Delårsrapport 05/06 år 2016

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Ellen Nilsson Dnr: RS Regionstyrelsen Delårsrapport 05/06 år 2016 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av regiondirektörens verksamhetsplan. Delårsrapport 05/06 innehåller resultat inom process-, medarbetar- och ekonomiperspektivet till och med juni. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport, samt a t t godkänna omfördelningar m.m. enligt bilaga 7. Mats Uddin Regiondirektör Åsa Hedin Karlsson Ekonomidirektör

2 05/06 Regionstyrelsen 2016 Januari juni Datum: Diarienummer: RS

3 Innehållsförteckning I korthet... 1 Samhällsperspektivet... 5 Processperspektivet... 5 Effektiv verksamhet... 5 Säker verksamhet Medarbetarperspektivet Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Ekonomiperspektivet Region Östergötlands resultat till och med juni Ekonomi som ger handlingsfrihet Kostnadseffektiv verksamhet Resultat- och balansräkning Bilagor 1. Underlag processperspektivet 2. Personalstatistik 3. Resultat per nämnd/enhet 4. Lönekostnadsutveckling 5. Kostnadsutveckling läkemedel 6. Intäkts- och kostnadsutveckling 7. Omfördelningar mm Bedömning av måluppfyllelsen Bedömning av måluppfyllelsen av nyckelindikatorer och resultatmått har i denna rapport skett enligt nedan: Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker/resultat har förbättrats Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett/resultat har försämrats Uppgift/underlag saknas

4 Process Delårsrapport I korthet Tillgänglighet specialiserad vård exkl. psykiatri Målvärdet för tillgänglighet under 2016 är att 85 % av patienterna ska få komma på besök och behandling inom 60 dagar. Tillgängligheten för besök inom specialiserad vård exklusive psykiatri, var i juni 84 procent och för behandling 82 procent (avseende faktiska väntetider). Resultatet är lägre än motsvarande period föregående år, men något högre än föregående månad. Tillgänglighet primärvård Målet är att minst 95 % av patienterna ska få genomföra sitt besök på vårdcentralerna inom 7 dagar. Under juni klarade 14 av regionens egna 33 vårdcentraler tillgänglighetsmålet på 95 %, vilket ligger i linje med resultatet för de senaste månaderna. Vårdcentralen med lägst tillgänglighet hade ett resultat på 61 %. Den totala primärvårdstillgängligheten i länet är oförändrad medan det lägsta tillgänglighetsutfallet är det lägsta för året. Tillgänglighet akutmottagningar Målvärdet för tillgängligheten på akutmottagningarna ändrades vid årsskiftet till att 60 % ska få träffa en läkare inom en timma och att 70 % ska lämna akuten inom fyra timmar. Under juni fick sammantaget 52 % av patienterna träffa läkare inom en timma och 66 % av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar. Sammantaget har det hittills i år genomförts knappt läkarbesök på länets akutmottagningar, vilket är något färre besök jämfört med föregående år under samma period (se tabell under Produktion). 1

5 Ekonomi Medarbetare Process Delårsrapport Produktion Sjukvårdsproduktionen minskade i juni jämfört både med föregående månad och med samma period förra året, bortsett från sjukvårdande behandlingar som ökade jämfört med samma period föregående år. Samtidigt har DRG-vikten för både öppen- och slutenvården minskat, vilket innebär att patienterna som har vårdats har varit mindre vårdtunga och resurskrävande. Antalet vårddagar i länets sjukhus har sjunkit kraftigt från föregående år och den ackumulerade medelvårdtiden på 4,5 dagar är 10 % kortare än under samma period förra året. Antal anställda i heltidsmått I slutet av mars hade regionen anställda omräknat i heltidsmått. Det innebär att antalet anställda har ökat med 292 heltidstjänster sedan årsskiftet. Under den senaste tolvmånadersperioden har antalet anställda ökat med totalt 294 medarbetare (omräknat till heltidsmått). Samtidigt har köp från bemanningsföretag ökat med 9,1 procent under årets sex första månader, jämfört med samma period förra året. Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutvecklingen efter juni är 5,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Lönekostnadsutvecklingen var hög även 2014 och Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen inte hållbar i förhållande Region Östergötlands ekonomiska förutsättningar. Dock är lönekostnadsutvecklingen lägre än under de senaste tre åren, då den legat runt 6 procent. 2

6 Ekonomi Delårsrapport Produktivitet - kostnad per DRGpoäng (rullande 12-månadersvärde) Grafen till höger visar hur produktiviteten inom Region Östergötland har förändrats över tid. Produktionen sett till DRG-poäng har ökat sedan 2011 men ökningen har inte motsvarat kostnadsökningen. Detta innebär en effektivitetsförsämring. Kostnaden per DRG-poäng i juni beräknat på de senaste tolv månaderna uppgick till kronor per DRGpoäng, vilket betyder att produktionen har blivit dyrare. Region Östergötlands samlade resultat Region Östergötlands samlade resultat till och med juni är 76 miljoner kronor. Det positiva resultatet för regionen beror på ett överskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden, att reserverade medel hittills inte använts och att regionen får mer i läkemedelsstatsbidrag än planerat. Oro på den finansiella marknaden under första halvåret inklusive negativ påverkan av beslutet om Storbritanniens utträde ur EU i slutet av juni gör att avkastningen på placerade medel till och med juni är 129 miljoner kronor lägre än motsvarande period Under det andra kvartalet har dock utvecklingen varit mer positiv än under det första kvartalet. Även om regionens samlade resultat är positivt så finns underliggande problem i form av en betydande obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Resultat enligt blandmodellen uppgår till minus 31 miljoner kronor. 3

7 Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet Sjukvården visar efter juni ett resultat på minus 270 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Samtidigt har de sjukvårdande enheterna fått en förstärkning i samband med åtgärdsprogrammet som till och med juni är 65 miljoner kronor. En trendanalys, baserat på första halvåret, visar ett årsresultat på minus 221 miljoner kronor. Analysen bygger på att resultatnivån under första halvåret ligger kvar hela året. Effekter av åtgärder har till del fördröjts och resultatet beräknas bli bättre under andra halvan av året. Helårsbedömningen som de sjukvårdande produktionsenheterna lämnade efter april var minus 173 miljoner kronor. Berörda produktionsenheter fortsätter arbetet med att genomföra beslutat åtgärdsprogram. 4

8 Samhällsperspektivet Regionstyrelsen ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom samhällsperspektivet: Utvecklad regional handlingsförmåga Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Goda och jämlika livsvillkor Utveckling inom dessa strategiska mål kräver en längre tidsperiod och därför följs dessa strategiska mål enbart i delårsrapporterna efter april, augusti och/eller i årsredovisningen. Processperspektivet Vissa av de strategiska målen som regionstyrelsen ansvarar för inom processperspektivet följs enbart upp i delårsrapporterna april, augusti och/eller i årsredovisningen. Det avser följande strategiska mål: Kunskapsbaserad verksamhet En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Klimatneutral och giftfri verksamhet. Vid denna uppföljning följs följande strategiska mål upp: Effektiv verksamhet Säker verksamhet Effektiv verksamhet Tillgänglighet Under denna rapports inledande kapitel, I korthet, redovisas tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården samt tillgänglighet till primärvård och akutvård. Resultaten som redovisas avser faktiska väntetider, det vill säga beräknade på de patienter som under månaden har genomgått sitt besök eller sin behandling. I den nationella uppföljningen av väntetider inkluderas psykiatrin till skillnad mot regionens egna uppföljningar. I de nationella mätningarna för Region Östergötland fick 84 procent av patienterna genomgå besök inom 60 dagar i den specialiserade vården och 82 procent fick behandling inom 60 dagar. I regionens egenredovisade totala tillgänglighetsresultat inkluderas resultat för privata aktörer samt för flera diagnoser och patientergrupper än vad som ingår i den nationella väntetidsrapporteringen. Sammantaget visar regionens tillgänglighetsmätningar att 84 procent av patienterna genomgick sitt första besök inom 60 dagar i juni. Motsvarande fick 81 procent av patienterna genomgå sitt första behandlingstillfälle inom 60 dagar under juni. Tillgängligheten till besök har förbättrats något sedan föregående månad. I jämförelse med samma månad föregående år uppvisas lägre tillgänglighet både avseende besök och behandling. Figur 1 beskriver utvecklingen de senaste två åren. 5

9 Figur 1. Andel patienter som fått läkarbesök eller behandling inom specialiserad vård inom 60 dagar, faktiska väntetider. De streckade linjerna visar målvärden som 2016 är 85 procent. I tabell 1 visas tillgängligheten (faktiska väntetider) per centrum i juni avseende antal patienter som fick vänta längre än 60 dagar på besök eller behandling, samt andel patienter som varit på besök eller behandling inom 60 dagar. Tabellen visar även utvecklingen av tillgänglighetsresultaten under de senaste fyra månaderna fram till och med juni. Regionens sammantagna målvärde för tillgänglighet inom den specialiserade vården exklusive psykiatri är att 85 procent av patienterna har fått komma på besök eller behandling inom 60 dagar. Flera produktionsenheter nådde i juni regionens mål avseende besök, men de sammantagna resultaten för regionens produktionsenheter nådde inte fullt upp till målen. Tillgängligheten till behandling är lägre än till besök och endast en produktionsenhet uppnår regionens övergripande mål. Tabell 1. Tillgänglighet för Region Östergötlands produktionsenheter, faktiska väntetider till besök samt behandling Regionens tillgänglighet mäts utöver faktiska väntetider även genom mätningar vid varje månadsskifte avseende för tillfället rådande väntetidsläge. I slutet på juni väntade patienter på läkarbesök i regionen, varav 13 procent hade väntat över 60 dagar. Antalet som väntar var som högst i april men har sedan minskat något igen. Motsvarande väntade i juni patienter på behandling och av dem hade 19 procent väntat längre än 60 dagar. Antalet som väntat på 6

10 behandling har kontinuerligt minskat sedan årsskiftet, vilket innebär att behandlingsköerna har minskat. Andelen som väntat mer än 60 dagar är relativt konstant under första halvåret. Avseende tillgängligheten till primärvården är målet att 95 procent ska få träffa läkare inom sju dagar. I juni var tillgängligheten till de vårdcentraler som drivs i Region Östergötlands regi 91 procent. Effektiva vårdprocesser Effektiva vårdprocesser är grunden för en högkvalitativ och effektiv vård. En indikator för vårdprocessernas effektivitet är medelvårdtiden som följs upp i varje delårsrapport. Den ackumulerade medelvårdtiden per månad under perioden januari till juni var 4,5 dagar, vilket är en minskning mot föregående år. Medelvårdtiden för juni månad var 4,4 dagar, se figur 2. Figur 2. Medelvårdtiden i Region Östergötland per månad Sjukvårdsproduktionen minskar något. Antal läkarbesök minskade i juni jämfört både med förra månaden och med motsvarande period förra året. Övriga öppenvårdsbesök (sjukvårdande behandlingar) har dock ökat i jämförelse med samma period förra året. Läkarbesöken vid akutmottagningarna minskade under perioden med 3,7 % jämfört med det första halvåret Antalet slutenvårdstillfällen är oförändrat i jämförelse med samma period föregående år, samtidigt som antalet vårddagar i länets sjukhus har sjunkit kraftigt. DRG-vikten för både öppen- och slutenvården har minskat, vilket tyder på att patienterna som har vårdats har varit mindre vårdtunga och resurskrävande. Den ackumulerade medelvårdtiden på 4,5 dagar är 10 % kortare än under samma period förra året. Uppgifterna finns sammanställda i tabell Produktion på sidan 2. Nr RESULTATMÅTT Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 65 Medelvårdtid (dagar) Skall vara oförändrad/ minska Maj 2016: 4,7 Juni 2015: 5,1 4,4 Optimal dimensionering av vårdplatser För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts antal vårddygn för utlokaliserade patienter, beläggningsgraden och återinläggningar. Såväl utlokalisering av patienter som beläggningsgraden har under sista tiden varit hög i regionen. Satsningar pågår för att förbättra situationen genom insatser för att bättre nyttja rätt kompetens på rätt plats, samt genom incitament för framförallt sjuksköterskor att arbeta i dygnet-runt-verksamheter. Förhoppningen är 7

11 att satsningarna kommer ge resultat under 2016 och leda till mer optimalt utnyttjande av vårdplatser. Utlokalisering av patienter Utlokaliseringen av patienter beskriver hur många patienter som placeras på andra vårdavdelningar än där de normalt ska vårdas. Figur 3 visar hur många vårddygn per månad som patienter har varit utlokaliserade på Universitetsjukhuset och Vrinnevisjukhuset. Utlokaliseringarna har varit mycket omfattande under 2015 och början av 2016 men har under maj och juni sjunkit. I juni utlokaliserades patienter för totalt 307 vårddygn. Utfallet är dock tre gånger högre än riktvärdet på 100 utlokaliserade vårddygn. Vrinnevisjukhusets utlokaliseringar utgör en försumbar del av det totala antalet utlokaliserade vårddygn, även om fler utlokaliseringar genomförts i juni jämfört med trenden det senaste året. Figur 3. Antal utlokaliserade vårddygn per månad på Universitetssjukhuset i Linköping samt Vrinnevisjukhuset. Beläggningsgrad Beläggningsgraden mäter hur stor del av de tillgängliga vårdplatserna som nyttjas. Figur 4 visar den totala beläggningsgraden för regionens tre sjukhus sammataget, samt beläggningsgraden av akutvårdsflödet. Riktvärdet för beläggningsgraden är 90 procent. En högre beläggningsgrad än så ses medföra risker för patientsäkerheten. Beläggningen i akutvårdsflödet uppgick i juni till 96 procent, och den totala beläggningsgraden var 94 procent. Universitetssjukhuset i Linköping hade i juni det högsta akutvårdsflödet medan Lasarettet i Motala låg i linje med riktlinjen på 90 procent. 8

12 Figur 4. Beläggningsgraden totalt och akutvårdsflöde för regionens samtliga sjukhus. Återinläggningar För att delvis bedöma hur god samverkan är mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer mäts andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år och äldre, samt hur lång vårdtid denna patientgrupp har haft. Kortare vårdtider för äldre är en indikator på att det finns en fungerande samverkan och att kommunerna har möjlighet att ta emot färdigbehandlade äldre. Samtidigt får en kortare vårdtid inte leda till försämrad kvalitet, som exempelvis fler återinläggningar, och därför bör återinläggningsfrekvensen och vårdtiden anlyseras samlat. Målet är att återinläggningarna för patienter över 65 år ska minska. Under juni 2016 utgjorde återinläggningarna för äldre över 65 år 16 procent av alla vårdtillfällen. Vårdtiden för patienter 65 och äldre visar ingen entydig trend, men varierar mellan ca vårddagar. I juni var antalet vårddagar för gruppen dagar. Nr NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 41 Beläggningsgraden av vårdplatser: - totalt - akutvårdsflödet 90 % Maj 2016: 92 % Juni 2015: 93 % Maj 2016: 94 % Juni 2015: 95 % 94 % 96 % 9

13 Nr RESULTATMÅTT Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 68 Utlokaliserade patienter - antal vårddygn/månad Säker verksamhet 100 Maj 2016: : 368 Juni 2015: (279 US, 28 ViN) Stark patientsäkerhetskultur För att hantera de risker som kan uppträda i vårdsituationer är det viktigt med en stark patientsäkerhetskultur. Detta bygger på ett systematiskt arbete och ett sätt att säkerställa en patientsäker miljö genom god följsamhet till kläd- och hygienregler. Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. Målet för följsamheten är 95 procent för både klädregler och hygienregler. Aktuella resultat i juni var 98 procent för klädreglerna och 87 procent för hygienreglerna. I tabell 2 presenteras resultaten per centrum. Samtliga centrum nådde målvärdet för klädriktlinjer i juni. Endast ett centrum uppnådde målvärdet när det gäller hygienriktlinjer. Tabell 2. Följsamhet till hygien- och klädriktlinjer februari Nr RESULTATMÅTT Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 74 Andel observationer som visar att hygienritlinjerna följs avseende: - klädregler 95% Maj 2016: 97 % Juni 2015: 98 % 98 % -hygienregler 95 % Maj 2016: 86 % Juni 2015: 88 % 87 % 10

14 Medarbetarperspektivet Vissa av de strategiska målen som regionstyrelsen ansvarar för inom processperspektivet följs enbart upp i delårsrapporterna april, augusti och/eller i årsredovisningen. Det avser följande strategiska mål: Ett engagerat medarbetarskap Tydligt chefskap. Vid denna uppföljning följs följande strategiska mål upp: Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar I juni hade Region Östergötland anställda omräknat i heltidsmått, vilket betyder att antalet anställda har ökat med 292 heltidstjänster sedan årsskiftet. Antalet anställda har ökat i flera yrkesgrupper och hos olika produktionsenheter. De yrkesgrupper där ökningen är störst i antal är läkare, sjuksköterskor, övrig vårdpersonal samt administrativ personal. Procentuellt är ökningen dock störst inom yrkesgrupperna administrativ personal, medicinteknisk personal samt övrig vårdpersonal, se tabell 3. Övrig vårdpersonal står för den allra största ökningen. Anledningen till detta behöver vidare analys men förklaras antagligen av att sommarvikarier anställs under denna period samt att nyutexaminerade sjuksköterskor anställs som undersköterskor i väntan på legitimation. Anställda i heltidsmått 2016/06 Bokslut 2015 Förändring mot bokslut /06 Förändring Läkare Sjuksköterskor/motsv Övrig vårdpersonal Social-terapeutisk personal Medicinteknisk personal Tandvårdspersonal Undervisnings- och kulturpersonal Driftservicepersonal Administrativ personal Övr pers/förtr.män/arb.markn.åtg/fackl föret Totalt Tabell 3. Antal anställda per yrkesområde omräknat i heltidsmått (Avrundningsfel kan förekomma) Sjukvårdsorganisationen har under längre tid upplevt brist på sjuksköterskor inom vissa verksamheter. Det totala antalet sjuksköterskor minskar i juni efter att under årets första månader stadigt ökat. Sedan årsskiftet har antalet sjuksköterskor ökat med 36 stycken, men har samtidigt minskat med 27 stycken sedan mars 2016 och i jämförelse med samma period förra året har antalet sjuksköterskor minskat med 33 stycken. 11

15 Trots ökningen av det totala antalet anställda, förekommer bemanningsobalans i vissa delar av verksamheten. Under årets första sex månader ökade kostnaderna för köp från bemanningsföretag med 9,1 procent (utan hänsyn till administrativa tjänster) jämfört med samma period förra året. Totalkostnaden under juni månad var dock lägre än de senaste månaderna och även lägre än juni månad föregående år. Inhyrda läkare står för den högsta andelen av kostnader för bemanningsföretag och kostnaderna är högre jämfört med samma period Kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor har minskat stort sedan mars men har i juni stagnerat. Denna utveckling är en effekt av att det från och med april detta år inte längre anlitas grundutbildade sjuksköterskor från bemanningsföretag enligt regionens strategi för utfasning av bemanningsföretag. Antalet unika anställda med allmän visstidsanställning som anställningsform har ökat med 33 personer sedan årsskiftet och var i juni 339 stycken. Antal anställda med allmän visstidsanställning 2016 juni 2016 maj 2015 december 2016 december Tabell 4. Antal unika anställda med allmän visstidsanställning som anställningsform. I bilaga 3 redovisas fördelning av antalet anställda på produktionsenheterna. Majoriteten av produktionsenheterna har ökat antalet anställda sedan årsskiftet. Förändringarna inom närsjukvårdscentrumen beror delvis på att ST-läkarna inom allmänmedicin sedan årsskiftet inte längre är anställda på Allmänmedicinskt utbildningscentrum, som organisatoriskt tillhör Närsjukvården i västra Östergötland, utan nu är anställda på respektive vårdcentral. Denna förändring innebär att cirka 55 ST-läkare sedan årsskiftet inte längre redovisas inom Närsjukvården i västra Östergötland utan inom Närsjukvården i centrala och östra Östergötland. Regionens totala sjukfrånvaro uppgick under juni till 4,4 procent, vilket motsvarar samma period förra året. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvaron är i stort sett oförändrad jämfört med motsvarande period förra året, se tabell på nästa sida. 12

16 Total sjukfrånvaro Sjukfrånvaro längre än 30 dagar jun 2016 maj 2016 jun 2015 Förändring maj-jun jun 2016 maj 2016 jun 2015 Förändring maj-jun Läkare 2,1% 2,1% 2,3% 0,0% 0,7% 0,6% 0,6% 0,1% Sjuksköterskor/motsv. 4,8% 5,0% 4,3% -0,2% 1,6% 1,8% 1,6% -0,2% Övrig vårdpersonal 6,5% 7,5% 7,0% -1,0% 2,0% 2,5% 2,2% -0,5% Social-terapeutisk personal 3,5% 4,0% 3,1% -0,5% 1,1% 1,2% 0,6% -0,1% Medicinsk teknisk personal 4,2% 4,8% 4,0% -0,6% 1,0% 1,4% 0,9% -0,4% Tandvårdspersonal 4,3% 4,9% 4,3% -0,6% 1,2% 1,2% 1,8% 0,0% Undervisnings- och kulturpersonal 6,5% 6,6% 3,8% -0,1% 2,2% 2,6% 1,2% -0,4% Driftservicepersonal 1,0% 3,9% 1,2% -3,0% 0,0% 1,4% 0,0% -1,4% Administrativ personal 3,6% 4,3% 4,1% -0,7% 1,1% 1,1% 1,1% 0,0% Övr pers/förtr.män/arb.markn.åtg/fackl föret 3,3% 3,5% 4,2% -0,2% 0,0% 3,1% 3,1% -3,1% Totalsumma 4,4% 4,8% 4,3% -0,5% 1,3% 1,6% 1,4% -0,2% Tabell 5. Total sjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro fördelat på yrkeskategorier. 13

17 Ekonomiperspektivet Ett av de strategiska målen som regionstyrelsen ansvarar för inom ekonomiperspektivet följs enbart upp i delårsrapporterna april, augusti och/eller i årsredovisningen. Det avser följande strategiska mål: Långsiktigt hållbar ekonomi Denna uppföljning presenterar regionens resultat till och med mars, samt uppföljning av följande strategiska mål: Ekonomi som ger handlingsfrihet Kostnadseffektiv verksamhet Region Östergötlands resultat till och med juni Region Östergötlands totala resultat till och med juni är 76 miljoner kronor. Detta trots att sjukvårdsverksamheten går med underskott och att det finansiella nettot är lägre än budgeterat. Det positiva resultatet för regionen beror främst på ett överskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden, att reserverade medel hittills inte använts och att regionen får mer i statsbidrag än planerat. Tabell 6. Nämndernas och produktionsenheternas resultat (mkr) till och med juni. Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till minus 216 miljoner kronor, vilket är något bättre än motsvarande period föregående år. Samtidigt har verksamheten tillförts medel 2016 för ökad produktion under tidigare år. Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: 14

18 Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Produktionsenheterna visar sammantaget ett negativt resultat. Beslut om ett regionövergripande åtgärdsprogram för att bromsa kostnadsutvecklingen, men med ett långsiktigt ansvarstagande, fattades av regionstyrelsen Verksamheten arbetar nu utifrån åtgärdsprogrammet med både befintliga och nya åtgärder. Obalans i sjukvården Sjukvården visar efter juni ett resultat på minus 270 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Samtidigt har de sjukvårdande enheterna fått en förstärkning i samband med åtgärdsprogrammet som till och med juni är 65 miljoner kronor. Godkänd årsbudget för de sjukvårdande enheterna är minus 72 miljoner kronor. En trendanalys, baserat på första halvåret, visar ett årsresultat på minus 221 miljoner kronor. Analysen bygger på att resultatnivån under första halvåret ligger kvar hela året. Effekter av åtgärder har till del fördröjts och resultatet beräknas bli bättre under andra halvan av året. Helårsbedömningen som de sjukvårdande produktionsenheterna lämnade efter april var minus 173 miljoner kronor. Av de sjukvårdande produktionsenheterna är det tre enheter som efter första halvåret bedöms få en avvikelse mot uppsatt budgetmål. Det är Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Sinnescentrum och Diagnostikcentrum. Övriga sjukvårdande produktionsenheter har ett resultat som efter juni pekar mot ett helårsresultat i nivå med budget. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisar ett resultat på minus 75 miljoner kronor. Resultatet förklaras av hög lönekostnadsutveckling, produktionsökning samt prisökningar hos leverantörer. Centrumet befinner sig i ett fortsatt bekymmersamt ekonomiskt läge trots ett resurstillskott på 70 miljoner kronor för Produktionsenheten fortsätter med genomförandet av planerade åtgärdsplaner, med fortsatt förhöjt fokus på lönekostnaderna. Viss effekt vad gäller vårdskador och VRI syns på flera kliniker, men än så länge utan tydlig mätbar ekonomisk effekt för produktionsenheten som helhet. Införande av nya rutiner, arbetssätt och metoder i syfte att höja kvaliteten och patientsäkerheten förväntas fortfarande ge stora besparingar, men eftersom de ekonomiska effekterna hittills har uteblivit blir den totala beräknade effekten enligt åtgärdsplanen lägre än beräknat för Helårsbedömningen är oförändrad, minus 35 miljoner kronor. Sinnescentrum redovisar ett resultat på minus 67 miljoner kronor. Resultatet efter juni förklaras främst av högre kostnader än planerat för personal och verksamhetsnära material. En utveckling som är kvar sedan senhösten Helårsbedömningen är oförändrad, minus 93 miljoner kronor. Särskild dialog från regionledningen förs med Sinnescentrum. Produktionsenheten genomför efter 2015 års resultat en fördjupad analys och översyn. Diagnostikcentrum redovisar ett resultat på minus 12 miljoner kronor. De åtgärdsplaner som föreslagits i delårsrapport 04 har inte ännu enligt produktionsenheten fått ekonomisk effekt och centrumet står fortfarande inför stora utmaningar för att på sikt nå en ekonomi i balans. Helårsbedömningen är oförändrad, minus 14 miljoner kronor. Produktionsenheten gör bedömningen att ett fortsatt arbete med kontinuerliga förbättringar, insatser för att främja kompetensförsörjningen samt fokus på de åtgärder som föreslagits resulterar i ett årsresultat motsvarande den tidigare gjorda bedömningen efter april. 15

19 Figur 5. Resultat, sjukvårdande enheter (mkr) i förhållande till trend, helårsbedömning och budget Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett resultat på 56 miljoner kronor. Områdena länssjukvård, närsjukvård, privata vårdgivare samt tandvård redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Överskottet beräknas inte vara bestående i bokslutet. Balans mellan trafik- och samhällsplaneringsnämndens intäkter och kostnader Trafik- och samhällsplaneringsnämnden redovisar ett resultat på minus 1 miljon kronor. För området kollektivtrafik är resultatet i balans men inkluderar en högre kostnad än planerat för överenskommen trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken motsvarande 1 miljon kronor. Underskottet beror till stor del på ett ökat åtagande för MÄLAB-samarbetet samt högre kostnader för revision och underhåll av tåg. För området samhällsplanering är resultatet minus 1 miljon kronor, vilket är en följd av att kostnaderna tagits tidigare än budgeterat. Balans mellan regionutvecklingsnämndens intäkter och kostnader Regionutvecklingsnämnden redovisar ett resultat på 3 miljoner kronor. Resultatet beror på flera faktorer, bland annat att medel avsedda till ersättning för folkhögskoleelever utbetalas först vid terminsslut. För vårterminen understiger kostnaderna budget. Därutöver bidrar lägre kostnader i övrigt under perioden till överskottet. Nämnden förväntas generera ett nollresultat vid årets slut. Nr NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 60 Produktionsenheternas sammanlagda resultat (exkl. styrelse, nämnder samt finansförvaltningen och pensionsförvaltningen) Helår: -59 mkr 2015: -249 mkr 2016 apr: -167 mkr -266 mkr Det ekonomiska resultatet för: - hälso- och sjukvårdsnämnden - trafik- och samhällsplaneringsnämnden - regionalutvecklingsnämnden Helår: 0 Helår: : 37 mkr 2016 apr: 56 mkr 2015: 19 mkr 2016 apr: 4 mkr 56 mkr 3 mkr Helår: : 0 mkr 2016 apr: 6 mkr 6 mkr Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen 16

20 Lönekostnadsutveckling I det regionövergripande åtgärdsprogrammet som beslutades 2015 ingår bland annat en satsning på en bonus till de sjuksköteskor som arbetar i dygnetruntverksamhet. Programmet innehåller även en lönesatsning riktad till alla sjuksköterskor samtidigt som övriga yrkeskategorier fick en reducerad löneökning. Utfasning av bemanningsföretag är också en ingående del. I samband med beslutet om ett åtgärdsprogram genomfördes en beräkning av lönekostnadsutvecklingen utifrån de åtgärder som ingick i programmet samt förändrad verksamhet. Lönekostnadsutvecklingen beräknades då till 4,7 procent för Lönekostnadsutvecklingen efter juni är 5,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. De ökade kostnaderna beror bland annat på ökad volym. Antalet arbetade timmar har ökat med 2,9 procent. Samtidigt har övertidskostnaden ökat. Antalet anställda (omräknat till antal heltidstjänster) har ökat med 292 medarbetare sedan årsskiftet. Delar av ökningen av antalet anställda avser semestervikarier som anställts mer än 3 månader. Satsningen i åtgärdprogrammet på en bonus till sjuksköterskor som arbetar i dygnetruntverksamhet ingår i utfallet och medför en högre nivå första halvåret då bonusen infördes redan från årsskiftet. Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för personal inte hållbar i förhållande Region Östergötlands ekonomiska förutsättningar. Dock är lönekostnadsutvecklingen lägre än under de senaste tre åren, då den legat runt 6 procent. År 2015 köpte Region Östergötland tjänster från bemanningsföretag motsvarande 132 miljoner kronor. Från och med 1 april 2016 anlitas inte längre grundutbildade sjuksköterskor från bemanningsföretag, vilket inneburit att kostnaderna för inhyrd personal minskar. Utfasningen av bemanningsföretag beräknas vara slutförd Läkemedelskostnader Kostnaderna för läkemedel har efter juni ökat med 9,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har under samma period ökat med 2,5 procent. Kostnadsökningen är större än under samma period 2015 och förklaras, förutom av riksdagsbeslutet om fria läkemedel till barn, främst av ökade kostnader för monoklonala antikroppar och proteinkinashämmare, vilka används inom cancervården. TNF-alfa hämmare och övriga immunsuppressiva läkemedel som används vid inflammatoriska sjukdomar, bidrar också till kostnadsökningen. Enligt 2016 års överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting beräknas det statsbidrag för läkemedel som Region Östergötland får öka med 85 miljoner kronor 1, vilket kommer täcka merparten av kostnadsökningen. Kostnaden för allmänläkemedel har under perioden ökat något mer än målvärdet för helåret. Främst som en konsekvens av fria läkemedel till barn. Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsutvecklingen är 6,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år, (justerat för jämförelsestörande poster). Kostnadsökningen ligger kvar på en hög nivå medan skatter och generella statsbidrag endast ökat med 5,7 procent. Regionens nettokostnadsutveckling är inte hållbar över tid. Kostnadsposter som har ökat mer än planerat är främst löner, läkemedel och inhyrd personal. Regiongemensamma poster De regiongemensamma posterna svarar för 292 miljoner kronor av resultatet, vilket är 171 miljoner kronor bättre än budget. Resultatet är dock 172 miljoner kronor sämre än motvarande period föregående år. 1 En engångsjustering för dynamiska effekter för avgiftsfria läkemedel till barn under 18 år ingår i statsbidraget, vilket delvis förklarar den ur ett historiskt perspektiv, relativt stora ökningen av statsbidraget. 17

21 Tabell 7. Regiongemensamma poster i relation till utfall föregående år samt budget (mkr). Det finansiella nettot återhämtade sig under maj månad. Från 6 miljoner kronor i slutet av april till 52 miljoner kronor per den sista maj. I slutet av juni påverkade dock beslutet om Storbritanniens utträde ur EU den finansiella marknaden negativt och det finansiella nettot försämrades till 37 miljoner kronor. I jämförelse med utfallet motsvarande period föregående är utfallet 129 miljoner kronor sämre. Skatter och generella statsbidrag avviker positivt med 54 miljoner kronor mot budget. Skatteintäkterna justeras under året utifrån Sveriges kommuner och landstings skatteprognoser, där både årets skatteintäkter och slutavräkningen för 2015 bedöms bli högre än tidigare prognoser (15 miljoner kronor). Den största förändringen svarar läkemedelsstatsbidraget för och ökar periodens resultat med 40 miljoner kronor mer än budgeterat. Posten övrigt inom finansförvaltningen avviker positivt med 229 miljoner kronor mot budget och det är framförallt specialdestinerade statsbidrag och reserverade medel som ännu inte nyttjats som bidrar till överskottet. Nr NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 61 Regionens totala lönekostnadsutveckling (löne- och personalförändringar) <3,0 % 2015: 5,4 % 2016 apr: 5,3 % 5,1 % 18

22 Nr RESULTATMÅTT Mål Föregående utfall Utfall 102 Läkemedelskostnadsutvecklingen: - allmänläkemedel - totalt 0 % 4 % 2015: -1,3 % 2016 apr: 0,1 % 2015: 4,6 % 2016 apr (helårsbedömni ng: 8,6 % 103 Kostnad för inhyrd personal 100 mkr 2015: 132 mkr Kostnadseffektiv verksamhet 2016 apr: 43 mkr 1,5 % 9.3 % 62 mkr Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Ett sätt att bedöma verksamhetens kostnadseffektivitet är att kontinuerligt göra jämförelser med andra landsting och regioner. Kostnad per DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper) är ett sådant nationellt jämförelsemått. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Jämfört med juni 2015 har produktiviteten minskat med 6 procent. Kostnaden per DRG-poäng ökar, förutom för Närsjukvården i Finspång och Närsjukvården i västra Östergötland. I avsnittet i korthet visas hur den totala produktiviteten har utvecklats över tid 2. Orsaken till att produktiviteten (enligt denna definition) minskat de senaste åren är att verksamhetens kostnadsutveckling har varit betydligt högre än ökningen av utförd verksamhet eller sjukvårdsproduktion mätt i DRG, se tabell 8. Tabell 8. Kostnad per DRG-poäng inom regionens sjukvårdande centrum (kronor). Nr NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse Måluppfyllelse 2 Kostnad per DRG-poäng utifrån rullande 12-månadersvärden. 19

23 63 Kostnad per DRG-poäng (kostnadsproduktivitet) Ska minska 2015: kr 2016 apr: kr Resultat- och balansräkning kr Resultaträkning (mkr) Utfall Utfall Godkänd budget Bokslut Jan-juni 2016 Jan-juni RÖ RÖ RÖ RÖ Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader 1) Årets/periodens resultat enligt fullfondering Årets/periodens resultat enligt blandmodell Investeringar Godkänd budget Bokslut Balansräkning (mkr) RÖ RÖ RÖ RÖ Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Pensionsskuld inkl löneskatt Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 3,0% 2,2% 3,6% 2,6% 1) i posten ingår pensionskostnader med:

24 Bilaga 1 Bilaga 1 - Underlag processperspektivet

25 Bilaga 2 Bilaga 2 - Personalstatistik

26 Bilaga 3 Bilaga 3 - Resultat per nämnd/enhet Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan-jun 2016 Resultat jan-jun 2015 Resultat jan-maj 2016 Helårsbedömning Godkänd Resultat budget 2016 bokslut 2015 Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 56,1 114,7 50,4 0,0 0,0 37,5 Regionstyrelsen -8,3-4,8-7,2-2,0 0,0-1,7 Regionutvecklingsnämnden 3,0 5,9 6,5 0,0 0,0 0,0 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden -1,2 3,3 1,9 0,0 0,0 18,5 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland -25,2-36,5-17,4 0,0 0,0-6,9 Närsjukvården i östra Östergötland -39,0-41,5-29,7-15,0-15,0-36,0 Närsjukvården i västra Östergötland 3,0-15,3-2,5 3,0 0,0 6,0 Närsjukvården i Finspång -4,3-3,5-3,8 0,9 0,0 0,3 Hjärt- och medicincentrum -38,4-50,6-33,5-20,0-20,0-45,1 Barn- och kvinnocentrum -11,2-15,6-9,5 0,0 0,0 10,3 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -75,4-72,7-61,5-35,0 0,0-92,9 Sinnescentrum -67,5-48,4-53,8-93,0-27,0-93,4 Diagnostikcentrum -12,3-23,1-10,2-14,3-10,0-19,2 Summa sjukvård -270,3-307,2-221,9-173,4-72,0-276,9 Tandvård Folktandvården 6,0 2,9 5,8 9,8 9,8 18,1 Utbildning Lunnevads folkhögskola 0,3 0,6 0,6 0,0 0,0 0,1 Naturbruksgymnasiet -7,1 1,2-6,2-1,1 3,0 1,3 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 7,0 0,5 0,2-1,2-1,2-4,8 FM centrum 3,4 0,1 4,1 2,7 1,0 8,6 Centrum för medicinsk teknik och IT 0,0 2,7-0,1 0,0 1,0 0,0 Centrum för hälso- och vårdutveckling 0,0 2,4 0,4 0,0 0,0 2,0 Upphandlingscentrum 0,7 2,1 0,9 0,5 0,0 1,5 Resurscentrum -5,1 2,8-4,0-0,5-0,5 1,1 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Verksamheten -215,5-172,8-168,6-165,2-58,9-194,7 Finansförvaltningen 291,8 463,3 250,1 405,2 298,9 545,8 Summa Region Östergötland 76,3 290,5 81,5 240,0 240,0 351,1

27 Bilaga 4 Bilaga 4 - Lönekostnadsutveckling

28 Bilaga 5 Bilaga 5 - Kostnadsutveckling läkemedel

29 Bilaga 6 Bilaga 6 - Intäkts- och kostnadsutveckling Utfall Utfall Utfall jämförelse jämförelse Helårsbe- jämförelse Kostnads/intäktsutveckling jan - jun 2016 jan - jun 2015 dömning Bokslut 2015 jan - jun 2015 jan - jun 2014 Bokslut 2014 Nettokostnadsutveckling 7,4% 5,0% 6,5% 6,0% Exkl jämförelsestörande (Östsam 2014 och AFA 2015) 6,7% 4,7% 6,1% 6,2% Skatter och generella statsbidrag 5,1% 4,7% 5,1% 4,6% Exkl statsbidrag läkemedel Hepatit C och skatteväxling 5,7% 4,5% 5,4% 4,0% Lönekostnadsutveckling 5,1% 6,0% 5,1% 6,0% Exkl Östsam ,5% - 5,4%

30 Bilaga 7 Bilaga 7 - Omfördelningar Ersättning för kompensation vid tvingande flytt till Centrum för hälso- och vårdutveckling flyttas till hälso- och sjukvårdsnämnden. Enligt regionens ekonomiska styrprinciper kompenseras verksamheter för kostnader i samband med tvingande flytt. I årsbokslut 2015 kompenserades Centrum för hälso- och vårdutveckling med 381 tkr för sådana kostnader av regionstyrelsen. Kostnaden har visat sig avse centrumets enhet för hälso- och vårdutveckling, vilken finansieras av hälso- och sjukvårdsnämnden och inte av regionstyrelsen. Medel omfördelas därmed från regionstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnden och avser gälla från och med Fordringar där bevakning upphör Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård begär att få upphöra med bevakning av fordran på Örebro läns landsting på sammanlagt kronor (två fakturor på vardera kronor). Patienten bor i Motala men är folkbokförd i Örebro Län. Region Örebro län bestrider fakturorna eftersom remiss saknas. Berörda kliniker uppmärksammade inte att patienten var folkbokförd i Örebro. Jurist har granskat fallet. Regionen har ingen möjlighet att driva in denna fordran och bevakning föreslås därför upphöra. Närsjukvården i östra Östergötland begär att få upphöra med bevakning av del av fordran på Landstinget Sörmland. Fordran avser vårdavgift för patient folkbokförd i Södermanland. Patienten har varit inneliggande på Psykiatriska kliniken i Norrköping under totalt 222 vårddygn. Landstinget Sörmland har bestridit fakturan och ärendet har behandlats av ansvariga chefer och juristfunktionen vid ledningsstaben. Överenskommelse har därefter träffats av regiondirektörerna som innebär att kostnaderna delas. Detta under förutsättning att Regionsstyrelsen fattar beslut att upphöra med bevakning av halva fordringen, det vill säga kronor.