Delårsrapport 09 år 2012

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1 (1) Ledningsstaben Ekonomigruppen LiÖ -30 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 09 år Delårsrapport är det sammanfattande namnet på helårsbedömning, delårsbokslut samt uppföljning av landstingsdirektörens verksamhetsplan. Efter september görs delårsbokslut och det innehåller resultat till och med september. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Borin Biträdande landstingsdirektör/ Ekonomidirektör Bilaga 1: Fördjupade kommentarer delårsbokslut Postadress Gatuadress Telefon LINKÖPING S:t Larsgatan 49B

2 Delårsrapport Januari september Hälso och sjukvårdsnämnden

3 DELÅRSRAPPORT januari september 2

4 DELÅRSRAPPORT januari september 1 Medborgarperspek vet Strategiska mål Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i Medborgarperspektivet: Bra och jämlik hälsa Bra tillgänglighet till hälso- och sjukvård Trygg och likvärdig vård Nöjda patienter stor delaktighet Stort förtroende för hälso- och sjukvården Tillgängligheten till besök inom den specialiserade vården har förbättrats från som väntat för länge i september till (15 procent i förhållande till totalt antal väntande) i september. Antalet som väntat för länge till behandling har minskat jämfört med motsvarande period och är i september innevarande år väntande (18 procent). I denna delårsrapport bedöms strategin om bra tillgänglighet, medan resten bedöms i samband med årsredovisningen. U all

5 DELÅRSRAPPORT januari september 2

6 DELÅRSRAPPORT januari september 3 Processperspek vet Strategier Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i Processperspektivet: Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Effektiv hälso och sjukvård I denna delårsrapport redovisas delar av dessa strategiska mål, medan resten bedöms i samband med årsredovisningen. U all Vårdproduk on Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdstillfällen, läkarbesök och öppenvårdsbesök hos andra vårdgivarkategorier än läkare ökar. Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. Målet nås för följsamhet till klädregler men inte för hygienreglerna. Aktuella värden i september är 97 procent för klädreglerna och 81 procent för reglerna avseende hygienreglerna. Målet är 95 procent för båda. Se diagram i dokumentet Fördjupade kommentarer. Återinläggningar Vården av äldre mäts varje månad i vårdtid och återinläggningsfrekvensen för patienter över 80 år. Enkelt uttryckt är det eftersträvansvärt att sänka vårdtiden och återinläggningsfrekvensen. Den långsiktiga trenden är att vårdtiden sjunker, vilket också skett under senaste månaderna. Hittills under året har återinläggningarna minskat för gruppen jämfört med föregående år. Se diagram i dokumentet Fördjupade kommentarer. Pa entsäkerhet

7 DELÅRSRAPPORT januari september 4

8 DELÅRSRAPPORT januari september 5 Ekonomiperspek vet Strategier Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategier i Ekonomiperspektivet: Ekonomi som ger handlingsfrihet Kostnadseffektiv verksamhet Landstingets totala resultat till och med september är 498 mkr. Finansplanens helårsresultat ligger på 0 mkr. Intäkter och kostnader varierar dock under året. Översiktlig beskrivning av resultat i delårsbokslut januari till september (09) jämfört med budget, mkr DÅ09 DÅ09 Godkänt resultat Produktionsenheternas resultat (inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden) är 126 mkr, varav sjukvården står för minus 34 mkr. De landstingsgemensamma kostnaderna och intäkterna är netto mer positiva än föregående år men det beror dels på återbetalningen av 2007 och 2008 års premier för AFA-försäkringar och dels på de finansiella intäkterna som jämfört med föregående år är betydligt högre. Bokslut Nämnd/styrelse Hälso och sjukvårds nämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden 3 0 Verksamheten PE sjukvård PE övriga PE:s resultat (inkl LS, HSN, TN) Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat Kostnadsutvecklingen för läkemedel under januari till och med september har varit 1,1 procentenheter lägre än motsvarande period föregående år. Läkemedelskostnader, miljoner kr tom sep t o m sep Förändring Hälso och sjukvårdsnämnden Procentuell förändring föregående år Receptförskrivna läkemedel ,5% - varav allmänläkemedel ,6% - varav fokusläkemedel ,5% - varav klinikläkemedel ,4% - varav solidariskt f inansierade/ ofördelade preparat ,1% Läkemedel via rekvisition ,4% I delårsbokslut efter september redovisas ett positivt resultat på 107 miljoner kr. Delvis förklaras överskottet av att det finns ett överskott för ej utbetalda rörliga ersättningar och målrelaterade ersättningar till vårdgivarna samt att kostnader för privata vårdgivare är lägre än de förväntade för perioden. Detta beräknas till viss del vara bestående under året. Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för, baserad på delårsbokslutet till och med augusti, visar på ett överskott på 20 miljoner kr och det är en förbättring jämfört med förra helårsbedömningen som gjordes i delårsrapport 03/.

9 DELÅRSRAPPORT januari september 6

10 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari september 1 Delårsrapport Fördjupade kommentarer U all januari september Hälso och sjukvårdsnämnden

11

12 Innehållsförteckning Medborgarperspek vet 1 Tillgänglighet 1 Processperspek vet 3 Observa onsstudier för hygienriktlinjer 3 Vård av äldre 3 Produk on 4 Ekonomiperspek vet 5 Hälso och sjukvårdsnämndens 5 delårsrapport jan ll och med september Bilagor 1. Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp 2. Tillgänglighet per verksamhetsområde inom specialiserad vård

13 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari september 4

14 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari september 1 Medborgarperspek vet Tillgänglighet Hittills under året har tillgängligheten har förbättrats kraftigt, under sommarmånaderna påverkades dock resultaten negativt av att delar av den planerade vården minskas under semesterperioden. Det gäller både tillgänglighet till besök och behandling. I jämförelse med semesterperioden förra året så är dock tillgängligheten bättre i år även under sommaren. Följande tabell visar resultaten per organisation den sista september.(alla specialiteter) Väntat mer än 60 dagar på besök och behandling (inkl enheter med Organisation 30 dagarsgräns) Alla besök Alla behandlingar Antal Andel Antal Andel Närsjukvården i Finspång 1 3% 0 0% Närsjukvården i centrala 8 3% 0 0% Närsjukvården i östra Östergötland 7 3% 0 0% Närsjukvården i västra Östergötland 28 6% 0 0% Hjärt och medicincentrum % % Figur 1 nedan visar att för besökstillgängligheten inom den specialiserade vården är det i september färre som väntar än motsvarande period. Som framgår av figuren hade 15 procent av patienterna väntat längre än 60 dagar i september. I september för ett år sidan hade 29 procent av patienterna väntat för länge och då var det dessutom nästan fler som väntade. Tillgängligheten till behandling i september var bättre jämfört med för ett år sedan - vilket visas i figur 2 nedan. Antalet som väntat längre än 60 dagar var i augusti (18 procent), dvs drygt färre än. Barn och kvinnocentrum 34 4% 6 3% Centrum för kirurgi, ortopedi % % Sinnescentrum % % Medicinskt centrum Linköping 8 3% 11 5% Aleris Motala 37 6% 23 5% Privata psykiatriska enheter 0 0% % Totalt % % Figur 1: Väntande patienter på besök inom specialiserad vård % % % % % % % Väntat mer än 60 dagar besök % % % % Totalt väntande besök % % Figur 2: Väntande patienter på behandling inom specialiserad vård % % % % % % % % % Väntat mer än 60 dagar behandling % % % %

15 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari september 2

16 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari september 3 Processperspek vet Observa onsstudier för hygienriktlinjer Varje månad görs drygt observationer i verksamheten (i september cirka 2 900). Dessa observationer ligger till grund för sammanställda resultat. Målet för efterlevnaden av klädregler är 95 procent. Den samlade sjukvården når i aktuell månad målet, med 97 procent i utfall. Åtta av nio landstingsenheter och Aleris AB når målet för efterlevnaden av klädreglerna. Det är viktigt att notera att det sedan 2010 är mycket små förändringar mellan olika månader. Vård av äldre Målsättningen är att både vårdtiden och återinläggningarna inom 30 dagar för patienter över 80 år ska minska. Hittills under året har vårdtiden minskat med 3,9 procent jämfört med samma period föregående år. Samtidigt har återinläggningarna minskat med cirka 0,3 procentenheter. Den långsiktiga trenden är att vårdtiden minskar. Återinläggningar är ej sällan en följd av att vårdprogram följs där patient behandlas på två olika sjukhus inom samma vårdtillfälle. 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% 86% 84% 82% 80% Följsamhet - klädregler 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Andel återinläggningar patienter 80 år och äldre ackumulerade värden jan tom sep Klädregler Målvärde Linjär (Klädregler) Figur 3: Följsamhet till hygienriktlinjer - klädregler (källa: Observationsstudier, hygien på LISA) Figur 5: Återinläggningar inom 30 dagar för patienter 80 år och äldre (källa: Vårddatalagret) Målet för efterlevnaden av hygienregler är också 95 procent. Resultaten i denna indikator är sämre och är i aktuell månad 81 procent för den samlade sjukvården. Ingen enhet når denna månad målet. Även för detta mål har det varit kontinuerliga förbättrade resultat och resultaten har de senaste månaderna förändrats i liten omfattning. 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% Följsamhet - hygienregler Hygienregler Målvärde Linjär (Hygienregler) Figur 4: Följsamhet till hygienregler (källa: Observationsstudier, hygien på LISA)

17 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari september 4 Produk on Produktionen fortsätter att öka även under. Tabellen visar att ökning sker för slutenvårdstillfällen, läkarbesök och besök hos andra vårdgivarkategorier. Även DRG-poängen 1) för slutenvård ökar DRG-vikt sv östgötar Mätvärden 2010 sep sep sep Procentuell förändring / Slutenvårdstillfällen ,8% varav privata vårdgivare ,5% Läkarbesök ,6% varav specialiserad vård ,3% varav primärvård ,9% varav privata vårdgivare ,4% Övriga öppenvårdsbesök ,5% varav specialiserad vård ,8% varav primärvård ,9% varav privata vårdgivare ,4% Figur 6: DRG-vikt sluten vård för östgötar (källa: Vårddatalagret) Produktionsdata från vårddatalagret 1) Diagnosrelaterade grupper, DRG innebär att patienter med likartad diagnos och resursförbrukning grupperas i en och samma grupp. DRG är ett överskådligt sätt att beskriva patientsammansättningen ( case mix ) på olika sjukhus eller i olika landsting, vilket gör det relativt enkelt att göra jämförelser över tiden eller att jämföra kvaliteten på vården.

18 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari september 5 Ekonomiperspek vet Hälso och sjukvårdsnämndens delårsrapport januari ll och med september I delårsbokslut efter september redovisas ett positivt resultat på 107 miljoner kr. Delvis förklaras överskottet av ej utbetalda rörliga ersättningar och målrelaterade ersättningar till vårdgivarna samt att kostnader för privata vårdgivare är lägre än de förväntade för perioden. Detta beräknas till viss del vara bestående under året. Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för, baserad på delårsbokslutet till och med augusti, visar på ett överskott med 20 miljoner kronor och det är en förbättring jämfört med delårsbokslut 03/. Tabellerna nedan visar Hälso- och sjukvårdsnämndens avvikelse per område jämfört med budget samt det ekonomiska utfallet per område. Område Helårsbedömning 08 Jan sep Resultat avvikelse mot budget, miljoner kr Jan sep Bokslut Regionsjukvård 3,0 2,2 2,0 2,2 Närsjukvård 9,0 21,0 22,0 24,5 Länssjukvård 13,0 27,4 16,8 17,7 Utomlänsvård 0,0 12,5 18,6 17,5 Privata vårdgivare 20,0 33,2 50,6 51,0 Tandvård 0,0 0,2 9,7 3,6 Ambulanssjukvård och sjukresor 0,0 9,3 9,2 1,2 Smittskyddsverksamhet 0,0 7,3 5,5 1,9 Solidariskt finansierade läkemedel 0,0 0,5 3,0 11,4 Övrigt 19,0 2,1 21,5 17,3 Totalt 20,0 106,7 111,7 49,1 Faktiskt utfall - HSN:s kostnader i miljoner kr (indexuppräkning är 2,5 %) Område Jan sep Jan sep Bokslut Bokslut 2010 Regionsjukvård Närsjukvård Länsövergripande sjukvård Utomlänsvård Privata vårdgivare Tandvård Ambulanssjukvård och sjukresor Smittskydds verksamhet Solidariskt finansierade läkemedel Övrigt Totalt Nedan behandlas de olika områdena under egna rubriker. Regionsjukvård ( ll östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård är 555 miljoner kr för. Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under. Den enda del som är rörlig är vissa sällan förekommande åtgärder som är särskilt dyra och som ersätts särskilt. Totalt är 13 miljoner kr budgeterat för sådana kostnader. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger cirka 2,2 miljoner kr över den budgeterade nivån för perioden. Närsjukvård Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kr för och här ingår även kostnader för de privata vårdcentralerna. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast ca 161 miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa av de rörliga ersättningarna är ännu ej utbetalade och därför understiger kostnaden för närsjukvård budget med ca 21 miljoner kr. Från och med år innehåller överenskommelserna med vårdgivarna vitesbelopp (både inom närsjukvård och inom länssjukvård). Om

19 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari september 6 vårdgivaren inte uppfyller sitt utlovade mål för vård i rimlig tid dras ett vitesbelopp från den fasta ersättningen. Beloppets storlek beror på hur många patienter som har väntat för länge. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta närsjukvården under är 23 miljoner kr. De avdragna vitesbeloppen för vårdgivarna ger överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens budgetuppföljning. För perioden januari till och med juli har närsjukvårdsenheterna betalat ca 1,4 miljoner kr i vite. I tabellen nedan visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela landstinget, endast kostnader för oplanerad utomlänsvård och primärvård samt läkemedel förskrivna utomläns påverkar hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi. Område tom sep Procentuell tom sep Förändring förändring föregående år Oplanerad utomlänsvård och primärvård ,3% Läkemedel förskrivna utomläns ,0% Remitterad specialistvård utomläns ,3% Valfrihetsremiss ,3% Vård enligt vårdgarantin ,8% Summa utomlänsvård ,2% Länssjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under, endast 46 miljoner kr av totalt miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa av de rörliga ersättningarna är ännu ej utbetalade och därför understiger kostnaden för länsövergripande sjukvård budget med ca 27 miljoner kr. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta länssjukvården under är 71 miljoner kr. För perioden januari till och med juli har länssjukvårdsenheterna betalat ca 6,1 miljoner kr i vite. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 196 miljoner kr för och det är en nivåhöjning jämfört med år med ca 20 miljoner kr. Kostnaderna avseende utomlänsvård ligger ca 13 miljoner kr under de budgeterade för perioden och förväntade kostnader för perioden januari till och med september har bokats upp. Detta ska ge en mer rättvisande bild av de förväntade faktiska kostnaderna, men innehåller ändå en viss osäkerhet då erfarenheten är att dessa kostnader är svåra att bedöma och ökar kraftigt i december. Jämfört med samma period är kostnaderna för utomlänsvård ca 12 miljoner kr lägre. Kostnader köpt utomlänsvård, miljoner kr Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård, är 447 miljoner kr för och det är en nivåminskning jämfört med år med ca 25 miljoner kr. Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger ca 33 miljoner kr under den budgeterade nivån för perioden, vilket är 9/12- delar av budget. Jämfört med samma period är kostnaderna för privata vårdgivare ca 8 miljoner kr högre. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 244 miljoner kr för. Utfallet för tandvården för perioden är 183 miljoner kr, vilket är ca 0,2 miljoner kr över det beräknade för perioden. Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 223 miljoner kr för, och det är en nivåhöjning jämfört med år, framför allt beroende på hyresökningar på grund av nya ambulansstationer. Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är ca 9 miljoner kr lägre än den beräknade nivån för perioden januari till och med september. Jämfört med samma period ligger kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor ca 10 miljoner kr högre.

20 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari september 7 Smi skyddsverksamhet Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 46 miljoner kr för. Kostnaderna avseende smittskyddsverksamhet ligger ca 7 miljoner kr under den budgeterade nivån för perioden januari till och med september. Solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 106 miljoner kr för och det är en nivåhöjning jämfört med år med ca 22 miljoner kr. Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger ca 0,5 miljoner kr över den beräknade nivån för perioden januari till och med september. Jämfört med samma period ligger kostnaderna för solidariskt finansierade läkemedel ca 11 miljoner kr högre. Kostnadsutvecklingen för läkemedel under januari till och med september har varit 1,1 procentenheter lägre än motsvarande period föregående år. De mest kostnadskrävande områdena under den senaste 12-månadersperioden är inom tumörer och rubbningar i immunsystemet 270 miljoner kr och inom nervsystemet 251 miljoner kr. I tabellen nedan visas totala kostnader för läkemedel för hela landstinget. Läkemedelskostnader, miljoner kr Övrigt tom sep tom sep Förändring Den totala budgeten för övrigt är 75 miljoner kr och underskottet inom detta område är ca 2 miljoner kr för perioden januari till och med september. I övrigt kan nämnas bland annat medel för vårdgarantisatsningar, beslutade av HSN i samband med överenskommelserna. I övrigt ingår även kostnader för bidrag till organisationer där den beslutade ersättningen i de flesta fall betalas ut i början av året och därför visar ett underskott för perioden, mm. Procentuell f ö ränd ring föregående år Receptförskrivna läkemedel ,5% - varav allmänläkemedel ,6% - varav fokusläkemedel ,5% - varav klinikläkemedel ,4% - varav solidariskt finansierade/ ofördelade preparat ,1% Läkemedel via rekvisition ,4%

21 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari september Bilaga 8

22 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari september Bilaga 1 Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir mer intressant då alla landsting redovisar kostnader på sjukdomsgrupper så jämförelser kan göras. Nedan följer en tabell på landstingets kostnader under januari till och med augusti (KPP är ännu inte uppdaterat med data för september) samt andel av kostnader fördelat på sjukdomsgrupper/ diagnoskapitel, jämfört med utfallet 2010 och. Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som HSN betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna. Tabellen nedan visar Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader aktuell period fördelat på sjukdomsgrupper: jan aug, mkr jan aug, % jan dec, % jan dec 2010, % Sjukdomsgrupper/diagnoskapitel 1 Infektioner 109 1,9% 1,9% 1,9% 2 Tumörer 485 8,2% 8,1% 8,6% 3 Blodsjukdomar/Immunsystemrubbningar 34 0,6% 0,6% 0,6% 4 Endokrina sjukdomar 154 2,6% 2,6% 2,7% 5 Psykiska sjukdomar 579 9,8% 9,5% 9,4% 6 Nervsystemssjukdomar 172 2,9% 3,1% 2,8% 7 Sjukdomar i ögat 92 1,6% 1,7% 1,6% 8 Sjukdomar i örat 71 1,2% 1,1% 1,1% 9 Cirkulationsorganens sjukdomar ,6% 10,4% 10,3% 10 Andningsorgansjukdomar 327 5,6% 5,3% 4,9% 11 Sjukdomar i matsmältningsorganen 438 7,4% 7,5% 7,5% 12 Hudsjukdomar 125 2,1% 1,9% 1,7% 13 Muskeloskeletala sjukdomar 471 8,0% 8,0% 6,9% 14 Sjukdomar i urin och könsorganen 170 2,9% 2,8% 3,8% 15 Graviditet och förlossningar 148 2,5% 2,6% 2,1% 16 Perinatala tillstånd 57 1,0% 1,0% 0,8% 17 Medfödda missbildningar 33 0,6% 0,5% 0,5% 18 Symtom och sjukdomstillstånd 414 7,0% 6,3% 5,2% 19 Skador och förgiftningar 418 7,1% 6,9% 6,8% 21 Faktorer av hälsobetydelse 436 7,4% 7,5% 6,5% Ej registrerat 530 9,0% 10,6% 14,3% Summa, mkr % 100% 100% Den tredje största gruppen är Ej registrerad diagnos och den återfinns till stor del inom primärvården där inte diagnos registreras för de sjukvårdande behandlingarna. Det pågår ett omfattande arbete med att öka primärvårdens diagnosregistrering. De största grupperna är Cirkulationsorganens sjukdomar och Psykiska sjukdomar. Rörelseorganens sjukdomar återfinns inom två grupper och de är Muskeloskeletala sjukdomar samt Skador och förgiftningar. Det är fortfarande svårt att fastställa orsaker till skillnader mellan åren eftersom gruppen Ej registrerad diagnos är så pass stor.

23 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari september Bilaga 2 Tillgänglighet inom specialiserad vård (alla besök och behandlingar) (Pa enter som väntat mer än 60 dagar) Besök Behandling Verksamhetsområde mar 12 apr 12 maj 12 jun 12 jul 12 aug 12 sep 12 mar 12 apr 12 maj 12 jun 12 jul 12 aug 12 sep 12 Allergologi Barnmedicin Endokrinologi Gastroenterologi Geriatrik Hematologi Hudsjukvård Infektionssjukvård Kardiologi Koagulationsmottagning Lungmedicin Medicin Neurologi Njurmedicin Onkologi Rehabiliteringsmedicin Reumatologi Smärtverksamhet S:a medicinska specialiteter Gynekologi Handkirurgi Hjärtsjukvård Kirurgi Kärlkirurgi Neurokirurgi Ortopedi Ryggkirurgi Plastikkirurgi Urologi Ögonsjukvård Öron-näsa-halssjukvård Hörcentral (hörselprov) S:a kirurgiska specialiteter Beroendevård Barn- o ungdomspsykiatri Flyktingmedicin Habilitering 1 1 Neuropsykiatri barn 0 Neuropsykiatri vuxna 0 Ungdomshälsa/ungd.mottagn 1 2 Vuxenpsykiatri TS-verksamhet VUP Ätstörningsverksamhet 0 1 S:a psyk specialiteter TOTALT