Fastställd av kommunfullmäktige

Transkript

1 BU D G ET O C H PL AN VERKSAMHETSPLAN Fastställd av kommunfullmäktige ER

2

3 INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 MÅLSTYRNING... 3 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN... 4 ORGANISATION OCH ÖVERGRIPANDE INFORMATIONSMÅTT... 5 EKONOMI... 6 SAMMANDRAG AV DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGET... 6 RESULTAT- OCH BALANSBUDGET... 8 FINANSIELL ANALYS... 9 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING PERSONAL SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL MILJÖ ENERGIPOLITISKA INRIKTNINGSMÅL FOLKHÄLSA SAMT ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL POLITISK ORGANISATION FÖR HÄRRYDA KOMMUN SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR LEDNING FÖRSKOLA GRUNDSKOLA PLANERING, FRITID UNGDOM OCH FOLKHÄLSA GYMNASIUM VUXENUTBILDNING KULTUR SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST LEDNING OCH ADMINISTRATION INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG OCH FUNKTIONSHINDER VÅRD OCH OMSORG HÄLSA OCH BISTÅND SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD LEDNING OCH ADMINISTRATION MILJÖSAMORDNING NÄRINGSLIV MARK OCH BOSTAD PLAN OCH BYGGLOV GATOR OCH PARK KOLLEKTIVTRAFIK VATTEN AVFALL SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD LEDNING FASTIGHET IT MARK OCH ANLÄGGNINGAR MÅLTIDSSERVICE

4 SERVICE STÄDSERVICE SÄKERHET SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD LEDNING KANSLI EKONOMI OCH UPPHANDLING PERSONAL MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD BILAGOR BILAGA 1. INVESTERINGSBUDGET/PLAN 2019 BILAGA 2. EXPLOATERINGSVERKSAMHET, FINANSIERINGSPLAN 2019 BILAGA 3. KARTA ÖVER HÄRRYDA KOMMUNS POLITISKA INRIKTNINGSMÅL

5 KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR MÅLSTYRNING Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Målstyrning sker dels genom att följa kommunallagens krav om att anta mål för god ekonomisk hushållning, dels genom en modell för politisk målstyrning som fastställts för Härryda kommun. Systemet bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. Politiska inriktningsmål fastställs av kommunfullmäktige. Dessa mål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen upprättar politiska verksamhetsmål utifrån de antagna politiska inriktningsmålen. De blir en del av budgetarbetet och styr vad som ska prioriteras. Till varje verksamhetsmål finns ett antal indikatorer. De ska visa om verksamheterna är på rätt väg för att uppnå målen, och visa hur långt de kommit. Indikatorerna ger dock inte alltid en heltäckande bild av måluppfyllelsen, utan kompletteras därför med andra beskrivningar av resultat och i analyser. Målen redovisas under respektive sektor. Energipolitiska inriktningsmål, mål för miljö och folkhälsa, samt mål för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel redovisas för hela kommunen. Fastställt ekonomiskt anslag är överordnat målen. Målstyrning i Härryda kommun KOMMUNALLAGEN HÄRRYDAMODELLEN Mål för god ekonomisk hushållning: - Finansiella mål - Verksamhetsmål Kommunfullmäktige (kf) Kommunstyrelse (ks) Politiska inriktningsmål Politiska verksamhetsmål Förvaltning Indikatorer 3

6 KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Förvaltningsledningens utvecklingsområden FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN Kommunens ledningsgrupp består av sektorscheferna samt kansli-, ekonomi- och personalchef. Kommundirektören leder gruppen. Ledningsgruppen verkställer politiska beslut och stödjer den politiska organisationen. Ett viktigt uppdrag är att samordna hela förvaltningens arbete i gemensamma processer som budget, lokalresurser, ärendehantering, arbetsmiljö, personalfrågor, kvalitetsfrågor med mera. Grundläggande för ledningsgruppens arbete är att det gemensamma är överordnat delarna, vilket innebär att uppdraget är kommunens bästa. För att nå detta, arbetar ledningsgruppen med att skapa en helhetssyn i alla delar av förvaltningen. Ledningsgruppens gemensamma arbete under nästa period har fortsatt fokus på två områden: tillgänglighet bemötande samt kvalitet effektivitet. Förvaltningen utvecklar ett gemensamt kontaktcenter och e-tjänster för bättre tillgänglighet och ökad service. Bemötandefrågor tas upp i olika sammanhang, bland annat för alla nyanställda i samband med I allmänhetens tjänst, en halvdag som syftar till att ge alla nyanställda en grundläggande kommunkunskap och kunskap om det kommunala uppdraget. Ett ständigt förbättringsarbete sker inom alla sektorer för att öka tillgängligheten för medborgarna. Kvalitetsarbete är ständigt pågående inom alla sektorer. Som ett gemensamt uppföljningsinstrument används Kommunens Kvalitet i Korthet, en mätning som genomförs i ett stort antal kommuner genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Dessutom deltar kommunen i den medborgarundersökning som genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB). Båda dessa mätningar möjliggör jämförelser av kommunens resultat och visar på möjliga förbättringsområden. Ett gemensamt kvalitetsledningssystem är under utveckling och planeras vara klart under. Arbetet med att utveckla Lean som gemensamt verktyg fortsätter. Arbetet med Lean syftar till kvalitetsförbättring och effektivisering samt att skapa en bättre arbetsmiljö genom att hitta bättre strukturer för olika processer. Under har ett större arbete bedrivits med ett antal grupper inom förvaltningen, vilket resulterat i ett förslag till IT-strategi. Till strategin knyts en genomförandeplan där budget avsätts centralt för gemensamma förändringar inom IT-verksamheten under perioden. Under fortsätter arbetet med ett utveckla och införa ett gemensamt miljöledningssystem, vilket bland annat innehåller miljöcertifiering av enheterna. Under förväntas förvaltningen ha ett gemensamt effektivt miljöledningssystem som är väl förankrat. För att stärka arbetet avsätts en budget centralt för gemensamma miljöinsatser. En av de största gemensamma utmaningarna under planperioden är att planera för Landvetter stad. Att planera och genomföra en process som inkluderar medborgare, den politiska organisationen och förvaltningen är högt prioriterat. 4

7 KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation och övergripande informationsmått ORGANISATION OCH ÖVERGRIPANDE INFORMATIONSMÅTT Sektorn för teknik och förvaltningsstöd, TOF Fastighet IT Mark och anläggningar Måltidsservice Service Städservice Säkerhet Administration Kommundirektör, KD Sektorn för administrativt stöd, ADM Kansli/stöd till politiska beredningar Ekonomi och upphandling Personal Miljö och hälsoskydd Sektorn för utbildning och kultur, UTK Kommunal förskola Kommunal grundskola ering, fritid ungdom, folkhälsa Gymnasium Vuxenutbildning Kultur Administration Sektorn för socialtjänst, SOC Individ- och familjeomsorg/ Funktionshinder Hälsa och bistånd Vård och omsorg Administration/Kvalitet och utveckling Sektorn för samhällsbyggnad, SHB Mark och bostad och bygglov Trafik Vatten och avfall Administration Härryda kommun har en gemensam förvaltning med fem sektorer: tre verksamhetssektorer och två sektorer som stödjer verksamhetssektorerna och kommunledningen. Kommundirektören är förvaltningschef och kommunens högsta tjänsteman. Varje sektor leds av en sektorchef. Informationsmått Antal invånare per 31/ Area per invånare, m2 (Kommunens totala area 290 km2) Verksamhetens nettokostnad per invånare, kronor Årets resultat per invånare, kronor Summa anläggningstillgångar per invånare, kronor Eget kapital per invånare, kronor Pensionsskuld per invånare (inkl. löneskatt 24,26 %), kronor Långfristiga skulder per invånare, kronor Skattesats, % 20,62 20,62 20,62 20,62 20,62 Skatteintäkt inkl. inkomstutjämning per invånare, kronor

8 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Sammandrag av drift- och investeringsbudget EKONOMI SAMMANDRAG AV DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGET DRIFTBUDGET Belopp i Tkr Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet Avfallsverksamhet Vattenverksamhet Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd Polititisk organisation Verksamhetskostnader finansförvaltning Pensionskostnad exkl finansiell kostnad Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, utjämning m.m Finansiella kostnader och intäkter Finansiell kostnad pensioner RESULTAT Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för samtliga år. Resultatet är 42,5 mkr för år, 39,7 mkr för år och 30,4 mkr för år. I budget/plan ingår en reserv för kommunstyrelsen med 10 mkr för år och 5 mkr för år. För år finns ingen reserv. Personalkostnadsökningar är budgeterade med 3,0 procent per år för perioden. Utöver dessa kostnader finns avsättning för särskilda lönesatsningar med 1 mkr för och 3 mkr per år för perioden. Sammantaget beräknas löneökningarna per år bli cirka 3,2 procent. 6

9 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Sammandrag av drift- och investeringsbudget INVESTERINGSBUDGET Belopp i Tkr Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet Vattenverksamhet Avfallsverksamhet Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd SUMMA INVESTERINGSUTGIFTER: Under den närmaste femårsperioden uppgår investeringsvolymen till mkr, varav 265 mkr är budgeterade för år. Inom vattenverksamheten planeras ny överföringsledning för spillvatten mellan Hällingsjö och Rävlanda. I slutet på perioden kommer ett nytt vattenverk i Västra Nedsjön att byggas samtidigt som det under planperioden fortgår investeringar i Finnsjöns vattenverk. I investeringsbudgeten finns fortsatta satsningar på centrumutveckling i Landvetter och Mölnlycke och i slutet av perioden i Hindås. Investeringar Övrigt 15% Trafik 15% LRP soc 9% Fritid inkl. sporthall 11% VA 29% LRP grundsk 11% LRP fsk 10% 7

10 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Resultat- och balansbudget RESULTAT- OCH BALANSBUDGET RESULTATBUDGET Belopp i Mkr Verksamhetens nettokostnader exkl. avskrivningar , , , , ,2 Avskrivningar -91,9-93,9-101,0-104,9-109,1 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,3 Skatteintäkter inkl inkomstutjämning 1 561, , , , ,5 Kommunalekonomisk utjämning mm 167,5 114,0 117,3 115,3 113,7 Finansiella intäkter 3,8 3,9 3,9 3,9 3,9 Finansiella kostnader -16,6-18,0-25,0-28,0-31,0 Finansiella kostnader pensioner -87,7-15,7-26,5-33,1-35,4 Resultat före extraordinära poster 50,0 37,9 42,5 39,7 30,4 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RESULTAT 50,0 37,9 42,5 39,7 30,4 BALANSBUDGET Belopp i Mkr Immateriella anläggningstillgångar 0, Summa immateriella anläggningstillgångar 0, Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 563, , , , ,1 Maskiner och inventarier 106,8 107,2 107,2 107,2 107,2 Summa materiella anläggningstillgångar 1 670, , , , ,3 Aktier och andelar 16,5 20,7 16,5 16,5 16,5 Obligationer 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 Långfristiga fordringar 0,4 36,0 0,4 0,4 0,4 Summa finansiella anläggningstillgångar 21,1 60,9 21,1 21,1 21,1 Summa anläggningstillgångar 1 691, , , , ,4 Förråd och lager 14,5 42,0 20,0 20,0 20,0 Kortfristiga fordringar 142,9 144,0 119,0 109,0 89,5 Likvida medel 140,8 104,8 46,9 35,2 33,4 Summa omsättningstillgångar 298,2 290,8 185,9 164,2 142,9 SUMMA TILLGÅNGAR 1 989, , , , ,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 370,8 408,7 451,2 490,9 521,3 varav årets resultat 50,0 37,9 42,5 39,7 30,4 Avsättningar för pensioner 835,1 824,7 810,1 819,0 831,0 varav avsättning pensionsskuld intjänat före ,9 693,4 677,7 677,3 677,0 Summa avsättningar 835,1 824,7 810,1 819,0 831,0 Långfristiga skulder 391,1 650,0 625,0 815,0 905,0 varav anslutningsavgifter 66,1 73,3 100,7 120,0 133,9 Kortfristiga skulder 392,2 400,0 400,0 415,0 430,0 Summa skulder 783, , , , ,0 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 989, , , , ,3 SOLIDITET 19% 18% 20% 19% 19% 8

11 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys FINANSIELL ANALYS Sammanfattning Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för samtliga år. Resultatet är 42,5 mkr för år, 39,7 mkr för år och 30,4 mkr för år. Ett av Härryda kommuns finansiella mål anger att resultatet ska vara 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader, vilket motsvarar ett årligt resultat för perioden på cirka 46 mkr. Motsvarande mått i bokslut var 3,2 procent. Nettokostnaderna har under den senaste fyraårsperioden i genomsnitt stigit med 3,1 procentenheter, medan skatteintäkter inklusive utjämningsbidrag har stigit med 4,3 procentenheter under perioden. Målsättningen är att soliditeten ska öka i genomsnitt med en procentenhet per år. I bokslut hade kommunen en soliditet på 19 procent, vilket är en förbättring med två procentenheter jämfört med föregående år. Prognosen för soliditetsnivån i samband med oktoberprognosen uppgår till 24 procent, vilket innebär en förbättring med fem procentenheter jämfört med bokslutet. Fastställd budget/plan innebär en ökning med två procentenheter för år. Soliditeten går ned med en procentenhet på grund av bland annat en ambitiös investeringsplan. Med tanke på den prognostiserade soliditetsutvecklingen, och att det finns medel för kommunstyrelsens reserv, bedöms kommunfullmäktiges finansiella mål uppfyllas. Det bedömda investeringsbehovet ligger cirka 150 mkr över den gällande planen för perioden Nettoinvesteringarna i budget/plan uppgår för perioden 2019 till mkr, varav 265 mkr är budgeterade för år. Av de budgeterade investeringarna beräknas en hel del kunna finansieras via resultat och avskrivningar, men det kommer att krävas fortsatt upplåning för att finansiera denna volym. Den budgeterade långfristiga upplåningen uppgår till 625 mkr år för att fram till år öka till 905 mkr. Skatteintäkter Rikets skatteunderlag växer i reala termer under hela perioden. Det innebär att skatteintäkterna räcker till mer. Det är delvis en effekt av ökad sysselsättning och delvis en effekt av ökade pensionsinkomster. Det är också ett realt tillskott från löneökningar, eftersom lönerna beräknas stiga mer än priset på varor och tjänster. Skatteintäkterna och statsbidragen ökar mellan åren och med 93 mkr. Ökningen inkluderar 8 mkr i statsbidrag för en satsning inom årskurser F 3. Av ökningen beräknas 44 mkr användas för lönehöjningar i befintlig verksamhet. Till skillnad från budget finns en budgeterad KS-reserv på 10 mkr för år och ett högre budgeterat resultat på knappt 5 mkr. Resterande 26 mkr ska täcka övrig inflation, befolkningsförändringar och eventuella ambitionshöjningar. Diagrammet visar utvecklingen av verksamhetens nettokostnader inkl. avskrivningar och finansnetto samt utvecklingen av skatteintäkter inklusive utjämningar Vänster stapel visar nettokostnadsökning och höger stapel visar skatteintäkter och utjämning. 9

12 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Nettokostnadsandel I skatteprognosen har förväntad befolkningsutveckling vägts in. Om inte befolkningsutvecklingen i Härryda kommun blir den planerade kommer alltså intäkterna att förändras och justeringar i budgeten att bli nödvändiga. % 120,0 100,0 80,0 101,0 93,9 97,8 97,1 97,9 97,7 98,5 98,0 Diagrammet redovisar nettokostnadsandel inklusive finansnetto för ,0 40,0 20,0 0, Resultat Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för samtliga år. Resultatet är 42,5 mkr för år, 39,7 mkr för år och 30,4 mkr för år. Resultatutvecklingen visar vilken balans som finns mellan löpande intäkter och kostnader under året och över tiden. I budget/plan ingår reserv för kommunstyrelsen med 10 mkr för år och 5 mkr för. För år finns ingen budgeterad reserv för kommunstyrelsen. Mkr 100,0 80,0 94,8 60,0 40,0 20,0 21,9-16,2 36,1 50,0 37,9 42,5 39,7 30,4 0,0-20, ,0 Känslighetsanalys Hur kommunens ekonomi kommer att utvecklas i framtiden påverkas av ett antal faktorer. Vissa av dem kan kommunen påverka genom egna beslut, andra inte. Det kan exempelvis vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen har ett ansvar för att ha en finansiell beredskap för att hantera förändringar, både externa oförutsedda händelser och förändringar i den egna kommunen. Möjligheten att genom höjda taxor och avgifter öka intäkterna är begränsade, eftersom maxtaxor finns inom såväl barn- som äldreomsorg. Den största finansiella påverkan har skatteunderlagsutvecklingen i riket. Tabellen på nästa sida visar vilken effekt olika händelser har på Härryda kommuns ekonomi. Små förändringar innebär stora belopp, vilket visar hur viktigt det är med en marginal då budgeten fastställs. 10

13 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Lönekostnaderna förväntas öka med totalt 3,2 procent och skatteunderlaget med 5,1 procent. Utdebiteringen i känslighetsanalysen är oförändrad. Även räntenivån bedöms oförändrad. Förändringar i känslighetsanalys, årseffekt mkr Löneökning med 1 procent inklusive sociala avgifter +/ 12,8 Räntan höjs/sänks 1 procent, på ett års sikt +/ 2,4 Inflationsförändring för övriga kostnader, 1 procent +/ 4,3 Skatteunderlagsförändring i riket, 1 procent +/ 16,7 Förändrad utdebitering med 10 öre +/ 8,2 Tillgångar och investeringar Investeringarna är budgeterade till mkr för perioden 2019, varav 265 mkr budgeteras för. Av mkr varierar den årliga investeringen, som avser den avgiftsfinansierade verksamheten, mellan 62 mkr och 134 mkr. Av de budgeterade investeringarna beräknas drygt hälften kunna finansieras via resultat och avskrivningar Mkr Nettoinvesteringar, varav finansierade med egna medel, för perioden De totala tillgångarna, det vill säga de materiella och de finansiella anläggningstillgångarna samt omsättningstillgångarna, har ökat de senaste åren och förväntas även att göra så under perioden. Det är de materiella anläggningstillgångarna som ökar till följd av att avskrivningarna är lägre än nyinvesteringarna under perioden. Mkr Diagrammet visar de totala tillgångarna för åren

14 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Långfristiga skulder De långfristiga skulderna i bokslut var 391 tkr. På grund av en ambitiös investeringsplan ökar den budgeterade långfristiga upplåningen till 625 mkr år för att fram till år öka till 905 mkr. Mkr Pensionsskulden Pensionsskulden redovisas och budgeteras enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det innebär att resultatet, utöver kostnader för uppräkning, kan komma att påverkas av förändringar i beräkningssätt för det aktuella åtagandet och att soliditeten blir väsentligt lägre än med den så kallade blandmodellen. Uppräkningen av skulden bokförs som kostnader i resultaträkningen, och utbetalningarna från skulden bokförs direkt mot balansräkningen. Ränta och basbeloppsuppräkning inklusive löneskatt budgeteras som finansiell kostnad. Utbetalningarna är budgeterade till cirka 33 mkr år och kommer successivt att öka till 2020-talet. I driftbudget/plan har pensionsskuldsförändringen budgeterats efter KPA:s prognos i april. Kostnaden för pensionsskuldsökning är budgeterad till 26 mkr för år, 36 mkr för år samt 41 mkr för år. Soliditetsutveckling Soliditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på lång sikt och visar på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Kommunen redovisar endast soliditet enligt fullfondsmodellen. Målsättningen är att soliditeten ska öka med en procentenhet per år i genomsnitt. I bokslut hade kommunen en soliditet på 19 procent, vilket är en förbättring med två procentenheter jämfört med föregående år. I prognosen i samband med oktoberprognosen beräknas en soliditetsökning med fem procentenheter. Det finansiella målet uppfylls för år med god marginal, då soliditeten beräknas öka med två procentenheter. Soliditeten minskar med en procentenhet för år på grund av bland annat en ambitiös investeringsplan. %

15 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING Samtliga verksamheter har som mål att använda resurserna så effektivt som möjligt och ha en budget i balans. För att bedöma om målen uppnås krävs en analys av både total resursåtgång och resursåtgång per enhet och prestation. De indikatorer som tas fram syftar till att ge en bild av hur effektivt verksamheten bedrivs, oavsett total resursåtgång och kvalitet. För att få en bild av kommunens kostnader jämfört med vad som förväntas enligt den mellankommunala kostnadsutjämningen analyseras strukturårsjusterad standardkostnadsavvikelse i samband med uppföljning. Avvikelser förekommer oftast och är resultatet av skiftande ambitionsnivå och effektivitet. Diagrammet nedan redovisar den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och förväntad kostnad för Härryda kommun i bokslut. I rapporten Vad kostar verksamheten i din kommun, som produceras av SKL och SCB, redovisas indikatorer på om kommunen har högre eller lägre kostnader än vad som motiveras av den egna strukturen enligt det mellankommunala kostnadsutjämningssystemet. Ett negativt värde innebär att de faktiska kostnaderna är lägre än de förväntade, och vice versa. Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola VoO Individ- o familjeomsorg 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% Som framgår av diagrammet ovan är kostnaderna för grundskola och gymnasieskola väsentligt lägre än förväntat, medan kostnaderna för förskola och vård och omsorg är högre än de förväntade. Kostnaderna för IFO belastas med de förebyggande åtgärder som bokförs här. Uppgifterna redovisar inte kvaliteten i verksamheten. Uppgifterna måste tolkas med stor försiktighet, då det bland annat finns stora regionala skillnader i utfallet på riksnivå. Arbete sker kontinuerligt med att analysera och jämföra kostnader och resultat med andra kommuner. Detta sker i flera olika former, både organiserat t.ex. i olika nätverk och som egna projekt. I samband med budgetarbetet har samtliga verksamheter analyserats övergripande av ekonomifunktionen för att ge underlag till eventuella omfördelningar mellan verksamheter. Inom socialtjänsten har ett arbete med att analysera och jämföra kostnader per brukare fortsatt. Arbetet ska pågå kontinuerligt och ge underlag för en effektiv resurshantering och jämförelser med övriga deltagande kommuner. Från och med nästa sida redovisas i förekommande fall strukturårsjusterad standardkostnadsavvikelse för respektive verksamhet och indikatorer som syftar till att mäta verklig eller upplevd kvalitet, för att relatera kostnaden till utfallet. Redovisade mått är samtliga hämtade från databasen Kolada. 13

16 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Samtliga mått, utom strukturårsjusterad standardkostnadsavvikelse, är indexerade och relaterade till övriga kommuner. Ett genomsnittligt värde är indexerat till 100. Det redovisade måttet nöjd medborgarindex Förskola är 105,7, vilket alltså innebär att medborgarna är 5,7 procent mer nöjda än genomsnittet i Sveriges kommuner. Sektor Utbildning och kultur Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad förskola, (%) Kostnad förskola, kr/invånare 1-5 år Nöjd Medborgar-Index Förskola ,2 4,7 2,3 98,1 103,7 100,7 110,0 105,7 105,7 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad grundskola, (%) Andel elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun Kostnad grundskola inkl. förskoleklass hemkommun, per elev Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad gymnasiet, (%) Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Nettokostnad kulturverksamhet, kr/invånare Nöjd Medborgar-Index Kultur Nettokostnad gymnasial vuxenutbildning, kr/invånare Sektor Socialtjänst Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad LSS, (%) Kostnad boende enligt LSS kr/brukare Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, (%) Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Kostnad särskilt boende äldreomsorg exklusive lokalintäkter, kr/brukare Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg, (%) Nöjd Medborgar-Index - Stöd för utsatta personer Sektor Samhällsbyggnad Kostnad avfallshantering kr/invånare Nöjd medborgarindex renhållning Kostnad vattenförsörjning och avloppshantering kr/invånare Nöjd medborgarindex vatten och avlopp Nettokostnad gator, vägar samt parkering kr/invånare Nöjd medborgarindex gator och vägar Sektor Teknik och förvaltningsstöd Kostnader för lokaler i kommunal grundskola kr/elev Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/invånare 14,3 10,8 8,4 107,5 106,1 107,1 81,5 83,3 85,2 13,9 13,4 10,6 104,2 104,6 105,6 75,7 80,3 79,1 97,1 99,4 97,9 113,1 126,0 134,2 142,0 8,2 9,2 5,1 156,7 146,0 128,2 171,7 161,8 153,3 6,8 13,5 8,1 76,6 80,6 115,0 94,5 112,6 96,8 101,9 95,5 87,9 97,9 3,1 16,1 0,9 108,7 108,9 124,5 131,0 103,9 107,7 107,1 111,7 103,2 144,5 123,2 145,2 95,6 95,9 94,2 98,3 64,5 63,8 55,8 81,6 73,4 74,9 93,8 78,5 80,4 102,0 88,5 82,4 14

17 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Som framgår av tabellen finns inget självklart samband mellan kostnadsnivån och hur verksamheten upplevs av medborgarna, eller vilka resultat som kan uppmätas. Av tabellen indikeras tydligt att kostnaderna för grundskola och gymnasieskola är låga samtidigt som resultaten är goda. Förskoleverksamheten är marginellt dyrare än genomsnittet samtidigt som medborgarna har ett högre nöjdhetsvärde än genomsnittet. Inom socialtjänsten tyder standardkostnadsavvikelsen på att verksamheterna inom funktionshinder och vård och omsorg är höga utan att det kan visas högre kvalitet eller nöjdhet än genomsnittet. Medborgarna har en mycket positiv bild av stödet till utsatta personer, samtidigt som individ- och familjeomsorg har något högre kostnader än vad utjämningssystemet beräknar. De avgiftsfinansierade verksamheterna Avfall och VA redovisar höga kostnader per invånare och även en högre nöjdhetsgrad än genomsnittet, vilket sannolikt beror på bebyggelsestrukturen med många småhus. Kostnaden för gator, vägar samt parkering är högre än snittet, samtidigt som nöjdhetsgraden är lägre. 15

18 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Finansiella mål för planperiod Kommunallagen anger att mål och riktlinjer för verksamheten ska beaktas och att finansiella mål ska anges. De finansiella målen utgör ett verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen, och därmed fastslå om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Målen syftar till att stödja kommunerna i deras strävan att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning. I och med detta är det viktigt att målen och riktlinjerna uttrycker realism och handlingsberedskap samt kontinuerligt utvärderas och omprövas. I lagen finns också en möjlighet för kommuner att använda sig av så kallade resultatutjämningsreserver, vilket kräver särskilda beslut i kommunfullmäktige. Måluppfyllelsen mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder. Finansiella mål 2012 Soliditeten ökar med en procentenhet per år Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader 2,2 3,2 2,2 2,4 2,1 1,6 Det finansiella målet om ökad soliditet med en procentenhet uppnås med god marginal för år. Soliditetsnivån blir dock lägre för planåren, men kompenseras av det höga prognostiserade resultatet för år, vilket pekar på ett positivt resultat på 128 mkr och en soliditetsnivå som ökar med 5 procentenheter. Målet att resultatet ska uppgå till 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader motsvarar ett genomsnittsresultat för åren på cirka 46 mkr per år. Med ett resultat för på 42 mkr blir utfallet 2,4 procent. Genomsnittsresultatet är 38 mkr för perioden, vilket innebär att resultatet är drygt 2 procent av verksamhetens nettokostnader. Motsvarande mått i bokslut var 3,2 procent och prognosen för år pekar på 7,9 procent. Eftersom de finansiella målen analyseras i rullande fyraårsperioder, kommer målen med stor sannolikhet att uppnås för perioden. 16

19 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, behovstäckning inom förskoleverksamheten, grundskolan och gymnasiet samt bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nedan redovisas de fastställda verksamhetsmålen med plan för måluppfyllelse. Verksamhetsmål Indikator Befolkningstillväxt, (%). 1,4 1,4 1,4 1,5 1,5 Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 % kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Antalet färdigställda lägenheter. Andel av större exploateringsområden med alla tre upplåtelseformerna. Antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade områden med flerbostadshus (1 5 rum och kök). Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ). Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, %. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %. Andel elever med slutbetyg efter 4 år exklusive IMprogrammen. (Hulebäcksgymnasiet), %. Arbetslöshet inklusive personer i program med aktivitetsstöd år. (procent av befolkning) Härryda/(Länet).* Antal ej verkställda beslut inom 3 månader avseende särskilt boende (Mätdag 31/12). Behov av särskilt boende, personer. Antal platser särskilt boende (Mätdag 31/12). Behov av BGT-lägenheter, personer. Antal BGT-lägenheter (Mätdag 31/12). Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år, personer. Antal lägenheter för funktionsnedsatta /3 3/3 3/3 3/3 3/ , ,5 (9,5) 7,5 7,5 7, ** *Måttet som används för att visa arbetslöshet inkluderar personer i program med aktivitetsstöd, till exempel jobbgaranti för ungdomar. **Exklusive Båtmanstorpet som under perioden har använts inom individ- och familjeomsorg. Bostadsförsörjningsprogram upprättas med en genomförandetid på fem år och med en årlig revidering av programmet. Programmet är det planeringsverktyg som utgör grunden för befolkningstillväxten och ett planeringsunderlag för övriga sektorer. Genom exploateringsavtal med olika aktörer ska kommunen skapa ett varierat utbud av bostäder och utnyttja konkurrensen bland bostadsproducenterna. 17

20 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Förskolan lever upp till lagkravet att alla vårdnadshavare som är berättigade till och önskar förskoleplats erbjuds detta inom fyra månader. I och med utbyggnaden av förskolor erbjuds alla vårdnadshavare sitt val beträffande verksamhetsform, och verksamheten fortsätter att anpassa sig efter vårdnadshavarnas önskemål. Även vårdnadsbidrag kommer att erbjudas. Slutbetyg från gymnasiet är den absolut viktigaste variabeln för att unga ska få tillträde till arbete eller fortsatta studier. Behörighet till gymnasiets nationella program är en förutsättning för detta. I verksamheternas systematiska kvalitetsarbete kommer arbetet med styrdokumenten att fortsatt prioriteras både på enhetsnivå och på verksamhetsnivå. Grundskolan deltar i den statliga satsningen Matematiklyftet. Alla undervisande matematiklärare kommer under en treårsperiod att ingå i ämnesgrupper som handleds i matematikdidaktik av särskilt utsedda matematikhandledare. Hulebäcksgymnasiet har ett samarbete med naturvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet. Teknikskola för flickor är exempel på samverkan mellan Hulebäcksgymnasiet och grundskolans senaredel. Samarbetet med GR om studie- och yrkesvägledning kommer att vidareutvecklas och verksamheterna kommer också att fortsätta kontakterna med arbetsliv och näringsliv för att öka möjligheterna till samarbete, fadderföretag, programråd och praktikplatser. Dessutom har ett samarbetsområde utvecklats för att öka grundskolans elevers förståelse och intresse för gymnasieskolans yrkesprogram. Arbetet består av att elever från yrkesprogrammen genomför praktiska övningar tillsammans med grundskolans elever. Gemensamma arbetslivsdagar för åk 8 och åk 2 på gymnasiet genomförs årligen. Genom introduktionsenheten för nyanlända elever, Välkomsten, har ett samarbete mellan grundskolan och gymnasiet inletts för att ge de nyanlända eleverna bästa möjliga förutsättningar för att ta tillvara sina tidigare kunskaper. Ett arbete har inletts för att underlätta elevernas övergång från grundsärskolan till gymnasiesärskolan genom att ett nätverk mellan ansvariga rektorer har bildats. Fler gemensamma fokusområden kan vara aktuella, såsom t ex betyg och bedömning och kompetensutveckling. I förvaltningens arbete med lokalresursplaneringen (LRP) utformas planer för att tillgodose behov av särskilt boende för äldre enligt en modell som är baserad på kommunens befolkningsprognos. Antalet äldre i kommunen ökar kontinuerligt, vilket innebär krav på fler boenden. Den enhet som för närvarande ligger i malpåse på Ekdalagården beräknas tas i drift till hösten. Bygårdens särskilda boende byggs ut i två etapper. Den första, som innebär ett tillskott med 9 lägenheter, görs, och den andra, som innebär ett tillskott av 12 lägenheter, planeras hösten. LSS-handläggarna har god kännedom om de stödinsatser som kommunens invånare med funktionsnedsättning har. Informationen och den samlade bedömningen av behovet ligger till grund för lokalresursplaneringen och utbyggnad av bostäder i enlighet med LSS-lagstiftningens målsättning. Behovet av lägenheter är bedömt utifrån varje enskild individ. Bostadsönskemålen har förändrats under senare år och under våren har en medborgardialog genomförts för att öka kunskapen om önskemål och preferenser kring bostäder för personer med funktionsnedsättning. Erfarenheterna från medborgardialogen kommer att påverka lokalresursplaneringen på sikt och i utbyggnadsplanen finns under perioden 2019 både gruppbostad och servicebostäder. Båtsmanstorpets gruppbostad, som tillfälligt används inom individ- och familjeomsorgen, beräknas öppna igen som gruppbostad. För personer under 19 år köper kommunen platser av annan utförare. 18

21 KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL PERSONAL Härryda kommun som arbetsgivare Det personalpolitiska programmet (PPP) beskriver de förhållningssätt som ska genomsyra organisationen. PPP är uppbyggt kring tre grundperspektiv: medarbetarskap, ledarskap samt kommunikation och samverkan. Programmet ska vara levande och det är viktigt att alla deltar och engagerar sig i arbetet. Utifrån PPP sker ett löpande utvecklingsarbete inom olika personalpolitiska områden. PPP ska medverka till att Härryda kommun kan uppfylla kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare: Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Medarbetarskap Alla medarbetare ska utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Man ska vara medveten om det egna ansvaret för utveckling av verksamheten och av sig själv. Man ska ha insikt om det egna uppdraget och dess förutsättningar. Introduktion för nyanställda För att ge samtliga medarbetare en grundläggande kunskap om kommunens organisation och uppdrag anordnas två halvdagars kommungemensam introduktion för nyanställda. Genom introduktionen får medarbetarna kommunkunskap och kunskap i bemötandefrågor samt inblick i kommunens verksamheter, juridik och geografi. Kommundirektören, sektorscheferna samt ett par funktionschefer medverkar. Utöver den centrala introduktionen ska medarbetarna genomgå ett introduktionsprogram inom den enhet där de anställts. Hälsa och trivsel Härryda kommun eftersträvar att få så många medarbetare som möjligt att inse vikten av att leva ett hälsosamt liv. Genom hälsofrämjande arbete är målet att på sikt medverka till ett totalt bättre hälsoläge bland medarbetarna. En hälsoutvecklare driver och samordnar det hälsofrämjande arbetet. Hälsoutvecklaren har kontakt med cirka 120 hälsoinspiratörer runt om på kommunens arbetsplatser, samt stödjer arbetsgrupper genom riktade hälsoinsatser, till exempel kost och sömn för medarbetare som arbetar natt. Hälsoutvecklaren arrangerar föreläsningar och aktiviteter inom områdena trivsel, gemenskap och hälsa. Dessa erbjuds till medarbetarna kostnadsfritt eller till ett reducerat pris. Genom kommungemensamma aktiviteter ska samhörigheten öka och den sociala gemenskapen förbättras. Kommunen har ett nära samarbete med Härryda kommuns kultur- och idrottsförening (HKIF) som arrangerar aktiviteter inom områdena hälsa, kultur och idrott. Oasen förebygger och utvecklar För att förebygga ohälsa och utveckla verksamheten finns Oasen, en enhet inom personalfunktionen som är tillgänglig för alla medarbetare. Oasen arbetar med såväl arbetslagsutveckling som samtalsstöd till enskilda medarbetare, samt med stresshantering och massage. Oasen arbetar även med rehabilitering av medarbetare i nära samarbete med personalspecialisterna. Företagshälsovård och personalstöd Då Härryda kommun satsar mycket på främjande och förebyggande personalvård i egen regi är företagshälsovårdens främsta uppgift att arbeta med pågående rehabiliteringsärenden. Medarbetare som behöver stöd och råd inom områdena ekonomi, juridik, relationer och hälsa erbjuds personalstöd i form av telefonrådgivning hos S:t Lukasstiftelsen. Såväl personliga som arbetsrelaterade problem kan tas upp. Tjänsten är kostnadsfri för medarbetaren och går att nå hela dygnet. 19

22 KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var 6,1 procent under. Genom ett aktivt arbete med bland annat hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser ska sjukfrånvaron sänkas. Trenden i samhället är en ökad sjukfrånvaro. Målet är att sjukfrånvaron ska sänkas till 4,8 procent. Nöjd medarbetare För att bland annat få besked om vilka förbättringsområden som finns i verksamheterna genomför kommunen vartannat år en medarbetarundersökning som även visar ett Nöjd-Medarbetar-Index (NMI). Samtliga chefer ska genomföra aktiva insatser inom de förbättringsområden som, i medarbetarenkäten, anges för verksamheten. års resultat gav 55 i NMI, vilket är en nedgång jämfört med Målet är att höja NMI-värdet för förvaltningen med fem enheter under för att få NMI 60. Heltid och flexibel arbetstid Genom aktiva insatser, bland annat ett heltidsprojekt, har andelen heltidsanställda i kommunen ökat de senaste åren. Idag har cirka 86 procent av kommunens cirka anställda heltidstjänster. Kommunen ska fortsätta sträva efter att minimera antalet ofrivilliga deltidsanställningar. Många medarbetare har möjlighet till flexibel arbetstid och kan påverka hur arbetet läggs upp genom kommunens avtal om årsarbetstid. Strategisk kompetensförsörjning Som ett led i att möta framtida krav på arbetskraft har kommunen tillsammans med de fackliga organisationerna tagit fram en strategisk kompetensförsörjningsplan. en anger bland annat vilka grupper som kommunen anser svårrekryterade i framtiden. Insatser ska genomföras för att förbättra möjligheterna att rekrytera och behålla vissa svårrekryterade grupper. Detta sker bland annat genom löneökningar för strategiska grupper utanför ordinarie löneöversyn. Attraktiv arbetsgivare Det är av största vikt att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna konkurrera om kompetent arbetskraft och därmed säkra den framtida personalförsörjningen. Det personalpolitiska programmet beskriver vad Härryda kommun står för som arbetsgivare och vilka förhållningssätt som genomsyrar organisationen. Vidare erbjuds medarbetarna olika förmåner, bland annat erbjuds alla medarbetare: möjlighet att löneväxla för att pensionsspara. möjlighet att hyra miljöbil genom bruttolöneavdrag. möjlighet att köpa busskort genom arbetsgivaren. Ledarskap Alla chefer ska vara medvetna om sitt ansvar som förebild och kulturbärare. Man ska ha förmåga att anpassa sitt ledarskap efter situationen och respektive medarbetare. Som chef ska man utifrån en positiv människosyn visa tillit till sina medarbetare. Man ska ha mod att leda. Ledarskapsutveckling Att utveckla ledare och ledarskap är en strategiskt viktig fråga för Härryda kommun. Inom kommunen finns sedan några år tillbaka en gemensam chefsutbildning för nytillträdda chefer. Under föregående år introducerades en vidareutbildning för chefer som varit verksamma under några år. Vidareutbildningen har varit uppskattad och planeras att upprepas framöver. Förvaltningen har också gemensamma chefsdagar för samtliga chefer inom kommunen, och anordnar chefsfrukostar där fokus ligger på hälsa och ledarskap. 20

23 KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL Kommunikation och samverkan Som medarbetare ska vi visa respekt för varandras olikheter. Vi ska vara delaktiga och engagerade samt ha förmåga att lyssna och föra en öppen dialog. Vi ska vara tydliga och sakliga och ha förmåga till helhetssyn. Kommunikation och samverkan är de perspektiv som binder samman ledarskapet och medarbetarskapet i organisationen. Samverkansavtalet reglerar bland annat medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar (APT) samt medarbetarnas möjlighet till delaktighet via enhetsråd, verksamhetsråd, sektorsråd och central samverkansgrupp. Kommunen strävar efter att öka medarbetarnas delaktighet och inflytande på arbetsplatserna. Genom utbildningen FAS Arbetsliv ska arbetsgrupper inspireras att utveckla såväl verksamheten som sig själva. Medarbetarenkät Tre frågor om helhetsbedömning, förväntningar och ideal är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB). De används i undersökningar i syfte att mäta kunders, medborgares eller medarbetares nöjdhet. De sammanvägda resultaten på de tre frågorna utgör ett Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) med vars hjälp man kan jämföra sina resultat med andra som mäter på samma sätt. NMI kan anta värden mellan 0 och 100. (0 40 = Inte godkänd = OK = Nöjd = Mycket nöjd.) Verksamhetsmål Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Indikator Nöjd medarbetarindex (NMI) Härryda kommun, totalt Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. Sektorn för utbildning och kultur: Målet är att höja NMI till 55 och därmed få nöjda medarbetare. Fokus är på åtgärder och uppföljningar enligt enheternas handlingsplaner utifrån medarbetarundersökningen. Sektorn kommer aktivt att arbeta med att fler medarbetare ska uppleva en rimlig arbetsbelastning. Sektorn för socialtjänst: Målet är att medarbetarna ska känna en delaktighet i verksamhetens arbete. Detta börjar med att det personalpolitiska programmet ska vara ett levande dokument inom sektorn. Sektorn ska även fortsätta erbjuda heltidsanställningar inom Vård och omsorg och se över om det finns utrymme för liknande satsningar. Inom sektorn ska vikarieanskaffningen effektiviseras. Fortsatta satsningar görs på validering, utbildning samt individuella kompetensutvecklingsplaner. Sektorn för samhällsbyggnad: Målet är att successivt höja NMI till 65. Fokus är på bra arbetsmiljö, goda utvecklingsmöjligheter, god introduktion för nyanställda och att eftersträva en jämn arbetsbelastning. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd: Målet är att successivt höja NMI till 65. Fokus kommer att ligga på att skapa ett introduktionsprogram för nyanställda. Sektorn kommer även att arbeta med att öka förståelsen för sitt uppdrag. 21

24 KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL Sektorn för administrativt stöd: Målet om NMI på 68 uppfylldes vid förra mätningen. Målet är att bibehålla den höga nivån. Verksamhetsmål Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Indikator Mitt arbete är meningsfullt Härryda kommun, totalt 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 kultur Sektor för socialtjänst 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 Sektor för samhällsbyggnad 4,3 4,3 4,5 4,5 4,5 Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd Indikatorn Mitt arbete är meningsfullt anges i en 5-gradig skala. 4,2 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. Sektorn för utbildning och kultur: Målet är att bibehålla den höga nivån. Fokus är på åtgärder och uppföljningar enligt enheternas handlingsplaner utifrån medarbetarundersökningen. Sektorn för socialtjänst: Målet är att sektorns och verksamheternas uppdrag ska vara tydliga för medarbetarna för att skapa en känsla av sammanhang och en helhetsbild över verksamheten där resultatet är i fokus. Detta görs genom att bland annat delge medarbetarna resultat från enkäter och utvärderingar, arbeta tydligt med ledningens arbetsmiljöansvar och lyssna till medarbetarnas åsikter om verksamhetens mål och planering. Sektorn för samhällsbyggnad: Fokus är på att medarbetarna ser sin del i helheten. Genom fortsatta regelbundna samhällsbyggnadsdagar, som är gemensamma för all personal inom sektorn, skapas delaktighet. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd: Målet är att höja värdet till 4,5 och ligga i paritet med Härryda kommuns totala snitt. Fokus kommer att ligga på att, genom APT och samtal, öka förståelsen för att den egna insatsen är viktig för de andra sektorernas verksamhet och kommunen i helhet. Sektorn för administrativt stöd: Målet är att bibehålla den höga nivån. 22

25 KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL Verksamhetsmål Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Indikator Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Härryda kommun, totalt 4,0 4,0 4,1 4,1 4,1 Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och 4,0 4,0 4,1 4,1 4,1 kultur Sektor för socialtjänst 4,0 4,1 4,2 4,2 4,2 Sektor för samhällsbyggnad 4,1 4,3 4,3 4,3 4,3 Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,3 4,1 4,3 4,3 4,3 Indikatorn Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör anges i en 5-gradig skala. Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. Sektorn för utbildning och kultur: Målet är att bibehålla den höga nivån. Fokus är på åtgärder och uppföljningar enligt enheternas handlingsplaner utifrån medarbetarenkäten. Sektorn för socialtjänst: Målet är att på sikt höja indikatorn något genom att det personalpolitiska programmet hålls levande. Inom sektorn ser man att både ledning och medarbetare har ett gemensamt ansvar för ett gott samarbetsklimat. Sektorn satsar på bemötande i arbetsgrupper och en dialog kring samarbetsklimat inom ramen för arbetsplatsträffar och utvecklingsdagar. Sektorn erbjuder även handledning och arbetslagsutveckling vid behov. Sektorn för samhällsbyggnad: Fokus ligger på att göra sektorns uppdrag tydligt för medarbetarna genom gemensamma mål. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd: Målet är att bibehålla värdet för sektorn. Fokus kommer framför allt att ligga på att utveckla samarbetet mellan och inom fastighet och mark och anläggningar. Sektorn för administrativt stöd: Då tidigare mål överträffades är målet att bibehålla den höga nivån. Sjukfrånvaro Verksamhetsmål Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Indikator Sjukfrånvaro (%) Härryda kommun, totalt 6,1 4,9 4,8 4,8 4,8 Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och 5,2 4,5 4,5 4,5 4,5 kultur Sektor för socialtjänst 7,6 4,9 5,0 5,0 5,0 Sektor för samhällsbyggnad 2,4 3,0 3,0 3,0 3,0 Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd Indikatorn sjukfrånvaro redovisar sjukfrånvaro i procent av arbetad tid. 7,7 8,0 7,0 6,5 6,5 1, ,0 2,0 2,0 Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. Sektorn för utbildning och kultur: Målet är att sänka sjukfrånvaron till 4,5 procent. Fokus är på att analysera och åtgärda korttidsfrånvaron inom förskoleverksamheten. Fortsatt satsning på Hyfsprojektet kommer att ske inom förskoleverksamheten. 23