Verksamhetsberättelse 2017 Kommunövergripande

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen den 12 mars 2018 HK2601, v1.0,

2 Innehållsförteckning Härryda kommun... 3 Kommunövergripande... 3 Politisk organisation... 3 Målstyrning och måluppfyllelse... 6 Ekonomi i korthet Mål för god ekonomisk hushållning Effektiv resursanvändning Personal Finansförvaltningen Sektorsövergripande Miljö Energipolitiska inriktningsmål Folkhälsa samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS) Bilaga indikatorer Sektorsövergripande

3 Härryda kommun Kommunövergripande Politisk organisation Den politiska organisationens uppgifter Kommunfullmäktiges uppgifter framgår av kommunallagen. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av annan större vikt för kommunen, såsom mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt, årsredovisning och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunfullmäktige ska också vara ett forum för idéer, debatt och information och ge allmänheten möjlighet till insikt i besluten. I fullmäktige finns tre fasta beredningar och vid behov finns tillfälliga beredningar. För närvarande har en tillfällig demokratiberedning tillsats. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska vidare ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund. Styrelsen ska också bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige, ha hand om den ekonomiska förvaltningen och verkställa fullmäktiges beslut. Såsom nämnd svarar kommunstyrelsen för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Kommunstyrelsen har ett ekonomiutskott. Revisorerna ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på den kommunala revisionen, och bedriva verksamheten i enlighet med Kommunal revision vägledande principer. Valnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter vid val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige och Europaparlamentet samt vid folkomröstningar med mera. Miljö- och bygglovsnämnden ska fullgöra de lagstadgade uppgifter som bland annat föreskrivs i plan- och bygglagen, miljöbalken samt livsmedelslagen. Överförmyndarnämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på överförmyndarnämnd. Den sociala myndighetsnämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på socialnämnd. 3

4 Informationsmått Kommunfullmäktige Antal sammanträden, per år Antal ledamöter Antal ersättare Kommunstyrelsen Antal beslutssammansträden, per år Antal informationssammanträden, per år Antal sammanträden med genomgång av kommunens verksamhetsberättelse, per år Antal ledamöter Antal ersättare Valnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Miljö- och bygglovsnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Överförmyndarnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Social myndighetsnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Revisorer Antal ledamöter Antal ersättare Plan Utfall Utfall 2016 Utfall 2015 Ekonomi Politisk organisation, tkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut 2016 Budget 2018 Intäkt Kostnad Nettokostnad, varav Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Valnämnd Miljö- och bygglovsnämnd Överförmyndarnämnd Social myndighetsnämnd Revisorer Fasta beredningar

5 Den politiska organisationen visar ett underskott om 0,7 mkr jämfört med budget. Kostnaderna har ökat med 15 procent jämfört mot föregående år. Detta hänförs främst sig till ökade kostnader för konsulter som har gjort översyn över den politiska organisationen och styrmodell. Kostnaderna för arvoden ligger i nivå med budget. I budget 2018 finns inlagt en utökning med 50 tkr. 5

6 Målstyrning och måluppfyllelse Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Modellen är anpassad till lagstiftningen om god ekonomisk hushållning. Styrning sker dels genom att följa kommunallagens krav om att anta mål för god ekonomisk hushållning och dels genom en modell för politisk målstyrning som fastställts för Härryda kommun. Enligt kommunallagen ska det för verksamheten anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har fastställt två finansiella mål och fyra verksamhetsmål. Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämna miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Härrydamodellen bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. Politiska inriktningsmål fastställs av kommunfullmäktige. Dessa mål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen upprättar politiska verksamhetsmål utifrån de antagna politiska inriktningsmålen. Till varje verksamhetsmål finns ett antal indikatorer. De ska visa om verksamheterna är på rätt väg för att uppnå målen och visa hur långt de kommit. Indikatorerna ger dock inte alltid en heltäckande bild av måluppfyllelsen, utan kompletteras därför med andra beskrivningar av resultat och i analyser. Fastställd budget är överordnad målen. Målen följs upp tre gånger per år. Fullmäktige har fastställt ett nytt arbetssätt för styrning vilket ska implementeras inför verksamhetsåret

7 Verksamhetsmål Antal mål Uppfyllt (i %) Delvis uppfyllt (i %) Ej uppfyllt (i %) Har ej kunnat bedömas (i %) Personal Miljö Energipolitiska inriktningsmål Folkhälsa samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Effektiv resursanvändning Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd Totalt (andel anges i genomsnitt) Sammanfattning av måluppfyllelse Bedömningen symboliseras av pilar med nedanstående innebörd. Det är verksamhetsmålet som bedöms. Symbolisering av pilar används även för bedömning av de finansiella målen. Måluppfyllelse för kommunstyrelsens verksamhetsmål Måluppfyllelsen bedöms god då 96 procent av kommunstyrelsens 156 verksamhetsmål är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Av verksamhetsmålen är 114 uppfyllda, 36 delvis uppfyllda och sex är ej uppfyllda. Personal Sjukfrånvaron för var 7,2 procent, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Korttidsfrånvaron, dag 1-14, minskade med 0,1 procentenheter och den längre sjukfrånvaron, mer än 14 dagar, ligger kvar på 4,4 procent. Trenden i samhället är en ökad sjukfrånvaro men genom ett aktivt arbete med bland annat hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser ska sjukfrånvaron sänkas. Målet är att sjukfrånvaron inom förvaltningen som helhet ska sänkas till 5 procent Miljö Ett av kommunens miljömål har inte uppfyllts. Målet "Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter och vid befintliga fastighetsbestånd är energianvändningen oberoende av fossila bränslen" nås inte. Andelen olja för uppvärmning är ca 2 procent, men har ökat senaste tre åren och var ca 50 m3. Ökningen beror delvis på att påfyllnad belastat. Då värmepumpar inte fungerat har olja använts istället. Nya lokaler är energieffektiva och fossilfria. Kommunen köper sedan även förnybar fjärrvärme i Mölnlycke och Landvetter. Verksamhetsmål inom sektorn för utbildning och kultur Totalt sett har sektorn en god måluppfyllelse. Av sektorns 26 verksamhetsmål bedöms 18 som uppfyllda och 8 som delvis uppfyllda. 7

8 Förskolan visar genom resultaten på GR:s nya brukarenkät att vårdnadshavarna i stort ger förskolan goda betyg; i flera fall är resultaten högre än de förväntade. Brukarundersökningarna används på enhetsnivå som en del i det lokala kvalitetsarbetet. Grundskolans resultat ligger fortsatt på en hög nivå i ett nationellt perspektiv och Härryda har bäst resultat inom GR även med hänsyn till elevernas förväntade resultat utifrån socioekonomiska förutsättningar. Det finns dock fortfarande utmaningar att arbeta med som skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat, skillnader mellan olika enheter och på en del håll behöver arbetet för trygghet och studiero stärkas. Hulebäcksgymnasiet har fortsatt goda resultat och håller sin position som en attraktiv gymnasieskola i regionen. Elevenkäten visar på mycket hög trivsel och trygghet. En nedgång i värdet på studiero behöver följas, men kan ha samband med att skolan är mycket välfylld. Antalet nyanlända är fortfarande högt på Språkintroduktion. Där behövs särskilda insatser för att öka möjligheterna till integration och ett fordonsprogram med språkstöd kommer att starta. Kulturverksamheten visar på goda resultat överlag. Antalet aktiviteter och program har ökat. Biblioteken har hög utlåning och kulturskolan lockar en stor andel av kommunens barn och ungdomar. Kulturskolan har med stöd av statsbidrag försökt bredda sin verksamhet och nå ut till nya målgrupper. Verksamhetsmål inom sektorn för socialtjänst Av 25 verksamhetsmål gör sektorn bedömningen att 22 stycken är uppfyllda, två delvis uppfyllda och ett ej uppfyllt. Överförmyndarnämndens kansli har en god måluppfyllelse på samtliga verksamhetsmål. Antal pågående ärenden vid årets slut var 228 st. Verksamheten ska präglas av saklighet, opartiskhet och rättssäker handläggning. Framgångsfaktorer är tydliga strategier, målstyrning och kvalitetsmedveten verksamhet. Inom vård och omsorg är måluppfyllelsen god. Framgångsfaktorer inom verksamheten är tydlig målstyrning, uppdragstydlighet, kvalitetsmedveten verksamhet med brukaren i fokus, en hög grad av kostnadsmedvetenhet och en helhetssyn. Utmaningar som verksamheten står inför är bland annat personalförsörjning och att kunna bibehålla de grundkrav på kompetens som förutsätt idag. Inom hälsa och bistånd bedöms samtliga verksamhetsmål vara uppfyllda. Framgångsfaktorer inom verksamheten är god palliativ vård och att bosamordningen har hittat sina former för verkställighet av beslut enligt LSS. Utmaningar som verksamheten står inför är lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård som börjar att gälla from år 2018 vars införande kommer att leda till stora förändringar som berör flera huvudmän, yrkesgrupper och den enskilde kommuninvånaren. Inom individ- och familjeomsorg samt funktionshinder bedöms 8 mål vara uppfyllda, ett som delvis uppfyllt och ett ej uppfyllt. Verksamhetsmål inom sektorn för samhällsbyggnad Sektorn uppnår huvuddelen av sina mål. Av 31 verksamhetsmål anses 19 uppfyllda, nio delvis och tre ej uppfyllda. Inom mark och bostad är tre av sju mål helt uppfyllda, tre delvis och ett mål ej uppfyllt. Målet gällande antalet påbörjade och färdigställda bostäder är ej uppfyllt. Det låga antalet färdigställda bostäder hänförs till försenade byggstarter 2016 och 2015 där orsaken till förseningar varierar mellan projekten. Mölnlycke fabriker har tidigare prognostiserats med byggstart Nu beräknas byggstart till Volymmässigt innehåller fabriksområdet cirka hälften av kommunens planerade byggstarter under en treårsperiod. Utöver Mölnlycke fabriker pågår idag detaljplanearbete som innehåller totalt drygt 2500 bostäder. Just nu upplevs dock en svacka gällande startade och inflyttningsklara bostäder. Det finns ingen tillgänglig mark för framtida verksamhetsetableringar i Rävlanda där det i dagsläget heller inte finns efterfrågan, och målet kan ej anses helt uppfyllt. Av plan och bygglovs två verksamhetsmål har ett mål uppfyllts och ett mål delvis uppfyllts. Handläggningstiden för bygglov har varit max 10 veckor. Totalt har tre detaljplaner antagits under, varav samtliga tagit längre tid att ta fram än vad som anges som verksamhetsmål. Antalet bostäder i de 8

9 antagna detaljplanerna är drygt 900 bostäder. Trafik uppnår åtta av tio mål. Målet med god kollektivtrafik uppnåddes inte då flera kollektivtrafiknära nybyggnationer försenats. Under året har sex av tio nya bostäder tillgång till kollektivtrafik med minst 40 avgångar per vardagsdygn. Ett av de större utbyggnadsområdena, Landvetters Backa har inte kollektivtrafik med fler än 40 avgångar. Målet om minst tio procent tillgängliga platser på pendelparkeringar uppnås ej i Mölnlycke och målet anses bara delvis uppfyllt. Vattenverksamheten har nio verksamhetsmål och sex av dem är uppfyllda, två delvis och ett ej uppfyllt. Ej uppfyllt avser färre än 15 klagomål gällande lukt och smak per år. Två mål bedöms delvis uppfyllda där det ena verksamhetsmålet är att redundansen för reservvatten till år 2025 ska vara 100 procent. Det andra verksamhetsmålet är att 53 procent av de enskilda avloppen är anslutna till kommunala vattentjänster till år Båda målen är långsiktiga och bedöms därför delvis uppfyllda. Avfallsverksamheten anser att målet för avfallsminimering år 2020 kommer att vara uppfyllt då uppföljningen visar minskade mängder grovavfall såväl som kärlavfall. Två mål anses dock delvis uppfyllda. Mål avseende ökad materialåtervinning anses vara delvis uppfyllt. Mängden brännbart avfall minskar till förmån för återvinning och resulterar i en materialkvalitet som kan ersätta jungfruliga material. Verksamhetsmål inom sektorn för teknik och förvaltningsstöd Av sektorns 29 mål bedöms 24 vara uppfyllda, fyra delvis uppfyllda och ett är inte uppfyllt. Exempelvis har målet att boende på kommunens särskilda boenden kan välja mellan två maträtter till middag uppnåtts. Ny städmetod för golvvård har medfört att mängden kemikalier kunnat minskas ytterligare. Kommunens serverrum har moderniserats och försetts med ny kylanläggning vilket sänkt energiåtgången. Backaskolan som togs i drift under året har fått beröm för sin utformning och uppmärksammats även utanför Härryda kommun. Kommunens förmåga att hantera olika typer av oönskade händelser har under året ökat. Erfarenheter från skarpa händelser samt utveckling och övning av krisorganisationen har bidragit till detta. IT-driften har under året haft två större utmaningar som påverkat måluppfyllelsen negativt. Under flera månader var det störningar i VDI-miljön vilket påverkade många medarbetare och i början av hösten uppstod stora problem för våra pedagoger när en migrering inte gick som planerat. Verksamhetsmål inom sektorn för administrativt stöd Tolv av sektorns tretton verksamhetsmål bedöms uppfyllda och ett mål delvis uppfyllt. Målet att kommunen ska ha en korrekt och aktuell redovisning anses vara delvis uppfyllt då avsteg från vissa rekommendationer gjorts. 9

10 Ekonomi i korthet Driftredovisning Driftredovisning Drift per sektor, tkr Verksamhetskostnader Bokslut Budget Avvikelse Bokslut 2016 Budget 2018 Politisk organisation Utbildning och kultur Socialtjänst Samhällsbyggnad varav affärsdrivande verksamhet Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd Summa sektorer Finansförvaltningen (exklusive skatteintäkter och finansnetto) Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter och finansnetto Resultat Nettokostnaderna har jämfört med föregående år ökat med sex procent medan skatteintäkter och utjämning stigit med knappt fem procent. Trots detta redovisas ett positivt resultat om 93 mkr. Årets resultat innebär en positiv budgetavvikelse med 55 mkr där sektorerna bidrar med 23 mkr och finansförvaltningen med 32 mkr. Sektorernas överskott förklaras främst av att samhällsbyggnad slutredovisar fem exploateringsprojekt med ett totalt överskott om 58 mkr. Samtidigt visar socialtjänsten ett underskott till följd av höga kostnader för placeringar av barn och unga. Till följd av ökade skatteintäkter och lägre finansiella kostnader visar finansförvaltningen ett överskott. Kommunstyrelsens reserv för oförutsedda kostnader har inte heller ianspråktagits under året. 10

11 Specificering av nettobudgetens förändring Belopp i tkr Verksamhetskostnader KF Budget Ombudgetering av löneökningar enligt delegationsbeslut Summa reviderad budget Politisk organisation Utbildning och kultur Socialtjänst Samhällsbyggnad varav affärsdrivande verksamhet Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd Summa sektorer Finansförvaltningen (exklusive skatteintäkter och finansnetto) Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter och finansnetto Resultat Jämfört med den budget som kommunfullmäktige fastställde i november har justeringar mellan anslagsbildningsnivåerna skett med anledning av lönerevision samt organisationsförändringar. Investeringsredovisning Investering per sektor, tkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut 2016 Budget 2018 Utbildning och kultur Socialtjänst Samhällsbyggnad varav affärsdrivande verksamhet Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd Summa nettoutgifter Nettoutgifterna för uppgår till 299 mkr, vilket innebär en avvikelse på 317 mkr. Avvikelsen beror främst på överskott från sektorn samhällsbyggnad och teknik och förvaltningsstöd. Samhällsbyggnads totala investeringar uppgår till 133 mkr exklusive de anläggningar som belastat exploateringsprojekt. Det innebär att 168 mkr av budgeterade 302 mkr inte förbrukats under året. Detta beror till stor del på tidsförskjutningar och fördröjningar av projekt till följd av överklagande och ytterligare utredningar. Teknik och förvaltningsstöds investeringsutgifter uppgår till 147 mkr, vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse med 131 mkr. Merparten förklaras av tidsförskjutningar men även på grund av att några projekt inte kommer att bli av på grund av nya beslut. 11

12 Specificering av nettobudgetens förändring Investering per sektor, tkr KF Budget Ombudgetering bokslut 2016 enligt KF Ombudgetering för konstnärlig utsmyckning Summa reviderad budget Utbildning och kultur Socialtjänst Samhällsbyggnad varav affärsdrivande verksamhet Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd Summa nettoutgifter Informationsmått Plan Utfall Utfall 2016 Utfall 2015 Antal invånare per 31/ Area per invånare, m² (Kommunens totala area 292 km²) Verksamhetens nettokostnad per invånare, kronor Årets resultat per invånare, kronor Summa anläggningstillgångar per invånare, kronor Eget kapital per invånare, kronor Pensionsskuld per invånare (inkl löneskatt 24,26 %), kronor (exkl. kortfristig skuld/avgiftsbestämd del) Långfristiga skulder per invånare, kronor Skattesats 20,62 20,62 20,62 20,62 Skatteintäkt inkl. inkomstutjämning per invånare, kr

13 Mål för god ekonomisk hushållning Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Sammanfattning av god ekonomisk hushållning De finansiella målen överträffar målsättningarna med god marginal och har gjort så under de senaste fyra åren. Både resultat och soliditet har utvecklats starkt. Av fyra verksamhetsmål bedöms två som uppfyllda, ett som delvis uppfyllt och ett mål är inte uppnått. På grund av minskande byggnation bedöms Härryda kommun endast delvis uppnå god ekonomisk hushållning. Finansiella mål Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Utfall Utfall 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Soliditeten ökar med en procentenhet per år Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. 4,8 6,5 6,5 7,5 Måluppfyllelsen mäts och analyseras i rullande fyraårsperioder. Kommunfullmäktiges finansiella mål syftar bland annat till att klara av framtida pensionsutbetalningar utan att urholka kommunens likviditet på sikt. Kostnaden enligt fullfondering är 15 mkr lägre än kostnaden enligt blandmodellen. Kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppnås med god marginal. Härryda kommun redovisar ett överskott på 93 mkr för år, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 55 mkr. Resultatet motsvarar 4,8 procent av verksamhetens nettokostnad. För uppgår soliditeten till 29 procent, vilket är en förbättring med en procentenhet jämfört med föregående år. Förbättringen beror framförallt på ett positivt resultat. Låneskulden vid årsskiftet var 763 mkr varav 600 mkr avser banklån och resterande 163 mkr avser huvudsakligen en bokförd skuld till va-kollektivet för anläggningsavgifter för vatten och avlopp. Den långfristiga skulden är 97 mkr högre än föregående år. Soliditeten har de senaste fyra åren ökat med 10 procentenheter, vilket måste anses som tillfredsställande. Även resultaten mätta under en fyraårsperiod uppnår de nya finansiella målen. 13

14 Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, förskoleverksamheten, grundskola och gymnasiet samt bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nedan redovisas de fastställda verksamhetsmålen med förvaltningens bedömda måluppfyllelse. Verksamhetsmål Indikator Utfall Utfall 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på lägst 1,5 % kan mötas med alla bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Befolkningstillväxt, andel (%) 0,8 1,2 1 1,5 Antal färdigställda lägenheter Andel av större exploateringsområden med alla tre upplåtelseformerna, %. Antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade områden med flerbostadshus (1 5 rum och kök). Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ) Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, %. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % Andel elever med examen inom fyra år, inklusive IV/IM, % Arbetslöshet, inklusive personer i program med aktivitetsstöd, år (% av befolkningen i Härryda kommun) Arbetslöshet, inkl personer i program med aktivitetsstöd, år (% av befolkningen i Länet) Antal ej verkställda beslut inom tre månader avseende särskilt boende ,4 92,2 92,1 95,1 76,3 75,2 77,2 80,7 2,5 3,3 4,7 6,4 5,1 6 6, Behov av särskilt boende, personer Antal platser särskilt boende Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år, personer Antal lägenheter för funktionsnedsatta Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på lägst 1,5 % kan mötas med alla bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Befolkningstillväxten under uppgick till 0,8 procent, dvs betydligt lägre än den befolkningsökning som kommunen har som mål att bygga bostäder för. Målet är därmed inte uppnått. Sett över tid bedöms ändå målet fullt möjligt att nå. Inom pågående och nyligen laga kraftvunna detaljplaner ryms närmare 3000 bostäder vilket motsvarar års bostadsproduktion i enlighet med målet. Under året har byggstart meddelats för 294 bostäder. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Vårdnadshavare erbjuds att välja mellan förskola och pedagogisk omsorg. Alla barn får en plats i sin kommundel om så önskas, men inte alltid på önskad förskola. Målet bedöms som uppfyllt. 14

15 Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Både andelen elever från grundskolan som blev behöriga till gymnasiet och andelen elever som tar studentexamen inom fyra år har ökat något och är fortsatt hög i förhållande till andra kommuner. Även om alla elever inte når gymnasieexamen så går många ut till arbete och försörjning - både de som studerat på yrkesprogrammen och de som läst högskoleförberedande program. Några fortsätter ett fjärde år och en del läser vidare på Vuxenutbildningen i den takt som passar dem bäst. Ungdomsarbetslösheten är mycket låg. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Alla äldre som under året beviljats plats på särskilt boende har fått ett erbjudande inom tre månader. De personer vars beslut ej blivit verkställda har själva tackat nej till det erbjudande de fått. Vid årsskiftet fanns sju personer med funktionsnedsättning som väntat mer än tre månader på att få sitt boendebeslut verkställt. Nästan alla har erhållit ett erbjudande men tackat nej. För några barn/ungdomar med särskilda behov köper kommunen plats av annan vårdgivare. 15

16 Effektiv resursanvändning Alla verksamheter ska använda resurserna så effektivt som möjligt och ha en budget i balans. För att bedöma om målen uppnås krävs en analys av både total resursåtgång och kostnad per enhet och prestation. Förvaltningen analyserar och jämför kontinuerligt kostnader och resultat med andra kommuner för att ge politiska beslutsunderlag för en eventuell omfördelning mellan verksamheter. Analyser sker både i olika nätverk och som egna projekt. Analysen Effektiv resursanvändning innehåller mått som ska ge en bild av hur effektivt verksamheten bedrivs, oavsett total resursåtgång och kvalitet. De flesta måtten är hämtade från den kommungemensamma databasen Kolada. Måtten innehåller bland annat den nettokostnadsavvikelse, som är den kostnad en kommun förväntas ha enligt den mellankommunala kostnadsutjämningen. Avvikelser förekommer oftast och är resultatet av skiftande ambitionsnivå och effektivitet. Diagrammet nedan redovisar den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och förväntad kostnad för Härryda kommun i bokslut 2015 och Ett negativt värde innebär att de faktiska kostnaderna är lägre än de förväntade, och vice versa. Diagrammet visar att kostnaderna för grundskola och gymnasieskola är väsentligt lägre än förväntat. Individoch familjeomsorg har högre kostnader än förväntat och får bära bokförda kostnader för förebyggande åtgärder som tillhör verksamheten. Resultatet av diagrammet redovisar inte kvaliteten i verksamheten. Tolkning av resultaten ska ske med stor försiktighet. Bland annat finns det stora regionala skillnader. Inom socialtjänsten har ett arbete med att analysera och jämföra kostnader per brukare fortsatt. Arbetet ska pågå kontinuerligt och ge underlag för en effektiv resurshantering och jämförelser med övriga deltagande kommuner. På nästa sida redovisas nettokostnadsavvikelse för respektive verksamhet. För att relatera kostnaden till utfallet redovisas även indikatorer som syftar till att mäta verklig eller upplevd kvalitet. Måtten är hämtade från databasen Kolada. Samtliga mått, utom nettokostnadsavvikelse, är indexerade och relaterade till övriga kommuner. Ett genomsnittligt värde är indexerat till 100. Det redovisade måttet nöjd medborgarindex Förskola är 108,4, vilket alltså innebär att medborgarna är 8,4 procent mer nöjda än genomsnittet i Sveriges kommuner. Som framgår av måtten i tabellen finns det inget självklart samband mellan kostnadsnivån och hur verksamheten upplevs av medborgarna, eller vilka resultat som kan uppmätas. 16

17 Utbildning och kultur Bokslut 2014 Bokslut 2015 Bokslut 2016 Nettokostnadsavvikelse förskola inkl. öppen förskola, (%) 2,8 0,6 0,1 Kostnad förskola, kr/inv 1-5 år 102,1 102,4 102,6 Nöjd Medborgar-Index - Förskolan 109,9 109,9 108,4 Nettokostnadsavvikelse grundskola inkl. förskoleklass, (%) 6,8 8,2 10,4 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) ,1 106,8 Kostnad grundskola inkl. förskoleklass hemkommun, kr/elev 87,3 85,9 82,6 Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%) 15,5 13,6 15,3 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) ,9 105,3 Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 77,6 76,8 78,3 Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv 99,8 116,3 112,1 Nöjd Medborgar-Index - Kultur 110,7 110,7 110,7 Nettokostnad gymnasial vuxenutbildning, kr/inv ,7 108,0 Måtten i tabellen indikerar tydligt att kostnaderna för grundskola och gymnasieskola är låga samtidigt som resultaten är goda. Förskoleverksamheten är marginellt dyrare än genomsnittet samtidigt som medborgarna har ett högre nöjdhetsvärde än genomsnittet. Nettokostnaderna för gymnasial vuxenutbildning jämfört med andra kommuner är fortfarande hög. Kostnaden för förskola kan komma att öka beroende på bland annat högre lokalkostnader och medel för att minska barngrupperna. Vuxenutbildningen och kulturverksamheten visar ett högre kostnadsläge än genomsnittet. Kulturverksamhetens ökning mellan 2014 och 2015 förklaras av att det nya kulturhuset i Landvetter togs i bruk. Vuxenutbildningen sänkte sina kostnader mellan 2014 och 2015 och ligger under 2016 kvar på 2015 års nivå. Socialtjänst Bokslut 2014 Bokslut 2015 Bokslut 2016 Nettokostnadsavvikelse LSS, (%) 4,1 1,5 4,0 Kostnad boende enligt LSS kr/brukare 126,2 120,5 119,3 Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare ,5 130,6 Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) 0,4 0,1 3,9 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 95,6 91,8 88,7 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 102,4 100,1 101,2 Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare 88,1 85,7 84,9 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 99,2 102,5 103,5 Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) 9,9 10,9 16,3 Nöjd Medborgar-Index - Stöd för utsatta personer 112,7 112,7 117,3 Inom socialtjänsten tyder nettokostnadsavvikelsen på att verksamheterna inom funktionshinder är höga utan att visa en högre kvalitet eller nöjdhet än genomsnittet, vilket inte mäts nationellt. Inom vård och omsorg förefaller kostnaderna vara stabila i förhållande till övriga kommuner, samtidigt som nöjdheten bland brukarna ökar. Medborgarna har en mycket positiv bild av stödet till utsatta personer, samtidigt som individoch familjeomsorg har högre kostnader än vad utjämningssystemet beräknar. 17

18 Samhällsbyggnad Bokslut 2014 Bokslut 2015 Bokslut 2016 Kostnad avfallshantering, kr/inv 137,7 134,8 138,1 Nöjd Medborgar-Index - Renhållning och sophämtning 105,8 105,8 104,0 Kostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv 109,9 106,8 106,4 Nöjd Medborgar-Index - Vatten och avlopp 104,2 104,2 101,8 Nettokostnad gator och vägar samt parkering, kr/inv 149,2 146,3 128,0 Nöjd Medborgar-Index - Gator och vägar 107,5 107,5 108,1 De avgiftsfinansierade verksamheterna Avfall och VA redovisar höga kostnader per invånare, vilket med största sannolikt beror på bebyggelsestrukturen med många småhus och även en högre nöjdhetsgrad än genomsnittet. Kostnaden för gator, vägar samt parkering är väsentligt högre än genomsnittet, samtidigt som nöjdhetsgraden i senaste mätningen ökat markant. För gator och vägar beräknas kostnaderna öka ytterligare beroende på grund av nya investeringar. Däremot minskas anslaget för vägunderhåll. En genomlysning av orsaker och samband avseende kostnaderna är genomförd under året och visar att de höga kostnaderna till stor del kan ha naturliga orsaker. Teknik och förvaltningsstöd Bokslut 2014 Bokslut 2015 Bokslut 2016 Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev ,5 86,9 Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev 56,9 54,5 50,6 Kostnad för måltider i kommunal grundskola, kr/elev 73,9 74,7 80,2 Kostnad för måltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev 78,8 76,3 81,1 Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/inv 80,5 80,1 74,4 Administrativt stöd Bokslut 2014 Bokslut 2015 Bokslut 2016 Administrativ personal/befolkning, (%) 0,6 0,6 0,6 18

19 Personal Det personalpolitiska programmet (PPP) beskriver de förhållningssätt som ska genomsyra organisationen. PPP är uppbyggt kring tre grundperspektiv; medarbetarskap, ledarskap samt kommunikation och samverkan. Programmet ska vara levande och det är viktigt att alla deltar och engagerar sig i arbetet. Utifrån PPP sker ett löpande utvecklingsarbete inom olika personalpolitiska områden. PPP ska medverka till att Härryda kommun kan uppfylla kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare: Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Medarbetarskap Alla medarbetare ska utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Man ska vara medveten om det egna ansvaret för utvecklingen av verksamheten och av sig själv. Man ska ha insikt om det egna uppdraget och dess förutsättningar. Introduktion för nyanställda För att ge samtliga medarbetare en grundläggande kunskap om kommunens organisation och uppdrag anordnades det under året fyra halvdagars förvaltningscentral introduktion med buss för att möjliggöra studiebesök i några av kommunens verksamheter. Genom introduktionen får medarbetarna inblick i kommunens verksamheter och geografi. Kommundirektören, sektorcheferna samt personal- och ekonomichefen medverkar. Utöver central introduktion har alla nyanställda även genomgått en introduktion på respektive arbetsplats. Medarbetarnas hälsa Härryda kommun strävar efter att få så många medarbetare som möjligt att inse vikten av att leva ett hälsosamt liv. Genom hälsofrämjande arbete är målet att på sikt medverka till ett totalt bättre hälsoläge bland medarbetarna, vilket på sikt ska leda till minskad sjukfrånvaro. Oasen är kommunens hälsofrämjande personalenhet och består av fyra personer. Oasen jobbar med hälsoutveckling ur ett fysiskt och psykosocialt perspektiv. Enheten driver och samordnar det hälsofrämjande arbetet i kommunen. Oasen arbetar med arbetslagsutveckling, samtalsstöd till enskilda medarbetare, handledningsuppdrag, stresshantering och massage. Utöver detta genomför Oasen kontinuerligt riktade insatser för enskilda arbetsplatser, skräddarsydda efter behov. Kommunens hälsoutvecklare är en del av Oasen som har kontakt med cirka 100 hälsoinspiratörer runt om på kommunens arbetsplatser samt stödjer arbetsgrupper genom riktade hälsoinsatser. Hälsoinspiratörerna har en viktig roll i att inspirera sina arbetskamrater till hälsotänkande. Härryda kultur- och idrottsförening (Hkif) har arrangerat en mängd olika aktiviteter under året. Syftet med de olika aktiviteterna är att de, utöver att främja god hälsa, också ska bidra till trivsel och gemenskap. Då Härryda kommun satsar omfattande resurser på förebyggande personalvård i egen regi är företagshälsovårdens främsta uppgift att arbeta med pågående rehabiliteringsärenden. Härryda kommuns företagshälsovård är Pe3. Medarbetare som behöver stöd och råd inom områdena ekonomi, juridik, relationer och psykosocial hälsa har erbjudits personalstöd i form av kostnadsfri telefonrådgivning dygnet runt hos Falck. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för var 7,2 procent, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Korttidsfrånvaron, dag 1-14, minskade med 0,1 procentenheter och den längre sjukfrånvaron, mer än 14 dagar, ligger kvar på 4,4 procent. Vi tror att detta beror på att vi har arbetat aktivt för att minska korttidsfrånvaron i kommunen. Sjukfrånvaron bland män var 4,7 procent, en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med föregående år. Bland kvinnor var sjukfrånvaron 7,8 procent, en minskning med 0,2 19

20 procentenheter. Sjukfrånvaron minskade med 0,4 procent inom sektorn för utbildning och kultur och med 0,1 procent inom sektorn för administrativt stöd medan den ökade med 3,3 procent inom sektorn för samhällsbyggnad och 0,1 procent inom sektorn för socialtjänst. Sjukfrånvaron inom sektorn för teknik och förvaltningsstöd förblev oförändrad. Trenden i samhället är en ökad sjukfrånvaro men genom ett aktivt arbete med bland annat hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser ska sjukfrånvaron sänkas. Målet är att sjukfrånvaron inom förvaltningen som helhet ska sänkas till 5 procent Attraktiv arbetsgivare Det är av största vikt att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna konkurrera om kompetent arbetskraft och därmed säkra den framtida personalförsörjningen. Som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare erbjuds medarbetarna olika förmåner. Bland annat erbjuds alla medarbetare möjlighet att löneväxla för att pensionsspara, hyra miljöbil genom bruttolöneavdrag samt att köpa busskort genom arbetsgivaren. För att få en bild av vilka förbättringsområden som finns i verksamheterna genomför kommunen vartannat år en medarbetarenkät, den senaste enkäten genomfördes under hösten. Medarbetarenkäten redovisas ner på respektive enhet och är ett verktyg för att diskutera och förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Sexton påståenden utgör ett mått av hur har du det på jobbet idag. På en skala av 1-5 hade förvaltningen ett resultat på 3,9 vilket är en ökning med 0,1 i jämförelse med föregående enkät som genomfördes Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var vid årsskiftet 96,5 procent. Andelen tillsvidareanställda med heltid var 87 procent. I en jämförelse mellan GR-kommunerna för 2016 var det endast Göteborg som visar en högre genomsnittlig sysselsättningsgrad. Kommunen ska fortsätta sträva efter att minimera antalet ofrivilligt deltidsanställda och arbetar just nu med två helttidsprojekt, ett inom funktionshinderverksamheten och ett inom måltidservice. Många medarbetare har möjlighet till flexibel arbetstid och kan påverka hur arbetet läggs upp genom kommunens avtal om årsarbetstid. Ledarskap Alla chefer ska vara medvetna om sitt ansvar som förebild och kulturbärare. Som chef ska man utifrån en positiv människosyn visa tillit till sina medarbetare. Som ett led i att stärka cheferna i sitt uppdrag samt ge en tydlig, gemensam plattform anordnas två obligatoriska ledarskapsträffar årligen. Detta forum ger möjlighet att ta del av information från kommunledningen samt att utbyta erfarenheter över sektorsgränserna. Under året samlades kommunens chefer för två sammanhängande halvdagar, lunch till lunch, med bl.a. föreläsning om bemötande och förhållningssätt kring kulturmöten och en workshop kring att vara tydlig i sitt ledarskap. Att utveckla ledare och ledarskap är en strategiskt viktig fråga för Härryda kommun. Inom kommunen finns sedan några år tillbaka en gemensam chefsutbildning för nytillträdda chefer och den genomfördes en gång under. I syfte att inspirera och utveckla kommunens chefer i hälsofrämjande ledarskap arrangeras årligen fyra chefsfrukostar. Dessa är öppna för alla chefer och där ges en föreläsning kring hälsa och/eller ledarskap. Årets chefsfrukostar handlade om chefens svåra samtal, att leda med hjärnan, alkohol och droger i arbetslivet samt en workshop om chefens svåra samtal. För att stötta och utveckla chefernas ledarskap arbetar Oasen löpande med chefshandledning i olika form. Kommunikation och samverkan Kommunikation och samverkan är de perspektiv som binder samman ledarskapet och medarbetarskapet i organisationen. Härryda kommuns samverkansavtal reglerar bland annat medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar samt personalens möjlighet till delaktighet via enhetsråd, sektorsråd och central samverkansgrupp (CSG). Som ett led i att möta framtida krav på kompetent arbetskraft har kommunen i samverkan med de fackliga organisationerna under våren tagit fram en strategisk kompetensförsörjningsplan. Planen anger dels vilka 20

21 grupper kommunen anser svårrekryterade i framtiden och ligger bland annat till grund för framtida lönepolitik och hur vi marknadsför oss som arbetsgivare. Initierat av den centrala samverkansgruppen (CSG) har det genomförts ett arbete med att förbättra information och utbildningsmaterial kring samverkan i dialog mellan fackliga organisationer och arbetsgivaren. Verksamhetsmål Indikator Plan Utfall Utfall 2016 Utfall 2015 Hållbart medarbetarengagemang, HME. Härryda kommun Hållbart medarbetarengagemang, HME. Sektor för utbildning och kultur Hållbart medarbetarengagemang, HME. Sektor för socialtjänst Hållbart medarbetarengagemang, HME. Sektor för samhällsbyggnad Hållbart medarbetarengagemang, HME. Sektor för teknik och förvaltningsstöd Hållbart medarbetarengagemang, HME. Sektor för administrativt stöd Mitt arbete är meningsfullt Härryda kommun 4,5 4,5 4,5 4,5 Mitt arbete är meningsfullt Sektor för utbildning och kultur 4,6 4,6 4,5 4,5 Mitt arbete är meningsfullt Sektor för socialtjänst 4,5 4,5 4,5 4,5 Mitt arbete är meningsfullt Sektor för samhällsbyggnad 4,5 4,5 4,5 4,5 Mitt arbete är meningsfullt Sektor för teknik och förvaltningsstöd 4,3 4,3 4,2 4,2 Mitt arbete är meningsfullt Sektor för administrativt stöd 4,3 4,4 4,5 4,5 Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Härryda kommun 4,2 4,1 4 4 Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Sektor för utbildning och kultur 4,1 4,2 4 4 Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Sektor för socialtjänst 4, Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Sektor för samhällsbyggnad Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Sektor för teknik och förvaltningsstöd Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Sektor för administrativt stöd 4,3 4,4 4,2 4, ,4 4,2 4,4 4,4 Sjukfrånvaro, % Härryda kommun 5 7,2 7,3 6,9 Sjukfrånvaro, % Sektor för utbildning och kultur 5 6,2 6,6 6,3 Sjukfrånvaro, % Sektor för socialtjänst 7 9,4 9,3 8,5 Sjukfrånvaro, % Sektor för samhällsbyggnad 3 7,5 4,1 3,7 Sjukfrånvaro, % Sektor för teknik och förvaltningsstöd 7,4 7,1 7,1 7,3 Sjukfrånvaro, % Sektor för administrativt stöd 2,5 2,4 2,5 3,2 21

22 Finansförvaltningen Beskrivning Finansförvaltningen redovisar verksamhetskostnader, kommunstyrelsens reserv, skatter och generella statsbidrag samt finansiella kostnader och intäkter. Inom verksamhetskostnader redovisas avsättningar till pensionsskulden enligt fullfondering. Utbetalning av pensioner redovisas som amortering på pensionsskulden. Finansiella kostnader för pensionsskulden redovisas inom finansiella kostnader och intäkter. Inom verksamhetskostnader redovisas även lagstadgade arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar, vilka finansieras via interndebitering av kalkylerat personalomkostnadspålägg från verksamheterna. Denna interndebitering finansierar även årets intjänade del av pensionsskulden. Anslag för löneökning budgeteras också på finansförvaltningen. Nyttjande av kommunstyrelsens reserv sker enligt kommunstyrelsens beslut. Under verksamheten skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift budgeteras och redovisas kommunens skatteintäkter samt kostnader och intäkter enligt kommunalekonomiska utjämningssystemet. Utjämningssystemet består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, LSS-utjämning, införandebidrag, strukturbidrag samt regleringspost. Kostnadsutjämning och LSS-utjämning finansieras helt mellan kommunerna. Inkomstutjämningen får däremot tilläggsfinansiering från staten. Fastighetsavgiften fastställs i november efterföljande år, vilket innebär en avräkning mellan åren i likhet med skatteintäkter. Inom verksamheten finansiella kostnader och intäkter budgeteras räntekostnader för kommunens lån samt ränteintäkter för kommunens likvida medel. Från verksamheterna redovisas intäkter för kalkylerad internränta för investeringar. Här redovisas även finansiell kostnad för pensionsskulden. Informationsmått Sammanlagd pensionsskuld inklusive ansvarsförbindelsen, mkr (inklusive löneskatt 24,26 procent %) Plan Utfall Utfall 2016 Utfall ,6 770,7 770,9 794,4 varav ansvarsförbindelse intjänad före år ,9 609,6 624,5 650,5 Skattesats, procent 20,62 20,62 20,62 20,62 Skatteintäkt per invånare inklusive inkomstutjämning, kronor Skattekraft jämfört med riket (riket = 100) Ekonomi Budgetavvikelser Verksamhetsområde, tkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut 2016 Budget 2018 Pensioner enligt fullfondering, exkl. finansiell kostnad Övriga verksamhetskostnader Intern kapitalkostnadsränta Kalkylerad löneökning KS-reserv Skatteintäkter, utjämning mm Finansiella intäkter och kostnader, inkl finansiell kostnad för pensioner Nettokostnad

23 Finansförvaltningen redovisar ett överskott på 32 mkr. Det finns både över som underskott inom verksamheten. Under året har inte KS- reserv tagits i anspråk vilket bidrar till överskottet om 15 mkr. De finansiella kostnaderna visar också överskott till följd av fortsatt låga räntekostnader. Inför 2018 har budgeten för både KS-reserv och de finansiella kostnaderna justerats ner. Skatteintäkterna har också blivit något högre än budgeterat beroende på högkonjunktur och därmed högre skatteintäkter i riket. Pensionskostnaderna exklusive den finansiella kostnaden blev 10,5 mkr lägre än budgeterat. Nedan följer specifikationer av skatter och utjämning samt de finansiella kostnaderna och intäkterna. Skatter och utjämning (i tkr) Bokslut Budget Avvikelse Bokslut 2016 Skatteintäkter exklusive avräkningar Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkning korrigering föregående år Fastighetsavgift inklusive avräkningar Bidrag för LSS-utjämning Inkomstutjämningsbidrag Regleringsavgift Strukturbidrag Kostnadsutjämning Tillfälligt statsbidrag för flyktingar Statsbidrag för byggbonus Summa Totalt visar skatter och utjämning ett överskott om drygt 14 mkr. Det är skatteintäkterna, som även om årets slutavräkning är negativ, visar ett överskott 13 mkr och förklarar merparten av överskottet. Kommunen har fått statsbidrag för byggbonus. Statsbidraget till kommuner för ökat bostadsbyggande är utformat så att kommuner har rätt att söka stöd för varje bostad som omfattas av ett startbesked från byggnadsnämnden under en tolvmånadersperiod (1 augusti 31 juli). Från och med bokförs bidraget på sektorn för samhällsbyggnad. Finansiella intäkter och kostnader, inklusive finansiell kostnad för pensioner (i tkr) Bokslut Budget Avvikelse Bokslut 2016 Pensionsskulden, varav Diskonteringsränta Ränte- och basbeloppsuppräkning Övriga finansiella nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader, varav Räntekostnader på banklån Räntekostnader för koncernföretag Räntekostnader för checkkredit 0 0 Ränta för pågående exploateringsprojekt Övriga finansiella kostnader Summa

24 Jämförelse med föregående år Verksamhetsområde, tkr Bokslut Bokslut 2016 Avvikelse Pensioner enligt fullfondering, exkl. finansiell kostnad Övriga verksamhetskostnader Intern kapitalkostnadsränta Skatteintäkter, utjämning mm Finansiella intäkter och kostnader, inkl finansiell kostnad för pensioner Nettokostnad Finansförvaltningens nettointäkter i bokslut är 82 mkr högre än förra årets bokslut. Ökningen förklaras huvudsakligen av högre skatteintäkter, drygt 100 mkr. 24

25 Sektorsövergripande Miljö Inriktningsmål Verksamhetsmål Analys av måluppfyllelse Nybyggnation av bostäder och lokaler ska utformas så energieffektivt som möjligt. Energianvändningen per invånare ska minska. Användningen av fossila bränslen ska minska kraftigt. Halterna av svaveldioxid, koldioxid, kväveoxid, partiklar, marknära ozon och flyktiga organiska ämnen ska minska. Användningen av fossila bränslen ska minska kraftigt. Utsläppen från transportarbete ska inte öka. Halterna av svaveldioxid, koldioxid, kväveoxid, partiklar, marknära ozon och flyktiga organiska ämnen ska minska. Kollektivtrafikens andel av de totala personresorna ska öka. Andelen trafikanter som går och cyklar ska öka. Förorenade områden ska vara kända och saneras när detta krävs. Antalet människor som är bullerstörda i Härryda kommun ska minska och tysta miljöer ska värnas. Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter är energianvändningen halverad i relation ställd till nuvarande krav i Boverkets byggregler (2010). Inom kommunens befintliga fastighetsbestånd minskar det totala energibehovet med minst 20 procent till 2020 räknar från Kommunen medverkar aktivt för etablering av hållbara system för energiförsörjning. Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter och vid befintliga fastighetsbestånd är energianvändningen oberoende av fossila bränslen. Det genomsnittliga koldioxidutsläppet från kommunens fordon minskar årligen. Andel biogas ökar som drivmedel i Fordonscentralens bilar med minst 20 procent till år 2015 räknat från Minst 60 procent av de anställda tar sig till jobbet på annat sätt än ensam i bil Koldioxid-ekvivalenta utsläpp minskar med 15 procent till Förteckning över förorenade område med tillhörande GISkarta kompletteras kontinuerligt och hålls lättillgänglig för berörda. Bullerdämpande åtgärder vidtas utifrån prioriterade behov. Energianvändningen är minst halverad i förhållande till Boverkets krav. Detta gäller alla nybyggda objekt. Vi arbetar kontinuerligt med att optimera energiförbrukningen i fastigheterna och vi förbrukar mindre energi än Vi håller på att arbeta fram en ny indikator som skall gå att jämföra med de senaste årens energistatistik. Anledningen är att SMHI ändrat beräkningsgrunden för de så kallade graddagarna under ett år, dessa är summan av dygnstemperaturernas avvikelser från en referenstemperatur. Det är referenstemperaturen som ändrats. Kommunen erbjuder en energi- och klimatrådgivare samt coach för energi och klimat till näringsliv samt privatpersoner. Därutöver är det privata aktörer som agerar på marknaden, fjärrvärme erbjuds i tätbebyggda områden. Andelen olja för uppvärmning är ca 2 procent, men har ökat senaste tre åren och var ca 50 m3. Ökningen beror delvis på att påfyllnad hamnat på detta kalenderår. Orsakerna till oljeanvändningen är värmepumpar som inte fungerat. Nya lokaler är energieffektiva och fossilfria. Kommunen köper sedan även förnybar fjärrvärme i Mölnlycke och Landvetter. Andelen Fordonsgas har ökat nästan 50 procent jämfört med 2013 och står för ca 20 procent av transportbehovet. Dock är 80 procent av bränsleförbrukningen fortfarande fossil och körda mil ökar varför vi inte ser en minskning av klimatutsläppen. Frågan har inte hunnits följas upp sedan 2015 då det var 46 procent som reser på annat sätt än ensamma i bil. Uppskattas ha förbättrats lite med bättre kollektiva lösningar och cykelvägar. Uppföljning för året inte tagits fram då Fordoncentralen inte hunnit. Troligen relativt oförändrat eller minskat lite då andelen förnybar diesel ökar i dieselbilarna, dock är klimatvinsten per mil uppäten då vi kör mer då kommunen växer och servicen ökar. Bullertrycket ökar med mer trafik, men åtgärder görs löpande. 25