Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012"

Transkript

1 Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012 Mätning & värdesiffror Så fort man mäter någon storhet (exempelvis en längd, en massa o.s.v.) ger själva mätningen en osäkerhet. Man kan bara mäta med en viss noggrannhet. Vid laboration bör man därför mäta samma sak flera gånger och ta ett medelvärde av mätresultaten. För att visa hur noggrant man har mätt använder man s.k. värdesiffror. Då det gäller antalet värdesiffror i ett svar används följande tumregel: Svara med samma antal värdesiffror som det minst noggranna mätetalet i uppgiften har! ex1: Pelle springer 60,0 m på 7,4 s. Beräkna medelhastigheten. ex2: En bit guld med volymen 0,00031 m 3 har massan 5,988 kg. Beräkna densiteten för guldet. 60,0 m : tre värdesiffror 0,00031 m 3 : två värdesiffror 7,4 s : två värdesiffror 5,988 kg : fyra värdesiffror v = s t = 60,0 7,4 = 8, ,1 m/s ρ = m V = 5,988 = 19316, kg/m3 0,00031 svaret anges med två värdesiffror eftersom 7,4 s i uppgiften endast har två värdesiffror. svaret anges med två värdesiffror, eftersom 0,00031 m 3 i uppgiften endast har två värdesiffror Decimaltal: Nollor i början räknas inte som värdesiffror men nollor i slutet räknas alltid! Hela tal: Nollor i slutet kan räknas det beror på sammanhanget! SI-enheter / Grundenheter Internationellt har man enats om gemensamma enheter. Dessa kallas SI-enheter. Dessutom har man enats om sju grundenheter i SI-systemet, med vilka alla andra enheter kan härledas. Av praktiska skäl har man dock valt nya enhetsnamn (ex. har man valt N istället för kg m/s 2 ) för att inte krångla till det. storhet grundenhet storhet grundenhet Längd (l): 1 m (meter) Massa (m): 1 kg (kilogram) Tid (t): 1 s (sekund) Ström (I): 1 A (ampere) Temperatur (T): 1 K (kelvin) Ljusstyrka (I): 1 cd (candela) Substansmängd (n): 1 mol (mol) I alla formler vi använder i fysiken förutsätts att man använder storheternas SI-enheter. Då blir svaret automatiskt en SI-enhet.

2 Prefix och storleksordning Prefix är namngivna tiopotenser. Dessa används flitigt i fysikens värld. De viktigaste är: namn förkortning tiopotens tera T giga G 10 9 mega M 10 6 kilo k 10 3 hekto h 10 2 deci d 10-1 centi c 10-2 milli m 10-3 mikro µ 10-6 nano n 10-9 piko p Storleksordningen av ett tal är lika med tiopotensen om talet skrivs i grundpotensform. Exempelvis så är storleksordningen av talet 1250, lika med 10 3, eftersom 1250 = 1, Grundläggande krafter Ett föremål med massa har en viss tyngd. Man säger att en tyngdkraft verkar på föremålet. Denna ges av: F = mg, där g = 9,82 N/kg kallas för tyngdfaktor. Denna varierar lite beroende var på Jorden man befinner sig. Tyngdkraften ritas från föremålets tyngdpunkt rakt nedåt. tyngdkraft = mg normalkraft = mg tyngdkraft = mg För att föremålet inte ska falla rakt genom underlaget måste det finnas en motkraft (reaktionskraft) som håller föremålet på plats. Denna kraft utövas av underlaget och kallas normalkraft. Den är lika stor som tyngdkraften om föremålet ligger på ett vågrätt underlag. När man vill förflytta föremålet längs planet, behövs en dragkraft. Underlaget utövar alltid ett motstånd mot förflyttningen. Detta kallas för friktionskraft. Om dragkraften > friktionskraften kan föremålet börja förflytta sig. friktionskraft föremålet rör sig ej dragkraft Observera att friktionskraften varierar från noll till maximal friktionskraft när man ska dra iväg föremålet. Den försöker hela tiden vara lika stor som dragkraften, men till slut övervinner dragkraften friktionskraften (den kan inte bli hur stor som helst) och då börjar föremålet att röra på sig. friktionskraft föremålet rör sig åt höger v dragkraft

3 Enhet för kraft SI-enheten för kraft är 1 N (Newton). 1 N motsvarar ungefär tyngdkraften som verkar på massan 1 hg. Resultant (sammanlagd kraft) Två eller flera krafter kan läggas samman till en resultant. Om krafterna går åt samma håll adderar man deras storlekar: 1 N 2 N Fres = 3 N och om de har rakt motsatt riktning får man ta skillnaden: 1 N 2 N Fres = 1 N Jämvikt Ett föremål befinner sig i jämvikt när det: ligger stilla rör sig med konstant hastighet Vad krävs för att ett föremål ska befinna sig i jämvikt? Om vi börjar med att studera ett föremål på ett plant underlag, så har vi redan diskuterat det fall där föremålet ligger stilla; en normalkraft och en tyngdkraft verkar på föremålet. Den resulterande kraften på föremålet blir 0 N. normalkraft = mg tyngdkraft = mg Om föremålet rör sig med konstant hasighet, måste dragkraften precis vägas upp av friktionskraften. Även mellan dessa krafter är den resulterande kraften 0 N. Om dragkraften > friktionskraften ökar hastigheten, och om dragkraften < friktionskraften minskar hastigheten. friktionskraft föremålet rör med konstant hastighet dragkraft Jämviktsprincipen "När en kropp befinner sig i jämvikt är resultanten till alla krafter som verkar på den lika med noll". Newtons tredje lag eller lagen om kraft och motkraft (reaktionskraft). Om ett föremål påverkas av en kraft (t.ex. tyngdkraften på en bok som ligger på ett bord) så påverkas ett annat föremål av en lika stor, men motriktad, kraft (normalkraften på boken från bordet).

4 Densitet Densitet betyder täthet, och anger tätheten hos ett ämne i meningen hur mycket massa som ryms i en viss volym. Densitet betecknas ρ ( rå ) och definieras som kvoten mellan massa och volym: ρ = m V SI-enhet: 1 kg/m 3. Enheter som vanligen används: 1 g/cm 3 = 1 kg/dm 3 = 1 ton/m 3 (=1000 kg/m 3 ) OBS! I formelsamlingen anges densiteten för fasta och flytande ämnen i enheten g/cm 3. Ex: Densiteten för aluminium är 2,7 g/cm 3. Detta motsvarar även 2,7 kg/dm 3 men om du vill ha densiteten i SI-enheten kg/m 3 måste du multiplicera talet med 1000 vilket ger 2700 kg/m 3. Vatten har ungefär densiteten 1000 kg/m 3. Ämnen som har lägre densitet flyter i vatten, och ämnen som har större densitet sjunker. Tryck Tryck definieras som p = F A SI-enhet: 1 N/m 2 eller 1 Pa (Pascal) Lufttryck Normalt lufttryck är ca Pa. Trycket sjunker när man rör sig uppåt i luften. Tryck i vätskor Vätsketrycket är oberoende av formen hos det kärl som omsluter vätskan. Det enda trycket beror på, är djupet. Vätsketrycket ges av: p = ρgh ( rågh-formeln ) Detta innebär alltså att trycket på 1 m djup i en simbassäng är lika stort som trycket 1 m ner i en tunna med vatten. Arkimedes princip En kropp som helt, eller delvis, sänks ner i en vätska (eller gas) påverkas av en lyftkraft. Denna lyftkraft är lika stor som tyngden av den undanträngda vätskan (gasen). Lyftkraften ges av F lyft = V ρg Specialfall: Om kroppen flyter i vätskan, är lyftkraften lika stor som kroppens tyngdkraft.

5 Övningsuppgifter, nivå 1 1. a) Rita en låda som ligger på ett plant underlag (t.ex. ett bord). b) Sätt ut de krafter som verkar på lådan. c) Befinner sig lådan i jämvikt? 2. Bestäm tyngden av en låda som väger 28,0 kg. 3. En låda påverkas av två krafter, se figuren. Bestäm resultanten till storlek och riktning. 25 N 40 N 4. En låda med massan 6,0 kg placeras på ett horisontellt bord. Hur stor är normalkraften på lådan? 5. En traktor drar ett redskap med dragkraften 15 kn. Hastigheten är konstant 3,5 km/h. Hur stor bromsande kraft verkar på redskapet? 6. Flickan i figuren nedan har just kastat iväg en boll. Rita ut de krafter som verkar på bollen. Bortse från luftmotståndet. 7. Nedan visas tre klossar A, B och C som ligger på varandra på ett bord. C 11 kg B 17 kg A 24 kg a) Hur stor är normalkraften på låda B? b) Sätt ut alla krafter som verkar på låda B. Krafterna ska ritas i skala. 8. Hur många värdesiffror är det i talen nedan? a) 0,040 b) 100,0 c) 6700 d) 0,

6 9. Den absoluta nollpunkten är 273,15 C. Skriv denna temperatur i grundpotensform. 10. a) Vilken storleksordning har talet ? b) Vilken storleksordning har diametern på jordklotet? Svara i meter. c) Vilken storleksordning har massan hos en väteatom? Svara i kg. 11. a) Hur många byte (b) går det på 1 Gb? b) Hur många kg är 200 Mg? c) Ange sträckan 0, m med ett lämpligt prefix. d) Ange trycket Pa med ett lämpligt prefix 12. Beräkna densiteten för en kub av koppar som väger 71,7 g och har sidan 2,00 cm. 13. Beräkna volymen av ett rent silversmycke som väger 425 g. 14. Bestäm massan av 25 cm 3 järn. 15. Is flyter i vatten därför att is har lägre densitet än vatten. Ren is har densiteten 917 kg/m 3. Vilken volym har ett isberg med massan 5300 ton? 16. Då Amanda åker skridskor har kontaktytan mellan skridskorna och isen arean 18 cm 2. Amanda väger 64 kg. Beräkna trycket mot isen. 17. Hur stort är vätsketrycket 1 m under en vattenyta? 18. En skidåkare som väger 82 kg står på ett par skidor som är 6,0 cm breda och 2,20 m långa. Vilket blir trycket mot snön om han: a) står på bägge skidorna b) bara står på ena skidan 19. a) Beräkna vattentrycket på ett djup av 12,0 m. b) Hur stort är det totala trycket på djupet 12,0 m? 20. Beräkna lyftkraften på Pelle när han badar utanför Ystads Saltsjöbad. Den del av Pelle som är under vattnet är ungefär 65 liter.

7 21. I taket hänger en lampa i en sladd. a) Rita i figur 1 nedan de krafter som verkar på lampan. b) Rita i figur 2 nedan de krafter som verkar på den sladd i vilken lampan hänger. 22. På Månen är tyngdfaktorn ungefär 1/6 av Jordens. Antag att en person som väger 60 kg på Jorden reser till Månen. a) Bestäm personens massa på Månen. b) Bestäm personens tyngd på Månen. 23. I en badanläggning finns en sötvattenbassäng som är 25,0 m lång och 12,5 m bred. Vattendjupet är 3,7 m. Hur mycket väger vattnet när bassängen är fylld? 24. En koppartråd med diametern 0,5 mm är 200 m lång. Hur mycket väger tråden? 25. En massiv metallcylinder med diametern 3,0 cm och höjden 5,2 cm har massan 417 g. Ange en trolig metall som cylindern kan bestå av. Övningsuppgifter, nivå En kloss A med massan 2,0 kg och en kloss B med massan 3,0 kg är förbundna med varandra via en dynamometer och dras med den konstanta farten v = 2,5 m/s längs ett horisontellt plan. Dynamometrarna hålls horisontella under förflyttningen och visar hela tiden 12 N respektive 7,0 N. Hur stora är de friktionskrafter som verkar på klossarna under förflyttningen? 7,0 N 12 N 2,5 m/s

8 27. En metallcylinder står på en våg. Dessutom är en dynamometer fäst vid cylindern. Dynamometern dras uppåt tills den visar 0,88 N. Då visar vågen 123,5 g. Bestäm metallcylinderns massa. 0,88 N 123,5 g 28. Vad är skillnaden på storheter och enheter? 29. När vatten fryser till is expanderar volymen. Med hur många procent ökar den? 30. Ur en jämntjock metallplåt skär man ut en rektangel med längden 2,4 cm och bredden 4,3 cm. Den väger 26,1 g. a) Hur mycket väger en plåtbit som har arean 1,0 cm 2? b) Hur tjock är plåten om den är av järn? 31. En blykula, som väger 60 g, sänks ner i vatten. Hur stor blir vattnets lyftkraft på blykulan? 32. Då en kropp faller fritt bromsas den av luftmotståndet. Vid små hastigheter kan luftmotståndet ofta försummas. Vilket är det största värde som luftmotståndet kan uppnå, då en sten med massan 0,50 kg släpps från hög höjd? 33. En vikt i form av ett rätblock med kantlängderna 4,0 cm, 4,0 cm och 6,0 cm hängs upp i en dynamometer som då visar 2,4 N. Bestäm viktens densitet. 34. En träbit flyter i havsvatten (densitet 1,3 g/cm 3 ) med 45% av sin volym ovanför vattenytan. Beräkna träbitens densitet. 35. Hur stor kraft krävs för att lyfta en sten med massan 65 kg och volymen 19 dm 3 då den befinner sig i vatten? Rita figur som visar de krafter som verkar på stenen då den befinner sig under vattnet.

9 Övningsuppgifter, nivå Lilla Karin tycker om att dricka saft med sugrör vid festliga tillfällen. Hur långt (högt) kan egentligen ett sugrör vara för att det skall fungera? 37. En träkloss sänks ner i en bägare med T-sprit. Vätskenivån stiger då från 116 cm 3 till 148 cm 3. Med en liten nål trycker man ner träklossen under ytan. Vätskenivån stiger då till 162 cm 3. Densiteten hos T-spriten är 0,79 g/cm 3. a) Hur stor massa har träklossen? b) Vilken densitet har träklossen? 38. En kub med sidan 2,0 cm består av en legering av rent guld och rent silver. Guldet i kuben väger 52 g. Hur mycket väger silvret? 39. En tom plastballong väger 2,00 g. Man fyller den med helium så att volymen blir 6,0 liter. För att ballongen inte skall stiga till väders och försvinna knyter man fast en tråd i den. Tråden fästs sedan i ett bord. Hur stor blir spännkraften i tråden? tråd ballong 40. På en våg står en bägare med vatten, och vågen visar 135,33 g. Ett metallstycke sänks ner i vattnet så att metallstycket varken rör vid bägarens väggar eller botten. Vågen visar då 147,31 g. När metallstycket sedan släpps, så att det vilar på bägarens botten visar vågen i stället 232,53 g. a) Hur stor är lyftkraften på metallstycket då det är nedsänkt i vattnet? b) Bestäm metallstyckets densitet.

10 Svar 1. a) - b) tyngd- och normalkraft c) Ja N N åt höger N N kn 6. Den enda kraften som verkar på bollen är tyngdkraften! 7. a) 275 N b) krafterna är: B:s tyngd, C:s tyngd samt normalkraften >>>> 8. a) 2 b) 4 c) 2, 3 eller 4 d) 2 C 11 kg B 17 kg A 24 kg mg 9. 2, a) 10 6 b) 10 4 m c) kg 11. a) byte ( byte) b) kg ( kg) c) 5,78 µm d) 1,23 MPa 12. 8,96 g/cm ,5 cm g m ,35 MPa kpa (9820 Pa) 18. a) 3050 Pa b) 6100 Pa 19. a) ca 118 kpa b) ca 219 kpa 20. ca 640 N 21. taket drar i sladden a) sladden drar b) i lampan lampans tyngd lampan drar i sladden

11 22. a) 60 kg b) 98 N ton (1154 ton) g (352 g) 25. bly 26. A: 7,0 N åt vänster B: 5,0 N åt vänster g (jämvikt råder. Normalkraften är 123,5 g omvandlat till N) 28. storheter är det man mäter (längd, massa, tid, densitet, o.s.v..) enheter är det som resultatet av mätningen anges i (cm, s, g/cm 3, o.s.v..) 29. ca 9 % (svaret beror på hur många decimaler densiteten anges i) 30. a) 2,5 g b) 3,2 mm mn 32. 4,9 N (jämvikt) 33. 2,5 g/cm ,715 g/cm N >>>>> sten F F L m (10,3) mg 37. a) 25 g b) 0,55 g/cm g mn 40. a) 118 mn b) 8,11 g/cm 3

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14 Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Sammanfattning Fysik A - Basåret

Sammanfattning Fysik A - Basåret Sammanfattning Fysik A - Basåret Martin Zelan, Insitutionen för fysik 6 december 2010 1 Inledning: mätningar, värdesiffror, tal, enheter mm 1.1 Värdesiffror Avrunda aldrig del uträkningar, utan vänta med

Läs mer

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7 Tryck 7.1 1 Kraft och tryck 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7.2 OH1 Vattentorn 5 Vattnets lyftkraft 6 När flyter ett föremål på en vätska? 7 Arkimedes princip

Läs mer

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella

Läs mer

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,

Läs mer

Fysik Prov 1 1:e April, 2014 Na1

Fysik Prov 1 1:e April, 2014 Na1 ysik Prov 1 1:e pril, 2014 Na1 Skriv alla dina svar på svarspapper. Redoör LL dina beräkninar och vilka formel som används. ne svar med rätt antal värde siffror och prefi. Kraft E Uppifter. Tre krafter

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Grundläggande om krafter och kraftmoment

Grundläggande om krafter och kraftmoment Grundläggande om krafter och kraftmoment Text: Nikodemus Karlsson Original character art by Esa Holopainen, http://www.verikoirat.com/ Krafter - egenskaper och definition Vardaglig betydelse Har med påverkan

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK A

Laborationskurs i FYSIK A Laborationskurs i FYSIK A Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till varje laboration finns förberedande uppgifter. Dessa skall lämnas

Läs mer

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan

Läs mer

Kapitel 9 Hydrostatik. Fysik 1 - MB 2008

Kapitel 9 Hydrostatik. Fysik 1 - MB 2008 Tryck Kraft per yta kallas tryck. När en kraft F verkar vinkelrätt och jämnt fördelad mot en yta A erhålls trycket p F p där A p = tryck F = kraft A = area eller yta Tryck forts. p F A Enheten för tryck

Läs mer

Provmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h. Tentamens Kod: Tentamensdatum: Tid: 14-18

Provmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h. Tentamens Kod: Tentamensdatum: Tid: 14-18 Naturvetenskap Provmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h 7,5 högskolepoäng Tentamens Kod: Tentamensdatum: 2017-01-12 Tid: 14-18 Hjälpmedel: Grafritande miniräknare (ej

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

TENTAMEN. Umeå Universitet. P Norqvist och L-E Svensson. Datum: Tid: Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG ...

TENTAMEN. Umeå Universitet. P Norqvist och L-E Svensson. Datum: Tid: Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG ... Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Kurs: Hjälpmedel: Fysik A Miniräknare, formelsamling Lärare: P Norqvist och L-E Svensson Datum: 07-01-10 Tid: 16.00-22.00 Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG... Tentamen

Läs mer

Kraft och rörelse åk 6

Kraft och rörelse åk 6 Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken

Läs mer

Kursupplägg Vecka 11-19

Kursupplägg Vecka 11-19 Kursupplägg Vecka 11-19 Det gäller att lista ut hur ni ska släppa ett rått ägg från 10 meter utan att det går sönder. Till hjälp har vi undervisning i fysik gällande kraft, tryck och rörelse. Antar ni

Läs mer

Krafter och Newtons lagar

Krafter och Newtons lagar Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Newtons andra lag är det viktigaste hjälpmedel vi har för att beskriva vad som händer med en kropp och med kroppens rörelse när den påverkas av andra kroppar.

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten

Läs mer

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,

Läs mer

7. TRYCK. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB

7. TRYCK. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB facit och kommentarer TESTA DIG SJÄLV, FINALEN OCH PERSPEKTIV 483 7. T RYCK FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV Testa dig själv 7.1 Förklara begreppen kraft Skapar eller motverkar en rörelse och mäts i newton (N).

Läs mer

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Repetition, del II Lufttryck Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Med samma resonemang som för vätskor kommer vi fram till att lufttrycket på en viss yta ges av tyngden

Läs mer

Tentamen i Mekanik Statik

Tentamen i Mekanik Statik Tentamen i Mekanik Statik TMME63 2015-08-29, kl 14.00-18.00 Tentamenskod: TEN1 Tentasal: TER1, TERE Examinator: Peter Schmidt Tentajour: Peter Schmidt, Tel. 28 27 43, (Besöker salarna ca 15.00) Kursadministratör:

Läs mer

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA) Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA) Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 3/9 2009 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.

Läs mer

Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår

Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Datum: 03-12-20 Skrivtid: 9.00-15.00 Hjälpmedel: Räknare, formelsamling Lärare: J. Gustafsson, M. Hamrin, P. Norqvist, A. Reiniusson och L.-E. Svensson

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning 2 Grundläggande fysik 3 SI enheter 3 Area och godstjocklek 4 Tryck 5 Temperatur 7 Densitet 8 Flöde 10 Värmevärde 11 Värmeutvidgning 14 Sträckgränser 15 Allmänna gaslagen

Läs mer

Fysik A 08-02-18. Jonn Lantz Din kanelbulle i fysikens ugn jonn.lantz@lme.nu 031-825218

Fysik A 08-02-18. Jonn Lantz Din kanelbulle i fysikens ugn jonn.lantz@lme.nu 031-825218 1. Elmotorn En bensinmotor har sällan en verkningsgrad över 25%, men elmotorer är ofta bättre! (Det är bla. därför vi antagligen får se fler elbilar i framtiden). Ert uppdrag är att bestämma elmotorns

Läs mer

Mål Aritmetik. Provet omfattar sidorna 6 41 och (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8.

Mål Aritmetik. Provet omfattar sidorna 6 41 och (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8. Mål Aritmetik Provet omfattar sidorna 6 41 och 206-223 (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8. Repetition: Repetitionsuppgifter 1 och 7, läxa 1-6 och 27-28 (s. 226 233 och s. 262-264) samt andra övningsuppgifter

Läs mer

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning). STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när

Läs mer

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna. Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..

Läs mer

Tentamen i Mekanik Statik

Tentamen i Mekanik Statik Tentamen i Mekanik Statik TMME63 2016-06-02, kl 08.00-12.00 Tentamenskod: TEN1 Tentasal: TER1, TER2, TERE Examinator: Peter Schmidt Tentajour: Peter Schmidt, Tel. 28 27 43, (Besöker salarna ca 09.00) Kursadministratör:

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet TENTAMEN Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin, Magnus Cedergren, Karin Due, Jonas Larsson Datum:

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är

Läs mer

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Inlämningsuppgift 1 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Oftast använder vi apparater och motorer till att omvandla

Läs mer

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik & Elektronik A Åstrand Mohsen Soleimani-Mohseni 2014-11-15 Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp Lösningsförslag Tid: 141115, Kl. 09.00-15.00 Plats: Östra paviljongerna

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll. Tentamen i Mekanik för F, del B Tisdagen 17 augusti 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator: Martin Cederwall Jour: Ling Bao, tel. 7723184 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Blandade uppgifter om tal

Blandade uppgifter om tal Blandade uppgifter om tal Uppgift nr A/ Beräkna värdet av (-3) 2 B/ Beräkna värdet av - 3 2 Uppgift nr 2 Skriv (3x) 2 utan parentes Uppgift nr 3 Multiplicera de de två talen 2 0 4 och 4 0 med varandra.

Läs mer

Det finns olika typer av krafter och alla mäts med enheten newton. Enheten newton förkortas med stort N.

Det finns olika typer av krafter och alla mäts med enheten newton. Enheten newton förkortas med stort N. Ugglans NO Fysik - Mekanik Mekanik är en av fysikens äldsta vetenskaper. Den handlar om rörelse och jämvikt och vad som händer när föremål utsätts för krafter. Kunskap om mekanik är nödvändig och grundläggande

Läs mer

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

MEKANIKENS GYLLENE REGEL MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade

Läs mer

FYSIKENS MASSA (VIKT)

FYSIKENS MASSA (VIKT) Tyngd och vikt 1 FYSIKENS MASSA (VIKT) Till vardags använder vi ordet vikt när vi pratar om hur mycket något väger. I fysiken använder man begreppet massa (m) för att ange hur mycket något väger. Massa

Läs mer

När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall.

När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall. MÅL med arbetsområdet När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall. ge exempel på krafter som påverkar

Läs mer

= + = ,82 = 3,05 s

= + = ,82 = 3,05 s Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen HT2014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) En boll kastas rakt uppåt och har hastigheten = 30 m/s då den lämnar handen. Hur högt når

Läs mer

Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse

Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1:

Läs mer

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 8 Allmänna gaslagen 4: 9 Trycket i en ideal gas 4:3 10 Gaskinetisk tolkning av temperaturen 4:6 Svar till kontrolluppgift 4:7 rörelsemängd 4:1 8 Allmänna gaslagen

Läs mer

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen Biomekanik Mekanik Skillnad? Ambition: Att ge översiktliga kunskaper om mekaniska sammanhang och principer som hör samman med kroppsrörelser och rörelser hos olika idrottsredskap. Mekaniken är en grundläggande

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Kortfattat lösningsförslag Fysik A, Tentamensdatum:

Kortfattat lösningsförslag Fysik A, Tentamensdatum: Kortfattat lösningsförslag Fsik, Tentamensdatum: 06011 1. Lösning: För att räkna ut den totala kraft som verkar på kan vi använda superposition. F C F res r =,0 mm B α r =,0 mm C F B Riktningen på kraften

Läs mer

Positionssystemet och enheter

Positionssystemet och enheter strävorna 5A 5C Positionssystemet och enheter uttrycksformer tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Aktiviteten utgår från en gammal och väl beprövad mall för att skapa struktur och ge förståelse för

Läs mer

3-8 Proportionalitet Namn:

3-8 Proportionalitet Namn: 3-8 Proportionalitet Namn: Inledning Det här kapitlet handlar om samband mellan olika storheter och formler. När du är klar är du mästare på att arbeta med proportionalitet, det vill säga du klarar enkelt

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

Krafter och Newtons lagar

Krafter och Newtons lagar Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Fysiska föremål, kroppar, kan påverka varandra ömsesidigt, de kan växelverka. För att förklara hur denna växelverkan går till har fysikvetenskapen uppfunnit

Läs mer

Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area

Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Mål: Få kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former. Kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur

Läs mer

Temperatur T 1K (Kelvin)

Temperatur T 1K (Kelvin) Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska

Läs mer

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Kapitel 1. Kemiska grundvalar Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering

Läs mer

9 Storheter och enheter

9 Storheter och enheter 9 Storheter och enheter 9.1 SI - DET INTERNATIONELLA ENHETSSYSTEMET SI (Systeme Internationale d'unites), det internationella måttenhetssystemet, är inte ett helt nytt måttsystem. Det bygger på tidigare

Läs mer

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 Brandsäker rökkanal Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 1 Introduktion Det är bra att anpassa skorstenen efter eldstadens behov. Risken för överhettning till följd av för stora

Läs mer

Laboration 2 Mekanik baskurs

Laboration 2 Mekanik baskurs Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Friktionskraft är en förutsättning för att våra liv ska fungera på ett mindre omständigt sätt. Om friktionskraften

Läs mer

Uppgifter till KRAFTER

Uppgifter till KRAFTER Uppgifter till KRAFTER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell 1 Innehåll 1 Introduktion till statiken... 3 A-uppgifter...3 2 Krafter... 5 A-uppgifter...5 B-uppgifter...5 3 Moment... 7 A-uppgifter...7 B-uppgifter...9

Läs mer

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden =

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden = Enheter och skala I det här kapitlet kan du lära dig mer om hastighet att skriva minuter som del av timme att räkna om km/h till m/s något om hastigheter till sjöss om volymenheterna cm 3, dm 3 och m 3

Läs mer

Massa och vikt Mass and weight

Massa och vikt Mass and weight Massa och vikt Mass and weight Massa beskriver hur mycket materia e> föremål innehåller, det är ju konstant oavse> vilken tyngdkraeen är. Kapitel 4: Newtons 2:a lag Vikten beror enbart på hur tyngdkraeen

Läs mer

Facit Träningshäfte 9:2

Facit Träningshäfte 9:2 Kapitel 1 1 a) 4 800 000 b) 300 200 c) 25 085 d) 0,8 e) 0,25 f) 0,785 2 a) 2 miljoner 35 tusen: 2 035 000 235 tusen: 235 000 tjugotretusen femhundra: 23 500 b) 12 tiondelar: 1,2 12 hundradelar: 0,12 12

Läs mer

Stockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik

Stockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1: Keplers tredje lag

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

FYSIKALISKA APTITRETARE

FYSIKALISKA APTITRETARE FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande

Läs mer

I stötuppgifterna bortser vi från den impuls som yttre krafter ger under själva stöttiden.

I stötuppgifterna bortser vi från den impuls som yttre krafter ger under själva stöttiden. I stötuppgifterna bortser vi från den impuls som yttre krafter ger under själva stöttiden. 60 Du vandrar omkring bland din mosters äppelträd och får ett jättestort äpple i huvudet. Av din moster (som är

Läs mer

KW ht-17. Övningsuppgifter

KW ht-17. Övningsuppgifter Övningsuppgifter Ht-2017 1 Innehållsförteckning: Taluppfattning, positionssystem s. 3 4 Räkning, prioriteringsregler s. 4 6 Tvåbassystemet s. 6-7 Avrundning och noggrannhet s. 8-11 Bråk s. 12-17 Decimaltal

Läs mer

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära Jämvikt Vid jämvikt (ekvilibrium) är en kropp i vila eller i rätlinjig rörelse med konstant hastighet. Jämvikt kräver att: Alla verkande krafter tar ut varandra, Σ F = 0 (translationsjämvikt) Alla verkande

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Kapitel 1. Kemiska grundvalar Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6 Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 000 kurs A, kapitel Kapitel.1 101, 10, 10 Eempel som löses i boken. 104, 105, 10, 107, 108, 109 Se facit 110 a) Ledning: Alla punkter med positiva

Läs mer

Lösningar till övningar Arbete och Energi

Lösningar till övningar Arbete och Energi Lösningar till övningar Arbete och Energi G1. Lägesenergin E p = mgh = 1. 9,8. 1,3 J = 153 J Svar: 150 J G10. Arbetet F s = ändringen i rörelseenergi E k Vi får E k = 15,4 J = 36 J Svar: 36 J G6. Vi kan

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 1 i Fysik A för Basåret (Denna tentamen avser första halvan av Fysik A, kap 1, 3-6 ch 11,12 i Heureka! Fysik kurs A) Måndagen den 7 december 2009 kl.

Läs mer

Laboration 2 Mekanik baskurs

Laboration 2 Mekanik baskurs Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2014 12 11 1 Introduktion När man placerar ett föremål på ett lutande plan så kommer föremålet att börja glida längs med

Läs mer

Basåret, Fysik A 19 november 2012 Lars Bergström. Alla bilder finns på kursens hemsida www.physto.se/~lbe/basareta.html

Basåret, Fysik A 19 november 2012 Lars Bergström. Alla bilder finns på kursens hemsida www.physto.se/~lbe/basareta.html Basåret, Fysik A 19 november 2012 Lars Bergström Alla bilder finns på kursens hemsida www.physto.se/~lbe/basareta.html Kraftpilar En kraft bestäms av dess storlek och riktning: vektor Massa och tyngd Massa

Läs mer

Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.

Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j. 1 KOMIHÅG 4: --------------------------------- Enkraftsresultantens existens. Vanliga resultanter vid analys av jämvikter. Jämviktsanalys: a) Kraftanalys - rita+symboler b) Jämviktslagar- Euler 1+2 c)

Läs mer

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. 1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 7,5 hp, för FK2002 Onsdagen den 15 december 2010 kl. 9-14. Skrivningen består av två delar A och B. Del A innehåller enkla frågor och

Läs mer

Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet.

Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Här är a)-delens mångvalsfrågor. I inträdesprovet ingår antingen samma frågor eller liknande frågor. Bekanta

Läs mer

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt Övningstenta 015 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt tillsammans med begynnelsevillkoret v(0) = 0. Vi får: v(t) = 0,5t dt = 1 6 t3 + C och vi bestämmer

Läs mer

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm. Skriv sträckorna i storleksordning. Längdenheter: meter (m), decimeter (dm), centimeter (cm) och millimeter (mm). Längden 15 cm kan skrivas på olika sätt: 15 cm = 1 m 5 cm = 1,5 m eller 15 dm cm eller

Läs mer