KVALITETSRAPPORT 2012/2013 resultat och analys Alfaskolan

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT 2012/2013 resultat och analys Alfaskolan 1. Resultat skriftliga omdömen åk 1-åk 5/betyg åk 6-9 analys av resultaten Under hösten 2012 hade skolan i år 1 år 6 85 % måluppfyllelse, samtliga skolans elever och samtliga ämnen har tagits med. Det betyder att av skolans då 212 elever klarade 172 elever samtliga mål medan 40 elever hade ett eller flera mål som de inte klarade. Skolan hade hösten elever som inte var simkunniga och därmed fick underkänt i idrottsämnet. 78 elever läste efter sva-kursplanen, 38 flickor och 41 pojkar. Det var 7 10 flerspråkiga elever i klasserna. Pojkar har en något lägre måluppfyllelse än flickor. De ämnen där flest elever är underkända är matematik och svenska eller sva. Analys Taluppfattning/positionssystemet med tiotalsövergångar, bråkräkning och strategier för hur man kan handskas med lästal där kunskap och förståelse för olika begrepp ingår är delar i matematiken som upplevs som svårt av eleverna. Det behövs byggas upp ett självförtroende hos eleverna. Läsförståelse är ett område i svenska/sva som behöver prioriteras. Under våren -13 hade skolan 78 % måluppfyllelse vilket betyder att av skolans då 223 elever klarade 174 elever samtliga mål, medan 49 elever missade ett eller flera mål. 123 elever på skolan var flerspråkiga och 93 elever, 47 flickor och 46 pojkar läste efter sva-kursplanen en ökning med 15 elever sedan höstterminen. Analys Antalet som inte är simkunniga har sjunkit till fem. Detta beror på att skolan har sett till att en av skolans lärare tillika simlärare undervisat eleverna under elevensval, dels genom att idrottsläraren genom riktade aktiviteter har kunnat delta med simundervisning. Det är högre måluppfyllelse i ämnena matematik och svenska/sva än under hösten men lägre i ämnen som ingår i SO eller NO. Det förändrade resultatet under våren i SO/NO ämnena förklaras till största delen av att skolan tagit emot nya elever. 2. Resultat av Nationella prov i åk 3 och åk 6 Åk 3 Antal elever i årskursen är 38 (18F/20P) De flerspråkiga är 19 (10F/9P). Av dessa är 12 nyanlända (9F/3P) med vistelse i Sverige mellan 2 mån och 3 år. 1

2 Antal elever som gjorde proven Därav flerspråkiga Antal elever som uppnått kravnivån för samtliga delprov Därav flerspråkiga Ämne Totalt P F Totalt P F Totalt P F Totalt P F Svenska SVAS Matemati k Fem elever har inte deltagit i proven då de varit i Sverige kortare tid än ett år. Det gällde fyra flickor och en pojke. De tre som inte klarade proven var tre pojkar med läsoch skrivsvårigheter/dyslexi som inte lyckades arbeta fullt ut med läsförståelsefrågorna. Andel procent av de som gjort proven och uppnått kravnivån för samtliga delprov Ej flerspråkiga elever Flerspråkiga elever Ämne Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Varav nyanlända Svenska 84 % 16 av % 7 av 10 SVAS 42 % 6 av % 5 av 8 17 % 1 av 6 7 av eleverna vistelsetid i Sverige 1½ - 3 år Matematik 91 % 94 % 87 % 86 % 67 % 30av33 17av18 13av15 12av14 4 av I matematik har två elever med annat modersmål än svenska missat i ett eller tre delprov. En elev med svenska som modersmål har missat i ett delprov. Rektors analys är att eleverna tillsammans med sina lärare gör ett bra arbete då man uppnått dessa resultat. I resultatrutorna är antalet elever som klarat i förhållande till samtliga elever i gruppen markerat för att visa realiteten bakom procentsiffran. Exempelvis betyder 67 % av flerspråkiga flickor att fyra av sex har klarat, dvs varje elev motsvarar 16,5 %. Åk 6 Totalt antal elever i årskursen 33 (11F/22P). Fem elever är flerspråkiga (2F/3P) varav 2 (F) är nyanlända. 2

3 Antal elever som gjorde proven Därav flerspråkiga Antal elever som uppnått kravnivån för samtliga delprov Därav flerspråkiga Ämne Totalt P F Totalt P F Totalt P F Totalt P F Svenska SVAS Matematik Engelska Biologi Geografi /29 elever har genomfört proven. Två elever från särskolan ht-13 är inte medräknade i resultatet, en elev har inte varit närvarande i skolan under provdagarna, en elev har vägrat genomföra proven och en elev har genomfört prov i matematik och biologi och sedan flyttat till annan skola. Det innebär att Alfaskolan i svenska/svenska som andra språk har 93 % som klarat de nationella proven. De två nyanlända flickorna har bott i Sverige 3½ år och klarade SVAS med E-nivå. Totalt klarade tre av fem flerspråkiga proven i SVAS. Tre elever har inte klarat samtliga delprov i nationella proven i engelska för år 6; två av de nyanlända klarade inte heller dessa prov. En elev klarade inte de nationella proven i matematik. En nyanländ elev klarade inte matematikproven medan en annan av de nyanlända klarade och samtliga övriga flerspråkiga klarade samtliga delprov. Andel procent av de som gjort proven och uppnått kravnivån för samtliga delprov Ej flerspråkiga elever Flerspråkiga elever Ämne Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Varav nyanlända Svenska 93 % 26av28 90 % 18av20 SVAS 60 % 3 av 5 33 % 1 av 3 3 elever vistats i Sverige tre år 3

4 Matematik 92 % 88 % 80 % 50 % 22av24 15av17 4 av 5 1 av Engelska 87 % 88 % 83 % 60 % 0 % 21av24 15av17 5 av 6 3 av 5 0 av Biologi - - Geografi 40 % 67 % 0 % av 5 2 av 3 0 av 2 När dessa elever gick i årskurs 3 deltog de i nationella proven i ämnena svenska och matematik. 7 flerspråkiga fanns i årskursen och av dem var 3 nyanlända med ½ - 2 års vistelse i Sverige. I ämnet svenska var det 78 % som klarade och sex elever som inte klarade provet. I matematik var det 51 % som klarade och 13 elever som inte klarade provet. Under åren som gått har elevgruppen förändrats. De som då var nyanlända har nu varit i Sverige 3½ år till 5 år. Meritvärden för årskursens betyg ht-12 och vt-13 Medelvärdet för Meritvärde för år 6 ht 12 är 145. Högsta värde är 220,5 och lägsta är 30 (två elever hade detta). I 6 A 4 st. elever på F-nivå och i 6 B 9 st. på F-nivå. Nationella proven visade att betygen för höstterminen var för lågt satta då resultatet på proven blev högre. Medelvärdet för Meritvärde för år 6 vt-13 är 170 (Ht ). Högsta värde är 250 och lägsta är 35. 6A M=159, 6B M=182 ( alla elever medräknade ). 6 A 3st. F-nivå varav 1 med annat modersmål och 6B 6 st. F-nivå varav 3 med annat modersmål. 2 elever från särskolan och en elev som saknar underlag för bedömning har inte medräknats. Antal utdelade betyg i samtliga ämnen: A = 3 % B= 9 % C= 17 % D= 18 % E= 43 % F=10 % Analys: Betygsresultaten ser bra ut trots att vi har 10 % med F-nivå. I den gruppen finns 2 elever som inte når målen i matematik och en elev som inte når målen i engelska. Vidare finns i denna grupp tre elever som inte når målen i samtliga ämnen beroende på att de är komna under höstterminen från särskolan och behöver ha lite längre tid på sig för att nå alla målen. Två av eleverna är nyanlända med en vistelsetid i Sverige på högst tre år. Dessa behöver även de ha en längre tid för att kunna nå samtliga mål. Vad gäller spridningen av betygsnivåer mellan de olika ämnena finns tydliga skillnader, sannolikt delvis beroende av att lärare ännu är ovan med ämnenas olika kvalitetsnivåer. Som exempel kan ges musik och bild där i princip samtliga elever ligger på betygen E och D. A har utdelats för sex elever i matematik och tre elever har fått A i slöjd en elev i teknik och fyra i idrott. Här behövs ytterligare analys av orsakerna till detta och att man till kommande läsår diskuterar detta med lärarna för att öka spridningen och för att få bättre 4

5 kunskap kring de olika kvalitetsnivåerna mellan de olika betygsstegen. Betygssystemet och läroplanen är nyheter och fortsatt implementering är absolut nödvändig. 3. Stödinsatser under läsåret- elever i behov av särskilt stöd Under vt-13 har skolan haft en särskild grupp med tre pedagoger som har tagit hand om elever som behöver mer lugn än de kunnat få i sina klasser. Detta har även visat effekter på arbetsron i dessas klasser. Till hösten kommer denna lokal att finnas kvar och elever ska kunna ingå i den, del av dag eller del av vecka. Skolan har under våren haft ett bokprojekt igång där skolans elever fick extra mycket tid till att läsa böcker. Det har varit uppskattat av både elever, föräldrar och lärare och projektet har även visat resultat i skriftliga omdömena. Skolans samtliga elever har under läsåret haft tillgång till läxhjälp. Läxhjälpen har endast utnyttjas av ett fåtal elever. Några elever har arbetat med minneslek/dataprogram, mp3-spelare, talande tangentbord och vital, några elever har haft extra lästräning flera gånger i veckan. Klasserna arbetar med olika material och varierat arbetssätt för att tillgodose olika inlärningssätt och elevers olika behov. Filmer genom FLOD och medlemskap i Inläsningstjänst är uppskattat och ger eleverna kunskap. Klasskonferenser där berörda lärare för en klass tillsammans med rektor och EHT träffas två gånger per läsår för en systematisk genomgång av samtliga elever och deras talanger. Utredning inför beslut om åtgärdsprogram görs och uppföljningar genomförs där elev, föräldrar och inblandade lärare deltar. Resursomfördelning av de resurser som skolan förfogar över sker omedelbart vid behov. Skolans ambition är att så snabbt och så tidigt som möjligt sätta in de resurser som behövs för att eleverna ska få hjälp så tidigt som möjligt. Skolan har en god insyn i elevernas olika stödbehov. På skolan har under läsåret arbetat 2 elevassistenter med 75 % - tjänstgöring och en elevassistent med 50 % -tjänstgöring. De nyanlända eleverna som kommit till vår skola har under året kartlagts med materialet Kartläggning av nyanlända elever. Skolans nyanlända elever från Somalia och Syrien har arbetat med läs- och skrivinlärning utifrån varje individs behov. Dessa elever har olika förkunskaper. Svalärare/studiehandledare har samarbetat med klasslärarna och de nyanlända har i stor utsträckning arbetat med samma saker som klassen. Både sva-lärare och studiehandledare har växlat mellan att vara med barnen i klasserna och att ha lektioner enskilt/grupp. Vid temaarbeten har sva-lärare/studiehandledare fått tagit del av målen i förväg. Studiehandledarna har planerat utifrån ett andraspråksperspektiv. Sva-läraren har varit delaktig i utformandet av de nyanländas IUP. Studiehandledare i somaliska har varit med vid IUP samtal. De flesta av våra elever har lärt sig skriva, läsa och tala. I några fall har RC varit inkopplade (se nedan). Modersmålsundervisning har bedrivits på somaliska, arabiska, polska och finska. Skolan har inskolningssamtal med elev, föräldrar, klasslärare, sva-lärare rektor och tolk. Vi använder oss då av kommunens handlingsprogram för mottagande av nyanlända elever. 5

6 Tolk/studiehandledare är med vid IUP samtal. Studiehandledare har deltagit vid informationsmöte/ föräldramöte för somaliska och för arabiska föräldrar. Föräldrarna till nyanlända elever får hem veckobrev som översätts vid behov. Studiehandledare har ofta tagit personlig kontakt med föräldrar där det behövs och de har bra kontakt. Föräldrarna kommer till skolan eller ringer om de har frågor och funderingar. Skolan hoppas att föräldrarna känner sig välkomna till oss. Skolan med lärare vill att föräldrarna blir ännu mer delaktiga i barnens skolgång och vill komma med förslag och synpunkter. Skolverkets publikation Greppa språket har varit många lärares lektyr och hjälp för handledning gällande ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Analys: Schemaläggningen måste bli bättre så att resurserna utnyttjas på bästa sätt. Ibland har sva- lärare och studiehandledare varit schemalagda i samma klass samtidigt eller på lektion där eleverna behövt vara med på en genomgång. Viktigt att parallellägga sv. och sva (allt enligt checklista). Viktigt att studiehandledarna schemaläggs vid andra ämnen t.ex. SO/ NO. Det är nödvändigt att vara med eleverna både i klassen och enskilt. Men det känns som tiden utnyttjas effektivare när sva och studiehandledare har några elever i taget. Under året har åtgärdsprogram med föregående utredningar och uppföljningar skrivits för 48 elever. 4. Åtgärder för ökad måluppfyllelse fokusområden Skolans fokusområden blir att under tre år utveckla matematikundervisningen (Matematiklyftet för rektorer och lärare). Läs- och skrivprocesserna behöver utvecklas. (Learning studies). Simundervisningen får fortsatt tyngd då vi förmodligen får nya elever som inte kan simma. En lärare som även är simlärare fortsätter detta arbete även efter sin pensionering. Planering, struktur, tydliga ramar för att eleverna ska få än bättre studiero är något som behövs i samtliga klasser på skolan för ett bra arbete. Därför behöver vi även fokusera ledarskapet i klassrummen. Skolan behöver fortsätta med -lärare lär varandra- där lärarna delger varandra erfarenheter och kunskap. Satsningen på behöriga lärare ska fortsätta. Arbetet med de pedagogiska planeringarna fortsätter. 5. Skolutveckling Alfaskolan har under det år som gått haft en hel del projekt igång däribland Skapande skola där skolans elever fått uppleva och prova på olika dansstilar och möjligheter att uttrycka sig genom dans. Konsert med Urban Connection för hela skolan i Folkets 6

7 Hus gavs när gruppen stannade till i Fagersta under sin landsomfattande turné. Bejublat och omtyckt! Förskoleklasserna tillsammans med år 1 har genom Skolverkets projektsatsning Läsa- Skriva-Räkna fått möjlighet att köpa in ipads till eleverna och det bedrivs ett läs-och skriv- projekt som kommer att pågå i två år. Målet med detta är att optimera språkutvecklingen för fler elever och att samtliga berörda elever ska utveckla sitt skrivande samt utveckla sitt ordförråd och sin verbala uttrycksförmåga. År 2 och år 5 har ingått för andra året tillsammans med år 3 och år 5 i kommunens matematiksatsning. Några lärare har förkovrat sig i Learning studies (ett förhållningssätt till undervisning) för att fungera som handledare på skolan, främst i ett första steg att arbeta med matematik men även kommer sv/so att ingå till nästkommande läsår. Alfaskolan har lagt kompetensdagar till Screening och kartläggning av flerspråkiga elever. Lärare har tillsammans med modersmålslärare utbildat sig i detta. Förskollärare har gått utbildning i Bornholmsmodellen i teori och praktik. Lärarna i år 4 har kompetenshöjt sig genom läs-och skrivutvecklingsprojekt under ht- 12. Skolan har tillsammans med övriga skolor i kommunen infört lärplattformen Infomentor. Lärarna har erhållit tid och utbildning i systemet och de har kommit igång bra. Kommunen och skolan har sedan vt-13 avtal med Inläsningstjänst vilket underlättar för lärare och elever att hitta lämpligt arbetsmaterial. Skolan har en Språkverkstad där våra nyanlända flerspråkiga elever först kartläggs och bekantar sig med skolan under ca tre veckor för att sedan slussas ut i klasserna på skolan. En lärare på skolan har under våren deltagit i mentorsutbildningen på Dalarnas högskola. Detta för att skolan ska kunna ta hand om och introducera nyutbildade lärare under deras mentorsår för att de ska kunna få sin legitimation som lärare. Samtliga elever har nu behöriga lärare i musikundervisningen. Skolans modersmålslärare och studiehandledare har gått Skolverkets datautbildning PIM och försett med varsin laptop. 6. Elevhälsan a) Likabehandlingsplan resultat och analys Likabehandlingsplanen är ett levande dokument på skolan och är känd för våra lärare. Den utvärderas tillsammans med skolans regler vid varje terminsslut. Likabehandlingsplanen har presenterats för föräldrar vid föräldramöten i klasser, och de för skolan gemensamma föräldramötena på arabiska och somaliska och på föräldraråd. Ett av skolans ärenden gällande kränkning har gått vidare till huvudmannen. Lärare anser sig ha fått hjälp med de elever som kränkt andra elever. 7

8 Klasserna har på elevrådet en stående punkt som berör elevernas arbetsmiljö. Målet är att elever och vuxna ska trivas och må gott på Alfaskolan samt att Alfaskolan har en säker och trivsam miljö. Alfaskolans trivselgrupp har arbetat med åtgärder som ska göra Alfaskolan till en ännu mer trivsam skola. De tre första veckorna på höstterminen har vi marineringsveckor där vi bland annat ser till att en vuxen finns med vid/i omklädningsrummen då det är idrott. Vi har gjort en kartläggning över olika zoner på skolan som eleverna har märkt ut med rött eller grönt. Dessa områden diskuteras på klassråd. Skolan har närvarokontroll och ringer hem om elever inte anmält sin frånvaro. Skolan har ett schema för rastvärdar som innebär att det är minst två vuxna ute på skolgården varje rast. Under läsåret har skolans kurator haft 15 ärenden uppdelat på 5 flickor och 10 pojkar. Skolpsykologen har under läsåret haft 10 ärenden uppdelat på 4 flickor och 6 pojkar. Specialpedagogen/ datateket har varit inblandad i 20 ärenden på skolan uppdelat på 4 flickor och 11 pojkar. Specialpedagogen har också under läsåret haft handledning till 5 personalgrupper. Specialpedagogen har dessutom varit involverad i skolans ipads projekt för F och år 1. Kommunens tal- och språkpedagog har varit delaktig i 15 ärenden under det gångna läsåret uppdelat på 8 pojkar, 7 flickor där 7 elever har varit flerspråkiga och 8 elever har haft svenska som modersmål. Elevhälsamöten hålls 1 tillf/veckan. Analys Det behövs en ansvarig person som arbetar övergripande på skolan som bör vara kontaktperson för möten med ovanstående personer. b) trivsel- och trygghetsenkät Sammanställningen av trivselenkäten gjord på skolan till samtliga klasser visade att eleverna i dessa klasser mår bra (99 %) och trivs i skolan (99 %) och 99 % av eleverna trivs med sina kamrater. 97 % av eleverna anser att de vuxna vid skolan visar respekt för eleverna. Enkäten som är utskickad till elever och föräldrar genom förvaltningen för år 3 och år 5 visar en liknande bild där eleverna anser sig få den hjälp de behöver och de trivs med sin skola och med sina lärare men också framkommer det att eleverna vill ha mer delaktighet och vill att lektionerna ska väcka mer nyfikenhet hos dem. Föräldrarna har tillit till skolan framkommer det i dessa enkäter. Kamratstödslektionerna har som tidigare år i många klasser delvis varit uppbyggda utifrån sammanställningen av trivselenkäten, värderingsövningar, gruppövningar, dilemma frågor, att lyssna, tala, var uppmärksam, visa intresse, samarbeta, vänta på sin tur, diskuterat vad som utmärker en bra kompis. 8

9 Analys Vad som också framkommer från trivselenkäterna och enkäterna för år 3 och år 5 är att skolan behöver arbeta ytterligare med att få arbetsro i klassrummen. 94 % av eleverna uppger dock att frågan har tagits upp på klassråd och att det arbetas med detta i klassen. Skolan behöver också fundera över varför inte samtliga elever på skolan vet vad som händer när/känner till gången när någon blir kränkt, diskriminerad på skolan. c) elevernas inflytande och delaktighet Klasserna har klassråd och elevrådsrepresentanter. Elevrådsrepresentanterna deltar i en 2-dagarsutbildning vid terminsstarten. Idrottsrådet har inte varit aktivt under läsåret utan kommer tillbaka till hösten igen. Två kamratstödjare utses i varje klass i år 5 och 6. De får utbildning och träffas två ggr/månad. Kamratstödjarna är väl kända på skolan genom att de presenterar sig och sin verksamhet för övriga elever på skolan. För de lägre åldrarna är de med i verksamheten i början av terminen. Elevombud deltar i skolans skyddsronder som görs två ggr/år. Elevens närvaro är mycket uppskattad. Eleverna är delaktiga i klassernas pedagogiska planeringar. Inför nya teman berättar eleverna vad de vet om ämnet, vad de vill lära sig och hur de vill lära sig. De planerar in hur de kommer att redovisa. De får veta hur bedömningen kommer att se ut. Under en del lektioner har eleverna ett arbetsschema där de kan välja ordningen på sina arbetsuppgifter. Eleverna väljer tillsammans med läraren vad som ska sparas i elevernas portfolio, samt görs utvärderingar. d) vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet Samtliga klasser har varje termin minst ett IUP- samtal och ett föräldramöte. Vårdnadshavare tar del av de pedagogiska planeringarna. På föräldramöten får vårdnadshavarna insyn i skolans Likabehandlingsplan. Trivselkvällar ordnas i några klasser med olika teman. Skolan har haft en Öppethus-dag då föräldrar deltog på klassernas lektioner. Samtliga klasser skriver veckobrev, digitalt och/eller brevledes. Föräldraråd varje termin. Vårdnadshavarna har tagit del av och fått inloggningsuppgifter till lärplattformen Infomentor. 9

10 Föräldrarna uppmanas att besöka skolan. Lärarna tar föräldrakontakt vid behov och lärarna upplever ett bra samarbete mellan skolan och föräldrarna. 7. Demografiska uppgifter a) Skolans elevantal var i mars elever i F-år 6 där 126 är pojkar och 140 är flickor varav 36 elever fanns i förskoleklasserna. b) Till hösten läsåret är elevantalet 291 i F-år 6 med 157 flickor och 134 pojkar varav 46 elever i förskoleklass. c) Antal elever uppdelat på språkgrupp BARN MED OLIKA MODERSMÅL PÅ ALFASKOLAN VT 2013 Svenska 143 Arabiska 29 Albanska 10 Bulgariska 2 Engelska 1 Finska 12 Serbrokratiska 1 Kinesiska 1 Kirundi 4 Kurdiska 7 Polska 11 Ryska 1 Somaliska 26 Spanska 4 Persiska 2 Portugisiska 1 Vietnamesiska 3 Tigrinska 2 Franska 1 Syriska 2 Grekiska 2 Kroatiska Svenska Arabiska Albanska Bulgariska Engelska Finska Serbrokratiska Kinesiska Kirundi Kurdiska Polska Ryska Somaliska Spanska Persiska Portugisiska Vietnamesiska Tigrinska Franska Syriska Grekiska Kroatiska 46,3% är elever med annat modersmål VT 2013 d) Lärartäthet i år 1 år 6 är i februari 2013, 19 lärare på 228 st. elever. Yvonne Flodström Rektor, Alfaskolan 10

11 11