Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2014

Transkript

1

2 Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2014 Datum: Diarienummer: HSN

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Verksamhet... 1 Hälso- och sjukvårdsnämndens aktiviteter... 1 Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar... 2 Uppföljning Ekonomiskt resultat... 4 Sammanfattning... 4 Regionsjukvård (till östgötar)... 7 Närsjukvård... 7 Länsövergripande sjukvård... 7 Utomlänsvård... 8 Privata vårdgivare Tandvård Ambulanssjukvård och sjukresor Smittskyddsverksamhet Solidariskt finansierade läkemedel Övrigt Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp Bilaga Bilaga Bilaga

4 1 Inledning Denna årsredovisning omfattar en kort beskrivning av hälso- och sjukvårdsnämndens interna aktiviteter samt nämndens ekonomiska bokslut. En samlad redovisning av landstingets insatser, verksamhetsresultat och måluppfyllelse görs i den årsredovisning som hälso- och sjukvårdsnämnden, gemensamt med regionstyrelsen och trafik- och samhällsplaneringsnämnden, lämnar till regionfullmäktige. 2 Verksamhet Hälso- och sjukvårdsnämndens aktiviteter Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har under år 2014 genom behovsstyrning arbetat med den inriktning som beskrivits i HSN:s verksamhetsplan Ett viktigt inslag är behovsanalyserna som görs för utvalda sjukdoms-/behovsgrupper. Under året har analyser genomförts inom områdena: Asylsökande och nyanlända Egenvård Missbruk och beroende Munhälsa hos sköra äldre Under 2014 har en process genomförts som resulterat i beslut om överenskommelser med verksamheten inför Den process som föregått överenskommelserna tar sin utgångspunkt i de av HSN fastställda uppdragen; de under tidigare år beslutade samt de uppdrag HSN beslutade om i februari Ett inslag i behovsstyrningen är dialogen kring och beslutet om resursfördelning där företrädare från såväl politik som verksamhet deltar. Med årets dialog som underlag lämnade landstingsdirektören förslag till resursfördelning som nämnden sedan beslutade om i september i samband med beslutet om överenskommelser. I samband med beslut om överenskommelserna för 2014 beslutade HSN att fördela de ytterligare resurserna om 133 miljoner kronor (113 miljoner kronor för prioriterade grupper samt 21 miljoner kronor som kompensation för del av skatteväxling). Även privata vårdgivare som HSN har avtal med kan få del av de ytterligare resurserna. En omfördelning inom HSN har gett ytterligare 13 miljoner kronor som ett engångsanslag. 1

5 Följande sjukdoms- och behovsgrupper tillförs ytterligare resurser (miljoner kronor): Område Ramhöjande Engångsmedel Ramhöjande Engångsmedel Cancersjukdomar 8,7 10,0 30,0 0,0 Hemsjukvårdsreformen 0,0 0,0 20,5 0,0 Psykisk ohälsa 17,5 1,0 20,0 11,0 Primärvård 0,0 0,0 20,0 0,0 Inflammatoriska led, mag-tarm- och hudsjukdomar 20,0 0,0 10,0 0,0 Centralt finansierade läkemedel och utomlänsvård 16,0 0,0 10,0 0,0 Ögonsjukdomar 0,0 0,0 6,2 0,0 Öron- näsa- halssjukdomar 5,5 0,0 4,0 0,0 Kvinnosjukvård 4,2 0,0 3,3 0,0 Barnsjukvård 2,6 0,0 2,6 0,0 Endokrina sjukdomar 13,0 0,0 2,0 0,0 Ärftliga sjukdomar/genetik 0,0 0,0 2,0 0,0 Blodsjukdomar 0,0 0,0 1,5 0,0 Hjärt- och kärlsjukdomar 6,0 0,0 1,0 0,0 Neurologiska sjukdomar 4,0 0,0 0,0 2,0 Akut omhändertagande 4,0 0,0 0,0 0,0 Behovsgruppen äldre 18,0 0,0 0,0 0,0 Infektionssjukdomar 2,5 0,0 0,0 0,0 Rörelseorganens sjukdomar 3,0 0,0 0,0 0,0 Sjukdomar i urin- och könsorganen 0,0 2,5 0,0 0,0 Totalt 125,0 17,5 133,1 13,0 Tabell 1: Hälso- och sjukvårdsnämndens satsningar (miljoner kronor) Sedan tillkommer ytterligare beslut om 25 miljoner kronor för att kompensera för kostnadsökningar på grund av ny lagstiftning avseende hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd samt patientrörlighetsdirektivet. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar Beredningarna har på HSN:s uppdrag genomfört följande aktiviteter: Samordningsberedningen Beredningen har varit forum för diskussion i olika strategiska frågor inför ärendehantering i HSN. Återkommande fasta punkter har varit rapportering om övriga HSN-beredningars arbete, om regionvården och om aktiviteter inom Läns-SLAKO och Nätverket Hälsa och Demokrati. Även planering och uppföljning av kunskapssammanträden har varit en återkommande punkt på agendan. Beredningen för samverkan Beredningen för samverkan har under 2014 utgjort landstingets representation i Läns-SLAKO vilket är en samverkansplattform för landstinget och länets kommuner i frågor om vård och 2

6 omsorg. Beredningen har kontinuerligt följt samordningsförbundens verksamheter i länet och tagit fram en revidering av Generella riktlinjer för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet som utgör riktlinjer för landstingets representanter i länets samordningsförbund. Andra aktiviteter under året har varit: Beredningen har lett landstingets insatser vid genomförandet av Folkhälsopolitisk policy för Östergötland och haft en kontinuerlig dialog med Regionförbundet Östsam. Pensionärsrådet och Landstingets råd för frågor om funktionsnedsättning har återrapporterat till beredningen. Bevakning och återrapportering av äldreuppdraget och barn- och ungdomsuppdraget har genomförts. Beredningen har utvecklat relationerna med Östergötlands intresseorganisationer och tagit fram en policy för föreningsbidrag. Beredningen har bevakat framtagandet av en länsövergripande ANDT-strategi med tillhörande handlingsplan. Utvecklingen av hemsjukvårdsreformen har av beredningen bevakats kontinuerligt under Beredningen för behovsstyrning Beredningen för behovsstyrning har under 2014 samordnat arbetet med de aktuella behovsanalyserna kring missbruk och beroendevård, egenvård, asylsökande/nyanlända och munhälsa för sköra äldre. Beredningen har också fört en kontinuerlig dialog med beredningarna för brukardialog, både om deras specifika uppdrag och på ett mer övergripande plan. Beredningen har också genomfört ett flertal uppföljningar under 2014, dels av uppdrag från tidigare år som finns med i överenskommelser och dels av områden som har bedömts vara särskilt viktiga att följa upp. Uppföljningar har gjorts av: Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Jämlik vård Äldre med cancer Språkstörning och stamning hos barn och unga Barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder Flytten av ätstörningsenheten Hudtumörprocessen Utvecklingen av strokeprocessen Beredningarna för brukardialog Fyra av de fem beredningarna för brukardialog har under året varit knutna till de behovsanalyser som genomförts. Brukardialogberedningarna har genomfört intervjuer med patienter/brukare och anhöriga inom respektive behovsgrupp. Den femte beredningen har haft temat E-hälsa och nya kommunikationsvägar medborgardialog om kommunikation och information. 3

7 Uppföljning HSN:s verksamhetsplan har följts upp via: Månatliga delårsrapporter Landstingets årsredovisning Därutöver har även andra uppföljningsaktiviteter haft mer eller mindre bäring på verksamhetsplanen: Inslag i kunskapssammanträden gemensamma med landstingsstyrelsen Redovisning av behovsanalyser Uppföljning av överenskommelser/avtal Olika redovisningar med uppföljningsinslag (t ex tillgänglighet) Dialogtillfällen med verksamhetsrepresentanter 3 Ekonomiskt resultat Sammanfattning I bokslut 2014 redovisas ett positivt resultat på 20 miljoner kr. Det är en förbättring med 20 miljoner kr jämfört med den senaste helårsbedömningen, baserad på delårsbokslutet t.o.m. oktober Bokslut 2014 Resultat (milj kr) Helårsbedömning (milj kr) Jan- okt 2014 Resultat (milj kr) Jan- okt 2013 Resultat (milj kr) Bokslut 2013 Resultat (milj kr) Regionsjukvård -2,3-3,0-1,4-4,7-7,3 Närsjukvård 25,8 10,0 25,6 10,5 10,3 Länsövergripande sjukvård 20,0 25,0 35,8 59,2 46,4 Utomlänsvård -2,9-20,0-11,7 30,0 5,5 Privata vårdgivare 11,9 15,0 24,4 24,2 25,2 Tandvård 14,3 9,5 15,0 3,9 0,4 Ambulanssjukvård och sjukresor 16,0 0,0 14,2 7,4 1,0 Smittskyddsverksamhet -18,7-6,0-6,3 8,9 11,5 Solidariskt finansierade läkemedel -0,5-5,0-5,5-7,0-13,7 Övrigt -43,8-25,5-7,3-39,1-72,0 Totalt 19,8 0,0 82,8 93,3 7,3 Tabell 2 : Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat avvikelse mot budget (januari december 2014) Anledningen till överskottet är framför allt att målen för vård i rimlig tid inte uppnåtts av landstingets produktionsenheter och att de därmed betalat vite till nämnden. Det finns även andra målrelaterade ersättningar där målen inte nåtts och ersättningen därmed inte betalats ut. Detta ger ett överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens bokslut. Kostnaderna för sjukresor har också blivit lägre än beräknat, detsamma gäller för tandvård och privata vårdgivare. Kostnaderna för smittskyddsläkemedel har däremot kostat ungefär 12 miljoner kr mer än vad prognosen i oktober visade. 4

8 Bokslut 2014 HSN:s kostnader (milj kr) Bokslut 2013 HSN:s kostnader (milj kr) Bokslut 2012 HSN:s kostnader (milj kr) Bokslut 2011 HSN:s kostnader (milj kr) Regionsjukvård 584,3 578,8 559,0 526,2 Närsjukvård 4 223, , , ,2 Länsövergripande sjukvård 3 407, , , ,4 Utomlänsvård 215,5 199,1 208,8 188,2 Privata vårdgivare 436,0 427,2 418,8 408,6 Tandvård 253,2 260,2 247,8 234,7 Ambulanssjukvård och sjukresor 227,0 230,1 229,8 210,5 Smittskyddsverksamhet 51,3 25,2 34,6 39,8 Solidariskt finansierade läkemedel 138,8 135,7 125,0 93,6 Övrigt 114,8 137,7 90,7 132,1 Totalt 9 651, , , ,3 Tabell 3 : Hälso- och sjukvårdsnämnden - faktiskt utfall i miljoner kronor (indexuppräkning 2014 är 2,8 %) Diagrammet nedan visar hur kostnaden för östgötarnas hälso- och sjukvård fördelar sig på de huvudsakliga vårdområdena 1. Figur 1 Fördelning av kostnaderna för hälso- och sjukvården Landstinget i Östergötland Av kostnaderna för hälso- och sjukvård står närsjukvården totalt för 46 procent, varav något 1 Nettokostnaden har beräknats utifrån den ersättning som hälso- och sjukvårdsnämnden betalar ut till vårdgivarna (8 968 miljoner kr kompletterad med produktionsenheternas resultat (-122 miljoner kr) = miljoner kr. 5

9 mindre än hälften utgörs av kostnader för primärvård (vårdcentraler). Den länsövergripande specialistsjukvårdens kostnadsandel utgör 39 procent. Den i diagrammet angivna posten Övrigt innefattar i huvudsak centralt finansierade läkemedel såsom exempelvis blödarpreparat, sjukresor, folkhälsoarbete och smittskyddsverksamhet. Kostnaden för Privata vårdgivare och utomlänsvård har fördelats inom områdena högspecialiserad vård, specialistsjukvård och närsjukvård. Kostnadsandelen för privata vårdgivare utgör 10 procent medan utomlänsvårdens andel utgör drygt 3 procent. Det är oförändrat jämfört med föregående år. De största förändringarna inom denna sektor var under året att gynekologin i Motala flyttades över från Aleris till landstinget samt att Geria Care i Söderköping, Trädgårdstorgets vårdcentral samt Medicinskt centrum Vårdcentral i Norrköping fått ökad ersättning eftersom man ökat sin andel av antalet listade patienter. Figur 2 visar ett diagram över hur de fyra största kostnadsområdena i hälso- och sjukvårdsnämnden har förändrats mellan åren 2010 och Figur 2 Utvecklingen av kostnaderna för hälso- och sjukvårdsnämndens fyra största kostnadsområden mellan åren Kostnaderna för närsjukvård har minskat mellan åren och det beror på den överföring av hemsjukvård som gjordes till kommunerna i länet. I figur 3 visas hur fördelningen ser ut mellan privata vårdgivare och landstingsdriven vård inom de olika områdena mellan åren

10 Figur 3 Utvecklingen av hälso- och sjukvårdsnämndens kostnadsområden totalt mellan åren Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård är 582 miljoner kr för Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under Den enda del som är rörlig är vissa sällan förekommande åtgärder som är särskilt dyra och som ersätts särskilt, 7,6 miljoner kr finns budgeterat för sådana kostnader. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger 2,3 miljoner kr över den budgeterade och det är en liten förbättring jämfört med helårsbedömningen med ca 0,7 miljoner kr. Det är utfallet av den rörliga ersättningen till vissa kliniker som överskridit den budgeterade, framför allt inom hjärtsjukvård. Närsjukvård Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kr för 2014 och här ingår även kostnader för de privata vårdcentralerna. Kostnaderna för närsjukvård ligger 25,8 miljoner kr under den budgeterade nivån. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 162 miljoner kr är rörliga. Avvikelsen från budget består framför allt av rörliga ersättningar där målen inte uppfyllts och därmed inte betalats ut samt besöksersättningar framför allt inom öppenvårdspsykiatri för vuxna. Bland annat är cirka 8,3 miljoner kr ej utbetalda besöksersättningar för vuxenpsykiatri och 5,1 miljoner kr är ersättning för mål och mått till vårdcentralerna där målen inte uppfyllts. Länsövergripande sjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2014, endast 102 miljoner kr av miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. 7

11 Alla berörda produktionsenheter har inte nått upp till uppställda mål och har därför inte fått sin rörliga ersättning utbetalt till fullo eller har fått betala vitesbelopp till nämnden. Följande produktionsenheter har inte haft full måluppfyllelse: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 7,0 miljoner kr i vitesbelopp för vård i rimlig tid samt 2,8 miljoner kr för ledtider canceroperationer. Sinnescentrum 3,3 miljoner kr i vitesbelopp för vård i rimlig tid samt 1,7 miljoner kr för ej utförda buk- och bröstplastikoperationer och 1,0 miljoner kr för ledtider canceroperationer. Hjärt- och medicincentrum 2,2 miljoner kr i vitesbelopp för vård i rimlig tid. Det medför att nämnden får ett överskott på 20,0 miljoner kr. Detta är en minskning jämfört med helårsbedömningen med 5,0 miljoner kr. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 213 miljoner kr för Kostnadsansvaret för det mesta av utomlänsvården är överflyttat till centrumnivå. Det som ligger kvar på nämnden är den akuta vården utan remiss och primärvården. Jämfört med samma period 2013 är kostnaderna för utomlänsvård 2014 ca 16 miljoner kr högre om man bara ser till de delar som ligger kvar på nämnden. Totalt ligger nämndens kostnad för utomlänsvård ca 2,9 miljoner kr högre än den budgeterade. Detta är en förbättring jämfört med helårsbedömningen med 17,1 miljoner kr HSN har sedan 2004 haft en försäkringslösning som får användas av produktionsenheter som har höga kostnader för utomlänsvård för bland annat transplantationer, barnsjukvård och blödarsjuka patienter. I denna försäkringslösning har 49,2 miljoner kr utbetalats och nämnden hade avsatt ca 39,4 miljoner kr för Ersättningen har utbetalats till följande produktionsenheter: Barn- och kvinnocentrum 27,6 miljoner kr Närsjukvården i västra Östergötland 10,6 miljoner kr Hjärt- och medicincentrum 7,8 miljoner kr Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 1,7 miljoner kr Närsjukvården i centrala Östergötland 1,5 miljoner kr Kostnaderna totalt för utomlänsvård i landstinget har ökat med ca 5 % jämfört med förra året och uppgår totalt till 312 miljoner kr. Den oplanerade utomlänsvården och primärvården samt läkemedelskostnaderna har ökat något jämfört med 2013 men det är kostnaden för den remitterade vården som ökat med betydande belopp framför allt inom barnsjukvård. Den remitterade vården enligt vårdgarantin har dock minskat med 25 miljoner kr och det har skett en förflyttning från utomlänsvård till egen regi framför allt genom vårdval obesitas. I Tabell 4 nedan visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela landstinget. Endast kostnader för oplanerad utomlänsvård och primärvård samt läkemedel förskrivna utomläns påverkar hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi. 8

12 Bokslut 2014 (mkr) Bokslut 2013 (mkr) Förändring (mkr) Procentuell förändring jmf föregående år Oplanerad utomlänsvård och primärvård ,5 % Läkemedel förskrivna utomläns ,3 % Remitterad specialistvård utomläns ,8 % Valfrihetsremiss ,3 % Vård enligt vårdgarantin ,6 % EES-vård (patientrörlighetsdirektivet) ,0 % Summa utomlänsvård ,4 % Tabell 4: Landstingets ekonomiska utfall avseende köpt utomlänsvård (mkr=miljoner kronor) (Källa: Agresso, ekonomidatalager) Under 2014 har data från den köpta utomlänsvården kunnat läsas in i vårddatalagret och det gör att statistik finns samlat för östgötarnas konsumtion av vård. Mer detaljerad statistik finns också i rapporter i KUL landstingets datasystem för köpt utomlänsvård där alla remisser och fakturor registreras. Uppföljningen delas upp i två delar, oplanerad vård och primärvård respektive remitterad vård. Oplanerad vård och primärvård Totalt östgötar har fått oplanerad vård eller primärvård i ett annat landsting under Kostnaden för vården har varit störst i Jönköping, Stockholm, Kalmar, Sörmland och Västra Götalandsregionen och avser akutsjukvård medan det är primärvård som har haft flest patienter, se tabell 5. Belopp 2014 (mkr) Antal patienter Antal patienter 2013 Akutsjukvård 81, Sjukvård i gränsområde Eksjö/Tranås 33, Primärvård 23, Försäkringskassan EU-vård 2,8 283 Summa oplanerad vård och primärvård utomläns 141, Tabell 5: Landstingets ekonomiska utfall avseende oplanerad vård och primärvård utomläns(miljoner kronor) (Källa: KUL datasystem för köpt utomlänsvård) 2 Antal patienter går inte att summera eftersom samma patient kan finnas med inom flera vårdområden. 9

13 Antal 2014 Antal 2013 Förändring i procent Vårdtillfälle ,5 % Vårdtid (antal dagar) ,4 % Medelvårdtid (antal dagar) 3,0 3,3-7,2 % DRG-vikt i sluten vård 1 474, ,3-0,6 % Läkarbesök ,8 % Sjukvårdande behandling ,3 % Indirekt kontakt ,3 % Tabell 6: Östgötarnas vårdkontakter hos vårdgivare i annat landsting avseende oplanerad vård och primärvård utomläns (Källa: Vårddatalagret) Det är svårt att veta för vilka diagnoser östgötarna söker oplanerad vård utomläns. Vid faktureringen kan landstingen uppge exempelvis DRG-kod men i många fall faktureras vårdkontakten utan angivande av kod, 17 procent av vårdtillfällena och 95 procent av läkarbesöken har fakturerats utan kod. Där DRG-kod finns är vårdtillfällen för cirkulationsorganens sjukdomar vanligast (till exempel bröstsmärta och hjärtrytmstörning), sedan matsmältningsorganens sjukdomar (till exempel buksmärta och blindtarmsoperation). Tabell 7 visar kostnad per invånare i Östergötlands kommuner för oplanerad utomlänsvård och primärvård. Det är tydligt att gränsområdet till Jönköpings län, Ydre kommun, har den största kostnaden för utomlänsvård. I annan uppföljning ser vi att invånarna i denna kommun har väldigt få vårdtillfällen vid sjukhusen i Östergötland utan de görs framför allt vid Höglandssjukhuset Eksjö och Nässjö. Det är stor skillnad mellan åren för vissa kommuner vilket kan bero på enskilda patienter som har varit kostsamma vissa år. Kr/invånare 2014 Kr/invånare 2013 Ydre Ödeshög Valdemarsvik Boxholm Finspång Vadstena Kinda Norrköping Linköping Motala Söderköping Mjölby Åtvidaberg Tabell 7: Kostnader per kommun och invånare för oplanerad vård och primärvård utomläns 2014 (Källa: KUL datasystem för köpt utomlänsvård) 10

14 Remitterad vård Totalt östgötar har fått planerad vård i ett annat landsting under 2014, antingen genom en specialistvårdsremiss eller genom vårdgarantiremiss. Det är ungefär 100 fler patienter än år Nedan visas de remitterade vårdkontakter som östgötar gjort hos vårdgivare i annat landsting, se tabell 8. Antal 2014 Antal 2013 Förändring i procent Vårdtillfälle ,7% Vårdtid (antal dagar) ,4% Medelvårdtid (antal dagar) 8,8 7,3 21,1% DRG-vikt i sluten vård 2 032, ,2 10,4% Läkarbesök ,5% Sjukvårdande behandling ,6% Indirekt kontakt ,5% Tabell 8: Östgötarnas vårdkontakter hos vårdgivare i annat landsting avseende remitterad vård utomläns (Källa: Vårddatalagret) På de betalningsförbindelser för remitterad vård som skickas till andra landsting från kliniker i Östergötland registreras diagnoser. Därför har landstinget en mer heltäckande bild av den remitterade vården än den oplanerade. De produktionsenheter som har störst kostnad för utomlänsvård är Barn- och kvinnocentrum (57 mkr), Hjärt- och medicincentrum (27 mkr) samt Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (26 mkr). De sjukhus där vården utförts är framför allt Karolinska sjukhuset i Huddinge respektive Solna, Skånes universitetssjukhus i Lund, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Akademiska sjukhuset samt Sahlgrenska universitetssjukhuset. De diagnoser som genererat högst kostnader är fetma, kronisk njursvikt, hjärtmuskelinflammation, levertransplantation samt cystisk fibros. De sjukdomsgrupper där flest vårdtillfällen förekommit är inom medfödda missbildningar, psykisk sjukdom, rörelseorganens sjukdomar samt tumörsjukdomar. Figur 4 visar antal vårdtillfällen för remitterad vård utomläns i olika åldergrupper och könsindelat för åren Den äldsta person som fått remitterad vård i annat län var 88 år. 11

15 Figur 4 Antal vårdtillfällen i olika åldersgrupper och kön för remitterad vård 2013 och 2014 (Källa: Vårddatalagret) Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare (exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård) är 448 miljoner kr för Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger ca 11,9 miljoner kr under den budgeterade nivån och det är en minskning jämfört med helårsbedömningen med ca 3,1 miljoner kr. Det är en trend av minskning av produktion och ersättning till många av de privata vårdgivarna som ersätts enligt den nationella taxan. Läkarbesöken hos de privata vårdgivarna minskar. Landstinget budgeterar dock enligt en högre produktion eftersom privatläkarna har fastställda taknivåer i nationella taxan. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 268 miljoner kr för Den 1 januari 2013 infördes tandvård för personer med stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (F-tandvård). De berättigade individerna får bastandvård till samma avgift som inom den öppna hälso- och sjukvården och avgiften räknas in i högkostnadsskyddet. Antalet individer som nåtts av tandvårdsstödet är fortfarande förhållandevis lågt. Informationsinsatser pågår för att fler berättigade individer ska nås av tandvårdsstödet. Utfallet för tandvården blev 253 miljoner kronor, vilket är ca 14,3 miljoner kronor lägre än det budgeterade. Huvudförklaringen till överskottet är att medlen som avsatts för tandvård för personer med stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (Ftandvård), områdesansvar för barn och ungdomar, tvärsektoriella projekt inom områden med sämre tandhälsa samt befolkningsansvar vuxna inte utnyttjats fullt ut. 12

16 Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 243 miljoner kr för Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är ca 16 miljoner kr lägre än den budgeterade nivån. Jämfört med 2013 är kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor 2014 ca 3 miljoner kr lägre. Ansvaret för sjukresorna flyttades över till AB Östgötatrafiken den 1 september Under året har kostnaderna för sjukresor minskat markant. Det är för tidigt att säga om det är en tillfällig kostnadsminskning eller om den kommer att bestå även kommande period. Antalet sjukresor och eventuella samordningsvinster med Östgötatrafiken kommer att fortsätta följas upp under året. Smittskyddsverksamhet Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 33 miljoner kr för Kostnaderna avseende smittskyddsverksamhet är ca 18,7 miljoner kr högre än den budgeterade nivån och detta är en ökning jämfört med helårsbedömningen med ca 12 miljoner kr. Kostnaderna för smittskyddsläkemedel har ökat betydligt under andra halvåret och det är kostnader för nya effektiva läkemedel mot infektionssjukdomen hepatit C som ökar. Jämfört med 2013 är kostnaderna för smittskyddsverksamhet 2014 ca 26 miljoner kr högre. Solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel, mm är 138 miljoner kr för Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger ca 0,5 miljoner kr över den budgeterade nivån och det är en förbättring med ca 4,5 miljoner kr jämfört med helårsbedömningen. Jämfört med 2013 är kostnaderna för solidariskt finansierade läkemedel, mm cirka 3,1 miljoner kr högre. Det är framför allt kostnaderna för blödarsjuka som uppvisar en stor ökning. Hälso- och sjukvårdsnämnden har också ersatt produktionsenheter för så kallade särläkemedel motsvarande 10,7 miljoner kr. Läkemedelskostnaderna ökade med 6,7 procent 2014 jämfört med Landstingets volymökning var 0,3 procent, vilket är samma volymökning som i riket. De mest kostnadskrävande områdena under 2014 var inom tumörer och rubbningar i immunsystemet 325 miljoner kr och inom nervsystemet 261 miljoner kr. Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 70 miljoner kr och underskottet inom detta område är ca 44 miljoner kronor och det är en försämring med ca 18 miljoner kronor jämfört med helårsbedömningen. Här redovisas bland annat kostnader för årets särskilda tillgänglighetssatsningar. I övrigt ingår även kostnader för asylsjukvård, bidrag till organisationer, diverse projekt samt utbetalningar av engångskaraktär, mm. Hälso- och sjukvårdsnämnden gjorde en särskild tillgänglighetssatsning under hösten som finansierades genom ej använda övriga medel. Vården har utförts både av landstingets egna produktionsenheter, privata vårdgivare med avtal samt vårdgivare utanför Östergötland. Tabell 9 visar inom vilka sjukdomsgrupper tillgänglighetssatsningarna gjorts och tabell 10 visar övriga satsningar: 13

17 Satsning tillgänglighet 2014 Belopp Ca mkr Allmänkirurgi 5,0 Hjärt- och kärlsjukvård 4,1 Öronsjukdomar 3,9 Ortopedi 1,0 Fetmakirurgi, komplicerade 1,0 Hand- och plastikkirurgi 1,0 Ögonsjukdomar 1,0 Hudsjukdomar 0,7 Urologiska sjukdomar 0,7 Neurologiska sjukdomar 0,7 Allergi 0,3 Summa 19,4 Tabell 9: Hälso- och sjukvårdsnämndens tillgänglighetssatsningar2014 Övriga satsningar 2014 Belopp Ca mkr Psykiatri, ökad produktion, läkemedel 16,0 och stöd till utvecklingsarbete Förstärkning ryggkirurgi 11,7 Merkostnader för Bråvallafestival 1,4 Utredningsenhet US och ViN 0,9 Merkostnader för övertagande av 0,8 verksamhet i Motala, gynekologi Särskilt kostnadskrävande patient inom 0,5 kirurgiska kliniken Summa 31,3 Tabell 10: Hälso- och sjukvårdsnämndens övriga satsningar

18 4 Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir än mer intressant då alla landsting redovisar kostnader på sjukdomsgrupper så jämförelser kan göras. Nedan följer ett diagram över hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader under 2014 fördelat på sjukdomsgrupper/diagnoskapitel. Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som HSN betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna. Figur 5: Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader per sjukdomsgrupp 2014 i miljoner kr. Gruppen Ej registrerad diagnos befinner sig efter bokslut 2014 på åttonde plats vilket är ungefär på samma nivå som bokslut 2013 och något bättre än utfallet efter oktober. Cirkulationsorganens sjukdomar är den största sjukdomsgruppen och därefter kommer Psykiska sjukdomar. De enskilda största diagnoserna inom dessa sjukdomsgrupper är högt blodtryck, förmaksflimmer samt schizofreni, depression och neuropsykiatriska diagnoser. Gruppen Faktorer av hälsobetydelse återfinns på tredje plats. Inom den gruppen finns bland annat dialysbehandlingar och cellgifts och strålningsbehandlingar av tumörer. Rörelseorganens sjukdomar återfinns inom två grupper (på fjärde och sjunde plats) och de är Muskeloskeletala sjukdomar samt Skador och förgiftningar. På femte plats finns Sjukdomar i matsmältningsorganen, inklusive tandvård och på sjätte plats finns Symtom och sjukdomstillstånd och där ingår ospecificerade bröst- och buksmärtor. 15

19 Figur 6 visar utvecklingen av kostnadsandelar för de tio största sjukdomsgrupperna. År 2011 utgjorde gruppen Ej registrerad diagnos den enskilt största kostnadsandelen. År 2014 placerar sig denna kostnadsandel på en åttondeplats bland de tio största sjukdomsgrupperna med cirka 7 procent av kostnaderna Figur 6: Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnadsandelar för de tio största sjukdomsgrupperna i procent. 16

20 Bilaga Hälso- och sjukvårdsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Intäkter Landstingsbidrag Koncernbidrag ) Patientavg sjukvård/tandvård ) Försäljning sjukvård/tandvård ) Övr intäkt LT:s huvudverksamh ) Statsbidrag ) Övriga bidrag ) Försålt mtrl varor övr intäkt ) Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader ) Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor ) Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader ) Summa Övriga kostnader Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Koncernbidrag avser använt statsbidrag för studie i tarmscreening. 2) Patientavgifter avser specialkost, hörselrehabilitering (start nov 2013) samt förskottsbetalda öppenvårdsavgifter. 3) Ökningen ligger i fakturerade läkemedelskostnader avseende blödarsjuk kalmarpatient, 10,8 mkr samt ersättning från kommunerna avseende hemsjukvårdsreformen 1-19 januari 2014, 9,2 mkr. 4) Avser ersättning från andra landsting för ambulanstransporter för utomlänspatienter. 5) Ökningen ligger i större ersättning från Migrationsverket för asylsökande. 6) Bidrag för projekt "Barn som anhöriga". 7) Här redovisas egenavgifter för sjukresor samt fakturerat vite till SOS Alarm. 8) Kostnader för personal i diverse projekt, nytt för 2014 är t ex "Framtidens bästa primärvård". 9) Ökningen består framför allt av kostnader för smittskyddsläkemedel (24 mkr) samt hörselhjälpmedel (14 mkr). 10) Minskningen ligger i kostnaden för sjukresor. 17

21 Bilaga Hälso- och sjukvårdsnämnden Kassaflödesanalys Bokslut 2014 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar 0 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 Investering i materiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 Investeringsbidrag 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

22 Bilaga Hälso- och sjukvårdsnämnden Balansräkning (tkr) Bokslut 2014 Bokslut 2013 Not TILLGÅNGAR Kundfordringar ) Förutbet kostn upplupna intäkt ) Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 0 0 Årets resultat Justering eget kapital ) Summa Verksamhetens eget kapital 0 0 Upplupna kostn förutbet intäkt ) Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: 1) 2013 års fordring gentemot privat vårdgivare avseende felaktigt utbetalad ersättning skrevs av under ) Periodisering av intäkter som avser 2014 samt ersättning från Migrationsverket som kommer under 2015 men som avser 2013, 11,5 mkr. 3) Justering/nollställning av eget kapital gjort i bokslut 2014 med 19,8 mkr. 4) Periodisering av fakturor som avser