Ingenjörsmetodik IT & ME Föreläsare Dr. Gunnar Malm Tel Mitt kontor Electrum-huset C4
|
|
- Filip Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 010 Föreläsare Dr. Gunnar Malm Tel Mitt kontor Electrum-huset C4 1
2 Att göra när vi repeterar Genomgång av den formelsamling som förberetts till tentan och som finns preliminärt på hemsidan Repetition utifrån Grimvall Repetition om kurvanpassning med MKmetoden (utifrån material på hemsidan kallas kap 6 ). Era frågor En avrundning av labmomentet med eventuella frågor inför rapportskrivandet. (Onsdag 13/10)
3 Mål Målrelaterade betyg 7-gradig betygsskala (A, B, C, D, E) godkänt (Fx, F) underkänt Betyget sätts på tentamen Labmomenten använder bara godkänd/underkänd. 3
4 Krav Tentamen torsdag 1 oktober eller vid omtenta i januari 010. Godkända labbar och skriftliga uppgifter, först då registreras slutbetyget i LADOK. Brister i labbar och skriftliga uppgifter kompletteras omedelbart efter rättning. 4
5 Likabehandling Funktionsnedsättning Har du en funktionsnedsättning och behöver särskilda hjälpmedel/stödåtgärder under utbildningen? Kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning så snart som möjligt! Tel: , E-post: nedsättning Funktionsnedsättning 5
6 Enheter i SI-systemet Finns 7 st grundenheter Ska känna igen de vanligaste Många härledda enheter Dessutom prefix nm, µm, mm, cm, m, km eller mg, g, hg, kg 6
7 7 st grundenheter Namn Symbol Vad mäter man? Meter m Längd Kilogram kg Massa Sekund s Tid Ampere A Elektrisk ström Kelvin K Termodynamisk temperatur mol mol Substansmängd candela cd Ljusstyrka 7
8 Definitioner Storhet Enhet Symbol Definition Längd Meter m En meter är längden av det avstånd som ljus färdas i vakuum under ett tidsintervall av 1/ sekund. Massa Kilogram kg Ett kilogram är massan för den internationella kilogramprototypen. Tid Sekund s En sekund är tidsvaraktigheten av perioder av den strålning som motsvarar den fysikaliska övergången mellan de två hyperfina nivåerna av cesium 133 atomens grundnivå. Elektrisk ström Termodynamisk temperatur Substansmängd ampere A En ampere är den elektriska ström som fås när kraften mellan två oändligt långa parallela ledningar i vakuum som separeras 1 meter och som har ett försumbart tvärsnitt, blir 10-7 newton per meterlängd. kelvin K Kelvin som är enheten för den termodynamiska temperaturen är 1/73.15-del av den termodynamiska temperaturen av trippelpunkten för vatten. mol mol molekyler Ljusstyrka candela cd En candela är ljusstyrkan, i en given riktning, av en ljuskälla som emitterar monokromatisk strålning vid frekvensen hertz samt en strålningsstyrka i den riktningen av 1/683 watt per steradian. 8
9 Definitioner Meter bestäms ur ljusets hastighet Kilogram bestäms från en referens Sekunder definieras mha atomur - mycket exakt klocka Ström bestäms experimentellt Temperaturskalan bygger på vattnets frys- och kokpunkt Mol bestäms från kolatomens vikt Ljusintensitet bestäms av ögats känslighet för grönt ljus 9
10 Exempel härledda enheter newton N Kraft Newtons :a lag 1 N=1 1 N=1 kg m/s m kg s - joule J Energi Arbetet x vägen 1 J=1 N m 1 J=1 m kg s- watt W Effekt Energi / tid 1 W=1 J/s 1 W=1 m kg s-3 pascal Pa Tryck Kraft / yta 1 Pa=1 1 Pa=1 m - N/m 1 kg s - 10
11 Härledda enheter Enhet Symbol Definition I grundenheterna Vad som mäts radian rad 1 rad=1 m/m=1 m m -1 Planvinkel steradian sr 1 sr=1 m /m =1 m m - Rymdvinkel hertz Hz 1 Hz=1 s -1 1 Hz=1 s -1 Frekvens newton N 1 N=1 kg m/s 1 N=1 m kg s - Kraft joule J 1 J=1 N m 1 J=1 m kg s - Energi watt W 1 W=1 J/s 1 W=1 m kg s -3 Effekt pascal Pa 1 Pa=1 N/m 1 Pa=1 m -1 kg s - Tryck volt V 1 V=1 W/A 1 V=1 m kg s -3 A -1 Elektrisk spänning coulomb C 1 C=1 As 1 C=1 s A Elektrisk laddning ohm Ω 1 Ω=1 V/A 1 Ω=1 m kg s -3 A - Resistans farad F 1 F=1 C/V 1 F=1 m - kg -1 s 4 A Kapacitans henry H 1 H=1 Ωs 1 H=1 m kg s - A Induktans siemens S 1 S=1 A/V=1 Ω -1 1 S=1 m - kg -1 s 3 A Elektrisk konduktans weber Wb 1 Wb=1 Vs 1 Wb=1 m kg s - A -1 Magnetisk flöde tesla T 1 T=1 Wb/m 1 T=1 kg s - A -1 Magnetisk flödestäthet grader Celsius o C 1 o C=1 K 1 o C=1 K TemperaturCelsius lumen lm 1 lm=1 cdsr 1 lm=1 m m - cd Ljusflöde lux lx 1 lx=1 lm/m 1 lx=1 m m -4 cd Luminans katal kat 1 kat=1 mol/s 1 kat=1 s -1 mol Katalytisk aktivitet becquerel Bq 1 Bq=1 s -1 1 Bq=1 s -1 Radioaktivitet gray Gy 1 Gy=1 J/kg 1 Gy=1 m s - Absorberad dos av joniserad strålning sievert Sv 1 Sv=1 J/kg 1 Sv=1 m s - Dosekvivalent 11
12 Att förenkla till grundenheterna För elektriska enheter gäller speciellt att sambandet för elektrisk/mekanisk effekt är användbart Från V till grundenheterna: 1 V = = 1 W/A =[elektrisk effekt/ström] = 1 (J/s)/A = =[mekanisk effekt/ström] = 1 (N m/s)/a = = 1 [(kg m/s )m/s]/a = = 1 kg m /(As 3 ) 1
13 Exempel från labben Uppgift 3 Att jämföra olika batteriers kapacitet Från en urladdningskurva är det relativt enkelt att bestämma ett batteris kapacitet dvs den laddning man få ut innan spänningen sjunker under acceptabel nivå. Urladdningskurvan ger ju spänning som funktion av tid. Om man vet urladdningsresistansen är det enkelt att bestäma strömmen som flyter i kretsen. Om batteriet har en hög inre resistans måste kan korrigera för detta, se nedan Uppgift 5. Laddningen är ju då helt enkelt den integrerade strömmen. Antag att inre resistansen kan försummas och ställ upp detta matematiska samband och redovisa i din rapport. Välj nu datafilen test3_ txt här jämförs fyra st AAA batterier, för detaljer se EXCEL-filen. Skapa först en figur där de olika kurvorna är tydligt uppmarkerade. Beräkna nu laddningen = den integrerade strömmen för var och en av dem. Ange dina beräknade värden i enhten mah, förklara hur du gör för att få fram den. Gör en jämförelse mellan fallet när du tar med hela tidsintervallet och när du bara räknar med fram till den punkt där spänningen sjunkit till omkring halva maxvärdet. 13
14 Dimensionsanalys kastvidd stighöjd : : v v 0 0 sin g α sin α g Exempel - två uttryck som bör ha samma dimensioner Vinklar har dimensionen 1 Konstanter har också dimensioner 14
15 Dimensionsanalys För derivator gäller att df/dx och f(x)/x har samma dimension Exvis är dimensionen för hastighet = sträckan/tiden dim[v]=dim[ds/dt]=dim[s]/dim[t]= =L/T med symboler 15
16 Dimensionsanalys Varje term i en summa måste ha samma dimension Dimensioner för faktorer i en produkt multipliceras Vänsterledet och högerledet måste stämma överens s = s + vt + 0 at VL: dim(s)=l HL: dim(s 0 )=L HL: dim(vt)=(lt -1 )T=L HL: dim(at /)=(LT - )(T )/(1)=L 16
17 Dimensionsanalys Exempel ta fram dimensionerna för ett okänt uttryck Vill veta periodtiden för en gunga Påstående en vuxen och ett barn kan gunga i takt Förenkla problemet till en ideal pendel θ l L m g 17
18 Dimensionsanalys Ställ upp ett uttryck t = km Inför beteckningarna för dimensioner Förenkla T 1 L 0 M 0 =km x L y (LT - ) z x L y g z T 1=-z L 0=y+z M 0=x z=-1/, y=1/ t = k L g 18
19 19 Exempel Gauss formel Formeln beskriver: ett litet fel i funktionen F p.g.a osäkerhet i de uppmätta värdena x och y Osäkerheten betecknas Det värde vi sätter in är oftast det uppskattade mätfelet standardosäkerheten u som fås genom statistisk behandling av många uppmätta värden F F x y x y F = + x y, ( ) ( ) ( ) = = = y u y f x u x f f u y y x x c
20 Exempel Gauss formel I vårt exempel är F restiden t, x vägsträckan s och y bilens hastighet v Dvs: s = vt t = t = s v (, ) t( sv, ) (, ) (, ) t sv 1 t sv s =, = s v v v t sv s + v s v 0
21 Exempel Gauss formel Vi kanske kör med 70 km/h med en osäkerhet på 0 km/h Sträckan kanske är 30 km med en osäkerhet på 5km Fråga: bör vi gå över till grundenheter i SIsystemet för kommande beräkning? v = 70 km / h v = 0 km / h s = 30km s = 5km 1
22 Exempel Gauss formel 1 s t = s + v = v v = = 0.15h = 8min 30s t = v s , 60 = 5.7 min, = 16.7 min, = min Minsta värde Medelvärde Största värde 16.7 min 5.7 min 4 min
23 Alternativ metod Lägg ihop de relativa osäkerheterna t t t v s 5 5 = + = + = 0.381lös ut t v s = t = = 6.1min 3
24 Exempel Gauss formel Finns två formler som är användbara om man är osäker på partiella derivator, funkar nästan alltid! För en summa av potenser För en produkt av potenser ( a 1 ) ( b 1 Aax ) 1 x1 Bbx x F = + F F x 1 x = a + b x 1 x Definition av relativt fel, enhetslöst men procent % ger ett lätthanterligt svar 4
25 5 Exempel Gauss formel Vilken av formlerna fungerar på det exemplet vi just visade? SVAR: produkt av potenser ( ) = + = + = = + = = = v v s v s v v t s s t t v v s s v v s s t t v s v s t
26 Mätvärden och mätfel Enligt Grimvall gäller att (sidan 34): sant värde = mätvärde mätfel Tre möjliga typer av mätfel 1. Grova fel, felavläsning. Systematiska fel, ex.vis något med mätutrustningen som varierar med temperatur 3. Slumpmässiga fel, kortvariga variationer 6
27 Exempel från Workshop 7
28 Exempel från Workshop 8
29 Mätvärden och mätfel Skillnaden mellan precision och noggrannhet illustrerar konceptet med medelvärde och sant värde 9
30 Mätvärden och mätfel Medelvärde (aritmetiskt) x Sant värde µ Standardavvikelse s σ Variansen σ För enstaka mätning Standardosäkerhet u För n st mätningar s n 30
31 Mätvärden och mätfel Grunden är att man använder medelvärden för att uppskatta ett så kallat sant värde µ Man säger att är en skattning av µ Uppgift 8 (5p) x Följande 10 stycken mätdata är givna. Mätning Värde 1,01,0 3 4,00 4 3,99 5,00 6 1,98 7 4,01 8 4,0 9, ,00 a) Kan man säga att medelvärdet för dessa 10 värden är en bra uppskattning av det sanna värdet för denna mätning? Motivera med en figur (3 p)! b) Beräkna standardavvikelsen för de 4 första värdena samt för alla 10 värden ( p). 31
32 Mätvärden och mätfel Lösning 8 a) Svar Nej, eftersom värdet tydligt hoppar mellan två nivåer nära och 4 och medelvärdet hamnar mitt emellan då dessa nivåer förekommer lika ofta ( 5 gånger var). Se figuren nedan: 3
33 Mätvärden och mätfel Standardavvikelsen talar om hur mätvärdet varierar Jämförelsen görs med medelvärdet eller det sanna värdet µ Vi ser från formeln att det spelat stor roll hur många (antalet n) mätningar vi gjort σ 1 n n = i 1 ( x x ) n 1 s = σ = xi x n 1 1 ( ) 33
34 Mätvärden och mätfel Om vi vill veta hur medelvärdet varierar kan vi också använda standardavvikelsen Vi definierar ett nytt samband som kallas standardosäkerheten Även här spelar antalet n mätningar roll u = s n där s beräknas på samma sätt som tidigare 34
35 Exempel från labben I några av mätningarna har alla fyra kanaler använts för identiska batterier, ett sådant exempel fanns med i uppgift. Nu ska vi göra en statistisk analys på dessa data. I många fall vore det bra att ha mätningar på ca 10 batterier men fyra räcker i denna uppgift. Du ska nu använda de två filerna nedan för att beräkna medelvärde, standardavvikelse och standardosäkerhet på batteriernas laddningskapacitet: AA_test_100814_4Dura.txt AA_test_100813_4KC.txt 35
36 Normalfördelningen f(x) Figur Gaussfördelningen σ=0.5 σ=0.5 µ= x Visar förväntad spridning för två värden på standardavvikelsen Kan uttryckas med välkänd formel, kallas normalfördelning f ( x) = σ ( x µ ) 1 σ e π 36
37 Normalfördelningen Figur Gaussfördelningen µ f(x) µ-σ µ+σ 0. µ-σ µ-3σ x µ+σ µ+3σ Man kan dela in området (arean) under kurvan och ange procenttal för deras respektive sannolikhet 37
38 Normalfördelningen Sannolikheten att hitta µ i intervallet zσ (ett sigma) är: µ + σ µ + σ ( µ σ, µ σ ) = f ( x) dx = f ( x) dx 1 = P + (4.8) µ σ Detta kan jämföras med sannolikheten att hitta ett sant värde i intervallet ( µ σ ) < < ( µ + σ ) x (två sigma) som är: percentage within CI 1σ % 1.645σ 90% 1.960σ 95% σ %.576σ 99% 3σ % P µ + σ µ + σ ( µ σ, µ σ ) = f ( x) dx = f ( x) dx 1 = µ σ σ 99.9% 4σ % 5σ % 6σ % 7σ % 38
39 Modeller för tillväxt Exempel en skuld som växer med räntan 10% = 1.1 x för varje tidsintervall A = { 1000,1100,110,1331, 39
40 Räntetillväxt Växer snabbt är exempel på exponentiell tillväxt Inte så intressant rent matematiskt eller Figur 5. för en ingenjör a k k a k 40
41 En enkel ekvation Kan skriva upp ekvationen Om räntan r=1.1 så Detta betyder obgränsad tillväxt a n = ra n +1 Finns andra fall för SAMMA ekvation 41
42 En enkel ekvation r=0 Konstant värde =0 r=1 Alla startvärden är konstanta lösningar r<0 Oscillation svängning mellan positiva och negativa värden r <1 Avtagande mot 0 r >1 Obegränsad tillväxt 4
43 Räntetillväxt Viktigt fall när tillväxt och avtagande konkurerrar! Ändra ekvationen lite genom att lägga till b som kan vara ett positivt eller negativt tal: a = ra + n +1 n b 43
44 Resultat Exemplet visar att man når jämnvikt oberoende av var man startar Varför? r <
45 Räntetillväxt Vad händer då för r >1 Bara meningsfullt för b negativt annars tillväxt Tag r=1.01 och b=-1000 Prova olika startvärden 90000, ,
46 Resultat 1. x Avbetalningen måste vara tillräckligt stor för en viss ränta och storlek på skulden Mycket KÄNSLIGT för var man startar!
47 Matlabexempel Öva på detta genom att köra matlabexemplet som las ut till F11 47
48 Sammanfattning r=1 Värdet ändras inte bara en linje r <1 Stabil jämvikt r >1 Instabil jämvikt 48
49 Vad är (teknisk) uppskattning? Educated guess Någon form av information behövs Alternativt jämför med något man redan känner till för att slippa lösa problemet Svara med storleksordning, vanligtvis en tio-potens eller x Eller bestäm annan acceptabel noggrannhet i förväg Kap. 49
50 Uppskattningar 1. Identifiera huvudbidragsgivaren. Göra grova förenklingar 3. Formulera de viktiga sambanden 4. Utför snabba beräkningar 5. Dra slutsatser och resonera kring resultat, rimligt eller ej En stegvis process, som styrs av resurser (tid, manpower) och tänkt användningsområde 50
51 Typer av uppskattningar 1. Storleksordning. Skalning från kända fakta/värden 3. Produkt av uppskattade värden 4. Olikheter 5. Summor av bidrag (med olika storleksordning) 6. Egocentriska resonemang 7. Ekonomi 8. Vardagskunskap 51
52 1. Storleksordning.1 Storleksordning Begrunda följande påståenden: (a) Antalet invånare i Sverige vid 006 var (b) Antalet invånare i Sverige vid utgången av år 006 var 9 miljoner. (c) Antalet invånare i Sverige vid utgången av år 006 var av storleksordningen 9 miljoner. (d) Antalet invånare i Sverige vid utgången av år 006 var av storleksordningen 10 miljoner. 5
53 1. Storleksordning Boken inför begreppen typiskt värde eller karakteristiskt värde Kan liknas t.ex vid medelvärdet medan storleksordningen lite grovt kan sägas vara tio -potensen 53
54 Tre exempel på uppskattningar Från den egna situationen kompletterat med viss info 54
55 Hemuppgifterna Gör experimentet att koka en kopp te med vattenkokare (kaffebryggare), spisplatta Uppskatta energiförbrukningen! Tips läs märkningen på apparaten och mät tiden! 55
56 Experimentet/läxan Volym Antal koppar Tid Energi Enhet Effekt 40 Wh 144 KJ 11 min 1500 W 66 s 9.4 Kj s 48 Wh 00.5 dl 45 s 99 kw ml 180 s kw/h min 000 1liter 09 s kwh 000 liter 4 min kwh s 3 wattimmar 00 dl 3 min 0. kg 75kJ 4dl 1 00J 65 s 91.4 kj l 1 98 s kj 130 s 60 kj 000 dl 55 s J s 16 kj
57 Uppskattning energiförluster Uppskatta energiförlusterna hemma hos dig när det gäller apparater som står i standby -läge Ta hjälp av tabellen: 57
58 Uppskattning energiförluster Här är min lista på elförbrukare i min lägenhet. De som är satta till med noll är normalt urpluggade när de ej används aktivt (ex. anslutna till avstängningsbart skyddsgrenuttag). Kolumnen längst till höger är en uppskattning av den aktiva förbrukningen hos varje pryl. Datorskärm LCD 3st 0 65 Stationär Dator 0 10 Laptop Server Router/Brandvägg 0 60 WiFi Accesspunkt 0 0 4ports Switch Laserskrivare Surroundreceiver 3 00 HTPC (Hembiodator) Subwoofer Mikrovågsugn Mobilladdare 0,3 3,5 Projektor LCD 3 50 Piano/Keyboard 15 38,3 553,5 Slutsats: Jag förbrukar ca 40W per timme eller 144 kj (40 * 3,6) i prylar som står i standbyläge. När jag tittar i listan så ser jag ganska snart att alla grejer kan jag lika gärna plugga ur när de inte används. 58
59 Hemuppgifterna Gör experimentet enligt Grimvall sidan 73, uppgift 10 om språkkunskaper, behöver inte göra 10 sidor. 59
60 Hemuppgifterna Ur lexikon med ord och fraser 60
61 Hemuppgifterna Jag har valt Engelska och ordboken "Norstedts stora engelska-svenska ordbok" 1993 Norstedts ISBN boken har ord och har 1071sidor. Jag valde att slumpa fram 10 sidor på måfå. Tabell över igenkända ord 16 ord på sida 1 5 ord på sida 9 ord på sida 3 3 ord på sida 4 16 ord på sida 5 1 ord på sida 6 0 ord på sida 7 15 ord på sida 8 4 ord på sida 9 10 ord på sida 10 Summa 170 ord på 10 sidor, dvs 17 ord per sida blir totalt 17 ggr1071 blir c:a ord totalt Jag tittade i ett franskt lexikon och slog upp 4 sidor. Kunde i genomsnitt ett ord på varje sida. Hela lexikonet är på 69 sidor. Uppskattningen av mitt franska ordförråd måste därför vara ca 70 ord. SVAR: 70 ord, om jag förstått uppgiften rätt. 61
62 . Skalning från kända fakta/värden Exempel: Hur många barn föds varje sekund på jorden Svar: Totala befolkningen är 6 miljarder (6x10 9 ), livslängden kanske 60 år. Minst 6x10 9 /60 föds per år 6x10 9 /60/365/4/ per s 6
63 3. Produkt av uppskattade värden Bokens exempel: Finns det intelligent liv i universum? Green Bank/Drake ekvationen ALLA ingående värden är uppskattade = okända! 63
64 4. Olikheter Bokens exempel: Kan man täcka jorden med papper? Tar ett känt värde för jordens landarea och faktoriserar detta 4 9 1,5 10 m = ( 5m ) individer x dagar x tid x personlig åtgång 64
65 5. Summor av bidrag (med olika storleksordning) Vad är den totala mängden vatten på jorden? Ursprung Volym (1000 km 3 ) Gamla boken Nya boken Hav Grundvatten Polarisen Sjöar Floder 1 Atmosfären Summa 1.4x x
66 6. Egocentriska resonemang Egocentriska resonemang Var är den genomsnittliga pendlingstiden för en Kista-student? Vad kostar samtlig kurslitteratur under dina 5 år på KTH? 66
67 Interpolation och Kurvanpassning i Matlab kap 8 EKM 1. Formeltransformering ett sätt att uttrycka mätdata med en rät linje. Minsta kvadratmetoden att hitta den bästa räta linjen 67
68 Högre-gradspolynom: Interpolering Lägre-gradspolynom: Modellanpassning P 9 k 9 x = ak x = a0 + a1x + ax a9x k= 0 ( ) 9 P ( ) k x a x = a + a x a = k x k = 0 68
69 andra metoder m m Minimera y ( ) i f x i i= 1 Minimera {Max f ( ) 1 (6.6) y i x i }, i=1,,..., m (6.7) Minimera y f ( x ) = [ y f ( x )] i i i 3 i i= 1 Chebyshev m 3 (6.8) i= 1 69
70 Minsta kvadratmetoden S(a,b)=Σ y i -f(x i ) =Σ[y i -(a+bx i )]. a och b i f(x)=a+bx är de bästa approximationerna vi kan hitta enligt minsta kvadratmetoden. a och b är okända variabler {x i } och {y i } (i=1,,, m) är de kända mätresultaten. 70
71 71 = = = + m i i m i x i y b am 1 1 = = = = + m i i i m i i m i i y x x b x a Partiell derivering Linjärt ekvationssystem för a och b kan lösas efter Algebrakursen...
72 = = = = = = = m i i m i i m i i m i i i m i i m i i x x m x y x x y a = = = = = = m i i m i i m i i m i i m i i i x x m x y y x m b Lösning till MK a - skärningspunkten på y-axeln b linjens lutningskoeffecient. a och b är de bästa approximationerna till A och B enligt minsta kvadratmetoden.
73 MK exempel med siffror Exempel värdepar (xi,y Kan räknas för hand relativt snabbt) 73
74 Nästa tillfälle Onsdag, kompletterande tillfälle gällande labben och framförallt rapporten Därefter Richard Nordberg 15/10 74
Ingenjörsmetodik IT & ME 2010 Föreläsning 2. Enheter i SI-systemet Kap 1 Dimensionsanalys Kap 6
Ingenjörsmetodik IT & ME 2010 Föreläsning 2 Enheter i SI-systemet Kap 1 Dimensionsanalys Kap 6 1 Frågor från förra gången? 2 Likabehandling Funktionsnedsättning Har du en funktionsnedsättning och behöver
Läs merIngenjörsmetodik IT & ME Föreläsare Dr. Gunnar Malm
Ingenjörsmetodik IT & ME 2007 Föreläsare Dr. Gunnar Malm 1 Frågor från förra gången Datorer kan beställas på: http://www.kth.se/student/support/ict/ 2.739/1.11102 (bärbar dator vid ICT) U9200 kostar 7
Läs merIngenjörsmetodik IT & ME Föreläsare Dr. Gunnar Malm
Ingenjörsmetodik IT & ME 2009 Föreläsare Dr. Gunnar Malm 1 Föreläsning 2 Uppskattningar en effektiv teknisk problemslösningsmetod 2 Frågor från förra gången En föreläsning 11/9 krockar flyttas så att den
Läs merIngenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 11
Ingenjörsmetodik IT & ME 011 Föreläsning 11 Sammansatt fel (Gauss regel) Felanalys och noggrannhetsanalys Mätvärden och mätfel Medelvärde, standardavvikelse och standardosäkerher (statistik) 1 Läsanvisningar
Läs merIngenjörsmetodik IT & ME 2010 Föreläsning 3. Uppskattningar en effektiv teknisk problemslösningsmetod
Ingenjörsmetodik IT & ME 2010 Föreläsning 3 Uppskattningar en effektiv teknisk problemslösningsmetod 1 Frågor från förra gången? 2 Snabbrepetion Förra gången gick vi igenom SIenheter Kan skrivas på olika
Läs merIngenjörsmetodik IT & ME 2010 Föreläsning 5
Ingenjörsmetodik IT & ME 010 Föreläsning 5 Sammansatt fel (Gauss regel) Felanalys och noggrannhetsanalys Mätvärden och mätfel Medelvärde, standardavvikelse och standardosäkerher (statistik) 1 Frågor från
Läs merSammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.
Läs merFysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt
Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer
Läs merSammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 3/9 2009 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.
Läs merIngenjörsmetodik IT & ME 2011 Repetion
Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Repetion F14 torsdag 13 okt, repetition av nyckelbegrepp och metoder i kursen inför tentamen Ö7 torsdag 13 okt, fokus på gamla tentor 1 Frågor från förra gången Inlämingstiden
Läs merKonsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter om måttenheter;
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter om måttenheter; Ändring införd: t.o.m. STAFS 2015:5 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas på mätdon som används vid mätning
Läs merFinns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?
När vi nu lärt oss olika sätt att karaktärisera en fördelning av mätvärden, kan vi börja fundera över vad vi förväntar oss t ex för fördelningen av mätdata när vi mätte längden av en parkeringsficka. Finns
Läs merTillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp
Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp Inför laborationerna Förberedelser Läs (i god tid före laborationstillfället) igenom laborationsinstruktionen och de teoriavsnitt som laborationen behandlar. Till
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 7,5 hp, för FK2002 Onsdagen den 15 december 2010 kl. 9-14. Skrivningen består av två delar A och B. Del A innehåller enkla frågor och
Läs merExperimentella metoder 2014, Räkneövning 1
Experimentella metoder 04, Räkneövning Problem : Tio mätningar av en resistans gav följande resultat: Mätning no. Resistans (Ω) Mätning no Resistans (Ω) 0.3 6 0.0 00.5 7 99.98 3 00.0 8 99.80 4 99.95 9
Läs merExperimentella metoder 2013, Räkneövning 3
Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3 Problem 1: Fem studenter mätte längden av ett rum, deras resultat blev 3,30 m, 2,90 m, 3,70 m, 3,50 m, och 3,10 m. Inga uppgifter om mätnoggrannheten är kända.
Läs mer9 Storheter och enheter
9 Storheter och enheter 9.1 SI - DET INTERNATIONELLA ENHETSSYSTEMET SI (Systeme Internationale d'unites), det internationella måttenhetssystemet, är inte ett helt nytt måttsystem. Det bygger på tidigare
Läs merStyrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2015:5 Utkom från trycket den 30 april 2015 Föreskrifter om ändring i Styrelsens för ackreditering
Läs merIngenjörsmetodik IT & ME Föreläsare Dr. Gunnar Malm Tel Mitt kontor Electrum-huset C4
Ingenjörsmetodik IT & ME 2009 Föreläsare Dr. Gunnar Malm Email: gunta@kth.se Tel. 790 43 32 Mitt kontor Electrum-huset C4 1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2009 Övningsgrupper 1. Ulf Ekenberg 2. Valur Guðmundsson
Läs merUppgift 1. f(x) = 2x om 0 x 1
Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I Matematisk statistik SF1907, SF1908 OCH SF1913 TORSDAGEN DEN 30 MAJ 2013 KL 14.00 19.00. Examinator: Gunnar Englund, 073 321 3745 Tillåtna hjälpmedel: Formel- och tabellsamling
Läs merDensitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.
Tid Vi har inte en entydig definition av tid. Tid knytas ofta till förändringar och rörelse. Vi koncentrerar på hur vi mäter tiden. Vi brukar använda enheten sekund för att mäta tiden. Enheten för tid
Läs merLabbrapport svängande skivor
Labbrapport svängande skivor Erik Andersson Johan Schött Olof Berglund 11th October 008 Sammanfattning Grunden för att finna matematiska samband i fysiken kan vara lite svårt att förstå och hur man kan
Läs merSammanfattning Fysik A - Basåret
Sammanfattning Fysik A - Basåret Martin Zelan, Insitutionen för fysik 6 december 2010 1 Inledning: mätningar, värdesiffror, tal, enheter mm 1.1 Värdesiffror Avrunda aldrig del uträkningar, utan vänta med
Läs merTENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.
TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod F0004T Kursnamn Fysik 1 Datum LP2 10-11 Material Laboration Balkböjning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning Denna
Läs merVäxelström och reaktans
Växelström och reaktans Magnus Danielson 6 februari 2017 Magnus Danielson Växelström och reaktans 6 februari 2017 1 / 17 Outline 1 Växelström 2 Kondensator 3 Spolar och induktans 4 Resonanskretsar 5 Transformator
Läs merÖvningar till datorintroduktion
Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)
Läs merExperimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband
Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska
Läs merTENTAMEN Datum: 14 feb 2011
TENTAMEN Datum: 14 feb 011 Kurs: KÖTEORI OCH MATEMATISK STATISTIK HF1001 TEN 1 (Matematisk statistik ) Ten1 i kursen HF1001 ( Tidigare kn 6H301), KÖTEORI OCH MATEMATISK STATISTIK, Skrivtid: 13:15-17:15
Läs merLinjära ekvationer med tillämpningar
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Olof Johansson, Nina Rudälv 2006-10-17 SÄL 1-10p Linjära ekvationer med tillämpningar Avsnitt 2.1 Linjära ekvationer i en variabel
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 1 Vågrörelselära och optik 2 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator:
Läs merIF1611 Ingenjörsmetodik (Engineering Fundamentals)
IF1611 Ingenjörsmetodik (Engineering Fundamentals) 7.5 hp HT 2007 KursPM Kursens hemsida http://www.kth.se/student/program-kurser/kurshemsidor/ict/map/if1611/ HT07-1 Mål, Krav, Innehåll och Schemaunderlag
Läs merNr L 39/40 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING RÅDETS DIREKTIV. av den 20 december 1979
13/Vol. 10 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 181 380L0181 Nr L 39/40 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING 15.2.80 RÅDETS DIREKTIV av den 20 december 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas
Läs merVar försiktig med elektricitet, laserstrålar, kemikalier osv. Ytterkläder får av säkerhetsskäl inte förvaras vid laborationsuppställningarna.
Laborationsregler Förberedelser Läs (i god tid före laborationstillfället) igenom laborationsinstruktionen och de teoriavsnitt som laborationen behandlar. Till varje laboration finns ett antal förberedelseuppgifter.
Läs mer27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen
Läs merREGIONFINAL 2016 LAGEN
REGIONFINAL 2016 LAGEN 1. Rena grekiskan Grekiska arkeologer har hittat en gammal stentavla med något som verkar vara inristade matematiska formler. Med hjälp av andra stentavlor har de lyckats komma fram
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Sammanträdeshandling
EUROPAPARLAMENTET 2004 Sammanträdeshandling 2009 C6-0425/2008 2007/0187(COD) 20/11/2008 Gemensam ståndpunkt Gemensam ståndpunkt antagen av rådet den 18 november 2008 inför antagandet av Europaparlamentets
Läs merFöreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00
LE1460 Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00 pprop. Föreslagen kurslitteratur Elkretsanalys av Gunnar Petersson KTH Det finns en många böcker inom detta område. Dorf, Svoboda ntr to Electric Circuits
Läs merKomplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).
TENTAMEN 17 dec 010 Moment: TEN (Analys), 4 hp, skriftlig tentamen Kurser: Analys och linjär algebra, HF1008 (Program: Elektroteknik), lärare: Inge Jovik, Linjär algebra och analys, HF1006 (Program: Datateknik),
Läs merForskningsmetodik 2006 lektion 2
Forskningsmetodik 6 lektion Per Olof Hulth hulth@physto.se Slumpmässiga och systematiska mätfel Man skiljer på två typer av fel (osäkerheter) vid mätningar:.slumpmässiga fel Positiva fel lika vanliga som
Läs merChalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric
Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:
Läs merSVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL
Institutionen för fysik 2012-05-21 Umeå universitet SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL SAMMANFATTNING Ändamålet med experimentet är att undersöka den matematiska modellen för en fysikalisk pendel. Vi har mätt
Läs merKort om mätosäkerhet
Kort om mätosäkerhet Henrik Åkerstedt 14 oktober 2014 Introduktion När man gör en mätning, oavsett hur noggrann man är, så får man inte exakt rätt värde. Alla mätningar har en viss osäkerhet. Detta kan
Läs merVetenskaplig metod och statistik
Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på
Läs merFMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 5, a 2 e x2 /a 2, x > 0 där a antas vara 0.6.
Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 5, 28-4-6 EXEMPEL (max och min): Ett instrument består av tre komponenter.
Läs merPROGRAMFÖRKLARING I. Statistik för modellval och prediktion. Ett exempel: vågriktning och våghöjd
Statistik för modellval och prediktion att beskriva, förklara och förutsäga Georg Lindgren PROGRAMFÖRKLARING I Matematisk statistik, Lunds universitet stik för modellval och prediktion p.1/4 Statistik
Läs merTillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter ***I
P7_TA-PROV(2011)0209 Tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 maj 2011 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv
Läs merLektion 5. Analys av en mätövning Några problem ur boken Demolabben Systematiska fel Enheter sammanfattning Dimensionsanalys
Lektion 5 Analys av en mätövning Några problem ur boken Demolabben Systematiska fel Enheter sammanfattning Dimensionsanalys 005-10-04 Fysikexperiment, 5p 1 Pullfördelningen Mätningen av tyngdaccelerationen:
Läs merVi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = 1 x.
Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = x 8 6 4 2-3 -2-2 3-2 -4-6 -8 Figur : Vi konstaterar följande: Då
Läs merKTH 2D1240 OPEN vt 06 p. 1 (5) J.Oppelstrup
KTH 2D1240 OPEN vt 06 p. 1 (5) Tentamen i Numeriska Metoder gk II 2D1240 OPEN (& andra) Fredag 2006-04-21 kl. 13 16 Hjälpmedel: Del 1 inga, Del 2 rosa formelsamlingen som man får ta fram när man lämnar
Läs merFöreläsning 3: Radiometri och fotometri
Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden
Läs merELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?
Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt
Läs merUppgift 1 (a) För två händelser, A och B, är följande sannolikheter kända
Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF90, SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK, TISDAGEN DEN 9:E JUNI 205 KL 4.00 9.00. Kursledare: Tatjana Pavlenko, 08-790 84 66 Tillåtna hjälpmedel: Formel- och tabellsamling
Läs merSF1901 Sannolikhetsteori och statistik I
SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I Jimmy Olsson Föreläsning 10 27 november 2017 1 / 28 Idag Mer om punktskattningar Minsta-kvadrat-metoden (Kap. 11.6) Intervallskattning (Kap. 12.2) Tillämpning på
Läs mer4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt
Läs merNågot om Dimensionsanalys och Mathematica. Assume period T Cm Α g Β L Γ s 1 kg Α m Β m Γ s 1 kg Α m Β. Identify exponents VL HL kg 0 Α m 0 Β Γ s 1 2 Β
HH/ITE/BN Dimensionsanalys och Mathematica 1 Något om Dimensionsanalys och Mathematica Bertil Nilsson 2016-08-15 Assume period T Cm Α g Β Γ s 1 kg Α m Β m Γ s 2 s 1 kg Α m Β s 2Β m Γ Identify exponents
Läs merLösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola
Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola Tid: Måndagen 5/3-2012 kl: 8.15-12.15. Hjälpmedel: Räknedosa. Bifogad formelsamling. Lösningar: Lösningarna skall vara väl
Läs merBEGREPP LJUS & STRÅLNING
1(6) BEGREPP LJUS & STRÅLNING Med ljus menar vi elektromagnetisk strålning som uppfattas av ögat. Ögat får en ljushetsupplevelse av denna strålning. Det handlar här om en strålning inom våglängdsområdet
Läs merTANA17 Matematiska beräkningar med Matlab
TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab Laboration 1. Linjär Algebra och Avbildningar Namn: Personnummer: Epost: Namn: Personnummer: Epost: Godkänd den: Sign: Retur: 1 Introduktion I denna övning skall
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 8 december 2014 1015/2014 Statsrådets förordning om måttenheter Utfärdad i Helsingfors den 4 december 2014 I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs
Läs merKomplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).
TENTAMEN 7 juni 2011 Tid: 13:15-17:15 Moment: TEN2 (Analys), 4 hp, skriftlig tentamen Kurser: Analys och linjär algebra, HF1008 (Program: Elektroteknik), lärare: Inge Jovik, Linjär algebra och analys,
Läs merFysikaliska Modeller
TFYA15 Fysikaliska Modeller Kursansvarig: Magnus Johansson TFYA15 Fysikaliska modeller VT2019 Problemlösning & Modelltänkande Fredrik Karlsson Kommer att behandla VT1: Fysikalisk problemlösning VT2: Klassisk
Läs merVetenskaplig metod och statistik
Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på
Läs merRepetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014
Repetitionsuppgifter inför Matematik - 7G0 Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 4 Facit Repetitionsuppgifter inför
Läs merTentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp,
Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för beräkningsvetenskap Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp, 2015-12-17 Skrivtid: 14 00 17 00 (OBS! Tre timmars skrivtid!)
Läs merFöreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 5 HT06
Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 5 HT06 Bengt Ringnér September 20, 2006 Inledning Detta är preliminärt undervisningsmaterial. Synpunkter är välkomna. 2 Väntevärde standardavvikelse
Läs merFöreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E Punktskattningar
Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E Punktskattningar Stas Volkov Stanislav Volkov s.volkov@maths.lth.se FMSF20 F8: Statistikteori 1/20 Översikt Exempel Repetition Exempel Matematisk statistik
Läs mera = a a a a a a ± ± ± ±500
4.1 Felanalys Vill man hårddra det hela, kan man påstå att det inte finns några tal i den tillämpade matematiken, bara intervall. Man anger till exempel inte ett uppmätt värde till 134.78 meter utan att
Läs merDel A: Begrepp och grundläggande förståelse
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM KH/CW/SS Tentamensskrivning i Experimentella metoder, 1p, för kandidatprogrammet i fysik, /5 01, 9-14 Införda beteckningar skall förklaras och uppställda ekvationer motiveras
Läs merTemperatur T 1K (Kelvin)
Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt
Läs merTentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)
Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Kod: Program: Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 2016-03-19 för W2 och ES2 (1FA514) Kan även skrivas av studenter på andra program där 1FA514 ingår
Läs merb) Beräkna väntevärde och varians för produkten X 1 X 2 X 10 där alla X i :na är oberoende och R(0,2). (5 p)
Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF190 (f d 5B2501 ) SANNOLIKHETSLÄRA OCH STATISTIK FÖR - ÅRIG MEDIA MÅNDAGEN DEN 1 AUGUSTI 2012 KL 08.00 1.00. Examinator: Gunnar Englund, tel. 07 21 7 45 Tillåtna
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs mer3-8 Proportionalitet Namn:
3-8 Proportionalitet Namn: Inledning Det här kapitlet handlar om samband mellan olika storheter och formler. När du är klar är du mästare på att arbeta med proportionalitet, det vill säga du klarar enkelt
Läs merTentamen del 1 SF1546, , , Numeriska metoder, grundkurs
KTH Matematik Tentamen del 1 SF154, 1-3-3, 8.-11., Numeriska metoder, grundkurs Namn:... Bonuspoäng. Ange dina bonuspoäng från kursomgången läsåret HT15/VT1 här: Max antal poäng är. Gränsen för godkänt/betyg
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e 50k = k = ln 1 2. k = ln = ln 2
SF625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 23--24 DEL A. Den :a januari 26 låstes kg av ett visst radioaktivt ämne in i en källare. Ämnet sönderfaller i en takt som är direkt proportionell mot
Läs merDel A: Begrepp och grundläggande förståelse
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM K.H./C.F./C.W. Tentamensskrivning i Experimentella metoder, 1p, för kandidatprogrammet i fysik, 18/6 013, 9-14. Införda beteckningar skall förklaras och uppställda ekvationer
Läs mer13 Potensfunktioner. Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till
3 Potensfunktioner 3. Dagens teori Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = x 8 6 4 2-3 -2-2 3-2 -4-6 -8
Läs merSF1669 Matematisk och numerisk analys II Bedömningskriterier till tentamen Torsdagen den 4 juni 2015
SF1669 Matematisk och numerisk analys II Bedömningskriterier till tentamen Torsdagen den 4 juni 2015 Allmänt gäller följande: För full poäng på en uppgift krävs att lösningen är väl presenterad och lätt
Läs merStockholms Universitet Fysikum Tentamensskrivning i Experimentell fysik för lärare 7.5 hp, för FK2004. Onsdagen den 14 december 2011 kl 9-14.
Stockholms Universitet Fysikum Tentamensskrivning i Experimentell fysik för lärare 7.5 hp, för FK2004. Onsdagen den 14 december 2011 kl 9-14. Skrivningen består av tre delar: A, B och C. Del A innehåller
Läs merChalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Carl Lundholm MVE475 Inledande Matematisk Analys
MATEMATIK Hjälpmedel: inga Chalmers tekniska högskola Datum: 6825 kl. 8.3 2.3 Tentamen Telefonvakt: Carl Lundholm 5325 MVE475 Inledande Matematisk Analys Tentan rättas och bedöms anonymt. Skriv tentamenskoden
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 204 08 28. Beräkna den totala kraft på laddningen q = 7.5 nc i origo som orsakas av laddningarna q 2 = 6 nc i punkten x,y) = 5,0) cm och q 3 = 0 nc i x,y) = 3,4) cm.
Läs mer3-10 Potenser i problemlösning Namn:..
3- Potenser i problemlösning Namn:.. Inledning Du har nu lärt dig en hel del om potenser i kapitel 3-9. Du vet vad som menas med ett potensuttryck och hur man räknar med dem. Nu skall du lära dig mer om
Läs merUppgift 1. Kraftmätning. Skolornas Fysiktävling Finalens experimentella del. Isaac Newton
Uppgift 1. Kraftmätning Isaac Newton Framför dig på bordet finns två hjul med en smal axel emellan. Via ett snöre som är fastsatt på axeln kan man med en horisontell kraft dra hjulparet uppför en tröskel
Läs merTentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 19/4 017, kl 08:00-1:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
Läs merGrundläggande matematisk statistik
Grundläggande matematisk statistik Kontinuerliga fördelningar Uwe Menzel, 8 www.matstat.de Begrepp fördelning Hur beter sig en variabel slumpmässigt? En slumpvariabel (s.v.) har en viss fördelning, d.v.s.
Läs merNågra problemlösnings och modelleringsuppgifter med räta linjer
Några problemlösnings och modelleringsuppgifter med räta linjer Dessa uppgifter är indelade i två delar utan miniräknare och med miniräknare. Försök gärna lösa någon av varje del istället för alla på en
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs merKapitel 1. Kemiska grundvalar
Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering
Läs merRep. Kap. 27 som behandlade kraften på en laddningar från ett B-fält.
Rep. Kap. 7 som behandlade kraften på en laddningar från ett -fält. Kraft på laddning i rörelse Kraft på ström i ledare Gauss sats för -fältet Inte så användbar som den för E-fältet, eftersom flödet här
Läs merIntroduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3
Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och
Läs merSF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016
SF625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den januari 206 Skrivtid: 08:00-3:00 Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Lars Filipsson Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger maximalt fyra poäng.
Läs merVetenskaplig metod och Statistik
Vetenskaplig metod och Statistik Innehåll Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på Experiment NE:
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken
Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika
Läs merDagens tema är exponentialfunktioner. Egentligen inga nyheter, snarare repetition. Vi vet att alla exponentialfunktioner.
Dagens tema är exponentialfunktioner. Egentligen inga nyheter, snarare repetition. Vi vet att alla exponentialfunktioner f(x) = C a x kan, om man så vill, skrivas om, med basen e, till Vi vet också att
Läs merGrundläggande matematisk statistik
Grundläggande matematisk statistik Väntevärde, varians, standardavvikelse, kvantiler Uwe Menzel, 28 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@matstat.de www.matstat.de Väntevärdet X : diskret eller kontinuerlig slumpvariable
Läs merKomposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.
Sidor i boken 40-4 Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen. Läxa 1. En rät linje, L 1, skär y-axeln
Läs merLektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen
Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen När utfallsrummet för en slumpvariabel kan anta vilket värde som helst i ett givet intervall är variabeln kontinuerlig. Det är väsentligt att utfallsrummet
Läs mer2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?
Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några
Läs merF13 Regression och problemlösning
1/18 F13 Regression och problemlösning Måns Thulin Uppsala universitet thulin@math.uu.se Statistik för ingenjörer 4/3 2013 2/18 Regression Vi studerar hur en variabel y beror på en variabel x. Vår modell
Läs mer