslivets transportbehov är tillgodosett. Cykeltrafiken ökar. Antal bostäder som utsätts för buller från kommunala vägar och som överstiger riktvärden för trafikbuller minskar. 90 % av resenärerna i kommunen har tillgång till en tillgänglighetsanpassad hållplats. Kommunala gång- och cykelbanor inom tätorterna är utrustade med bänkar och belysning samt är siktröjda från tät vegetation. Verklig hastighet på kommunens gator följer skyltad hastighet. 90 % av alla bostäder och företag har tillgång till en huvudgata inom 300 meter. Utbyggnad av ny cykelväg (m). Uppmätt cykeltrafik på kommunens fasta mätpunkter. Bostäder med mer än 60 dba ekvivalentnivå utomhus. Bostäder med mer än 48 dba maximalnivå inomhus i sovrum. Andel busshållplatser, med fler än 20 påstigande per dygn, som är tillgänglighetsanpassade, %. Genomsnittlig åtgärdstid (antal dygn) för reparation av belysningspunkt. Meter gång- och cykelbana som systematiskt åtgärdas utifrån belysning, bänkutrustning och sikt. Avvikelse från skyltad hastighet vid uppmätt 85- percentil på huvudoch genomfartsgator*, %. Avvikelse från skyltad hastighet vid uppmätt genomsnittshastighet på huvudoch genomfartsgator, %. Andel bostäder och arbetsplatser som har mindre än 300 meter till en huvudgata, % * Med 85 percentil menas att 85 bilar av 100 kör långsammare än mätetalet. Huvud- och genomfartsgator är definierade i kommunens trafiknätsanalys. Hastighetsmätning görs på ett i förväg angivet antal platser. 85-percentilen är främst ett trafiksäkerhetsmått och genomsnittsfarten är främst ett framkomlighetsmått. Avser fast mätpunkt Benarebyvägen under järnväg. I planeringen enligt verksamhetens "Strategi för olägenheter förorsakade av buller från kommunens vägar i Härryda kommun" kommer åtgärder att göras för att minska antalet bostäder som utsätts för trafikbuller. De kollektivtrafikhållplatser som har flest påstigande resenärer kommer prioriteras vid genomomförande av tillgänglighetsåtgärder. Reparation av belysning utförs av kommunens entreprenör efter felanmälan. Från och med 2017 påbörjas en ny upphandling med skärpta miljö- och redovisningskrav. 95

98 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Gator och park Verksamheten gör trafikmätningar på samma platser var tredje år. Mätningarna redovisar 85- percentilens hastighet, det vill säga när 85 bilar av 100 kör långsammare. Vid planering och projektering bevakas att bostäder och företag har mindre än 300 meter till en huvudgata. 96

99 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK Uppdrag Verksamheten ansvarar för beslut och genomförande av den särskilda kollektivtrafiken som regleras utifrån lagen om färdtjänst och riksfärdtjänst för personer med funktionshinder. Syftet med lagen är att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för personer med funktionshinder, och att kostnaderna för färdtjänst ska kunna begränsas. Härryda kommun har ett samverkansavtal med Göteborgs färdtjänst för genomförande av resor inom den särskilda kollektivtrafiken. Verksamheten ansvarar för upphandling och samordning av grundskolans och särskolans skolskjutsar samt för förvaltningens övriga resor med specialfordon. Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för skolskjutsbeslut och busskortshantering. Västra Götalandsregionen är trafikhuvudman för den allmänna kollektivtrafiken sedan år Kommunens ansvar är att ge fysiska förutsättningar för drift av den allmänna kollektivtrafiken inom det kommunala vägnätet samt skapa en bebyggelse som gynnar en ökad kollektivtrafik. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal årsarbetare per 31/ Antal resor inom den särskilda kollektivtrafiken (st) Antal skolskjutsresor exklusive resor inom den allmänna kollektivtrafiken (st) Antal övriga resor med specialfordon (st) Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Kollektivtrafik Intäkt Kostnad Netto De budgeterade medlen för tillköp och utredningar inom kollektivtrafiken har tidigare år inte utnyttjats fullt ut och har sänkts i kommande års budget. Budgeten för skolskjuts och verksamhetsresor har räknats upp något. Fördelning av bruttokostnader 2016 Trafikutredningar 4% Färdtjänst 36% Skolkjuts och verksamhetsresor 53% Tillköp Västtrafik 7% 97

100 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Kollektivtrafik Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Kollektivtrafiken är ett attraktivt alternativ till bilen. 80 % av nyproducerade bostäder har tillgång till en attraktiv kollektivtrafik.* Andel nyproducerade bostäder med tillgång till en attraktiv kollektivtrafik, % Det finns tillräckligt med pendelparkeringar för alla typer av fordon. Resenärerna i den särskilda kollektivtrafiken genomför sina resor med god kvalitet.** På kommunens pendelparkeringar är minst 10 % av platserna lediga. Antalet cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafikhållplatser ökar. Kvalitetsindex hos brukare av den särskilda kollektivtrafiken (skala 1 5, där 5 är högst). Andel lediga cykeloch bilparkeringsplatser vid pendelparkeringar, %. Antal nya cykelställsplatser i anslutning till kollektivtrafikhållplats. 4,5 4,3 4,3 4,3 4, * Busshållplats med fler än 40 avgångar per vardagsmedeldygn inom 600 meter, eller pendeltågstation inom meter ses som attraktiv kollektivtrafik. ** Enligt lag om färdtjänst har kommunen ansvar för att anordna färdtjänst med god kvalitet. Vid planering och projektering bevakas att nyproducerade bostäder har tillgång till en attraktiv kollektivtrafik. I samarbete med Göteborgs färdtjänst genomförs varje år en kundundersökning hos resenärerna i den särskilda kollektivtrafiken. För att pendelparkeringarna ska uppfattas som attraktiva bör det alltid finnas ett visst antal lediga platser. Sektorn arbetar kontinuerligt med att göra resandet med kollektivtrafik mer attraktivt, och en del i det är att öka antalet cykelställsplatser. 98

101 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Näringsliv NÄRINGSLIV Uppdrag Näringslivsarbetet baseras på de näringspolitiska inriktnings- och verksamhetsmålen. Kommunen ska attrahera nya företag samt stimulera entreprenörskap och tillväxt i befintligt näringsliv. Kommunen ska verka i regionala forum för att utveckla näringslivet och regionen. Inom Näringsliv ligger verksamheten Framkant Härryda, vars huvudsyfte är att utveckla Härryda kommun till en ännu bättre näringslivs- och utbildningskommun. Förvaltningens internationella arbete samordnas inom Näringsliv. Genom internationella kontakter ska förvaltningens verksamheter utvecklas och samtidigt bidra till utveckling av omvärlden. Vidare ska de internationella kontakterna öka, vilket bland annat innefattar att intensifiera vänortssamarbetet. Sedan år 2015 ligger ansvaret för utvecklingen av Råda säteri inom verksamheten. Grundtanken är att Råda säteri ska utvecklas ytterligare mot ett lokalt rekreationsområde och också ett mer attraktivt område för närturism. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal årsarbetare per 31/ Antal företagsbesök Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Näringsliv Intäkt Kostnad Netto Näringsliv ansvarar sedan 2015 för Råda säteri och framöver finns det 0,5 mkr årligen för att bland annat driva trädgården. En ny projektperiod för Leader startar och kostnaden för medfinansieringen har ökat med 0,1 mkr sedan tidigare projektperiod, vilket finns med i budget från och med Fördelning av bruttokostnader 2016 Lön 37% Övrigt 50% Bidrag 13% 99

102 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Näringsliv Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Härryda kommun är attraktiv att etablera, driva och utveckla företag i. Härryda kommun medverkar aktivt till utvecklingen av starka och långsiktigt hållbara profilområden i kommunens näringsliv. Härryda kommun är en professionell, kommunikativ och serviceinriktad dialogpartner till näringslivet. Härryda kommun är drivande och tar regionalt ansvar i näringslivspolitiska frågor. Härryda kommun ska vara bland de 10 främsta kommunerna i landet avseende mätning av lokalt företagsklimat. Härryda kommun ska aktivt arbeta tillsammans med Business Region Göteborg för att utveckla identifierade affärsområden. Härryda kommun ska kontinuerligt tillhandhålla relevant information till företagen. Härryda kommun ska ha ett nära samarbete med de lokala företagarnätverken. Härryda kommun ska varje år genomföra en näringslivsdag. Härryda kommun har en aktiv roll i samarbetet med skolan och regionala organisationer som arbetar med näringslivsfrågor. Härryda kommun jobbar aktivt med omvärldsbevakning. Svenskt Näringslivs årliga rankning Lokalt företagsklimat. Ska vara aktiva i minst två för kommunen viktiga profilområden. Tidningen Näringslivet i Härryda kommun skickas till samtliga företag två ggr/år. Ett digitalt nyhetsbrev skickas till företagen minst åtta ggr/år. Samarbete i minst ett projekt/aktivitet per år och företagarnätverk.* Uppföljningen av företagens nöjdhet med dagen (Betygskala 1 4). Härryda kommun deltar aktivt i Business Region Göteborgs nätverksträffar för näringslivschefer. Härryda kommun deltar på/arrangerar varje år fyra nationella eller internationella aktiviteter för ökad kunskap. * Det finns sju stycken företagarnätverk i kommunen som näringsliv samarbetar med ,6 3,3 3,4 3,4 3, Rankingen för Svenskt Näringsliv släpps sedan år 2015 i september, men målet att vara bland de tio främsta kommunerna när det gäller företagsklimat ligger fast. Trädgård och logistik fortsätter att vara två profilområden. Två gånger per år skickas tidningen Näringslivet till kommunens alla företag och cirka nio gånger årligen skickas det digitala nyhetsbrevet ut. Tidningen och nyhetsbrevet informerar om frågor som rör företagen som är etablerade i Härryda kommun. 100

103 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Näringsliv Samarbetet med de lokala företagarnätverken sker kontinuerligt under året med olika aktiviteter och styrelsearbete. Näringslivsdagen är en uppskattad aktivitet som lockar många företagare i kommunen och arrangeras tillsammans med de lokala företagarnätverken. Genom verksamheten Framkant arbetar kommunen aktivt för samarbetet mellan skolan och regionala organisationer genom olika projekt såsom arbetslivsdag och fadderföretag. Att arbeta aktivt med omvärldsbevakning är ett centralt arbete inom Näringsliv, varför medarbetare både arrangerar och deltar i nationella och internationella aktiviteter. 101

104 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Vatten VATTEN Uppdrag Verksamhetens uppdrag är att producera och distribuera dricksvatten, avleda och rena spillvatten samt avleda dagvatten (där detta inte sker enligt kommunens nya dagvattenpolicy) för vattenverksamhetens kollektiv med cirka abonnenter (villor, bostadsföretag, radhusföreningar och verksamheter). Av kommunens cirka invånare är cirka personer anslutna till kommunala vattentjänster. Dricksvattenanläggningen omfattar tre vattenverk, 17 tryckstegringsstationer, fyra högreservoarer och ett ledningsnät på cirka 25 mil. Avloppsanläggningen omfattar två avloppsreningsverk, 39 avloppsoch dagvattenpumpstationer och ledningsnät för spill- respektive dagvatten om tillsammans cirka 40 mil. Verksamheten drivs 2015 av 18 årsarbetare, vartill kommer köp av tjänster internt och externt. Reningen av spillvatten för den västra delen av kommunen sköts av Gryaab i Göteborg. Informationsmått Antal årsarbetare per 31/12 Total längd dricksvattenledningar (km) Total längd spillvattenledningar (km) Antal vattenläckor (på huvudledningar, serviser och armaturer) Antal avloppsstopp (på huvudledningar, serviser och armaturer) Producerad vattenmängd (1 000 m 3 ) Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Vatten Intäkt Kostnad Netto Kapitalkostnaderna sänks något under 2016 för att sedan öka under 2017 och I den ekonomiska femårsplanen för Gryaab finns avgiftshöjningar som medför ökade kostnader för kommunen. Under perioden kommer kostnaderna för underhåll att öka på grund av ökade volymer. För att finansiera de ökade kostnaderna inom verksamheten höjs taxan med 5 procent årligen under perioden. Resultatutjämningsfonden minskar 2016 och 2017 för att sedan öka något

105 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Vatten Fördelning av bruttokostnader 2016 Kapitaltjänst 24% Övrigt 11% Spillvatten/ avledn/ behandl 38% Vattenprod. och distr. 27% 103

106 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Vatten Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Kommunens vattenförsörjning är långsiktigt hållbar och levererar ett hälsosamt och gott vatten till alla anslutna brukare. Kommunens ledningsnät underhålls och förnyas så att förlusten av dricksvatten begränsas. Kommunens spillvattenhantering minimerar oönskat tillskottsvatten. Kommunens dagvattenhantering förebygger bräddningar och översvämningar. Kommunen säkerställer att enskilda VAlösningar, särskilt i nära anslutning till vattentäkter, successivt anpassas till gällande krav och kommunala miljömål. Antalet klagomål på dricksvattenkvalitén avseende lukt och smak ska vara färre än 15 per år. Råvattentillgången ska vara långsiktig med en redundans (reserv) på 100 % år Ledningsnätet för dricksvatten förnyas med minst 500 meter ledning per år. Läckage och spolvatten från ledningsnätet ska minska till 18 %. Ledningsnätet för spillvatten förnyas med minst 500 m ledning per år. Mängden ovidkommande vatten till spillvattenledning ska minska till 60 %. Minst 300 meter av ledningsnätet för dagvatten kontrolleras varje år. Antalet fastigheter inom vattenskyddsområde (VSO) med enskilda avloppsanläggningar som är anslutna till kommunalt VA ska vara 53 % år Förbättra befintliga enskilda avlopp kring Nedsjöarna i samarbete med Bollebygds kommun. Antal klagomål per år. Tillgång på reservvatten (%). Antal meter förnyad dricksvattenledning per år. Skillnaden mellan producerad och debiterad mängd dricksvatten (%). Antal meter förnyad spillvattenledning per år. Mängden ovidkommande vatten till spillvattenledning (%). Antal meter kontrollerad dagvattenledning per år. Antal fastigheter inom VSO primär och sekundär zon som är anslutna till kommunalt VA (%). Antal avstämningsmöten med Bollebygds kommun per år < < God kvalitet på dricksvatten uppnås genom förbättring av ledningsnät och kontinuerligt underhåll av alla vattenverk. Egenkontrollprogram med en årlig revision säkerställer en hög kvalitet på dricksvatten. All personal inom verksamheten och entreprenörer ska gå utbildning i erforderlig utsträckning. Målet är att klagomål på lukt och smak ska vara så få som möjligt. Det är alltid kunden/individen som bedömer sin upplevelse i lukt och smak. Nya sjöledningen i Rådasjön är en investering som förstärker reservvattenledningen från Mölndal. Syftet är att möjliggöra en högre leverans av reservdricksvatten. För att Härryda kommun ska få en högre leverans innebär det att Mölndals stad också måste uppgradera sitt ledningsnät. En avsiktsförklaring har gjorts för att säkerställa kommunens investering. Den mer långsiktiga reservvattenförsörjningen är att kommunen kan bygga ut vattenverket i Hindås och då säkerställa försörjningen i kommunen. 104

107 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Vatten Översyn av befintliga dricksvattenledningar görs kontinuerligt och målet är att byta ut dricksvattenledningarna med i första hand schaktfria metoder. Läckage och spolvatten, det vill säga ej debiterat vatten, var 2014 cirka 23 procent. Siffran är en jämförelse med kommuner med liknande förutsättningar och storlek och är jämförelsevis låg och ligger under genomsnittet. Relining av spillvattenledningar planeras in och utförs varje år för att säkerställa driften. Verksamheten har påbörjat arbetet med en detaljerad tidplan för utbyte av föråldrade spillvattenledningar i de olika tätorterna i kommunen. Trots åtgärder på spillvattenledningar med reliningar och bortkoppling av felkopplingar har inläckaget inte märkbart minskat under åren. Nederbörden under året har stor betydelse för hur mycket tillskottsvatten som kommer in i ledningsnätet. Undersökningar i ledningsnätet har under de senaste året utökats till att kontrollera status på servisledningar där det uppmärksammats mycket tillskottsvatten i ledningsområden. Ledningarna har till stor del hållit en god status. enligt och årligen kontrolleras dagvattenledningar med tv-inspektionsmetoden. Målet för verksamheten bygger på att omvandlingsområden med enskilda avlopp detaljplaneläggs och fastigheter kan anslutas till kommunala vattentjänster. Det är ett omfattande arbete och svårt att bedöma om målet kommer uppnås inom utsatt tid. Verksamheten kommer samarbeta med Miljö och Hälsoskydd i Härryda då de har avstämningsmöten med Bollebygds Miljö och Hälsoskydd. Syftet är att få en uppdaterad information hur inventeringar och anslutningar av enskilda avlopp ansluts till kommunala vattentjänster i Bollebygds kommun kring Nedsjöarna. 105

108 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Avfall AVFALL Uppdrag Kommunens ansvar för avfallshantering omfattar insamling och behandling av: hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter farligt avfall från hushåll avloppsslam från tankar samt fett- och slamavskiljare Den kommunala renhållningsskyldigheten regleras i miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2001:1063) samt föreskrifter i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken. Avfallet omhändertas enligt avfallsplanens intentioner, genom återanvändning, materialåtervinning energiåtervinning och deponering. Merparten förbränns på anläggningen i Sävenäs. Kommunen är delägare i Renova AB och har genom aktieägaravtalet tilldelat dem behandling genom förbränning, deponering och rötning. All insamling sker på upphandlad entreprenad. Kommunen ansvarar inte för bygg- och rivningsavfall, verksamhetsavfall eller avfall med producentansvar, till exempel förpackningar, visst elavfall, däck, batterier och tidningar. Detta ansvarar producenterna för enligt producentansvarslagstiftningen. Kommunen har tecknat ett avtal om att upplåta platser för återvinningsstationer med FTIAB (Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB), som är en producentorganisation. Kommunen har avtal med Elkretsen om mottagning av hushållens elavfall, och med Svensk däckåtervinning om däck. Informationsmått Antal årsarbetare per 31/12 Totalt antal abonnentanläggningar Insamlad mängd hushållsavfall, kommunalt ansvar (ton) * Abonnenter som lämnar matavfall till biogas (%) Återvinningsstationer i kommunen Bokslut 2014 Budget 2015 Budget ,2 2, * Matavfall, brännbart avfall, farligt avfall samt grovavfall. Ej producentansvarsmaterial såsom förpackningar och elektronik. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Avfall Intäkt Kostnad Netto En ny entreprenad har upphandlats, vilket leder till en kostnadsökning för verksamheten. Det pågående arbetet med att begränsa antal besök på återvinningscentraler i andra kommuner väntas ge lägre kostnader för det gemensamma passersystemet från och med

109 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Avfall Från och med 2018/2019 går ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar över till kommunerna, vilket innebär både högre intäkter men framför allt högre kostnader för verksamheten. På grund av att tidigare kostnadsökningar inom avfallsverksamheten finansierats genom resultatutjämningsfonden har inte taxan höjts för att kompensera dessa ökningar. Under planperioden höjs taxan med 7 procent 2016 samt 2 procent 2017 och Resultatutjämningsfonden kommer att hålla sig runt noll under planperioden. Fördelning av bruttokostnader 2016 Slamtömning 12% Övrigt 8% Sophämtning 45% Återvinningsstationer 30% Kapitaltjänst 5% Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Hushållsavfallsmängden per person som uppstår i regionen ska år 2020 vara lägre än Andelen material som samlas in för materialåtervinning ska öka och resultera i en materialkvalitet som kan ersätta jungfruliga material. Mängden elektronikavfall respektive farligt avfall i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras till 2020 i förhållande till Insamlat brännbart och matavfall från fastigheter (kg/person). Värde 2008, 200 kg/person. Insamlat grovavfall på Bråta ÅVC (kg/person). Värde 2008, 215 kg/person. Andel av uppkommet matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling*, %. Andel av insamlat grovavfall som går till materialåtervinning, %. Separat insamlade mängder farligt avfall (ton)** * Beräknas utifrån insamlad mängd matavfall till biogas, uppskattad mängd till hemkompostering (180 kg/hushåll år) samt uppskattad mängd matavfall till förbränning. ** Till exempel färg, olja och kemikalier. Insamling sker på Bråta ÅVC, Farligt avfall-bilen och i skåpen Samlaren. Elavfall ej inräknat. 107

110 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Avfall Enligt mål i den regionala avfallsplanen A2020 ska mängden avfall per person minska. Det långsiktiga målet är att bryta kopplingen mellan avfallsökning och god ekonomi. Insamling med sopbil och insamling via Bråta ÅVC är kommunens två huvudsakliga metoder för att samla in det avfall som uppstår. Prognosen fram till 2018 visar att brännbart avfall och matavfall minskar något framöver. Förklaringen är troligtvis ett ändrat beteende och statistiken visar att ökade mängder producentansvarsmaterial sorteras ut och lämnas på återvinningsstationerna. Insamlat grovavfall är högre än förväntat. Materialåtervinning av hushållsavfall är i huvudsak matavfall, förpackningar samt visst grovavfall såsom skrot. Andelen grovavfall som återvinns är låg, framför allt på grund av stora mängder insamlat trä från hemmabyggen går till förbränning. Matavfall återvinns framför allt genom insamling och biogasproduktion samt i viss utsträckning hemkompostering. Prognosen visar att mängden matavfall som återvinns genom biologisk behandling fortsätter öka fram till Farligt avfall och elektronikavfall bör samlas in separat för att kunna återvinnas eller behandlas på ett miljöriktigt sätt. Praktiska insamlingssystem är Samlarna vilka finns i fem mataffärer i kommunen samt Farligt-avfall bilen som tre gånger per år stannar till på ett flertal platser. En plockanalys genomförs hösten 2015 för att mäta mängden elektronikavfall respektive farligt avfall som hamnar i det brännbara hushållsavfallet. 108

111 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD SEKTORNS UPPDRAG Sektorn ska med sina specialkompetenser kostnadseffektivt lämna efterfrågat stöd och ge service till förvaltningen. I sektorns uppdrag ingår även att stödja föreningslivet och ansvara för kommunens kontaktcenter. Sektorn ska via säkerhetsfunktionen svara för att kommunen har en organisation som är utbildad och övad för att kunna förebygga och vid behov hantera olika typer av oönskade händelser som kommunen kan drabbas av. Sektorn administrerar också det brottsförebyggande rådet. POLITISKT FASTSTÄLLDA MÅL Kommunfullmäktige har fastställt inriktningsmål för verksamheterna fastighet, mark och anläggningar och måltidsservice. Kommunstyrelsen har fastställt verksamhetsmål för samtliga verksamheter. 109

112 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Resultatbudget/plan , sektorn totalt Belopp, tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Budgeten har anpassats till objektsförändringar enligt lokalresursplanen samt övriga volymförändringar. Detta innebär i huvudsak tillkommande objekt, elevökningar och utökad IT-användning inom kommunen. IT-samarbetet med Bollebygds kommun har upphört vilket innebär såväl mindre intäkter som kostnader för IT-funktionen. Under 2016 kommer vissa förändringar eller uppgraderingar att genomföras när det gäller nätoperativ samt e-post- och kalenderlösning T axor och avgifter Hyror och arrende Bidrag Fsg av verksamhet Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Köp av huvudverksamhet Hyror och fastighetsservice Avskrivning och internränta Övriga kostnader Summa kostnader Nettokostnader Fördelning av bruttokostnader 2016 Städservice 8% Måltidsservice 21% Säkerhet 1% Ledning 0% Service 2% Fastighet 47% Mark och anläggning 14% IT 7% 110

113 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Investeringsbudget/plan Belopp, tkr Verksamhetsfastigheter, förskola Verksamhetsfastigheter, grundskola Verksamhetsfastigheter, kultur Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Verksamhetsfastigheter, vård och omsorg Verksamhetsfastigheter, funktionshindrade Sektorns investeringar styrs framför allt av lokalresursplanen. Fastställd investeringsbudget omfattar 865 mkr under femårsperioden, jämfört med knappt 677 mkr i föregående års plan. Av detta svarar fastighet för drygt 783 mkr. Avvikelsen mot plan förklaras bland annat av den planerade senareskolan i Hindås och förändringar inom förskola och skola på Rävlandaskolan. I budget/plan finns med investeringar för energieffektiviseringar/miljöförbättringar som bedöms vara självfinansierade. Se investeringsbilagan för mer information. Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Övrigt inom socialtjänst Inkomst Verksamhetsfastigheter, fritid förening Övrig investering inom sektorn Summa sektor för teknik och förvaltningsstöd Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto

114 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Ledning LEDNING Beskrivning Ledningsfunktionen ska leda och samordna sektorns olika funktioner och företräda sektorn gentemot allmänhet, förtroendevalda och förvaltning. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Ledning Intäkt Kostnad Netto Det anslag som varit avsatt för särskilda satsningar, exempelvis för chefsutbildning/utveckling, har tagits bort från och med 2017 enligt den gällande planen. 112

115 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Fastighet FASTIGHET Uppdrag Fastighets uppgift är att kostnadseffektivt: tillgodose verksamheterna med ändamålsenliga lokaler förvalta och underhålla befintliga lokaler Verksamheten och de byggnader som fastighet uppför och förvaltar påverkas av en mängd lagar och förordningar inom främst plan-, bygg- och miljöområdet. Därtill finns exempelvis arbetsmiljölagen som ställer krav på de lokaler som sektorn tillhandahåller. Lagen om offentlig upphandling styr hur nyproduktion sker. Jordabalken styr de flesta hyresavtalsförhållanden. Fastighet arbetar efter kommunens miljöpolicy samt energi- och klimatplan. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Total area, kvm BRA* Varav ägda kvm Varav hyrda kvm Area per invånare, kvm/inv 5,42 5,36 5,30 5,41 5,48 Genomsnittlig kostnad för ägda lokaler, kr/kvm Genomsnittlig kostnad för hyrda lokaler, kr/kvm *BRA = bruksarea Skinnefjällskolan ingår som ett ägt objekt enligt KF beslut Dock är inte intäkter och kostnader anpassade till detta beslut. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Fastighet Intäkt Kostnad Netto Fastighets budget har anpassats till omräknade internhyror till följd av sänkt internränta och sänkt elpris gentemot finansförvaltningen. Detta innebär lägre internhyresintäkter än tidigare och samtidigt lägre hyreskostnader för sektorerna. I budgeten ingår också objektsförändringar baserade på investeringar enligt lokalresursplanen. Budgeten har också justerats utifrån en ny halvtidstjänst med fokus på energieffektiviseringar, vilket är kostnadsneutralt i budgeten då energikostnaderna beräknas minska som en följd av detta. Även en ny projektledartjänst budgeteras och finansieras med intäkter för intern projektledning för investeringsprojekt. 113

116 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Fastighet Fördelning av bruttokostnader, budget 2016 Externa hyror 12% Övrigt 7% Adm 3% Energi, VA, avfall 15% Fastighetsskötsel 9% Akut underhåll 2% Kapitalkostnad 45% erat underhåll 7% 114

117 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Fastighet Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Kommunens lokaler är tillgänglighetsanpassade. Kommunens lokaler nyttjas optimalt över tid. Fastighetsfunktionen fortsätter att inventera byggnader och mark utifrån idag gällande lagar och normer om tillgänglighet. Enkelt avhjälpta hinder utifrån denna inventering är åtgärdade senast år Fastighetsfunktionen tar hänsyn till faktorer så som ändamålsenlighet, ekonomi, nyttjandegrad och flexibilitet vid ny-, till- och ombyggnation. Andel tillgänglighetsinventerade allmänna platser och publika lokaler. Andel identifierade brister som åtgärdats på allmänna platser och i publika lokaler utifrån inventering. Resultat av NKI. 39 % 39 % 100 % 100 % 100 % % 50 % 75 % Minst 62 Minst 62 Minst 62 Nyttjandegrad 99,8 99, Energiförsörjningen i kommunala lokaler är långsiktigt hållbar (genom riskspridning mellan energikällor). Fastighetsfunktionen väljer uppvärmningskälla utifrån driftsäkerhet, ekonomi och miljöpåverkan vid nybyggnation. Procentuell fördelning, värmekällor (fjärrvärme, värmepump, el, övrigt*). Fjv 72 Vp 18 El 6 Övr 4 Fjv 72 Vp 19 El 5 Övr 4 Fjv 72 Vp 19 El 5 Övr 4 Fjv 71 Vp 21 El 4 Övr 4 Fjv 71 Vp 21 El 4 Övr 4 Ordinarie uppvärmningsform är kompletterad med solenergi där det bedöms lämpligt. Andel inventerade fastigheter. Andel lämpliga fastigheter som kompletterats med solenergi Energianvändningen i kommunala lokaler följer beslutade mål för energieffektivisering. Kommunens lokaler är långsiktigt säkra, trygga och hälsosamma. Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter är energianvändningen halverad i relation ställd till nuvarande krav i Boverkets byggregler (2010). I alla ny-, till- och ombyggnationsprojekt genomförs riskanalyser. Ny-, till- och ombyggnationer byggs enligt certifiering som säkerställer att miljö och hälsokrav uppfylls. Energianvändningen per m 2 för kommunens fastigheter är minskad med 20 % till 2020 jämfört med (Mål från Härryda kommuns energieffektiviseringsstrategi) Energiförbrukning i kommunens fastigheter (kwh/m 2 och år). Andel kvm av nybyggda kommunala fastigheter där energianvändningen halverats i relation till krav i Boverkets byggregler (2010). Andel nybyggda fastigheter där riskanalys genomförts. Andel nybyggda fastigheter som är certifierade enligt Miljöbyggnad * Övrigt avser ej uppvärmda ytor samt ej påverkbara ytor. 115

118 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Fastighet De allmänna och publika lokalerna inventeras i tillgänglighetsdatabasen. Under 2016 beräknas samtliga av dessa vara inventerade. Åtgärdslistor tas fram ur databasen utifrån inventeringen och enkelt avhjälpta hinder kommer att åtgärdas successivt. Fastighet samarbetar med verksamheten under hela projekterings- och byggprocessen för att säkerställa en ändamålsenlig byggnad utifrån gällande lagar, regler och förordningar. Dialog förs också med städservice för att välja rätt material städmässigt, till exempel golvytor. Val av material görs också för att minimera underhållsbehovet. Fastighet väljer uppvärmningskälla utifrån fastighetens förutsättningar, till exempel om det finns möjlighet att installera fjärrvärme. Denna består i huvudsak av förnyelsebar energi. Fjärrvärme och värmepump är de två mest ekonomiska uppvärmningskällorna som kommunen har. Inventering och lämplighetsbedömning pågår och beräknas vara klar under Arbetet med att minska energianvändningen fortgår. Fastighet har rekryterat en energiingenjör för att öka takten när det gäller energieffektiviseringar. Vid nybyggnation utformas byggnader för att uppnå en så optimal energianvändning som möjligt utifrån de förutsättningar som finns. Pilotprojekt kommer att genomföras under Backaskolan kommer att genomföras som ett pilotprojekt enligt certifieringsmetoden Miljöbyggnad. Därefter kommer metoden att utvärderas. 116

119 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD IT IT Uppdrag Det övergripande målet för IT-funktionen är att upprätthålla och utveckla säker drift, fungerande extern kommunikation och infrastruktur samt tillhandahålla användarstöd. Funktionen ansvarar för administration, drift och övervakning av gemensamma nätverks-, applikations- och kommunikationsservrar. IT-funktionens servicedesk ger stöd och support för medarbetare inom det administrativa nätet. Funktionen ansvarar för tillhandahållandet av plattform för det pedagogiska nätet enligt överenskommelse med UTK. Funktionen ansvarar även för drift av verksamhetsspecifika servrar och IT-tillämpningar efter överenskommelse med verksamheterna, samt konsultation vid val av IT-lösningar. Funktionen har det tekniska ansvaret för telefonväxeln och tillhörande telefonilösningar. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal ärenden i servicedesk Antal samtal till servicedesk Antal supporterade digitala enheter (dator, Iphone, Ipad) Antalet användare i adm nätet Antal debiterbara anknytningar i växeln Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget IT Intäkt Kostnad Netto IT-samarbetet med Bollebygds kommun avslutades i mars Detta innebär lägre intäkter motsvarande 5,3 mkr på helår. Samtidigt tillkommer volymökningar på 1,9 mkr. Under 2016 kommer vissa förändringar eller uppgraderingar att genomföras när det gäller nätoperativ samt e-post- och kalenderlösning. 117

120 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD IT Fördelning av bruttokostnader 2016 Konsultkostnader 9% Övriga kostnader 18% Lön + PO 34% Inköp av hårdvara 10% Kapitalkostnader 14% Licenskostnader 15% 118

121 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD IT Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Servicen är professionell. IT-funktionen upprätthåller säker drift, fungerande extern kommunikation och infrastruktur. Jag får bra service av personalen på IT-funktionen, %.* Jag får ett vänligt bemötande av personalen på ITfunktionen, %.* Den information jag får är av hög kvalitet, %.* Personalen är tillgänglig när jag behöver hjälp, %. * Väntetid per samtal i servicedesk (minuter). Antal oplanerade totalstopp ,2 1,5 1,5 1,5 1, * Enligt chefsenkät. IT-funktionen arbetar konstant med att öka servicegraden genom att förbättra befintligt arbetssätt samt att kontinuerligt erbjuda en introduktionsutbildning för kommunens nya medarbetare. IT-funktionen fokuserar på att ge service och stöd genom verksamhetsanpassade lösningar samt genom att driva tekniska projekt i samråd med verksamheten. För att mäta den upplevda servicegraden görs en årlig chefsenkät där synpunkter följs upp. För att öka funktionaliteten, tillgängligheten och säkerheten finns dubblerade funktioner på kritiska system. Backup-data finns tillgänglig på disk i sex veckor. För att skydda mot virus och oönskad e-post finns ett e-postskydd (spamskydd). Virusskydd finns på samtliga arbetsstationer och servrar. IT-funktionen tar aktivt tillvara möjligheterna med ny teknik med hjälp av kostnadseffektiva och tillförlitliga lösningar. Den tekniska plattformen för det pedagogiska nätet och det administrativa nätet är samordnad och utvecklas kontinuerligt. 119

122 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Mark och anläggningar MARK OCH ANLÄGGNINGAR Uppdrag Verksamheten är organiserad i tre enheter: - Fritid Förening - Yttre verksamhetsservice - Fordonscentralen I uppdraget för Fritid Förening ingår stöd, råd och bidragsgivning till föreningslivet samt uthyrning av lokaler och anläggningar både till föreningsliv och allmänhet. Enheten arbetar också med utsatta ungdomar genom Ungdomssamordnarnas verksamhet. Verksamhetsservice svarar för drift, underhåll och skötsel av kommunala fritidsanläggningar samt utför service inom områdena gator och park. Fordonscentralen med bilpool tillhandahåller bilar åt kommunala verksamheter. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal ungdomar 7 20 år, Härryda kommun Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Mark och anläggningar Intäkt Kostnad Netto I budgeten ingår en ökning av föreningsbidragen med 0,4 mkr från och med För att kunna arbeta långsiktigt med föreningslivet gällande förbättringar, renovering och nybyggnation av föreningsanläggningar som föreningarna äger själva budgeteras 1,0 mkr i investeringsbidrag år Driftstarten för den planerade sporthallen i Mölnlycke fabriker är framflyttad ett halvår på grund av försenad byggstart. I budgeten ingår 0,2 mkr för att påbörja projektering av ny idrottshall i Landvetter under år Sektorn har i uppdrag att anlägga en kommunal lekplats årligen i kommunens tätorter. I budgeten ingår 0,3 mkr årligen från och med 2016 i driftmedel för dessa fem lekplatser. 120

123 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Mark och anläggningar Fördelning av bruttokostnader 2016 Lokaler 16% Övrigt 36% Kapitalkostnader 14% Föreningsbidrag 7% Personal 27% Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Stödjer fritids- och föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Prioriterar vardagsverksamhet men stödjer även elitsatsningar. Erbjuder ändamålsenliga lokaler och anläggningar. Härryda kommun samverkar med idéburna organisationer för ett samhällsklimat präglat av gemenskap och ömsesidig respekt mellan människor i olika åldrar och med olika bakgrund samt av enskilda människors inflytande och delaktighet. Fritid samverkar med föreningslivet så att alla ungdomsföreningar har en policy avseende hälsa och livsstil. Tidfördelningen av lokaler och anläggningar till föreningslivet fördelas proportionellt avseende utövarnas kön. Breddidrott/ vardagsverksamhet prioriteras vid tidfördelning i lokaler och anläggningar. Hänsyn tas till elitverksamhetens behov och förutsättningar. Kommunens lokaler och anläggningar för idrott svarar mot önskemål och behov från idrottsoch föreningslivet. Förvaltningen samråder med de idéburna organisationerna för att nå ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter. Föreningar med policy avseende hälsa och livsstil. Procentuell tidfördelning av lokaler för flickor/ pojkar. Procentuell tidfördelning av lokaler och anläggningar. Procentuell tidfördelning av lokaler och anläggningar. Andel nöjda föreningar, %. Antal planerade/ genomförda kontakter mellan förvaltningen och de idéburna organisationerna. Andel flickor som är medlemmar i en eller flera föreningar, %. Andel pojkar som är medlemmar i en eller flera föreningar, %. Nöjd medborgarindex /53 50/50 50/50 50/50 50/ åk 8 55 gy 2 70 åk 8 55 gy åk 8 55 gy 2 70 åk 8 55 gy 2 70 åk 8 55 gy 2 70 åk 8 55 gy 2 70 åk 8 55 gy 2 70 åk 8 55 gy

124 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Mark och anläggningar Fritid förening har ett pågående intensivt arbete kring policy avseende hälsa och livsstil med de föreningar i kommunen som har ungdomsverksamhet 7-20 år och som får verksamhetsbidrag. Det rör sig om cirka 50 föreningar, de flesta idrottsföreningar. Avsikten är att föreningarna ska bli certifierade av kommunen efter ett omfattande arbete kring hälsa och livsstil som involverat både styrelse, ledare, föräldrar och ibland ungdomar. Det är uppskattat och ger att bra avstamp för fortsatt föreningsutveckling. Vid planperiodens slut bör cirka hälften av föreningarna ha en policy. En jämn könsfördelning är önskvärd och råder i princip. Fler pojkar än flickor idrottar och därför har pojkarna även framöver fler tider. När underlaget är rensat för den diskrepansen är fördelningen jämställd. + Breddidrott prioriteras alltid. Samtidigt ska elitverksamheten ges rimliga förutsättningar, och tidfördelningen kommer över tid att hållas på angiven nivå. Med elit avses i det här sammanhanget fyra elitlag: Pixbo Innebandy (damer och herrar), Team Surprise (konståkning) samt SACRO (trampolinhoppning). Fritid förening styr tidfördelningen i kommunala anläggningar och fördelning av tider sker i regel en gång per år. Tillgängliga lokaler och anläggningar svarar inte alltid mot de behov och önskemål som föreningslivet har, detta gäller framför allt tillgången till tider i idrottshallar. Eftersom efterfrågan på inomhustider är större än utbudet, både i Mölnlycke och i Landvetter, är det svårt för föreningarna att få önskade träningstider. En ny sporthall plus en träningshall planeras i Mölnlycke fabriker, med start 2017 och en idrottshall planeras i Landvetter Situationen för fotbollsföreningarna har förbättrats genom till exempel nya konstgräsplaner och bedöms idag som god. Fritid förening har under våren 2015 genomfört en enkätundersökning bland de föreningar som nyttjar kommunala anläggningar. Resultatet visar att procent av föreningarna generellt är nöjda med kommunens lokaler och anläggningar. Förbättringsområden finns och verksamheten kommer att arbeta med detta i avsikt att höja nöjdhetsgraden. Förvaltning tolkas i det här fallet som fritid förening. Andelen ungdomar som är medlemmar i föreningar mäts genom LUPP-undersökningar. Nästa undersökning kommer att genomföras Andelen ungdomar i föreningslivet sjunker generellt i riket. Verksamheten har dock en förhoppning om att de pågående insatser som görs för och tillsammans med föreningslivet innebär att resultatet inte sjunker. Nöjd medborgarindex genomförs för närvarande vartannat år. 122

125 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Måltidsservice MÅLTIDSSERVICE Uppdrag Uppdraget är att tillgodose förvaltningens efterfrågan på måltider. Verksamheten bedrivs i tillagnings-, mottagnings- och serveringskök. Färdiglagad mat distribueras till serveringsköken och till viss del även till mottagningsköken. Kommunfullmäktige har beslutat om inriktningsmål, vilka styr verksamheten i tillämpliga delar. Måltidsservice följer kommunens gemensamma riktlinjer för mat i förskoleverksamheten för att grundlägga goda matvanor hos barnen. Andra styrregler är livsmedelslagen samt regler och anvisningar från miljö- och hälsoskyddsnämnden, Skolverket med flera. Samtliga menyer ska så långt som möjligt vara näringsvärdesberäknade och följa SMART-konceptet.* Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal serverings- och leveransställen Varav antal tillagningskök Uppskattat antal tillagade måltider per dag (ej frukost, mellanmål) Andel ekologiska råvaror, % Minskningen av antalet serverings- och leveransställen år 2016 förklaras av att Örtagårdens förskola avgår. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Måltidsservice Intäkt Kostnad Netto Måltidspriserna har höjts och anpassats till löneökningar och förändrade hyreskostnader. Budgeten har också anpassats till planerade volymförändringar inom framför allt förskola och grundskola. Fördelning av bruttokostnader 2016 Lokalhyror 12% Övriga kostnader 3% Råvaror 29% Lön + PO 56% * SMART = Ät S.M.A.R.T.-modellen är framtagen av Centrum för Tillämpad näringslära som ett konkret förslag på hur Sveriges befolkning med enkla förändringar kan tillgodose sitt näringsbehov och samtidigt minska miljöbelastningen påtagligt. 123

126 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Måltidsservice Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Härryda kommun serverar smakfull kost av god kvalitet som ger energi, främjar hälsa och ett aktivt liv. Maten är god, vällagad och anpassad efter varje åldersgrupps speciella behov. Boende på kommunens särskilda boenden kan välja mellan två maträtter till middag. Förskolan andel nöjda vårdnadshavare enligt UTK:s enkät, %. Skolan andel nöjda elever enligt UTK:s enkät, %. Särskilda boenden Socialstyrelsens öppna jämförelser*, %. Andel brukare som kan välja mellan två maträtter, % Måltider innebär en möjlighet att äta under estetiskt tilltalande former som stimulerar till positiva möten och social samvaro. Måltidspersonalen har god kunskap i näringslära för de olika målgrupperna. Barn och elever har tillräcklig tid att äta. Pedagoger medverkar vid skolmåltiderna. Andel anställd måltidspersonal med lägst gymnasiekompetens i näringslära, %. Andel nöjda elever**, %. Antal pedagogiska måltider***. * Andel brukare som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra. ** Avser grundskolan. *** Avser antalet pedagogiska måltider per dag och klass i genomsnitt ,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Måltiderna näringsberäknas av kostutvecklaren så att rekommendationerna för förskola, skola och äldreomsorg i huvudsak följs. Ett aktivt och konstruktivt arbete ska ske i skolornas matråd ihop med elever och skolledning. De äldre på boendena ges möjlighet att påverka maten genom fritidsråd och husmöten där måltidspersonal medverkar. Där möjlighet finns ska två maträtter erbjudas. Detta kräver i vissa fall samarbete med Socialtjänsten när det gäller planering och servering av måltiderna. Hönekulla gård ska ingå från 1 januari 2016 medan Ekdalagården/Säterigården beräknas tillkomma från och med halvårsskiftet medarbetare utbildas i näringslära med start hösten 2015 och avslutas våren Vid behov kommer utbildning i dietik att ske Genom samarbete med grund- och gymnasieskola samt tillämpning av Skolverkets rekommendationer gällande schemaläggning ges eleverna förutsättningar att äta lunch utan stress. Genom ett beslut inom UTK ska en pedagog per klass äta lunch tillsammans med eleverna. 124

127 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Service SERVICE Uppdrag Det övergripande målet för servicefunktionen är att ge kommunens invånare, företag och medarbetare service av hög klass. Detta ska ske genom att vara tillgänglig, ge snabb hjälp och korrekta svar på frågorna. Funktionen består av konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning, kontaktcenter samt kontorsservice. Konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning samt kontaktcenter arbetar främst externt gentemot invånare och företag medan kontorsservice är en intern serviceorganisation för kommunens medarbetare. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal ärenden från externa till kontaktcenter (st) varav telefon (%) - 85 % 85 % 85 % 85 % varav e-post (%) - 10 % 10 % 10 % 10 % varav besök (%) - 5 % 5 % 5 % 5 % Antal ärenden konsumentvägledning Antal ärenden budget- och skuldrådgivning Väntetid till budget- och skuldrådgivning (snittväntetid)* 1 mån 1 mån 1 mån 1 mån 1 mån *En månads väntetid innebär att det i praktiken inte är någon kö då det tar ungefär en månad för skuldsatta personer att få fram det underlag som behövs för att inleda ett ärende Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Service Intäkt Kostnad Netto Från och med 2016 budgeteras en tredje tjänst som kommer att ingå i den del av kontaktcenter som avlastar sektorn för socialtjänst. Fördelning av bruttokostnader 2016 Budget- och skuldrådgivning/ konsumentvägledning. 14% Gemensam administration 8% Kontaktcenter 57% Kontorsservice 21% 125

128 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Service Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Kontaktcenter ska snabbt kunna ge svar på majoriteten av de frågor som invånare, företag och besökare har utan att behöva skicka dem vidare till andra personer i förvaltningen. Kontaktcenter ska ha en mycket hög tillgänglighet under kontorstid och ge ett gott bemötande. Med förebyggande insatser undviks att den enskilde hamnar i ekonomisk utsatthet och en skuldsatt situation. Kontorsservice ska se till att kommunhusets viktiga funktioner upprätthålls, sköta möbelinköp, posthantering, utveckla miljöarbetet samt säkerställa en bra fysisk arbetsmiljö för dem som arbetar där. Antal samtal besvarade inom 60 sekunder. Andel direktlösta ärenden. Tillgänglighet i telefon (andel samtal som kommer fram till servicevägledare). Kundnöjdhet i undersökning av så kallad mystery caller. Antal föreläsningar för elever och allmänhet i konsumentrådgivningsfrågor. Antal föreläsningar för elever och allmänhet i budgetoch skuldrådgivningsfrågor. Antal genomförda utrymningsövningar. Genomsnittlig tid för ett serviceärende (antal arbetsdagar). 84 % 85 % 90 % 90 % 95 % 56 % 50 % 60 % 60 % 65 % 95 % 95 % 95 % 95 % 95 % 90 % 90 % 90 % 90 % 90 % ,5 1, Bred kompetens och tillförlitlig bemanning bidrar till att alla servicevägledare kan besvara alla frågor inom sitt ansvarsområde. Certifiering av servicevägledarnas sätt att arbeta gentemot invånare, företag och besökare säkerställer ett gott bemötande och en hög servicenivå. Föreläsningar för skolelever ger dem större kunskap och därmed bättre förutsättningar att undvika skuldsättning som leder till ekonomisk utsatthet. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställs exempelvis brandskydd och utrymningsförmåga. Utbildning av kommunhusets brandskyddsorganisation genomförs regelbundet. Kontorsservice sköter centrala inköp av möbler och ser till att detta köps på gällande ramavtal. En aktiv roll tas också inför upphandlingar gällande posthanteringstjänster. Kontorsservice leder funktionens miljöarbete och tar ett övergripande miljöansvar för hela kommunhuset, exempelvis genom inköp av miljömärkt papper till skrivarna. 126

129 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Städservice STÄDSERVICE Uppdrag Städfunktionens uppdrag är att tillgodose förvaltningens behov av städning. Styrande är kommunens miljöpolicy. Funktionen utför daglig städning, golvvård, fönsterputsning, bygg- och flyttstädningar samt även extrabeställningar. Informationsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Städyta m Antal städobjekt Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Städservice Intäkt Kostnad Netto Två årsarbetare har lagts in i budgeten till följd av ändrade användningsområden av vissa lokaler inom framför allt UTK, till exempel där fritidsverksamhet bedrivs i skollokaler. Detta har medfört ett ökat behov av städning. Städpriserna har anpassats till löneökningar. Budgeten har också justerats utifrån planerade volymförändringar enligt lokalresursplanen. Fördelning av bruttokostnader 2016 Material 8% Övriga kostnader 6% Lön + PO 86% 127

130 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Städservice Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Städarbetet ska i möjligaste mån anpassas till brukarnas verksamhet och önskemål. Städservice personal är välutbildad och miljömedveten. Andel kunder som bedömer utförandet av städningen som bra/mycket bra enl. enkätundersökning, %. Svarsfrekvens enkätundersökning, %. Andel miljömärkta produkter, %. Andel av tillsvidareanställd personal som genomgått SRY städutbildning, %. Andel av personalen som är certifierad enligt SRY, % Nöjda kunder uppnås genom väl utförd städning enligt överenskommen standard och beredskap för att tillmötesgå nya eller förändrade önskemål. Städservice har som målsättning att ha uppföljningssamtal med ansvarig enhetschef en gång per år för att kontrollera att städningen fungerar enligt överenskommelse. Enkätundersökningar genomförs för att få ytterligare kunskap om kundernas synpunkter. Städningen planeras så att den anpassas till verksamhetens scheman, för minsta möjliga störningar. För att uppnå effektivitet och god kvalitet används väl utprovade metoder och material. Kontroll av städningens kvalitet genomförs två gånger per år och eventuella brister åtgärdas. Samtliga tillsvidareanställda medarbetare ska ha genomgått en utbildning som kan leda till yrkescertifiering. Denna utbildning genomförs en gång per år. Städutrustningen ska vara den ergonomiskt bästa med möjligheter till individuell anpassning. Miljömärkta och allergitestade kemikalier samt så torra metoder som möjligt används. 128

131 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Säkerhet SÄKERHET Uppdrag Säkerhetsfunktionens uppgift är att samordna förvaltningens arbete med krishanterings- och säkerhetsfrågor. Funktionen ansvarar även för att administrera kommunens brottsförebyggande råd, Brå. Vid extraordinära händelser fungerar Kommunstyrelsen som krisledningsnämnd. Krishanteringen leds av krisledningsgruppen. Vid olyckor finns också POSOM-gruppen för psykosocialt omhändertagande. Den del av verksamheten som rör krishantering finansieras av statsbidrag. Styrande för arbetet är framför allt: Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) Lag om skydd mot olyckor (2003:778). Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Säkerhet Intäkt Kostnad Netto I budgeten har 0,25 mkr lagts in för kameraövervakning av vissa objekt till följd av ökad skadegörelse. Fördelning av bruttokostnader 2016 Övriga kostnader 17% Bevakningskostnader 33% Lön + PO 50% 129

132 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Säkerhet Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Medborgarna upplever kommunen som trygg och säker. Kommunen har god förmåga att hantera olika typer av oönskade händelser. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och SKL (Sveriges kommuner och landsting) öppna jämförelser Trygghet och säkerhet, placering. Antal krisledningsövningar per år. 19 Bland de 25 bästa kommunerna i landet Bland de 25 bästa kommunerna i landet Bland de 25 bästa kommunerna i landet Bland de 25 bästa kommunerna i landet 1 Minst 1 Minst 2 Minst 2 Minst 2 Säkerhetsfunktionen ska genom utbildning och ett nätverk av risksamordnare medverka till att sprida ett säkerhetstänkande i den kommunala verksamheten. Riskinventeringar ska genomföras kontinuerligt och åtgärdsplaner upprättas utifrån dessa. Samverkans- och samtjänstavtal med polisen innebär bland annat att de är på plats i kommunhuset en gång i veckan. För att ge invånarna bättre service hanterar kontaktcenter enklare polisiära administrativa uppgifter såsom hittegodshantering, viss vägledning samt att ta emot polisanmälan. Utbildning av hela krishanteringsorganisationen, krisledningsgruppen och informationsverksamheten genomförs. 130

133 SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD SEKTORNS UPPDRAG Sektorn tillhandahåller service till den politiska organisationen, till förvaltningen samt till medborgare och övriga externa intressenter. Sektorns arbetsuppgifter omfattar kansli, ekonomi och upphandling, personaladministration samt miljö- och hälsoskydd. Sektorn styrs av reglementen, lagar, avtal, policyer och beslut från kommunstyrelse samt kommunfullmäktige. POLITISKT FASTSTÄLLDA MÅL Kommunstyrelsen har fastställt verksamhetsmål för samtliga verksamheter. Målen ingår i verksamhetsplanen. 131

Fastställd av kommunfullmäktige

Fastställd av kommunfullmäktige BU D G ET O C H PL AN VERKSAMHETSPLAN Fastställd av kommunfullmäktige -11-17 ER 20 15 2 01 9 INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 MÅLSTYRNING... 3 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN...

Läs mer

KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning

KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR MÅLSTYRNING Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten.

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017 2019 BUDGET OCH PLANER 2017 2021 FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2016-11-14 Innehållsförteckning Kommunövergripande... 3 Politisk organisation... 3 Målstyrning... 5 Förvaltningsledningens

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter

Läs mer

Budget och planer för år 2013 2017

Budget och planer för år 2013 2017 FOTO: EMMA NEVANDER, KLIPPANS NATURRESERVAT Fastställd av kommunfullmäktige -11-19 och planer för år 2017 Verksamhetsplan Detta tryck innehåller sammandrag av verksamhetsförändringar i budget och planer

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2016 Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen den 10 mars 2017

Verksamhetsberättelse 2016 Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen den 10 mars 2017 Verksamhetsberättelse Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen den 10 mars 2017 Innehållsförteckning Härryda kommun... 3 Kommunövergripande... 3 Politisk organisation... 3 Målstyrning och måluppfyllelse...

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning

KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR MÅLSTYRNING Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten.

Läs mer

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen. BUDGETEN I SAMMANDRAG Resultat Det budgeterade resultatet uppgår till 8,8 mkr varav 3,8 mkr avser intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet är tillräckligt för att nå kommunens övergripande ekonomiska

Läs mer

Budget och planer för år

Budget och planer för år och planer för år 2018 Verksamhetsplan 2018 Fastställd av kommunfullmäktige -11-18 INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 MÅLSTYRNING...3 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN...4 FAKTA

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

verksamhetsberättelse 2014 Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen

verksamhetsberättelse 2014 Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen verksamhetsberättelse Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen 2015-03-13 INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2 MÅLSTYRNING 2 SAMMANSTÄLLNING AV MÅLUPPFYLLELSE 3 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

verksamhetsberättelse

verksamhetsberättelse verksamhetsberättelse D e l å r s r a p p o rt oc h h e l å r s p rog n o s INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE 5 MÅLSTYRNING 5 SAMMANSTÄLLNING AV MÅLUPPFYLLELSE 6 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 9 BEDÖMNING

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kommunövergripande. Godkänd av kommunstyrelsen 11 mars 2016

Verksamhetsberättelse Kommunövergripande. Godkänd av kommunstyrelsen 11 mars 2016 Verksamhetsberättelse Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen 11 mars 2016 INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2 MÅLSTYRNING 2 SAMMANSTÄLLNING AV MÅLUPPFYLLELSE 3 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS

Läs mer

MEDBORGARDIALOG I HÄRRYDA KOMMUN. 1 2014-10-30 Administrativt stöd Copyright Härryda kommun

MEDBORGARDIALOG I HÄRRYDA KOMMUN. 1 2014-10-30 Administrativt stöd Copyright Härryda kommun MEDBORGARDIALOG I HÄRRYDA KOMMUN 1 2014-10-30 Administrativt stöd INNEHÅLL SKL:s projekt om medborgardialog Process för medborgardialog i Härryda kommun Dialog om framtida boende för personer med funktionshinder

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Politisk organisation Förvaltningens organisation och arbetssätt 9 januari 2019 Peter Lönn Kommundirektör sedan januari 2017 HÄRRYDA KOMMUN 1 Härryda i korthet 37 750 invånare

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2017 Kommunövergripande

Verksamhetsberättelse 2017 Kommunövergripande Verksamhetsberättelse Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen den 12 mars 2018 HK2601, v1.0, 2016-12-16 Innehållsförteckning Härryda kommun... 3 Kommunövergripande... 3 Politisk organisation... 3

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Så här gjorde vi för att fördubbla andelen gas i våra bilar

Så här gjorde vi för att fördubbla andelen gas i våra bilar Så här gjorde vi för att fördubbla andelen gas i våra bilar Inspirationsseminarium; Ökad användning av biogas Borås 2014-11-19 1 Välkommen till Härryda kommun Från djupa skogar och klara vatten är det

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens

Läs mer

Agenda 2030-arbetet i Härryda

Agenda 2030-arbetet i Härryda Agenda 2030-arbetet i Härryda Uppdrag - Agenda 2030 För oss i den politiska majoriteten är Agenda 2030 Globala mål för hållbar utvecklig viktigt. För att nå bästa möjliga måluppfyllelse i detta arbete

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

LERUM BUDGET lerum.sd.se

LERUM BUDGET lerum.sd.se LERUM BUDGET 2019 lerum.sd.se Det som överskuggar hela budgeten är att få en välfungerande kärnverksamhet (skola barn- och äldreomsorg). För att möjliggöra detta och skapa en långsikt stark ekonomi krävs

Läs mer

Uppföljning och prognos. Mars 2018

Uppföljning och prognos. Mars 2018 Uppföljning och prognos Mars 2018 1 Innehåll Periodens resultat och helårsprognos... 3 Resultaträkning... 4 Driftbudgetavräkning... 5 Kommentarer till marsresultatet och prognos 2018... 6 2 Uppföljning

Läs mer

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720. Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kommunövergripande

Verksamhetsberättelse Kommunövergripande Verksamhetsberättelse Kommunövergripande Ks 21 mars 2019 Innehållsförteckning 1.1 Kommunövergripande... 3 1.1.1 Politisk organisation... 3 1.1.2 Målstyrning och måluppfyllelse... 5 1.1.3 Mål för god ekonomisk

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Budget 2019, plan KF

Budget 2019, plan KF 2019, plan 2020-2022 KF 2018-11-26 Innehållsförteckning Inledning... 3 Finansiella nyckeltal... 6 Drift- och investeringsramar... 7 Resultat- och balansbudget... 10 2 Inledning Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Majoritetens förslag till Driftbudget 2016

Majoritetens förslag till Driftbudget 2016 Majoritetens förslag till Driftbudget 2016 Kompl. Budget 2015 pris/lön Just. Volym Verks.för. Budget 2016 Kommunstyrelsen -46 186-1 198 1 580-45 804 Tekniska nämnden -27 587-921 750-27 758 Miljö- och byggnadsnämnden

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Härryda kommun Finansförvaltning Politisk organisation Godkänd av kommunstyrelsen 2014-03-14 INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3 MÅLSTYRNING 3 BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE

Läs mer

LERUM BUDGET lerum.sd.se

LERUM BUDGET lerum.sd.se LERUM BUDGET 2019 lerum.sd.se Det som överskuggar budgeten är att få en välfungerande kärnverksamhet / skola barnäldreomsorg. För att möjliggöra en stark ekonomi krävs följande åtgärder: Vi ser idag att

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Prognos 2018 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är likt de senaste åren endast ett uppfyllt, ekonomimålet. Målen för utbildning,

Läs mer

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige.

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige. Miljöpartiets förslag till preliminär årsplan för år 2020 Prognos 2019 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är enligt indikatorerna endast två uppfyllda, ekonomimålet och målet för vård och omsorg.

Läs mer

SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD. Kommundirektör/Sektorschef Karina Djurner. Ekonomi och upphandling. Personal. Funktionschef Anders Pettersson

SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD. Kommundirektör/Sektorschef Karina Djurner. Ekonomi och upphandling. Personal. Funktionschef Anders Pettersson SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD Kommundirektör/Sektorschef Karina Djurner Kansli/ stöd till politiska beredningar och upphandling Personal Miljöoch hälsoskydd Funktionschef Lena Magnusson Funktionschef

Läs mer

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Sammanfattning Årets resultat 150 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 5,7 % (3,9 %) Verksamhetsresultat -139 mnkr (31 mnkr) Lönekostnadsökning

Läs mer

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut KELP 2010 2012 Bilaga till Strategi- och budgetplan 2010 Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-18 Innehållsförteckning KELP 2010 2012 2 Bilagor Bilaga 1 Driftbudget på anslagsnivå Bilaga 2 Finansförvaltning

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Definitiv Budget 2015 Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Kommunallagen om budget Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen (KS) före oktober månads utgång Budgeten ska fastställas av

Läs mer

Delårsrapport april Kommunfullmäktige

Delårsrapport april Kommunfullmäktige Delårsrapport april Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Vara kommun redovisar per sista april ett resultat enligt fullfonderingsmodellen på 14 mkr, vilket motsvarar 4,9 % av skatteintäkter

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN KALIX KOMMUN BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN 2013 2014 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i kommunen Politisk programförklaring Vision Strategiska områden Medborgar- och brukarperspektiv Tillväxt-

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Budget 2016 och plan

Budget 2016 och plan Budget 2016 och plan 2017 2019 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2016 2019 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE SKL:s skatteprognos för åren 2015-2019 enligt

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort 2018 2019 Framgångsfaktorer Trygghet Hållbar tillväxt Möjliggöra upplevelser (inom natur, miljö, hälsa, fritid och kultur) Definition Upplevd och statistik

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning - Bilaga till årsredovisning Läsanvisning Nyckeltalsbilagan är en sammanställning av de nyckeltal som används för att mäta måluppfyllelsen av de politiska målen som beslutats i Kommunstyrelsen, Välfärdsnämnden,

Läs mer

Budget 2016, plan 2017-2018

Budget 2016, plan 2017-2018 Kommunledningsförvaltningen Wibecke Björkelund Ivarsson, 0550-880 21 wibecke.bjorkelundivarsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-01 Ks/2015:185 041 Budget Sida 1(3) Budget 2016, plan 2017-2018

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Vad har dina skattepengar använts till?

Vad har dina skattepengar använts till? Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd

Läs mer

Vårbokslut Miljöskyddsnämnden

Vårbokslut Miljöskyddsnämnden Vårbokslut Miljöskyddsnämnden -05-07 Vårbokslut, Ansvarsenhet 40-41 Anvisning Nuläge Verksamhet Huvudsaklig verksamhet Miljöskyddsnämnden har antagit en tillsyns- och verksamhetsplan för. Planen följs

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Verksamhet Statistik Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad näringsliv och bostäder,

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Effektivitetspotential i Sundbybergs kommun

Effektivitetspotential i Sundbybergs kommun Effektivitetspotential i Sundbybergs kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan 1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018 Verksamhetsplan Kommunstyrelse 2018 Innehållsförteckning Nybro kommuns vision & mål...3 Verksamhetsidé... 4 Budget... 6 Organisation... 7 Mål... 8 Prioriterade områden & strategiska åtgärder... 9 2 Nybro

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer