Delårsrapport 03 år 2015

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Per Brag Dnr: RS Regionstyrelsen Delårsrapport 03 år 2015 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av regiondirektörens verksamhetsplan. Delårsrapport 03 innehåller resultat inom process-, medarbetar- och ekonomiperspektivet till och med mars. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport.samt a t t godkänna omfördelningar m.m. enligt bilaga 8. Barbro Naroskyin Regiondirektör Mikael Borin Bitr. regiondirektör/ Ekonomidirektör Dokument: Delårsrapport 03 Regionstyrelsen 2015 (januari - mars)

2 03 Regionstyrelsen 2015 Januari mars Datum: Diarienummer: RS

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Processperspektivet... 4 Medarbetarperspektivet... 8 Ekonomiperspektivet... 9 Resultat- och balansräkning Bilagor 1. Tillgänglighet processperspektivet 2. Basfakta processperspektivet 3. Medarbetarperspektivet 4. Ekonomiperspektivet resultat per nämnd/enhet 5. Lönekostnadsutveckling 6. Kostnadsutveckling läkemedel 7. Intäkts- och kostnadsutveckling 8. Omfördelningar mm.

4 Sammanfattning Tillgänglighet specialiserad vård Målvärdet för tillgänglighet, faktiska väntetider för besök under 2015 är att 85 % av patienterna ska få komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärde för genomförda behandlingar är 80 %. Faktiska tillgänglighetsresultat redovisas med en månads fördröjning. Tillgängligheten för besök under februari ligger något lägre än motsvarande månad föregående år medan tillgänglighet till behandling ligger något högre än föregående år. Process Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under första kvartalet 2015 klarade 20 av 43 vårdcentraler (47 %) tillgänglighetsmålen på 95 % eller mer, vilket är ett något förbättrat resultat jämfört med föregående kvartal. Vårdcentralen med sämst tillgänglighet hade måluppfyllelse på 68 %. Tillgänglighet akutmottagningar Tillgänglighetsmålen i akutvårdsflödet nåddes inte och resultatet för läkarbedömning inom en timma försämrades ytterligare något under mars. Sammantaget fick 48 % av patienterna träffa läkaren inom en timma och 65 % av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar. Målvärdet för att få träffa en läkare inom en timma och för att lämna akuten inom fyra timmar är 80 %. 1

5 Process Medarbetare Produktion Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdtillfällen samt sjukvårdande behandlingar minskar i jämförelse med samma period föregående år. Läkarbesöken ökar i jämförelse med föregående år. DRG-vikten för såväl öppenvård som slutenvård har minskat jämfört med föregående år. Vårdtiden och medelvårdtiden har ökat i jämförelse med föregående år. Antal anställda i heltidsmått I mars var antalet anställda omräknat i heltidsmått Det innebär att antalet anställda har ökat med 253 heltidstjänster sedan december vilket delvis kan förklaras av verksamhetsövergång i samband med regionbildningen. Köp från bemanningsföretag (exkl. administrativa tjänster) har ökat under första kvartalet 2015 med 34 % jämfört med samma period föregående år. Ekonomi Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutvecklingen är 6 % jämfört med motsvarande period föregående år (5,4 % justerat för jämförelsestörande poster). Kostnadsutvecklingen var hög även år Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för hög i förhållande till regionens ekonomiska förutsättningar. Även kostnader för köp från bemanningsföretag ökar. 2

6 Produktivitet - kostnad per DRGpoäng (rullande 12-månadersvärde) Grafen till höger visar hur produktiviteten inom Region Östergötland har utvecklats sedan början av I slutet av 2011 syns ett trendbrott då produktiviteten från att ha förbättrats under 2011 successivt börjar försämras. Även om försämringen planat ut något sedan början av 2013 når produktiviteten ny lägstanivå under mars månad. Ekonomi Region Östergötlands samlade resultat Regionens samlade resultat till och med mars är 411 miljoner kronor. Det starka ekonomiska resultatet beror främst på den positiva utvecklingen på den finansiella marknaden som haft en fortsatt positiv utveckling under våren. Trots ett samlat positivt resultat finns underliggande problem i form av en betydande obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på 122 miljoner kronor efter mars. Resultatet är en försämring med 26 miljoner kronor i jämförelse med föregående år. Den negativa resultatutvecklingen under 2014 påverkar även ekonomin för år 2015 då flera produktionsenheter står inför stora utmaningar för att nå en långsiktig ekonomi i balans. I januari fastställde regionstyrelsen godkänd budgetnivå på minus 170 mkr. 3

7 Processperspektivet Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse är den kritiska framgångsfaktorn för att nå kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet. Detta strategiska mål följs i delårsrapporterna 04 och 08. Säker hälso- och sjukvård Aktivt arbete för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. I mars nås målet för följsamhet till klädregler, men inte målet för hygienregler. Aktuella resultat i mars är 96 procent för klädreglerna och 88 procent för hygienreglerna. Målet 2015 är 95 procent för både klädregler och hygienregler. Följsamhet till hygienriktlinjer Effektiv hälso- och sjukvård Tillgänglighet Under denna rapports inledande sammanfattning redovisas tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården, tillgänglighet till primärvård och akut vård. Nedan visas tillgängligheten per centrum och förhållandet mellan utfallen de senaste fyra månaderna, fram till februari. På grund av tekniska problem efter införandet av en ny remissmodul i datajournalsystemet, har inga pålitliga väntetidsrapporter kunnat tas ut oktober och november. Detta medför att tabellen och diagrammen nedan inte visar utvecklingen under dessa månader. 4

8 Tillgänglighet per centrum (Faktiska väntetider) Regionens sammantagna målvärde för tillgängligheten till besök inom den specialiserade vården är att 85 procent av patienterna har fått komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärden för behandlingar är 80 procent. I februari genomförde 77 procent av patienterna sitt besök inom 60 dagar patienter hade väntat längre. I februari fick 72 procent behandling inom 60 dagar. 638 patienter hade väntat längre. Eventuella skillnader mellan siffrorna i ovanstående tabell och nedanstående diagram utgörs av privata aktörer. (I bilaga 1 finns tillgänglighetsuppgifter per verksamhetsområde.) Väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland (inklusive privata aktörer) Väntetider för genomförda behandlingar inom specialiserad vård i Östergötland (inklusive privata aktörer) Blå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vård (läkarbesök eller behandling) inom 60 dagar. Grå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vänta mer än 60 dagar på vård. Procentsiffra under staplarna anger andelen patienter som har fått vård inom 60 dagar. Produktion 5

9 Under denna rapports inledande sammanfattning redovisas att sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdtillfällen samt sjukvårdande behandlingar minskar i jämförelse med samma period föregående år. Läkarbesöken ökar i jämförelse med föregående år. DRG-vikten för såväl öppenvård som slutenvård har minskat jämfört med föregående år. Vårdtiden och medelvårdtiden har ökat i jämförelse med föregående år. Medelvårdtiden har ökat med hela 10,6 procent jämfört med samma period föregående år. Optimal beläggning av vårdplatser Den ljusblå linjen i nedanstående bild visar hur många vårddygn patienter har varit utlokaliserade på US. Utlokaliseringarna har ökat mycket kraftigt under I mars utlokaliserades 457 vårddygn totalt på US och ViN. Detta motsvarar cirka 1,5 procent av de totala vårdtiderna och utfallet är nästan fem gånger högre än riktvärdet på 100 vårddygn. Den stora ökningen på US förklaras genom brist på vårdplatser för medicinlinjen, främst på Magtarmmedicinska kliniken, EM-kliniken samt kirurgiska kliniken. Dessa kliniker står tillsammans för 289 utlokaliserade vårddygn under mars. Totalt står dessa kliniker för en ökning från föregående månad med 188 utlokaliserade vårddygn. Vrinnevisjukhusets utlokaliseringar har återigen minskat under mars månad efter en period med ett något högre antal utlokaliseringar. Vårddygn utlokaliserade patienter 6

10 För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts beläggningsgraden totalt och för akutvårdsflödet, samt antal vårddygn för utlokaliserade patienter. Nedanstående bild visar beläggningsgrad för alla sjukhus totalt samt för akutvårdsflödet. Den totala beläggningsgraden för samtliga sjukhus når inte målet på 90 procent. Beläggningsgrad Färre återinläggningar För att bedöma hur god samverkan är mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer mäts andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter > 65 år och hur lång vårdtid denna patientgrupp har haft. Enkelt uttryckt är det eftersträvansvärt att sänka vårdtiden och återinläggningsfrekvensen. Fram till mars har återinläggningarna minskat med 1,6 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Återinläggningarna inom regionen ligger på ca 15 procent, vilket innebär att riktvärdet nås. 7

11 Medarbetarperspektivet Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag I mars var antalet anställda omräknat i heltidsmått Sedan årsskiftet har antalet anställda ökat med 253 heltidstjänster. Antalet anställda har ökat i flera yrkesgrupper och hos olika produktionsenheter. I och med verksamhetsövergång av Regionförbundet Östsam har antalet administrativ personal ökad med cirka 60 medarbetare vid årsskiftet. Ökning av antalet sjuksköterskor sedan årsskiftet kan bero på lyckad rekrytering av nyfärdiga studenter från Hälsouniversitetet i samband med terminavslut. Även trenden med ökning av antalet undersköterskor i organisationen fortsätter, och sedan årsskiftet har cirka 50 undersköterskor rekryterats. Antalet läkare fortsätter också att öka bland annat i och med Regionens utökning av antalet AT-läkare, samt extrasatsningen på ST-läkare inom primärvåden. Förändringar i olika yrkesgrupper I bilaga 3 redovisas fördelning av antalet anställda på produktionsenheterna. I tabellen framgår att Centrum för medicinteknik och IT har ökat antalet anställda med 113 efter årsskiftet. Det beror på att produktionsenheten tog över Regionens medicintekniska verksamhet från Diagnostikcentrum. Motsvarande har Diagnostikcentrums antal anställda minskat. Samtidigt som antalet anställda har ökat, förekommer dock fortsatt bemanningsobalans i organisationen och som konsekvens fortsätter anlitandet av bemanningsföretag att öka. Ökningen under årets tre första månader har varit 34 procent (utan hänsyn till administrativa tjänster), jämfört med samma period förra året. Totalt innebär detta en kostnadsökning på tkr. Mätt över de senaste tolv månaderna har de köpta tjänsterna från bemanningsföretag ökat med 29 procent jämfört med föregående tolvmånadersperiod. Regionens totala sjukfrånvaro uppgick under mars till 5,5 procent vilket är en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med motsvarande period förra året. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. 8

12 Ekonomiperspektivet Region Östergötlands totala resultat till och med mars är 411 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror främst på en mycket gynnsam utveckling på den finansiella marknaden. Det finansiella nettot är 301 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror även på att statsbidraget för läkemedel är 56 miljoner kronor högre än budgeterat, varav 35 miljoner kronor avser en engångsutbetalning som kompensation för högre kostnader under Utfall jan-mar 2015 Utfall jan-mar 2014 Godkänd budget 2015 Bokslut 2014 Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Regionstyrelsen 1) Regionutvecklingsnämnden 1) 8 0 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 1) Produktionsenheter varav: 0 PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat ) Resultat för RS, RUN och TSN avser den verksamhet som bedrevs inom RS och TN Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till minus 63 miljon kronor. Det är 70 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Försämringen beror på fortsatta underskott inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Efter årets första tre månader är underskottet 122 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor sämre än föregående år. Överskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden bidrar positivt till resultatet. Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan nämndernas intäkter och kostnader Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Obalans inom sjukvården 9

13 Sjukvården visar ett resultat på minus 122 miljoner kronor, att jämföra med minus 96 miljoner kronor föregående år. Godkänd årsbudget för de sjukvårdande enheterna är minus 170 miljoner kronor. Resultatet efter mars indikerar därmed ett helårsresultat som avviker negativt från godkänd budget Resultat sjukvårdande enheter, mkr 0-50 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Trend baserad på års resultat Helårsbedömning 04 Budget De produktionsenheter som visar ett sämre resultat än planerat har lämnat en resultatkommentar med analys av nuläget samt bedömning av utvecklingen för hela året. Med en resultatutveckling under resterande månader, som följer de tre senaste årens genomsnittliga mönster, ser sjukvårdens resultat ut att försämras och hamna runt minus 200 miljoner kronor. Produktionsenheternas egna bedömningar resulterar i ett totalt underskott på mellan miljoner kronor. Vidtagna/planerade åtgärder har i nuläget inte fått effekt i den omfattning som behövs och produktionsenheterna anger att ökade kostnader, bland annat på grund av vårdplatsbrist på Universitetssjukhuset samt rekryteringsproblem inom vissa yrkesgrupper, påverkar resultatet negativt. Den ekonomiska utvecklingen är allvarlig och produktionsenheter med en försämrad bedömning måste arbeta mer aktivt med planerade åtgärder. Och även initiera nya åtgärder. De produktionsenheter som har godkända underskott kommer regelbundet att återrapportera direkt till regionstyrelsen, om den ekonomiska utvecklingen, samt vidtagna och nya åtgärder. Nedan följer en presentation för några utvalda produktionsenheter. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisar ett resultat på minus 41 miljoner kronor. Resultatet är enligt centrumledningen högre än periodiserad budget, vilket förklaras av såväl att planerade åtgärder inte ännu har fått effekt som nytillkomna kostnader. Bedömningen är att det budgeterade resultatet, minus 100 miljoner kronor kommer att hållas. Sinnescentrums resultat uppgår till minus 15 miljoner kronor. Resultatet förbättrades efter mars månad. Kostnadsutvecklingen under året är dock högre än förväntat inom vissa områden. Bedömningen är att det godkända resultatet för 2015 på minus 25 miljoner kronor kommer att försämras något. Försämringen förklaras av att åtgärder enligt handlingsplanen inte bedöms få full effekt under 2015, men nya beslut gör att bedömningen är något mer positiv än efter februari. Hjärt- och medicinscentrum redovisar ett resultat på minus 20 miljoner kronor, vilket är en försämring i jämförelse med både föregående år och budget. Det negativa resultatet förklaras av att planerade åtgärder inte fått full effekt, men även ökade kostnader på grund av högre produktion. Den kraftiga resultatförsämringen gör att Hjärt- och medicincentrum gör bedömningen att det budgeterade resultatet på minus 8 miljoner kronor inte kommer att klaras, utan försämras med runt 20 miljoner kronor. 10

14 Närsjukvården i östra Östergötland redovisar ett resultat på minus 16 miljoner kronor. Resultatet har försämrats och förklaras främst av bemanningsproblem med ökad kostnad för hyrpersonal som följd. Åtgärder har vidtagits där geriatriker bemannar delar inom primärvården, men kostnaden för hyrpersonal har trots detta ökat. Bedömningen är att resultatet kommer att ligga i nivå med beslutad budget på minus 15 miljoner kronor. Detta förutsätter dock att behovet av hyrläkare minskar inom primärvården. Närsjukvården i centrala Östergötland redovisar ett resultat på minus 11 miljoner kronor och arbetar med handlingsplaner för att komma i balans. Vårdplatsbristen på Universitetssjukhuset har inneburit merkostnader framförallt på Akutkliniken i och med att allt fler patienter slutbehandlas på kliniken då det saknas vårdplatser. Dyra bemanningslösningar är en annan förklaring till det negativa resultatet. Ytterligare åtgärder behöver vidtas och Närsjukvården bedömer att det finns en risk för ett underskott på mellan miljoner kronor. Diagnostikcentrum redovisar ett negativt resultat på minus 9 miljoner kronor. Bedömningen är att resultatet kommer att ligga i nivå med beslutad budget på minus 22 miljoner kronor. Balans för hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat är 51 miljoner kronor efter mars. Områdena länssjukvård, privata vårdgivare och utomlänsvård redovisar de största överskotten. Överskott beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar ännu inte är mätta och utbetalade, vilket inte beräknas vara bestående i bokslutet. Balans för trafik- och samhällsplaneringsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämndens resultat är 4 miljoner kronor efter mars. Nämndens resultat utgörs av ett överskott för kollektivtrafiken motsvarande 6 miljoner kronor och ett underskott för samhällsplanering motsvarande 2 miljoner kronor. Det positiva resultatet inom området kollektivtrafik förklaras främst av ett bättre resultat än budgeterat vad gäller överenskommen trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken. Det förbättrade resultatet går att hänföra till ett högre resande under årets första månader och äventill lägre trafikkostnader. Drifts- och underhållskostnader är lägre till följd av en lägre produktion och av ett förbättrat ränteläge. Resultatet för området samhällsplanering beror huvudsakligen på att projektmedel tagits i anspråk i högre omfattning än vad som motsvarar en linjärt fördelad budget. Balans för regionutvecklingsnämnden Regionalutvecklingsnämndens resultat är 8 miljoner kronor efter mars. Resultatet förklaras dels av att medel för regional marknadsföring nyttjats i lägre omfattning då marknadsbolaget Fjärde Storstadregionen är under avveckling, dels av att medel avsedda för ersättning för folkhögskoleelever utbetalas först efter terminsslut. Tilläggssatsningen på ett scenkonstbolag har inte heller ännu tagits i anspråk. Regionutvecklingsnämndens budget innefattar dels ersättningar till externa utförare som betalas ut periodiskt enligt överenskommelser (ersättningarna till utförare står för merparten av budgeten) och dels mindre bidrag, verksamhets- eller projektmedel. Verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen För att bedöma hur väl verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen följs Region Östergötlands totala lönekostnadsutveckling, läkemedelskostnadsutveckling samt nettokostnadsutveckling i stort. Lönekostnadsutvecklingen till och med mars jämfört med samma period föregående år är 6,0 procent. Om hänsyn tas till att Hemsjukvården har överförts till kommunerna år 2014 och att 11

15 Östsam från och med 1 januari 2015 blivit en del av Region Östergötland är motsvarande ökning 5,4 procent. De ökade kostnaderna är en konsekvens av ökad volym. Antalet arbetade timmar har ökat med 1,7 procent jämfört motsvarande period föregående år. Antalet anställda (utryckt i antal heltidstjänster) har ökat med 253 medarbetare, varav cirka 60 medarbetare är från Östsam. Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen inte hållbar i förhållande till de ekonomiska förutsättningarna. Samtidigt har kostnaderna för bemanningsföretag (köpt verksamhet) ökat med 29 procent den senaste 12-månadersperioden (inklusive administrativa tjänster). Det motsvarar en ökning med 23 miljoner kronor. Läkemedel står för en stor del av kostnaderna inom regionen, ca 10 procent. Utfallet till och med mars visar en kostnadsökning med 10 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Utfall Utfall Utfall jämförelse jämförelse jämförelse Kostnadsutveckling jan-mar 2015 jan-mar med 2013 jan-mar 2014 jan-mar 2013 Läkemedelsutveckling recept -0,3% -2,2% 0,9% Läkemedelsutveckling enl rekvisition 30,0% 11,5% 19,3% Läkemedelskostnad - totalt 10,0% 2,1% 6,7% Läkemedelsstatsbidraget 3,2% Volymen har ökat med 4,8 procent i regionen, varav merparten i mars månad. Ökningen har skett inom flera områden såsom matsmältningsorgan och ämnesomsättning, hjärta och kretslopp, cancer och nervsystemet. Samtidigt har volymen för hela riket ökat med 5,8 procent. Ett område där kostnaderna ökar mycket kraftigt och förväntas fortsätta öka de närmaste åren är hepatit C-läkemedel (ingår i gruppen smittskyddsläkemedel). Kostnaden för hepatit C- läkemedel har fram till och med mars ökat med 21 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2014, då de nya hepatit C- läkemedlen ännu inte hade börjat användas inom vården. Dessa nya hepatit C- läkemedel förklarar huvuddelen av kostnadsökningen för rekvirerade läkemedel som totalt ökat med 32 miljoner kronor. Nya läkemedel i kombination med ett ökat användande inom gruppen monoklonala antikroppar, vilka används inom cancervården, bidrar också till kostnadsökningen. I överenskommelsen för år 2015 om statens bidrag till läkemedelsförmånerna ingår utöver ordinarie bidrag även en ersättning för läkemedel vid behandling av hepatit C. Ersättningen motsvarar 70 procent av den beräknade kostnaden. Nettokostnadsutvecklingen är 7,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Rensat för jämförelsestörande poster är nettokostnadsutvecklingen 7,2 procent. Ökningen förklaras främst av högre lönekostnader men även högre kostnader för läkemedel, köpta bemanningstjänster och utomlänsvård. De regiongemensamma posterna svarar för 474 miljoner kronor av resultatet, vilket är 415 miljoner bättre än periodiserad budget. 12

16 Regiongemensamma poster Totalt resultat/avvikelse Överskottet beror främst på en värdeökning för placerade medel där det finansiella nettot är 249 miljoner kronor högre än budget. Detta motsvarar en värdeökning på 5,1 procent på placerade pensionsmedel. Skatter och generella statsbidrag avviker med 43 miljoner kronor mot budget. I avvikelsen ingår en engångsutbetalning med 35 miljoner kronor som kompensation för ökade läkemedelskostnader kopplat till hepatit C- läkemedel för Övrigt inom finansförvaltningen avviker positivt med 120 miljoner kronor och framgår av tabellen nedan. Differens Specifikation av "övrigt" inom regiongemensamt Utfall/budget jan-mar Statsbidrag specialdestinerade -8 Regiongemensamt - inbetalt och utnyttjat 7 Återföring netto från RS, FoUU mm 61 Fastighetskostnader inkl reserveringar 28 Övrigt (reserveringar och koncernbidrag) 32 Summa 120 I posten övrigt ingår ett antal poster som sammantaget påverkar resultatet positivt. Regiongemensamt (regiongemensamt påslag som finansieras av produktionsenheterna) är 7 miljoner kronor bättre än budgeterat. Avvikelsen beror såväl på att inbetalningen från produktionsenheterna är högre än beräknat som att planerade aktiviteter ännu inte påbörjats. Återbetalade medel från regionstyrelsen, regionbidrag, som ännu inte nyttjats, uppgår till 61 miljoner kronor. Fastighetskostnader och reserveringar avviker positivt då reserverade medel ännu inte använts. Långsiktigt hållbar ekonomi För att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomi är avsättningar för framtiden avgörande. Regionens samlade resultat i förhållande till skatter och generella statsbidrag blir därmed viktigt att följa. Regionens ekonomiska resultat för perioden januari februari 2015 i förhållande till skatter och generella statsbidrag är 14 procent, vilket kraftigt överstiger det budgeterade målvärdet på 2,8 procent 1. Det stora överskottet beror främst på en mycket god avkastning på placerade medel. Mot bakgrund av de svängningar som kan inträffa på den finansiella marknaden under året, är det dock inte möjligt att utifrån denna delårsrapport dra någon säker slutsats över hur de finansiella intäkterna kommer att påverka regionens resultat på helårsbasis. Kostnadseffektiv verksamhet Utfall Budget Differens Budget jan - mar jan - mar utfall jan - mar jämfört budget Finansiellt netto Pensionskostnader inkl löneskatt Skatt och generella statsbidrag Övrigt (utbetalat regionbidrag, koncernbidrag mm) Fastställt målvärde är 2,8 procent. I regiondirektörens verksamhetsplan anges dock målvärdet till 2,7 procent. 13

17 Ett sätt att bedöma verksamhetens kostnadseffektivitet är att kontinuerligt göra jämförelser med andra landsting/regioner. Kostnad per DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper) är ett sådant nationellt jämförelsemått. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Jämfört med mars 2014 har produktiviteten minskat med 2,6 procent. Kostnaden per DRG-poäng ökar, förutom för Närsjukvården i Finspång och Närsjukvården i västra Östergötland. I sammanfattningen visas hur den totala produktiviteten har utvecklats över tid. Orsaken till att produktiviteten (enligt denna definition) minskat de senaste åren är att verksamhetens kostnadsutveckling har varit betydligt högre än ökningen av utförd verksamhet/sjukvårdsproduktion mätt i DRG. Kostnad per DRG-poäng 14

18 Resultat- och balansräkning Resultaträkning (mkr) Utfall Utfall Godkänd budget Bokslut (budget avser inkl koncernföretag) Jan-mar 2015 Jan-mar RÖ RÖ RÖ RÖ Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader1) Årets/periodens resultat enligt fullfondering Årets/periodens resultat enligt blandmodell Investeringar Godkänd budget Bokslut Balansräkning (mkr) RÖ RÖ RÖ RÖ Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital 0 0 Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Pensionsskuld inkl löneskatt Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 3,0% -4,3% -0,1% 0,3% Kommentar till redovisningen: Utgångspunkten är att samma regler för redovisning och värderingsprinciper ska gälla i delårsbokslut som i årsbokslut. Hänvisning görs därför till värderingsprinciperna i föregående års årsredovisning. Krav på månadsbokslut medför att fakturering och kreditering sker månadsvis, personalskulder såsom semesterlöneskuld periodiseras, projekt periodiseras och avskrivningar med mera sker löpande. Månadsbokslut, men också automatiserade lösningar för periodisering, bidrar till att få rättvisande delårsresultat. Det finns dock avvikelser från de krav landstinget ställer på årsbokslut och årsredovisning: - att redovisningsperioden inte är öppen lika länge efter månadsskiftena under året som efter december, vilket leder till något sämre kvalitet. 15

19 januari februari Bilaga 1 Tillgänglighet processperspektivet Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider) 1

20 januari februari Bilaga 2 Basfakta processperspektivet 1

21 januari februari Bilaga 3 Medarbetarperspektivet 1

22 januari februari Bilaga 4 Ekonomiperspektivet - Resultat per nämnd/enhet Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan - mar 2015 Resultat jan - mar 2014 Resultat bokslut 2014 Godkänd budget 2015 Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 50,8 55,9 19,8 0,0 Regionstyrelsen -2,6-0,5 1,7 0,0 Regionutvecklingsnämnden 7,8-0,0 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 4,1 32,2 105,5 0,0 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland -10,6-12,3-21,6 0,0 Närsjukvården i östra Östergötland -15,6-15,4-41,0-15,0 Närsjukvården i västra Östergötland -7,8-9,4-9,3 0,0 Närsjukvården i Finspång -1,3-0,6-0,3 0,0 Hjärt- och Medicincentrum -19,5-1,0-10,0-8,0 Barn- och kvinnocentrum -6,2 0,5 1,0 0,0 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -41,3-31,1-81,1-100,0 Sinnescentrum -14,8-22,7-74,2-25,0 Diagnostikcentrum -5,2-3,9-16,0-22,0 Summa sjukvård -122,3-95,9-252,5-170,0 Tandvård Folktandvården 5,1 7,7 14,0 10,3 Utbildning Lunnevads folkhögskola 0,5 0,8 0,6 0,0 Naturbruksgymnasiet 1,2-1,1-0,3 3,0 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum -2,1-0,9-1,6 0,0 FM centrum -8,5 5,1 8,8 0,0 Centrum för medicinsk teknik och IT -1,6 0,7 2,0 0,0 Centrum för hälso- och vårdutveckling 2,3 2,8-1,6 0,0 Upphandlingscentrum -0,6 0,0-0,4 0,0 Resurscentrum 2,8 0,4 2,4 0,0 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Verksamheten -63,1 7,2-101,6-156,7 Finansförvaltningen 474,0 296, ,0 391,7 Summa Region Östergötland 410,9 303,5 936,4 235,0 1

23 januari februari Bilaga 5 Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutveckling Ack tom mar 2015 jämfört samma period föregående år Ack tom feb 2015 jämfört samma period föregående år Nämnder och styrelse Regionstyrelsen 1) 39,5% 29,2% Hälso- och sjukvård Närsjukvården i Finspång 4,2% 4,2% Närsjukvården i centrala Östergötland 3,0% 2,9% Närsjukvården i östra Östergötland 3,6% 2,9% Närsjukvården i västra Östergötland 4,0% 4,3% Hjärt- och medicincentrum 7,4% 7,3% Barn- och kvinnocentrum 9,4% 10,6% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 8,0% 8,3% Sinnescentrum 3,1% 2,5% Diagnostikcentrum -7,1% -6,5% Tandvård Folktandvården 4,5% 4,2% Utbildning Lunnevads folkhögskola 4,0% 5,2% Naturbruksgymnasiet 2,2% 2,6% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 12,4% 18,0% FM centrum 15,7% 14,4% Centrum för medicinsk teknik och IT 2) 58,3% 59,6% Centrum för hälso- och vårdutveckling 17,9% 18,6% Upphandlingscentrum 2,8% 4,3% Resurscentrum 1) 13,3% 10,5% 1) Har tagit över verksamhet från Östsam. 2) Verksamhet har flyttats från Diagnostikcentrum till Centrum för medicinsk teknik och IT. 1

24 januari februari Bilaga 6 Kostnadsutveckling läkemedel Hälso- och sjukvård Receptläkemedel Ack tom mars 2015 jämfört samma period föregående år Rekvisitionsläkemedel Ack tom mars 2015 jämfört samma period föregående år Alla läkemedel Ack tom mars 2015 jämfört samma period föregående år Närsjukvården i Finspång 2,7% 41,8% 4,0% Närsjukvården i centrala Östergötland 1,5% 0,2% 1,3% Närsjukvården i östra Östergötland 0,8% 7,5% 2,0% Närsjukvården i västra Östergötland 1,2% -18,2% -1,7% Hjärt- och medicincentrum 6,5% 10,2% 8,1% Barn- och kvinnocentrum 17,6% -14,8% 2,7% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 16,5% 12,2% 13,5% Sinnescentrum 5,6% 8,5% 7,7% 1

25 januari februari Bilaga 7 Intäkts-/kostnadsutveckling Utfall Utfall Utfall jämförelse jämförelse jämförelse Kostnads/intäktsutveckling jan - mar 2015 jan-mar 2014 Bokslut 2014 jan - mar 2014 jan-mar 2013 Bokslut 2013 Nettokostnadsutveckling 7,4% 4,2% 4,1% Exkl Östsam 7,2% * Exkl hemsjukvård som överförts till kommunerna - 6,0% 6,4% Exkl hemsjukvård och AFA - * 5,4% Skatter och generella statsbidrag 1) 5,7% 2,4% 2,8% Exkl skatteväxling (hemsjukvård och regionalt uppdrag) 5,5% 5,1% Lönekostnadsutveckling 6,0% 6,5% 3,5% Exkl Östsam (2015) och hemsjukvård (2014) 5,4% * 6,0% 1) Den låga ökningen mellan 2013 och 2014 förklaras av skatteväxling mellan kommunerna för hemsjukvården med 25 öre. Sjukskrivningsmiljarden har flyttats från generella till specialdestinerade statsbidrag. Justering har gjorts

26 januari februari Bilaga 8 Omfördelningar mm Fordringar där bevakning upphör Närsjukvården i västra Östergötland begär att få upphöra med bevakning av fordran på spansk medborgare på kr samt två fordringar på bulgariska medborgare på kr respektive kr. I fallet med den spanska medborgaren uppgavs felaktig adress och personnummer samt att giltigt EU-kort saknades. I fallet med de båda bulgariska medborgarna saknas adress och EU-kort. Regionen har ingen möjlighet att driva in dessa fordringar och bevakning av ovanstående fordringar föreslås därför upphöra. Närsjukvården i östra Östergötland begär att få upphöra med bevakning av fordran på maltesisk medborgare på kr. Patienten saknar fullständig adress och EU-kort. Regionen har ingen möjlighet att driva in denna fordring och bevakning av denna föreslås därför upphöra. Barn-och kvinnocentrum begär att få upphöra med bevakning av fordran på patient boende i Irak på kr. Felaktig adress har uppgivits vid vårdtillfället. Regionen har ingen möjlighet att driva in denna fordring och bevakning av denna föreslås därför upphöra. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård begär att få upphöra med bevakning av sex fordringar på följande belopp; kr, kr, kr, kr, kr och kr. Alla dessa fordringar avser patienter från länder som Holland, Polen, Grekland och Litauen som alla saknar fullständig adress och EU-kort. Regionen har ingen möjlighet att driva in dessa fordringar och bevakning av ovanstående fordringar föreslås därför upphöra. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård begär även att få upphöra med bevakning av en fordring på kr på patient som utvandrat och sedermera avlidit. Regionen har ingen möjlighet att driva in denna fordring och bevakning av ovanstående fordring föreslås därför upphöra. Hjärt- och medicincentrum begär även att få upphöra med bevakning av fordran på patient från Kosovo på kr, en fordran på patient från Serbien på kr samt en fordran på patient med okänt medborgarskap på kr. I alla dessa fall saknas giltiga adresser till patienterna. Regionen har ingen möjlighet att driva in dessa fordringar och bevakning av ovanstående fordringar föreslås därför upphöra. Hjärt- och medicincentrum begär även att få upphöra med bevakning av fordran på patient från Estland på kr. Giltig adress och EU-kort saknas. Regionen har ingen möjlighet att driva in denna fordring och bevakning föreslås därför upphöra. I riksavtalet för utomlänsvård beskrivs regeln om att vårdlandstinget ska fakturera det betalningsansvariga landstinget inom sex månader efter att vårdtjänsten avslutats och i annat fall förfaller rätten till betalning (kapitel 8.2). Det finns också en regel om att då en patient behöver vidareremitteras ska detta i första hand ske till vårdenhet i hemlandstinget eller till vårdenhet med vilket hemlandstinget har avtal (kapitel 3.2). I riksavtalet beskrivs också i de fall en patient tagits in akut för sluten vård ska så snart det är möjligt, dock senast inom en vecka, kontakt tas med patientens hemlandsting (kapitel 3.3). Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård begär även att få upphöra med bevakning av två fordringar på andra landsting där fakturorna inte hade skickats inom 6 månader. Västra Götalandsregionen kr Landstinget i Värmlands län kr Sinnescentrum begär att få upphöra med bevakning av en fordran på Norrbottens läns landsting på kr. Anledning uppges vara att det var ett akut vårdtillfälle och ingen kontakt med patientens hemlandsting tagits angående beslut om fortsatt vård och Norrbotten har bestridit fakturan. Det finns klara regler om att kontakt med hemlandsting ska tas efter ett visst antal dagar och bevakning av ovanstående fordring föreslås därför upphöra. 1

27 januari februari Bilaga 8 Hjärt- och medicincentrum begär att få upphöra med bevakning av två fordringar på Landstinget Sörmland på kr och kr. Vården utfördes under juli-augusti 2011 och Landstinget Sörmland har bestridit fakturorna eftersom de anser att hanteringen är felaktig. Patienten inkom akut på Vrinnevisjukhuset och skickades sedan vidare till Thoraxkliniken på US utan att kontakt tagits med patientens hemlandsting. Brevväxling har skett mellan Landstinget Sörmland och jurist inom Region Östergötland. Juristen gör bedömningen att det inte är framgångsrikt att överklaga och därför föreslås bevakning av ovanstående fordringar att upphöra. Förändrat kostnadsansvar för C/G-bågar Kostnadsansvaret för C/G bågar för ortopeden på Vrinnevisjukhuset har förändrats. Tidigare belastade kostnaden Röntgenklinikens kunder med ett påslag på pris. Utrustningen nyttjas till övervägande del av Ortopedkliniken på Vrinnevisjukhuset och kostnadsansvaret fördes därför över till Ortopedkliniken under En omfördelning mellan köpande kunder skulle ha genomförts i samband med förändringen, men blev aldrig uppmärksammad. Merkostnaden är 820 tkr för Ortopedkliniken. Efter justering för effekter av sänkt röntgenpris för CKOC är kostnadsökningen 580 tkr. CKOC kompenseras med 580 tkr. Regionbidrag (tkr) 2015 Finansförvaltningen HSN/CKOC