Delårsrapport 02 år 2016

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Ellen Nilsson Dnr: RS Regionstyrelsen 02 år 2016 är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av regiondirektörens verksamhetsplan. 02 innehåller resultat inom process-, medarbetar- och ekonomiperspektivet till och med februari. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport, samt a t t godkänna omfördelningar m.m. enligt bilaga 7. Mats Uddin Regiondirektör Åsa Hedin Karlsson Ekonomidirektör

2 02 Regionstyrelsen 2016 Januari februari Datum: Diarienummer: RS

3 Innehållsförteckning I korthet... 1 Samhällsperspektivet... 4 Processperspektivet... 4 Effektiv verksamhet... 4 Säker verksamhet... 9 Medarbetarperspektivet Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Ekonomiperspektivet Region Östergötlands resultat till och med februari Ekonomi som ger handlingsfrihet Kostnadseffektiv verksamhet Resultat- och balansräkning Bilagor 1. Underlag processperspektivet 2. Personalstatistik 3. Resultat per nämnd/enhet 4. Lönekostnadsutveckling 5. Kostnadsutveckling läkemedel 6. Intäkts- och kostnadsutveckling 7. Omfördelningar mm Bedömning av måluppfyllelsen Bedömning av måluppfyllelsen av nyckelindikatorer och resultatmått har i denna rapport skett enligt nedan: Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker/resultat har förbättrats Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett/resultat har försämrats Uppgift/underlag saknas

4 Process I korthet Tillgänglighet specialiserad vård exkl. psykiatri Målvärdet för tillgänglighet under 2016 är att 85 % av patienterna ska få komma på besök och behandling inom 60 dagar. Tillgängligheten för besök inom specialiserad vård exklusive psykiatri, var i januari 72 procent och för behandling uppgick till 76 procent (avseende faktiska väntetider). Detta motsvarar liknande tillgänglighet (skiljer sig två respektive tre procent) i jämförelse med samma period I jämförelse med månaden innan är tillgängligheten dock avsevärt lägre. Tillgänglighet primärvård Målet är att minst 95 % av patienterna ska få genomgå sitt besök på vårdcentralerna inom 7 dagar. Under februari klarade 15 av 43 vårdcentraler tillgänglighetsmålet på 95 %, vilket är ett något försämrat resultat jämfört med föregående tre månader. Vårdcentralen med lägst tillgänglighet hade ett resultat på 78 %. Trots att den totala primärvårdstillgängligheten har sjunkit över tid, har det lägsta tillgänglighetsutfallet för vårdcentralerna blivit bättre de senaste månaderna. Tillgänglighet akutmottagningar Målvärdet för tillgängligheten på akutmottagningarna är att 60 % ska få träffa en läkare inom en timma och att 70 % ska lämna akuten inom fyra timmar. Under februari fick sammantaget 49 % av patienterna träffa läkare inom en timma och 62 % av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar. 1

5 Ekonomi Medarbetare Process Produktion Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal läkarbesök och slutenvårdstillfällen minskar i jämförelse med samma period föregående år. Däremot ökar läkarbesöken vid akutmottagningarna och övriga öppenvårdsbesök (sjukvårdande behandlingar) i jämförelse med föregående år. DRGvikten för både öppen- och slutenvården, samt vårdtiden och medelvårdtiden minskar i relation till samma period Antal anställda i heltidsmått I slutet av februari hade regionen anställda omräknat i heltidsmått. Det innebär att antalet anställda har ökat med 124 heltidstjänster sedan årsskiftet. Jämfört med motsvarande period föregående år har antalet anställda ökat med totalt 375 medarbetare (omräknat till heltidsmått). Samtidigt har köp från bemanningsföretag inom hälso- och sjukvården ökat med 59,7 procent jämfört med samma period föregående år. Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutvecklingen efter februari är 5,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Samtidigt är kostnaden för inhyrd personal hög. Lönekostnadsutvecklingen var hög även 2014 och Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för personal inte hållbar i förhållande Region Östergötlands ekonomiska förutsättningar. 2

6 Ekonomi Produktivitet - kostnad per DRGpoäng (rullande 12-månadersvärde) Grafen till höger visar hur produktiviteten inom Region Östergötland har förändrats över tid. Produktionen sett till DRG-poäng har ökat sedan 2011 men ökningen har inte motsvarat kostnadsökningen. Detta innebär en produktivitetsförsämring. Kostnaden per DRG-poäng i februari beräknat på de senaste tolv månaderna uppgick till kronor per DRGpoäng. Region Östergötlands samlade resultat Region Östergötlands samlade resultat till och med februari är 77 miljoner kronor. Det positiva ekonomiska resultatet beror på ett överskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden och hittills inte använda reserverade medel. Avkastningen på placerade medel är sammantaget minus 0,9 procent. Även om regionens samlade resultat är positivt så finns underliggande problem i form av en betydande obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Resultat enligt blandmodellen uppgår till 41 miljoner kronor. Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet Sjukvården visar efter februari ett resultat på minus 47 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Samtidigt har de sjukvårdande enheterna fått utökade resurser 2016 med 33 miljoner kronor för perioden. Godkänd årsbudget för de sjukvårdande enheterna är minus 72 miljoner kronor. Situationen är fortsatt allvarlig och än syns inget trendbrott. En trendanalys visar ett årsresultat på minus 193 miljoner kronor. Berörda produktionsenheter fortsätter arbetet med att genomföra befintliga åtgärdsplaner. 3

7 Samhällsperspektivet Regionstyrelsen ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom samhällsperspektivet: Utvecklad regional handlingsförmåga Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Goda och jämlika livsvillkor Utveckling inom dessa strategiska mål kommer att kräva en längre tidsperiod och därför dessa strategiska mål följs i delårsrapporterna april och augusti och/eller i årsredovisningen. Processperspektivet Vissa av de strategiska målen som regionstyrelsen ansvarar för inom processperspektivet följs enbart upp i delårsrapporterna april och augusti och/eller i årsredovisningen. Det avser följande strategiska mål: Kunskapsbaserad verksamhet En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Klimatneutral och giftfri verksamhet. Effektiv verksamhet Tillgänglighet Under denna rapports inledande kapitel, i korthet, redovisas tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården, tillgänglighet till primärvård och akutvård. Resultaten som redovisas avser faktiska väntetider. I slutet på januari väntade patienter på läkarbesök i regionen, varav 16,3 procent hade väntat över 60 dagar. Motsvarande väntade patienter på behandling där 18,8 procent hade väntat längre än 60 dagar. I tabellen på nästa sida visas tillgängligheten (faktiska väntetider) per centrum i januari avseende antal och andel patienter som har väntat längre än 60 dagar till besök eller behandling. Tabellen visar även utvecklingen av tillgänglighetsresultaten under de senaste fyra månaderna fram till januari. Regionens sammantagna målvärde för tillgänglighet inom den specialiserade vården exklusive psykiatri är att 85 procent av patienterna har fått komma på besök eller behandling inom 60 dagar. Flera produktionsenheter når de uppsatta målen men de sammantagna resultaten för regionens produktionsenheter når inte upp till målen. Tillgängligheten till behandling är lägre än till besök och endast en produktionsenhet uppnår regionens övergripande mål. Se tabell 1 nedan. 4

8 Tabell 1. Tillgänglighet per produktionsenhet, faktiska väntetider till besök samt behandling I den nationella uppföljningen av väntetider inkluderas psykiatrin till skillnad mot regionens egna uppföljningar. I dessa mätningar avseende januari var tillgängligheten i Region Östergötland till besök inom 60 dagar 82,8 procent och till behandling 83,3 procent. I regionens egenredovisade totala tillgänglighetsresultat inkluderas resultatet för privata aktörer och för flera diagnoser och patientergrupper än vad som ingår i den nationella väntetidsrapporteringen. Sammantaget visar regionens tillgänglighetsmätningar att i januari genomgick 77 procent av patienterna sitt första besök inom 60 dagar. Motsvarande fick 72 procent av patienterna genomgå sitt första behandlingstillfälle inom 60 dagar under januari. Tillgängligheten har kraftigt minskat i relation till de föregående månaderna, samtidigt som jämförelse med samma period föregående år uppvisar något lägre tillgänglighet till både besök och behandling. Figur 1 och 2 beskriver utvecklingen det senaste året. Figur 1. Faktiska väntetider för genomförda läkarbesök: andel patienter som fått läkarbesök inom specialiserad vård i Region Östergötland inom 60 dagar. Den streckade linjen visar målvärdet på 85 procent. 5

9 Figur 2. Faktiska väntetider till genomförda behandlingar: andel patienter som fått behandling i den specialiserade vården i Region Östergötland inom 60 dagar. Den streckade linjen visar målvärdet som 2016 är 85 procent. Effektiva vårdprocesser Effektiva vårdprocesser är grunden för en högkvalitativ och effektiv vård. En indikator för vårdprocessernas effektivitet är medelvårdtiden som följs upp i varje delårsrapport. I februari var medelvårdtiden 4,5 dagar, vilket är en minskning mot föregående år. Medelvårdtiden har sett över tid varierat mellan huvudsakligen 4,5 och 5,5 dagar. Värdet för februari är därmed relativt låg, se figur 3 på nästa sida. Figur 3. Medelvårdtiden i Region Östergötland månadsvis Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal läkarbesök och slutenvårdstillfällen minskar i jämförelse med samma period föregående år. Däremot ökar läkarbesöken vid akutmottagningarna och övriga öppenvårdsbesök (sjukvårdande behandlingar) i jämförelse med föregående år. Vårdtiden i dagar samt DRG-vikten för både öppen- och slutenvården minskar i relation till samma period Nr RESULTATMÅTT Mål 65 Medelvårdtid Skall vara oförändrad/m inska Föregående utfall : 4, : 5, : 4, : 4,7 Utfall 4,5 Måluppfyllelse 6

10 Optimal dimensionering av vårdplatser För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts antal vårddygn för utlokaliserade patienter, beläggningsgraden och återinläggningar. Såväl utlokalisering av patienter som beläggningsgraden har under sista tiden varit hög i regionen. Satsningar pågår för att förbättra situationen genom insatser för att bättre nyttja rätt kompetens på rätt plats, samt genom incitament för framförallt sjuksköterskor att arbeta i dygnet-runt-verksamheter. Förhoppningen är att satsningarna kommer ge resultat under 2016 och leda till mer optimal utnyttjande av vårdplatser. Utlokalisering av patienter Utlokaliseringen av patienter beskriver hur många patienter som placeras på andra vårdavdelningar än de normalt ska vårdas. Figur 4 visar hur många vårddygn per månad som patienter har varit utlokaliserade på Universitetsjukhuset och Vrinnevisjukhuset. Utlokaliseringarna har varit mycket omfattande under 2015 och trenden håller i sig under de första månaderna av I februari utlokaliserades patienter för totalt 388 vårddygn. Utfallet är mer än tre gånger högre än riktvärdet på 100 utlokaliserade vårddygn. Vrinnevisjukhusets utlokaliseringar utgör en försumbar del av det totala antalet utlokaliserade vårddygn. Figur 4. Antal utlokaliserade vårddygn per månad på Universitetssjukhuset i Linköping samt Vrinnevisjukhuset. Beläggningsgrad Beläggningsgraden mäter hur stor del av de tillgängliga vårdplatserna som nyttjas. Nedanstående diagram visar den totala beläggningsgraden för regionens tre sjukhus sammataget, samt beläggningsgraden av akutvårdsflödet. Riktvärdet för beläggningsgraden är 90 procent. En högre beläggningsgrad än så ses medföra riskerer för patientsäkerheten. Akutvårdsflödet uppgick i februari till 100 procent, och den totala beläggningsgraden var 102 procent. I figur 5 framgår att beläggningsgraden ofta är hög under årets första månader vilket också är fallet för

11 Figur 5. Beläggningsgraden totalt och akutvårdsflöde för regionens samtliga sjukhus. Återinläggningar För att delvis bedöma hur god samverkan är mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer mäts andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år och äldre, samt hur lång vårdtid denna patientgrupp har haft. Kortare vårdtider för äldre är en indikator för att det finns en fungerande samverkan och att kommunerna har möjlighet att ta emot färdigbehandlade äldre. Samtidigt får en kortare vårdtid inte leda till försämrad kvalitet, som exempelvis fler återinläggningar, och därför bör återinläggningsfrekvensen och vårdtiden anlyseras samlat. Målet är att återinläggningarna för patienter över 65 år ska minska. Under februari 2016 utgjorde återinläggningarna 16,0 procent av alla vårdtillfällen. Vårdtiden för patienter 65 och äldre visar ingen entydig trend, men varierar mellan ca vårddagar. I februari var antalet vårdagar för gruppen dagar. Nr NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall 41 Beläggningsgraden av vårdplatser: - totalt - akutvårdsflödet 90 % Dec 2015: 92 % Feb 2015: 96 % Feb 2014: 93% Dec 2015: 94 % Feb 2015: 99 % Feb 2014: 97% 102 % 100 % Nr RESULTATMÅTT Mål Föregående utfall Utfall 68 Utlokaliserade patienter - antal vårddygn/månad 100 m 2015: 368 m 2014: 204 Feb 2015: 318 Feb 2014: 165 Måluppfyllelse Måluppfyllelse 388 (385 US, 3 ViN) 8

12 Säker verksamhet Stark patientsäkerhetskultur För att hantera de risker som kan uppträda i vårdsituationer är det viktigt med en stark patientsäkerhetskultur. Detta bygger på ett systematiskt arbete och ett sätt att säkerställa en patientsäker miljö är genom god följsamhet till kläd- och hygienregler. Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. Målet för följsamheten är 95 procent för både klädregler och hygienregler. Aktuella resultat i februari var 97 procent för klädreglerna och 87 procent för hygienreglerna. I tabell 2 presenteras resultaten per centrum. Bortsett från ett uppnådde samtliga centrum målvärdet för klädriktlinjer i februari. Inget centrum uppnådde dock målvärdet när det gäller hygienriktlinjer. Tabell 2. Följsamhet till hygien- och klädriktlinjer februari Nr RESULTATMÅTT Mål 74 Andel observationer som visar att hygienritlinjerna följs avseende: - klädregler -hygienregler 95% 95 % Föregående utfall Jan 16:97 % Feb 15:96 % Jan 16:87 % Feb 15: 87 % Utfall 97 % Måluppfyllelse 87 % 9

13 Medarbetarperspektivet Regionstyrelsen ansvarar för utvecklingen av följande strategiska mål inom medarbetarperspektivet som kommer att följas i delårsrapporterna efter april och augusti och/eller i årsredovisningen: Ett engagerat medarbetarskap Tydligt chefskap. Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar I februari hade Region Östergötland anställda omräknat i heltidsmått, vilket betyder att antalet anställda har ökat med 124 heltidstjänster sedan årsskiftet. Antalet anställda har ökat i flera yrkesgrupper och hos olika produktionsenheter. De yrkesgrupper där ökningen var störst är sjuksköterskor, administrativ personal och läkare, se tabell 3. Tabell 3. Antal anställda per yrkesområde omräknat i heltidsmått Sjukvårdsorganisationen har under längre tid upplevt brist på sjuksköterskor inom vissa verksamheter. Det totala antalet sjuksköterskor har ökat med 52 tjänster sedan årsskiftet. Ökningen av antalet sjuksköterskor under denna period i början på året beror på lyckad rekrytering av nyutexaminerade studenter i samband med terminsavslut. Samma utveckling noterades motsvarande period förra året. Ökningen är i linje med regionens långsiktiga strategi att öka bryta beroendet av bemanningsföretag. Ännu kan dock ingen minskning skönjas avseende anlitandet av sjuksköterkor från bemanningsföretag. En förklaring till det kan vara de relativt långa inskolningstiderna för sjuksköterskor vid introduktion till nya verksamheter. Trots ökningen av antalet anställda i regionens organisation, förekommer fortsatt bemanningsobalans i vissa delar av verksamheter. Det har medfört att anlitandet av personal från bemanningsföretag är fortsatt hög. Under årets två första månader ökade användandet av bemanningsföretag med 59,7 procent (utan hänsyn till administrativa tjänster), jämfört med samma period förra året. Ökningen motsvarar tkr. Kostnaderna består till största grad av 10

14 inhyrda läkare. Emellertid har kostnaden för inhyrda sjuksköterskor också ökat i jämförelse med förra året och står nu för en allt större del av kostnaderna. Totalt har kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor ökat med 78 procent. I bilaga 3 redovisas fördelning av antalet anställda på produktionsenheterna. Majoriteten av produktionsenheterna har ökat antalet anställda sedan årsskiftet. Förändringarna inom närsjukvårdscentrumen beror delvis på att ST-läkarna inom allmänmedicin sedan årsskiftet inte längre är anställda på Allmänmedicinskt utbildningscentrum, som organisatoriskt tillhör Närsjukvården i västra Östergötland, utan nu är anställda på respektive vårdcentral. Denna förändring innebär att cirka 55 ST-läkare sedan årsskiftet inte längre redovisas inom Närsjukvården i västra Östergötland utan inom Närsjukvården i centrala och östra Östergötland. Regionens totala sjukfrånvaro uppgick under januari (det finns alltid en månads eftersläpning i sjukfrånvarostatistiken) till 5,8 procent, vilket motsvarar utfallet för perioden förra året. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. 11

15 Ekonomiperspektivet Regionstyrelsen ansvarar för utvecklingen av följande strategiska mål inom ekonomiperspektivet: Ekonomi som ger handlingsfrihet Långsiktigt hållbar ekonomi Kostnadseffektiv verksamhet Det strategiska målet långsiktigt hållbar ekonomi kommer enbart att följas i delårsrapporterna efter april och augusti samt i årsredovisningen. Region Östergötlands resultat till och med februari Region Östergötlands totala resultat till och med februari är 77 miljoner kronor. Det finansiella nettot är minus 54 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror på ett överskott inom Hälso- och sjukvårdsnämnden och hittills inte använda reserverade medel. Resultat februari 2016 Tabell 4. Nämndernas och produktionsenheternas resultat till och med februari Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till minus 4 miljoner kronor, vilket är något sämre än motsvarande period föregående år. 12

16 Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Produktionsenheterna visar sammantaget ett resultat i obalans. Beslut om ett regionövergripande åtgärdsprogram för att bromsa kostnadsutvecklingen men med ett långsiktigt ansvarstagande har fattats 2015 av regionstyrelsen. Obalans i sjukvården Sjukvården visar efter februari ett resultat på minus 47 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Samtidigt har de sjukvårdande enheterna fått utökade resurser 2016 med 33 miljoner kronor för perioden. Godkänd årsbudget för de sjukvårdande enheterna är minus 72 miljoner kronor. En trendanalys visar ett årsresultat på minus 193 miljoner kronor. Av de sjukvårdande produktionsenheterna är det tre som efter två månader har en avvikelse mot uppsatt budgetmål. Det är Sinnescentrum, Närsjukvården i östra Östergötland och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård. Övriga sjukvårdande produktionsenheter har prognos som efter februari pekar mot resultat lika med eller bättre än budget. Regiondirektören har noggrann uppföljning av åtgärdsplanerna där personalkostnaderna är under särskild fokus. Varje produktionsenhet följs månatligen upp på nyckeltal inom lönekostnadsområdet. Resultat, sjukvårdande enheter (Mkr) Figur 6. Resultat, sjukvårdande enheter (Mkr) i förhållande till trend och budget Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett resultat på 40 miljoner kronor. Områdena privata vårdgivare, länssjukvård samt närsjukvård redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Detta beräknas inte vara bestående i bokslutet. 13

17 Balans mellan trafik- och samhällsplaneringsnämndens intäkter och kostnader Trafik- och samhällsplaneringsnämndens resultat är 3 miljoner kronor efter februari och förklaras av ett överskott inom området kollektivtrafik. Trafikkostnaderna är något högre då Östgötatrafiken har ett utökat åtagande för Mälab-samarbetet Biljettintäkterna är också något bättre än budget samtidigt som ränteläget är fortsatt gynnsamt. Balans mellan regionutvecklingsnämndens intäkter och kostnader Regionutvecklingsnämndens resultat är 2 miljoner kronor efter februari. Resultatet beror på flera faktorer. Dels att medel avsedda till ersättning för folkhögskoleelever utbetalas först vid terminsslut och dels på lägre kostnader i övrigt under de första månaderna. Nämnden förväntas generera ett nollresultat vid årets slut. Nr NYCKELINDIKATOR Mål 60 Produktionsenheternas sammanlagda resultat (exkl. styrelse, nämnder samt finansförvaltningen och pensionsförvaltningen) Det ekonomiska resultatet för: - hälso- och sjukvårdsnämnden - trafik- och samhällsplaneringsnämnden -regionalutvecklingsnämnden -59 mkr Föregående utfall mkr mkr mkr mkr Utfall -49 mkr Måluppfyllelse 40 mkr 3 mkr 2 mkr Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutvecklingen efter februari är 5,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. De ökade kostnaderna beror bland annat på ökad volym. Antalet arbetade timmar har ökat med 2,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet anställda (omräknat till antal heltidstjänster) har ökat med 124 medarbetare. Samtidigt har övertidskostnaden ökat. Resterande ökning på 2,9 procentenheter är till största delen en priseffekt (lönerevision och löneglidning). Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för personal inte hållbar i förhållande Region Östergötlands ekonomiska förutsättningar. Utöver personalkostnadsökningen ses en allt större ökning av kostnaderna för inhyrd personal. Ökningen fram till och med februari är 59,7 procent jämfört med samma period förra året. Det motsvarar en ökning med 7 miljoner kronor. År 2015 köpte regionen tjänster från bemanningsföretag motsvarande 132 miljoner kronor. Läkemedelskostnader Kostnaderna för läkemedel har efter februari ökat med 6,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har under samma period ökat med 2,2 procent. Merparten av kostnadsökningen förklaras av ett ökat användande inom gruppen monoklonala antikroppar, vilka används inom cancervården. TNF-hämmare som används vid inflammatoriska sjukdomar, bidrar också till kostnadsökningen. Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsutvecklingen är 5,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år, (justerat för jämförelsestörande poster). Kostnadsökningen ligger kvar på en hög nivå medan skatter och generella statsbidrag endast ökat med 3,5 procent. Regionens nettokostnadsutveckling 14

18 är inte hållbar över tid. Kostnadsposter som har ökat mer än planerat är främst löner, läkemedel och inhyrd personal. Regiongemensamma poster De regiongemensamma posterna svarar för 81 miljoner kronor av resultatet, vilket är 41 miljoner kronor bättre än budget. Tabell 5. Regiongemensamma poster i relation till budget. Året har inletts av oro på världens finansmarknader, börsras och fortsatt låg inflation. Det finansiella nettot var minus 84 miljoner kronor efter januari och förbättrades något under februari, men är fortfarande negativt jämfört med bokslut 2015 (minus 54 miljoner kronor). Minskningen innebär att det finansiella nettot är 88 miljoner kronor lägre än det budgeterade värdet. Avkastningen på placerade medel är sammantaget minus 0,9 procent till och med februari. Oron på den finansiella marknaden kvarstår, men centralbankerna arbetar för att stimulera ekonomin och bedömningen är att det finansiella nettot för helåret kommer att motsvara budget, det vill säga 205 miljoner kronor. Skatter och generella statsbidrag avviker med 12 miljoner kronor mot budget. Skatteintäkterna är justerade utifrån SKL:s senaste skatteprognos där både skatteintäkter och slutavräkning för 2016 års skatt är högre än tidigare prognoser. Posten övrigt inom finansförvaltningen avviker positivt med 106 miljoner kronor mot budget och framgår av tabell 6 nedan. Tabell 6. Övriga regiongemensamma poster i relation till budget. Specialdestinerade statsbidrag är 23 miljoner kronor bättre än budget. Det är framförallt högre ersättning än förväntat för 2015 års sjukskrivningsmiljard som bidrar. Regiongemensamt 15

19 (regiongemensamt påslag som finansieras av produktionsenheterna) är 5 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen beror såväl på att inbetalningen från produktionsenheterna är högre än beräknat som att planerade aktiviteter ännu inte påbörjats. Återbetalade medel från regionstyrelsen och regionbidrag som ännu inte nyttjats, uppgår till 44 miljoner kronor. Fastighetskostnader och reserveringar avviker positivt då reserverade medel ännu inte använts. Under posten övrigt finns en mängd olika poster. Större positiva poster är ofördelade reserverade medel, negativa poster är beslut om koncernbidrag till vissa produktionsenheter samt en högre premie för 2015 till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Nr NYCKELINDIKATOR Mål 61 Regionens totala lönekostnadsutveckling (löne- och personalförändringar) Föregående utfall Utfall <3,0 % ,4 % 5,3 % Nr RESULTATMÅTT Mål Föregående utfall 102 Läkemedelskostnadsutvecklingen: - allmänläkemedel - totalt 0 % 4 % ,3 % ,6 % 103 Kostnad för inhyrt personal 100 mkr mkr Utfall Måluppfyllelse Måluppfyllelse 0,2 % 6,4 % 20 mkr Kostnadseffektiv verksamhet Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Ett sätt att bedöma verksamhetens kostnadseffektivitet är att kontinuerligt göra jämförelser med andra landsting/regioner. Kostnad per DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper) är ett sådant nationellt jämförelsemått. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Jämfört med februari 2015 har produktiviteten minskat med 4,6 procent. Kostnaden per DRGpoäng ökar, förutom för Närsjukvården i Finspång och Närsjukvården i västra Östergötland. I avsnittet i korthet visas hur den totala produktiviteten har utvecklats över tid 1. Orsaken till att produktiviteten (enligt denna definition) minskat de senaste åren är att verksamhetens kostnadsutveckling har varit betydligt högre än ökningen av utförd verksamhet eller sjukvårdsproduktion mätt i DRG. Se tabell 7 på nästa sida. 1 Kostnad per DRG-poäng utifrån rullande 12-månadersvärden. 16

20 Tabell 7. Kostnad per DRG-poäng inom regionens sjukvårdande centrum Nr NYCKELINDIKATOR Mål 63 Kostnad per DRG-poäng (kostnadsproduktivitet) Föregående utfall Ska minska Utfall Måluppfyllelse 17

21 Resultat- och balansräkning 18

22 Bilaga 1 Underlag processperspektivet 1

23 Bilaga 2 Personalstatistik 1

24 Bilaga 3 Resultat per nämnd/enhet Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan-feb 2016 Resultat jan-feb 2015 Resultat bokslut 2015 Godkänd budget 2016 Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 39,7 52,1 37,5 0,0 Regionstyrelsen -0,2-0,5-1,7 0,0 Regionutvecklingsnämnden 2,4 3,8 0,0 0,0 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 3,2 4,3 18,5 0,0 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland -1,9-7,1-6,9 0,0 Närsjukvården i östra Östergötland -6,4-7,2-36,0-15,0 Närsjukvården i västra Östergötland 0,9-5,6 6,0 0,0 Närsjukvården i Finspång -0,3-1,3 0,3 0,0 Hjärt- och medicincentrum -2,8-8,1-45,1-20,0 Barn- och kvinnocentrum 2,2-2,5 10,3 0,0 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -17,1-17,7-92,9 0,0 Sinnescentrum -15,0-14,8-93,4-27,0 Diagnostikcentrum -6,3-9,3-19,2-10,0 Summa sjukvård -46,7-73,6-276,9-72,0 Tandvård Folktandvården 2,1 3,8 18,1 9,8 Utbildning Lunnevads folkhögskola 0,3 0,6 0,1 0,0 Naturbruksgymnasiet -3,5 0,7 1,3 3,0 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 1,9 2,7-4,8-1,2 FM centrum 2,5 0,2 8,6 1,0 Centrum för medicinsk teknik och IT -8,3 1,0 0,0 1,0 Centrum för hälso- och vårdutveckling 2,1 1,6 2,0 0,0 Upphandlingscentrum 0,1-2,1 1,5 0,0 Resurscentrum -0,1 4,5 1,1-0,5 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Verksamheten -4,5-0,9-194,7-58,9 Finansförvaltningen 81,1 401,9 545,8 298,9 Summa Region Östergötland 76,6 401,0 351,1 240,0 1

25 Bilaga 4 Lönekostnadsutveckling 1

26 Bilaga 5 Kostnadsutveckling läkemedel 1

27 Bilaga 6 Intäkts-/kostnadsutveckling 1

28 Bilaga 7 Omfördelningar Regionutvecklingsnämnden ansvarar för kultur-, arbets- och honörsstipendier Regionutvecklingsnämnden har övertagit ansvaret för kultur-, arbets- och honörsstipendier från Regionstyrelsen. En budget motsvarande 300 tkr föreslås överföras från Regionstyrelsen till Regionutvecklingsnämnden från och med