Budget och planer för år

Transkript

1 och planer för år 2018 Verksamhetsplan 2018 Fastställd av kommunfullmäktige

2 INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 MÅLSTYRNING...3 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN...4 FAKTA OM KOMMUNEN...5 EKONOMI... 6 SAMMANDRAG AV DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGET...6 RESULTAT- OCH BALANSBUDGET...8 FINANSIELL ANALYS...9 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING...14 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING PERSONAL SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL MILJÖ ENERGIPOLITISKA INRIKTNINGSMÅL FOLKHÄLSA SAMT ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK POLITISK ORGANISATION FÖR HÄRRYDA KOMMUN SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR LEDNING...45 FÖRSKOLA...46 GRUNDSKOLA...51 PLANERING, FRITID UNGDOM OCH FOLKHÄLSA...56 GYMNASIUM...58 VUXENUTBILDNING...61 KULTUR...64 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST LEDNING...70 VÅRD OCH OMSORG...72 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG...76 FUNKTIONSHINDER...82 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD LEDNING OCH ADMINISTRATION...89 MILJÖSAMORDNING...90 NÄRINGSLIV...91 RÄDDNINGSTJÄNST...93 MARK OCH BOSTAD...95 PLAN OCH BYGGLOV...99 GATOR OCH PARK KOLLEKTIVTRAFIK VATTEN AVFALL...107

3 SEKTORN FÖR TEKNIK- OCH FÖRSÖRJNINGSSTÖD LEDNING FASTIGHET IT MARK OCH ANLÄGGNING MÅLTIDSSERVICE STÄDSERVICE SÄKERHET SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD LEDNING KANSLI EKONOMI OCH UPPHANDLING PERSONAL MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD BILAGOR: BILAGA 1. INVESTERINGSBUDGET/PLAN 2018 BILAGA 2. EXPLOATERINGSVERKSAMHET, FINANSIERINGSPLAN 2018

4 KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR MÅLSTYRNING Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Härryda kommun har en modell för målstyrning som innebär att den politiska styrningen formuleras i mål på olika nivåer. Styrsystemet bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. Genom att kommunfullmäktige även fastställer finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning, är modellen anpassad till lagstiftningen om god ekonomisk hushållning. Politiska inriktningsmål beslutas av kommunfullmäktige. Dessa mål anger syfte och inriktning och är uttryck för den övergripande politiska viljan. Kommunstyrelsen upprättar politiska verksamhetsmål utifrån de antagna politiska inriktningsmålen. De blir en del av budgetarbetet och styr vad som ska prioriteras. Till varje politiskt verksamhetsmål finns ett antal indikatorer. De ska visa om verksamheterna är på rätt väg för att uppnå målen och visa hur långt verksamheterna kommit. Indikatorerna ger dock inte alltid en heltäckande bild av måluppfyllelsen, utan kompletteras därför med andra beskrivningar av resultat, och i analyser. Målen redovisas under respektive sektor. Mål för miljö, energipolitiska inriktningsmål och folkhälsa redovisas för hela kommunen. Fastställd budget är överordnad målen. Målstyrning i Härryda kommun KOMMUNALLAGEN HÄRRYDAMODELLEN Mål för god ekonomisk hushållning: -Finansiella mål -Verksamhetsmål Kommunfullmäktige (kf) Kommunstyrelse (ks) Politiska inriktningsmål Politiska verksamhetsmål Förvaltning Indikatorer 3

5 KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Förvaltningsledningens utvecklingsområden FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN Kommunens ledningsgrupp består av sektorscheferna samt kansli-, ekonomi- och personalchef. Kommundirektören leder gruppen. Ledningsgruppen verkställer politiska beslut och stödjer den politiska organisationen. Ett viktigt uppdrag är att samordna hela förvaltningens arbete i gemensamma processer som budget, lokalresurser, ärendehantering, arbetsmiljö, personalfrågor, kvalitetsfrågor med mera. Grundläggande för ledningsgruppens arbete är att det gemensamma är överordnat delarna vilket innebär att uppdraget är kommunens bästa. För att nå detta, arbetar ledningsgruppen med att skapa en helhetssyn i alla delar av förvaltningen. Ledningsgruppens gemensamma arbete under nästa period har fortsatt fokus på två områden; tillgänglighet bemötande samt kvalitet effektivitet. Förvaltningen utvecklar ett gemensamt kontaktcenter och e-tjänster för bättre tillgänglighet och ökad service. Bemötandefrågor tas upp i olika sammanhang. Bland annat för alla nyanställda i samband med I allmänhetens tjänst, en halvdag som syftar till att ge alla nyanställda en grundläggande kommunkunskap och kunskap om det kommunala uppdraget. Kvalitetsarbete är ständigt pågående inom alla sektorer. Som ett gemensamt uppföljningsinstrument används Kommunens Kvalitet i Korthet, en mätning som genomförs i ett stort antal kommuner genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Dessutom deltar kommunen i den medborgarundersökning som genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB). Båda dessa mätningar möjliggör jämförelser av kommunens resultat och visar på möjliga förbättringsområden. Under kommande år planeras ett fortsatt kvalitetsarbete med Lean som gemensamt verktyg. Arbetet med Lean syftar till kvalitetsförbättring och effektivisering samt att skapa en bättre arbetsmiljö genom att hitta bättre strukturer för olika processer Under fortsätter arbetet med ett utveckla och införa ett gemensamt miljöledningssystem, vilket bland annat innehåller miljöcertifiering av enheterna. Under förväntas förvaltningen ha ett gemensamt effektivt miljöledningssystem som är väl förankrat. 4

6 KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Fakta om kommunen FAKTA OM KOMMUNEN Sektorn för teknik- och försörjningsstöd, TOF Fastighet IT Mark och anläggningar Måltidsservice Städservice Säkerhet Administration Kommundirektör, KD Sektorn för administrativt stöd, ADM Kansli/stöd till politiska beredningar Ekonomi och upphandling Personal Miljö- och hälsoskydd Sektorn för utbildning och kultur, UTK Kommunal förskola Kommunal grundskola ering, fritid ungdom, folkhälsa Gymnasium Vuxenutbildning Kultur Administration Sektorn för socialtjänst, SOC Individ- och familjeomsorg och Funktionshinder Vård och omsorg Administration Sektorn för samhällsbyggnad, SHB Mark och bostad och bygglov Trafik Vatten och avfall Administration I Härryda kommun är samtliga verksamheter organiserade i en förvaltning indelad i olika sektorer. Sektorn för teknik och försörjningsstöd (TOF) och sektorn för administrativt stöd (ADM) är i huvudsak stöd- och servicefunktion för de övriga tre sektorerna; sektorn för utbildning och kultur (UTK), sektorn för socialtjänst (SOC) samt sektorn för samhällsbyggnad (SHB). Kommundirektören är kommunens ledande tjänsteman och varje sektor leds av en sektorschef. Kommundirektören leder kommunens ledningsgrupp, där sektorscheferna samt ekonomichef, kanslichef och personalchef ingår. Kommunstyrelsen är politisk nämnd för hela förvaltningen. Under hösten har en ny organisation för TOF trätt i kraft. Numera finns all fastighetsskötsel och all markskötsel på ett ställe i förvaltningen. Informationsmått Antal invånare per 31/ Area per invånare, m2 (Kommunens totala area 290 km2) Verksamhetens nettokostnad per invånare, kronor Årets resultat per invånare, kronor Summa anläggningstillgångar per invånare, kronor Eget kapital per invånare, kronor Pensionsskuld per invånare (inkl löneskatt 24,26 %), kronor Långfristiga skulder per invånare, kronor Skattesats, % 20,62 20,62 20,62 20,62 20,62 Skatteintäkt inkl inkomstutjämning per invånare, kronor

7 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Sammandrag av drift- och investeringsbudget EKONOMI SAMMANDRAG AV DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGET DRIFTBUDGET Belopp i Tkr Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet Avfallsverksamhet Vattenverksamhet Sektor för teknik och försörjningsstöd Sektor för administrativt stöd Polititisk organisation Verksamhetskostnader finansförvaltning Pensionskostnad exkl finansiell kostnad Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, utjämning m.m Finansiella kostnader och intäkter Finansiell kostnad pensioner BUDGETERAT RESULTAT Fastställd budget/planinnebär positiva resultat för samtliga år. Resultatet är 37,9 mkr för år, 31,0mkr för år och 38,8 mkr för år. Kommunfullmäktiges anvisningar anger en balanserad budget, vilket uppnås. I budget/plan ingår ingen budgeterad reserv för kommunstyrelsen. Personalkostnadsökningar är budgeterade med 2,9 procent för år, 3,0 procent för år samt 3,0 procent för år. Utöver dessa kostnader finns en avsättning för särskilda lönesatsningar med 3 mkr för, 1 mkr för och 3 mkr för. Sammantaget beräknas då löneökningarna bli cirka 3,2 procent årligen. 6

8 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Sammandrag av drift- och investeringsbudget INVESTERINGSBUDGET Belopp i Tkr Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet Vattenverksamhet Avfallsverksamhet Sektor för teknik och försörjningsstöd Sektor för administrativt stöd INVESTERINGSUTGIFTER: Ombudgetering från bokslut ingår enligt beslut i KF Den närmaste femårsperioden 2018 uppgår investeringsvolymen till mkr, varav 260 mkr för. För VA-verksamheten ingår stora investeringar, varav de största är en överförings-ledning mellan Hällingsjö och Rävlanda samt påbörjandet av det nya verket vid Västra Nedsjön. I investeringsbudgeten finns fortsatta satsningar på centrumutveckling i Landvetter och Mölnlycke, samt i slutet av perioden i Hindås. I Mölnlycke planeras för en ny broförbindelse under slutet på planperioden. I Backa i Landvetter planeras bland annat vägutbyggnader. Under planperioden kommer trafikåtgärder med mera att vidtas vid Stenhuggeriet/Benarebyvägen. En fortsatt satsning på sammanlänkande gång- och cykelvägar och åtgärder enligt K2020 fortsätter. Investeringar Övrigt 23% Trafik 14% LRP soc 6% Kulturhus 3% VA 29% LRP grundsk 13% LRP fsk 12% 7

9 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Resultat- och balansbudget RESULTAT- OCH BALANSBUDGET RESULTATBUDGET/PLAN - Belopp i Mkr Verksamhetens nettokostnader , , , , ,3 Avskrivningar -87,6-91,2-93,9-97,7-103,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,3 Skatteintäkter inkl inkomstutjämning 1 478, , , , ,3 Kommunalekonomisk utjämning mm 161,8 116,7 114,0 114,4 115,9 Finansiella intäkter 2,1 6,1 3,9 3,9 3,9 Finansiella kostnader -13,3-19,0-18,0-22,0-22,0 Finansiella kostnader pensioner -37,4-26,0-15,7-26,0-32,0 Resultat före extraordinära poster 36,1 40,8 37,9 31,0 38,8 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RESULTAT 36,1 40,8 37,9 31,0 38,8 BALANSBUDGET/PLAN - Belopp i Mkr Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0, Summa immateriella anläggningstillgångar 0,0 0, Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 467, , , , ,6 Maskiner och inventarier 107,2 107,2 107,2 107,2 107,2 Summa materiella anläggningstillgångar 1 574, , , , ,8 Aktier och andelar 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 Obligationer 54,2 4,2 4,2 4,2 4,2 Långfristiga fordringar 36,0 150,0 36,0 36,0 36,0 Summa finansiella anläggningstillgångar 110,9 174,9 60,9 60,9 60,9 Summa anläggningstillgångar 1 685, , , , ,7 Förråd och lager 32,0 40,0 42,0 44,0 46,0 Kortfristiga fordringar 154,7 123,8 144,0 144,0 144,0 Likvida medel 40,9 20,0 37,0 27,5 24,9 Summa omsättningstillgångar 227,6 183,8 223,0 215,5 214,9 SUMMA TILLGÅNGAR 1 912, , , , ,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 320,8 361,6 399,5 430,5 469,3 varav årets resultat 36,1 40,8 37,9 31,0 38,8 Avsättningar för pensioner 773,0 779,1 824,7 825,0 831,3 varav avsättning pensionsskuld intjänat före ,4 666,1 693,4 688,6 686,6 Summa avsättningar 773,0 779,1 824,7 825,0 831,3 Långfristiga skulder 426,5 720,0 650,0 750,0 850,0 varav anslutningsavgifter 61,5 67,9 73,3 87,4 114,7 Kortfristiga skulder 392,4 375,0 400,0 400,0 430,0 Summa skulder 818, , , , ,0 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 912, , , , ,6 SOLIDITET ENLIGT FULLFONDSMODELL 17% 16% 18% 18% 18% 8

10 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys FINANSIELL ANALYS Sammanfattning Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för samtliga år. Resultatet är 37,9 mkr för år, 31,0 mkr för år och 38,8 mkr för år. Kommunfullmäktiges anvisningar anger en balanserad budget, vilket uppnås. Härryda kommun redovisar pensionsförpliktelser enligt den så kallade fullfondsmodellen och då uppkommer en icke likvidpåverkande resultatförbättring över tid. Förbättringen beräknas uppstå konstant från år I samband med detta har kommunfullmäktige beslutat att justera de finansiella målen för att inte pensionsutbetalningar skall urholka kommunens likviditet och på sikt leda till ett högre upplåningsbehov. Även för år uppstår denna effekt, medan åren och är opåverkade. För att uppnå ovanstående mål krävs ett resultat på cirka 42 mkr. Detta uppnås inte för perioden, vilket ändå får bedömas som hanterbart då effekten av fullfondsmodellen inte uppstår mer än för ett år under perioden. Målsättningen är att soliditeten skall öka med en procentenhet per år. I bokslut hade kommunen en soliditet på 17 procent, vilket är en förbättring med en procentenhet jämfört med föregående år. Fastställd budget innebär en budgeterad soliditet på 18 procent, vilket innebär en ökning med 1 procentenhet och 2 procentenheter högre än budgeterat för. Nettoinvesteringarna uppgår för år till 260 mkr, vilket är en minskning med 37 mkr jämfört med tidigare plan. För perioden 2018 är investeringarna på sammanlagt mkr, vilket även i denna plan är en hög nivå. Av de budgeterade investeringarna beräknas en hel del kunna finansieras via resultat och avskrivningar, men det kommer att krävas fortsatt upplåning för att finansiera denna volym. Den budgeterade långfristiga upplåningen uppgår till 650 mkr år för att fram till år öka till 850 mkr. Det är en lägre upplåning än vad som tidigare budgeterats, vilket är en konsekvens av bättre resultat och framförallt att den planerade förskotteringen av Bårhultsmotet enbart beräknas uppgå till 35 mkr istället för som avtalats 170 mkr. Verksamhetens nettokostnader De finansiella målen för Härryda kommun anger att resultatet skall vara 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. Motsvarande mått för år är 2,2 procent. Resultatet för är 38 mkr och för perioden är det 35 mkr. Enligt det finansiella målet för resultatnivå behövs ett resultat på cirka 42 mkr. Detta uppnås inte i fastställd budget/plan. Kommunfullmäktige har trots det bedömt att resultatnivån är tillräcklig för perioden då effekten av fullfondsmodellen inte uppstår fullt ut dessa år, och att likviditeten inte urholkas av det skälet under perioden. Skatteintäkter Rikets skatteunderlag växer i reala termer under hela perioden. Det innebär att skatteintäkterna räcker till mer än kommunernas egna kostnadsökningar. Det är delvis en effekt av ökad sysselsättning, och delvis en effekt av ökade pensionsinkomster. Det är också ett realt tillskott från löneökningar eftersom lönerna beräknas stiga mer än priset på varor och tjänster. Enligt skatteprognosen från SKL i augusti och med hänsyn tagen till införandeavgiften från och med ökar de totala skatteintäkterna inklusive utjämning med 50 mkr i jämförelse med. Merparten av ökningen går till budgeterade löneökningar för. 9

11 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Mkr Utvecklingen av verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar samt utvecklingen av skatteintäkter inklusive utjämningar (Vänstra stapeln visar nettokostnadsökning inklusive finansnetto och höger visar skatteintäkter med mera.) Nettokostnadsandel I skatteprognosen har förväntad befolkningsutveckling vägts in. Om inte befolkningsutvecklingen i Härryda kommun blir den planerade kommer alltså intäkterna att förändras och justeringar i budgeten att bli nödvändiga. % 120,0 100,0 80,0 98,5 93,9 101,0 97,8 97,6 97,9 98,3 98,0 Diagrammet redovisar nettokostnadsandel inklusive finansnetto för ,0 40,0 20,0 0, Resultat Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för perioden. Resultatet är 37,9 mkr för år, 31,0 mkr för år och 38,8 mkr för år. I budget/plan ingår ingen budgeterad reserv för kommunstyrelsen. 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0-20,0-40,0 Mkr 20,0 21,9 94,8-16,2 40,8 36,1 37,9 38,8 31, Resultatperspektivet visar vilken balans som finns mellan löpande intäkter och kostnader under året och över tiden. 10

12 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Känslighetsberäkning Känslighetsberäkningen i tabellen nedan visar vilken effekt olika händelser har på Härryda kommuns ekonomi. Små förändringar innebär stora belopp. Det är viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på kort och lång sikt eftersom oplanerade händelser, befolkningsförändringar och statliga beslut kan få en avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Känslighetsberäkning årseffekt mkr Löneökning med 1 procent inklusive sociala avgifter +/ 12,5 Räntan höjs/sänks 1 procent, på ett års sikt +/ 2,5 Inflationsförändring för övriga kostnader, 1 procent +/ 4,3 Skatteunderlagsförändring i riket, 1 procent +/ 16,1 Förändrad utdebitering med 10 öre +/ 7,8 Tillgångar och investeringar Investeringarna är budgeterade till mkr för perioden 2018, varav 260 mkr budgeteras för. Den årliga investeringen som avser den avgiftsfinansierade verksamheten varierar mellan 48 och 139 mkr. Av de budgeterade investeringarna beräknas drygt hälften kunna finansieras via resultat och avskrivningar. Mkr Nettoinvesteringar, varav finansierade med egna medel, för perioden De totala tillgångarna, det vill säga de materiella och de finansiella anläggningstillgångarna samt omsättningstillgångarna, har ökat de senaste åren och förväntas även att göra så under perioden. Det är de materiella anläggningstillgångarna som ökar till följd av att avskrivningarna är lägre än nyinvesteringarna under perioden. Mkr Diagrammet visar de totala tillgångarna för åren

13 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Långfristiga skulder Mkr Den långfristiga upplåningen budgeteras till 650 mkr år för att fram till år öka till 850 mkr. Pensionsskulden Pensionsskulden redovisas och budgeteras enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det innebär att resultatet, utöver kostnader för uppräkning, kan komma att påverkas av förändringar i beräkningssätt för det aktuella åtagandet och att soliditeten blir väsentligt lägre än med den så kallade blandmodellen. Uppräkningen av skulden bokförs som kostnader i resultaträkningen och utbetalningarna från skulden bokförs direkt mot balansräkningen. Ränta och basbeloppsuppräkning inklusive löneskatt budgeteras som finansiell kostnad. Utbetalningarna prognostiseras till cirka 32 mkr år och kommer successivt att öka till 2020-talet. I driftbudget/plan har pensionsskuldsförändringen budgeterats efter KPA:s prognos i april. Kostnaden för pensionsskuldsökning enligt fullfondering är budgeterad till 13 mkr för år, 27 mkr för år samt 35 mkr för år. Härryda kommun redovisar pensionsförpliktelser enligt den så kallade fullfondsmodellen och då uppkommer en icke likvidpåverkande resultatförbättring över tid. Förbättringen beräknas uppstå konstant från år Även för år uppstår denna effekt medan åren är opåverkade. I samband med detta har de finansiella målen justerats för att inte pensionsutbetalningar skall urholka kommunens likviditet och på sikt leda till ett högre upplåningsbehov. Soliditetsutveckling Soliditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på lång sikt och visar på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Kommunen redovisar endast ett soliditetsmått i balansbudgeten; soliditet enligt fullfondsmodellen. Målsättningen är att soliditeten skall öka med en procentenhet per år. I bokslut hade kommunen en soliditet på 17 procent, vilket är en förbättring med en procentenhet jämfört med föregående år. Den fastställda budgeten för innebär en soliditet på 18 procent, vilket innebär en förbättring med en procentenhet jämfört med föregående år. Den fastställda budgeten innebär en soliditet på 18 procent, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med budget år % Soliditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på lång sikt och visar på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Kommunen redovisar endast ett soliditetsmått i balansbudgeten; soliditet enligt fullfondsmodellen. 12

14 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Balanskrav och god ekonomisk hushållning Det så kallade balanskravet regleras i kommunallagen och tillämpas för kommuner och landsting sedan år Balanskravet är en miniminivå, som utgår ifrån att kommunerna redovisar ett positivt resultat. Kommunallagen anger att mål och riktlinjer för verksamheten ska beaktas och att finansiella mål ska anges. De finansiella målen utgör ett verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen, och därmed fastslå om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Målen syftar till att stödja kommunerna i deras strävan att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning. I och med detta är det viktigt att målen och riktlinjerna uttrycker realism och handlingsberedskap samt kontinuerligt utvärderas och omprövas. I lagen finns också en möjlighet för kommuner att använda sig av så kallade resultatutjämningsreserver, vilket kräver särskilda beslut i kommunfullmäktige. En ekonomi i balans samt en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet är nödvändiga förutsättningar för att kommunen ska kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. I fastställd budget/plan ingår mål för god ekonomisk hushållning. Fastställda mål beskrivs med plan för måluppfyllelse och nyckeltal under avsnittet God ekonomisk hushållning som börjar på sidan

15 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING Samtliga verksamheter har som mål att använda resurserna så effektivt som möjligt och ha en budget i balans. För att bedöma om målen uppnås krävs en analys av både total resursåtgång och resursåtgång per enhet och prestation. De indikatorer som tas fram syftar till att ge en bild av hur effektivt verksamheten bedrivs oavsett total resursåtgång och kvalitet. För att få en bild av kommunens kostnader jämfört med vad som förväntas enligt den mellankommunala kostnadsutjämningen analyseras standardkostnadsavvikelse i samband med uppföljning. I diagrammet nedan visas den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och förväntad kostnad för Härryda kommun i bokslut. I rapporten Vad kostar verksamheten i din kommun? som produceras av SKL och SCB redovisas indikatorer på om kommunen har högre eller lägre kostnader än vad som motiveras av den egna strukturen enligt det mellankommunala kostnadsutjämningssystemet. Avvikelser förekommer ofta och är resultatet av att kommuner prioriterar på olika sätt. Ett negativt värde innebär att de faktiska kostnaderna är lägre än de förväntade och vice versa. Som framgår av diagrammet är kostnaderna för grundskola och gymnasieskola väsentligt lägre än förväntat, medan kostnaderna för förskola, vård och omsorg samt individ- och familjeomsorg är högre än de förväntade, de sistnämnda har också ökat jämfört med år Uppgifterna måste tolkas med stor försiktighet, då det bland annat finns stora regionala skillnader i utfallet på riksnivå. Kostnaderna för individ- och familjeomsorg belastas med de förebyggande åtgärder som bokförs här. Uppgifterna redovisar inte kvalité i verksamheten. Arbete sker kontinuerligt med att analysera och jämföra kostnader och resultat med andra kommuner. Detta sker i flera olika former, både organiserat t.ex. i olika nätverk men också som egna projekt. I samband med budgetarbetet har samtliga verksamheter analyserats övergripande av ekonomifunktionen för att ge underlag till eventuella omfördelningar mellan verksamheter. Inom socialtjänsten har ett arbete med att analysera och jämföra kostnader per brukare inletts. Arbetet skall pågå kontinuerligt och ge underlag för en effektiv resurshantering och jämförelser med övriga deltagande kommuner. Från och med nästa sida redovisas indikatorer från samtliga sektorer. Indikatorerna syftar till att ge en bild av hur väl resurserna används och hur kostnadsutvecklingen ser ut över tid. 14

16 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Sektor för utbildning och kultur Indikatorer /budgetram netto i tkr för sektor utbildning och kultur Förskola 957,6 989,1 976,0 994, ,2 Nettokostnad per inskrivet barn, förskolan, tkr Nettokostnad per inskrivet barn, pedagogisk verksamhet (familjedaghem), tkr Nettokostnad per nöjdhetspoäng, förskolan, tkr (kostnad per barn/nöjdhetspoäng) Nettokostnad per nöjdhetspoäng, pedagogisk verksamhet, tkr Grundskola Nettokostnad i tkr/inv. (6 15 år) Kostnad per meritpoäng, kr Kostnad per gymnasiebehörig elev, tkr Nettokostnad/inskrivet barn i särskola, tkr Gymnasium Kostnad per betygspoäng, tkr Nettokostnad per gymnasieplats totalt, tkr Vuxenutbildning Kostnad per invånare, kronor(20 64) Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i 6 % 15 % 15 % 13 % 12 % riket (SCB) Kultur Kostnad per invånare, kronor Mediakostnad/utlån kr 2,4 2,7 3,1 3,1 3,1 Kostnad per elev i kulturskola, kr Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i 3 % 4 % 6 % 26 % 25 % riket (SCB) Förskola Nettokostnadsökningen per barn i förskolan under perioden beror framförallt på ökade kostnader för lokaler. Grundskola Nettokostnaden per barn sjunker eftersom barnantalet ökar, vilket innebär att fler barn delar på gemensamma resurser som lokaler, administration osv. Kostnaden per meritpoäng sjunker för att grundskolan budgeterar med högre meritpoängsnitt till ungefär samma kostnad per barn. Gymnasiebehörigheten ligger på samma nivå som tidigare år. Nettokostnaden per inskrivet barn i särskolan ökar på grund av höjd elevpeng inför. Gymnasium Kostnaden ligger konstant under tidsperioden. Den ökar något under vilket beror på att det då är dags för att byta ut pedagogernas datorer. Vuxenutbildning Jämfört med andra kommuner har Härryda kommun relativt höga kostnader per invånare. Däremot sjunker kostnaden i och med att antalet invånare i kommunen ökar. Kultur Kostnaden per invånare sjunker något till och med eftersom budgeten är ganska konstant medan antalet invånare ökar. Under december kommer ett nytt kulturhus i Landvetter stå klart vilket gör 15

17 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning att kostnaden ökar från. Från och med ökas anslaget för bokinköp något till följd av att verksamheten tappar statsbidrag. Sektor för socialtjänst Indikator /budgetram netto i tkr för sektor socialtjänst 503,5 503,2 516,2 525,5 543,3 Vård och omsorg Kostnad per belagd plats särskilt boende permanent (brutto tkr) Kostnad per belagd plats särskilt boende korttid (brutto tkr) Beläggningsgrad i procent, särskilt boende permanent Beläggningsgrad i procent, särskilt boende korttid Kostnad per beviljad hemtjänsttimma, egen regi Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, kostnad per hushåll med bidrag (netto tkr) 42,7 44,1 44,1 43,4 43,4 Kostnad per årsplacering HVB barn/unga (netto tkr) Kostnad per årsplacering, LVM (netto tkr) Kostnad per placerad person, slutenvård enligt SoL (netto tkr) Funktionshinder Kostnad per utförd timme personlig assistans Kostnad per plats i gruppbostad egen regi (brutto tkr) Kostnad per köpt plats (brutto tkr) Vård och omsorg Kostnad per belagd plats särskilt boende permanent: År finns en tillfällig förstärkning av demensvård, samt halvårsbudget för nyöppnade Ekdalagården Väst, vilken dock inte öppnas förrän och därmed ger hög enhetskostnad. Från och med förstärks budgeten för nattbemanningen inom särskilda boenden i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer. Funktionshinder Kostnad per plats gruppboende egen regi: Generell bemanningsminskning inom Funktionshinder genomförs från och med. Dessutom övergår en gruppbostad från vaken natt till sovande jour från år. Sista kvartalet nyöppnas Båtsmanstorpets gruppbostad. Kostnad per köpt plats: Kostnad per köpt plats är i högsta grad individberoende. 16

18 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Sektor för samhällsbyggnad Indikator /budgetram netto i tkr för sektor samhällsbyggnad 99,6 110,2 115,5 112,5 113,0 Gator Trafikbelysning totalt (kr/st) Kostnad per invånare, kr Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i riket (SCB) Park 23 % 41 % 45 % 33 % 29 % Parkhållning drift och underhåll (kr/m2) 8,2 8,9 10,8 11,2 11,3 Skötsel grönytor (kr/m2) 0,9 1,0 1,2 1,2 1,3 Kostnad per invånare, kr Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i riket (SCB) Vatten 56 % 52 % 42 % 40 % 40 % VA-kostnad i villa och år/motsvarande kostnad i riket. Kr och % 5 402/ ,4 % 5 809/ ,3 % 6 128/ ,6% 6 466/ ,9% 6 821/ ,2% Total kostnad per levererad vattenmängd, kr/m3 31,2 33,5 35,5 37,9 40,0 Avfall Kostnad avfallshantering, kr/invånare Sektorns kostnader för drift och skötsel ökar i takt med entreprenadindex. Kostnaderna för vattenverksamheten ökar under perioden, framför allt på grund av stora investeringar. Härryda kommun kommer att närma sig genomsnittskostnaden för vattentjänster bland Sveriges kommuner, där kommunen tidigare legat cirka 10 procent lägre. De ökade kostnaderna medför också att kostnaden per levererad vattenmängd ökar. För avfallsverksamheten ökar kostnaden vilket beror på införandet av matavfallsinsamling. 17

19 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Sektor för teknik och försörjningsstöd Indikator /budgetram brutto i tkr för sektor teknik och försörjningsstöd Fastighet 330,7 359,1 427,3 435,5 447,8 Genomsnittlig kostnad för ägda lokaler, kr/kvm Genomsnittlig kostnad för hyrda lokaler, kr/kvm Nyttjandegrad av lokaler, % 99, Städservice Städkostnad per kvm Måltidsservice Ätandefrekvens grundskolan (%) Genomsnittlig kostnad per måltid (kr) 32,2 31,3 31,3 31,2 30,3 IT Kostnad per digital enhet (kr)* Säkerhet Kostnad per invånare (kr) Mark och anläggning (fritid) Kostnad per invånare 7 20 år, kr Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i riket (SCB) 18 % 12 % 6 % 11 % 5 % * Avser digitala enheter i administrativa nätet för Härryda och Bollebygds kommuner Kostnaden för ägda och hyrda lokaler ökar under perioden på grund av nyproduktion respektive hyreshöjningar. För övrigt inom sektorn budgeteras generellt en minskning av kostnaderna per enhet vilket främst beror på marginaleffekter. Kostnaden per invånare för fritid varierar ganska mycket mellan åren vilket delvis beror på att en satsning på föreningsbidrag görs. Under ökar kostnaden per invånare igen och då planeras en sporthall i Mölnlycke. Dessutom är investeringsvolymen hög, vilket påverkar kapitaltjänstkostnaden. 18

20 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Sektor för administrativt stöd Indikator /budgetram netto i tkr för sektor administrativt stöd 48,8 55,8 53,3 51,3 51,3 Kansli Totala kostnader i förhållande till kommunens 0,61 0,57 0,54 0,52 0,49 nettokostnader (%) Ekonomi och upphandling Kostnad per chef (kr) Totala kostnader i förhållande till kommunens 0,87 0,85 0,79 0,76 0,73 nettokostnader (%) Kostnad per upphandling (kr) Personal Kostnad per utbetald lön (kr) Kostnad per chef (kr) Miljö- och hälsoskydd Kostnad miljö och hälsoskydd, myndighetsutövning, kr/inv. Livsmedelskontroll, kr/inv Miljö- och hälsoskyddstillsyn, kr/inv Sektorns kostnader i förhållande till kommunens övriga kostnader sjunker generellt, beroende på att det inte sker några automatiska tillskott när kommunen för övrigt växer. 19

21 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun skall medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Finansiella mål för planperiod Måluppfyllelsen mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder. Finansiella mål 2011 Soliditeten ökar med en procentenhet per år. Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader ,0 2,2 2,5 2,2 1,7 2,1 De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling, och anger därmed de finansiella förutsättningarna och ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Målen har som utgångspunkt att varje generation själv skall bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation bör behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Överskottet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå skall kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den skall behöva uttaxeras en högre skatt. Balanskravsresultatet uppgick till +38,2 mkr i bokslut. Fastställd budget/plan 2018 innebär positiva resultat. Balanskravet kommer att uppnås för samtliga år. Enligt det finansiella målet för resultatnivå behövs ett resultat på cirka 42 mkr. Detta uppnås inte i fastställd budget/plan. Kommunfullmäktige har trots det bedömt att resultatnivån är tillräcklig för perioden då effekten av fullfondsmodellen inte uppstår fullt ut dessa år och att likviditeten av det skälet inte urholkas under perioden. Målsättningen är att soliditeten skall öka med en procentenhet. I bokslut hade kommunen en soliditet på 17 procent, vilket är en förbättring med en procentenhet jämfört med föregående år. Den fastställda budgeten innebär en soliditet på 18 procent, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med budget år. 20

22 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, behovstäckning inom förskoleverksamheten, grundskola och gymnasiet samt bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nedan redovisas de fastställda verksamhetsmålen samt förvaltningens plan för måluppfyllelse. Verksamhetsmål Indikator Befolkningstillväxt (%). 1,1 1,5 1,4 1,5 1,4 Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 % kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Antalet påbörjade bostäder. Antal upplåtelseformer av nyproducerade bostäder i större exploateringsområden. Utbud av antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade flerbostadshus (1 5 rum och kök). Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ). Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, %. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %. Andel grundskoleelever åk 9 med betyg i alla ämnen, %. Andel elever med slutbetyg efter 4 år exklusive IMprogrammen. (Hulebäcksgymnasiet) Antal ej verkställda beslut inom 3 månader avseende särskilt boende (Mätdag 31/12) Behov av särskilt boende Antal platser särskilt boende (Mätdag 31/12) Antal BGT-lägenheter (Mätdag 31/12) Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år Antal lägenheter för funktionsnedsatta Bostadsförsörjningsprogram upprättas med en genomförandetid på fem år och med en årlig revidering av programmet. Programmet är det planeringsverktyg som utgör grunden för befolkningstillväxten och är också ett planeringsunderlag för övriga sektorer. Genom exploateringsavtal med olika aktörer ska kommunen skapa ett varierat utbud av bostäder och utnyttja konkurrensen bland bostadsproducenterna. Förskolan lever upp till lagkravet och alla vårdnadshavare som är berättigade till, och önskar förskoleplats, erbjuds detta inom fyra månader. I och med utbyggnaden av förskolor erbjuds alla 21

23 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING vårdnadshavare sitt val beträffande verksamhetsform och verksamheten fortsätter att anpassa sig efter vårdnadshavarnas önskemål. Slutbetyg från gymnasiet är den absolut viktigaste variabeln för att unga ska få tillträde till arbete eller fortsatta studier. Behörighet till gymnasiets nationella program är en förutsättning för detta. I verksamheternas systematiska kvalitetsarbete kommer arbetet med styrdokumenten att fortsatt prioriteras. Grundskolan kommer att utveckla formerna för ämnesövergripande arbetssätt och planerar samarbete med de tvärvetenskapliga programmen på Hulebäcksgymnasiet. Grundskolan kommer även att delta i den statliga satsningen Matematiklyftet. Alla undervisande matematiklärare kommer under en treårsperiod att ingå i ämnesgrupper som handleds i matematikdidaktik av särskilt utsedda matematikhandledare. Verksamheten kommer också att ingå i ett projekt med Navet i Borås för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik. Hulebäcksgymnasiet har ett samarbete med naturvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet. För att ytterligare förstärka samarbete mellan verksamheterna och stimulera intresset för naturvetenskap, teknik och matematik har sektorn tillsatt en projektledare under perioden. Grundskolan och gymnasiet deltar båda i ett GR-gemensamt ESF-projekt kring drop-outs och verksamheterna har fått stimulansmedel för elevhälsan från Skolverket. Samarbetet med GR om studie- och yrkesvägledning kommer att vidareutvecklas och verksamheterna kommer också att öka kontakterna med arbetsliv och näringsliv för att öka möjligheterna till samarbete, fadderföretag och praktikplatser. Samarbetet Teknikskola för flickor är exempel på samverkan mellan Hulebäcksgymnasiet och grundskolans senaredel. Dessutom har ett samarbetsområde utvecklats för att öka grundskolans elevers förståelse och intresse för gymnasieskolans yrkesprogram. Arbetet består av att elever från yrkesprogrammen genomför praktiska övningar tillsammans med grundskolans elever. Gemensamma arbetslivsdagar för åk 8 och åk 2 på gymnasiet planeras också under perioden. Ett annat exempel är att ett läromedel producerats av gymnasielever för att användas av grundskolans elever. Genom introduktionsenheten för nyanlända elever, Välkomsten, har ett samarbete mellan grundskolan och gymnasiet inletts för att ge de nyanlända eleverna bästa möjliga förutsättningar för att tillgodogöra sig sina tidigare kunskaper. Ett arbete har inletts för att underlätta elevernas övergång från grundsärskolan till gymnasiesärskolan genom att ett nätverk mellan ansvariga rektorer har bildats. Fler gemensamma fokusområden kan vara aktuella såsom t ex betyg och bedömning och kompetensutveckling. I förvaltningens arbete med lokalresursplaneringen (LRP) utformas planer för att tillgodose behov av särskilt boende för äldre enligt en modell som är baserad på kommunens befolkningsprognos. Antalet äldre i kommunen ökar och andelen äldre av befolkningen blir större. Den enhet som för närvarande ligger i malpåse på Ekdalagården beräknas tas i drift. Bygårdens särskilda boende byggs ut i två etapper varav den första, som innebär ett tillskott med 9 lägenheter görs, och den andra, som innebär ett tillskott av 16 lägenheter, planeras hösten. LSS-handläggarna har god kännedom om de stödinsatser som kommunens invånare med funktionsnedsättning har. Informationen och den samlade bedömningen av behovet ligger till grund för lokalresursplaneringen och utbyggnad av bostäder i enlighet med LSS-lagstiftningens målsättning. Behovet av lägenheter är bedömt utifrån varje enskild individ. Bostadsönskemålen har förändrats under senare år och fler personer söker boendealternativ som ger en högre grad av självständighet. I utbyggnadsplanen finns därför under perioden 2018 årligen alternativ där detta erbjuds, såsom servicebostad och särskilt anpassad bostad. Båtsmanstorpets gruppbostad som tillfälligt används inom individ- och familjeomsorgen beräknas öppna igen som gruppbostad. År 2017 finns en ny gruppbostad i Landvetter eller Mölnlycke i planen. För personer under 19 år köper kommunen platser av annan utförare. 22

24 KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL PERSONAL Härryda kommun som arbetsgivare Det personalpolitiska programmet (PPP) beskriver de förhållningssätt som ska genomsyra organisationen. PPP är uppbyggt kring tre grundperspektiv; medarbetarskap, ledarskap samt kommunikation och samverkan. Programmet ska vara levande och det är viktigt att alla deltar och engagerar sig i arbetet. Utifrån PPP sker ett löpande utvecklingsarbete inom olika personalpolitiska områden. PPP ska medverka till att Härryda kommun kan uppfylla kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare: Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Medarbetarskap Alla medarbetare ska utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Man ska vara medveten om det egna ansvaret för utveckling av verksamheten och av sig själv. Man ska ha insikt om det egna uppdraget och dess förutsättningar. Introduktion för nyanställda För att ge samtliga medarbetare en grundläggande kunskap om kommunens organisation och uppdrag anordnas två halvdagars kommungemensam introduktion för nyanställda. Genom introduktionen får medarbetarna kommunkunskap och kunskap i bemötandefrågor samt inblick i kommunens verksamheter, juridik och geografi. Kommundirektören, sektorscheferna samt ett par funktionschefer medverkar. Utöver den centrala introduktionen ska medarbetarna genomgå ett introduktionsprogram inom den enhet där de anställts. Hälsa och trivsel Härryda kommun eftersträvar att få så många medarbetare som möjligt att inse vikten av att leva ett hälsosamt liv. Genom hälsofrämjande arbete är målet att på sikt medverka till ett totalt bättre hälsoläge bland medarbetarna. En hälsoutvecklare driver och samordnar det hälsofrämjande arbetet. Hälsoutvecklaren har kontakt med cirka 120 hälsoinspiratörer runt om på kommunens arbetsplatser, samt stödjer arbetsgrupper genom riktade hälsoinsatser, till exempel kost och sömn för medarbetare som arbetar natt. Hälsoutvecklaren arrangerar föreläsningar och aktiviteter inom områdena trivsel, gemenskap och hälsa. Dessa erbjuds till medarbetarna kostnadsfritt eller till ett reducerat pris. Genom kommungemensamma aktiviteter ska samhörigheten öka och den sociala gemenskapen förbättras. Kommunen har ett nära samarbete med Härryda kommuns kultur- och idrottsförening (HKIF) som arrangerar aktiviteter inom områdena hälsa, kultur och idrott. Oasen förebygger och utvecklar För att förebygga ohälsa och utveckla verksamheten finns Oasen, en enhet inom personalfunktionen som är tillgänglig för alla medarbetare. Oasen arbetar med såväl arbetslagsutveckling som samtalsstöd till enskilda medarbetare samt med stresshantering och massage. Oasen arbetar även med rehabilitering av medarbetare i nära samarbete med personalspecialisterna. Företagshälsovård och personalstöd Då Härryda kommun satsar mycket på främjande och förebyggande personalvård i egen regi är företagshälsovårdens främsta uppgift att arbeta med pågående rehabiliteringsärenden. Medarbetare som behöver stöd och råd inom områdena ekonomi, juridik, relationer och hälsa erbjuds personalstöd i form av telefonrådgivning hos S:t Lukasstiftelsen. Såväl personliga som arbetsrelaterade problem kan tas upp och tjänsten är kostnadsfri för medarbetaren och går att nå hela dygnet. 23

25 KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var 6,1 procent under. Genom ett aktivt arbete med bland annat hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser ska sjukfrånvaron sänkas. Trenden i samhället är en ökad sjukfrånvaro. Målet är att sjukfrånvaron ska sänkas till 4,8 procent till. Nöjd medarbetare För att bland annat få besked om vilka förbättringsområden som finns i verksamheterna genomför kommunen vartannat år en medarbetarundersökning som även visar ett Nöjd-Medarbetar-Index (NMI). Samtliga chefer ska genomföra aktiva insatser inom de förbättringsområden som, i medarbetarenkäten, anges för verksamheten års resultat gav 55 i NMI, vilket var en nedgång med fyra enheter jämfört med Målet är att höja NMI-värdet för förvaltningen med fyra enheter under för att åter få NMI 59. Heltid och flexibel arbetstid Genom aktiva insatser, bland annat Heltidsprojekt, har andelen heltidsanställda i kommunen ökat de senaste åren. Idag har cirka 81 procent av kommunens cirka anställda heltidstjänster. Kommunen ska fortsätta sträva efter att minimera antalet ofrivilliga deltidsanställningar. Många medarbetare har möjlighet till flexibel arbetstid och kan påverka hur arbetet läggs upp genom kommunens avtal om årsarbetstid. Strategisk kompetensförsörjning Som ett led i att möta framtida krav på arbetskraft har kommunen tillsammans med de fackliga organisationerna tagit fram en strategisk kompetensförsörjningsplan. en anger vilka grupper som kommunen anser svårrekryterade i framtiden. Insatser ska genomföras för att förbättra möjligheterna att rekrytera och behålla vissa svårrekryterade grupper. Detta sker bland annat genom löneökningar för strategiska grupper utanför ordinarie löneöversyn. Attraktiv arbetsgivare Det är av största vikt att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna konkurrera om kompetent arbetskraft och därmed säkra den framtida personalförsörjningen. Det personalpolitiska programmet beskriver vad Härryda kommun står för som arbetsgivare och vilka förhållningssätt som genomsyrar organisationen. Vidare erbjuds medarbetarna olika förmåner, bland annat erbjuds alla medarbetare: löneväxla för att pensionsspara. möjlighet att hyra miljöbil genom bruttolöneavdrag. möjlighet att köpa busskort genom arbetsgivaren. Ledarskap Alla chefer ska vara medvetna om sitt ansvar som förebild och kulturbärare. Man ska ha förmåga att anpassa sitt ledarskap efter situationen och respektive medarbetare. Som chef ska man utifrån en positiv människosyn visa tillit till sina medarbetare. Man ska ha mod att leda. Ledarskapsutveckling Att utveckla ledare och ledarskap är en strategiskt viktig fråga för Härryda kommun. Inom kommunen finns sedan några år tillbaka en gemensam chefsutbildning för nytillträdda chefer. Under det kommande året introduceras en vidareutbildning för chefer som varit verksamma under några år. Förvaltningen har också gemensamma chefsdagar för samtliga chefer inom kommunen och anordnar chefsfrukostar där fokus ligger på hälsa och ledarskap. 24

26 KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL Kommunikation och samverkan Som medarbetare ska vi visa respekt för varandras olikheter. Vi ska vara delaktiga och engagerade samt ha förmåga att lyssna och föra en öppen dialog. Vi ska vara tydliga och sakliga och ha förmåga till helhetssyn. Kommunikation och samverkan är de perspektiv som binder samman ledarskapet och medarbetarskapet i organisationen. Samverkansavtalet reglerar bland annat medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar (APT) samt medarbetarnas möjlighet till delaktighet via enhetsråd, verksamhetsråd, sektorsråd och central samverkansgrupp. Kommunen strävar efter att öka medarbetarnas delaktighet och inflytande på arbetsplatserna. Genom utbildningen FAS Arbetsliv ska arbetsgrupper inspireras att utveckla såväl verksamheten som sig själva. Kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare Tre frågor om helhetsbedömning, förväntningar och ideal är hämtade från Statistiska Centralbyrån (SCB). De används i undersökningar i syfte att mäta kunders, medborgares eller medarbetares nöjdhet. De sammanvägda resultaten på de tre frågorna utgör ett Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) med vars hjälp man kan jämföra sina resultat med andra som mäter på samma sätt. NMI kan anta värden mellan 0 och 100. (0 40 = Inte godkänd = OK = Nöjd = Mycket nöjd). Verksamhetsmål Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Indikator Nöjd medarbetarindex (NMI) Härryda kommun, totalt Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad Sektor för teknik och försörjningsstöd Sektor för administrativt stöd Indikatorn Mitt arbete är meningsfullt anges i en 5-gradig skala. Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. Sektorn för utbildning och kultur: Målet är att höja NMI till 55 och därmed få nöjda medarbetare. Fokus är på åtgärder och uppföljningar enligt enheternas handlingsplaner utifrån medarbetarundersökningen. Sektorn kommer aktivt att arbeta med att fler medarbetare ska uppleva en rimlig arbetsbelastning. Sektorn för socialtjänst: Målet är att medarbetarna ska känna en delaktighet i verksamhetens arbete. Detta börjar med att det personalpolitiska programmet ska vara ett levande dokument inom sektorn. Sektorn ska även fortsätta erbjuda heltidsanställningar inom Vård och Omsorg och se över om det finns utrymme för liknande satsningar. Inom sektorn ska det också satsas på validering och utbildning samt individuella kompetensutvecklingsplaner. Sektorn för samhällsbyggnad: Målet är att successivt höja NMI till 67. Fokus är på bra arbetsmiljö, goda utvecklingsmöjligheter, god introduktion för nyanställda och att eftersträva en jämn arbetsbelastning. 25