Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2013

Transkript

1

2 Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2013 Inledning Denna årsredovisning omfattar en kort beskrivning av hälso- och sjukvårdsnämndens interna aktiviteter samt nämndens ekonomiska bokslut. En samlad redovisning av landstingets insatser, verksamhetsresultat och måluppfyllelse görs i den årsredovisning som hälso- och sjukvårdsnämnden, gemensamt med landstingsstyrelsen och trafiknämnden, lämnar till landstingsfullmäktige. Verksamhet Hälso- och sjukvårdsnämndens aktiviteter Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har under år 2013 haft tio beslutssammanträden samt fyra kunskapssammanträden tillsammans med landstingsstyrelsen. De flesta beslutssammanträdena har inletts med att ledamöter i HSN och dess beredningar under förmiddagen fått information, oftast av uppföljningskaraktär. Ibland har det givits utrymme för gruppdiskussioner. Under eftermiddagen har HSN haft sitt beslutssammanträde. Kunskapssammanträdena har haft innehåll kopplat till den årliga planerings- och uppföljningsprocessen som uppföljning av 2013 års resultat samt redovisning av genomförda behovsanalyser, dessutom har särskilda teman behandlats; Cancer Läkemedel, Screening, genetik, fosterdiagnostik och etik. HSN har under år 2013 genom behovsstyrning arbetat med den inriktning som beskrivits i HSN:s verksamhetsplan Ett viktigt inslag är behovsanalyserna som görs för utvalda sjukdoms-/behovsgrupper. Under året har analyser genomförts inom områdena: Barn och unga med medfödda funktionsnedsättningar Missbruks- och beroendevård Sällsynta diagnoser/sjukdomar Under år 2013 har en process genomförts som resulterat i beslut om överenskommelser med verksamheten inför Den process som föregått överenskommelserna tar sin utgångspunkt i de av HSN fastställda uppdragen; de under tidigare år beslutade samt de uppdrag HSN beslutade om i februari Ett tämligen nytt inslag i behovsstyrningen är dialogen kring och beslutet om resursfördelning där företrädare från såväl politik som verksamhet deltar. Med årets dialog som underlag lämnade landstingsdirektören förslag till resursfördelning som nämnden sedan beslutade om i september i samband med beslutet om överenskommelser. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att fördela de ytterligare resurserna om 100 miljoner kronor i samband med beslut om överenskommelserna för 2013 och även privata vårdgivare som HSN har avtal med kan få del av de ytterligare resurserna. En omfördelning inom HSN tillsammans med en generell omfördelning i överenskommelserna på 0,3 procentenheter har gett ytterligare 42,5 miljoner kronor. Följande sjukdoms- och behovsgrupper tillförs ytterligare resurser (miljoner kronor): 1

3 Område Ramhöjande Engångsmedel Ramhöjande Engångsmedel Inflammatoriska led, mag-tarm- och hudsjukdomar Behovsgruppen äldre Psykisk ohälsa ,5 1 Utomlänsvård och klinikläkemedel på HSN Endokrina sjukdomar Cancer- och blodsjukdomar ,7 10 Hjärt- och kärlsjukdomar Öronsjukdomar 3 0 5,5 0 Kvinnosjukvård 0 0 4,2 0 Neurologiska sjukdomar Akut omhändertagande Rörelseorganens sjukdomar Barn och ungdomar 0 0 2,6 0 Infektionssjukdomar 6 0 2,5 0 Ögonsjukdomar Andningsorganens sjukdomar Allergiska sjukdomar Sjukdomar i urin- och könsorganen ,5 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Totalt ,5 Tabell 1: Hälso- och sjukvårdsnämndens satsningar (miljoner kronor) Sedan tillkommer ytterligare beslut om 48 miljoner kronor för att förbättra akutvårdsprocessen. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar Beredningarna har på HSN:s uppdrag genomfört följande aktiviteter: Samordningsberedningen Beredningen har varit forum för diskussion i olika strategiska frågor inför ärendehantering i HSN. Återkommande fasta punkter har varit rapportering om övriga HSN-beredningars arbete, om regionvården och om aktiviteter inom Läns-SLAKO och Nätverket Hälsa och Demokrati. Även planering och uppföljning av kunskapssammanträden har varit en återkommande punkt på agendan. Beredningen för samverkan Under år 2013 har ledamöterna i beredningen för samverkan utgjort landstingets representation i Läns-SLAKO vilket är en samverkansplattform för landstinget och länets kommuner i frågor om vård och omsorg. Inom ramen för Läns-SLAKO har bevakning och 2

4 Uppföljning uppföljning skett av hemsjukvårdsreformen, äldreuppdraget, barn- och ungdomsuppdrag, ITfrågor, missbruks- och beroendevård och psykiatri. Beredningen har under 2013 utvecklat relationerna med Östergötlands intresseorganisationer och fört diskussioner kring föreningsbidrag. Pensionärsrådet och Landstingets råd för frågor om funktionsnedsättning har återrapporterat till beredningen. Beredningen för samverkan har kontinuerligt under år 2013 bevakat och följt upp arbetet med länets samordningsförbund. Utöver detta har kunskapsutveckling kring området samverkan genomförts genom olika aktiviteter samt utvecklad samverkan med Försäkringskassan och Migrationsverket. Beredningen för behovsstyrning Beredningen för behovsstyrning har under år 2013 lett arbetet med aktuella behovsanalyser samt de särskilda utredningsuppdragen Screening, samt Uppföljning av den ojämlika hälsan. Beredningen har också genomfört uppföljning av registrering och tillämpning av kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativa registret, samt följt projekt inom syncentralerna och landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Beredningen har också fört en kontinuerlig dialog med beredningarna för brukardialog, såväl vad avser deras specifika uppdrag, som på ett mer övergripande plan. Beredningarna för brukardialog Tre av de fem beredningarna för brukardialog har under året varit knutna till de behovsanalyser som genomförts. Brukardialogberedningarna har genomfört intervjuer med patienter/brukare och anhöriga inom respektive behovsgrupp. Två av beredningarna har varit knutna till de särskilda utredningsuppdragen och genomfört medborgardialoger inom området screening och ojämlik hälsa. HSN:s verksamhetsplan har följts upp via: Månatliga delårsrapporter Landstingets årsredovisning Därutöver har även andra uppföljningsaktiviteter haft mer eller mindre bäring på verksamhetsplanen: Inslag i kunskapssammanträden gemensamma med landstingsstyrelsen Redovisning av behovsanalyser Uppföljning av överenskommelser/avtal Olika redovisningar med uppföljningsinslag (t ex tillgänglighet) Dialogtillfällen med verksamhetsrepresentanter 3

5 Ekonomiskt resultat Sammanfattning I bokslut 2013 redovisas ett positivt resultat på 7 miljoner kr och detta är en förbättring med 7 miljoner kr jämfört med den senaste helårsbedömningen, baserad på delårsbokslutet till och med oktober Bokslut 2013 Resultat Helårsbedömning Jan- okt 2013 Resultat Jan- okt 2012 Resultat Bokslut 2012 Resultat Regionsjukvård -7,3-5,0-4,7-1,8-3,6 Närsjukvård 10,3 10,4 10,5 23,6 17,5 Länsövergripande sjukvård 46,4 55,5 59,2 30,7 23,9 Utomlänsvård 5,5-10,0 30,0 6,7-12,4 Privata vårdgivare 25,2 20,0 24,2 35,3 36,3 Tandvård 0,4 0,0 3,9 1,8-2,7 Ambulanssjukvård och sjukresor 1,0 0,0 7,4 9,5-7,1 Smittskyddsverksamhet 11,5 0,0 8,9 8,8 11,6 Solidariskt finansierade läkemedel -13,7-7,0-7,0-0,4-10,4 Tillgänglighet CKOC -30,1-29,5-17,9 Övrigt -41,9-34,4-21,2-3,4-47,0 Totalt 7,3 0,0 93,3 110,8 6,1 Tabell 2: Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat avvikelse mot budget (januari december 2013) Anledningen till överskottet är framför allt att målen för vård i rimlig tid inte uppnåtts av landstingets produktionsenheter och att de därmed betalat vite till nämnden. Kostnaderna för privata vårdgivare har också blivit lägre än beräknat, detsamma gäller för köpt utomlänsvård. Kostnaderna för den tillgänglighetssatsning som gjordes under hösten har däremot kostat ungefär 10 miljoner kr mer än prognosen i oktober. Bokslut 2013 HSN:s kostnader Bokslut 2012 HSN:s kostnader Bokslut 2011 HSN:s kostnader Bokslut 2010 HSN:s kostnader Regionsjukvård 578,8 559,0 526,2 507,3 Närsjukvård 4 313, , , ,5 Länsövergripande sjukvård 3 228, , , ,7 Utomlänsvård 199,1 208,8 188,2 188,4 Privata vårdgivare 427,2 418,8 408,6 413,0 Tandvård 260,2 247,8 234,7 232,2 Ambulanssjukvård och sjukresor 230,1 229,8 210,5 204,6 Smittskyddsverksamhet 25,2 34,6 39,8 36,6 Solidariskt finansierade läkemedel 135,7 125,0 93,6 78,1 Övrigt 137,7 90,7 132,1 124,3 Totalt 9 536, , , ,7 Tabell 3: Hälso- och sjukvårdsnämnden - faktiskt utfall i miljoner kronor (indexuppräkning 2013 är 2,7 %) 4

6 Diagrammet nedan visar hur kostnaden för östgötarnas hälso- och sjukvård fördelar sig på de huvudsakliga vårdområdena 1. Figur 1: Fördelning av kostnaderna för hälso- och sjukvården Landstinget i Östergötland De största andelarna står Närsjukvården, inklusive primärvården för med 49 procent och den Länsövergripande sjukvården med 37 procent av kostnaderna för hälso- och sjukvård. Övrigt innefattar framförallt sjukresor, folkhälsoarbete och smittskyddsverksamhet. Kostnadsandelen för Privata vårdgivare utgör 10 procent och det är oförändrat jämfört med föregående år. De största förändringarna inom denna sektor var under året att mödrahälsovården i Motala flyttades över från Aleris till landstinget samt att Medicinskt centrum Vårdcentral i Norrköping och Geria Care i Söderköping fått ökad ersättning eftersom man ökat sin andel av antalet listade patienter. Figur 2 visar hur kostnaderna i privat regi förändrats mellan åren 2009 och Figur 2: Utvecklingen av kostnaderna för privata vårdgivare Nettokostnaden har beräknats utifrån den ersättning som hälso- och sjukvårdsnämnden betalar ut till vårdgivarna (8 968 miljoner kr kompletterad med produktionsenheternas resultat (-122 miljoner kr) = miljoner kr. 5

7 Regionsjukvård (till östgötar) Närsjukvård Den totala budgeten för regionsjukvård är 571 miljoner kr för Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under Den enda del som är rörlig är vissa sällan förekommande åtgärder som är särskilt dyra och som ersätts särskilt, 13,9 miljoner kr finns budgeterat för sådana kostnader. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger 7,3 miljoner kr över den budgeterade och det är en liten försämring jämfört med helårsbedömningen med ca 2 miljoner kr. Det är utfallet av den rörliga ersättningen till vissa kliniker som överskridit den budgeterade, framför allt inom hjärtsjukvård. Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kr för 2013 och här ingår även kostnader för de privata vårdcentralerna. Kostnaderna för närsjukvård ligger 10,3 miljoner kr under den budgeterade nivån. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 151 miljoner kr är rörliga. Avvikelsen från budget består framför allt av vitesbelopp samt rörliga ersättningar där målen inte uppfyllts och därmed inte betalats ut. Bland annat är cirka 3,7 miljoner kr avdragna vitesbelopp för vård i rimlig tid och 6,1 miljoner kr är ersättning för mål och mått till vårdcentralerna där målen inte uppfyllts. Länsövergripande sjukvård Utomlänsvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2013, endast 78 miljoner kr av miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Alla berörda produktionsenheter har inte nått upp till uppställda mål och därför inte fått sin rörliga ersättning utbetalt till fullo eller fått betala vitesbelopp till nämnden. Det är följande produktionsenheter som inte haft full måluppfyllelse: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 15,5 miljoner kr i vitesbelopp för ej uppnådda mål, vård i rimlig tid. Hjärt- och medicincentrum 11,2 miljoner kr i vitesbelopp för ej uppnådda mål, vård i rimlig tid. Sinnescentrum 2,4 miljoner kr i vitesbelopp, för ej uppnådda mål vård i rimlig tid samt 1,0 miljoner kr för ledtider canceroperationer för egna patienter. Det medför att nämnden får ett överskott på 46,4 miljoner kr. Detta är en minskning jämfört med helårsbedömningen med 9,1 miljoner kr. Den totala budgeten för utomlänsvård är 205 miljoner kr för Kostnadsansvaret för det mesta av utomlänsvården är överflyttat till centrumnivå. Det som ligger kvar på nämnden är den akuta vården utan remiss och primärvården. Jämfört med samma period 2012 är kostnaderna för utomlänsvård 2013 ca 10 miljoner kr lägre om man bara ser till de delar som ligger kvar på nämnden. Totalt ligger nämndens kostnad för utomlänsvård ca 5,5 miljoner kr lägre än den budgeterade. Detta är en förbättring jämfört med helårsbedömningen med 15,5 6

8 miljoner kr. HSN har sedan 2004 haft en försäkringslösning som får användas av produktionsenheter som har höga kostnader för utomlänsvård för bland annat transplantationer, barnsjukvård och blödarsjuka patienter. I denna försäkringslösning har 37,6 miljoner kr utbetalats och nämnden hade avsatt ca 35,4 miljoner kr för Ersättningen har utbetalats till följande produktionsenheter: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 10,9 miljoner kr Barn- och kvinnocentrum 10,4 miljoner kr Närsjukvården i västra Östergötland 6,8 miljoner kr Hjärt- och medicincentrum 6,8 miljoner kr Sinnescentrum 2,8 miljoner kr Kostnaderna totalt för utomlänsvård i landstinget har minskat för första gången på många år. Den akuta vården och primärvården samt läkemedelskostnaderna har minskat något jämfört med 2012 men det är kostnaden för den remitterade vården som minskat med betydande belopp framför allt inom barnsjukvård. Den remitterade vården enligt vårdgarantin har dock ökat med 9 miljoner kr. I Tabell 4 visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela landstinget, endast kostnader för oplanerad utomlänsvård och primärvård samt läkemedel förskrivna utomläns påverkar hälsooch sjukvårdsnämndens ekonomi. Bokslut 2013 (mkr) Bokslut 2012 (mkr) Förändring (mkr) Procentuell förändring jmf föregående år Oplanerad utomlänsvård och primärvård ,7% Läkemedel förskrivna utomläns ,0% Remitterad specialistvård utomläns ,1% Valfrihetsremiss ,0% Vård enligt vårdgarantin ,9% Summa utomlänsvård ,8% Tabell 4: Landstingets ekonomiska utfall avseende köpt utomlänsvård (mkr=miljoner kronor) (Källa: Agresso, ekonomidatalager) År 2013 är det första året då hela landstingets köpta utomlänsvård finns i det nya datasystemet KUL. Uppföljningen delas upp i två delar, oplanerad vård och primärvård respektive remitterad vård. Oplanerad vård och primärvård Det är östgötar som fått oplanerad vård eller primärvård i ett annat landsting under Kostnaden för vården har varit störst i Jönköping, Kalmar, Sörmland, Stockholm och Dalarna och avser akutsjukvård medan det är primärvård som har haft flest patienter och vårdkontakter, se tabell 5. 7

9 Belopp 2013 (mkr) Antal patienter Antal vårdkontakter Akutsjukvård 83, Sjukvård i gränsområde Eksjö/Tranås 29, Primärvård 22, Övrigt 4,9 Summa oplanerad vård och primärvård utomläns 139, Tabell 5: Landstingets ekonomiska utfall avseende oplanerad vård och primärvård utomläns(miljoner kronor) (Källa: KUL datasystem för köpt utomlänsvård) Det är svårt att veta för vilka diagnoser östgötarna söker oplanerad vård utomläns. Vid faktureringen kan landstingen uppge exempelvis DRG-kod men i de allra flesta fall faktureras vårdkontakten utan angivande av kod, ca 57 miljoner kr har fakturerats utan kod. Där DRG-kod finns är läkarbesök andra problem den vanligaste koden, sedan läkarbesök för sjukdomar i muskel/skelett samt hudsjukdomar. Andra koder som är vanliga och som inte är öppenvård är vaginal förlossning och operation på fotled, underben eller överarm >17 år. Tabell 6 visar kostnad per invånare i Östergötlands kommuner för oplanerad utomlänsvård och primärvård. Det är tydligt att gränsområdet till Jönköpings län, Ydre kommun, har den största kostnaden för utomlänsvård. I annan uppföljning ser vi att invånarna i denna kommun har väldigt få vårdtillfällen vid sjukhusen i Östergötland utan de görs framför allt vid Höglandssjukhuset Eksjö och Nässjö. Kr/invånare Ydre Valdemarsvik 447 Ödeshög 385 Finspång 345 Kinda 306 Boxholm 304 Linköping 219 Åtvidaberg 201 Mjölby 198 Söderköping 190 Norrköping 184 Motala 169 Vadstena 149 Tabell 6: Kostnader per kommun och invånare för oplanerad vård och primärvård utomläns 2013 (Källa: KUL datasystem för köpt utomlänsvård) 8

10 Remitterad vård På de betalningsförbindelser för remitterad vård som skickas till andra landsting från kliniker i Östergötland registreras diagnoser. Därför har landstinget en mer heltäckande bild av den remitterade vården. Det är östgötar som fått remitterad vård i ett annat landsting under De produktionsenheter som har störst kostnad för utomlänsvård är Barn- och kvinnocentrum (42 mkr), Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (33 mkr) samt Hjärtoch medicincentrum (27 mkr). De sjukhus där vården utförts är framför allt Skånes universitetssjukhus i Lund, Karolinska sjukhuset i Huddinge respektive Solna, Astrid Lindgrens barnsjukhus samt Sahlgrenska universitetssjukhuset. De diagnoser som genererat högst kostnader är fetma, cystisk fibros, ärftlig blödningsrubbning, kronisk njursvikt samt levertransplantation. De diagnoser som är mest förekommande bland patienterna som fått vård i annat län är förutom fetma och kronisk njursvikt även spinal stenos och förmaksflimmer. Figur 3 och 4 visar genomsnittskostnad per patient i olika åldergrupper och könsindelat, samt antal patienter i varje åldersgrupp. Den äldsta person som fått remitterad vård i annat län var 88 år. Figur 3: Genomsnittskostnad per patient indelat i olika åldersgrupp och kön för remitterad vård 2013 (Källa: KUL datasystem för köpt utomlänsvård) 9

11 Privata vårdgivare Figur 4: Antal patienter i olika åldersgrupp och kön för remitterad vård 2013 (Källa: KUL datasystem för köpt utomlänsvård) Den totala budgeten för privata vårdgivare (exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård) är 452 miljoner kr för Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger ca 25 miljoner kr under den budgeterade nivån och det är en ökning jämfört med helårsbedömningen med ca 5 miljoner kr. Det är en trend av minskning av produktion och ersättning till många av de privata vårdgivarna som ersätts enligt den nationella taxan. Läkarbesöken hos de privata vårdgivarna minskar. Landstinget budgeterar dock enligt en högre produktion eftersom privatläkarena har fastställda taknivåer i nationella taxan. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 261 miljoner kr för 2013 och det är en nivåhöjning jämfört med 2012 med ca 8 miljoner kr på grund av att ett nytt tandvårdsstöd tillkommit. Den 1 januari 2013 infördes tandvård för personer med stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (F-tandvård). De berättigade individerna erhåller bastandvård till samma avgift som inom den öppna hälso- och sjukvården och avgiften räknas in i högkostnadsskyddet. Utfallet för tandvården år 2013 blev 260 miljoner kr, vilket är ca 1 miljon kr lägre än det budgeterade. Huvudförklaringen till överskottet är att medlen som avsatts för tvärsektoriella projekt inom områden med sämre tandhälsa inte utnyttjats fullt ut och att det nya tandvårdsstödet inte nått samtliga berättigade individer. Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 231 miljoner kr för Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är ca 1 miljoner kr lägre än den budgeterade nivån. Jämfört med 2012 är kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor 2013 ungefär i samma nivå. 10

12 Smittskyddsverksamhet Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 37 miljoner kr för Kostnaderna avseende smittskyddsverksamhet är ca 11,5 miljoner kr lägre än den budgeterade nivån och detta är en ökning jämfört med helårsbedömningen. Kostnaderna för smittsydd har minskat under ett par år och det är framför allt läkemedelskostnaderna som minskar. Jämfört med 2012 är kostnaderna för smittskyddsverksamhet 2013 ca 9 miljoner kr lägre. Solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel, mm är 122 miljoner kr för Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger ca 13,7 miljoner kr över den budgeterade nivån och det är en försämring med ca 7 miljoner kr jämfört med helårsbedömningen. Jämfört med 2012 är kostnaderna för solidariskt finansierade läkemedel med mera, cirka 11 miljoner kr högre. Det är framför allt kostnaderna för blödarsjuka som uppvisar en stor ökning. Den består till viss del av ökade volymer men även en övergång till nya dyrare biologiska läkemedel. Hälso- och sjukvårdsnämnden har också ersatt produktionsenheter för så kallade särläkemedel motsvarande 6,8 miljoner kr. Läkemedelskostnaderna ökade med 0,4 procent 2013 jämfört med år Landstingets volymökning var 0,3 procent medan det i riket var en volymminskning med 0,5 procent. De mest kostnadskrävande områdena under 2013 var inom tumörer och rubbningar i immunsystemet 299 miljoner kr och inom nervsystemet 255 miljoner kr. I tabell 7 redovisas totala kostnader för läkemedel för hela landstinget. Bokslut 2013 (mkr) Bokslut 2012 (mkr) Förändring (mkr) Procentuell förändring jmf föregående år Receptförskrivna läkemedel ,0% - varav allmänläkemedel ,1% - varav fokusläkemedel ,0% - varav klinikläkemedel ,2% - varav solidariskt finansierade/ ofördelade ,4% preparat Läkemedel via rekvisition ,0% Tabell 7: Landstingets ekonomiska utfall avseende kostnader för läkemedel (mkr=miljoner kronor)(källa: Cognos Power Play) Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 79 miljoner kr och underskottet inom detta område är ca 47 miljoner kr och det är en försämring med ca 17 miljoner kr jämfört med helårsbedömningen. Här redovisas bland annat kostnader för årets särskilda satsningar som till exempel hälso- och sjukvårdsnämndens beslut avseende tillgänglighetssatsning för Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (utfall i bokslut 30 miljoner kr). I övrigt ingår även kostnader för asylsjukvård, samt utbetalningar av engångskaraktär, med mera. Det finns också flertal mindre poster som till exempel ersättning från Migrationsverket för asylsjukvård, bidrag till organisationer och diverse projekt. 11

13 Inom asylsjukvården fanns under 2012 ett underskott vilket delvis berodde på att antalet asylsökande ökat men också på att landstinget har haft några patienter som varit kostnadskrävande och där ersättningen för sista halvåret ännu inte inkommit från Migrationsverket. Under 2013 har största delen av dessa intäkter inkommit och i bokslut 2013 finns istället ett överskott med ca 1 miljon kr. Hälso- och sjukvårdsnämnden gjorde en särskild tillgänglighetssatsning under hösten som finansierades genom ej använda övriga medel. Vården har utförts både av landstingets egna produktionsenheter, privata vårdgivare med avtal samt vårdgivare utanför Östergötland. Tabell 8 visar inom vilka sjukdomsgrupper tillgänglighetssatsningarna gjorts (inom och utom Östergötland) och tabell 9 visar övriga satsningar som gjorts: Satsning tillgänglighet 2013 Inom LiÖ Ca mkr Köpt vård Ca mkr Ryggortopedi 12,2 CKOC, ökat antal akuta operationer 7,6 Ortopedi 1,6 2,8 Allmänkirurgi 1,1 1,2 Fetmakirurgi, komplicerade 1,9 Hudsjukdomar 1,8 Urologiska sjukdomar 0,9 0,6 Neurologiska sjukdomar 1,7 Hjärt- och kärlsjukvård 2,5 2,3 Allergi 0,2 Mag-tarm sjukdomar 0,1 Summa 19,4 19,1 Tabell 8: Hälso- och sjukvårdsnämndens tillgänglighetssatsningar2013 Övriga satsningar 2013 Belopp Ca mkr Psykiatri, ökad produktion och 17,4 läkemedel Merkostnader för övertagande av 8,3 verksamhet i Motala Läkemedel neurologiska sjukdomar 5,3 Summa 31,0 Tabell 9: Hälso- och sjukvårdsnämndens övriga satsningar

14 Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir mer intressant då alla landsting redovisar kostnader på sjukdomsgrupper så jämförelser kan göras. Nedan följer ett diagram på hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader under åren 2012 och 2013 fördelat på sjukdomsgrupper/diagnoskapitel. Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som HSN betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna. Figur 5: Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och kostnadsfördelning per sjukdomsgrupp Arbetet med diagnosregistrering inom framförallt primärvården visar sig ge resultat då gruppen Ej registrerad diagnos nu befinner sig på nionde plats. De största sjukdomsgrupperna är fortfarande Cirkulationsorganens sjukdomar och Psykiska sjukdomar. De enskilda största diagnoserna inom dessa sjukdomsgrupper är högt blodtryck och förmaksflimmer samt schizofreni, depression samt neuropsykiatriska diagnoser. Gruppen Faktorer av hälsobetydelse finns numera på tredje plats. Inom den gruppen återfinns bland annat dialysbehandlingar och cellgifts och strålningsbehandlingar av tumörer. Rörelseorganens sjukdomar finns inom två grupper (på fjärde och sjätte plats) och de är Muskuloskeletala sjukdomar samt Skador och förgiftningar. På femte plats finns Symtom och sjukdomstillstånd och där ingår ospecificerade bröst- och buksmärtor. 13

15 Ledningsstaben Bilaga: Hälso- och sjukvårdsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 2013 Budget 2013 Bokslut 2012 Not Intäkter Landstingsbidrag Koncernbidrag ) Patientavg sjukvård/tandvård ) Försäljning sjukvård/tandvård ) Övr intäkt LT:s huvudverksamh ) Statsbidrag ) Övriga bidrag ) Försålt mtrl varor övr intäkt ) Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader ) Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor ) Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader ) Summa Övriga kostnader Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Koncernbidrag avser använda statsbidrag för ökad tillgänglighet för barn och ungdomar med psykisk ohälsa samt förbättrad psykiatrisk tvångsvård. 2) Patientavgifter avser specialkost, hörselrehabilitering samt förskottsbetalda öppenvårdsavgifter. 3) Här redovisas utbetalt läkemedelsöverskott till de privata vårdcentralerna samt intäkter för utomlänsbesök. 4) Avser ersättning från andra landsting för ambulanstransporter för utomlänspatienter. 5) Ökningen ligger i större ersättning från Migrationsverket för asylsökande, kostnadskrävande vård. 6) Bidrag för projekt "Barn som anhöriga". 7) Ökningen avser intäkt från Aleris specialistvård i Motala för omställningskostnader vid överföring av vård från Aleris till landstingets enhet (BKC). 8) Till viss del utbetalning av ersättning till BKC vid övertagande av verksamhet från Aleris i Motala. 9) Ökningen består i solidariskt finansierade läkemedel samt hörselhjälpmedel. 10)Till viss del ersättning för utveckling av ersättningssystem och andra konsultuppdrag. 14

16 Ledningsstaben Bilaga:2 558 Hälso- och sjukvårdsnämnden Kassaflödesanalys Bokslut 2013 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar 0 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar -679 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 Investering i materiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 Investeringsbidrag 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

17 Ledningsstaben Bilaga:3 558 Hälso- och sjukvårdsnämnden Balansräkning (tkr) Bokslut 2013 Bokslut 2012 Not TILLGÅNGAR Kundfordringar ) Förutbet kostn upplupna intäkt ) Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 0 0 Årets resultat Justering eget kapital ) Summa Verksamhetens eget kapital 0 0 Upplupna kostn förutbet intäkt ) Övriga kortfristiga skulder 0 37 Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: 1) Fordringar gentemot privata vårdgivare som ska betala tillbaka felaktigt utbetalad ersättning. 2) Periodisering av intäkter som avser 2013 samt ersättning från Migrationsverket som kommer under 2014 men som avser 2013, tkr. 3) Justering/nollställning av eget kapital gjort i bokslut 2013 med tkr. 4) Periodisering av fakturor som avser