Delårsrapport Delårsbokslut januari - maj

Transkript

1

2

3 Delårsrapport 2013 Delårsbokslut januari - maj

4

5 DELÅRSRAPPORT - delårsbokslut januari - maj 1 Processperspektivet Strategiska mål Landstinget har följande strategiska mål i processperspektivet: Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Effektiv hälso och sjukvård Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Forskning och utveckling ska omsättas i verksamhetsutveckling I detta dokument bedöms delar av de två första strategiska målen, medan resterande delar bedöms i delårsrapporterna 03, 08 och i samband med årsredovisningen. Utfall Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. Målet nås för följsamhet till klädregler men inte för hygienreglerna. Aktuella värden i maj är 97 procent för klädreglerna och 84 procent för reglerna avseende hygienreglerna. Målet är 97 procent klädregler och 87 procent för hygienregler. Produktiviteten har minskat under 2013 jämfört med bokslut 2012, eftersom kostnaden per DRG-poäng har ökat med 2,1 procent. Under de senaste 36 månaderna har dock kostnaderna sjunkit med 0,6 procent, vilket innebär att produktiviteten har ökat något under perioden. Vården av äldre mäts varje månad i vårdtid och återinläggningsfrekvensen för patienter över 65 år (åldersgränsen är i år ändrad från tidigare 80 år). Enkelt uttryckt är det eftersträvansvärt att sänka vårdtiden och återinläggningsfrekvensen. Hittills under året har vårdtiden för åldersgruppen ökat med ca 3,2 procent och återinläggningarna har ökat med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdstillfällen och läkarbesök vid akutmottagningarna ökar medan övriga öppenvårdsbesök minskar Maj 2012 Maj 2013 Maj Från och med 2013 baseras väntetidsuppföljning på faktiska väntetider och det saknas i dagsläget jämförande statistik. De faktiska väntetiderna redovisas med en månads fördröjning och avser i denna delårsrapport april. Målvärdet för tillgängligheten till besök inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska fått komma på besök inom 60 dagar. I april kom 85 procent på besök inom 60 dagar patienter hade väntat längre. Procentuell förändring 2013/2012 Slutenvårdstillfällen ,3% Läkarbesök ,7% - Varav på akutmottagning ,6% Övriga öppenvårdsbesök ,3% Målvärdet för tillgängligheten till behandling inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska fått komma på besök inom 60 dagar. I april kom 78 procent på besök inom 60 dagar. 733 patienter hade väntat längre.

6 DELÅRSRAPPORT - delårsbokslut januari - maj 2

7 DELÅRSRAPPORT - delårsbokslut januari - maj 3 Medarbetarperspektivet Strategiska mål Landstinget har följande strategiska mål i medarbetarperspektivet: Ett aktivt medarbetarskap Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat Utfall Verksamheternas arbete för att säkra kompetensförsörjningen fortsätter. I maj var antalet anställda omräknat i heltidsmått Det innebär att antalet anställda fortsätter att öka. Jämfört med bokslut 2012 är ökningen 204 personer omräknat i heltidsmått. Jämfört med motsvarande period föregående år är ökningen 327 personer i heltidsmått. Den totala sjukfrånvaron uppgick i redovisad månad till 4,2 procent. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. I landstingets löpande uppföljning hämtas sjukfrånvaro direkt ur personalsystemen, vilket skapar jämförbarhet mellan enheter och över tid. I årsredovisningen redovisas sjukfrånvaro enligt lagstadgad metod för just årsredovisningar. Sjukfrånvaron 2011 enligt denna metod var 4,2 procent.

8 DELÅRSRAPPORT - delårsbokslut januari - maj 4

9 DELÅRSRAPPORT - delårsbokslut januari - maj 5 Ekonomiperspektivet Strategiska mål Landstinget har följande strategiska mål i ekonomiperspektivet: Ekonomi som ger handlingsfrihet Ekonomi som inte belastar kommande generationer Kostnadseffektiv verksamhet Landstingets totala resultat till och med maj är 331 mkr att jämföra med godkänd budget på 220 mkr. Resultatet varierar dock mellan månaderna. Översiktlig beskrivning av resultat i delårsbokslut januari till maj (05) jämfört med budget, mkr DÅ DÅ Godkänd budget 2013 Verksamhetens resultat dvs inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden är minus 132 mkr, varav sjukvården står för minus 222 mkr. Det är en försämring med 52 mkr jämfört med motsvarande period föregående år. De största underskotten inom sjukvården hänför sig till ett fåtal produktionsenheter; Hjärtoch medicincentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Sinnescentrum och Närsjukvården i östra Östergötland. Bokslut 2012 Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Produktionsenheter varav: PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat Ett resurstillskott på 139,9 mkr till Hjärt- och medicincentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård och Sinnescentrum beslutades i landstingsstyrelsen i maj och i hälso och sjukvårdsnämnden i juni. Utbetalningen till produktionsenheterna sker i juni och har inte påverkat produktionsenheternas resultat i maj. Medlen finns reserverade inom finansförvaltningen. Resultaten i delårsbokslutet för maj visar för flera sjukvårdande centrum en försämring jämfört med delårsbokslutet till och med mars månad som låg till grund för produktionsenheternas ekonomiska helårsbedömningar i DÅ 03. Om denna utveckling skulle fortgå indikerar detta att enheternas sammantagna resultat på helårsbasis kommer försämras gentemot helårsbedömningen. Med anledning av detta har Ledningsstaben genomfört en analys av resultatutvecklingen per sjukvårdande produktionsenhet. Analysen presenteras i fördjupade kommentarer. Samtliga produktionsenheters resultat presenteras i bilaga 5 där också jämförelse görs med motsvarande period föregående år. Resultaten för de sjukvårdande verksamheterna och några utvalda produktionsenheter redovisas i tabellen nedan. Resultat för utvalda produktionsenheter och nämnder under januari till maj, mkr. Resultat för verksamheten, mkr Produktionsenhet Resultat Resultat jan-maj 2013 jan-maj 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden 64,6 54,9 Närsjukvården i centrala Östergötland -19,4-13,1 Närsjukvården i östra Östergötland -28,9-9,3 Närsjukvården i västra Östergötland -15,2-16,8 Närsjukvården i Finspång -0,6-1,8 Hjärt- och medicincentrum -45,2-41,3 Barn- och kvinnocentrum -14,2-2,9 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -65,1-48,2 Sinnescentrum -35,4-10,1 Diagnostikcentrum 2,1-14,7 Summa sjukvård -221,9-158,2 Folktandvården 18,1 17,2 Övriga produktionsenheter inkl LS och TN 6,7 5,8 Summa verksamhet -132,5-80,3 Kostnadsutvecklingen under årets fem första månader är högre än vad de ekonomiska förutsättningarna medger. Nettokostnaderna ökar med 5,3 procent. Om de planerade resursförstärkningarna från hälso- och sjukvårdsnämnden fr o m 2013 räknas bort (utökade vårdplatser 48 mkr och förstärkningen enligt resursfördelningsärendet 100 mkr) skulle nettokost-

10 nadsökningen vara 3,8 procent, vilket är högre än landstingsindex på 2,7 procent. De landstingsgemensamma posterna svarar för 463 mkr av resultatet från januari till maj och det budgeterade årsresultatet är 404 mkr. Avkastning på de finansiella tillgångarna svarar för den största avvikelsen. Landstingsgemensamma poster Utfall jan - maj (DÅ05) Finansplan 2013 Differens DÅ 05 /finansplan/ 12*5 Finansiellt netto Pensionskostnader inkl löneskatt Skatt och generella statsbidrag Övrigt (utbetalt lt-bidrag, fastighetskostnader, periodiseringar mm) Totalt resultat/avvikelse

11 Delårsrapport 2013 Fördjupade kommentarer Utfall januari maj

12

13 Innehållsförteckning Processperspektivet 1 Observationsstudier för hygienriktlinjer 1 Produktivitet 1 Vård av äldre 1 Produktion 1 Tillgänglighet 1 Medarbetarperspektivet 23 Antal anställda 3 Sjukfrånvaro 3 Ekonomiperspektivet 5 Ekonomi som ger handlingsfrihet 5 Ekonomi som inte belastar kommande 8 generationer Särskilda poster inom gemensamma 8 kostnader och intäkter

14 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari - maj 4

15 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari - maj 1 Processperspektivet Observationsstudier för hygienriktlinjer Varje månad görs cirka observationer i verksamheten (i maj cirka 2 950). Dessa observationer ligger till grund för sammanställda resultat. Målet för efterlevnaden av klädregler är 97 procent. Den samlade sjukvården når i aktuell månad nästan målet, med 97 procent i utfall. Sex av nio landstingsenheter når målet för efterlevnaden av klädreglerna. Det är viktigt att notera att det sedan 2010 är mycket små förändringar mellan olika månader. För efterlevnaden av hygienregler är målet 87 procent. Resultaten i denna indikator är i aktuell månad 84 procent för den samlade sjukvården. Tre av nio landstingsenheter når målet. Även för detta nyckeltal har det varit kontinuerliga förbättrade resultat och resultaten har de senaste månaderna förändrats i liten omfattning. Produktivitet Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Jämfört med bokslut 2012 har produktiviteten minskat i aktuell månad (2,1 procent). Kostnaden per DRG-poäng ökar för samtliga enheter. Sett över 36 månader har dock kostnaden minskat med 0,6 procent, dvs en ökad produktivitet Maj Procentuell Kostnad per DRG-poäng (Rullande Bokslut förändring medelvärden) 2013/2012 Närsjukvården i Finspång ,7% Närsjukvården i centrala ,5% Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland ,8% Närsjukvården i västra ,3% Östergötland Hjärt- och medicincentrum ,7% Barn- o kvinnocentrum i Österg ,8% Centrum för kirurgi, ortopedi och ,4% cancervård Sinnescentrum ,0% Totalt ,1% Vård av äldre Målsättningen är att både vårdtiden och återinläggningarna inom 30 dagar för patienter över 65 år ska minska. Hittills under året har vårdtiden ökat med 3,2 procent jämfört med samma period föregående år. Samtidigt har återinläggningarna ökat med cirka 0,2 procentenheter. Återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år och äldre Produktion Produktionen fortsätter att öka 2013 för slutenvårdstillfällen och läkarbesök vid akutmottagningarna medan besöken både hos läkare och övriga vårdgivare har minskat under årets första månader. Tillgänglighet Jan-maj 2012 Jan-maj 2013 Närsjukvården i Finspång 30,7% 25,0% Närsjukvård i centrala Österg 15,4% 16,0% Närsjukvård i östra Österg 18,2% 18,8% Närsjukvård i västra Österg 19,0% 17,3% Hjärt- och medicincentrum 16,4% 17,7% Barn- o kvinnocentrum 13,6% 16,7% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 18,1% 17,8% Sinnescentrum 9,8% 8,6% Landstingstotal 16,7% 16,9% Från och med 2013 har redovisningen av tillgänglighet ändrats till att avse faktiska väntetider, dvs hur länge hade de som varit på besök eller behandling väntat. Detta följer det nationella kriterierna för kömiljarden. I och med att detta är ett nytt sätt att redovisa saknas jämförande historik. Dessutom kommer denna redovisning att ske med en månads fördröjning för att säkra data. I maj redovisas alltså uppgifter för april.

16 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari - maj 2 Följande tabell visar resultaten per organisation den sista april 2013 (faktiska väntetider). Alla besök Alla behandlingar Organisation Antal som väntat längre än 60 dagar Andel som varit på besök inom 60 dagar Antal som väntat längre än 60 dagar Andel som varit på besök inom 60 dagar Närsjukvården i Finspång 0 100% Närsjukvården i centrala 14 96% Närsjukvården i östra 17 94% Närsjukvården i västra Östergötland 11 95% Hjärt- och medicincentrum % 59 77% Barn- och kvinnocentrum 28 97% 8 96% Centrum för kirurgi, ortopedi % % Sinnescentrum % % Medicinskt centrum Linköping 47 77% 16 91% Baltazar Motala 18 88% Aleris Motala 42 92% 75 79% Privata psykiatriska enheter 2 98% 23 83% Totalt % % Figur 1 nedan visar att det inom den specialiserade vården är det något fler som har varit på besök i april än i mars. 85 procent av patienterna hade kommit på besök inom 60 dagar. Totalt hade patienter väntat mer än 60 dagar. Figur 2 visar data kring behandlingar. I april har det utförts fler behandlingar än i mars. Av de som har behandlats hade 78 procent fått behandling inom 60 dagar. Totalt hade 733 väntat längre än 60 dagar i april. Figur 1: Tillgänglighet för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland Figur 2: Tillgänglighet för genomförda operationer/åtgärder inom specialiserad vård i Östergötland

17 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari - maj 3 Medarbetarperspektivet Antal anställda Jämfört med motsvarande period föregående år har antalet anställda ökat med totalt 327 medarbetare (omräknat till heltidsmått). Sedan årsskiftet har antalet anställda ökat med 204 personer. Den yrkesgrupp som har ökat antalsmässigt mest är sjuksköterskor, en ökning med 70 medarbetare sedan årsskiftet. Ökningar har även skett i andra yrkesgrupper. Samtidigt som en ökning skett finns det verksamheter som har svårt att rekrytera framförallt sjuksköterskor. Ökningen av antalet sjuksköterskor visar dock att landstinget totalt sett har förutsättningar att rekrytera sjuksköterskor även om konkurrenssituationen ökat. Inför 2013 skedde resursförstärkningar från HSN för att kompensera produktionsenheterna för utökade uppdrag. Av dessa medel, vid en överslagsberäkning av snittlöner inom landstinget, finns möjlighet att finansiera cirka 150 heltidstjänster. En fördjupad analys över utvecklingen av antal medarbetare per produktionsenhet under 2012 samt de fyra första månaderna 2013 presenteras i bilaga 9. Trots att yrkesgrupperna läkare och sjuksköterskor ökat har verksamheterna fortsatta problem med vakanser vilket gör att anlitande av bemanningsföretag ökar jämfört med tidigare år. Landstinget har under de senaste åren, på mycket framgångsrikt sätt, haft minskade eller oförändrade kostnader men nu syns ett oroväckande trendbrott. Kostnaderna för bemanningsföretag har ökat med 52 procent, vilket motsvarar 9,2 mkr, jämfört med samma period förra året. Förändringar i olika yrkesgrupper redovisas i tabell nedan: Anställda i heltidsmått Bokslut Bokslut Maj Förändring mot bokslut Läkare Sjuksköterskor/motsv Övrig vårdpersonal Medicinsk/teknisk personal Social/terapeutisk personal Tandvårdspersonal Undervisnings- /kulturpersonal Driftservicepersonal Administrativ personal Övrig personal Totalt Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron uppgick i redovisad månad (april) till 4,2 procent. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro.

18 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari - maj 4

19 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari - maj 5 Ekonomiperspektivet Landstingets delårsbokslut visar ett resultat på 331 mkr för perioden januari till maj (resultatet motsvarande period föregående år var 94 mkr). Helårsbedömningen (baserad på mars) visar ett resultat på 220 mkr, vilket är i nivå med godkänd budget. DÅ DÅ Ekonomi som ger handlingsfrihet Godkänd budget 2013 Balans mellan intäkter och kostnader i produktionsenheternas verksamhet Bokslut 2012 Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Produktionsenheter varav: PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat Verksamhetens samlade resultat (dvs inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden) januari till och med maj är minus 132 mkr, vilket är 52 mkr sämre än motsvarande period föregående år. Försämringen finns inom sjukvården som har ett negativt resultat för januari till maj på minus 222 mkr att jämföra med minus 158 mkr motsvarande period föregående år. Produktionsenheterna (inklusive nämnder och styrelse) ska enligt den långsiktiga målsättningen ha ett samlat positivt resultat och eget kapital. I årsbudgeten har dock produktionsenheterna sammantaget ett godkänt underskott på minus 184 mkr. Helårsbedömningen baserad på mars visar ett totalresultat som är i nivå med budgetet. Underskottet inom sjukvården hänför sig till ett fåtal produktionsenheter; Hjärt- och medicincentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Sinnescentrum och Närsjukvården i östra Östergötland. I maj beslutade landstingsstyrelsen om ett resurstillskott på 139,9 mkr till Hjärt- och medicincentrum (HMC), Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) och Sinnescentrum (SC). I juni beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden om resurstillskottet och utbetalningen till produktionsenheterna har därför inte skett i maj utan finns reserverade inom finansförvaltningen. Resultaten i delårsbokslutet för maj visar för flera sjukvårdande centrum en försämring jämfört med delårsbokslutet till och med mars månad som låg till grund för produktionsenheternas ekonomiska helårsbedömningar i DÅ 03. Om denna utveckling skulle fortgå indikerar detta att enheternas sammantagna resultat på helårsbasis kommer försämras gentemot helårsbedömningen. Med anledning av detta har Ledningsstaben genomfört en analys av resultatutvecklingen per sjukvårdande produktionsenhet. CKOC uppvisar en försämring av resultatet för de två senaste månaderna. Enligt trend ser resultatet trots detta ut att ligga i nivå med budget, minus 79 mkr. Denna nivå är dock inte hållbar för att CKOC ska nå målet om en ekonomi i balans efter beslutat resurstillskott på 57 mkr och justering av särskilda poster (eget kapital och beredning) 12 mkr. CKOC egen bedömning är dock att den senaste utvecklingen kommer att innebära ett ytterligare försämrat resultat på minus 10 mkr mot helårsbedömningen efter mars dvs ett resultat på minus 95 mkr. Försämringen förklaras av en kraftig ökning av produktionsrelaterade kostnader, främst medicinsk service, kopplat till ett ökat patientinflöde. Antalet anställda har minskat under året. Minskningen kan förklaras av personalreduceringar för att komma tillrätta med ekonomisk obalans, men även på grund av överförd verksamhet till NSÖ. Personalkostnaderna har inte reducerats i samma omfattning som antalet anställda eftersom övertids- och jourkostnader har ökat. Före resurstillskott är bedömningen minus 95 mkr. Om hänsyn tas till beslutat resurstillskott och justering av särskilda poster, totalt 69 mkr, har CKOC ett bedömt underskott på minus 26 mkr. 10 mkr av dessa har CKOC i uppdrag att

20 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari - maj 6 åtgärda genom egna åtgärder. Resterande underskott minus 16 mkr är inte, enligt CKOC:s bedömning, möjliga att åtgärda utan att detta får effekter på tillgängligheten eller prioriterade grupper. Diskussioner förs med HSN. sommarvikarier. Båda visar en ökning av antalet anställda som beror på nya uppdrag, för NSV bland annat utökning av antalet vårdplatser. De gör dock bedömningen att helårsbedömningen efter mars ligger fast. HMC visar en förbättrad resultattrend. HMC:s bedömning är att resultatet kan komma att bli bättre än den prognos som lämnades vid helårsbedömningen efter mars på minus 88 mkr. Efter justering enligt LS:s beslut om resurstillskott, motsvarar nivån en helårsbedömning på minus 10 mkr. Trenden efter maj månad indikerar ett förbättrat resultat men det ser ut att krävas ytterligare åtgärder för att klara ett nollresultat. HMC förstärks med 62 mkr men har uppdrag att genomföra resultatförbättringsåtgärder på 16 mkr. Antalet anställda har ökat under året vilket förklaras av utökade uppdrag men även tillsättning av nya tjänster. SC resultat har försämrats och det behövs genomföras åtgärder under kommande månader för att SC ska nå ett nollresultatet. I mars lämnade SC en helårsbedömning på minus 25 mkr, vilket motsvarar ett nollresultat om hänsyn tas till resurstillskott och egna åtgärder. Antalet anställda ökar på grund av nya uppdrag men även på grund av generationsväxling och vidareutbildningsinsatser. NSÖ lämnade i mars in en försämrad helårsbedömning på minus 10 mkr. Den negativa resultatutvecklingen har fortsatt och indikerar ytterligare försämring om inte åtgärder vidtas. Försämringen förklaras av ökad produktion men även av omställningskostnader på grund av att en privat vårdcentral har etableras i Söderköping. Antalet anställda har ökat under året och förklaras av nya uppdrag, främst införandet av ny Geriatrisk avdelning men beror också på tillsättning av nya tjänster inom ordinarie uppdrag. NSÖ har presenterat åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen och helårsbedömningen på minus 10 mkr ligger fast. Det negativa resultatet täcks av eget kapital. BKC och NSV visar en försämrad resultatutveckling de senaste månaderna. Utvecklingen förklaras av ökad produktion och anställning av NSC, NiF och DC har en resultatutveckling som följer trend och helårsbedömningen är oförändrad, dvs ett nollresultat. Antalet anställda inom NSC och DC har ökat och förklaras av såväl nya uppdrag som tillsättning av tjänster inom befintliga uppdrag. Sammantaget är bedömningen från de sjukvårdande produktionsenheternas en försämring av resultatet med 10 mkr i jämförelse med helårsbedömningen efter mars månad, vilket motsvarar minus 217 mkr. Efter justering av resurstillskott och egna åtgärder inom CKOC, HMC och SC motsvarar det en helårsbedömning på minus 36 mkr. Ledningsstabens bedömning är att det kommer att krävas ytterligare åtgärder, som ännu ej fått genomslag i resultatet, för att resultatet ska hamna i nivå med produktionsenheternas bedömning. I tabellen nedan redovisas utfall för januari till maj, helårsbedömning samt godkänd budget. I bilaga 5 presenteras samtliga produktionsenheters resultat och eget kapital. Produktionsenhet/nämd och styrelse Resultat för produktionsenheter Utfall janmaj 2013 Utfall janmaj 2012 HB Godkänd budget 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden 64,6 54,9 0,0 0,0 Trafiknämnden 0,0 1,6 12,8 0,0 Närsjukvården i centrala Östergötland -19,4-13,1 0,0 0,0 Närsjukvården i östra Östergötland -28,9-9,3-10,0 0,0 Närsjukvården i västra Östergötland -15,2-16,8 0,0 0,0 Närsjukvården i Finspång -0,6-1,8 0,0 0,0 Hjärt- och Medicincentrum -45,2-41,3-88,0-78,2 Barn- och kvinnocentrum -14,2-2,9 0,0 0,0 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -65,1-48,2-84,8-78,8 Sinnescentrum -35,4-10,1-24,0-30,0 Diagnostikcentrum 2,1-14,7 0,1 0,0 Summa sjukvård -221,9-158,2-206,7-187,0 Folktandvården 18,1 17,2 8,6 8,0 Naturbruksgymnasiet -5,6 1,1-1,0-2,0 FM-centrum 5,6-2,6 0,0 0,0 Övriga produktionsenheter /nämnd/styrelse 6,7 5,7-0,7-3,4 Verksamhetens resultat (inkl HSN/LS/TN) -132,5-80,3-187,0-184,4 Finansförvaltningen 463,3 174,5 407,0 404,4 Totalt resultat 330,8 94,2 220,0 220,0

21 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari - maj 7 Balans mellan HSN:s intäkter och kostnader För att skapa handlingsfrihet är det en förutsättning att det är balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader. Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat är 65 mkr i delårsbokslutet. Det är områdena länssjukvård och privata vårdgivare som redovisar störst överskott. Överskottet beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar inte har betalts ut ännu. Helårsbedömningen (DÅ03) för ovanstående områden är ett positivt resultat men detta möts av ett negativt resultat inom övrigt som består av kostnader för eventuella vårdgarantisatsningar och övriga oförutsedda utgifter. Den sammantagna bedömningen av resultatet för året är ett nollresultat. I tabellen nedan framgår resultatet per område i mkr. Område Den huvudsakliga orsaken till den höga kostnadsutvecklingen är den ökning av antalet anställda som skedde under föregående år och som fortsatt under årets första månader (se medarbetarperspektivet). I vissa av produktionsenheternas analyser i helårsbedömningen baserad på mars kan man utläsa att även hög sjukfrånvaro förklarar ökade kostnader i form av övertid och jourtid. Ledningsstabens bedömningen av lönekostnadsökningen för helår är 5,3 procent. Produktionsenheternas samlade bedömning var 5,0 procent vid senaste helårsbedömning. Delårsbokslut Delårsbokslut Helårsbedömning Verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen Verksamhetens kostnader måste anpassas till intäktsutvecklingen för att nå ekonomisk balans. Bokslut 2012 Regionsjukvård -2,8-3,4 0,0-3,6 Närsjukvård 4,0 7,0 0,0 17,5 Länssjukvård 26,8 14,4 9,5 23,9 Utomlänsvård 15,9 12,0 0,0-12,4 Privata vårdgivare 18,5 11,8 20,0 36,3 Tandvård 0,2-3,3 0,0-2,7 Ambulanssjukvård och sjukresor 14,5 2,1 0,0-7,1 Smittskyddsverksamhet 4,6 0,3 0,0 11,6 Solidariskt finansierade läkemedel -1,9 2,0 0,0-10,4 Övrigt -15,2 12,0-29,5-47,0 Summa 64,6 54,9 0,0 6,1 Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Helårsbedöm ning 03 Utfall Jämförelse Kostnads/intäktsutveckling jan-maj 2013 jan-maj jfr Bokslut 2012 jan-maj 2012 jan-maj ) med 2012 Bokslut 2011 Nettokostnadsutveckling 1) 5,3% 5,5% 7,8% 2,2% Exkl AFA 2012 (påverkar inte jan-maj 2012) - - 6,6% 3,4% Exkl resurstillskott (resursfördelning, vårdplatser) 3,8% - 5,1% - Skatter och generella statsbidrag 3) 7,1% 6,1% 7,4% 5,4% Lönekostnadsutveckling 6,7% 4,8% 5,3% 4,7% Lönekostnadsutveckling - rullande 12 månader 4) 5,6% 4,6% 5,3% 5) 4,7% 1) Justering gjord för övertagande av kollektivtrafiken och förändrat sätt att redovisa pensioner. 2) Nettokostnadsutvecklingen 2012 jämfört med 2011 till och med maj är inte omräknad med hänsyn till ändrade redovisningsprinciper för pensionerna. 3) Skatteväxlingen för trafiken på 42 öre är förklaringen till att skatter och generella statsbidrag ökar mellan 2011 och Ökningen 2013 förklaras främst av skattehöjningen med 65 öre. 4) Lönekostnadsökning avser en rullande 12-månaders period jämfört med motsvarande föregående år. 5) Avser en central bedömning - PE:s sammantagna bedömning i HB baserad på mars är 5,0 % Landstinget följer detta med olika nyckeltal. Nettokostnadsutveckling har under perioden januari till maj ökat med 5,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år och beräknas till 6,6 procent på helår. Om resursförstärkningar från hälso- och sjukvårdsnämnden räknas bort (resursfördelningsärendet 100 mkr och vårdplatsutökning 48 mkr) blir nettokostnadsutvecklingen för jan till maj 3,8 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Bedömningen på helår blir 5,1 procent. Det kan jämföras med landstingsindex på 2,7 procent. Skatter och generella statsbidrag bedömdes öka med 7,4 procent på helår i föregående helårsbedömning baserad på mars. Ökningen förklaras främst av skattehöjningen med 65 öre. I april presenterade SKL en ny prognos som innebar en liten förbättring med 0,1 procent. Det finns dock osäkra komponenter. Avtalet avseende statsbidrag för läkemedel är till exempel fortfarande inte klart. En annan nyckelindikator är lönekostnadsutvecklingen. Tidigare har lönekostnadsökningen under innevarande år jämförts med föregående års motsvarande period. Det finns svagheter i en sådan jämförelse eftersom förändringar under den senare delen av föregående år får alltför stor effekt i början av året då få månader jämförs med varandra. Lönekostnadsökningen enligt denna metod blir 6,7 procent. Ett kompletterande sätt att redovisa lönekostnadsökning är att jämföra rullande 12-månaders perioder mot varandra (april 2012-maj 2013 jämfört med motsvarande period föregående år). Lönekostnadsökningen blir då 5,6 procent.

22 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari maj Bilaga 8 Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen inte hållbar i förhållande till landstingets ekonomiska förutsättningar. Även kostnaderna för bemanningsföretag (köpt verksamhet) ökar med cirka 52 procent till och med maj jämfört med motsvarande period föregående år, vilket motsvarar en ökning med 9 mkr. Läkemedel står för en stor del av kostnaderna inom landstinget. Utfallet till och med maj innebär en kostnadsökning på 0,9 procent. Ett preliminärt nytt besked om statsbidraget är en minskning på 1,1 procent. Statsbidraget har kraftigt minskat beloppsmässigt. Jämfört med 2011 (samt även jämfört med budget 2013) bedöms statsbidraget bli drygt 80 mkr lägre. Volymen har ökat med 0,4 procentenheter (i riket en minskning med 0,4 procent). I helårsbedömningen baserad på mars antogs en ökning av läkemedelskostnaderna på 2,1 procent. Produktionsenheternas egna bedömning var 2,7 procent. Utfall Jämförelse Ekonomi som inte belastar kommande generationer Avsättningar för framtiden Utfall Jämförelse Helårsbedömning 03 Jämförelse För att nå en långsiktigt stabil ekonomi behöver landstinget göra avsättningar för framtiden. Ett sätt att mäta detta är genom det finansiella nyckeltalet resultat i förhållande till nettokostnad där målvärdet är 2 procent. Resultatet i senaste helårsbedömningen på 220 mkr medför att nyckeltalet blir 2,1 procent. Särskilda poster inom gemensamma intäkter och kostnader Resultatet för landstingsgemensamma intäkter och kostnader är bättre än budget. I tabellen Utfall Jämförelse Kostnadsutveckling jan-maj 2013 jan-maj med 2012 med jan-maj 2012 jan-maj Läkemedelsutveckling recept 2,5% -1,2% 0,0% -1,8% Läkemedelsutveckling enl rekvisition -6,2% 12,7% 6,7% 2,8% Läkemedelskostnad - totalt -0,4% 3,1% 2,1% -0,4% Läkemedelsstatsbidraget bedömning 1,1% -6,1% beskrivs olika intäkts- och kostnadskomponenter inom landstingsgemensamma intäkter och kostnader i mkr. Landstingsgemensamma poster Utfall jan - maj (DÅ05) Finansplan Differens DÅ /finansplan/ 12*5 Helårsbedömning HB Differens HB03/finansplan Finansiellt netto Pensionskostnader inkl löneskatt Skatt och generella statsbidrag Övrigt (utbetalt lt-bidrag, periodiseringar mm) Totalt resultat/avvikelse Utvecklingen på den finansiella marknaden har under året varit mycket positiv. Det finansiella nettot är 237 mkr efter maj månad och det innebär en positiv avvikelse mot finansplanen med 160 mkr. Pensionskostnaderna ligger något under den budgeterade nivån. Eftersom pensionskostnaderna varierade stort mellan åren utjämnades detta i budgeten. Det innebar att kostnaderna 2012 blev högre än budgeterat. År 2013 blir effekten den motsatta när utfall jämförs med en genomsnittlig budget. En ny pensionsberäkning gjordes av KPA till treårsbudgeten i slutet av mars. Skulden per den sista december 2013 var dock på samma nivå som i den tidigare prognosen. Beslut har även fattats om en förändrad ripsränta som innebär att pensionsskulden ökar. I helårsbedömningen har en preliminär bedömning gjorts utifrån procenttal för hela sektorn och i delårsbokslutet januari till maj ingår effekten av denna preliminära bedömning. I fullfonderingsmodellen bokförs hela förändringen mot eget kapital. Detta innebär att det egna kapitalet i fullfonderingsmodellen försämras och bedöms vid årets slut uppgå till minus mkr. I blandmodellen bokförs förändringen på resultaträkningen enligt gällande redovisningsprinciper. Skatteintäkterna bygger på en prognos från SKL. Prognosen visar en förbättring på 45 mkr, jämfört med finansplanen. Generella statsbidrag minskar med 33 mkr. Anledningen är främst en försiktigare bedömning av läkemedelsstatsbidraget. I raden Övrigt i tabellen ingår ett antal poster som sammantaget påverkar resultatet positivt. I stort sett samtliga av övriga poster är av engångskaraktär och överskottet beror på tidsförskjutningar.

23 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari - maj Bilaga 1 Resultaträkning jämfört med motsvarande period, budget och bokslut Resultaträkning (mkr) Helårsbedömnindömning Budget Bokslut Bokslut Helårsbe- Utfall Utfall (budget avser inkl koncernföretag) Jan-maj 2013 Jan-maj / / (LiÖ) (LiÖ) (koncern) (LiÖ) (koncern) (koncern) (LiÖ) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets/periodens resultat enligt fullfondering Årets/periodens resultat enligt blandmodell Investeringar (LiÖ) Helårsbedömning Helårsbedömning Budget Balansräkning (mkr) / / (LiÖ) (LiÖ) (koncern) (LiÖ) (koncern) (koncern) (LiÖ) Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Pensionsskuld inkl löneskatt Avsättningar Ersättningsreserv för patienskador Övriga långfristiga lån (inkl investeringsbidrag) kortfristiga skulder (LiÖ) Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet -9,9% -7,8% -8,9% -10,5% -4,8% -3,1% -4,6% Budgeten har korrigerats med hänsyn till de ändrade redovisningsprinciperna avseende pensionskostnader som infördes fr o m bokslutet Det innebär att 430 mkr har flyttats från verksamhetens kostnader till finansiella kostnader. Även resultaträkningen januari till och med maj 2012 har korrigerats på motsvarande sätt vilket innebär att 219 mkr har flyttats. Pensionsskulden är inklusive förändrad ripsränta som beslutades under april Det innebär en förändring på mkr utifrån preliminär beräkning på procentsatser för sektorn. Regleringen har i fullfonderingsmodellen skett mot eget kapital. I blandmodellen mot resultatet. Kommentar till redovisningen: Utgångspunkten är att samma regler för redovisning och värderingsprinciper ska gälla i delårsbokslut som i årsbokslut. Hänvisning görs därför till värderingsprinciperna i föregående års årsredovisning. Krav på månadsbokslut medför att fakturering och kreditering sker månadsvis, personalskulder såsom semesterlöneskuld periodiseras, projekt periodiseras och avskrivningar med mera sker löpande. Månadsbokslut, men också automatiserade lösningar för periodisering, bidrar till att få rättvisande delårsresultat. Det finns dock avvikelser från de krav landstinget ställer på årsbokslut och årsredovisning: - att redovisningsperioden inte är öppen lika länge efter månadsskiftet som den är efter december, vilket leder till något sämre kvalitet. - att inga specifikationer till konton görs. - att inte alla korrigeringar av felaktigheter hinner att rättas på innevarande månad efter att avstämning skett. - att inte kravet på förvaltningsberättelse är lika hög som i årsredovisningen.

24 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari maj Bilaga 2 Basfakta processperspektivet maj 2013 Bokslut 2012 maj 2012 Förändring mot maj 2012 Procentuell förändring föregående år Slutenvårdstillfällen ,3% DRG-poäng ,2% Läkarbesök ,7% - varav länscentra ,0% - varav närsjukvård ,0% - varav övriga ,0% Sjukv beh ,3% - varav länscentra ,0% - varav närsjukvård ,7% - varav övriga ,6%

25 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari - maj Bilaga 3 Faktiska väntetider inom specialiserad vård (alla besök och behandlingar) (Patienter som väntat mer än 60 dagar) Besök Behandling Verksamhetsområde jan13 feb13 mar13 apr13 maj13 jun13 jan13 feb13 mar13 apr13 maj13 jun13 Allergologi 61% 76% 80% 70% Barnmedicin 96% 96% 97% 98% Endokrinologi 96% 89% 82% 85% Gas troenterologi 91% 88% 93% 89% Geriatrik 100% 100% 100% 82% Hem atologi 90% 100% 100% 93% Hudsjukvård 76% 69% 74% 69% Infektionssjukvård 86% 97% 100% 92% Kardiologi 83% 83% 82% 82% Koagulationsmottagning 100% 94% 100% 96% Lungm edicin 80% 85% 95% 97% Medicin 100% 94% 100% 100% Neurologi 85% 88% 89% 88% Njurmedicin 91% 95% 95% 83% Onkologi 97% 91% 99% 97% Rehabiliteringsm edicin 80% 83% 94% 85% Reumatologi 50% 62% 80% 77% Sm ärtverksamhet 86% 81% 100% 97% S:a medicinska specialiteter 81% 79% 84% 82% Gynekologi 93% 95% 98% 97% 95% 89% 93% 95% Handkirurgi 56% 58% 88% 87% 66% 63% 75% 75% Hjärtsjukvård 80% 75% 75% 78% Kirurgi 81% 86% 88% 84% 74% 72% 83% 84% Kärlkirurgi 93% 93% 95% 97% 55% 67% 81% 60% Neurokirurgi 72% 91% 95% 76% 70% 56% 68% 83% Ortopedi 68% 60% 73% 75% 51% 59% 76% 71% Ryggkirurgi 28% 29% 49% 50% 38% 32% 48% 33% Plastikkirurgi 70% 66% 83% 64% 67% 54% 62% 63% Hudtumörer 100% 94% Urologi 84% 83% 90% 91% 78% 74% 83% 72% Ögonsjukvård 61% 83% 88% 87% 81% 77% 88% 87% Öron-näsa-hals sjukvård 76% 75% 82% 89% 78% 77% 78% 76% Hörcentral (hörselprov) 66% 66% 74% 79% S:a kirurgiska specialiteter 74% 77% 85% 85% 74% 72% 81% 78% Beroendevård 97% 100% 100% 94% Barn- o ungdomspsykiatri 99% 100% 100% 99% Flyktingmedicin 100% 100% 100% 100% Habilitering 100% 100% 100% 100% Neuropsykiatri barn 100% 100% 100% 100% Neuropsykiatri vuxna 100% 100% 100% 96% Ungdoms häls a/ungd.mottagn 100% 100% 100% 100% Vuxenps ykiatri 100% 99% 99% 99% TS-verksamhet VUP 25% 0% 43% 0% Ätstörningsverks amhet 100% 100% 100% 100% S:a psyk specialiteter 99% 99% 99% 99% TOTALT 78% 80% 86% 85% 74% 72% 81% 78%

26 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari maj Bilaga 4 Medarbetarperspektivet Maj 2013 Bokslut 2012 Antal anställda (heltid) Maj 2012 Förändring mot Bokslut 2012 Förändring mot Maj 2012 Sjukfrånvaro April 2013 Nämnd/Styrelse Landstingsstyrelsen ,5% Sjukvård Närsjukvården i Finspång ,3% Närsjukvården i centrala Östergötland ,4% Närsjukvården i östra Östergötland ,1% Närsjukvården i västra Östergötland ,0% Hjärt- och Medicincentrum ,9% Barn- och kvinnocentrum ,0% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,8% Sinnescentrum ,0% Diagnostikcentrum ,7% Tandvård Folktandvården ,8% Utbildning Lunnevads folkhögskola ,4% Naturbruksgymnasiet Östergötland ,5% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland ,2% Informationscentrum i Östergötland ,3% FM centrum ,3% IT-centrum ,1% Centrum för Hälso- och Vårdutveckling ,1% Upphandlingscentrum i Östergötland ,9% Resurscentrum i Östergötland ,6% Justeringar har inte gjorts för organisatoriska förändringar

27 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari - maj Bilaga 5 Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan-maj 2013 Resultat jan-maj 2012 Resultat jan-april 2013 Resultat jan-april 2012 Resultat helårsbedömning Godkänd budget 2013 Eget kapital (DÅ03) Resultat bokslut 2012 Eget kapital Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 64,6 54,9 65,7 44,7 0,0 0,0 0,0 6,1 0,0 Landstingsstyrelsen -0,1-0,4-0,3-0,1 2,0 0,0 6,2 2,2 4,2 Trafiknämnden 0,0 1,6 0,0 1,3 12,8 0,0 12,8 3,9 0,0 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland -19,4-13,1-10,9-4,4 0,0 0,0 0,0 5,1 0,0 Närsjukvården i östra Östergötland -28,9-9,3-20,8-3,0-10,0 0,0 11,4 6,7 21,4 Närsjukvården i västra Östergötland -15,2-16,8-8,0-9,8 0,0 0,0 5,3-8,9 5,3 Närsjukvården i Finspång -0,6-1,8-0,3-0,9 0,0 0,0 6,4 3 6,4 Hjärt- och Medicincentrum -45,2-41,3-32,9-30,0-88,0-78,2-128, ,7 Barn- och kvinnocentrum -14,2-2,9-8,8-1,2 0,0 0,0 25,0 7,9 25,0 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -65,1-48,2-52,2-30,3-84,8-78,8-131,7-65,6-46,9 Sinnescentrum -35,4-10,1-29,4-10,2-24,0-30,0-65,5-25,6-41,5 Diagnostikcentrum 2,1-14,7 1,1-10,0 0,1 0,0-6,8-10,1-6,9 Summa sjukvård -221,9-158,2-162,2-99,8-206,7-187,0-284,6-146,5-77,9 Tandvård Folktandvården 18,1 17,2 16,5 14,5 8,6 8,0 88,2 24,6 79,6 Utbildning Lunnevads folkhögskola 0,1 1,1-0,2 0,8 0,0 0,0 5,5 0,4 5,5 Naturbruksgymnasiet -5,6-2,6-3,1-0,6-1,0-2,0 3,6-4,5 4,6 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 4,9 0,1 3,4 0,0 0,2 0,0 6,0 2,6 5,8 Informationscentrum 0,0 0,0 0,0 0,0-0,5-0,5 0,0 2,6 0,5 FM centrum 5,6 5,8 7,4 6,8 0,0 0,0 5,0 3,8 5,0 IT-centrum 3,1 2,9 1,0 4,7 0,0 0,0 0,5 0 0,5 Centrum för hälso- och vårdutveckling -1,4-1,4 0,4-0,7 0,0 0,0 3,2 2,5 3,2 Upphandlingscentrum -0,9-0,4-1,2-0,1-0,4-0,4-0,4-1,2 0,0 Resurscentrum 1,0-0,9 0,7-1,0-2,0-2,5 2,4-0,7 4,4 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -132,5-80,3-71,9-29,5-187,0-184,4-151,6-104,2 35,4 Finansförvaltningen 463,3 174,5 388,1 203,0 407,0 404, ,4 371,8-620,4 Summa 330,8 94,2 316,2 173,5 220,0 220, ,0 267,6-585,0 Inomf finansförv År 2012 har produktionsenheternas egna kapital justerats med 141,1 mkr: HMC 55,8, BKC -4,2, NSiF -2,4, CKOC 63,7, SC 23,3, NSC 25,0, CHV -2,0, Trafiknämnden -3,9, IC -2,6, LS -1,9, HSN -6,1, UC 0,2 och FC -3,8. Finansförvaltningens egna kapital har påverkats med motsvarande belopp. I helårsbedömning 03 har ett preliminärt belopp på mkr som avser skuldförändringen av pensionerna reglerats mot eget kapital inom finansförvaltningen. Anledningen är sänkt ripsränta.

28 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari maj Bilaga 6 Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutveckling Ack tom maj 2013 jämfört samma period föregående år Ack tom april 2013 jämfört samma period föregående år Nämnder och styrelse Landstingsstyrelsen 17,5% 18,2% Hälso- och sjukvård Närsjukvården i Finspång 2,8% 3,9% Närsjukvården i centrala Östergötland 6,7% 7,2% Närsjukvården i östra Östergötland 8,1% 8,0% Närsjukvården i västra Östergötland 4,9% 5,4% Hjärt- och medicincentrum 5,9% 7,0% Barn- och kvinnocentrum 9,1% 9,2% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 4,9% 5,7% Sinnescentrum 8,0% 8,8% Diagnostikcentrum 6,4% 6,9% Tandvård Folktandvården 2,1% 1,7% Utbildning Lunnevads folkhögskola -1,2% -2,3% Naturbruksgymnasiet 4,1% 5,0% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 23,7% 31,2% Informationscentrum 1,5% 0,0% FM centrum 5,5% 5,1% IT-centrum 26,8% 28,7% Centrum för hälso- och vårdutveckling 7,2% 5,9% Upphandlingscentrum 3,4% 4,4% Resurscentrum 3,6% 3,6% Lönekostnadstutvecklingen inom Landstingsstyrelsen beror framförallt på övertagande av verksamhet gällande chefläkarfunktionen och landstingsarkivet.

29 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari - maj Bilaga 7 Kostnadsutveckling läkemedel Hälso- och sjukvård Receptläkemedel Ack tom maj 2013 jämfört samma period föregående år Rekvisitionsläkemedel Ack tom maj 2013 jämfört samma period föregående år Alla läkemedel Ack tom maj 2013 jämfört samma period föregående år Närsjukvården i Finspång -4,8% 31,8% -3,1% Närsjukvården i centrala Östergötland -0,2% 20,9% 2,4% Närsjukvården i östra Östergötland -0,3% 9,4% 1,3% Närsjukvården i västra Östergötland -2,7% 12,3% -0,7% Hjärt- och medicincentrum 22,7% -5,6% 9,0% Barn- och kvinnocentrum 0,3% 7,7% 3,3% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 8,4% 1,9% 3,9% Sinnescentrum 24,5% -6,8% 0,6%

30 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari maj Bilaga 8 Omfördelningar mm Inga omfördelningar i denna delårsrapport.

31 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari maj Bilaga 9 Sida 1 Medarbetarperspektivet statistik och analys Fördjupad analys över utvecklingen av antalet medarbetare under 2012 samt de fyra första månaderna Bakgrund Landstinget har under de senaste åren kontinuerligt ökat antal medarbetare. Landstingsstyrelsen önskar en fördjupad analys per centrum över utvecklingen. Analysen finns med som en bilaga i DÅ05. Vald analysperiod har varit utvecklingen av antalet medarbetare under år 2012 samt de fyra första månaderna år Övergripande statistik över antal medarbetare och frånvaro har tagits fram samt motsvarande statistik per produktionsenhet. Samtliga statistikuppgifter är hämtade ur landstingets HR-datalager den 23 maj Värdena visar antal anställda omräknade till heltidsmått och innefattar anställda över 3 månader. Varje produktionsenhet har ombetts att utifrån sin statistik ge en beskrivning över hur förändringen per centrum ser ut och vad den beror på utifrån följande delar: 1. Utökade uppdrag från HSN 2. Organisatoriska förändringar 3. Övrigt 2. Landstingsövergripande sammanfattning och analys Under den valda analysperioden har landstinget ökat antal medarbetare från medarbetare till , en ökning med 415 medarbetare. Den främsta ökningen står sjuksköterskor för med en ökning med 139 medarbetare. Frånvaron har under analysperioden minskat, vilket innebär att bemanningen ökat ytterligare jämfört med tidigare. Detaljerad statistik finns vidare under kapitel 3. Generellt hänvisar många produktionsenheter sin ökning av antal anställda till utökade uppdrag, det är dock inte klart om alla dessa uppdrag kommer från HSN (det kan handla om intäktsökning, forskningsmedel, diverse projektmedel). Ett antal ökningar förklaras också med tillsatta vakanser. Utifrån att det de facto ändå har skett en ökning kontinuerligt är det svårt att se att vakanserna har ersatt icke-besatta platser, utan får nog istället ses som ökad ambitionsnivå alternativt att man höjt kompetensnivån. Eftersom ökningen har varit relativt stor under analysperioden och att de största ökningarna bl.a. skett inom yrkesgrupperna sjuksköterskor och läkare, kan inte någon annan tolkning göras än att rekryteringsläget i stort sett är bra och att rekryteringsarbetet fungerar tillfredsställande. Noterbart är också att flera produktionsenheter hänvisar en viss överanställning till generationsväxling. Bl.a. för yrkesgrupperna läkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Dessutom har IT-centrum haft som strategi att växla över från inhyrda konsulter till egna anställda, vilket gjort att antalet medarbetare ökat inom yrkesgruppen Administrativ personal samt på den specifika produktionsenheten. Landstingsstyrelsens beslut att öka antalet AT-läkare ett antal år framöver har naturligtvis också haft betydelse för ökningen inom yrkesgruppen läkare. För detaljerad information om vad respektive PE-chef uppger kring just deras produktionsenhet, se vidare under kapitel 4.

32 DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari maj Bilaga 9 Sida 2 3. Landstingsövergripande utveckling Utveckling av antal anställda per centrum: Antal anställda i heltidsmått som värden, anställda >3mån 2011/ / /04 Förändring till Varav förändring till Hjärt- och medicincentrum 1 076, , ,05 17,32 9, Barn- o kvinnocentrum i Östergötland 808,53 825,15 838,75 30,22 13, Diagnostikcentrum 917,27 952,95 969,90 52,63 16, Katastrofmed centrum i Östergötland 16,50 17,00 17,00 0,50 0, Informationscentrum i Östergötland 19,20 18,20 19,00-0,20 0, Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård 1 032, , ,56-6,10-5, Sinnescentrum 1 514, , ,70 42,65 11, Närsjukvården i Finspång 204,66 211,82 211,92 7,25 0, Närsjukvård i centrala Östergötland 1 596, , ,56 93,85 40, Närsjukvård i östra Östergötland 1 460, , ,12 27,13 54, Närsjukvård i västra Östergötland 1 271, , ,63 48,29 11, FM centrum i Östergötland 77,91 77,60 79,60 1,69 2, IT-centrum 135,25 169,25 184,25 49,00 15, Centrum för Hälso- och Vårdutvecklin 92,00 100,70 106,85 14,85 6, Folktandvården 561,85 560,72 563,12 1,27 2, Landstingsstyrelsen 78,40 97,31 104,06 25,66 6, Upphandlingscentrum i Östergötland 23,00 22,00 23,00 0,00 1, Lunnevads folkhögskola 33,68 32,82 35,20 1,53 2, Naturbruksgymnasiet Östergötland 181,83 183,10 183,78 1,94 0, Resurscentrum i Östergötland 238,60 241,10 244,10 5,50 3,00 Organisation , , ,16 414,99 193,48 Utveckling av antal anställda per större yrkesgrupp: Antal anställda i heltidsmått som värden, anställda >3mån 2011/ / /04 Förändring till Varav förändring till Läkare 1 505, , ,92 86,05 22,95 Sjuksköterskor/motsv , , ,48 139,46 69,58 Övrig vårdpersonal 2 129, , ,05 31,27 40,21 Medicinsk teknisk personal 625,45 645,90 657,25 31,80 11,35 Social-terapeutisk personal 1 068, , ,71 26,89 19,88 Tandvårdspersonal 578,25 577,72 580,12 1,87 2,41 Undervisnings- och kulturpersonal 183,07 183,41 187,29 4,22 3,88 Driftservicepersonal 63,96 60,03 58,78-5,18-1,26 Administrativ personal 1 576, , ,81 96,61 24,68 Övr pers/förtr.män/arb.markn.åtg/fackl föret 31,75 33,95 33,75 2,00-0,20 Yrken , , ,16 414,99 193,48