Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2011

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning Inledning Verksamhet Denna årsredovisning omfattar en kort beskrivning av hälso- och sjukvårdsnämndens interna aktiviteter samt nämndens ekonomiska bokslut. En samlad redovisning av landstingets insatser, verksamhetsresultat och måluppfyllelse görs i den årsredovisning som hälso- och sjukvårdsnämnden, gemensamt med landstingsstyrelsen, lämnar till landstingsfullmäktige. Hälso- och sjukvårdsnämndens aktiviteter Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har under år haft tio beslutssammanträden samt fyra kunskapssammanträden tillsammans med landstingsstyrelsen. De flesta beslutssammanträdena har inletts med att ledamöter i HSN och dess beredningar under förmiddagen fått information, oftast av uppföljningskaraktär. Ibland har det givits utrymme för gruppdiskussioner. Under eftermiddagen har HSN haft sitt beslutssammanträde. Kunskapssammanträdena har haft olika teman knutna till den årliga planerings- och uppföljningsprocessen bland annat redovisning av genomförda behovsanalyser. HSN har under år genom behovsstyrning arbetat med den inriktning som beskrivits i HSN:s verksamhetsplan. Ett viktigt inslag är behovsanalyserna som görs för utvalda sjukdoms-/behovsgrupper. Analyserna görs i allmänhet av tjänstemän under ledning av HSN:s samverkansberedningar och koordinerade med brukardialogsberedningarna. Under år har analyser genomförts inom områdena: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Barn och ungdomar depression och ångest Jämlik vård Äldre demens, depression och ångest Palliativ vård vid livets slutskede Under har en process genomförts som resulterat i beslut om överenskommelser med verksamheten inför Den process som föregått överenskommelserna tar sin utgångspunkt i de av HSN fastställda uppdragen; de under tidigare år beslutade samt de uppdrag HSN beslutade om i februari. Ett nytt inslag i behovsstyrningen sedan 2010 är dialogen kring och beslutet om resursfördelning där företrädare från såväl politik som verksamhet deltar. Med årets dialog som underlag lämnade landstingsdirektören förslag till resursfördelning som nämnden sedan beslutade om i september i samband med beslutet om överenskommelser. I treårsbudgeten beslutade landstingsfullmäktige tillföra hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ytterligare resurser för omfattande 60 miljoner kronor ramhöjande, samt 26,1 miljoner kr i engångsanslag. HSN har fördelat dessa medel enligt Tabell 1. 1

2 Område ramhöjande engångsmedel Cancer- och blodsjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Endokrina sjukdomar Psykisk ohälsa Hjärtsjukdomar Barn och ungdomar Neurologiska sjukdomar Öronsjukdomar Hudsjukdomar Mag- tarmsjukdomar Utomlänsvård Andningsorganens sjukdomar Ökad verksamhet inom nationella taxan och minskade statsbidrag Ögonsjukdomar Klinikläkemedel inom prioriterade grupper Vårdcentralsverksamhet Akutsjukvård Totalt Tabell 1: Hälso- och sjukvårdsnämndens satsningar (miljoner kronor) Därutöver har HSN av landstingsstyrelsen erhållit ytterligare medel 24 miljoner kronor särskilt riktade till Hjärt- och medicincentrum (LS 192/2010) samt 42 miljoner kronor (LiÖ -87) i form av obundet tillskott som bland annat satsats för att uppfylla vårdgarantin (se Tabell 6). Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar Beredningarna har på HSN:s uppdrag genomfört följande aktiviteter: Samordningsberedningen Beredningen har varit forum för diskussion i olika strategiska frågor inför ärendehantering i HSN. Återkommande fasta punkter har varit rapportering om övriga HSN-beredningars arbete, om regionvården och om aktiviteter inom Läns-SLAKO och Nätverket Hälsa och Demokrati. Även planering och uppföljning av kunskapssammanträden har varit en återkommande punkt på agendan. Beredningen för samverkan Beredningen för samverkan har under i sin roll som landstingets representation i Läns- SLAKO fortsatt sitt arbete med att tillsammans med länets kommuner leda utvecklingsarbetet inom de s k Äldre- och Barn- och ungdomsuppdragen. Man har också lett arbetet med att förbereda en kommande kommunalisering av viss hemsjukvård i länet. Läns- SLAKO leder också utvecklingsinsatser inom bl a psykiatri- och missbruks- och 2

3 Uppföljning beroendeområdena. Beredningen för samverkan har också följt arbetet i länets samordningsförbund för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Beredningen för behovsstyrning Beredningen för behovsstyrning har under lett arbetet med behovsanalyserna Äldre med cancersjukdomar, Röst-,språk-, tal- och sväljstörningar hos barn och ungdomar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn och unga, Kroniska sjukdomar som medför omfattande funktionsnedsättningar, samt det särskilda utredningsuppdraget Jämlik vård. Man har också genomfört uppföljningar inom områdena Ätstörningsvård och Rehabilitering. Beredningen har också lett och samordnat Beredningarna för brukardialog i deras arbete med att samla in patient- och anhörigerfarenheter inom de områden som varit föremål för behovsanalyser. Beredningarna för brukardialog De fem beredningarna för brukardialog har under året varit knutna till de behovsanalyser som genomförts. Brukardialogberedningarna har genomfört intervjuer med patienter/brukare och anhöriga. HSN:s verksamhetsplan har följts upp framförallt via: Månatliga delårsrapporter Landstingets årsredovisning Men även andra uppföljningsaktiviteter har haft mer eller mindre bäring på verksamhetsplanen: Inslag i kunskapssammanträden gemensamma med landstingsstyrelsen Redovisning av behovsanalyser Uppföljning av överenskommelser/avtal Olika redovisningar med uppföljningsinslag (t ex tillgänglighet) Dialogtillfällen med verksamhetsrepresentanter 3

4 Ekonomiskt resultat Sammanfattning I bokslut redovisas ett positivt resultat på 49 miljoner kr och detta är en förbättring med 29 miljoner kr jämfört med den senaste helårsbedömningen, baserad på delårsbokslutet t.o.m. oktober. Bokslut Resultat Helårsbedömning -10 Jan- okt Resultat Helårsbedömning -08 Jan-aug Resultat Regionsjukvård -2,2-2,0-1,6-2,0-2,3 Närsjukvård 24,5 8,6 22,3 8,6 20,8 Länsövergripande sjukvård 17,7 15,4 16,8 15,4 15,3 Utomlänsvård -17,5-23,0-22,2-23,0 2,0 Privata vårdgivare 51,0 20,0 50,1 20,0 45,2 Tandvård 3,6 4,0 8,1 4,0 7,6 Ambulanssjukvård och sjukresor -1,2 4,0 12,8 4,0 7,3 Smittskyddsverksamhet 1,9 0,0 3,9 0,0 4,1 Solidariskt finansierade läkemedel -11,4-3,5-4,3-3,5-2,0 Övrigt -17,3-3,5 22,0-13,5 18,0 Totalt 49,1 20,0 107,9 10,0 116,0 Tabell 2: Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat avvikelse mot budget (januari december ) Anledningen till överskottet är framför allt att målen för vård i rimlig tid inte uppnåtts av landstingets produktionsenheter och att därmed den målrelaterade ersättningen inte blivit utbetalad. Kostnaderna för privata vårdgivare har också blivit lägre än beräknat. Kostnaden för utomlänsvård är högre än budgeterat. HSN har sedan 2004 haft en försäkringslösning som får användas av produktionsenheter som har höga kostnader för utomlänsvård för bland annat transplantationer samt barnsjukvård. Under var dessa kostnader ca 18 miljoner kr högre än budgeterat. Bokslut HSN:s kostnader Bokslut 2010 HSN:s kostnader Bokslut 2009 HSN:s kostnader Bokslut 2008 HSN:s kostnader Regionsjukvård 526,2 507,3 443,3 393,5 Närsjukvård 4 064, , , ,7 Länsövergripande sjukvård 2 696, , , ,2 Utomlänsvård 188,2 188,4 180,5 162,5 Privata vårdgivare 408,6 413,0 283,9 243,1 Tandvård 234,7 232,2 226,7 230,9 Ambulanssjukvård och sjukresor 210,5 204,6 197,5 216,6 Smittskyddsverksamhet 39,8 36,6 34,7 33,9 Solidariskt finansierade läkemedel 93,6 78,1 77,2 80,4 Övrigt 132,1 124,3 70,0 38,7 Totalt 8 594, , , ,5 Tabell 3 : Hälso- och sjukvårdsnämnden - faktiskt utfall i miljoner kronor (indexuppräkning är 1,5 %) Figur 1 visar hur kostnaden för östgötarnas hälso- och sjukvård fördelar sig på de 4

5 huvudsakliga vårdområdena 1. Procentuell fördelning av kostnader för hälsooch sjukvård (inkl tandvård) 4% 2% 3% 10% 6% Regionsjukvård Närsjukvård 32% 43% Länsövergripande sjukvård Utomlänsvård Privata vårdgivare Figur 1 Fördelning av kostnaderna för hälso- och sjukvården - Landstinget i Östergötland De största andelarna står Närsjukvården för med 43 procent och den Länsövergripande sjukvården med 32 procent av kostnaderna för hälso- och sjukvård. Övrigt innefattar framförallt sjukresor, folkhälsoarbete och smittskyddsverksamhet. Kostnadsandelen för Privata vårdgivare utgör 10 procent och det är oförändrat jämfört med föregående år. De största förändringarna under året var att verksamhet för öppen psykiatrisk specialistvård för vuxna övergick i privat regi samt att Medicinskt Centrum Vårdcentral i Norrköping ökade sin andel av antalet listade. Detta har dock motverkats av en mindre produktion och därmed också utbetalning till privata vårdgivare som ersätts enligt nationella taxan. Figur 2 visar ett diagram över hur kostnaderna i privat regi förändrats mellan åren 2008 och Miljoner kr Specialistsjukvård Vårdcentralsverksamhet Ambulanssjukvård Tandvård Figur 2 Utvecklingen av kostnaderna för privata vårdgivare Nettokostnaden har beräknats utifrån den ersättning som hälso- och sjukvårdsnämnden betalar ut till vårdgivarna (8 594 miljoner kr kompletterad med produktionsenheternas resultat (-159 miljoner kr) = miljoner kr. 5

6 Regionsjukvård (till östgötar) Närsjukvård Den totala budgeten för regionsjukvård är 524 miljoner kr för. Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under. Den enda del som är rörlig är vissa sällan förekommande åtgärder som är särskilt dyra och som ersätts särskilt, 8,9 miljoner kr finns budgeterat för sådana kostnader. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger 2,2 miljoner kr över den budgeterade och det är en liten försämring jämfört med helårsbedömningen med ca -0,2 miljoner kr. Det är utfallet av den rörliga ersättningen, till vissa kliniker som överskridit den budgeterade. Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kr för och här ingår även kostnader för de privata vårdcentralerna. Kostnaderna för närsjukvård ligger 24,5 miljoner kr under den budgeterade nivån. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 194 miljoner kr är rörliga. Avvikelsen från budget består framför allt av rörliga ersättningar där målen inte uppfyllts och därmed inte betalats ut. Ca 7,4 miljoner kr är ersättning för mål och mått till vårdcentralerna där målen inte uppfyllts och inom närsjukvården är ca 10,9 miljoner kr att hänföra till besöksersättningar och målrelaterade ersättningar inom öppen specialistpsykiatri för vuxna samt för barn och ungdomar. Länsövergripande sjukvård Utomlänsvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under, endast 54 miljoner kr av miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Alla berörda produktionsenheter har inte nått upp till uppställda mål och därför inte fått sin rörliga ersättning utbetalt till fullo. Det är följande produktionsenheter som inte uppfyllt alla målen i avtalet med HSN och därför inte fått hela den rörliga ersättningen utbetald: Hjärt- och medicincentrum 3,9 miljoner kr för vård i rimlig tid, 2,5 miljoner kr för ökad tillgänglighet inom hudtumörprocessen samt 0,6 miljoner kr för registrering i cancerregister. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 5,9 miljoner kr för vård i rimlig tid. Sinnescentrum 3,5 miljoner kr för vård i rimlig tid. Barn- och kvinnocentrum 1,8 miljoner kr för graviditetsövervakning samt 0,1 miljoner kr för GCK-screening. Det medför att nämnden får ett överskott på 17,7 miljoner kr. Detta är en förbättring jämfört med helårsbedömningen med 2,3 miljoner kr. Den totala budgeten för utomlänsvård är 171 miljoner kr för. Kostnadsansvaret för det mesta av utomlänsvården är överflyttat till centrumnivå. Det som ligger kvar på nämnden är den akuta vården utan remiss och primärvården. Jämfört med samma period 2010 är kostnaderna för utomlänsvård ca 0,2 miljoner kr lägre om man bara ser till de delar som ligger kvar på nämnden. Totalt ligger nämndens kostnad för utomlänsvård ca 18 miljoner kr 6

7 högre än den budgeterade. Detta är en förbättring jämfört med helårsbedömningen med 5 miljoner kr. HSN har sedan 2004 haft en försäkringslösning som får användas av produktionsenheter som har höga kostnader för utomlänsvård för bland annat transplantationer samt barnsjukvård. Under var dessa kostnader ca 14 miljoner kr högre än budgeterat. Kostnaderna för utomlänsvård ute på landstingets produktionsenheter har ökat under året. Landstingets totala kostnader för utomlänsvård uppgår till ca 303 miljoner kr, jämfört med 2010 där kostnaderna uppgick till 295 miljoner kr så är det en ökning med cirka 3 procent. I Tabell 4 visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela landstinget, endast kostnader för oplanerad utomlänsvård och primärvård samt läkemedel förskrivna utomläns påverkar hälsooch sjukvårdsnämndens ekonomi. Bokslut (mkr) Bokslut 2010 (mkr) Förändring (mkr) Procentuell förändring jmf föregående år Oplanerad utomlänsvård och primärvård ,7% Läkemedel förskrivna utomläns ,1% Remitterad specialistvård utomläns ,0% Valfrihetsremiss ,7% Vård enligt vårdgarantin ,9% Summa utomlänsvård ,7% Privata vårdgivare Tandvård Tabell 4: Landstingets ekonomiska utfall avseende köpt utomlänsvård (mkr=miljoner kronor) (Källa: Agresso, ekonomidatalager) Den totala budgeten för privata vårdgivare (exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård) är 460 miljoner kr för Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger ca 51 miljoner kr under den budgeterade nivån. Delar av den vuxenpsykiatriska öppenvården privatiserades med start , vilket innebar att budgeten för privata vårdgivare utökades med ca 39 miljoner kr. Många privata vårdgivare har haft en lägre produktion under än tidigare år och därmed är kostnaderna lägre. Inför reserverades ca 20 miljoner kr i HSN:s budget för ersättning till nyetablerade privata vårdgivare som köpt sin lagetablering. Föreställningen var att de skulle producera mer besök än sina företrädare men något sådant har ännu inte skett. Jämfört med samma period 2010 är kostnaderna för privata vårdgivare cirka 4 miljoner kr lägre. Den totala budgeten för tandvård är 238 miljoner kr för. Utfallet för tandvården blev 235 miljoner kr, vilket är ca 3,6 miljoner kr lägre än det budgeterade. Detta är en liten försämring jämfört med helårsbedömningen med -0,4 miljoner kr. Huvudförklaringen till överskottet beror på att årskullarna för barn och ungdomar 3-19 år har minskat. I budgeten för tandvårdsområdet finns även avsatta projektmedel för tvärsektoriella 7

8 projekt inom områden med sämre tandhälsa. Dessa medel har under inte utnyttjats fullt ut. Ambulanssjukvård och sjukresor Smittskyddsverksamhet Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 209 miljoner kr för. Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är ca 1,2 miljoner kr högre än den budgeterade nivån och detta är en försämring jämfört med helårsbedömningen med -5,2 miljoner kr. Jämfört med 2010 är kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor ca 6 miljoner kr högre. Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 42 miljoner kr för. Kostnaderna avseende smittskyddsverksamhet är ca 2 miljoner kr lägre än den budgeterade nivån och detta är en förbättring jämfört med helårsbedömningen. Jämfört med 2010 är kostnaderna för smittskyddsverksamhet ca 3 miljoner kr högre. Solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel, mm är 82 miljoner kr för. Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger ca 11,4 miljoner kr över den budgeterade nivån och det är en försämring med -7,9 miljoner kr jämfört med helårsbedömningen. Jämfört med 2010 är kostnaderna för solidariskt finansierade läkemedel ca 16 miljoner kr högre. Under senare delen av 2010 ökade kostnaderna för de solidariskt finansierade läkemedlen och det är framför allt kostnaderna för blödarsjuka som uppvisar en stor ökning. Den består till viss del av ökade volymer men även en övergång till nya dyrare biologiska läkemedel. Kostnadsutvecklingen för läkemedel under var 2,9 procentenheter. Kostnadsökningen beror på både på pris- och volymförändringar varav volymökningen ligger på 1,4 procent. Kostnadsutvecklingen kan ställas i relation till uppräkningen av statsbidraget för läkemedel som uppgick till 0,5 procent. Landstinget i Östergötland är trots volymökningen ett av de landsting som har lägst kostnad per invånare. De mest kostnadskrävande områdena under var inom nervsystemet 261 miljoner kr och inom tumörer och rubbningar i immunsystemet 257 miljoner kr. I Tabell 5 redovisas totala kostnader för läkemedel för hela landstinget. 8

9 Bokslut (mkr) Bokslut 2010 (mkr) Förändring (mkr) Procentuell förändring jmf föregående år Receptförskrivna läkemedel ,7% - varav allmänläkemedel ,2% - varav fokusläkemedel ,6% - varav klinikläkemedel ,3% - varav solidariskt finansierade/ ofördelade ,7% preparat - varav recept särskild subvention ,4% Läkemedel via rekvisition ,7% Tabell 5: Landstingets ekonomiska utfall avseende kostnader för läkemedel (mkr=miljoner kronor)(källa: Cognos Power Play) Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 114 mkr. I övrigt finns ett flertal mindre poster som till exempel ersättning från Migrationsverket för asylsjukvård, bidrag till organisationer och diverse projekt. Särskild satsning på vårdgaranti Kostnader för den särskilda satsning på vårdgaranti som har gjorts under år redovisas här. HSN hade budgeterat 40,4 miljoner kr dels genom delar av det obundna tillskott på 42 miljoner kr som beslutades i februari av landstingsstyrelsen, och dels genom överförda medel från 2010 på grund av att vissa medel inte kunnat nyttjas på grund av problem med leverantör inom neuropsykiatriska utredningar för barn. Kostnaden uppgick till 59,8 miljoner kr och HSN har således skjutit till ca 20 miljoner kr från ej använda övriga medel. Vården har utförts både av landstingets egna produktionsenheter, privata vårdgivare med avtal samt vårdgivare utanför Östergötland. Tabell 5 visar inom vilka områden de särskilda satsningarna gjorts (inom och utom Östergötland): Vårdgarantisatsning Belopp Ca mkr Fetmaoperationer 25,1 Rörelseorganens sjukdomar 11,6 Neuropsykiatriska utredningar 10,8 barn och vuxna Allmänkirurgi 4,2 Hand- och plastikkirurgi 4,1 Urologiska sjukdomar 1,8 Ögonsjukdomar 1,5 Öronsjukdomar 0,7 Summa 61,5 Tabell 6: Landstingets särskilda satsning på vårdgarantin 9

10 Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir mer intressant då alla landsting redovisar kostnader på sjukdomsgrupper så vi kan göra jämförelser. Nedan följer ett diagram på hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader under fördelat på sjukdomsgrupper/diagnoskapitel. Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som HSN betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna. Ej registrerat Cirkulationsorganens sjukdomar Psykiska sjukdomar Tumörer Muskeloskeletala sjukdomar Sjukdomar i matsmältningsorganen Faktorer av hälsobetydelse Skador och förgiftningar Symtom och sjukdomstillstånd Kostnad per sjukdomsgrupp 2010 och Andningsorgansjukdomar Nervsystemssjukdomar Sjukdomar i urin och könsorganen 2010 Graviditet och förlossningar Endokrina sjukdomar Hudsjukdomar Infektioner Sjukdomar i ögat Sjukdomar i örat Perinatala tillstånd Blodsjukdomar/Immunsystemrubbningar Medfödda missbildningar Figur 3: Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och kostnadsfördelning per sjukdomsgrupp Den största gruppen är Ej registrerad diagnos och den återfinns till stor del inom primärvården där inte diagnos registreras för de sjukvårdande behandlingarna. Det pågår ett omfattande arbete med att öka primärvårdens diagnosregistrering och som man kan se så har denna grupp minskat drastiskt under år. Därefter kommer cirkulationsorganens sjukdomar och sedan psykiska sjukdomar samt tumörer. Rörelseorganens sjukdomar återfinns inom två grupper och de är Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven samt Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker. Det är svårt att fastställa orsaker till skillnader mellan åren eftersom gruppen Ej registrerad diagnos är så pass stor. 10

11 Ledningsstaben Bilaga: 1 11

12 Ledningsstaben Bilaga: 2 12

13 Ledningsstaben Bilaga:3 13