KVALITETSRAPPORT BOLLSTASKOLAN 2013/2014

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT BOLLSTASKOLAN 2013/2014 /Per-Olof Sjödin Sida 1

2 Innehåll 1) Rektor/förskolechef skriver om läsåret ) Allmän del som innehåller fakta om:... 4 a) Organisation... 4 b) Resursfördelning... 4 c) Ledning... 4 d) Personal... 4 e) Behörigheter... 4 f) Fortbildning ) Sociala kriterier som beskriver skolans... 5 a) Likabehandlingsarbete... 5 b) Stöd till elever med särskilda behov... 5 c) Elever/barns inflytande och delaktighet... 5 d) Elevers trivsel och trygghet i skolan... 5 e) Barn och föräldrars nöjdhet med förskolan... 5 f) Barn nöjdhet med fritidshemmet... 5 g) Entreprenöriellt förhållningssätt... 5 h) Gymnasieskolans elevandel från Kramfors ) Kunskaps- och färdighetskriterier... 7 a) It är en naturlig del i skolans arbete... 7 b) Elevernas tillgång till kulturskolan... 7 c) Läskunnigheten i åk 1 och d) Simkunnigheten i åk e) Nationella prov åk 3, 6, 9 och i gymnasiet... 7 f) Betygsstatistik åk 6, g) Andelen gymnasieelever som tar examen högskoleförberedande resp. yrkesprogram 7 h) Andelen behöriga elever i åk 9 till högskole i) Andelen elever som deltar i gymnasieskolans... 7 j) Genomströmningen av elever i gymnasieskolan... 7 k) Andel elever som klarar gymnasieexamen med grundläggande behörighet för högskolestudier... 7 Sida 2

3 1) Rektor/förskolechef skriver om läsåret Bollstaskolan ligger i den norra utkanten av det gamla brukssamhället Bollstabruk, Kramfors kommuns näst största tätort. Skolan är en F 6 enhet med fritidshem och förberedelseklass. Skolbyggnaden uppförd 1979 inrymmer ändamålsenliga lokaler i gott skick, där varje klass har egen ingång vilken vetter mot en skolgård som inbjuder till sport och lek. Skolan har under året genomfört en stor satsning i matematik, benämnd matematiklyftet, en nationell satsning där all personal som har matematik i sin undervisning varje vecka träffats och diskuterat lektioner som de genomfört i klasserna. Genom att lära av varandra finns förhoppningen om att utveckla ämnet och därmed förbättra måluppfyllelsen. BKU-förvaltningen har under läsåret genomfört en stor IT- satsning. Klassrummen har utrustats med interaktiva projektorer. Omdömena om utrustningen och dess möjligheter att utveckla undervisningen är odelat positiv bland skolans pedagoger. Skolans föräldraråd utgör en viktig länk i samarbetet mellan hem och skola. En till två gånger/termin har föräldra- och personalrepresentanter träffats för att diskutera skolfrågor. En detalj i sammanhanget är att genom dessa sammankomster har beslut i år tagits om att för första gången avsluta läsåret i kyrkan. Elev- och skolråd har regelbundet träffats för att tillvarata elevernas rätt att kunna påverka sin vardag. Skolan har under året haft besök av såväl Skolinspektionen som Arbetsmiljöverket. Sida 3

4 2) Allmän del som innehåller fakta om: a) Organisation Skolan har 150 elever fördelade på 6 klasser. Fritids har två avdelningar. I den förberedelseklass som inhysts i skolan har eleverna varit kopplade till någon av skolans ordinarie klasser. b) Resursfördelning Resurserna är fördelade utifrån givet utrymme mellan arbetslagen. Där extra resurs därutöver medgivits har särskilda skäl kunnat åberopas, alltid verifierade med stöd av utredning gjord av BUP, habilitering eller skolpsykolog. c) Ledning Skolan är tilldelad en ledningsresurs om 50 %, då rektor delar sin tid mellan Bollstaskolan och Nylandsskolan. Nedskärningen av skolans ledningsresurs är möjliggjord genom att tidigare samordnaruppdrag fördelats inom enheten. d) Personal Skolan har drygt 15 anställda. Skolans personal är indelade i tre arbetslag. Det är fskkl/fritids år 1-3, samt år 4-6. De personalkategorier som finns på skolan är förskollärare, grundskolelärare, fritidspedagoger, resursassistent, specialpedagog, idrottslärare, slöjdlärare och rektor. Övrig personal på skolan är kostpersonal och lokalvårdare. Vi har även tillgång till skolassistent skolsköterska, skolkurator, skolläkare och skolpsykolog. e) Behörigheter Alla lärare vid Bollstasskolan med ett undantag är utbildade och har lärarlegitimation. Vid anställning av resursassistenter läggs stor vikt på adekvat utbildning och lämplighet för den arbetsuppgift man har. Vi försöker organisera arbetslagen så det finns rätt behörighet för alla ämnen i alla arbetslag. Klasslärarsystemet kvarstår för skolår 1-3. I åk 4-6 har med början från detta läsår med goda erfarenheter arbetslaget fördelat undervisningsansvaret utifrån ämneskompetens. Huruvida detta är lämpligt/möjligt att överföra till de tidigaste skolåren utifrån de yngre elevernas förutsättningar har inget ställningstagande gjorts. f) Fortbildning Fortbildningsinsatserna under läsåret har i stort koncentrerats till nämnda satsningar i matematik och IT. Sida 4

5 3) Sociala kriterier som beskriver skolans a) Likabehandlingsarbete Bollstaskolan har en Likabehandlingsplan som utvärderas och revideras varje år. Organisationen runt likabehandlingsarbetet består av: En likabehandlingsgrupp med lärarrepresentanter från olika stadier, fritidspersonal, skolsköterska, kurator, specialpedagog och rektor. Kontinuerliga träffar varannan vecka där olika ärenden tas upp. Uppföljning om nuläge och vad som gjorts sker vid varje träff. Elevhälsa bestående av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska och skolpsykolog. Träffas 2-3 gånger per termin eller vid behov. Kramusmöten 1-2 gånger per termin där elevhälsogruppen träffar representant från BAS kring frågor rörande förebyggande arbete och pågående ärenden. Även om skolan vid dessa möten begåvats med en bra företrädare för BAS, finns känslan av ett utvecklingsbehov i samarbetet med BAS. Detta syftande till att reellt förbättra situationen för elever där två förvaltningar i samverkan borde kunna göra mer. Arbetsro i klassrummet är grunden till ett bra klimat på skolgården. Pedagogernas ledarskap och förhållningssätt är basalt men eleven och föräldrarna har självklart ett stort ansvar för skolans psykosociala situation. Det är alla parter tillsammans som ska verka för att vi ska nå trivsel och arbetsro. I den/de klasser där brister finns överenskommer vi från fall till fall med berörda om tillvägagångssätt för att komma tillrätta med en oacceptabel situation. Det kan handla om att samla berörda elever och vårdnadshavare till att samla klassens samtliga vårdnadshavare, med eller utan elever. Vi är inom skolan överens om att ordningen i klassrummet är överordnad enskild lektion. Uppmärksamhet kring elevers mående där ströfrånvaro är en indikator, är något vi är observanta på. Vårt agerande utgår från det specifika fallet, men grunden är att mentorn tar kontakt med vårdnadshavaren och orienterar elevhälsoteamet. b) Stöd till elever med särskilda behov När vi upptäcker att en elev behöver särskilt stöd erbjuder vi det som enskilt riktat stöd. Det stödet kan ges av läspedagog, specialpedagog eller annan resursperson. Stödet ges även i klass i form av riktade åtgärder, individualiserat material eller arbetsätt. Åtgärderna kan vara i form av tydliga instruktioner, hjälp att komma igång med arbetet eller att strukturera upp arbetet. Stödet kan även ibland vara i form av en resursperson i klassrummet. Åtgärdsprogram upprättas för elever med grava svårigheter av olika slag eller de elever som trots stöd inte befaras nå satta kunskapsmål. Utvärdering av åtgärdsprogram sker tillsammans med föräldrar och elever efter överenskommen tid. En särskild läspedagog har haft enskild avkodningsträning med de elever som inte haft ett godtagbart läsflyt. Detta har medfört att de allra flesta elever har nått en godtagbar kravnivå i läsning under tidigaste skolår. Elever som inte uppnår kunskapskraven i läsförståelse ges stöd antingen i klass/grupp eller enskilt. Sida 5

6 c) Elever/barns inflytande och delaktighet Att eleven är delaktig och känner möjlighet att påverka sin vardag är viktigt. Vi jobbar med klassråd i klasserna där det diskuteras olika skolfrågor. Dessa frågor tar sedan representanter med sig till ett skolråd för vidare beredning. Rektor och en klasslärare närvarar vid skolrådsträffarna som protokollförs av en utsedd sekreterare. Utrustning för rastaktiviteter och matfrågor är mest frekventerade ärenden. Påverkan av utbildningens upplägg är något som pedagogerna med fördel har att hantera i klassrummet. Sida 6

7 4) Kunskaps- och färdighetskriterier a) It är en naturlig del i skolans arbete It-satsningen i förvaltningen har och kommer än mer att utveckla undervisningen. Möjligheten till en varierad undervisning har ökat och därmed förmågan att tillgodose elevernas varierande sätt att inta kunskap. Eleverna har tveklöst stimulerats av gjord IT-satsning. Ökad motivation har definitivt kunnat skönjas. I takt med tiden kommer effekterna säkerligen att förstärkas, vartefter pedagogerna till fullo hunnit ta till sig tekniken. b) Kommunens kulturskola tar hand om musikundervisningen i klasserna fr.o.m. skolår 2. Orkesterklass och körsång är andra, i mån av intresse, aktiviteter som äger rum i regi kulturskolan. Kulturskolans medarbetare gör ett gott och uppskattat jobb. I samband med lucia, skolavslutningar får vi beviset för hur väl eleverna tagit emot undervisningen. Det är ett sant nöje att bevittna och åhöra dessa föreställningar. c) Läskunnigheten i åk 1-3 Vi har satsat mycket på läsning och kan konstatera att läskunnigheten överlag är god. Stödet i läsning har skett i resursgrupp samt av särskild läspedagog eller specialpedagog. Vi mäter läskunnigheten med olika tester som H4 avkodningstest samt andra lästester. Resultaten på dessa prov är bland annat det som avgör om särskilt stöd behövs och vilken form av stöd eleven ska få. Stödet har i de flesta fall skett som enskild riktad träning med lästekniska övningar samt textläsning. Antal elever i varje årskurs som inte uppnått kravet på läsflyt på lågstadiet: Åk 1 1 av 25 Åk 2 1 av 25 Åk 3 3 av 28 d) simkunnighet Alla elever i åk 3 är simkunniga Sida 7

8 Betygsstatistik Vt 2014 årskurs 6 Bollstaskolan ämne a b c d e f 0 bi % 17% 13% 39% 26% 4% 0% 100% bl % 4% 29% 50% 13% 4% 0% 100% en % 25% 21% 13% 29% 13% 0% 100% fy % 13% 8% 17% 54% 4% 4% 100% ge % 0% 21% 50% 21% 4% 4% 100% hi % 0% 0% 75% 21% 0% 4% 100% hkk % 8% 21% 25% 46% 0% 0% 100% idh % 13% 29% 42% 4% 0% 4% 100% ke % 17% 4% 38% 33% 4% 4% 100% ma % 8% 17% 29% 25% 4% 4% 100% mu % 46% 29% 0% 21% 0% 0% 100% re % 0% 4% 75% 13% 4% 4% 100% sh % 0% 8% 63% 21% 4% 4% 100% sl % 25% 29% 33% 13% 0% 0% 100% sv % 18% 41% 23% 5% 14% 0% 100% sva % 0% 0% 0% 100% 0% 0% 100% tk % 17% 4% 46% 29% 0% 4% 100% 1% 12% 16% 36% 28% 4% 2% 100% Sida 8