Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)
|
|
- Jan-Olof Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/ SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M. Tid: sekund (s), dimensionssymbol T. Elektrisk ström: Ampère (A), dimensionssymbol I. Termodynamisk (absolut) temperatur: Kelvin (K), dimensionssymbol Θ. Substansmängd: mol, dimensionssymbol N. Ljusintensitet: candela (cd), dimensionssymbol J. Kraft: Newton (N) Energi: Joule (J) Laddning: Coulomb (C) etc. Kan uttryckas i grundenheterna. Härledda enheter Fördelar med att använda SI-enheter: 1) Uttrycker man alla storheter i SI-enheter vet man att svaret blir uttryckt i en SI-enhet. 2) Ofta har man fått fram den sökta storheten (vänsterledet) uttryckt i en kombination av andra storheter (högerledet). Man kan då lätt kontrollera om enheten hos vänsterledet överensstämmer med den resulterande enheten för högerledet. Om så inte är fallet har man gjort ett allvarligt fel. På tentamina m.m. brukar det bedömas strängt om man lätt hade kunnat konstatera att svaret är orimligt. Några exempel 1) Watt (W) enhet för effekt P. Hur uttrycker vi W i grundenheter? i använder kända samband. Effekt = energi/tidsenhet, enhet W = J/s Energi (arbete) = kraft väg, enhet J = Nm Kraft = massa acceleration, enhet N = kg m/s 2 Metod 1 med användning av dimensionssymboler(jfr. sid. 24 i KP1). dim(f ) = MLT 2 1
2 dim(e) = ML 2 T 2 dim(p ) = ML 2 T 3 Enhet: W = kg m 2 s 3 Metod 2 med användning av enheter W = J/s = Nm/s = (kg m/s2 ) m s = kg m2 s 3 Anm. Metoden med dimensionssymboler har nackdelen att vi först måste uttrycka alla storheter i grundenheter. Om vi räknar i enheter kan vi starta med härledda storheter som W, J och N och successivt byta ut dem mot grundenheter. 2) Farad (F) enhet för kapacitans C. Kapacitans definieras som laddning dividerat med spänningen över kondensatorn F = C/ Ström = laddning / tidsenhet, enhet C = As Effekt = spänning strömstyrka, enhet = W/A Fann nyss att W = kg m 2 /s 3 Metod 1: dim (P ) = ML 2 T 3 enligt föregående uppgift dim ( ) = ML 2 I 1 T 3 dim (q) = IT dim (C ) = dim(q/ ) = IT (ML 2 I 1 T 3 ) 1 = IT M 1 L 2 IT 3 = I 2 T 4 M 1 L 2 Metod 2: F = C/ = As/ = As W/A = A2 s kg m 2 /s 3 = A2 s 4 kg m 2 3) Tesla (T) enhet för magnetisk fältstyrka B. iktigt samband: Lorentzkraften: F = qv B Magnetfältets belopp ges alltså av B = F/(qv) Metod 1: dim (B) = dim (F/qv) = MLT 2 (IT ) 1 (LT 1 ) 1 = MLT 2 I 1 T 1 L 1 T = MT 2 I 1 Metod 2: N = kg m/s 2 C = As (båda sambanden visade tidigare) 2
3 T = kg m/s2 (As) (m/s) = kg m s As m s = 2 kg A s 2 Problem 2.1, sid. 36 i KP1 Korrigerad lydelse: Man kan modellera sambandet mellan trycket p, volymen och antalet gaspartiklar N vid absoluta temperaturen T för en icke-ideal gas enligt van der Waals gaslag: ( [ ] N 2 ) p + a ( Nb) = Nk B T, där k B = J/K är Boltzmanns konstant. ilken enhet har konstanterna a och b uttryckta i SI-systemets enheter? Lösning: När man adderar två storheter måste båda ha samma enhet. I den första parentesen är den första termen trycket p som är kraft per ytenhet och mäts i SI-enheten pascal (Pa) = N/m 2. Kraft är massa gånger acceleration och därmed har vi 1 N = 1 kg m/s 2. Enheten för p blir därmed kg m 1 s 2. Uttryckt i dimensionssymboler har vi M L 1 T 2 Den andra termen i parentesen ska alltså ha samma enhet. N är dimensionslöst. Man kan säga att N har dimensionen 1. mäts i m 3 och har dimensionen L 3. i ska ha ( [N ] 2 ) dim(p) = dim(a) dim vilket ger dim(a) = dim(p) ( [ ] ) 2 = M L 1 T 2 = M L 5 T 2 dim N (L 3 ) 2 och enheten hos a blir alltså kg m 5 s 2 Den andra parentesen innehåller ( Nb). Eftersom N är dimensionslöst måste b ha samma dimension som, d.v.s. L 3 och enheten blir m 3. Observera att vi kan bestämma dimensionen hos a och b enbart ur vänsterledet. i bör dock kontrollera att högerledet har samma dimension som vänsterledet. Det lämnas som en hemuppgift. Anm. I facit anges att enheten för b är N m4. Om vi sätter in att 1 N = 1 kg m s 2 får vi att 1 N m 4 = 1 kg m 5 s 2, vilket överensstämmer med svaret för a ovan. Förutom att exponenterna har hamnat på fel rad har svaren för a och b kastats om. Specialfallet a = 0 = b ger ideala gaslagen. En ideal gas kännetecknas av att växelverkan mellan partiklarna kan försummas. När temperaturen hos en gas sänks ner mot kondensationspunkten blir ideala gaslagen en allt sämre approximation och vi får ta till van der Waals lag. 3
4 Överslagsberäkningar, storleksordningar Används för att bedöma om det erhållna resultatet är rimligt. Omvandlingsfaktorer: Livslängd 75 år 1 år 365 dagar 1 dag = 24 h 1 h = 60 min = s = 3600 s Problem 1: Uppskatta en mans livstid i sekunder 1 livslängd = s s = s = 10 9 s. Beräkning med miniräknare ger 1 livslängd = s. Anm. För att inte få onödigt stor säkerhet är det bra om vi avrundar uppåt och neråt ungefär lika ofta. i kan får ett något noggrannare resultat om vi behåller en siffra förutom tiopotenserna. i får då 1 livslängd = = s men avsikten med överslagsberäkningar är att få en grov uppskattning av storleksordningen på ett enkelt sätt. id längre beräkningar med miniräknare är det lätt att göra fel och då kan det vara bra att snabbt uppskatta om det erhållna svaret är av rätt storleksordning. Problem 2: Hur många atomer finns det i ett A4-papper? Se exempel sid i KP1. Dimensionsanalys Problem 4, avsnitt 8.1 i KP3 Det finns pulserande stjärnor vars ljusstyrka och radiella hastighet oscillerar med en period t. En hypotes är att t beror på stjärnans radie r, massa m och gravitationskonstanten G. Uttryck t i dessa storheter så att dimensionerna hänger ihop. i ansätter sambandet t = m a r b G c, där exponenterna a, b och c ska bestämmas. Allmänt gäller (Newtons gravitationslag) att kraften mellan två partiklar med massorna m 1 och m 2 på avståndet r är F = Gm 1m 2 r 2 (Notera att Coulombs lag för kraften mellan två laddningar är på precis samma form). Kraft mäts i N = kg m/s 2. Om vi uttrycker G i de övriga storheterna får vi G = F r2 m 1 m 2 4
5 och enheten blir (kg m)m 2 s 2 kg 2 = m 3 /(kg s 2 ) Ekvationen för t ger att kg a m b (m 3 kg 1 s 2 ) c ska ha enheten s. Därmed ska exponenten för s vara ett, d.v.s. 2c = 1, och exponenterna för kg och m ska vara noll, vilket ger a c = 0 och b + 3c = 0. Detta ger i tur och ordning c = 1 2, a = 1 2 och b = 3 2. Slutsats: Det sökta sambandet är t = m 1/2 r 3/2 G 1/2 Anm. erkar detta rimligt fysikaliskt? Uttrycket anger att perioden t minskar om m och/eller G ökar. Båda faktorerna innebär att kraften bakom oscillationen ökar och då verkar det rimligt att oscillationen sker snabbare, d.v.s. att perioden minskar. När radien r ökar verkar det också rimligt att oscillationen får större amplitud och sker långsammare. Även om detta resonemang inte ger de exakta värdena för exponenterna kan det vara skäl att tänka efter om trenderna verkar fysikaliskt rimliga. Problem 7, avsnitt 8.1 i KP3 Det hydrostatiska blodtrycket p kan antas bero på blodets densitet ρ, höjdskillnaden h mellan hjärtat och en lägre mätpunkt i kroppen och gravitationen g. Ange ett rimligt uttryck för p så att dimensionerna stämmer. i ansätter p = kρ a h b g c, där k är en dimensionslös konstant. Tryck är kraft per ytenhet och mäts i pascal (Pa) = N/m 2 = (kg m/s 2 ) /m 2 = kg m 1 s 2. idare mäts ρ i kg/m 3 och tyngdaccelerationen g i m/s 2. Enheten hos högerledet blir därmed (kg m 3 ) a m b (m s 2 ) c = kg a m b+c 3a s 2c Jämförelse med enheten för p ger ekvationssystemet a = 1, -2c = -2, b + c - 3a = -1. Detta ger a = b = c = 1, d.v.s. sambandet blir p = kρhg Anm. erkar det rimligt att trycket ökar om densiteten, höjdskillnaden och/eller gravitationsaccelerationen ökar? Kan man tänka sig ett mera allmänt uttryck där dimensionerna också stämmer men där den fysikaliska situationen beskrivs bättre? 5
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 3/9 2009 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.
Läs merFysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt
Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer
Läs merTillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp
Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp Inför laborationerna Förberedelser Läs (i god tid före laborationstillfället) igenom laborationsinstruktionen och de teoriavsnitt som laborationen behandlar. Till
Läs merSammanfattning Fysik A - Basåret
Sammanfattning Fysik A - Basåret Martin Zelan, Insitutionen för fysik 6 december 2010 1 Inledning: mätningar, värdesiffror, tal, enheter mm 1.1 Värdesiffror Avrunda aldrig del uträkningar, utan vänta med
Läs merIngenjörsmetodik IT & ME 2010 Föreläsning 2. Enheter i SI-systemet Kap 1 Dimensionsanalys Kap 6
Ingenjörsmetodik IT & ME 2010 Föreläsning 2 Enheter i SI-systemet Kap 1 Dimensionsanalys Kap 6 1 Frågor från förra gången? 2 Likabehandling Funktionsnedsättning Har du en funktionsnedsättning och behöver
Läs merTemperatur T 1K (Kelvin)
Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt
Läs merIngenjörsmetodik IT & ME Föreläsare Dr. Gunnar Malm
Ingenjörsmetodik IT & ME 2007 Föreläsare Dr. Gunnar Malm 1 Frågor från förra gången Datorer kan beställas på: http://www.kth.se/student/support/ict/ 2.739/1.11102 (bärbar dator vid ICT) U9200 kostar 7
Läs merKapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright
Läs merNågot om Dimensionsanalys och Mathematica. Assume period T Cm Α g Β L Γ s 1 kg Α m Β m Γ s 1 kg Α m Β. Identify exponents VL HL kg 0 Α m 0 Β Γ s 1 2 Β
HH/ITE/BN Dimensionsanalys och Mathematica 1 Något om Dimensionsanalys och Mathematica Bertil Nilsson 2016-08-15 Assume period T Cm Α g Β Γ s 1 kg Α m Β m Γ s 2 s 1 kg Α m Β s 2Β m Γ Identify exponents
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merKapitel 1. Kemiska grundvalar
Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering
Läs mer9 Storheter och enheter
9 Storheter och enheter 9.1 SI - DET INTERNATIONELLA ENHETSSYSTEMET SI (Systeme Internationale d'unites), det internationella måttenhetssystemet, är inte ett helt nytt måttsystem. Det bygger på tidigare
Läs merVar försiktig med elektricitet, laserstrålar, kemikalier osv. Ytterkläder får av säkerhetsskäl inte förvaras vid laborationsuppställningarna.
Laborationsregler Förberedelser Läs (i god tid före laborationstillfället) igenom laborationsinstruktionen och de teoriavsnitt som laborationen behandlar. Till varje laboration finns ett antal förberedelseuppgifter.
Läs merRepetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien
Läs merLaborationsintroduktion. FAFA05 och FAFA65
Laborationsintroduktion FAFA05 och FAFA65 höstterminen 2019 Kurslaboratoriet, fysik LTH Laborationsregler Förberedelser Läs i god tid före laborationstillfället igenom laborationsinstruktionen och de teoriavsnitt
Läs merKapitel 1. Kemiska grundvalar
Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering
Läs merFysikaliska Modeller
TFYA15 Fysikaliska Modeller Kursansvarig: Magnus Johansson TFYA15 Fysikaliska modeller VT2019 Problemlösning & Modelltänkande Fredrik Karlsson Kommer att behandla VT1: Fysikalisk problemlösning VT2: Klassisk
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Inledning 2 Grundläggande fysik 3 SI enheter 3 Area och godstjocklek 4 Tryck 5 Temperatur 7 Densitet 8 Flöde 10 Värmevärde 11 Värmeutvidgning 14 Sträckgränser 15 Allmänna gaslagen
Läs merExperimentella metoder 2013, Räkneövning 3
Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3 Problem 1: Fem studenter mätte längden av ett rum, deras resultat blev 3,30 m, 2,90 m, 3,70 m, 3,50 m, och 3,10 m. Inga uppgifter om mätnoggrannheten är kända.
Läs mer3-10 Potenser i problemlösning Namn:..
3- Potenser i problemlösning Namn:.. Inledning Du har nu lärt dig en hel del om potenser i kapitel 3-9. Du vet vad som menas med ett potensuttryck och hur man räknar med dem. Nu skall du lära dig mer om
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merÖvningstentamen i KFK080 för B
Övningstentamen i KFK080 för B 100922 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För godkänt
Läs merExperimentell metodik
Experimentell metodik Storheter, mätetal och enheter En fysikalisk storhet är en egenskap som kan mätas eller beräknas. En storhet är produkten av mätetal och enhet. Exempel 1: Elektronens massa är m =
Läs merTillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.
Tentamen i Mekanik för F, del B Tisdagen 17 augusti 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator: Martin Cederwall Jour: Ling Bao, tel. 7723184 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,
Läs merTFYA16: Tenta Svar och anvisningar
170418 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 170418 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Vi är intresserade av största värdet på funktionen x(t). Läget fås genom att integrera hastigheten, med bivillkoret att x(0) = 0.
Läs merGunga med Galileo matematik för hela kroppen
Ann-Marie Pendrill Gunga med Galileo matematik för hela kroppen På en lekplats eller i en nöjespark finns möjlighet att påtagligt uppleva begrepp från fysik och matematik med den egna kroppen. Med hjälp
Läs merChalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen
Chalmers Teknisk fysik Teknisk matematik Arkitektur och teknik Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Provtid: 2h. Hjälpmedel: inga. På sista sidan finns en lista över fysikaliska konstanter som eventuellt
Läs merÖvningar till datorintroduktion
Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)
Läs mer4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll
4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 8 Allmänna gaslagen 4: 9 Trycket i en ideal gas 4:3 10 Gaskinetisk tolkning av temperaturen 4:6 Svar till kontrolluppgift 4:7 rörelsemängd 4:1 8 Allmänna gaslagen
Läs merIdealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.
Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell
Läs merKonsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter om måttenheter;
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter om måttenheter; Ändring införd: t.o.m. STAFS 2015:5 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas på mätdon som används vid mätning
Läs merExperimentell metodik
Experimentell metodik Storheter, mätetal och enheter En fysikalisk storhet är en egenskap som kan mätas eller beräknas. En storhet är produkten av mätetal och enhet. Exempel 1: Elektronens massa är m =
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs merTENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010
TENTAMEN Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper Namn:... Adress:... Datum: april 2010... Tid: Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik Hjälpmedel: linjal,
Läs merKinetisk Gasteori. Daniel Johansson January 17, 2016
Kinetisk Gasteori Daniel Johansson January 17, 2016 I kursen har vi under två lektioner diskuterat kinetisk gasteori. I princip allt som sades på dessa lektioner sammanfattas i texten nedan. 1 Lektion
Läs merRepetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012
Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012 Mätning & värdesiffror Så fort man mäter någon storhet (exempelvis en längd, en massa o.s.v.) ger själva mätningen en
Läs merKursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION
1 Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION Kursens olika delar Teorin Tentamen efter kursen och/eller KS1+KS2 Inlämningsuppgifter Lära känna kraven på redovisningar! Problemlösning Tentamen efter kursen
Läs merRepetition mätningar, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2019
Repetition mätningar, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2019 Mätning & värdesiffror Så fort man mäter någon storhet (exempelvis en längd, en massa o.s.v.) ger själva mätningen en
Läs merDensitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.
Tid Vi har inte en entydig definition av tid. Tid knytas ofta till förändringar och rörelse. Vi koncentrerar på hur vi mäter tiden. Vi brukar använda enheten sekund för att mäta tiden. Enheten för tid
Läs mer(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).
STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när
Läs merLösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro
Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska
Läs merKEMISK TERMODYNAMIK. Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016
KEMISK TERMODYNAMIK Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016 ALEXANDER TIVED 9405108813 Q2 ALEXANDER.TIVED@GMAIL.COM WILLIAM SJÖSTRÖM Q2 DKW.SJOSTROM@GMAIL.COM Innehållsförteckning Inledning... 2 Teori, bakgrund
Läs merFysikaliska modeller
Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Läs merRäkneuppgifter i matematik, kemi och fysik för repetition av gymnasiet. Farmaceutiska Fakulteten
Räkneuppgifter i matematik, kemi och fysik för repetition av gymnasiet Farmaceutiska Fakulteten 2018 Del 1 - Matematik Algebra Algebraiska räkneregler Räkneregler för addition, subtraktion, multiplikation
Läs merFöreläsning 5, clickers
Föreläsning 5, clickers Gungbrädan 1 kg 2 kg A. Kommer att tippa åt höger B. Kommer att tippa åt vänster ⱱ C. Väger jämnt I en kastparabel A. är accelerationen störst alldeles efter uppkastet B. är accelerationen
Läs meratt båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet
Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att
Läs merVågfysik. Vilka typer av vågor finns det? Fortskridande vågor. Mekaniska vågor Elektromagnetiska vågor Materievågor
Vågysik Fortskridande ågor Knight, Kap. 0 Vilka typer a ågor inns det? Mekaniska ågor Elektromagnetiska ågor Materieågor 1 Vad är en åg? En ortskridande åg är en lokal störning som utbreder sig på ett
Läs merANDREAS REJBRAND 2007-11-03 Elektromagnetism http://www.rejbrand.se. Coulombs lag och Maxwells första ekvation
ANDREA REJBRAND 2007-11-03 Elektromagnetism http://www.rejbrand.se oulombs lag och Maxwells första ekvation oulombs lag och Maxwells första ekvation Inledning Två punktladdningar q 1 samt q 2 i rymden
Läs merPoissons ekvation och potentialteori Mats Persson
1 ärmeledning Föreläsning 21/9 Poissons ekvation och potentialteori Mats Persson i vet att värme strömmar från varmare till kallare. Det innebär att vi har ett flöde av värmeenergi i en riktning som är
Läs merAppendix i instruktionen
Appendix i instruktionen Läs även Appendix A och Appendix B i instruktionerna till laboration 2 2010-10-05 Fysikexperiment, 7.5 hp 1 1 Linearisering genom logaritmering Ofta förekommer samband av typen:
Läs merIngenjörsmetodik IT & ME 2010 Föreläsning 3. Uppskattningar en effektiv teknisk problemslösningsmetod
Ingenjörsmetodik IT & ME 2010 Föreläsning 3 Uppskattningar en effektiv teknisk problemslösningsmetod 1 Frågor från förra gången? 2 Snabbrepetion Förra gången gick vi igenom SIenheter Kan skrivas på olika
Läs mer27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM9 Hydromekanik Datum: 005-05-0 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan saknas
Läs merFörsättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen.
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution DFM Skriftligt prov i delkurs Fastatillståndsfysik
Läs merTentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14
Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter
Läs mer1 Dimensionsanalys och π-satsen.
Dimensionsanalys och π-satsen. Då man örsöker ställa upp en matematisk modell ör något ysikaliskt enomen skall man alltid göra dimensionsanalys. Dimensionsanalys handlar om att undersöka hur givna ysikaliska
Läs merLaboration 1: Gravitation
Laboration 1: Gravitation Inledning Försöket avser att påvisa gravitationskraften och att bestämma ett ungefärligt värde på gravitationskonstanten G i Newtons gravitationslag, m1 m F = G r Lagen beskriver
Läs merMålsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.
1 Föreläsning 1: INTRODUKTION Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar. Kursens olika delar Teorin Tentamen efter kursen och/eller
Läs merProjekt: Filmat tornfall med modell av tornet. Benjamin Tayehanpour, Adrian Kuryatko Mihai
Projekt: Filmat tornfall med modell av tornet Benjamin Tayehanpour, Adrian Kuryatko Mihai Abstrakt Detta dokument avhandlar vad som händer när ett torn faller. Såväl elastiska som stela kroppar behandlas.
Läs merDIMENSIONSANALYS OCH LIKFORMIGHETSLAGAR
DIMENSIONSANALYS OCH LIKFORMIGHETSLAGAR DIMENSIONSANALYS Dimensionsanalys är en metod att reducera antalet variabler (och därmed komplexiteten) i ett givet problem. Ger möjlighet att uttrycka teoretiska
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merTentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Fredagen 1/1 018, kl 14:00-18:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
Läs merTentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 19/4 017, kl 08:00-1:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
Läs merTermodynamik Föreläsning 4
Termodynamik Föreläsning 4 Ideala Gaser & Värmekapacitet Jens Fjelstad 2010 09 08 1 / 14 Innehåll Ideala gaser och värmekapacitet TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 3.6 3.11 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner
Läs merTermodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM
Termodynamik FL4 VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER 1:a HS ENERGIBALANS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Energibalans när teckenkonventionen används: d.v.s. värme in och arbete ut är positiva; värme ut och arbete
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 23 januari 2014 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) När bilens fart är 50 km/h är rörelseenergin W k ( ) 2 1,5 10 3 50 3,6 2 J 145 10 3 J. Om verkningsgraden
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merLÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 1 LT L. = dim g dim R 1 2
LÖSNINGA ILL POBLEM I KAPIEL LP. Acceleration är hastihetsändrin per tid: hastihet L dim = dim = = L tid dim = L dimτ = a) dim π dim π dim dim = = ( ) = dim dim L L L L b) dim π dim π dim dim L dim = (
Läs merAnestesiologisk Fysik. ST-dag i medicinsk fysik
Anestesiologisk Fysik ST-dag i medicinsk fysik 180406 Anestesiologi An: Utan Aisthēsis: Känsel/-la; smärta Logi: Läran om Fysik Physis eller physikos: Natur(-ligt) U = RI 1 N = 1 kg * m / s 2 P = P 1 +
Läs merEn pendels svängningstid
Använd denna exempelrapport som mall för din rapport. Mer detaljer hittar du i Lathund för rapportskrivning av Merkel, Andersson, Lundquist och Önnegren. Notera att denna exempelrapport beskriver ett mycket
Läs merVI. Reella gaser. Viktiga målsättningar med detta kapitel. VI.1. Reella gaser
I. Reella gaser iktiga målsättningar med detta kapitel eta vad virialutvecklingen och virialkoefficienterna är Kunna beräkna första termen i konfigurationsintegralen Känna till van der Waal s gasekvation
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken
Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika
Läs merProblemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund
Solär-terrest fysik, AST 213 Problemsamling Peter Wintoft (peter@irfl.lu.se) Institutet för rymdfysik Scheelevägen 17 223 70 Lund 2001-09-19 AST 213 2001-09-19 1 1. Allmänna gaslagen p = nkt (1) relaterar
Läs merLite Kommentarer om Gränsvärden
Lite Kommentarer om Gränsvärden På föreläsningen (Föreläsning 2 för att vara eakt) så introducerade vi denitionen Denition. Vi säger att f() går mot a då går mot oändligheten, uttryckt i symboler som f()
Läs merKulstötning. Israt Jahan Martin Celander Andreas Svensson Jonathan Koitsalu
Kulstötning Israt Jahan Martin Celander Andreas Svensson Jonathan Koitsalu Abstract I detta projekt undersöktes en kulstötning med starthöjden meter och en längd på,5 meter med hjälp av matematiska modeller.
Läs merSvar och anvisningar
160322 BFL102 1 Tenta 160322 Fysik 2: BFL102 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Centripetalkraften ligger i horisontalplanet, riktad in mot cirkelbanans mitt vid B. A B b) En centripetalkraft kan tecknas:
Läs merTENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.
TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod F0004T Kursnamn Fysik 1 Datum LP2 10-11 Material Laboration Balkböjning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning Denna
Läs merTentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 1/1 016, kl 14:00-18:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
Läs mera) En pipa som är öppen i båda ändarna har svängningsbukar i ändarna och en nod i
Lösningar NP Fy B 005 Uppgift nr 1 (79) SVAR: Den gravitationskraft som jorden påverkar satelliten med utgör centripetalkraft i satellitens bana. Denna kraft på satelliten är riktad in mot jordens medelpunkt.
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merDå du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.
Kapitel 2 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Läs mermg F B cos θ + A y = 0 (1) A x F B sin θ = 0 (2) F B = mg(l 2 + l 3 ) l 2 cos θ
Institutionen för teknikvetenskap och matematik Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1 Tentamen datum: 019-01-19 Examinator: Magnus Gustafsson 1. Friläggning av balken och staget: Staget är en tvåkraftsdel
Läs merAlgebra, exponentialekvationer och logaritmer
Höstlov Uppgift nr 1 Ge en lösning till ekvationen 0 434,2-13x 3 Ange både exakt svar och avrundat till två decimalers noggrannhet. Uppgift nr 2 Huvudräkna lg20 + lg50 Uppgift nr 3 Ge en lösning till ekvationen
Läs merKapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
Läs merPreliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,
Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, SH1009, 008 05 19, kl 14:00 19:00 Tentamen har 8 problem som vardera ger 5 poäng. Poäng från inlämningsuppgifter tillkommer. För godkänt krävs
Läs mer4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella
KVANTMEKANIKFRÅGOR Griffiths, Kapitel 4-6 Tanken med dessa frågor är att de ska belysa de centrala delarna av kursen och tjäna som kunskapskontroll och repetition. Kapitelreferenserna är till Griffiths.
Läs merTFYA16: Tenta Svar och anvisningar
150821 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 150821 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Sträckan fås genom integration: x = 1 0 sin π 2 t dt m = 2 π [ cos π 2 t ] 1 0 m = 2 π m = 0,64 m Svar: 0,64 m b) Vi antar att loket
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merRäkneövning 2 hösten 2014
Termofysikens Grunder Räkneövning 2 hösten 2014 Assistent: Christoffer Fridlund 22.9.2014 1 1. Brinnande processer. Moderna datorers funktion baserar sig på kiselprocessorer. Anta att en modern processor
Läs merSkydiving. En djupdykning i. Projekt i Mekanik. Kursansvarig: Richard Hsieh
Kungliga Tekniska Högskolan 010-03-03 Tillämpad fysik Mekanik En djupdykning i Skydiving Projekt i Mekanik Kursansvarig: Richard Hsieh Nathalie Sahlström 890804-0143 Emelie Holm 90073-0049 Sofie Sjödahl
Läs merGrundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Läs merTentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Måndagen /8 016, kl 08:00-1:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
Läs merKommentarer till tunneleffekten och övningsuppgift 3:5
Kommentarer till tunneleffekten och övningsuppgift 3:5 I läroboken Kvantvärldens fenomen diskuteras tunneleffekten på sidorna 54 6. På sidan 57 föreslås följande approximativa uttryck för transmittansen:
Läs merP1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.
P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3. Luften värms nu långsamt via en elektrisk resistansvärmare
Läs mer10. Kinetisk gasteori
10. Kinetisk gasteori Alla gaser beter sig på liknande sätt. I slutet av 1800 talet utvecklades matematiska sätt att beskriva gaserna, den så kallade kinetiska gasteorin. Den grundar sig på en modell för
Läs merElektromagnetiska falt och Maxwells ekavtioner
Forelasning /1 Elektromagnetiska falt och Maxwells ekavtioner 1 Maxwells ekvationer Maxwell satte 1864 upp fyra stycken ekvationer som gav en fullstandig beskrivning av ett elektromagnetiskt falt. Dock,
Läs merBiomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen
Biomekanik Mekanik Skillnad? Ambition: Att ge översiktliga kunskaper om mekaniska sammanhang och principer som hör samman med kroppsrörelser och rörelser hos olika idrottsredskap. Mekaniken är en grundläggande
Läs mer