Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson Dnr: RS Regionsstyrelsen Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland Revisorerna i Region Östergötland (dåvarande Landstinget i Östergötland) har genomfört en granskning av miljöarbetet i landstinget. Granskningen har avgränsats till styrningen av miljöarbetet vid sjukvårdande enheter samt tandvårdsenheter. PwC fick uppdraget att genomföra granskningen. Granskningens syfte var att besvara revisionsfrågan: Har landstingets övergripande mål inom miljöområdet fått genomslag i verksamheten? Revisorerna bedömning är att: - landstingets övergripande mål inom miljöområdet delvis fått genomslag i verksamheten. Utvecklingen är positiv men de ambitioner som uttrycks i styrdokument för 2014 kommer sannolikt inte att uppnås under innevarande år. Utifrån de underliggande kontrollmålen gör vi följande bedömningar: Det finns system för att styra och följa upp miljöarbetet på landstingsövergripande nivå. Vi bedömer att det finns brister i styrningen, då det i viss utsträckning saknas uppföljningsbara mål för miljöarbetet i verksamhetsplanerna. Då miljöarbetet ingår i den ordinarie styrprocessen krävs det, enligt vår bedömning, att det finns uppföljningsbara mål. Det finns i stort förutsättningar i verksamheterna för miljöarbetet. Det har skapats en organisation som stödjer verksamheterna. Kontaktpersoner är utsedda, men de har kommit olika långt med att forma sitt uppdrag. Det bör övervägas att, inom produktionsenheterna, precisera omfattningen av kontaktpersonernas uppdrag. Vi konstaterar att det med ett par undantag finns handlingsplaner för miljöförbättrande åtgärder. Vi bedömer att kvalitén på handlingsplanerna i vissa fall behöver höjas och att det är positivt att miljö- och säkerhetsenheten har för avsikt att fokusera mer på detta framöver.

2 BESLUTSUNDERLAG 2/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson Dnr: RS Det saknas tydliga rutiner för grundläggande miljöutbildning av medarbetare och nyanställda. Det finns behov av att definiera vad som avses med eller bör ingå i den grundläggande miljöutbildningen. Verksamheterna kommer inte att leva upp till landstingsstyrelsens ambition avseende grundläggande miljöutbildning under år Vi bedömer att det finns fungerande rutiner för källsortering och att det finns en medvetenhet inom detta område. Landstingsstyrelsens ambition om förebyggande arbete för att minska avfallet har dock inte fått samma genomslag. Vi bedömer att det sker ett arbete med att minska läkemedelsavfall inom landstinget. Landstingsstyrelsens ambitioner om att åtgärder kan planeras och vidtas för att påverka avfallsvolymer från patient har dock inte fått tillräckligt genomslag. Ledningsstabens kommentarer Ledningsstaben delar revisionens synpunkter att landstingets övergripande mål inom miljöområdet delvis fått genomslag i verksamheten. Utvecklingen är positiv men de ambitioner som uttrycktes i styrdokument för 2014 uppnåddes inte fullt ut. Under 2014 har det genomförts en rad åtgärderför att stärka miljöarbetet inom Region Östergötland: - Styrningen av miljöarbetet har utvecklats. Miljö ingår nu i den ordinarie styrprocessen. Varje produktionsenhet ska ha minst ett miljömål för sin verksamhet. o o Antalet, kvalitén och nivån på miljömålen bör succesivt öka för att stärka miljöarbetet. Chefer som ansvarar för att sätta miljömål i styrdokument bör få en grundläggande miljöutbildning. Detta skapar förutsättningar för att sätta relevanta mål och att driva ett effektivt miljöarbete inom sin verksamhet. - Intervjuer med 150 chefer och medarbetare för att kartlägga hur miljöarbetet bedrevs under 2013/14 och vad som krävs för att utveckla och stärka det långsiktiga miljöarbetet, GAP-analys. - Utredningar som ska ligga till grund för att stärka det långsiktiga miljöarbetet o intern klimatkompensation o digital samåkning av tjänsteresor o intern bilpool o klimatpåverkan o klimatanpassning

3 BESLUTSUNDERLAG 3/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson Dnr: RS Vårda miljön; miljöutbildning för att höja medarbetarnas miljökompetens. Detta arbete fortsätter under Åtgärder för att stärka miljökommunikationen. o en kommunikationsstrateg anställdes del av året - Åtgärder för att minska Region Östergötlands klimatpåverkan o stimulera till att åka kollektivt till och från jobbet o projekt för att stimulera till att använda kollektivtrafiken vid tjänsteresor o elcykelprojekt o projekt för att minska energianvändningen, elmätare Ägarberedningen har fått ta del av revisionsrapporten och vill särskilt lyfta fram behovet av att tydliggöra chefernas ansvar för miljöarbetet, behovet av utbildning inom området miljö samt att miljöarbetet inte är ett eget spår utan beskriver HUR vi levererar hälsooch sjukvård. Regionsstyrelsen föreslås BESLUTA a t t beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet. Regionsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t lägga revisionsrapporten till handlingarna. Barbro Naroskyin Regiondirektör Mikael Borin Biträdande regiondirektör/ ekonomidirektör

4

5 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Susan Ols Dnr: RS Regionstyrelsen Policy mot mutor och korruption Region Östergötland är en organisation med verksamheter inom många olika områden där medarbetare och förtroendevalda ska företräda och verka för regionens medborgare. Offentlig verksamhet ska präglas av demokrati och rättssäkerhet, vilket innebär att alla är lika inför lagen och ska behandlas med saklighet och opartiskhet. Ur demokratisk synpunkt är det viktigt att kontakter med medborgare, företag och andra aktörer går formellt riktigt till och att det finns ett förtroende för verksamheten och för myndighetens personal. För att förebygga förekomst av mutor, korruption och jäv föreslås en policy som förtydligar innebörden av begreppen och hur korruptionssituationer kan undvikas. Policyn ska vara ett stöd för medarbetare och förtroendevalda och en information för allmänhet och samarbetspartners om det förhållningssätt som råder i Region Östergötland. Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t fastställa Policy mot mutor och korruption för Region Östergötland. Barbro Naroskyin Regiondirektör Mikael Borin Biträdande regiondirektör/ ekonomidirektör

6 Policy mot mutor och korruption Syfte Region Östergötland är en organisation med verksamheter inom många olika områden där medarbetare och förtroendevalda ska företräda och verka för regionens medborgare. Medarbetares och förtroendevaldas agerande kan ha stor betydelse för den enskilde medborgaren liksom för företag som är verksamma i regionen, och det är viktigt att det finns ett förtroende för verksamheten och för myndighetens personal. All offentlig verksamhet ska präglas av demokrati och rättssäkerhet, vilket innebär att alla är lika inför lagen och ska behandlas med saklighet och opartiskhet. Policyn ska vara ett stöd för medarbetare och förtroendevalda och en information för allmänhet och samarbetspartners om det förhållningssätt som råder i Region Östergötland. Vad korruption är Korruption är att påverkas i sitt arbete av gåvor och andra förmåner så att de yrkesmässiga bedömningarna inte blir objektiva och sakliga. Det är korruption att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra. I begreppet ingår bland annat givande och tagande av muta, jäv, maktmissbruk och vänskapskorruption. Att ge eller ta emot otillbörliga förmåner är otillåtet även i privat verksamhet, men kraven på korrekt agerande är särskilt höga på anställda i den offentliga sektorn. Mutor Både att ge och ta emot en muta är ett brott. Även ett löfte om att ge eller ta emot en gåva eller förmån är förbjudet. En gåva eller förmån kan betraktas som en muta även om den inte har ett högt ekonomiskt värde. Om gränsdragningen är svår ska gåvan eller förmånen helt avstås. Om avsikten med en gåva kan vara att bli mer välvilligt behandlad i något sammanhang är gåvan en muta och får inte tas emot.

7 Alla gåvor och förmåner som kan påverka tjänsteutövningen är otillåtna oavsett om de faktiskt påverkar mottagaren eller inte själva mottagandet är förbjudet. Jäv och maktmissbruk All tjänsteutövning ska vara saklig och objektiv. Släktskap, vänskap eller andra privata relationer ska inte påverka tjänsteutövning och beslutsfattande. Personliga intressen kan medföra att en person inte är opartisk i ett ärende. Regionens medarbetare och förtroendevalda har en skyldighet att själva meddela om en viss situation innebär risk för jäv. Om en situation är svår att bedöma ur jävssynpunkt ska en försiktighetsprincip tillämpas, innebärande att om det finns en risk för osakliga bedömningar eller att regionens trovärdighet skulle kunna skadas bör handläggaren eller beslutsfattaren avstå från att hantera ärendet. Medarbetares och förtroendevaldas ansvar Medarbetare och förtroendevalda i Region Östergötland har ett personligt ansvar att värna sin och organisationens ställning och integritet, vara sakliga och opartiska i sin tjänsteutövning, undvika att utsättas för påtryckningar i form av gåvor och förmåner som kan medföra misstanke om en påverkad tjänsteutövning, inte ta emot otillbörliga gåvor eller förmåner från företag eller privatpersoner, och alltid ha ett förhållningssätt som utesluter risk för misstanke om givande eller mottagande av muta. Medarbetare och förtroendevalda har ett eget ansvar att inte göra sig skyldiga till mutbrott eller jäv och kan inte friskrivas från ansvar genom att hänvisa till att arbetsledningen har gett sitt godkännande. Vid misstanke om mutbrott eller jäv ska chef eller regionjurist kontaktas. Regionens arbete mot mutor och korruption Region Östergötlands medarbetare och förtroendevalda ska känna till regionens policy gällande mutor och korruption. Genom information och utbildning ska det vara tydligt vilka förmåner som är tillåtna respektive otillåtna att ge och ta emot. I förebyggande syfte ska dokumenterade rutiner finnas och riskområden identifieras.

8 Det ska finnas goda förutsättningar för arbetsplatsdiskussioner om etiska dilemman och om hur regler och riktlinjer ska tillämpas. Regiongemensamma dokument om representation, gåvor och sponsring ska ha ett konkret och praktiskt användbart innehåll som instruktion vid interna och externa interaktioner. Om en medarbetare, förtroendevald eller medborgare anmäler en misstanke om korruption ska ärendet utredas av regionjurist i samarbete med berörd verksamhet. En utredning kan utmynna i ändrade rutiner eller i arbetsrättsliga eller straffrättsliga åtgärder. Genom en samordnad hantering av korruptionsfrågor ska policyns och styrdokumentens efterlevnad följas upp kontinuerligt. Verksamhetschefen eller motsvarande har ansvaret för att inom sin verksamhet aktivt arbeta förebyggande mot mutor och korruption.

9 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Per Brag Dnr: RS Regionstyrelsen Delårsrapport 03 år 2015 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av regiondirektörens verksamhetsplan. Delårsrapport 03 innehåller resultat inom process-, medarbetar- och ekonomiperspektivet till och med mars. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport.samt a t t godkänna omfördelningar m.m. enligt bilaga 8. Barbro Naroskyin Regiondirektör Mikael Borin Bitr. regiondirektör/ Ekonomidirektör Dokument: Delårsrapport 03 Regionstyrelsen 2015 (januari - mars)

10 Delårsrapport 03 Regionstyrelsen 2015 Januari mars Datum: Diarienummer: RS

11 Delårsrapport Innehållsförteckning januari mars Sammanfattning... 1 Processperspektivet... 4 Medarbetarperspektivet... 8 Ekonomiperspektivet... 9 Resultat- och balansräkning Bilagor 1. Tillgänglighet processperspektivet 2. Basfakta processperspektivet 3. Medarbetarperspektivet 4. Ekonomiperspektivet resultat per nämnd/enhet 5. Lönekostnadsutveckling 6. Kostnadsutveckling läkemedel 7. Intäkts- och kostnadsutveckling 8. Omfördelningar mm.

12 Delårsrapport Sammanfattning januari mars Tillgänglighet specialiserad vård Målvärdet för tillgänglighet, faktiska väntetider för besök under 2015 är att 85 % av patienterna ska få komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärde för genomförda behandlingar är 80 %. Faktiska tillgänglighetsresultat redovisas med en månads fördröjning. Tillgängligheten för besök under februari ligger något lägre än motsvarande månad föregående år medan tillgänglighet till behandling ligger något högre än föregående år. Process Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under första kvartalet 2015 klarade 20 av 43 vårdcentraler (47 %) tillgänglighetsmålen på 95 % eller mer, vilket är ett något förbättrat resultat jämfört med föregående kvartal. Vårdcentralen med sämst tillgänglighet hade måluppfyllelse på 68 %. Tillgänglighet akutmottagningar Tillgänglighetsmålen i akutvårdsflödet nåddes inte och resultatet för läkarbedömning inom en timma försämrades ytterligare något under mars. Sammantaget fick 48 % av patienterna träffa läkaren inom en timma och 65 % av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar. Målvärdet för att få träffa en läkare inom en timma och för att lämna akuten inom fyra timmar är 80 %. 1

13 Delårsrapport januari mars Process Medarbetare Produktion Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdtillfällen samt sjukvårdande behandlingar minskar i jämförelse med samma period föregående år. Läkarbesöken ökar i jämförelse med föregående år. DRG-vikten för såväl öppenvård som slutenvård har minskat jämfört med föregående år. Vårdtiden och medelvårdtiden har ökat i jämförelse med föregående år. Antal anställda i heltidsmått I mars var antalet anställda omräknat i heltidsmått Det innebär att antalet anställda har ökat med 253 heltidstjänster sedan december vilket delvis kan förklaras av verksamhetsövergång i samband med regionbildningen. Köp från bemanningsföretag (exkl. administrativa tjänster) har ökat under första kvartalet 2015 med 34 % jämfört med samma period föregående år. Ekonomi Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutvecklingen är 6 % jämfört med motsvarande period föregående år (5,4 % justerat för jämförelsestörande poster). Kostnadsutvecklingen var hög även år Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för hög i förhållande till regionens ekonomiska förutsättningar. Även kostnader för köp från bemanningsföretag ökar. 2

14 Delårsrapport januari mars Produktivitet - kostnad per DRGpoäng (rullande 12-månadersvärde) Grafen till höger visar hur produktiviteten inom Region Östergötland har utvecklats sedan början av I slutet av 2011 syns ett trendbrott då produktiviteten från att ha förbättrats under 2011 successivt börjar försämras. Även om försämringen planat ut något sedan början av 2013 når produktiviteten ny lägstanivå under mars månad. Ekonomi Region Östergötlands samlade resultat Regionens samlade resultat till och med mars är 411 miljoner kronor. Det starka ekonomiska resultatet beror främst på den positiva utvecklingen på den finansiella marknaden som haft en fortsatt positiv utveckling under våren. Trots ett samlat positivt resultat finns underliggande problem i form av en betydande obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på 122 miljoner kronor efter mars. Resultatet är en försämring med 26 miljoner kronor i jämförelse med föregående år. Den negativa resultatutvecklingen under 2014 påverkar även ekonomin för år 2015 då flera produktionsenheter står inför stora utmaningar för att nå en långsiktig ekonomi i balans. I januari fastställde regionstyrelsen godkänd budgetnivå på minus 170 mkr. 3

15 Delårsrapport januari mars Processperspektivet Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse är den kritiska framgångsfaktorn för att nå kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet. Detta strategiska mål följs i delårsrapporterna 04 och 08. Säker hälso- och sjukvård Aktivt arbete för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. I mars nås målet för följsamhet till klädregler, men inte målet för hygienregler. Aktuella resultat i mars är 96 procent för klädreglerna och 88 procent för hygienreglerna. Målet 2015 är 95 procent för både klädregler och hygienregler. Följsamhet till hygienriktlinjer Effektiv hälso- och sjukvård Tillgänglighet Under denna rapports inledande sammanfattning redovisas tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården, tillgänglighet till primärvård och akut vård. Nedan visas tillgängligheten per centrum och förhållandet mellan utfallen de senaste fyra månaderna, fram till februari. På grund av tekniska problem efter införandet av en ny remissmodul i datajournalsystemet, har inga pålitliga väntetidsrapporter kunnat tas ut oktober och november. Detta medför att tabellen och diagrammen nedan inte visar utvecklingen under dessa månader. 4

16 Delårsrapport januari mars Tillgänglighet per centrum (Faktiska väntetider) Regionens sammantagna målvärde för tillgängligheten till besök inom den specialiserade vården är att 85 procent av patienterna har fått komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärden för behandlingar är 80 procent. I februari genomförde 77 procent av patienterna sitt besök inom 60 dagar patienter hade väntat längre. I februari fick 72 procent behandling inom 60 dagar. 638 patienter hade väntat längre. Eventuella skillnader mellan siffrorna i ovanstående tabell och nedanstående diagram utgörs av privata aktörer. (I bilaga 1 finns tillgänglighetsuppgifter per verksamhetsområde.) Väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland (inklusive privata aktörer) Väntetider för genomförda behandlingar inom specialiserad vård i Östergötland (inklusive privata aktörer) Blå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vård (läkarbesök eller behandling) inom 60 dagar. Grå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vänta mer än 60 dagar på vård. Procentsiffra under staplarna anger andelen patienter som har fått vård inom 60 dagar. Produktion 5

17 Delårsrapport januari mars Under denna rapports inledande sammanfattning redovisas att sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdtillfällen samt sjukvårdande behandlingar minskar i jämförelse med samma period föregående år. Läkarbesöken ökar i jämförelse med föregående år. DRG-vikten för såväl öppenvård som slutenvård har minskat jämfört med föregående år. Vårdtiden och medelvårdtiden har ökat i jämförelse med föregående år. Medelvårdtiden har ökat med hela 10,6 procent jämfört med samma period föregående år. Optimal beläggning av vårdplatser Den ljusblå linjen i nedanstående bild visar hur många vårddygn patienter har varit utlokaliserade på US. Utlokaliseringarna har ökat mycket kraftigt under I mars utlokaliserades 457 vårddygn totalt på US och ViN. Detta motsvarar cirka 1,5 procent av de totala vårdtiderna och utfallet är nästan fem gånger högre än riktvärdet på 100 vårddygn. Den stora ökningen på US förklaras genom brist på vårdplatser för medicinlinjen, främst på Magtarmmedicinska kliniken, EM-kliniken samt kirurgiska kliniken. Dessa kliniker står tillsammans för 289 utlokaliserade vårddygn under mars. Totalt står dessa kliniker för en ökning från föregående månad med 188 utlokaliserade vårddygn. Vrinnevisjukhusets utlokaliseringar har återigen minskat under mars månad efter en period med ett något högre antal utlokaliseringar. Vårddygn utlokaliserade patienter 6

18 Delårsrapport januari mars För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts beläggningsgraden totalt och för akutvårdsflödet, samt antal vårddygn för utlokaliserade patienter. Nedanstående bild visar beläggningsgrad för alla sjukhus totalt samt för akutvårdsflödet. Den totala beläggningsgraden för samtliga sjukhus når inte målet på 90 procent. Beläggningsgrad Färre återinläggningar För att bedöma hur god samverkan är mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer mäts andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter > 65 år och hur lång vårdtid denna patientgrupp har haft. Enkelt uttryckt är det eftersträvansvärt att sänka vårdtiden och återinläggningsfrekvensen. Fram till mars har återinläggningarna minskat med 1,6 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Återinläggningarna inom regionen ligger på ca 15 procent, vilket innebär att riktvärdet nås. 7

19 Delårsrapport Medarbetarperspektivet januari mars Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag I mars var antalet anställda omräknat i heltidsmått Sedan årsskiftet har antalet anställda ökat med 253 heltidstjänster. Antalet anställda har ökat i flera yrkesgrupper och hos olika produktionsenheter. I och med verksamhetsövergång av Regionförbundet Östsam har antalet administrativ personal ökad med cirka 60 medarbetare vid årsskiftet. Ökning av antalet sjuksköterskor sedan årsskiftet kan bero på lyckad rekrytering av nyfärdiga studenter från Hälsouniversitetet i samband med terminavslut. Även trenden med ökning av antalet undersköterskor i organisationen fortsätter, och sedan årsskiftet har cirka 50 undersköterskor rekryterats. Antalet läkare fortsätter också att öka bland annat i och med Regionens utökning av antalet AT-läkare, samt extrasatsningen på ST-läkare inom primärvåden. Förändringar i olika yrkesgrupper I bilaga 3 redovisas fördelning av antalet anställda på produktionsenheterna. I tabellen framgår att Centrum för medicinteknik och IT har ökat antalet anställda med 113 efter årsskiftet. Det beror på att produktionsenheten tog över Regionens medicintekniska verksamhet från Diagnostikcentrum. Motsvarande har Diagnostikcentrums antal anställda minskat. Samtidigt som antalet anställda har ökat, förekommer dock fortsatt bemanningsobalans i organisationen och som konsekvens fortsätter anlitandet av bemanningsföretag att öka. Ökningen under årets tre första månader har varit 34 procent (utan hänsyn till administrativa tjänster), jämfört med samma period förra året. Totalt innebär detta en kostnadsökning på tkr. Mätt över de senaste tolv månaderna har de köpta tjänsterna från bemanningsföretag ökat med 29 procent jämfört med föregående tolvmånadersperiod. Regionens totala sjukfrånvaro uppgick under mars till 5,5 procent vilket är en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med motsvarande period förra året. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. 8

20 Delårsrapport Ekonomiperspektivet januari mars Region Östergötlands totala resultat till och med mars är 411 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror främst på en mycket gynnsam utveckling på den finansiella marknaden. Det finansiella nettot är 301 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror även på att statsbidraget för läkemedel är 56 miljoner kronor högre än budgeterat, varav 35 miljoner kronor avser en engångsutbetalning som kompensation för högre kostnader under Utfall jan-mar 2015 Utfall jan-mar 2014 Godkänd budget 2015 Bokslut 2014 Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Regionstyrelsen 1) Regionutvecklingsnämnden 1) 8 0 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 1) Produktionsenheter varav: 0 PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat ) Resultat för RS, RUN och TSN avser den verksamhet som bedrevs inom RS och TN Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till minus 63 miljon kronor. Det är 70 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Försämringen beror på fortsatta underskott inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Efter årets första tre månader är underskottet 122 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor sämre än föregående år. Överskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden bidrar positivt till resultatet. Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan nämndernas intäkter och kostnader Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Obalans inom sjukvården 9

21 Delårsrapport januari mars Sjukvården visar ett resultat på minus 122 miljoner kronor, att jämföra med minus 96 miljoner kronor föregående år. Godkänd årsbudget för de sjukvårdande enheterna är minus 170 miljoner kronor. Resultatet efter mars indikerar därmed ett helårsresultat som avviker negativt från godkänd budget Resultat sjukvårdande enheter, mkr 0-50 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Trend baserad på års resultat Helårsbedömning 04 Budget De produktionsenheter som visar ett sämre resultat än planerat har lämnat en resultatkommentar med analys av nuläget samt bedömning av utvecklingen för hela året. Med en resultatutveckling under resterande månader, som följer de tre senaste årens genomsnittliga mönster, ser sjukvårdens resultat ut att försämras och hamna runt minus 200 miljoner kronor. Produktionsenheternas egna bedömningar resulterar i ett totalt underskott på mellan miljoner kronor. Vidtagna/planerade åtgärder har i nuläget inte fått effekt i den omfattning som behövs och produktionsenheterna anger att ökade kostnader, bland annat på grund av vårdplatsbrist på Universitetssjukhuset samt rekryteringsproblem inom vissa yrkesgrupper, påverkar resultatet negativt. Den ekonomiska utvecklingen är allvarlig och produktionsenheter med en försämrad bedömning måste arbeta mer aktivt med planerade åtgärder. Och även initiera nya åtgärder. De produktionsenheter som har godkända underskott kommer regelbundet att återrapportera direkt till regionstyrelsen, om den ekonomiska utvecklingen, samt vidtagna och nya åtgärder. Nedan följer en presentation för några utvalda produktionsenheter. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisar ett resultat på minus 41 miljoner kronor. Resultatet är enligt centrumledningen högre än periodiserad budget, vilket förklaras av såväl att planerade åtgärder inte ännu har fått effekt som nytillkomna kostnader. Bedömningen är att det budgeterade resultatet, minus 100 miljoner kronor kommer att hållas. Sinnescentrums resultat uppgår till minus 15 miljoner kronor. Resultatet förbättrades efter mars månad. Kostnadsutvecklingen under året är dock högre än förväntat inom vissa områden. Bedömningen är att det godkända resultatet för 2015 på minus 25 miljoner kronor kommer att försämras något. Försämringen förklaras av att åtgärder enligt handlingsplanen inte bedöms få full effekt under 2015, men nya beslut gör att bedömningen är något mer positiv än efter februari. Hjärt- och medicinscentrum redovisar ett resultat på minus 20 miljoner kronor, vilket är en försämring i jämförelse med både föregående år och budget. Det negativa resultatet förklaras av att planerade åtgärder inte fått full effekt, men även ökade kostnader på grund av högre produktion. Den kraftiga resultatförsämringen gör att Hjärt- och medicincentrum gör bedömningen att det budgeterade resultatet på minus 8 miljoner kronor inte kommer att klaras, utan försämras med runt 20 miljoner kronor. 10

22 Delårsrapport januari mars Närsjukvården i östra Östergötland redovisar ett resultat på minus 16 miljoner kronor. Resultatet har försämrats och förklaras främst av bemanningsproblem med ökad kostnad för hyrpersonal som följd. Åtgärder har vidtagits där geriatriker bemannar delar inom primärvården, men kostnaden för hyrpersonal har trots detta ökat. Bedömningen är att resultatet kommer att ligga i nivå med beslutad budget på minus 15 miljoner kronor. Detta förutsätter dock att behovet av hyrläkare minskar inom primärvården. Närsjukvården i centrala Östergötland redovisar ett resultat på minus 11 miljoner kronor och arbetar med handlingsplaner för att komma i balans. Vårdplatsbristen på Universitetssjukhuset har inneburit merkostnader framförallt på Akutkliniken i och med att allt fler patienter slutbehandlas på kliniken då det saknas vårdplatser. Dyra bemanningslösningar är en annan förklaring till det negativa resultatet. Ytterligare åtgärder behöver vidtas och Närsjukvården bedömer att det finns en risk för ett underskott på mellan miljoner kronor. Diagnostikcentrum redovisar ett negativt resultat på minus 9 miljoner kronor. Bedömningen är att resultatet kommer att ligga i nivå med beslutad budget på minus 22 miljoner kronor. Balans för hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat är 51 miljoner kronor efter mars. Områdena länssjukvård, privata vårdgivare och utomlänsvård redovisar de största överskotten. Överskott beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar ännu inte är mätta och utbetalade, vilket inte beräknas vara bestående i bokslutet. Balans för trafik- och samhällsplaneringsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämndens resultat är 4 miljoner kronor efter mars. Nämndens resultat utgörs av ett överskott för kollektivtrafiken motsvarande 6 miljoner kronor och ett underskott för samhällsplanering motsvarande 2 miljoner kronor. Det positiva resultatet inom området kollektivtrafik förklaras främst av ett bättre resultat än budgeterat vad gäller överenskommen trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken. Det förbättrade resultatet går att hänföra till ett högre resande under årets första månader och äventill lägre trafikkostnader. Drifts- och underhållskostnader är lägre till följd av en lägre produktion och av ett förbättrat ränteläge. Resultatet för området samhällsplanering beror huvudsakligen på att projektmedel tagits i anspråk i högre omfattning än vad som motsvarar en linjärt fördelad budget. Balans för regionutvecklingsnämnden Regionalutvecklingsnämndens resultat är 8 miljoner kronor efter mars. Resultatet förklaras dels av att medel för regional marknadsföring nyttjats i lägre omfattning då marknadsbolaget Fjärde Storstadregionen är under avveckling, dels av att medel avsedda för ersättning för folkhögskoleelever utbetalas först efter terminsslut. Tilläggssatsningen på ett scenkonstbolag har inte heller ännu tagits i anspråk. Regionutvecklingsnämndens budget innefattar dels ersättningar till externa utförare som betalas ut periodiskt enligt överenskommelser (ersättningarna till utförare står för merparten av budgeten) och dels mindre bidrag, verksamhets- eller projektmedel. Verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen För att bedöma hur väl verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen följs Region Östergötlands totala lönekostnadsutveckling, läkemedelskostnadsutveckling samt nettokostnadsutveckling i stort. Lönekostnadsutvecklingen till och med mars jämfört med samma period föregående år är 6,0 procent. Om hänsyn tas till att Hemsjukvården har överförts till kommunerna år 2014 och att 11

23 Delårsrapport januari mars Östsam från och med 1 januari 2015 blivit en del av Region Östergötland är motsvarande ökning 5,4 procent. De ökade kostnaderna är en konsekvens av ökad volym. Antalet arbetade timmar har ökat med 1,7 procent jämfört motsvarande period föregående år. Antalet anställda (utryckt i antal heltidstjänster) har ökat med 253 medarbetare, varav cirka 60 medarbetare är från Östsam. Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen inte hållbar i förhållande till de ekonomiska förutsättningarna. Samtidigt har kostnaderna för bemanningsföretag (köpt verksamhet) ökat med 29 procent den senaste 12-månadersperioden (inklusive administrativa tjänster). Det motsvarar en ökning med 23 miljoner kronor. Läkemedel står för en stor del av kostnaderna inom regionen, ca 10 procent. Utfallet till och med mars visar en kostnadsökning med 10 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Utfall Utfall Utfall jämförelse jämförelse jämförelse Kostnadsutveckling jan-mar 2015 jan-mar med 2013 jan-mar 2014 jan-mar 2013 Läkemedelsutveckling recept -0,3% -2,2% 0,9% Läkemedelsutveckling enl rekvisition 30,0% 11,5% 19,3% Läkemedelskostnad - totalt 10,0% 2,1% 6,7% Läkemedelsstatsbidraget 3,2% Volymen har ökat med 4,8 procent i regionen, varav merparten i mars månad. Ökningen har skett inom flera områden såsom matsmältningsorgan och ämnesomsättning, hjärta och kretslopp, cancer och nervsystemet. Samtidigt har volymen för hela riket ökat med 5,8 procent. Ett område där kostnaderna ökar mycket kraftigt och förväntas fortsätta öka de närmaste åren är hepatit C-läkemedel (ingår i gruppen smittskyddsläkemedel). Kostnaden för hepatit C- läkemedel har fram till och med mars ökat med 21 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2014, då de nya hepatit C- läkemedlen ännu inte hade börjat användas inom vården. Dessa nya hepatit C- läkemedel förklarar huvuddelen av kostnadsökningen för rekvirerade läkemedel som totalt ökat med 32 miljoner kronor. Nya läkemedel i kombination med ett ökat användande inom gruppen monoklonala antikroppar, vilka används inom cancervården, bidrar också till kostnadsökningen. I överenskommelsen för år 2015 om statens bidrag till läkemedelsförmånerna ingår utöver ordinarie bidrag även en ersättning för läkemedel vid behandling av hepatit C. Ersättningen motsvarar 70 procent av den beräknade kostnaden. Nettokostnadsutvecklingen är 7,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Rensat för jämförelsestörande poster är nettokostnadsutvecklingen 7,2 procent. Ökningen förklaras främst av högre lönekostnader men även högre kostnader för läkemedel, köpta bemanningstjänster och utomlänsvård. De regiongemensamma posterna svarar för 474 miljoner kronor av resultatet, vilket är 415 miljoner bättre än periodiserad budget. 12

24 Delårsrapport januari mars Regiongemensamma poster Totalt resultat/avvikelse Överskottet beror främst på en värdeökning för placerade medel där det finansiella nettot är 249 miljoner kronor högre än budget. Detta motsvarar en värdeökning på 5,1 procent på placerade pensionsmedel. Skatter och generella statsbidrag avviker med 43 miljoner kronor mot budget. I avvikelsen ingår en engångsutbetalning med 35 miljoner kronor som kompensation för ökade läkemedelskostnader kopplat till hepatit C- läkemedel för Övrigt inom finansförvaltningen avviker positivt med 120 miljoner kronor och framgår av tabellen nedan. Differens Specifikation av "övrigt" inom regiongemensamt Utfall/budget jan-mar Statsbidrag specialdestinerade -8 Regiongemensamt - inbetalt och utnyttjat 7 Återföring netto från RS, FoUU mm 61 Fastighetskostnader inkl reserveringar 28 Övrigt (reserveringar och koncernbidrag) 32 Summa 120 I posten övrigt ingår ett antal poster som sammantaget påverkar resultatet positivt. Regiongemensamt (regiongemensamt påslag som finansieras av produktionsenheterna) är 7 miljoner kronor bättre än budgeterat. Avvikelsen beror såväl på att inbetalningen från produktionsenheterna är högre än beräknat som att planerade aktiviteter ännu inte påbörjats. Återbetalade medel från regionstyrelsen, regionbidrag, som ännu inte nyttjats, uppgår till 61 miljoner kronor. Fastighetskostnader och reserveringar avviker positivt då reserverade medel ännu inte använts. Långsiktigt hållbar ekonomi För att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomi är avsättningar för framtiden avgörande. Regionens samlade resultat i förhållande till skatter och generella statsbidrag blir därmed viktigt att följa. Regionens ekonomiska resultat för perioden januari februari 2015 i förhållande till skatter och generella statsbidrag är 14 procent, vilket kraftigt överstiger det budgeterade målvärdet på 2,8 procent 1. Det stora överskottet beror främst på en mycket god avkastning på placerade medel. Mot bakgrund av de svängningar som kan inträffa på den finansiella marknaden under året, är det dock inte möjligt att utifrån denna delårsrapport dra någon säker slutsats över hur de finansiella intäkterna kommer att påverka regionens resultat på helårsbasis. Kostnadseffektiv verksamhet Utfall Budget Differens Budget jan - mar jan - mar utfall jan - mar jämfört budget Finansiellt netto Pensionskostnader inkl löneskatt Skatt och generella statsbidrag Övrigt (utbetalat regionbidrag, koncernbidrag mm) Fastställt målvärde är 2,8 procent. I regiondirektörens verksamhetsplan anges dock målvärdet till 2,7 procent. 13

25 Delårsrapport januari mars Ett sätt att bedöma verksamhetens kostnadseffektivitet är att kontinuerligt göra jämförelser med andra landsting/regioner. Kostnad per DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper) är ett sådant nationellt jämförelsemått. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Jämfört med mars 2014 har produktiviteten minskat med 2,6 procent. Kostnaden per DRG-poäng ökar, förutom för Närsjukvården i Finspång och Närsjukvården i västra Östergötland. I sammanfattningen visas hur den totala produktiviteten har utvecklats över tid. Orsaken till att produktiviteten (enligt denna definition) minskat de senaste åren är att verksamhetens kostnadsutveckling har varit betydligt högre än ökningen av utförd verksamhet/sjukvårdsproduktion mätt i DRG. Kostnad per DRG-poäng 14

26 Delårsrapport Resultat- och balansräkning januari mars Resultaträkning (mkr) Utfall Utfall Godkänd budget Bokslut (budget avser inkl koncernföretag) Jan-mar 2015 Jan-mar RÖ RÖ RÖ RÖ Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader1) Årets/periodens resultat enligt fullfondering Årets/periodens resultat enligt blandmodell Investeringar Godkänd budget Bokslut Balansräkning (mkr) RÖ RÖ RÖ RÖ Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital 0 0 Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Pensionsskuld inkl löneskatt Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 3,0% -4,3% -0,1% 0,3% Kommentar till redovisningen: Utgångspunkten är att samma regler för redovisning och värderingsprinciper ska gälla i delårsbokslut som i årsbokslut. Hänvisning görs därför till värderingsprinciperna i föregående års årsredovisning. Krav på månadsbokslut medför att fakturering och kreditering sker månadsvis, personalskulder såsom semesterlöneskuld periodiseras, projekt periodiseras och avskrivningar med mera sker löpande. Månadsbokslut, men också automatiserade lösningar för periodisering, bidrar till att få rättvisande delårsresultat. Det finns dock avvikelser från de krav landstinget ställer på årsbokslut och årsredovisning: - att redovisningsperioden inte är öppen lika länge efter månadsskiftena under året som efter december, vilket leder till något sämre kvalitet. 15

27 Delårsrapport januari februari Bilaga 1 Tillgänglighet processperspektivet Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider) 1

28 Delårsrapport januari februari Bilaga 2 Basfakta processperspektivet 1

29 Delårsrapport januari februari Bilaga 3 Medarbetarperspektivet 1

30 Delårsrapport januari februari Bilaga 4 Ekonomiperspektivet - Resultat per nämnd/enhet Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan - mar 2015 Resultat jan - mar 2014 Resultat bokslut 2014 Godkänd budget 2015 Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 50,8 55,9 19,8 0,0 Regionstyrelsen -2,6-0,5 1,7 0,0 Regionutvecklingsnämnden 7,8-0,0 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 4,1 32,2 105,5 0,0 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland -10,6-12,3-21,6 0,0 Närsjukvården i östra Östergötland -15,6-15,4-41,0-15,0 Närsjukvården i västra Östergötland -7,8-9,4-9,3 0,0 Närsjukvården i Finspång -1,3-0,6-0,3 0,0 Hjärt- och Medicincentrum -19,5-1,0-10,0-8,0 Barn- och kvinnocentrum -6,2 0,5 1,0 0,0 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -41,3-31,1-81,1-100,0 Sinnescentrum -14,8-22,7-74,2-25,0 Diagnostikcentrum -5,2-3,9-16,0-22,0 Summa sjukvård -122,3-95,9-252,5-170,0 Tandvård Folktandvården 5,1 7,7 14,0 10,3 Utbildning Lunnevads folkhögskola 0,5 0,8 0,6 0,0 Naturbruksgymnasiet 1,2-1,1-0,3 3,0 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum -2,1-0,9-1,6 0,0 FM centrum -8,5 5,1 8,8 0,0 Centrum för medicinsk teknik och IT -1,6 0,7 2,0 0,0 Centrum för hälso- och vårdutveckling 2,3 2,8-1,6 0,0 Upphandlingscentrum -0,6 0,0-0,4 0,0 Resurscentrum 2,8 0,4 2,4 0,0 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Verksamheten -63,1 7,2-101,6-156,7 Finansförvaltningen 474,0 296, ,0 391,7 Summa Region Östergötland 410,9 303,5 936,4 235,0 1

31 Delårsrapport januari februari Bilaga 5 Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutveckling Ack tom mar 2015 jämfört samma period föregående år Ack tom feb 2015 jämfört samma period föregående år Nämnder och styrelse Regionstyrelsen 1) 39,5% 29,2% Hälso- och sjukvård Närsjukvården i Finspång 4,2% 4,2% Närsjukvården i centrala Östergötland 3,0% 2,9% Närsjukvården i östra Östergötland 3,6% 2,9% Närsjukvården i västra Östergötland 4,0% 4,3% Hjärt- och medicincentrum 7,4% 7,3% Barn- och kvinnocentrum 9,4% 10,6% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 8,0% 8,3% Sinnescentrum 3,1% 2,5% Diagnostikcentrum -7,1% -6,5% Tandvård Folktandvården 4,5% 4,2% Utbildning Lunnevads folkhögskola 4,0% 5,2% Naturbruksgymnasiet 2,2% 2,6% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 12,4% 18,0% FM centrum 15,7% 14,4% Centrum för medicinsk teknik och IT 2) 58,3% 59,6% Centrum för hälso- och vårdutveckling 17,9% 18,6% Upphandlingscentrum 2,8% 4,3% Resurscentrum 1) 13,3% 10,5% 1) Har tagit över verksamhet från Östsam. 2) Verksamhet har flyttats från Diagnostikcentrum till Centrum för medicinsk teknik och IT. 1

32 Delårsrapport januari februari Bilaga 6 Kostnadsutveckling läkemedel Hälso- och sjukvård Receptläkemedel Ack tom mars 2015 jämfört samma period föregående år Rekvisitionsläkemedel Ack tom mars 2015 jämfört samma period föregående år Alla läkemedel Ack tom mars 2015 jämfört samma period föregående år Närsjukvården i Finspång 2,7% 41,8% 4,0% Närsjukvården i centrala Östergötland 1,5% 0,2% 1,3% Närsjukvården i östra Östergötland 0,8% 7,5% 2,0% Närsjukvården i västra Östergötland 1,2% -18,2% -1,7% Hjärt- och medicincentrum 6,5% 10,2% 8,1% Barn- och kvinnocentrum 17,6% -14,8% 2,7% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 16,5% 12,2% 13,5% Sinnescentrum 5,6% 8,5% 7,7% 1

33 Delårsrapport januari februari Bilaga 7 Intäkts-/kostnadsutveckling Utfall Utfall Utfall jämförelse jämförelse jämförelse Kostnads/intäktsutveckling jan - mar 2015 jan-mar 2014 Bokslut 2014 jan - mar 2014 jan-mar 2013 Bokslut 2013 Nettokostnadsutveckling 7,4% 4,2% 4,1% Exkl Östsam 7,2% * Exkl hemsjukvård som överförts till kommunerna - 6,0% 6,4% Exkl hemsjukvård och AFA - * 5,4% Skatter och generella statsbidrag 1) 5,7% 2,4% 2,8% Exkl skatteväxling (hemsjukvård och regionalt uppdrag) 5,5% 5,1% Lönekostnadsutveckling 6,0% 6,5% 3,5% Exkl Östsam (2015) och hemsjukvård (2014) 5,4% * 6,0% 1) Den låga ökningen mellan 2013 och 2014 förklaras av skatteväxling mellan kommunerna för hemsjukvården med 25 öre. Sjukskrivningsmiljarden har flyttats från generella till specialdestinerade statsbidrag. Justering har gjorts

34 Delårsrapport januari februari Bilaga 8 Omfördelningar mm Fordringar där bevakning upphör Närsjukvården i västra Östergötland begär att få upphöra med bevakning av fordran på spansk medborgare på kr samt två fordringar på bulgariska medborgare på kr respektive kr. I fallet med den spanska medborgaren uppgavs felaktig adress och personnummer samt att giltigt EU-kort saknades. I fallet med de båda bulgariska medborgarna saknas adress och EU-kort. Regionen har ingen möjlighet att driva in dessa fordringar och bevakning av ovanstående fordringar föreslås därför upphöra. Närsjukvården i östra Östergötland begär att få upphöra med bevakning av fordran på maltesisk medborgare på kr. Patienten saknar fullständig adress och EU-kort. Regionen har ingen möjlighet att driva in denna fordring och bevakning av denna föreslås därför upphöra. Barn-och kvinnocentrum begär att få upphöra med bevakning av fordran på patient boende i Irak på kr. Felaktig adress har uppgivits vid vårdtillfället. Regionen har ingen möjlighet att driva in denna fordring och bevakning av denna föreslås därför upphöra. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård begär att få upphöra med bevakning av sex fordringar på följande belopp; kr, kr, kr, kr, kr och kr. Alla dessa fordringar avser patienter från länder som Holland, Polen, Grekland och Litauen som alla saknar fullständig adress och EU-kort. Regionen har ingen möjlighet att driva in dessa fordringar och bevakning av ovanstående fordringar föreslås därför upphöra. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård begär även att få upphöra med bevakning av en fordring på kr på patient som utvandrat och sedermera avlidit. Regionen har ingen möjlighet att driva in denna fordring och bevakning av ovanstående fordring föreslås därför upphöra. Hjärt- och medicincentrum begär även att få upphöra med bevakning av fordran på patient från Kosovo på kr, en fordran på patient från Serbien på kr samt en fordran på patient med okänt medborgarskap på kr. I alla dessa fall saknas giltiga adresser till patienterna. Regionen har ingen möjlighet att driva in dessa fordringar och bevakning av ovanstående fordringar föreslås därför upphöra. Hjärt- och medicincentrum begär även att få upphöra med bevakning av fordran på patient från Estland på kr. Giltig adress och EU-kort saknas. Regionen har ingen möjlighet att driva in denna fordring och bevakning föreslås därför upphöra. I riksavtalet för utomlänsvård beskrivs regeln om att vårdlandstinget ska fakturera det betalningsansvariga landstinget inom sex månader efter att vårdtjänsten avslutats och i annat fall förfaller rätten till betalning (kapitel 8.2). Det finns också en regel om att då en patient behöver vidareremitteras ska detta i första hand ske till vårdenhet i hemlandstinget eller till vårdenhet med vilket hemlandstinget har avtal (kapitel 3.2). I riksavtalet beskrivs också i de fall en patient tagits in akut för sluten vård ska så snart det är möjligt, dock senast inom en vecka, kontakt tas med patientens hemlandsting (kapitel 3.3). Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård begär även att få upphöra med bevakning av två fordringar på andra landsting där fakturorna inte hade skickats inom 6 månader. Västra Götalandsregionen kr Landstinget i Värmlands län kr Sinnescentrum begär att få upphöra med bevakning av en fordran på Norrbottens läns landsting på kr. Anledning uppges vara att det var ett akut vårdtillfälle och ingen kontakt med patientens hemlandsting tagits angående beslut om fortsatt vård och Norrbotten har bestridit fakturan. Det finns klara regler om att kontakt med hemlandsting ska tas efter ett visst antal dagar och bevakning av ovanstående fordring föreslås därför upphöra. 1

35 Delårsrapport januari februari Bilaga 8 Hjärt- och medicincentrum begär att få upphöra med bevakning av två fordringar på Landstinget Sörmland på kr och kr. Vården utfördes under juli-augusti 2011 och Landstinget Sörmland har bestridit fakturorna eftersom de anser att hanteringen är felaktig. Patienten inkom akut på Vrinnevisjukhuset och skickades sedan vidare till Thoraxkliniken på US utan att kontakt tagits med patientens hemlandsting. Brevväxling har skett mellan Landstinget Sörmland och jurist inom Region Östergötland. Juristen gör bedömningen att det inte är framgångsrikt att överklaga och därför föreslås bevakning av ovanstående fordringar att upphöra. Förändrat kostnadsansvar för C/G-bågar Kostnadsansvaret för C/G bågar för ortopeden på Vrinnevisjukhuset har förändrats. Tidigare belastade kostnaden Röntgenklinikens kunder med ett påslag på pris. Utrustningen nyttjas till övervägande del av Ortopedkliniken på Vrinnevisjukhuset och kostnadsansvaret fördes därför över till Ortopedkliniken under En omfördelning mellan köpande kunder skulle ha genomförts i samband med förändringen, men blev aldrig uppmärksammad. Merkostnaden är 820 tkr för Ortopedkliniken. Efter justering för effekter av sänkt röntgenpris för CKOC är kostnadsökningen 580 tkr. CKOC kompenseras med 580 tkr. Regionbidrag (tkr) 2015 Finansförvaltningen HSN/CKOC

36 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ekomigruppen Josefin Bjäresten Dnr: Engångsanslag till Regionutvecklingsnämnden/Film i Öst Uppdraget för regional filmkulturell verksamhet är sedan 2012 överfört till Norrköpings kommun och bedrivs via det regionala resurscentret Film i Öst. Det övergripande målet är att utveckla Östergötland som film- och medieregion med särskilt fokus på visningsfrågor, mediepedagogik samt stöd till film- och medieskapare. Delar av verksamheten som formulerats i uppdraget i form av filmpedagogiska insatser och samordnande stöd till kommunerna har sedan 2012 bedrivits i projektform och finansierats via regionala utvecklingsmedel. Under 2015 avser regionen att fortsätta bedriva denna verksamhet i enlighet med uppdragsöverenskommelsen. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t år 2015 tilldela regionutvecklingsnämnden ett engångsanslag på 400 tkr för att bibehålla Film i Östs verksamhet samt a t t använda reserverade medel inom finansförvaltningen. Barbro Naroskyin Regiondirektör Mikael Borin Biträdande regiondirektör/ekonomidirektör

37 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ekonomigruppen Lena Alsén Melin Dnr: RS Regionstyrelsen Utökad ram till hälso- och sjukvårdsnämnden år 2015 på grund av ökat statsbidrag för läkemedel Enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och landsting kring statsbidraget för läkemedel år 2015 erhåller landstingen/regionerna ett bidrag för behandling av hepatit C motsvarande 70 procent av den beräknade kostnaden för år Totalt för samtliga landsting/regioner uppgår ersättningen till 840 miljoner kronor, vilket beräknas motsvara 44 miljoner kronor för Region Östergötland. År 2014 var regionens kostnad för denna behandling 32 miljoner kronor, att jämföra med tidigare års kostnad på 2,5 miljoner kronor. I överenskommelsen finns en vinst- och förlustfördelningsmodell som innebär att om 70 procent av landstingens/regionernas faktiska kostnader för läkemedel för behandling av hepatit C överstiger överenskommet belopp med mer än 3 procent förbinder sig staten att finansiera 50 procent av avvikelsen över 3 procent. På motsvarande sätt ska en återbetalning ske i de fall de faktiska kostnaderna skulle bli mer än 3 procent lägre än överenskommet belopp. Under senare år har statsbidraget för läkemedel ökat mindre än landstingsindex. Hälso- och sjukvårdsnämndens ram har dock aldrig justerats ned utan mellanskillnaden har hanterats inom finansförvaltningen. Kompensationen från staten för hepatit C innebär att bidraget till regionen är 35 miljoner kronor högre än budgeterad nivå för år Hälso- och sjukvårdsnämndens ram utökas med 35 miljoner kronor för att möta ökade kostnader för behandling av hepatit C. Ramen kan komma att justeras ytterligare utifrån definitivt statsbidrag 2015, vilket fastställs i januari februari Hälso- och sjukvårdsnämndens ram utökas år 2015 med 35 miljoner kronor för att möta ökade kostnader för behandling av hepatit C. Förändringen inarbetas i strategisk plan för år

38 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ekonomigruppen Lena Alsén Melin Dnr: RS Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t utöka hälso- och sjukvårdsnämndens ram med 35 miljoner kronor år 2015 samt a t t förändringen inarbetas i strategisk plan för år Barbro Naroskyin Regiondirektör Mikael Borin Biträdande regiondirektör/ ekonomidirektör

39 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ekonomigruppen Josefin Bjäresten Dnr: Fastighetsinvestering - Framtidens US etapp 3, option passivhus FM centrum har arbetat fram ett förslag för att ta ytterligare steg i Regionens energiarbete. En del i arbetet var att ta fram förutsättningar för att den nya psykiatriska vårdbyggnaden byggs som ett passivhus. En anpassning av byggnaden till passivhus skulle öka investeringsramen med ytterligare 22 miljoner kronor, vilket medför en förhöjd driftkostnad år ett med ytterligare 1,5 miljoner kronor. Enligt styrelsebeslut, LiÖ , fick FM centrum i uppdrag att återkomma med en analys av optionen passivhus som skulle redovisa såväl energieffekter som ekonomiska effekter. FM centrum har i skrivelsen Komplettering nya psykiatrihuset som passivhus beskrivit projektets energieffekter samt de ekonomiska konsekvenserna (se bilaga). Färdigställande och inflyttning följer tidigare redovisad tidplan för etapp 3. Ekonomi Den årliga energibesparingen för ett passivhus jämfört med ett lågenergihus avseende driftkostnaden uppgår i början av byggnadens livslängd till kronor och i slutet av dess livslängd till cirka kronor. Passivhusets ökade investering uppgår till 22 miljoner kronor, vilket medför en förhöjd kapitalkostnad år 1 med kronor. Den totala effekten över investeringens livslängd på 40 år innebär en fördyring med 10 miljoner kronor, vilket motsvarar kronor per år. Då har hänsyn tagits till såväl investeringskostnaden som energieffekten. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t ge FM centrum i uppdrag att genomföra fastighetsinveteringar som innebär att byggnaden i Framtidens US etapp 3 uppgraderas till passivhus, inom en total investeringsram på 22 miljoner kronor samt a t t den ökade investeringen inryms i investeringsramarna för Barbro Naroskyin Regiondirektör Mikael Borin Biträdande regiondirektör/ekonomidirektör Bilagor: Komplettering nya psykiatrihuset som passivhus FM centrum: Framtidens US etapp 3, option passivhus

40 Dokumentnamn: Passivhis FUS3 Version: Produkt/Projekt/Verksamhet Diarienr: FC FM centrum Utfärdat av: Reine Sundell Datum: Sida 1/2 Regionstyrelsen Framtidens US etapp 3, option passivhus Fastighetsinvestering, produktion Projekt: Bakgrund FM centrum har tidigare arbetat fram ett förslag som tar ytterligare steg i Regionens energiarbete och tittat på vilka förutsättningar som finns att den nya psykiatriska vårdbyggnaden byggs som ett passivhus. I tidigare beslutsunderlag redovisades att en anpassad byggnad till ett passivhus ökar investeringsramen ytterligare med 22,0 mkr. Den ökade investeringsvolymen medför en förhöjd driftkostnad år ett med ytterligare 1,5 mkr. Enligt styrelsebeslut, LiÖ , fick FM centrum uppdrag att återkomma om en analys av optionen som redovisar såväl energieffekter som ekonomiska effekter. Genomförande Idag slutförs arbetet med programhandling för etapp 3 av Framtidens US och går in i en ny fas för att ta fram en komplett systemhandling. I systemhandlingsarbetet krävs ett beslut för att arbeta in förutsättningen för ett passivhus. FM centrum har kompletterat tidigare beslutsunderlag och ytterligare beskrivit projektets energieffekter samt de ekonomiska effekterna. Ekonomi Den årliga skillnaden mellan ett passivhus jämfört med ett lågenergihus avseende driftkostnaden uppgår i början av byggnadens livslängd till kr och i slutet av dess livslängd upp mot kr. Den totala effekten över investeringens livslängd på 40 år innebär en nettoförlust om kr vilket motsvarar kr/år. Passivhusets ökade investering uppgår till kr vilket medför en förhöjd kapitalkostnad år 1 med kr. Tider Färdigställande och inflyttning följer tidigare redovisad tidplan för etapp 3 Bilaga Komplettering nya psykiatrishuset som passivhus inkl. bilagor. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.nr Region Östergötland Drottninggatan FM centrum LINKÖPING

41 Dokumentnamn: Passivhis FUS3 Version: Produkt/Projekt/Verksamhet Diarienr: FC FM centrum Utfärdat av: Reine Sundell Datum: Sida 2/2 Förslag till beslut Att ge uppdrag åt FM centrum att genomföra fastighetsinveteringar som innebär att Framtidens US etapp 3 uppgraderas till byggnad passivhus inom en total investeringsram om kr. FM centrum Micael Antamo Produktionsenhetschef Reine Sundell Fastighetschef Godkännes Barbro Naroskyin Regiondirektör Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.nr Region Östergötland Drottninggatan FM centrum LINKÖPING

42 FM centrum Komplettering nya psykiatrihuset som passivhus Energieffekter av passivhus De byggnader som LiÖ bygger idag är mycket bra energimässigt de är byggnader som går i bräschen för lågenergikonceptet i komplexa sjukhusbyggnader. Nya Karolinska som får mycket uppmärksamhet utifrån sitt miljötänk har exempelvis en nära på dubbelt så hög energiprestanda som Framtidens US. Att bygga ett passivhus är att ta nästa steg i LiÖ:s redan ambitiösa miljöarbete i byggprojekten. Genom att välja att bygga utifrån passivhuskraven istället för lågenergi sänks energianvändningen från ungefär 60 till 45 kwh per kvadratmeter och år. Energimässigt motsvarar det i fallet psykiatrihuset ungefär 280 MWh per år totalt sett eller utryckt i andra termer cirka 18 normalförbrukande villor varje år. Landstingets långsiktiga inriktningsmål om en energieffektivisering med 20% till 2020 kräver en mycket låg energianvändning vid nybyggnation. Inriktningsmålet om 50% till 2050 kommer förmodligen att kräva en kombination av åtgärder där både lågenergi-, passiv-, och kanske rent av plusenergihus kan komma i fråga tillsammans med försäljning eller rivning av de fastigheter med sämst energiprestanda. Ekonomiska effekter av passivhus Med en energiprisuppgång på ca. 1,5% varje år under byggnadens livslängd (40 år) minskar energikostnaden med ungefär 47 %, eller uttryckt i kr, 21 Mkr, genom den lägre energianvändningen som uppnås i ett passivhus jämfört med ett lågenergihus. Årligen blir skillnaden i början av byggnadens livslängd ungefär kr och i slutet av dess livslängd upp mot kr beroende på hur energipriserna kommer att utvecklas, se Figur 1. Driftskostnaden utöver energikostnaden är densamma för ett passivhus som för ett lågenergihus vilket innebär att den kostnadsbesparing som uppstår till följd av den lägre energianvändningen också är densamma som driftsnettot. Avkastningen på eget kapital för merinvesteringen är ca. -1,4 Mkr eller, uttryckt i procent, -7%. Med ett avkastningskrav om 5% blir den nuvärdesberäknade avkastningen en nettoförlust om -10 Mkr. Ackumulerat driftsnetto kr år Figur 1. Årlig energikostnadsbesparing passivhus jämfört med lågenergihus Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.nr Landstinget i Östergötland Drottninggatan FM centrum LINKÖPING

43 BILAGA 1 Erfarenheter och tidigare projekt Den största andelen passivhus som byggts hittills i Sverige är mindre objekt såsom villor och radhus. När det gäller större objekt är antalet byggnader som certifierats betydligt färre det finns dock ett flertal skolor, förskolor och äldreboenden som alla är passivhus. Ett exempel är äldreboendet i Vallda som certifierades under 2013 och som har en yta på ungefär 7000 kvadratmeter. En sammanställning över cerfierade passivhus i början av 2014 återfinns i rapporten Passivhus i Sverige 2014, Sammanställning av certifierade passivhus vid årets början som återfinns som bilaga 2. Att det finns få större lokalbyggnader som certifierats som passivhus stärks i rapporten Energieffektivt byggande möjligheter och hinder för högre krav som teknikkonsultföretaget ATON utfört på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting. I rapporten skriver man bland annat att de erfarenheter från energieffektiva byggnader som uppförts indikerar att en effektivitet på passivhusnivå är förenligt med en god fastighetsekonomi för flerbostadshus och kan förväntas blir än mer lönsam i takt med att bättre produkter och system nu introduceras på marknaden. För lokalbyggnader finns färre lågenergihus uppförda och därmed mindre kunskaper om dess ekonomi. Anledningen till att så få större lokalbyggnader är byggda som passivhus är förmodligen att det är först de senaste åren som branschen mognat tillräckligt för at kunna uppföra större och mer komplicerade och komplexa byggnader med så låga energibehov som ett passivhus har. Det finns ett flertal rapporter som beskriver erfarenheter från de tidigaste passivhusen som byggdes i Sverige 1. Sammanfattningsvis belyser dessa rapporter vikten av: 1. Kompetens För att åstadkomma ett bra passivhus krävs att varje entreprenör vet vad det innebär och vad som behöver beaktas och göras annorlunda eller särskilt noggrant i ett passivhus jämfört med konventionellt byggande. Exempelvis vikten av att huset blir tätt inga genomföringar i fuktspärren får finnas utan att noggrant tejpas med en särskild åldersbeständig tejp. Tejpning måste också utföras runt alla fönster och dörrar i huset. Risker En utmaning vid alla typer av lågenergibyggnationer är att få till så få köldbryggor som möjligt och det bör läggas stor vikt vid detta område under både projekterig och produktion. I de tidigare passivhusprojekt som genomförts har utbildning i passivhusbyggnade för entreprenörer visat sig vara framgångsfaktor. 2. Mätning, provning och uppföljning Under byggfasen är det viktigt att mäta och kontrollera tekniska funktionskrav, i synnerhet byggnadens täthet eftersom tätheten är så pass viktig för passivhusets funktion. Uppföljning av de tidigaste passivhusen visar också att det är oerhört viktigt att ha koll på energianvändningen de närmaste 2 åren efter att byggnaden tagits i bruk eftersom det i princip alltid är injusteringar, korrigeringar och annat som behöver göras med de tekniska systemen i byggnaden innan allt fungerar som det är tänkt. 70-talets oljekris och våg av att bygga täta, välisolerade och så småningom problematiska byggnader med fukt- och innemiljöproblem har satt sina spår i Sverige. En rädsla för att göra 1 Energieffektivt byggande möjligheter och hinder, Aton Teknikkonsult AB Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscerfierad enligt internationell standard, Passivhus Norden 2013 Lätt att bygga rätt - Klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva lågenergihus, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Eva Sikander och Svein Ruud. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.nr Landstinget i Östergötland Drottninggatan FM centrum LINKÖPING

44 BILAGA 1 samma misstag igen i jakten på kilowatttimmar har medfört en försiktighet i annammandet av både lågenergi- och passivhuskoncept. Branschen har dock lärt sig av sina misstag. Man vet idag att det är oerhört viktigt att inte bygga in fuktiga material i täta konstruktioner och av den anledningen använder man sig av fuktsäkerhetsprojektering vanligen enligt ByggaF. Man vet också att det är är avgörande för ett tätt hus att ha en väl fungerade mekanisk till- och frånluftsventilation. Kravet på täthet gör att det kommer att ställas höga krav på driftentreprenör och framtida renoveringsprojekt att se till att inte perforera det tätskikt som är inbyggt i ytterväggarna i ett passivhus. Perforeras tätskiktet är huset inte längre tätt och varm fuktig luft kan vandra ut i väggen, bilda kondens och orsaka fuktproblem. Det här kravet gäller dock inte bara i passivhus utan i samtliga lågenergihus, det vill säga samma krav kommer att ställas i både FUS 1, Rättspsyk i Vadstena, Finspångs vårdcentrum och de nybyggda delarna på Vrinnevi. Kort och gott det kravet kommer att gälla för LiÖ:s samtliga nybyggnationer och kommer därmed att bli en naturlig del i LiÖ:s arbete framöver. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.nr Landstinget i Östergötland Drottninggatan FM centrum LINKÖPING

45 BILAGA 1 Nya psykiatrihuset som passivhus Sammanfattning Det nya psykiatrihuset har goda förutsättningar att bli en byggnad med extremt lågt energibehov och en byggnad som blir en naturlig följd av det ambitiösa energiarbete som bedrivs i de aktuella byggprojekten inom Landstinget i Östergötland. Ett passivhus är en byggnad med minimalt energibehov vars uppvärmning främst sker genom att tillvarata den värme som avges från personer, belysning och utrustning som finns i huset. Merkostnaden för att bygga psykiatrihuset som passivhus jämfört med att bygga enligt Landstingets lågenergikrav är 22 Mkr vilket motsvarar en återbetalningstid på ungefär 40 år. Bakgrund I Sverige är det nationella målet att minska energianvändningen med 20 % till år 2020, vilket ställer krav på byggnaders energiprestanda i så väl nybyggda som befintliga byggnader. Enligt direktivet om byggnaders energiprestanda ska alla offentliga byggnader vara så-kallade nära-noll-energibyggnader En nära-noll-energi-byggnad är en byggnad som använder mycket lite tillförd energi och kan exempelvis vara ett så kallat passivhus. Passivhus Ett passivhus är en byggnad hus som har en hög komfort, god kvalitet, använder minimalt med energi och bidrar till minskningen av koldioxidutsläppen. I ett passivhus sker uppvärmning till största delen genom att effektivt tillvarata den värme som avges från personer, belysning och utrustning som finns i huset. Genom att bygga ett mycket välisolerat hus behövs inget traditionellt värmesystem med element under fönstren och därigenom frigörs golvyta. Figur 2. Schematisk bild av principen för ett passivhus Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.nr Landstinget i Östergötland Drottninggatan FM centrum LINKÖPING

46 BILAGA 1 För att få kallas passivhus måste byggnaden ha ett lågt energibehov, ha mycket välisolerade fönster och ha solskyddslösningar för att minimera behovet av kyla. Byggnaden kan med fördel förses med elproduktion från solceller eller annan förnyelsebar energikälla. Ett passivhus certifieras utifrån en svensk kravspecifikation som organisationen FEBY (Forum för energieffektiva byggnader) tagit fram. Certifieringen innebär att alla handlingar granskas ur ett energiperspektiv och att systemval och lösningar gås igenom av föreningen Sveriges Centrum för Nollenergihus. Ett passivhus har en energiprestanda på 45 kwh/kvm, år, den energiprestanda som Landstinget normalt sett bygger för är mellan kwh/kvm, år och det lagstadgade kravet är mellan kwh/kvm, år beroende på vilken verksamhet som ska bedrivas i byggnaden. 140 Energikrav jämförelse kwh/kvm Passivhus LiÖ lågenergikrav Lagkrav Figur 3. En jämförelse av energiprestandan i tre olika alterantiv Förutsättningar för psykiatrihuset Psykiatrihuset har stora möjligheter att byggas som ett passivhus med en mycket låg energianvändning och därigenom redan vid färdigställandet uppfylla direktivet om byggnaders energiprestanda samt bidra till det nationella energimålet. För att nå en energiprestanda motsvarande passivhuskravet krävs viss del av egen energiproduktion till byggnaden. För psykiatrihuset föreslås dels ett system med ett passivt borrhålslager för att producera kyla och dels en solcellsanläggning på taket. Borrhålslagret kommer att möjliggöra ett bra inomhusklimat med minimalt behov av köpt energi för kyla. Borrhålslagret har ca 55 borrhål i vilka kyla lagrad från vintern används för att kyla byggnaden på sommaren. Solcellsanläggningen på ca m 2 kommer att ge ett tillskott av el till byggnaden som motsvarar ungefär 30% av byggnadens elbehov. Till dessa system kombineras effektiv solavskärmning och smarta system för att styra ventilation och belysning för att minimera energibehovet för byggnaden som helhet. Ovanstående åtgärder har lång livslängd. Fönstren håller i ca 30 år, borrhålen i 40 år och solcellsanläggningen minst 20 år. Den merisolering som ingår i konceptet har en livslängd på minst 40 år. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.nr Landstinget i Östergötland Drottninggatan FM centrum LINKÖPING

47 BILAGA 1 Ekonomi Att bygga passivhus är dyrare i investering jämfört med att bygga enligt Landstingets lågenergikrav och jämfört med lagkrav. Merkostnaden när det gäller psykiatrihuset beräknas blir 22 Mkr. Merkostnaden uppstår i och med att byggnaden får en än mer välisolerad konstruktion, motsvaranden den som finns på FUS 1, mycket energieffektiva fönster (U-värde 0,8 W/m 2, K), borrhålslager för kylproduktion samt en solcellsanläggning för elproduktion på taket, se tabell 1. Tabell 1. Sammanfattning av merkostnaderna för att uppnå passivhusstandard i psykiatrihuset. Investering Merkostnad Fönster, U-värde 0,8 W/m 2, K, krav för passivhus Borrhålslager Solceller Merisolering och byggåtgärder, t ex särskild vikt vid täthetsarbete, välplanerad solavskärmning mm Besparing genom mindre omfattande radiatorsystem Summa Ovan beskrivna kostnader är merkostnader jämfört med Landstinget i Östergötlands lågenergikrav. Återbetalningstiden blir ca. 40 år för de extraordinära åtgärderna (fönster, borrhål och solceller). Detta kan tyckas länge men det är också åtgärder som kapar de sista kilowatttimmarna för att nå ner till det som kallas passivhus, vilket bidrar till att lyfta huset till en byggnad med mycket bra energiprestanda. Jämförs istället passivhuskostnaden med lagkravet blir återbetalningstiden för att klara passivhuskravet under 25 år, dvs under livslängden för majoriteten av åtgärderna. Byggnaden är tänkt att ha en lång livslängd. De val som byggs in i byggnaden idag levererar därmed energibesparing i många år efter sin återbetalningstid. Att verka i ett passivhus Att verka i psykiatrihuset om det byggs som passivhus kommer inte medföra någon större skillnad mot att verka i en lågenergibyggnad. En välisolerad fasad kan medföra risk för höga temperaturer inomhus men detta motverkas genom att kyla från borrhålslagret dras fram i de utrymmen det behövs. För att i första läget få ned temperaturen inomhus öppnas fönstren i de rum där detta tillåts. Solavskärmning kommer också att medföra att temperaturen inomhus hålls nere. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.nr Landstinget i Östergötland Drottninggatan FM centrum LINKÖPING

48 Bilaga 2 Passivhus i Sverige 2014 Sammanställning av certifierade passivhus vid årets början Eric Styffe Passivhuscentrum Västra Götaland Bild på Stadsskogenskolan, Alingsås. Foto: Anders Kristensson (cc).

49 Passivhuscentrum Västra Götaland Denna rapport är en sammanställning av de certifierade passivhus som finns i Sverige vid början av Det finns vid skrivandet av denna rapport finns ännu två olika certifieringar som används i Sverige en internationell certifiering av Passivhaus Institut Darmstadt och den svenska certifieringen FEBY som ansvaras av Sveriges Centrum för Nollenergihus. FEBY finns dessutom i två versioner, 09 och 12. FEBY09-certifikationer kan bara ges byggnader projekterade före juni Generellt sett har den internationella certifieringen de hårdaste kraven, följt av FEBY12, och slutligen FEBY09. I Sverige finns totalt 4 utfärdade internationella certifikat, 5 FEBY12-certifikat och 8 FEBY09-certifikat. Utöver certifieringarna finns även en tidigare märkning där man med FEBY09-krav kunde självdeklarera sin byggnad. Antalet självdeklarationer uppgår till cirka ett halvt dussin. Det finns utöver detta även en mängd hus som projekterats enligt FEBY:s krav men varken certifierats eller verifierats. Troligtvis rör det sig om några hundra projekt och ett antal tusen bostäder. 1 För att få en FEBY-certifiering behöver huset ej vara uppfört då det är projekteringshandlingar som granskas. Därför är några av de FEBY-certifierade byggnaderna fortfarande inte färdigställda, som exempelvis Tavleliden-husen i Umeå. Den internationella certifieringens krav är en och samma på alla platser i Sverige och världen. Därav finns en större andel internationellt certifierade passivhus längre söder ut, där klimatet är mildare. FEBY tar hänsyn till olika klimatzoner och tillåter därför mer energiförbrukande hus i norr. Geografisk spridning. Blå: Internationell certifiering. Gul: FEBY12. Orange: FEBY09. Lager placerade enligt ordning. 1 Baserat på utvecklingen i Passivhuscentrums rapport Passivhusläget i Sverige

50 Passivhus i Sverige 2014 De aktuella passivhusen Här presenteras alla projekt med namn, ort, vem som låtit byggnaden uppföras, och vilket år byggnaderna certifierades. Inom varje certifiering är projekten sorterade efter ort. All data är insamlad från IG Passivhus hemsida och Passivhaus-Datenbank för de internationella certifieringarna respektive Sveriges Centrum för Nollenergihus för FEBY-certifieringarna. Internationell certifiering Namn Ort Byggherre Certifierat år Trädgårdsstaden förskola Skövde Skövde kommun 2012 Villa Björken Upplands Väsby Fiskarhedenvillan AB 2012 Södra Skogsägarna Södra Tennis Skoglunden förskola Växjö Åkersberga, Öståker kommun Ek. Förening Armada Fastighets AB Certifiering enligt FEBY12 Namn Ort Byggherre Certifierat år Stadsskogenskolan Alingsås Fabs AB 2012 Alsters förskola Alster, Karlstad kom- mun Karlstad kommun 2013 Seniorboende, Vallda Heberg Kungsbacka Eksta Bostads AB 2013 Psalmen 1, Råbylund Lund Johannes Igelström 2013 Tavleliden Umeå Dragonskolan gym- nasieskola 2012 Certifiering enligt FEBY09 Namn Ort Byggherre Certifierat år Lilla Nyby Återvinningscentral Eskilstuna Eskilstuna Energi och miljö 2013 Kv Argentum, Galgberget Falun Kopparstaden AB 2012 Småhus, Vallda Heberg Kungsbacka Eksta Bostads AB 2013 Äldreboendet Blåvingevägen, Vallda Heberg Kungsbacka Eksta Bostads AB 2013 Kv Havamal, bostadsområdet Oden Lund Lunds Kommuns Fastighets AB 2012 Kv Idun 26, Bromsten Stockholm Svenska Bostäder 2013 Hasselbol förskola Sunne Sunne kommun 2013 Kv Fridhem Trollhättan AB Eidar

51 Passivhuscentrum Västra Götaland Area, energi och värme Nedan presenteras några relevanta beräknade siffror för de olika byggnaderna. Observera att byggnadernas energi- och värmedata inte är direkt överförbar mellan de olika certifieringarna då olika referensvärden används. Detta gäller även mellan FEBY09 och FEBY12. FEBY12 använder exempelvis värmeförlusttal i stället för värmeeffektbehov vilket innebär att avdrag ej görs för internlaster. Internationell certifiering Namn Byggnader Specifikt värmebehov Värmeeffektbehov* Trädgårdsstaden förskola Förskola (1067 m²) 13 kwh/m²a 9 W/m² Villa Björken Villa (193 m²) 14 kwh/m²a 10 W/m² Södra Tennis Sportcenter (3700 m²) 11 kwh/m²a Data saknas Skoglunden förskola Förskola (877 m²) 14 kwh/m²a 9 W/m² *Värmeeffektbehov för värme Certifiering enligt FEBY12 Namn Byggnader Beräknad årsenergi Värmeförlusttal Stadsskogenskolan Skola (3150 m²) 40 kwh/m² 13 W/m² Alsters förskola Förskola (1300 m²) 20 kwh/m² 16 W/m² Seniorboende, Vallda Heberg 6 kedjehus (204 m² per byggnad med 3 bostäder) 54 kwh/m² 15 W/m² Psalmen 1, Råbylund 2 småhus (91 resp. 173 m²) 21 resp. 17 kwh/m² 14 resp. 13 W/m² Tavleliden 7 småhus (158 m² per byggnad) 21 resp. 17 kwh/m² 15 W/m² Certifiering enligt FEBY09 Namn Byggnader Beräknad årsenergi Värmeeffektbehov Lilla Nyby Återvinnings- central Kontorslokal (1006 m²) <40 kwh/m² <10 W/m² Kv Argentum, Galgberget Två flerbostadshus (totalt 3839 m²) 43 resp. 40 kwh/m² 10 resp. 11 W/m² Småhus, Vallda Heberg 26 småhus (140 m² per byggnad) 53 kwh/m² 12 W/m² Äldreboendet Blåvinge- vägen, Vallda Heberg Äldreboende (7280 m²) 50 kwh/m² 10 W/m² Kv Havamal, bostadsom- rådet Oden 3 flerbostadshus (1711 m² per byggnad) 40 kwh/m² 9 W/m² Kv Idun 26, Bromsten Flerbostadshus (3684 m²) 51 kwh/m² 10 W/m² Hasselbol förskola Förskola (783 m²) 54 kwh/m² 11 W/m² Kv Fridhem 6 punkthus och ett lamell- hus (totalt m²) 43 resp. 41 kwh/m² 10,4 resp. 9 W/m² 4

52

53 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Miljö- och säkerhetsenheten Sabina Nideborn Dnr: RS Regionstyrelsen Risk- och sårbarhetsanalys Region Östergötland Bakgrund Region Östergötland har inom arbetet med regionens Risk- och sårbarhetsanalys för perioden genomfört en regionövergripande kartläggning i syfte att identifiera regionens samhällsviktiga verksamheter, deras kritiska beroenden samt säkerställa att samtliga verksamheter inom regionen arbetar med kontinuitetshantering. Samhällsviktiga verksamheter inom Region Östergötland definieras som verksamheter som inte kan avbrytas under mer än tre timmar utan att det riskerar liv eller att allvarligt skada individers hälsa, eller verksamheter som har en avgörande roll i att hantera en inträffad kris i samhället. Kartläggningen visar att knappt hälften av regionens verksamheter klassas som samhällsviktiga verksamheter. Bland dessa återfinns akut- och specialistvård, men även vårdcentraler med ett geografiskt utsatt läge och ett antal enheter inom regionens stödcentrum. Analys och handlingsplan Region Östergötlands Risk- och sårbarhetsanalys för perioden ska, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift (MSBFS 2015:4), skriftligen redovisas till Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och till Länsstyrelsen senast den 31 oktober Region Östergötland har ett ansvar att säkerställa att organisationens samhällsviktiga verksamheter fungerar under alla omständigheter. Den viktigaste åtgärden efter den nu genomförda analysen är att genom utarbetande av en handlingsplan se till att alla identifierade samhällsviktiga verksamheter genomför sin kontinuitetshantering och färdigställer och förankrar sina kontinuitetsplaner. Det är även viktigt att de verksamheter som ännu inte tagit fram reservrutiner för sina identifierade kritiska beroenden, tar fram dessa så snart som möjligt. På längre sikt handlar åtgärderna bland annat om att integrera kontinuitetshanteringen i organisationsövergripande styrdokument och att säkra kvaliteten genom uppföljningar på centrumnivå. En annan viktig fråga att arbeta vidare med är ansvarsfördelningen och kommunikationen mellan vårdverksamheterna och regionens stödcentrum.

54 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Miljö- och säkerhetsenheten Sabina Nideborn Dnr: RS Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t fastställa den bilagda Risk- och sårbarhetsanalysen avseende perioden , samt a t t en handlingsplan ska arbetas fram utifrån de risker och sårbarheter som identifierats Barbro Naroskyin Regiondirektör Mikael Borin Biträdande regiondirektör/ ekonomidirektör

55 Risk- och sårbarhetsanalys Region Östergötland Handläggare: Sabina Nideborn Verksamhet: Miljö- och säkerhetsenheten Datum: Diarienummer: RS

56 Sammanfattning Region Östergötland har inom arbetet med regionens Risk- och sårbarhetsanalys för mandatperioden genomfört en stor regionsövergripande kartläggning i syfte att identifiera Region Östergötlands samhällsviktiga verksamheter, deras kritiska beroenden samt säkerställa att samtliga verksamheter inom regionen arbetar med kontinuitetshantering. Samhällsviktiga verksamheter inom Region Östergötland är verksamheter som inte kan avbrytas under mer än tre timmar utan att det riskerar liv eller riskerar att allvarligt skada individers hälsa, eller verksamheter som har en avgörande roll i att hantera en inträffad kris i samhället. Kartläggningen visar att nästan hälften av Region Östergötlands verksamheter klassas som samhällsviktiga verksamheter. Bland de samhällsviktiga verksamheterna återfinns akut- och specialistvård, men även vårdcentraler med ett geografiskt utsatt läge och ett antal enheter inom regionens stödcentrum. Verksamheterna anger tydligt att deras mest kritiska beroenden är beroenden av el, fungerande IT-system, telefoni, medicinska gaser och tillgång till rent vatten. Vi kan även se viktiga beroenden till läkemedelsförsörjning, tillgång till personal och fungerande transporter inom sjukhuset. Region Östergötland har ett ansvar att säkerställa att regionens samhällsviktiga verksamheter fungerar under alla omständigheter och därmed säkerställa patienternas säkerhet. Den viktigaste åtgärden efter denna kartläggning är att se till att alla identifierade samhällsviktiga verksamheter genomför sitt uppdrag med kontinuitetshanteringen och färdigställer och förankrar sina kontinuitetsplaner. Det är även viktigt att de verksamheter som ännu inte tagit fram reservrutiner för sina identifierade kritiska beroenden, tar fram dessa så snart som möjligt. På längre sikt handlar åtgärderna bland annat om att integrera kontinuitetshantering i organisationsövergripande styrdokument och att säkra kvalitet genom uppföljningar på centrumnivå. En annan viktig fråga att arbeta vidare med är ansvarsfördelningen och kommunikationen mellan vårdverksamheterna och regionens stödcentrum. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Region Östergötland har kommit långt med det systematiska säkerhetsarbetet. Inom regionen arbetar verksamheterna kontinuerligt med risk- och sårbarhetsanalyser, händelseanalyser och senast 2012 genomfördes en förmågeanalys av regionens katastrofmedicinska beredskap. Egenkontroller, avvikelserapportering och incidentrapportering är en naturlig del i verksamheternas arbete. Kontinuitetshanteringsarbetet inom regionen har kommit långt. Dock finns det ett antal samhällsviktiga verksamheter som ännu inte är klara. Målsättningen är att dessa verksamheter ska ha genomfört sin kontinuitetshantering innan årsskiftet

57 Innehållsförteckning 1 Inledning Region Östergötland Östergötlands län Region Östergötlands roll och ansvarsområde Organisationen i Region Östergötland Kontinuitetshantering inom Region Östergötland Metod för kontinuitetshantering Arbetsprocess och metod Arbetsprocess RSA Metod Enkätdesign Datainsamling Analys av resultat Deltagare Underlag Avgränsningar Speciella verksamheter Kulturverksamheter Privata vårdgivare Kvalitet Samhällsviktig verksamhet inom Region Östergötland Kriterier för Samhällsviktig verksamhet Identifierade samhällsviktiga verksamheter Kritiska beroenden inom Region Östergötland Riskbedömning Region Östergötland Riskidentifiering Riskanalys Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen Genomförda risk- och händelseanalyser Bedömning av Region Östergötlands generella krisberedskap Identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom Region Östergötland Identifierade sårbarheter och brister Kontinuitetshantering och samhällsviktiga verksamheter Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen Risk- och händelseanalyser Identifierade åtgärder Kontinuitetshantering och samhällsviktiga verksamheter Åtgärder på kort sikt

58 Åtgärder på lång sikt Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen Risk- och händelseanalyser Figurförteckning Figur 1: Organisation Region Östergötland... 6 Figur 2: Kartläggningen utgör underlag till tre olika uppdrag inom säkerhetsområdet... 8 Figur 3: Ordmoln över verksamheternas kritiska beroenden Figur 4: Andel av verksamheterna som tagit fram reservrutiner, bedömer att de behöver rutiner eller som inte ser dem som relevanta Figur 5: Ordmoln över verksamheternas kritiska leveranser

59 1 Inledning Region Östergötlands Risk- och sårbarhetsanalys för mandatperioden ska, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift om landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:4), skriftligen redovisas till Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Länsstyrelsen senast den 31 oktober År 2013 fick MSB ett regeringsuppdrag att utifrån den strategi som myndigheten redovisade 2011, ta fram en handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet [1]. Myndighetens målsättning är att alla samhällsviktiga verksamheter på lokal, regional och nationell nivå ska ha integrerat ett systematiskt säkerhetsarbete senast år Syftet är att skapa ett resilient samhälle med en förbättrad förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och återhämta sig från allvarliga störningar. En stor del av Region Östergötland verksamheter är samhällsviktiga verksamheter. Ett systematiskt säkerhetsarbete är en kontinuerlig process och ett grundläggande skydd av samhällsviktig verksamhet. Det systemetiska säkerhetsarbetet innehåller i huvudsak tre olika delar: Riskhantering - Att bearbeta, värdera, hantera och kontrollera risker inom Region Östergötlands verksamheter. Kontinuitetshantering - Planering för att kunna upprätthålla Region Östergötlands verksamheter och processer för att skapa nödvändig förmåga oavsett händelse. Hantering av inträffade händelser - Exempelvis incidenthantering, uppföljning av allvarlig händelse, händelseanalyser och avvikelserapportering. Då kontinuitetshantering och skydd av samhällsviktig verksamhet är viktiga områden inom det systematiska säkerhetsarbetet och utifrån de nya kraven från MSB, har Region Östergötland fokuserat särskilt på dessa områden i Risk- och sårbarhetsanalysen för mandatperioden Region Östergötland I kommande avsnitt ges en kort beskrivning av Östergötlands län och Region Östergötlands roll, ansvarsområde och organisation. 2.1 Östergötlands län Östergötland är Sveriges fjärde största län med tretton kommuner och cirka invånare. Östergötland omfattar till ytan drygt km². Här finns landsbygd och storstad, skärgård och skogsbygd samt ett variationsrikt kultur- och näringsliv. Mer än hälften av östgötarna bor i Linköping och Norrköping, som ligger ungefär fyra mil från varandra. I Östergötland finns flera stora vägar och järnvägsnät med omfattande person- och godstrafik inklusive transporter med farliga ämnen. Väg och järnvägsnätet löper på flera ställen genom eller nära tättbebyggda områden. Det finns tre flygplatser, varav två med internationell trafik. Norrköpings hamn är en av landets till ytan största hamnar. Där sker det bland annat transporter av farliga ämnen. Ett flertal produktionsanläggningar inom länet omfattas av lagstiftning angående hantering och transporter av farliga ämnen [2]. Under året genomförs flera stora evenemang som samlar en större mängd människor, bland annat sommaroch musikfestivaler samt olika sportevenemang. 5

60 2.2 Region Östergötlands roll och ansvarsområde Region Östergötlands uppdrag är att erbjuda invånarna i Östergötland en bra hälso- och sjukvård, där även tandvård ingår, samt att leda den regionala utvecklingen. Hälso- och sjukvården i länet består av närsjukvård och specialistsjukvård. Inom närsjukvården finns cirka 40 vårdcentraler som antingen är regiondrivna eller privata, och som drivs på uppdrag av Region Östergötland. Specialistsjukvården finns på Region Östergötlands tre sjukhus; Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Lasarettet i Motala. Inom den högspecialiserade vården har Region Östergötland ett region- och riksansvar. Det innebär att Region Östergötland tar emot patienter från sydöstra sjukvårdsregionen och från hela landet för den vården. Regionen leder utvecklingsarbetet för en långsiktig och hållbar utveckling i regionen genom sitt ansvar för regionala uppgifter och uppdraget att genomföra åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, kompetensförsörjning, företagande, besöksnäring, kultur, folkbildning och folkhälsa. Regionen är huvudman för all kollektivtrafik i länet och har rollen att som regional kollektivtrafikmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik i länet. Regionens uppdrag regleras av kommunallagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, patientlagen, lagen om kollektivtrafik, lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt annan lagstiftning som är relevant för verksamheten. 2.3 Organisationen i Region Östergötland Figur 1: Organisation Region Östergötland Region Östergötlands verksamheter är organiserade i ett 15-tal olika produktionsenheter. Fyra av enheterna ansvarar för närsjukvården med cirka 40 vårdcentraler runt om i länet, samt ett närsjukvårdscentrum i 6

61 Finspång. Fem av enheterna ansvarar för den specialiserade vården, som är länsövergripande. Den specialiserade vården ges vid regionens tre sjukhus. Folktandvården har ett 40-tal kliniker för allmäntandvård, specialisttandvård och sjukhustandvård i Östergötland. Utöver de verksamheter som arbetar med vård finns fem stöd- och serviceenheter, som ger stöd åt och utvecklar regionens samlade verksamhet. Region Östergötland deltar också i ett antal samverkansorganisationer och är huvudman för Lunnevads folkhögskola och Naturbruksgymnasiet med utbildningsverksamhet i Norrköping och Linköping. Flera privata vårdgivare bedriver hälso- och sjukvård på uppdrag av Region Östergötland, till exempel Falck Ambulans AB och Ambulanssjukvården i Östergötland AB som driver ambulanssjukvården. Aleris är en annan privat vårdgivare som bland annat bedriver specialistvård vid Lasarettet i Motala. 3 Kontinuitetshantering inom Region Östergötland Kontinuitetshantering är ett förebyggande arbete som samtliga verksamheter inom Region Östergötland har i uppdrag att genomföra för att säkerställa patientsäkerheten. Målet är att skapa robusthet så att kritiska aktiviteter fungerar på en acceptabel nivå trots vardagliga, planerade och oplanerade störningar och avbrott som kan påverka vården. Utgångspunkten är att under alla omständigheter säkerställa patientsäkerheten i vården. Kontinuitetshanteringen är en av grundpelarna i regionens systematiska säkerhetsarbete och ska genomföras i alla verksamheter. Kontinuitetshanteringen ska vara en integrerad del i verksamheternas arbete med säkerhets- och patientsäkerhetfrågor och resultatet ska bilda en helhet som leder till en säker och robust sjukvård. 3.1 Metod för kontinuitetshantering Region Östergötland har anpassat en kontinuitetshanteringsmetod till den egna organisationen. Projektet startade 2011 på uppdrag av den dåvarande landstingsledningen. Varje centrum utsåg ett antal kontinuitetslotsar som utbildades i metoden och som ska utgöra stöd till de egna verksamheterna i metod och i genomförande av kontinuitetsplanerna. Metoden har arbetats fram successivt och kompletterats med mallar, checklistor och tips i en lotshandbok som nu är grunden till de lotsutbildningar som hållits årligen sedan Konsekvensanalysen ingår som en viktig del i kontinuitetshanteringen. I konsekvensanalysen identifieras verksamheternas kritiska aktiviteter, vilka delaktiviteter som stödjer dessa och vilka kritiska beroende som finns av infrastruktur och leverantörer. Utifrån konsekvensanalysen går verksamheten systematiskt igenom de områden som behöver ses över eller stärkas på olika sätt. Kontinuitetshanteringsarbetet kan mynna ut i olika typer av åtgärder, till exempel att utarbeta eller komplettera reservrutiner, säkerställa att medarbetare har relevant utbildning eller att se över ett avtal med en leverantör. Tillsammans utgör reservrutiner, avtal och annat som bedöms nödvändigt, stommen i verksamhetens kontinuitetsplan. Verksamhetschefen ansvarar för att kontinuitetsplanen är känd hos alla medarbetare, att den revideras vid behov och att den följs upp årligen via regionens verktyg för egenkontroll, riskhanteringscheck (RH-check). 7

62 4 Arbetsprocess och metod I kommande avsnitt beskrivs den arbetsprocess och metod som använts i arbetet med Region Östergötlands Risk- och sårbarhetsanalys för Arbetsprocess RSA Region Östergötland har inom ramen för Region Östergötlands Risk- och sårbarhetsanalys genomfört en heltäckande kartläggning för att identifiera regionens samtliga samhällsviktiga verksamheter och för att säkerställa att samtliga verksamheter arbetar med sin kontinuitetshantering på ett systematiskt sätt. Figur 2: Kartläggningen utgör underlag till tre olika uppdrag inom säkerhetsområdet Kartläggningen utgör underlag för tre olika uppdrag som samordnades genom en datainsamling i syfte att minska störningarna för verksamheterna i så stor utsträckning som möjligt. Kartläggningen gjordes genom en enkätundersökning som skickades ut till samtliga enheter inom regionen, inklusive stödcentrum och regionens skolor. Kollektivtrafikutövaren Östgötatrafiken inkluderades i undersökningen genom ett separat dialogmöte där enkätens frågor diskuterades muntligt. Enkäten syftade också till att identifiera kritiska beroenden för regionens samhällsviktiga verksamheter och till att kartlägga förekomsten och kännedomen om katastrofplaner i verksamheterna. För att säkerställa att enkäten gav svar på rätt frågor involverades en expert på enkätdesign och en statistiker i formuleringen av frågorna. 8

63 Arbetet har bedrivits i en arbetsgrupp enligt följande process: 1. Studier av lagar, föreskrifter och riktlinjer 2. Studier av Risk- och sårbarhetsanalyser inom andra landsting och regioner 3. Studier av tidigare genomförda Risk- och sårbarhetsanalyser inom Landstinget i Östergötland 4. Formulering av enkätfrågor 5. Programmering och utskick av enkät 6. Analys av enkätsvar 7. Genomgång och kvalitetssäkring av resultat med respektive produktionsenhetschef 8. Analys av kvalitetssäkrade data 9. Identifiering av risker och sårbarheter 10. Formulering av slutsatser och framgångsfaktorer 11. Förmågebedömning 12. Formulering av åtgärder genom workshops i arbetsgruppen och i lotsnätverket, samt i Region Östergötlands Säkerhetsgrupp och Säkerhetsråd. 13. Återkoppling och intern information till chefer och medarbetare. 4.2 Metod Följande avsnitt beskriver den metod som användes för att genomföra den regionsövergripande kartläggningen Enkätdesign En digital enkät togs fram i enkätverktyget Webropol. Enkäten bestod av 13 frågor om kontinuitetshantering, katastrofplaner och frågor som syftar till att identifiera samhällsviktiga verksamheter. Samtliga frågor krävde svar och kompletterades med ett fritextfält för möjligheten att kommentera frågorna. Ett NEJ-svar på några av frågorna gjorde att ett antal följdfrågor inte var relevanta och därför inte behövde besvaras. Frågor och svarsalternativ togs fram i samarbete med en expert på enkätdesign och en statistiker inom Enheten för hälsoanalys. Enkäten i sin helhet återfinns i bilaga Datainsamling I slutet av oktober 2014 mailades enkäten ut till samtliga vårdenhetschefer eller personer med motsvarande position inom hela Region Östergötland (dåvarande Landstinget i Östergötland), drygt 300 personer. Produktionsenhetschefer och verksamhetschefer fick detaljerad information om kartläggningen via mail innan enkäten skickades ut till vårdenhetscheferna. Verksamhetscheferna ansvarade för att enkäten besvarades av deras enhetschefer senast den 17 november Efter sista svarsdatum ringde personer från arbetsgruppen upp de respondenter som ännu inte hade svarat, cirka 90 personer, med målsättningen att få in svar från samtliga respondenter. I den här processen ströks respondenter från listan som exempelvis samarbetat med närliggande enheter och därför svarat gemensamt med någon eller flera andra respondenter. På kliniker där vårdenheterna har kontinuitetshanterat tillsammans kan det alltså ha inkommit ett gemensamt svar för hela kliniken, och i andra fall, flera nästan identiska svar från samtliga enheter inom en klinik. Målsättningen har varit att få in åtminstone ett svar per klinik. Efter dessa justeringar kom svarsfrekvensen upp till 92 procent för hela Region Östergötland Analys av resultat Rådata från enkätundersökningen sammanställdes och analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Efter den första sammanställningen av resultatet genomfördes under januari månad dialogmöten med alla produktionsenhetschefer, det vill säga cheferna för respektive centrumenhet inom Region Östergötland, och stabsmedarbetare med delegerat uppdrag från produktionsenehetschefen. Syftet med dessa dialoger var att informera centrumledningen om resultatet för det egna centrumet, stämma av statusen för kontinuitetshanteringen inom centrumet, samt att stämma av centrumets samhällsviktiga verksamheter som identifierats utifrån svaren i enkäten. Dialogerna gav möjligheten att kvalitetssäkra resultatet och få centrumledningens bedömning och klassificering av de enheter (8 procent) som saknade svar från datainsamlingen. Tveksamma enkätsvar 9

64 diskuterades gemensamt och vissa klassificeringar justerades under mötet. Produktionsenhetschefen fick efter dialogmötet signera och godkänna resultatet för sin produktionsenhet. Genom dessa dialoger blev kartläggningen av regionens samhällsviktiga verksamheter och statusen för verksamheternas kontinuitetshantering heltäckande för hela Region Östergötland. Efter genomförda dialoger utfördes nya analyser på det uppdaterade dataunderlaget och de slutliga resultaten publicerades internt på intranätet, samt återfördes till chefslinjen och presenterades i berörda forum. 4.3 Deltagare I arbetsgruppen för Region Östergötlands Risk- och sårbarhetsanalys har följande roller ingått: Beredskapssamordnare Miljö- och säkerhetschef Säkerhetsstrateg Verksamhetsutvecklare säkerhet Säkerhets- och miljöcontroller Kartläggningen har skickats ut till samtliga vårdenhetschefer eller personer med motsvarande roll inom Region Östergötland, både i vårdande verksamheter och i stöd- och serviceverksamheter, samt till regionens skolor. Resultatet har därefter stämts av med regionens produktionsenhetschefer och stabsmedarbetare med delegerat uppdrag från produktionsenehetschefen. Östgötatrafiken, som driver kollektivtrafiken inom Region Östergötland har deltagit i kartläggningen genom att vi har intervjuat den trafikoperativa chefen inom Östgötatrafiken vid ett separat dialogmöte. 4.4 Underlag Som underlag till denna rapport har följande dokument använts: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om landstings risk- och sårbarhetsanalyser, MSBFS 2015:4. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landsinget i Östergötland (Dnr: LiÖ ) Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen inom Landstinget i Östergötland Katastrofmedicinskt centrum, E. Kristdal, E. Bengtsson, A. Bergström (Dnr: LiÖ ). Riskbild Östergötland Länsstyrelsen, J. Knuthammar, R. Wenemark. Riskbild Östergötland. Skydd, undsättning och vård, K. Palmblad, R. Wenemark. Sammanställning av kvarstående åtgärder från övergripande Risk- och sårbarhetsanalyser, Händelseanalyser och Förmågeanalyser utförda i Landstinget i Östergötland under Rådata från kartläggning RSA, november Avgränsningar Följande avsnitt beskriver och motiverar de avgränsningar som gjorts inom ramen för denna Risk- och sårbarhetsanalys Speciella verksamheter Risk- och sårbarhetsanalysen startades upp under hösten 2014 och kartläggningen täcker in samtliga verksamheter inom Region Östergötland. Det finns en viss problematik kring att utforma frågorna i en enkät så att de passar alla olika typer av verksamheter som bedrivs inom regionen. Därför genomfördes exempelvis en intervju med kollektivtrafikutövaren Östgötatrafikens trafikoperativa chef, istället för att han fick besvara enkäten. Inom Östgötatrafiken används andra begrepp för krishantering och reservrutiner och därför valdes intervju för att på ett bättre sätt kunna förklara och jämföra begrepp och på så sätt undvika missförstånd. 10

65 4.5.2 Kulturverksamheter Region Östergötland bedriver även kulturell verksamhet och är tillsammans med Linköpings kommun huvudman för stiftelsen Östergötlands Länsteater. Då kartläggningen syftade till att kartlägga regionens samhällsviktiga verksamheter enligt två uppsatta kriterier (se avsnitt 5.1) gjorde arbetsgruppen på förhand en bedömning att Länsteatern i Östergötland inte är samhällsviktig inom ramen för något av de två kriterierna. Av denna anledning valdes att inte inkludera Östergötlands Länsteater i enkätundersökningen. Diskussioner har ändå förts kring verksamheten ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv Privata vårdgivare Eftersom de privata vårdgivare som Region Östergötland samarbetar med idag inte har krav på sig om kontinuitetshantering i aktuella avtal, har vi valt att inte ta med dem i kartläggningen som specifikt ställer frågor om genomförandet av kontinuitetshanteringsmetoden. Privata vårdverksamheter i Region Östergötland ingår inte i den genomförda kartläggningen. Detta trots att delar av verksamheterna är samhällsviktiga. Kartläggningen har i första hand fokuserat på de verksamheter som drivs direkt av Region Östergötland Kvalitet Kartläggningen ställer inga frågor kring kontinuitetsplanernas innehåll och kvalitet. Svaren speglar endast enhetschefernas subjektiva bedömningar av nuläget, vilket ger en första indikation av hur långt verksamheterna kommit med sin kontinuitetshantering. I kontinuitetshanteringsarbetet har verksamheterna följt den framtagna metoden och fått stöd av kontinuitetslotsar, vilket ger en viss kvalitetssäkring av kontinuitetsplanerna. 5 Samhällsviktig verksamhet inom Region Östergötland Som en del av arbetet med Risk- och sårbarhetsanalysen ingår att identifiera Region Östergötlands samhällsviktiga verksamheter. 5.1 Kriterier för Samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap definierar samhällsviktig verksamhet utifrån följande två kriterier (MSBFS 20015:4): En samhällsviktig verksamhet är en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: - Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. - Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Villkoren är mycket övergripande och svåra att applicera direkt på den verksamhet som bedrivs inom Region Östergötland. Därför kompletterades, i samråd med MSB, dessa villkor med två kriterier som är mer konkretiserade och bättre anpassade till regionens vårdande verksamheter. Resultatet blev två påståenden som har använts för att identifiera samhällsviktiga verksamheter inom regionen. Samhällsviktiga verksamheter inom Region Östergötland är: 1. Verksamheter som inte kan avbrytas under tre timmar utan att det riskerar liv eller riskerar att allvarligt skada individers hälsa. 2. Verksamheter som har en avgörande roll i hantering av en redan uppkommen kris i samhället. 11

66 Arbetsgruppen valde att i samråd med MSB sätta gränsen för ett avbrott i verksamheten till tre timmar för att göra en avgränsning. I det längre perspektivet (3 dygn, 1 vecka) kan fler verksamheter anses vara samhällsviktiga. Tretimmarsperspektivet passar också bra, eftersom regionens metod för kontinuitetshantering i första hand har fokuserat på avbrott runt 2-3 timmar. För att identifiera regionens samhällsviktiga verksamheter fick vårdenhetschefen svara på följande två frågor i enkäten: 1. Hur länge bedömer du att din verksamhet helt kan avbrytas utan att det riskerar liv eller att det allvarligt skadar individers hälsa? (Här menas ett totalt avbrott av verksamhetens drift - både avseende maskinell utrustning och personalens arbete). Mindre än 3 minuter Mindre än 3 timmar 3 dygn 1 vecka eller mer 2. Anser du att din verksamhet har en avgörande roll i hanteringen av en inträffad kris i samhället? Ja Nej Vet ej Identifierade samhällsviktiga verksamheter är alltså de verksamheter som inte kan avbryta sin verksamhet i mer än tre timmar och/eller har en avgörande roll i hanteringen av en inträffad kris. I första frågan får vi dessutom möjlighet att identifiera de mest kritiska verksamheterna, det vill säga de verksamheter som inte klarar ett avbrott av verksamheten i tre minuter. Samtidigt ger det en acceptabel avbrottstid på de verksamheter som inte är samhällsviktiga inom tretimmarsperspektivet. 5.2 Identifierade samhällsviktiga verksamheter Kartläggningen har gett en heltäckande bild över Region Östergötlands samhällsviktiga verksamheter och visar att 48 procent av regionens verksamheter är samhällsviktiga enligt något eller båda av de två uppsatta kriterierna i avsnitt 5.1. Tolv procent av regionens verksamheter utgör samhällsviktiga verksamheter som inte klarar ett avbrott på tre minuter, vilka vi kallar treminutersverksamheter, eller 24/7-verksamheter och akutverksamheter. Bland de samhällsviktiga verksamheterna återfinns akut- och specialistvård, men även vårdcentraler med ett utsatt läge, ofta vårdcentraler som ligger långt från närmaste sjukhus. Dessutom har ett antal enheter inom stödcentrumen klassats som samhällsviktiga, samt två funktioner inom kollektivtrafiken. Samtliga samhällsviktiga verksamheter och detaljerade data finns dokumenterade i ett separat dokument. 6 Kritiska beroenden inom Region Östergötland Enligt MSB är kritiska beroenden sådana beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera [1]. De karakteriseras av att ett bortfall eller en störning i leveransen relativt omgående leder till funktionsnedsättningar i verksamheten som kan få allvarliga konsekvenser. Den samhällsviktiga verksamheten inom Region Östergötland har ett antal kritiska beroenden, det vill säga leveranser eller funktioner som måste fungera för att verksamheten ska kunna genomföra sitt uppdrag. I kartläggningen har varje verksamhet fått redogöra för sina kritiska beroenden. Dels genom att i fritextsvar lista sina kritiska beroenden och dels genom att ange för vilka områden verksamheterna har tagit fram reservrutiner. Resultatet av fritextsvaren illustereras här med hjälp av ett ordmoln där de mest frekvent förekommande orden från samtliga fritextsvar genererar störst text: 12

67 Figur 3: Ordmoln över verksamheternas kritiska beroenden Här ser vi tydligt att IT, el, medicinska gaser, vatten, telefoni, läkemedel, personal, transporter och logistik är områden där stora delar av verksamheten har identifierat sina kritiska beroenden. Resultatet visar att ett tydligt samband mellan identifierade kritiska beroenden och de områden inom vilka verksamheterna har tagit fram reservrutiner i sin kontinuitetshantering. Diagrammet nedan redovisar svar från enheter inom regionen som påbörjat eller som är klara med sin kontinuitetshantering. De gröna staplarna visar andel verksamheter som har tagit fram reservrutiner inom varje område. De röda staplarna är kritiska, då de visar hur stor del av verksamheterna som inte har, men som identifierat att de faktiskt bör ha reservrutiner inom området. De grå staplarna visar andel av verksamheterna som anser att reservrutiner inom det aktuella området inte är relevanta för verksamheten. Här har ingen kvalitetssäkring gjorts vilket betyder att det ändå kan finnas rutiner som är viktiga att ta fram trots att den initiala bedömningen visar att det inte är relevant. Figur 4: Andel av verksamheterna som tagit fram reservrutiner, bedömer att de behöver rutiner eller som inte ser dem som relevanta I enkäten ställdes frågan om enheten levererar någon tjänst eller produkt som andra verksamheter är kritiskt beroende av. De flesta samhällsviktiga verksamheter är samhällsviktiga för att de levererar en tjänst eller en funktion som andra verksamheter eller samhället är kritiskt beroende av. Det gäller exempelvis akutverksamheter, röntgen och laboratorier. Även här får ett ordmoln illustrera fritextsvaren: 13

68 Figur 5: Ordmoln över verksamheternas kritiska leveranser Här framträder leveranser som röntgenundersökningar, operationer, dialysbehandlingar, specialistkompetens och undersökningar tydligt, men även leveranser från regionens stödcentrum som exempelvis el, webb och IT-system. Alla samhällsviktig verksamheter identifierar sina egna kritiska beroenden och kritiska leveranser i sitt kontinuitetshanteringsarbete. 7 Riskbedömning Region Östergötland Det finns en rad områden i regionen som kan har stort inflytande på hälso- och sjukvårdens funktion, kapacitet och förmåga. Vi har i denna rapport baserat vår riskbedömning på arbetet i ett gediget samverkansprojekt mellan länets stora samhällsaktörer - dåvarande Landstinget i Östergötland, Länsstyrelsen, kommuner, myndigheter, näringslivet och andra organisationer - projekt Riskbild Östergötland. 7.1 Riskidentifiering Under perioden arbetade man i projekt Riskbild Östergötland med att identifiera hot och risker i Östergötlands län. Arbetet inleddes på uppdrag av det Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor (tidigare Regionalt Krishanteringsråd). År 2006 utkom slutrapporten för detta arbete [5]. De hot och risker som identifierades för Östergötland i delprojekt Skydd, undsättning och vård [6] är fortfarande aktuella och tänkbara risker för Region Östergötland under perioden I tillägg till identifierade risker i Riskbild Östergötland har regionen de senaste åren identifierat nya risker kring social oro, kopplat till utsatta bostadsområden med utanförskap och gängkriminalitet. Den sociala oron skapar nya utmaningar och risker för regionens verksamheter som ska möta och vårda patienter från dessa utsatta grupper. Inom Region Östergötland arbetar man både långsiktigt och kortsiktigt med dessa frågor. 14

69 Tabellen nedan visar det resultat som redovisades i delprojekt Skydd, undsättning och vård. De fem extraordinära händelserna som bedöms som mest allvarliga inom respektive samverkansområde är markerade med fet stil. De mest sannolika är markerade med kursiv stil och de som är både allvarliga och sannolika är därav markerade med fet och kursiv stil. I tabellen har vi färgmarkerat de händelser analyserats djupare i riskanalysen i avsnitt Skydd, undsättning och vård Nr (från rapport) Händelse 22. Stora bränder (stor påverkan på samhället, miljö, hälsa och egendom) 23. Kärnkraftolycka 24. Publika evenemang (spårar ur, häftigt tryck) 25. Demonstration (stor, häftig) 26. Oväder (Lång tid/stor omfattning) 27. Jordskred (Stor omfattning) 29. Utslagen vattenförsörjning 30. Tankbåtshaveri (olja, skärgården) 31. Bombattentat (terror, sabotage) 32. Elbortfall (mer än 6 timmar eller/och hela länet) 33. Kemikalieolycka (stor, industri) 34. Farligt gods, transportolycka 35. Helt oväntad/osannolik händelse/olycka 36. Rykten som leder till panik 37. Olycka utomlands (med inblandade östgötar) 38. Flera samtidiga mindre händelser 39. Pandemi 40. Stora transportolyckor 41. Stor flyktingström Tabell 1: Händelser som identifierats och analyserats i Riskbild Östergötland. 15

70 7.2 Riskanalys Utifrån de identifierade riskerna som redovisas i avsnitt 7.1 har tre scenarion analyserats vidare i regionens förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen. Arbetet beskrivs i kommande avsnitt Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen I den förmågebedömning som ska göras inom ramen för Risk- och sårbarhetsanalysen i enlighet med MSBFS 2015:4, genomför Region Östergötland sedan 2008 scenariobaserade förmågeanalyser med stöd av Emergo Train System (ETS ). Bakgrunden till analysen är att man vill ha en tydlig bild av den katastrofmedicinska förmågan i Region Östergötland. Den första förmågebedömningen gjordes 2008 och i Kris och katastrofmedicinska beredskapsplanen [7] står att förmågeanalysen ska genomföras vart fjärde-femte år. Förmågeanalysen ger en bild av hur många drabbade sjukvårdsorganisationen i Region Östergötland kan omhänderta vid en allvarlig händelse och tydliggör regionens gränssättande resurser. Syftet med analysen är också att påvisa eventuella brister i larm och/eller vårdkedja vid allvarlig händelse och ge förslag på förbättringar för den katastrofmedicinska beredskapen. Förmågeanalysen av den katastrofmedicinska beredskapen i Region Östergötland genomförs som en del av regionsen risk- och sårbarhetsanalys på uppdrag av Region Östergötlands Kris och Katastrofmedicinska Beredskapskommitté (Region Östergötlands KKB). Det är kommittén som följer upp och ansvarar för att de brister som identifieras i analysen blir åtgärdade. Resultatet från förmågeanalyserna utgör även underlag till Region Östergötlands Kris och katastrofmedicinska beredskapsplan [7]. År 2012 genomfördes den senaste förmågeanalysen av den katastrofmedicinska beredskapen inom Region Östergötland [4]. Analysen genomfördes som scenariobaserade simuleringsövningar utifrån tre olika typhändelser i regionens upptagningsområden. Händelserna är identifierade som potentiella risker i tabellen i avsnitt 7.1 ovan. Ett rasat mixertorn under musikfestival på Bråvalla i Norrköping lördag den 7/7 kl. 18:00. Simuleringen omfattade totalt etthundrasjuttio stycken drabbade, varav etthundratjugofyra blev patienter inom hälso- och sjukvården. Av dessa patienter var det tio stycken som var svårt skadade, tjugo stycken med lättare skador och nittiofyra stycken till synes utan skador. Skottlossning på Katedralsskolan i Linköping måndag den 28/5 kl. 14:00. Simuleringen omfattade totalt femtiosex patienter varav sexton svårt skadade patienter och fyrtio till synes oskadade. Brand på Regionpsykiatriska kliniken i Vadstena lördag den 4/6 kl. 18:00. Simuleringen omfattade total femton patienter varav fem svårt skadade och tio till synes oskadade. Detaljerad information om simuleringarna finns att läsa i rapporten som sammanställdes 2013 [4] Genomförda risk- och händelseanalyser Riskanalyser utgör en viktig del av regionens systematiska säkerhetsarbete. Regionen arbetar kontinuerligt med att försöka identifiera eventuella risker och sårbarheter i verksamheter och med att genomföra åtgärder för att hantera, förebygga och kontrollera dessa risker. Händelseanalyserna ger oss möjlighet att lära av redan inträffade händelser och lindra konsekvenserna ifall de skulle inträffa igen eller om möjligt helt förebygga att de inträffar igen. 16

71 Inom Region Östergötland har det under genomförts ett antal regionsövergripande risk- och sårbarhetsanalyser samt händelseanalyser. Riskanalys Landstingets organisation och högsta ledning 2007 Riskanalys Elförsörjning till landstingets anläggningar och verksamheter 2007 Riskanalys Vattenförsörjning till landstingets anläggningar och verksamheter 2008 Riskanalys Medicinsk gasförsörjning 2009 Riskanalys Katastrofmedicinsk beredskap 2009 Riskanalys Yttre miljöskydd 2009 Riskanalys Informationssäkerhet Riskanalys Tele/IT 2010 Riskanalys Oväntad bygghändelse som kan störa verksamhet på US 2012 Riskanalys Allvarliga hot och hot om våld, Vrinnevisjukhuset 2013 Riskanalys Riskanalys vatten, med avseende på smittat vatten 2014 Händelseanalys Elavbrott US Händelseanalys Elavbrott US Händelseanalys Larmrutiner i samband med brand på psykiatrisk vårdavdelning 2011 Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen 2008 Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen 2012 Dessutom pågår nu (mars 2015) de avslutande analyserna i en händelseanalys från det IT-avbrott som inträffade i november I tillägg till ovanstående regionsövergripande riskanalyser genomförs det inom Region Östergötland varje år ett stort anal mindre riskanalyser inom verksamheterna. Region Östergötland har även varit med och tagit fram en nationell handbok för Risk- och händelseanalyser, Riskanalys & Händelseanalys: Handbok för patientsäkerhetsarbete [8]. 8 Bedömning av Region Östergötlands generella krisberedskap Enligt de indikatorer som besvarats från bilaga i MSBFS 2015:4 och som redovisas i bilaga 2, görs bedömningen att Region Östergötlands generella krisberedskap är god. 17

72 9 Identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom Region Östergötland Region Östergötlands har ett ansvar att säkerställa att regionens samhällsviktiga verksamheter fungerar under alla omständigheter. I kartläggningen har regionens samhällsviktiga verksamheter och dess kritiska beroenden identifierats. Kontinuitetshanteringen skapar förutsättningar för att de samhällsviktiga verksamheterna ska kunna fullfölja sina uppdrag på en acceptabel nivå trots avbrott och störningar. Den skapar också förutsättningar för att verksamheterna ska vara väl rustade och kunna minimera konsekvenserna och återgå till normal drift så snart som möjligt när ett avbrott, en störning eller en allvarlig/ extraordinär händelse väl inträffar. Därför är den viktigaste åtgärden efter denna kartläggning att se till att alla identifierade samhällsviktiga verksamheter genomför sin kontinuitetshantering och färdigställer och förankrar sina kontinuitetsplaner under Identifierade sårbarheter och brister De sårbarheter och brister som upptäckts i regionens arbete med kontinuitetshantering, förmågeanalysen och i regionens genomförda risk- och händelseanalyser redovisas i avsnitt Kontinuitetshantering och samhällsviktiga verksamheter Kartläggningen över Region Östergötlands samhällsviktiga verksamheter och kontinuitetshantering visar att: Det finns samhällsviktiga verksamheter (29 procent) som ännu inte påbörjat sin kontinuitetshantering. Kommentar: Alla verksamheter inom Region Östergötland ska kontinuitetshantera enligt den metod som är framtagen inom regionen och det är extra viktigt att verksamheter som klassas som samhällsviktiga inom tretimmarsperspektivet kommer igång med arbetet så snart som möjligt. Privata vårdgivare inom Region Östergötland omfattas idag inte av kravet på kontinuitetshantering. Kommentar: Flera av de verksamheter som drivs av privata vårdgivare är samhällsviktiga verksamheter som bör omfattas av kravet på kontinuitetshantering. Ledningens och chefernas ansvarstagande och engagemang på alla nivåer i regionen är avgörande för genomförandet av kontinuitetshanteringen. Parallella trender kan ses i andra verktyg t.ex. i verksamheternas egenkontroll (RH-check och avvikelsehantering). Detta kan tyda på att statusen för kontinuitetshanteringen speglar verksamhetens lokala säkerhetskultur. Kommentar: På centrum där centrumledningen tydligt visar att kontinuitetshantering ska prioriteras och signalerar till chefer att de här frågorna är viktiga, är det en mycket högre genomförandegrad. Verksamheter som inte påbörjat sin kontinuitetshantering genomför i mindre utsträckning även sin egenkontroll inom området. Landstingsledningens budskap har delvis varit otydligt. Fastställda riktlinjer finns, men har inte kommunicerats tydligt och det saknas reella incitament och påföljder på organisationsnivå för att genomföra metoden inom given tidsram. Kommentar: Klara direktiv från ledningsnivå och mätbara mål är en förutsättning för att lyckas med implementeringen av metoden. En mängd verksamheter saknar reservrutiner inom flera huvudområden, samtidigt som de själva gör bedömningen att de bör ha reservrutiner inom dessa områden. Det gäller bland annat områden som personal, nyckelkompetenser, tvätteri, vatten, läkemedel m.fl. 18

73 Kommentar: Att verksamheterna själva identifierar ett behov av att ta fram reservrutiner som idag inte finns framme ska tas på allvar. Det är exempelvis ur patientsäkerhetssynpunkt mycket viktigt att säkerställa att verksamheterna har tillgång till utbildad personal under alla delar av året, liksom det är viktigt att säkerställa tillgången till läkemedel. Det är verksamhetschefens ansvar att saknade rutiner arbetas fram så snart som möjligt. Centrum som har kommit långt i sin kontinuitetshantering saknar ofta strategi och ansvarsfördelning för förvaltningsfasen av arbetet med metoden. Det saknas rutiner för förankring av resultat, löpande uppföljning, och återkommande revidering av kontinuitetsplanen. Kommentar: Kontinuitetshanteringen är inget avgränsat arbete utan ska ses som en fortlöpande process. En identifierad risk för hela Region Östergötland är att det inom många försörjningsområden saknas reservrutiner och kontinuitetsplaner hos stödcentrumen. Detta gör att vårdverksamheternas reservrutiner inte är robusta i praktiken. Kommentar: Ett tydligt exempel är reservrutiner för vatten, där 60 procent av verksamheterna anger att de har reservrutiner för avbrott i vattenförsörjningen eller för kontaminerat vatten. Det finns dock ännu ingen fastlagd plan hos den ansvariga stödenheten hur de ska förse verksamheterna med dricksvatten om vattnet är kontaminerat. I själva verket är alltså delar av verksamheternas reservrutiner för vatten ofärdig och oanvändbara, eftersom verksamheterna väntar på besked om hur vattendistribueringen ska gå till. Det finns ett tydligt glapp i kommunikation och ansvarstagande mellan vårdverksamheter och stödverksamheter. Kommentar: Vårdverksamheterna måste bli bättre på att ställa krav mot stödverksamheterna på samma sätt som stödverksamheterna måste bli bättre på att göra analyser kring vårdverksamheternas behov och också på att kommunicera vad vårdverksamheterna egentligen kan förvänta sig och därmed måste anpassa sig efter när de tar fram sina reservrutiner Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen Förmågeanalysen identifierade att antal brister utifrån de tre scenarion som simulerades (se avsnitt 7.2.1) i analysen. Bland annat identifierades behov ett av en regionsövergripande anhörigupplysning. Det visade sig också att vårdpersonalen hade bristfällig information om själva händelsen under alla tre simuleringarna. Utbildningsbehov och brister i rutiner på några områden är ytterligare exempel på identifierade brister i regionens förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen. Resultatet redovisas i sin helhet analysrapporten [4]. Resultaten används som en grund i planeringen och i förbättringsarbetet av den katastrofmedicinska verksamheten inom regionen Risk- och händelseanalyser Identifierade sårbarheter och brister utifrån de regionsövergripande risk- och händelsesanalyser som genomförts inom Region Östergötland (dåvarande Landstinget i Östergötland) under år har sammanställts i ett separat dokument. 19

74 10 Identifierade åtgärder De åtgärder som föreslås för regionens arbete med kontinuitetshantering, i förmågeanalysen och i regionens genomförda risk- och händelseanalyser redovisas i avsnitt Utifrån identifierade risker och sårbarheter bör en handlingsplan med åtgärder, ansvariga funktioner och tidplan arbetas fram Kontinuitetshantering och samhällsviktiga verksamheter Resultaten från RSA-kartläggningen utgör ett gediget underlag med tydliga indikationer på vad som bidrar till en god patientsäkerhet och kontinuitet i verksamheten. Resultaten pekar även tydligt på vad som behöver åtgärdas för att skapa en mer robust hälso- och sjukvård i Östergötland Åtgärder på kort sikt Prioritera genomförande av kontinuitetshantering i samhällsviktiga verksamheter Regionen har ett antal verksamheter som klassats som samhällsviktiga, där arbete med kontinuitetshantering ännu inte är påbörjad. Inom dessa verksamheter ska implementering av kontinuitetshantering prioriteras. Ta fram reservrutiner för identifierade kritiska beroenden Verksamheter som angivit att de saknar reservrutiner för vissa områden, men själva anger att de bör ha det, ska snarast komplettera sina kontinuitetsplaner med rutiner inom dessa områden. Säkerställ robusthet i hela leveranskedjan Det ska snarast tas fram rutiner inom stora försörjningsområden där generella reservrutiner saknas. Stödcentrumen ska erbjuda generella mallar för reservrutiner inom områden som kan utgöra underlag för verksamheternas lokala reservrutiner för exempelvis telefoni, el, vatten etc. Ställ krav på revison i samband med flytt till nya lokaler Lägg in revision av enhetens kontinuitetsplan som en punkt i checklistan vid lokalflytt (de som används inom bland annat Framtidens US och Vision 2020) Åtgärder på lång sikt Tydliggör ansvarsfördelning mellan vård och stödcentrum Fatta regionsövergripande beslut med tydlig gränsdragning för ansvaret mellan vårdverksamheter och stödcentrum. Tydliggör hur länge verksamheterna förväntas klara sig själva och inom vilket tidspann ordinarie infrastruktur kan förväntas vara tillbaka i drift. Sätt indikatorer för uppföljning av säkerhetsarbetet Fastställ indikatorer eller mätetal för uppföljning av kontinuitetshanteringen. Exempelvis att 100 procent av Region Östergötlands samhällsviktiga verksamheter ska ha en fastställd och internt kommunicerad kontinuitetsplan till 1 januari Integrering i existerande styrdokument Integrera kontinuitetshantering i organisationsövergripande styrdokument som rör patientsäkerhet, driftsäkerhet och arbetsmiljöfrågor. Anpassa riktlinjer för kontinuitetshanteringsmetoden till förvaltningsfas Formulera en organisatorisk modell för förvaltningsfas, kvalitetssäkring och uppföljning på varje centrumstab. Från centralt håll bör riktlinjer anpassas och i verksamheterna behöver rutiner etableras för löpande revidering och uppföljning. Säkerställ kompetens hos berörda ledningspersoner Integrera kontinuitetshantering i ledarskapsutbildningar och chefsmoduler inom hela Region Östergötland. Efterfråga kompetens på området vid rekryteringar och befordran. Krav på kontinuitetshantering för privata verksamheter Kommande upphandlingar ska innefatta krav på kontinuitetshantering även för privata verksamheter. Dessa verksamheter kommer då också att kunna inkluderas i kommande uppföljningar på området. 20

75 10.2 Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen Förmågeanalysen identifierade att antal brister utifrån de tre scenarion som simulerades i analysen (se avsnitt 7.2.1). Efter analysen har man systematiskt arbetat med att implementera och följa upp de åtgärdsförslag som arbetats fram. Bland annat pågår nu ett projekt för att skapa en regionsövergripande anhörigupplysning som ett direkt resultat av förmågeanalysen. På samma sätt pågår projektet Information vid allvarlig händelse för att snabbt nå ut med information om en händelse till verksamheter via regionens intranät. Åtgärderna hanteras och följs upp genom Region Östergötlands Kris och Katastrofmedicinska Beredskapskommitté. Pågående arbete och genomförda åtgärder redovisas och följs upp i ett separat dokument Risk- och händelseanalyser Region Östergötland arbetar systematiskt med att åtgärda och följa upp de brister som identifieras i genomförda analyser. Under 2014 gjordes en sammanställning och en uppföljning av alla identifierade sårbarheter och brister i de regionsövergripande risk- och händelsesanalyser som genomförts inom Region Östergötland under åren Pågående arbete och genomförda åtgärder följs upp och redovisas i ett separat dokument. Under hösten 2015 kommer det att genomföras ytterligare en uppföljning av genomförda analyser för att säkerställa att samtliga brister är hanterade. Referenser 1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om landstings risk- och sårbarhetsanalyser, MSBFS 2015:4. 2. Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete. Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet. ISBN: Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga Kemikalieolyckor, SFS 1999: Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen inom Landstinget i Östergötland Katastrofmedicinskt centrum, E. Kristdal, E. Bengtsson, A. Bergström. Diarienummer: LiÖ Riskbild Östergötland Länsstyrelsen i Östergötland, J. Knuthammar, R. Wenemark. 6. Riskbild Östergötland. Skydd, undsättning och vård, Länsstyrelsen i Östergötland, K. Palmblad, R. Wenemark. 7. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan. Region Östergötland. Diarienummer: LiÖ Riskanalys & Händelseanalys: Handbok för patientsäkerhetsarbete. Andra reviderade upplagan Socialstyrelsen. ISBN: Bilagor 1. Enkät - Kartläggning av landstingets kontinuitetshantering 2. Indikatorer för bedömning av regionens generella krisberedskap (från bilaga i MSBFS 2015:4) 21

76 Kartläggning av landstingets kontinuitetshantering Enkäten består av 13 övergripande frågor om din enhets kontinuitetsarbete, reservrutiner och katastrofberedskap. Den tar omkring minuter att besvara och vi behöver ditt svar senast den 17 november Dina svar sparas om du tillfälligt avbryter eller tar en paus. Du kan när som helst återgå till enkäten via din länk. Centrum: * Välj: 6 Avdelning/Enhet: 5 6 I vilken yrkesroll besvarar du den här enkäten? * Välj den yrkestitel som du tycker passar bäst alternativt fyll i din titel i textfältet. nmlkj Verksamhetschef (eller motsvarande) nmlkj Vårdenhetschef (eller motsvarande) nmlkj Vårdcentralschef nmlkj Kontinuitetslots nmlkj Administratör nmlkj Verksamhetsutvecklare nmlkj Annan Kontinuitetshantering Nu följer ett par frågor om er enhets kontinuitetshantering.